Referenser. Kapitel 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Referenser. Kapitel 1"

Transkript

1 Kapitel 1 Referenser 1. WHO. Health promotion glossary. WHO: Geneva; [Elektronisk] Tillgänglig: (läst ). 2. Medin J, Alexanderson K. Hälsa och hälsofrämjande en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur; Tones K, Green J. Health promotion. Planning and strategies. London: SAGE Publications; Kass LR. Regarding the end of medicine and the pursuit of health. I: Caplan AL, Engelhardt Jr HT, McCartney JJ, (red.). Concepts of health and disease. Interdisciplinary perspectives. Reading, Mass.: Addison-Wesley; Nordisk Familjebok. Konversationslexikon och realencyklopedi. Elfte bandet. Stockholm: Nordisk familjeboks förlags aktiebolag; Johannisson K. Att bygga ett folk. Det svenska folkhälsoprojektet. Socialmedicinsk tidskrift 1993; (2 3): WHO. Constitution. New York: WHO, Boorse C. Health as a theoretical concept. Philos Sci. 1977; 44: Bowling A. Measuring health. A review of quality of life instrument scales. 3rd ed. Berkshire: Open University Press; Seedhouse D. Well-being: health promotion s red herring. Health Promot Int. 1995; 10: Ejlertsson G, Andersson HI, Larsson E. Workplace factors predict good health but not good quality of life: a population-based Swedish questionnaire study. Eur J Public Health 2006; 16 (suppl): Nordenfelt L. Om hälsofrämjandets etik. Ett försök till systematik som bas för en etisk analys. I: Carlsson G, Arvidsson O, red. Kampen för folkhälsan. Prevention i historia och nutid. Stockholm: Natur och Kultur; WHO. Ottawa Charter for Health Promotion, 1986 [Elektronisk] Tillgänglig: (läst ). 14. Antonovsky A. Unraveling the mystery of health. San Francisco: Jossey-Bass; Eriksson M, Lindström B. Antonovsky s sense of coherence scale and the relation with health: a systematic review. J Epidemiol Community Health 2006; 60: Arneson H. Empowerment and health promotion in working life. Linköping: National Centre for Work and Rehabilitation, Department of Health and Society; 2006 (Thesis). 1

2 17. Janlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur och Kultur; Acheson D. Public health in England: the report of the committee of inquiry into the future development of the public health function (CM 289). London: HMSO; Folkhälsogruppen. Kunskapsunderlag för hälsopolitisk folkhälsovetenskaplig forskning och fortbildning. Stockholm: Allmänna förlaget; Beaglehole R, Bonita R, Horton R, Adams O, McKee M. Public health in the new era: improving health through collective action. Lancet 2004; 363: Bauer G, Davies JK, Pelikan J. The EUPHID health development model for the classification of public health indicators. Health Prom Int. 2006; 21: Lalonde M. A new perspective on the health of Canadians. Ottawa: National Ministry of Health and Welfare; Dahlgren G, Whitehead M. Policies and strategies to promote social equity in health. Stockholm: Institute of Future Studies; Kapitel 2 1. Tosh J. The pursuit of history. London: Longman; Appelquist M, Nilsson PM. Folkhälsan i östra Skåne en studie utifrån provinsialläkarrapporter. Svensk Medicinhistorisk Tidskrift 2005; 9: Sen A. Development as freedom. Oxford: Oxford University Press; Sachs J. The end of poverty: economic possibilities for our time. New York: Penguin Press; Sundin J. Folkhälsa och folkhälsopolitik. I: Sundin J, Hogstedt C, Lindberg J, Moberg H, (red.). Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Andersson I. Epidemiologi för hälsovetare en introduktion. Lund: Studentlitteratur; Lindstrand A, Bergström S, Rosling H, Rubenson B, Stenson B, Tylleskär T. Global health. An introductory textbook. Lund: Studentlitteratur; Hjort PF. Helse for alle. Foredrag og artikler Oslo: Avdeling for samfunnsmedisin; 1994 (Utredningsrapport nr. U1 1994). 9. Socialdepartementet. Husläkare en enklare och tryggare sjukvård. Betänkande av kontinuitetsutredningen. Stockholm: Liber Förlag; 1978 (SOU 1978: 74). 2

3 10. Johannisson K. Att bygga ett folk. Det svenska folkhälsoprojektet. Socialmedicinsk tidskrift 1993; (2 3): Scherstén B. Institutionen för samhällsmedicinska vetenskaper. Lund/Dalby, Lunds universitet AllmänMedicin 2002; 23: Isacsson S-O. Förebyggande medicin. Erfarenheter från de första försöksåren i Skaraborgs län. Läkartidningen 1977; 74: Socialdepartementet. Hälso- och sjukvård inför 90-talet. HS90. Huvudrapport. Stockholm: Socialdepartementet; 1984 (SOU 1984:39). 14. Ejlertsson G. Attityder till sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen; 1977 (Socialstyrelsen redovisar 1977:1). 15. Socialstyrelsen. Hälso- och sjukvård inför 80-talet. Förslag till ett principprogram. Remisshandling. Stockholm: Socialstyrelsen; Hjort PF. Inequities in medical care: consequences for health. Scand J Soc Med Suppl. 1984; 34: Socialstyrelsen. Folkhälsorapport Stockholm: Socialstyrelsen; 1987 (Socialstyrelsen redovisar 1987: 15). 18. Boman U, Engdahl B, Gustavsson N-K, Selin KH, Ramstedt M. Alkoholkonsumtionen i Sverige fram till år Stockholm: SoRAD; 2006 (Forskningsrapport nr. 39). 19. Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsopolitisk rapport Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2005 (Rapport 2005: 43). 20. Keskimäki I. The future of public health in the European Union. Editorial. Eur J Public Health 2007; 17: Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning. Genusforskning i korta drag (2005) [Elektronisk] Tillgänglig: cd98cbc /genusforskning+i+korta+drag.pdf (läst ). 22. Hammarström A. Genusperspektiv på medicinen två decenniers utveckling av medvetenheten om kön och genus inom medicinsk forskning och praktik. Stockholm: Högskoleverket; Danielsson M. Jämställdhet och mäns medellivslängd. Kvinnovetenskaplig tidskrift 2002; (2 3): Sen G, George A, Östlin P. Engendering health equity: a review of research and policy. I: Sen G, George A, Östlin P, (red.). Engendering international health: the challenge of equity. Cambridge MA: MIT Press; Utrikesdepartementet. Handlingsplanen från FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking Stockholm: Regeringskansliet; McKeown T. The modern rise of population. New York: Academic Press; Colgrove J. The McKeown thesis: a historical controversy and its enduring influence. Am J Public Health 2002; 92:

4 28. Lalonde M. A new perspective on the health of Canadians. Ottawa: National Ministry of Health and Welfare; Hancock T. Lalonde and beyond: Looking back at A new perspective on the health of Canadians. Health Promot. 1986; 1: Townsend P, Davidson N. Inequalities in health. The Black report. London: Penguin Books; Krantz G, Lundberg O. Health equity studies en introduktion. Socialmedicinsk tidskrift 2003; (3): Antonovsky A. Health, stress and coping. San Francisco: Jossey-Bass; Antonovsky A. Unraveling the mystery of health. San Francisco: Jossey-Bass; WHO. Declaration of Alma-Ata [Elektronisk] Tillgänglig: who.int/ data/assets/pdf_file/0009/113877/e93944.pdf (läst ). 35. WHO. Ottawa charter for health promotion, 1986 [Elektronisk] Tillgänglig: (läst ). 36. Paulus P. 20 years of health promotion research in and on settings in Europe the case of school health promotion. Ital J Publ Health 2008; 4: Pelikan JM. Health promoting hospitals assessing developments in the network. Ital J Publ Health 2008; 4: Bauer GF. Worksite health promotion research: challenges, current state and future directions. Ital J Publ Health 2008; 4: Green G, Tsouros A. Evaluating the impact of healthy cities in Europe. Ital J Publ Health 2008; 4: Regeringen. Mål för folkhälsan. Stockholm: Sveriges riksdag; 2002 (Proposition 2002/03:35). 41. Regeringen. En förnyad folkhälsopolitik. Proposition 2007/08:110. [Elektronisk] Tillgänglig: (läst ). 42. Regeringen. Agenda 21 [Elektronisk] Tillgänglig: sb/d/6936 (läst ). 43. Miljö- och naturresursdepartementet. Agenda 21 en sammanfattning. Stockholm: Regeringskansliet; 1994 (UNCED-biblioteket Volym III). 44. United Nations. End poverty Millenium development goals [Elektronisk] Tillgänglig: (läst ). 45. Brännström I. Community participation and social patterning in cardiovascular disease intervention. Umeå: Department of Epidemiology and Public Health; 1993 (Thesis). 4

5 46. Eriksson C. Learning and knowledge-production for public health: a review of approaches to evidence-based public health. Scand J Public Health 2000; 28: Clarke A, Gatineau M, Thorogood M, Wyn-Roberts N. Health promotion research literature in Europe Eur J Publ Health Suppl. 2007; 17: Medin J, Alexandersson K. Begreppen hälsa och hälsofrämjande en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur; McQueen DV. Strengthening the evidence base for health promotion. Health Promot Int. 2001; 16(3): McQueen DV. Perspectives on health promotion: theory, evidence, practice and the emergence of complexity. Health Promot Int. 2000; 15 (2): Antonovsky A. The salutogenic model as a theory to guide health promotion. Health Promot Int. 1996; 11: Rychetnic L, Wise M. Advocating evidence-based health promotion: reflections and a way forward. Health Promot Int. 2004; 19: International Union for Health Promotion and Education. The evidence of health promotion effectiveness. Shaping public health in a new Europe. Brussels Luxembourg: ECSC-EC-EAEC; Kapitel 3 1. Nationalencyklopedin. Medicin. [Elektronisk]. Tillgänglig: (läst ). 2. Linnaeus C. Diaeta naturalis. Uppsala: Uppsala universitet; Sjögren I. Nils Rosén von Rosenstein mannen som förlängde människolivet. Stockholm: Natur och Kultur; Brown TM, Fee E. Rudolf Carl Virchow: medical scientist, social reformer, role model. Am J Publ Health 2006; 12: Tones K, Green J. Health promotion. Planning and strategies. London: Sage Publications; Dacher ES. A systems theory approach to an expanded medical model: a challenge for biomedicine. J Altern Complement Med. 1995; 1: Brandt AM, Gardner M. Antagonism and accommodation: interpreting the relationship between public health and medicine in the United States during the 20 th century. Am J Publ Health 2000; 90: Braun B. Biopolitics and the molecularization of life. Cultural Geograph. 2007; 14: Illich I. Den farliga sjukvården. Stockholm: Aldus;

6 10. Porter D. How did social medicine evolve, and where is it heading? PLoS Me d i c i n e 2006; 3: WHO. Global strategy on diet and physical activity. [Elektronisk]. Tillgänglig: (läst ). 12. Lalonde M. A new perspective on the health of Canadians. Ottawa: Government of Canada; Cochrane A. Effectiveness and efficiency: random reflections on health. London: Royal Society of Medicine Press; Brownson RC, Baker EA, Leet TL, Gillespie KN, (red.). Evidence-based public health. New York: Oxford University Press; Lindstand A, Bergström S, Rosling H, Rubenson B, Stenson B, Tylleskär T. Global health: an introductory textbook. Lund: Studentlitteratur; WHO. Immunization surveillance, assessment and monitoring. [Elektronisk]. Tillgänglig: (läst ). 17. Salmon DA, Teret SP, MacIntyre CR, Salisbury D, Burgess MA, Halsey NA. Compulsory vaccination and conscientious or philosophical exemptions: past, present, and future. Lancet 2006; 367: John TJ, Samuel R. Herd immunity and herd effect: new insights and definitions. Eur J Epidemiol. 2000; 16: Socialstyrelsen. Lägesrapport hälso- och sjukvård. Stockholm: Socialstyrelsen; Boston university. Framingham heart study. [Elektronisk]. Tillgänglig: (läst ). 21. Weinehall L, Hellsten G, Boman K, Hallmans G. Prevention of cardiovascular disease in Sweden: the Norsjo community intervention programme motives, methods and intervention components. Scand J Public Health 2001; 56 (suppl): Socialstyrelsen. Folkhälsorapport Stockholm: Socialstyrelsen; Johannisson K. Kön och ohälsa. Ett historiskt-kulturellt perspektiv. I: Östlin P, (red.). Kön och ohälsa en antologi om könsskillnader ur ett folkhälsoperspektiv. Lund: Studentlitteratur; Malmquist J. Föreställningar om sjukdom: somatisering, medikalisering, prioritering. Lund: Studentlitteratur; Conrad P. Medicalization and social control. Ann Rev Sociol. 1992; 18: Hammarström A. Genusperspektiv på medicinen. Stockholm: Högskoleverket;

7 27. Barker KK. A ship upon a stormy sea: the medicalization of pregnancy. Soc Sci Med. 1998; 47: Riksdagen. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Svensk författningssamling; 1982 (SFS 1982:763). 29. Folkhälsoinstitutet. På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Stockholm: Folkhälsoinstitutet; 2004 ( Rapport 2004:33). 30. Wramner B, Carlén B, Dahlgren G, Himmelmann L. Hälso- och sjukvårdens medverkan i folkhälsoarbetet underlag för en idédebatt. Stockholm: Karolinska institutet; 2000 (KI-rapport 2000:7). 31. Whitehead D. Health promoting hospitals: the role and function of nursing. J Clin Nurs. 2005; 14: Andersson M, Söderlund L. Från Ottawa till lasarettet i Motala. C-uppsats i folkhälsovetenskap. Linköping: Instit. för hälsa och samhälle. Linköpings universitet; Burke W, Khoury MJ, Stewart A, Zimmern RL for the Bellagio Group. The path from genome-based research to population health: Development of an international public health genomics network. Genetics in Medicine 2006; 8: European Commission. Life Sciences and Biotechnology, COM [Elektronisk] Tillgänglig: (läst: ). Kapitel 4 1. Riksdagen. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Riksdagen; 1982 (SFS 1982:763). 2. WHO. Health for all. Geneva: WHO; Regeringen. Mål för folkhälsan. Stockholm: Sveriges riksdag; 2002 (Regeringens proposition 2002/03:35). 4. WHO. Health promotion glossary. Köpenhamn: WHO Europe; Baum F. The new public health. 2nd ed. Victoria: Oxford University Press; Bunton R, Macdonald G, (red.). Health promotion. Disciplines, diversity and developments. 2 nd ed. London: Routledge; Dahlberg K, Segersten K, Nyström M, Suserud B-O, Fagerberg I. Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur; Vetenskapsrådet. Vårdvetenskap i tiden en kartläggning av vetenskapsrådets satsning under åren Stockholm: Vetenskapsrådet; 2006 (Vetenskapsrådets rapportserie 3: 2006). 7

8 9. Meleis AI. Theoretical nursing. Development & process. 4th ed. Philadelphia: LWW; Wiklund L. Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur; Socialstyrelsen. Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen; Svensk sjuksköterskeförening. Svensk sjuksköterskeförening om omvårdnadsforskning. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening; Edéll-Gustafsson U. Begreppet hälsa hos Florence Nightingale. I: Hamrin E, (red.). Florence Nightingale en granskning i nutida perspektiv. Stockholm: Vårdförbundet SHSTF; 1997 (FoU-rapport 50). 14. Moberg Å. Hon var ingen Florence Nightingale: människan bakom myten. Stockholm: Natur och Kultur; Kirkevold M. Omvårdnadsteorier analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur; Statens folkhälsoinstitut. På väg mot en hälsofrämjade hälso- och sjukvård. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2004 (Rapport 2004: 33). 17. Marriner Tomey A, Alligood MR. Nursing theorists and their work. 6 th ed. St Louis: Mosby; WHO. Ottawa charter on health promotion. Köpenhamn: WHO Europe; Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C. Evidensbaserad omvårdnad. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur; Ernsäter TP, (red.). Strategi för att utveckla vården. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening; Willman A. Hälsa är att leva en teoretisk och empirisk analys av begreppet hälsa med exempel från geriatrisk omvårdnad. Stockholm: Vårdförbundet SHSTF; 1996 (FoU-rapport). 22. Medin J, Alexandersson K. Begreppen hälsa och hälsofrämjande: en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur; Anderssson I. Epidemiologi för hälsovetare en introduktion. Lund: Studentlitteratur; Svensk sjuksköterskeförening. Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening; 2008 (Konferens ). 25. Johansson H. Hälsofrämjande vad anser sjukvårdens personal? Presentation av pågående studier. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut; 2007 (Konferens ). 26. Casey D. Nurses perceptions, understanding and experiences of health promotion. J Clin Nurs. 2007; 16:

9 27. Whitehead D. Reviewing health promotion in nursing education. Nurse Education Today 2007; 27: Whitehead D. Health promotion in the practice setting: findings from a review of clinical issues. Worldwides on evidence-based nursing 2006; 4: Berg G, Sarvimäki A. A holistic existential approach to health promotion. Scand J Caring Sci. 2003; 17: Villaruel AM, Ishop TL, Simonson EM, Jenmott LS, Fawcett J. Borrowed theories, shared theories and the advancement of nursing knowledge. Nursing Science Quarterly 2001; 14: Falk Rafael AR. Watson s philosophy, science, and theory of human caring as a conceptual framework for guiding community health nursing practice. Adv Nurs Sci. 2000; 23: Olander E, Lindqvist L-M, Ljunggren I. Folkhälsovetenskap i sjuksköterskeutbildning. Socialmedicinsk Tidskrift 2000; 77: Regeringen. Högskoleförordningen. Stockholm: Regeringen; 2006 (SFS 2006: 1023). 34. Regeringen. En förnyad folkhälsopolitik. Proposition 2007/08:110. [Elektronisk] Tillgänglig: (läst ). 35. Fliesser YL, Schofield R, Yandreski C. Public health nursing: nursing practice in a diverse environment. RNAO Registered Nurses Association of Ontario. [Elektronisk] Tillgänglig: (läst: ). 36. Olander E. Hälsovägledning i barnhälsovården. Syntetisering av två uppdrag. Malmö: Malmö Högskola; 2003 (Thesis. Malmö Studies in Educational Sciences No 8: 2003). Kapitel 5 1. Layder D. Understanding social theory. London: Sage; Gerhardt U. Ideas about illness: an intellectual and political history of medical sociology. New York: New York University Press; Thörnqvist R. Ett modernt forskningsfält växer fram. Om svensk sociologi på talen. I: Hansen L, Johansson T, Kolling AK, Månson P, Svensson L, (red.). Sociologi i tiden: bakgrund, utveckling, framtid. Göteborg: Daidalos; Fritzell J, Lundberg O, (red.). Health inequalities and welfare resources: continuity and change in Sweden. Bristol: The Policy Press; Palmblad E, Eriksson BE. Kropp och politik: hälsoupplysning som samhällsspegel. Stockholm: Carlssons;

10 6. Giddens A. Modernitet och självidentitet: självet och samhället i den senmoderna epoken. Göteborg: Daidalos; Conrad P. Medicalization and social control. Annu Rev Sociol. 1992; 18: Lupton D. The imperative of health: public health and the regulated body. London: Sage; Korp P. Internet, hälsa och medikalisering. I: Holmqvist M, Maravelias C, (red.). Hälsans styrning av arbetet. Lund: Studentlitteratur; Blaxter M. Health and lifestyles. London: Routledge; Marmot M. The status syndrome: how social standing affects our health and longevity. New York: Owl Books; Scambler G, Higgs P. The dog that didn t bark : taking class seriously in the health inequalities debate. Soc Sci Med. 2001; 52: Beck U. Risksamhället. Göteborg: Daidalos; Graham H. Women s smoking and family health. Soc Sci Med. 1987; 25: Östlin P, Danielsson F, Diderichsen F, Härenstam A, Lindberg G. Gender inequalities in health: a Swedish perspective. Boston: Harvard University Press; Johansson A. Marginaliserade manskroppar: bilder av feta arbetarklassmän. Kvinnovetenskaplig tidskrift 2006; 1: Gough B. Real men don t diet : an analysis of contemporary newspaper representations of men, food and health. Soc Sci Med. 2006; 64: Blaxter M. Health. Cambridge: Polity Press; Antonovsky A. The salutogenic model as a theory to guide health promotion. Health Promot Int. 1996; 11 (1): Kawachi I, Kennedy BP, Glass R. Social capital and self-rated health: a contextual analysis. Am J Public Health 1999; 89 (8): Kapitel 6 1. Parrish II RG, Friedman DJ, Hunter EL. Defining health statistics and their scope. I: Friedman DJ, Hunter EL, Parrish II RG, (red.). Health statistics. Shaping policy and practice to improve the population s health. Oxford: Oxford University Press; Sundin J. Folkhälsa och folkhälsopolitik. I: Sundin J, Hogstedt C, Lindberg J, Moberg H, (red.). Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut;

11 3. Statistiska Centralbyrån. Sveriges officiella statistik. [Elektronisk] Tillgänglig: aspx (läst ). 4. Statistiska Centralbyrån. Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF). [Elektronisk] Tillgänglig: aspx (läst ). 5. Socialstyrelsen. Statistik. [Elektronisk] Tillgänglig: (läst ). 6. Andersson I. Epidemiologi för hälsovetare en introduktion. Lund: Studentlitteratur; WHO. Data and statistics. [Elektronisk] Tillgänglig: research/en (läst ). 8. World Bank. The World Bank. [Elektronisk] Tillgänglig: (läst ). 9. United Nations Statistics Division World population and housing census programme. [Elektronisk] Tillgänglig: (läst ). 10. United Nations Statistics Division. Millennium development goals indicators. [Elektronisk] Tillgänglig: default.aspx (läst ). 11. Unicef. Monitoring and statistics. [Elektronisk] Tillgänglig: unicef.org/statistics/index.html (läst ). 12. Gapminder world. [Elektronisk] Tillgänglig: (läst ). 13. Lindstrand A, Bergström S, Rosling H, Rubenson B, Stenson B, Tylleskär T. Global health. An introductory textbook. Lund: Studentlitteratur; Schwalbe N. Politicizing health statistics: the danger of the number game. Proceedings of the 14 th European Conference on Public Health; Montreux, Switzerland: s Ejlertsson G. Enkäten i praktiken. En handbook i enkätmetodik. 2:a uppl. Lund: Studentlitte ratur; WHO. Quality of cause-of-death information: a challenge in large part of the world. [Elektronisk] Tillgänglig: qual ity_ pdf (läst ). 17. Rosling H. Världshälsan behöver en ny karta. Norr och söder byts mot frisk och sjuk öster och väster mot rik och fattig. Läkartidningen 2004; 101: Statistiska Centralbyrån. Livslängden i Sverige Livslängdstabeller för riket och länen. Örebro: SCB; 2007 (Demografiska rapporter 2007:1). 11

12 19. Bowling A. Measuring health. A review of quality of life instrument scales. 3rd ed. Berkshire: Open University Press; Merrell M, Reed LJ. The epidemiology of health. I: Galdston I, (red.). Social medicine. Its derivations and objectives. New York: The Commonwealth Fund; Madans JH, Cohen SB. Health surveys: a resource to inform health policy and practice. I: Friedman DJ, Hunter EL, Parrish II RG, (red.). Health statistics. Shaping policy and practice to improve the population s health. Oxford: Oxford University Press; Keyes CL, Shmotkin D, Ryff CD. Optimizing well-being: the empirical encounter of two traditions. J Pers Soc Psychol. 2002; 82: Antonovsky A. Unraveling the mystery of health. San Francisco: Jossey-Bass; Putnam RD. Bowling alone. The collapse and revival of American community. New York: Simon and Schuster; Hawe P, Shiell A. Social capital and health promotion: a review. Soc Sci Med. 2000; 51: Lindström M. Social capital, the miniaturisation of community and self-reported global and psychological health. Soc Sci Med. 2004; 59: Edén L, Ejlertsson G, Petersson J. Quality of life among early retirees. Exp Aging Res. 1999; 25: Bringsén Å, Andersson I, Ejlertsson G. The development and quality analysis of a Salutogenetic Health Indicator Scale (SHIS). Scand J Public Health 2009; 37: Ejlertsson G, Edén L, Leden I. Predictors of positive health in disability pensioners: a population-based questionnaire study using Positive Odds Ratio. BMC Public Health 2002; 2: Ejlertsson G. Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitte ratur; Kapitel 7 1. Last JM. A dictionary of epidemiology. Oxford: Oxford University Press; Eyler JM. The conceptual origins of William Farr s epidemiology. I: Lilienfeld AM, (red.). Times, places and persons. Aspects of the history of epidemiology. Baltimore: John Hopkins University Press; Beaglehole R, Bonita R. Public health at the crossroads. Cambridge: Cambridge University press; Andersson HI. Epidemiologi för hälsovetare en introduktion. Lund: Studentlitteratur;

13 5. Hennekens CH. Epidemiology in medicine. Boston: Little Brown & Co; Vetter NJ. Epidemiology and public health medicine. Edinburgh: Churchill Livingstone; Unwin N, Carr S, Lee J. Public health and epidemiology: a study guide for nurses. Buckingham: Open University Press; WHO. Mortality data. [Elektronisk] Tillgänglig: mort/en (läst ). 9. Rothman K J. Epidemiology: an introduction. New York: Oxford University Press; WHO. Metrics: Disability-adjusted life year (DALY). [Elektronisk] Tillgänglig: daly/en/index.html (läst ). 11. Moradi T, Allebeck P, Jacobsson A, Mathers C. Sjukdomsbördan i Sverige mätt med DALY. Läkartidningen 2006; 103: WHO. Healthy life expectancy at birth (HALE). [Elektronisk] Tillgänglig: (läst ). 13. Antonovsky A. Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur; Wamala SP, Lynch J, Kaplan GA. Women s exposure to early and later life socioeconomic disadvantage and coronary heart disease risk: the Stockholm Female Coronary Risk Study. Int J Epidemiol. 2001; 30: Ejlertsson G, Edén L, Leden I. Predictors of positive health in disability pensioners: a population-based questionnaire study using Positive Odds Ratio. BMC Public Health 2002; 2: Mezzetti M, Vecchia C, Decarli A, Boyle P, Talamini R, Franceschi S. Population attributable risk for breast cancer: diet, nutrition, and physical exercise. J Nat Cancer Inst. 1998; 90: Doll R, Hill AB. The mortality of doctors in relation to their smoking habits; a preliminary report. BMJ 1954; 26: Pearce N. The ecological fallacy strikes back. J Epidemiol Comm Health 2000; 54: WHO. Ottawa charter. Geneva: WHO; McQueen DV. Strengthening the evidence base for health promotion. Health Prom Int. 2001; 16: Bailey L, Vardulaki K, Langham J, Chandramohan D. Introduction to epidemiology. Maidenhead: Open University Press; Susser M. Does risk factor epidemiology put epidemiology at risk? Peering into the future. J Epidemiol Comm Health 1998; 52: Clarke EA, Anderson TW. Does screening by Pap smears help prevent cervical cancer? A case-control study. I: Buck C, (red.). The challenge of epidemi 13

14 ology: issues and selected readings. Washington: Pan American Health Organization (PAHO); Schoen EJ, Baker JC, Colby CJ, To TT. Cost-benefit analysis of universal tandem mass spectrometry for newborn screening. Pediatrics 2002; 110: Hammarström A, Janlert U. Health selection in a 14-year follow-up study a question of gendered discrimination? Soc Sci Med. 2005; 61: Health Education Council. The epidemiology of health. New York: Health Education Council; Mackenbach JP. Public health epidemiology. J Epidemiol Comm Health 1995; 49: Janlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Norstedts; Kelly MP, Charlton B. The modern and postmodern in health promotion. I: Bunton R, Nettleton S, Burrows, (red.). The sociology of health promotion. London: Routledge; Charlton B. The scope and nature of epidemiology. J Clin Epidemiol. 1996; 49: Weed DL. Methods in epidemiology and public health: does practice match theory? J Epidemol Comm Health 2001; 55: McLaren L, Hawe P. Ecological perspectives in health research. J Epidemiol Comm Health 2005; 59: Kapitel 8 1. Navarro V, Muntaner C. Toward an integrated political, economic and cultural understanding of health inequalities. In: Navarro V, Muntaner C, (red.). Political and economic determinants of populations health and wellbeing: controversies and developments. New York: Baywood, Amityville; Montin S. Moderna kommuner. 2:a uppl. Malmö: Liber; Nationalencykolpedin. [Elektronisk] Tillgänglig article.jsp?i_art_id=285063&i_word=politik (läst ). 4. United Nations. World Health Organization. Proceedings and final acts of the International Health Conference. New York 19 June to 22 July Official Records of the World Health Organization, No. 2. [Elektronisk] Tillgänglig (läst ). 5. Kickbusch I. The contribution of the World Health Organization to a New public health and health promotion. Am J Public Health 2003; 93:

15 6. Blomquist P, Rothstein B. Välfärdsstatens nya ansikten. Demokrati och marknadsreformer inom offentliga sektorn. Stockholm: Agora; Vallgårda S. Public health policies: A Scandinavian model? Scand J Public Health 2007; 35: Regeringen. Mål för folkhälsan. Stockholm: Sveriges riksdag; 2002 (Proposition 2002/03:35). 9. Oliver TR. The politics of public health policy. Annu Rev Public Health 2006; 27: Hallqvist J, Janlert U. Vad är folkhälsa? I: Folkhälsogruppen. Folkhälsans villkor. Stockholm: Allmänna förlaget; 1991 (Folkhälsogruppen rapport nr 9). 11. Janlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur och Kultur; WHO. Health promotion glossary. WHO: Geneva, [Elektronisk] Tillgänglig (läst ). 13. Ottawa charter for health promotion. Health Promotion 1986; 1: iii v. 14. WHO: Adelaide Recommendations on Healthy Public Policy. [Elektronisk] Tillgänglig (läst ). 15. WHO. Sundsvall statement on supportive environments for health (WHO/ HPR/HEP/95.3). [Elektronisk] Tillgänglig docs/sundsvall_statement.pdf (läst ). 16. Lalonde M. A new perspective on the health of Canadians. A working document. Ottawa: Government of Canada, Tejada DA. Alma Ata revisited. Perspectives in Health 2003; 8: WHO. The Alma Ata declaration. Geneva: World Health Organisation; WHO. Health for all targets. Copenhagen: World Health Organisation; World Health Assembly. Health for all policy for the twenty-first century. Geneva: World Health Organisation; 1998 (Resolution WHA51.7). 21. WHO. Health for all in the 21 st century. Geneva: World Health Organisation; WHO Euro. Health21: the health for all policy framework for WHO European region. Copenhagen: WHO; 1999 (European Health For All Series; No. 6). 23. Amsterdamfördraget. Fördraget om upprättandet av Europeiska Gemenskapen (Amsterdam art. 152). Official Journal: nr C 340, 10 november United Nations. General Assembly. Fifty-fifth session. United Nations Millennium Declaration. 18 September 2000 (A/Res/55/2). 15

16 25. Riksdagen. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Riksdagen; 1982 (SFS 1982: 763). 26. Regeringen. Utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården, m.m. Stockholm: Sveriges riksdag, 1985 (Proposition 1984/85; 181). 27. Regeringen. Om vissa folkhälsofrågor. Stockholm: Sveriges riksdag; 1991 (Proposition 1990/91: 175). 28. Folkhälsogruppen. Hela folkets hälsa: en nationell strategi. Stockholm: Allmänna förlaget; 1991 (Folkhälsogruppen rapport nr 8). 29. Socialdepartementet. Direktiv till Nationella folkhälsomål. Dir 1995: 158. Stockholm: Socialdepartementet; Socialdepartementet. Tilläggsdirektiv till Nationella folkhälsokommittén (S 1995: 14). Dir 1997: 89. Stockholm: Socialdepartementet; Socialdepartementet. Slutbetänkande av Nationella folkhälsokommittén. Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan. Stockholm: Socialdepartementet; 2000 (SOU 2000: 91). 32. Regeringen. En förnyad folkhälsopolitik. Stockholm: Sveriges riksdag; 2008 (Proposition 2007/08: 110). 33. Folkhälsoinstitutet. Modell och metoder för hälsokonsekvensbedömningar. Återrapportering av regeringsuppdrag om Folkhälsoinstitutets arbete med hälso konsekvensbedömningar (HKB). Stockholm: Folkhälsoinstitutet; 2001 (F-serie 2001:9). 34. Regeringen. Budgetpropositionen för Utgiftsområde 9. Stockholm: Sveriges riksdag; 2007 (Proposition 2007/08: 1). 35. Harrison D. Health promotion and politics. I: Bunton R, Macdonald G, (red.). Health promotion. Diciplines, diversity and developments. 2nd ed. London: Routledge; Kamper-Jörgensen F. Nationale folkesundsprogrammer i de nordiske lande. Ugeskrift Laeger 2004; 166: Regeringen. Sund hele livet de nationale mål og strategier for folkesundheden Köpenhamn: Indenrigs- og Sundhetsministeriet, Det Kongelige Helsedepartementet. Resept for et sunnere Norge. St.meld. nr.16 ( ), Det Konglige Helse- och Omsorgsdepartementet. Nasjonal strategi for å utjevne sociale helseforskjeller. St meld. nr. 20 ( ), Statsrådets principbeslut om folkhälsoprogrammet Hälsa Helsingfors: Social och hälsoministeriet, 2001 (Publikation 2001: 5). 41. WHO. Europe review of national Finnish health promotion policies and recommendation for the future. Copenhagen: WHO regional Office for Europe;

17 42. Vallgårda S. Governing people s lives. Strategies for improving the health of the nations in England, Denmark, Norway and Sweden. Eur J Public Health 2001; 11: Premfors R. Policyanalys. Lund: Studentlitteratur; Hogwood BW, Gunn L. Policy analysis for the real world. Oxford: Oxford University Press; Hill M. The public policy process. 4th ed. Harlow: Pearson Education; Hall P, Löfgren K. Politisk styrning i praktiken. Stockholm: Liber, Buse K, Mays N, Walt G. Making health policy. Berkshire: Open university press/mcgraw-hill Education; Walt G. Health policy. An introduction to process and power. London: Zed; Whitehead M, Dahlgren G. Leveling up (part 1): a discussion paper on concepts and principles for tackling social inequities in health. Copenhagen: WHO Europe; 2006 (Studies on social and economic determinants of populations health No. 2). 50. Dodgson R, Lee K, Drager N. Global health governance. A conceptual review. Geneva: World Health Organisation and London School of Hygiene and Tropical Medicine; Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet. Främja hälsa och förebygg sjukdomar. Slutrapport från folkhälsoprogrammet. Stockholm: Landstingsförbundet & Svenska kommunförbundet; Statens folkhälsoinstitut. Kommunernas organisation för folkhälsofrågor. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2004 (R 2004: 21). 53. SIDA. Sidas policy för det civila samhället. Stockholm: SIDA, Nationella folkhälsokommittén. Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan. Slutbetänkande av Nationella folkhälsokommittén. Bilagedel B. Stockholm: Socialdepartementet; 2000 (SOU 2000:91). 55. Macinco J, Starfield B. The utility to social capital in research on health determinants. The Milbank Quarterly 2001; 79: Walt G, Gilson L. Reforming the health sector in the developing countries: the central role of policy analysis. Health Policy Plan. 1994; 9: Leichter H. A comparative approach to policy analysis. Health care policy in four nations. Cambridge: University Press, Blank RH, Burau V. Comperative health policy. New York: Palgrave Macmillan; Dietrich J W. The politics of PEPFAR: The president s emergency plan for AIDS relief. Ethics & International Affairs 2007; 21:

18 60. Statens Folkhälsoinstitut. Folkhälsopolitisk rapport. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Socialdepartementet. Folkhälsopolitik för jämlikhet i hälsa och hållbar tillväxt. Stockholm: Socialdepartementet; 2006 (Regeringsskrivelse 2005/06: 205). 62. Riksdagen. Regeringsformen. Stockholm: Riksdagen; 1974 (SFS 1974: 152). 63. WHO, HEN (Health evidence networks). Which are the most effective and cost-effective interventions for tobacco control? Copenhagen: WHO Europe; Socialdepartementet. Uppdrag om kunskapsbaserad metodutveckling för tobakspreventivt arbete. Regeringsbeslut 37. Stockholm: Socialdepartementet, Regeringen. Förslag till statsbudget för Utgiftsområde 17. Stockholm: Sveriges riksdag; 2003 (Proposition 2003/04: 1). 66. Kickbusch I. Health governace: The healthy society. I: McQueen DV, Kickbusch I, Potvin L, Pelikan JM, Balbo L, Abel T, (red.). Health & modernity. The role of theory in health promotion. New York: Springer, Pierre J. Decentralisering, governance och institutionell förändring. I: Rothstein B, (red.). Politik som organisation: förvaltningspolitikens grundproblem. 3:e uppl. Stockholm: SNS Förlag; Hjern B. Samverkan inneord eller en utmaning för den svenska modellen. I: Axelsson R och Bihari Axelsson S, (red.). Folkhälsa i samverkan mellan professioner, organisationer och samhällssektorer. Lund: Studentlitteratur; Kapitel 9 1. Andersson SI. Hälsa och psykologi. Lund: Studentlitteratur; WHO. Primary health care. Report of the International conference on primary health care, Alma Ata, USSR. Geneva: WHO; WHO. Health for all in the 21st century. Geneva: WHO; Engel G. The need for a new medical model: a challenge for biomedicine. Science 1977; 196: Armstrong D. Theoretical tensions in biopsychosocial medicine. Soc Sci Med. 1987; 25: Borrell-Carrió F, Suchman AL, Epstein RM. The biopsychosocial model 25 years later: principles, practice, and scientific inquiry. Ann Fam Med. 2004; 2: WHO. Constitution of the World Health Organization. Geneva: WHO;

19 8. Folkhälsogruppen. Folkhälsans villkor. Stockholm: Allmänna Förlaget; 1991 (Folkhälsogruppen nr 9). 9. Socialdepartementet. Hur skall Sverige må bättre? första steget mot nationella folkhälsomål. Delbetänkande av Nationella folkhälsokommittén. Stockholm: Fritzes; 1998 (SOU 1998:43). 10. Marks DF. Freedom, responsibility and power: contrasting approaches to health psychology. J Health Psychol. 2002; 7: Matarazzo JD. Behavioral health and behavioral medicine: frontiers for a new health psychology. Am Psychol. 1989; 35: Andersson SI. Kliniska psykologer behövs i primärvården. Möjliggör ökad helhetssyn snarare än fragmentering. Läkartidningen 1989; 86: Prochaska JM. The Transtheoretical Model applied to the community and the workplace. J Health Psychol. 2007; 12: Millon T. On the nature of clinical health psychology. I: Millon T, Green C, Meagher R, (red.). Handbook of clinical health psychology. New York: Plenum; Murray M, Nelson G, Poland B, Maticka-Tyndale E, Ferris L. Assumptions and values of community health psychology. J Health Psychol. 2004; 9: Marks DF. Health psychology in context. J Health Psychol. 1996; 1: Crossley ML. Rethinking health psychology. Buckingham: Open University Press; Kaplan RM, Ganiats TG, Frosch DL. Diagnostic and treatment decisions in US healthcare. J Health Psychol. 2004; 9: Hepworth J. Public health psychology: a conceptual and practical framework. J Health Psychol. 2004; 9: Hepworth J. The emergence of critical health psychology: can it contribute to promoting public health? J Health Psychol. 2006; 11: MacLean LM, Diem E, Bouchard C, Robertson-Palmer K, Edwards N, O Hagan M. Complexity and team dynamics in multiple intervention programmes. Challenges and insights for public health psychology. J Health Psychol. 2007; 12: Winett RA, King AC, Altman DG. Health psychology and public health. An integrative approach. New York: Pergamon Press; Hovelius B och Johansson EE, (red.). Kropp och genus i medicinen. Lund: Studentlitteratur; Andersson SI. Appraisal, coping, motivational factors and gender in vocational rehabilitation. Scand J Soc Med. 1996; 24:

20 25. Andersson SI, Hovelius B. Illness-related complaints in women with chronic widespread pain: importance of a contextual approach. Stress and Health 2005; 21: Kapitel Dewey J. Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos; Skolverket. Det livslånga och livsvida lärandet. Stockholm: Skolverket; Socialdepartementet. Hälsa på lika villkor. Nationella mål for hälsa. Stockholm: Socialdepartementet; 2000 (SOU 2000: 91). 4. Marton F. Mot en medvetandets pedagogik. I: Uljens M, (red.). Didaktik. Lund: Studentlitteratur; s Säljö R. Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag; Schön D. The reflective practitioner. How professionals think in action. New York: Basic Books; Muschinsky LJ. Pedagogik som ämne vad ska man med det till? Praktiserad vetenskap och vetenskapliggjord praktik. I: Bjerg J, (red.). Pedagogik en grundbok. Stockholm: Liber; s Olsson U. Drömmen om den hälsosamma medborgaren. Stockholm: Carlssons; Sundin J. Folkhälsa och folkhälsopolitik. I: Sundin J, Hogstedt C, Lindberg J, Moberg H, (red.). Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; s Forsell CG. Underrättelser om de i America nyligen stiftade måttlighetsföreningar, jemte förslag till dylika i Sverige. Stockholm; Gérando JM. Fattigvårdsassistenten eller rätta sättet att lemna understood åt den fattige. Jönköping; Palmblad E. Medicinen som samhällslära. Göteborg: Daidalos; Socialdepartementet. Slutbetänkande avgivet av Befolkningskommissionen. Stockholm: Socialdepartementet; 1938 (SOU 1938: 57). 14. Socialdepartementet. Mål och medel för hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialdepartementet; 1979 (SOU 1979: 78). 15. Socialdepartementet. Minskat tobaksbruk. Slutbetänkande från Tobakskommittén. Stockholm: Socialdepartementet; 1981 (SOU 1981: 18). 16. Larsson S. Didaktik för vuxna tankelinjer i internationell litteratur. Stockholm: Vetenskapsrådet; Elkjaer B. Organisational learning with a pragmatic slant. Int J Lifelong Edu. 2003; 22 (5):

21 18. Glanz K, Rimer BK, Frances ML, (red.). Health behavior and health education. Theory, research and practice. San Francisco: Jossey-Bass; Tones K, Green J. Health promotion. Planning and strategies. London: Sages Publications; Naidoo J, Wills J. Health promotion. Foundations for practice. London: Baillière Tindall; Wertsch JV, Rio P, Alvarez A, (red.). Sociocultural studies of the mind. New York, Cambridge University Press; Falk EM. Hermeneutik och didaktik. I: Selander S, Ödman PJ, (red.). Text och existens. Hermeneutik möter samhällsvetenskap. Göteborg: Daidalos; s Svederberg E. Lyhördhet för tidigare erfarenheter. I: Svederberg E, Svensson L, Kindeberg T, (red.). Pedagogik i hälsofrämjande verksamhet. Lund: Studentlitteratur; 2001; s Englund T. Undervisning som meningserbjudande. I: Uljens M, (red.). Didaktik. Lund: Studentlitteratur; s De los Reyes P, Mulinari D. Intersektionalitet: kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. Malmö: Liber; Kapitel Calnan KC. The arts and humanities in health and medicine. Public Health 2005; 119: Weed DL. Epidemiology, the humanities and public health. Am J Public Health 1995; 85: Allen S. Audit of art and health projects in Cumbria. Eden District, Cumbria: Cumbria Arts and Health Group; Statens Folkhälsoinstitut. Kultur för hälsa. En exempelsamling från forskning och praktik. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut; Angus J. A review of evidence in community based arts in health. London: Health Development Agency; Goguen J, Myin A. Art and the brain. 11 investigations into the science of art. Journal of Consciousness Research: Controversies in science and the humanities 2000; 7: Coats E. Creative arts and humanities in healthcare swallows to other continents. A strategic paper prepared by a collaborative inquiry group. London: Nuffield Trust for Research and Policy Studies in Health Services;

22 8. Dooris M, Poland B, Kolbe L, de Leuuw E, McCall D, Wharf-Higgins J. Healthy settings: building evidence for the effectiveness of whole system health promotion challenges and future directions. I: McQueen D, Jones C, (red.). Global perspectives on health promotion effectiveness. New York: Springer Science; White M, Robson M. From ice to fire: arts in health for social exclusion. Durham: Centre for Arts and Humanities in Health and Medicine; Prosser J. Image-based research: a sourcebook for qualitative researchers. London: The Falmer Press; Sawney FS, Sykes S. It opened my eyes: using theatre in education to deliver sex and relationship education. A good practice guide. London: Health Development Agency; Foster-Fishman P, Nowell B, Deacon Z, Nievar MA, McCann P. Using methods that matter: the impact of reflection, dialogue, and voice. Am J Community Psychol. 2005; 36: Labonte R, Feather J, Hills M. A story/dialogue method for health promotion knowledge development and evaluation. Health Educ Res. 1999; 14: Becket-Milburn K, McKie L. A critical appraisal of the draw and write technique. Health Educ Res. 1999; 14: Shotter J. Inside dialogical realities: from an abstract-systematic to a participatory-wholistic understanding of communication. Southern J Communication 2000; 65: Wood B. Images of health, an exploration for health promotion. Liverpool: John Moores University; 2007 (Thesis). 17. Stuttaford M, Bryanston C, Lewando Hunt G, Connor M, Thorogood M, Tollman S. Use of applied theatre in health research dissemination and data validation: a pilot study from South Africa. Health 2006; 10: McQueen D. Strengthening the evidence base for health promotion. Health Promot Int. 2001; 16: Dungay J. Overview: arts, culture and local economy. Local Economy 2004; 19: Konlaan B, Bygren L, Johansson S. Visiting the cinema, concerts, museums or art exhibitions as determinant of survival. A Swedish fourteen-year cohort follow-up. Scand J Public Health 2000; 28: King s Fund. Enhancing the healing environment. London: King s Fund; Lelchuk Staricoff R. Arts in health: a review of the medical literature. London: Arts Council; Lawson J, Floyd J. The future of epidemiology: a humanist response. Am J Public Health 1996; 86:

23 24. Eakin M. Arts and health. J Public Health Med. 2003; 25: Angus J. An enquiry concerning possible methods for evaluating arts for health projects. Durham: Centre for Arts and Humanities in Health and Medicine; Everitt A, Hamilton R. Arts, health and the community: a study of five arts in community health projects. Durham: Centre for Arts and Humanities in Health and Medicine; Health Development Agency: Arts for health. A review of good practice in community-based arts projects and initiatives which impact on health and well being. London: Health Development Agency; Matarasso F. Use or ornament? The social impact of participation in the arts. Stroud: Comedia; Augustinsson S, Bringsén Å. Skiss Skåne konstnärer på arbetsplatser. Kristianstad: Högskolan Kristianstad, Tema Människa hälsa samhälle; 2007 (Rapport). 30. South J. Community arts for health: an evaluation of a district programme. Health Educ. 2006; 106: Smith T. Common knowledge an evaluation of sorts. Durham: Centre for Arts and Humanities in Health and Medicine; Macnaughton J, White M, Stacey R. Researching the benefits of arts in health. Health Educ. 2005; 105: Douglas N, Warwick I, Whitty G, Aggleton P. Vital youth: evaluating a theatre in education project. Health Educ. 2000; 100: Sullivan J. El teatro lucha de salud del barrio: Theatre and environmental health in Texas. I: Burnham L, (red.). Community arts network/art in the public interest. [Elektronisk] Tillgänglig: (läst ). 35. Leung MW, Yen IH, Minkler M. Community based participatory research: a promising approach for increasing epidemiology s relevance in the 21 st century. Int J Epidemiol. 2004; 33: Marcuse H. The aesthetic dimenson. Boston: Beacon Press; Kapitel Obituary: Peter Drucker. Trusting the teacher in the gray-flannel suit. The Economist 19 nov Beckérus Å, Edström A, (red.). Doktrinskiftet. De svenska företagens ledarskap i ett nytt perspektiv. Stockholm: Svenska Dagbladets förlag; Docent Tomas Engström, Chalmers, pers. kommunikation, april

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?

Läs mer

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa Cristina Mattsson Lundberg WHO:s definition av hälsokonsekvensbedömningar (HKB) En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, ett

Läs mer

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic

Läs mer

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital Professor Ingemar Petersson Stab forskning och utbildning SUS Lessons from the past and visions for the future Systematic

Läs mer

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Maaret Castrén Professor in Emergency Medicine Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet

Läs mer

Hälsa historiskt perspektiv

Hälsa historiskt perspektiv Hälsa historiskt perspektiv För överlevnad Frihet från sjukdom WHO definition 1948 a complete state of physical mental and social wellbeing and not merely the absence of disease and infirmity Hälsans bestämningsfaktorer

Läs mer

Folkhälsoperspektiv på spel GARN Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten

Folkhälsoperspektiv på spel GARN Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten Folkhälsoperspektiv på spel GARN 161018 Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten Spel om pengar är en folkhälsofråga Målet för samhällets insatser inom folkhälsoområdet spel om pengar är minskade

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin Uppdaterad 2014-06-05 Sid 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation en prospektiv kohortstudie Syftet

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

Swedish Presidency of the EU

Swedish Presidency of the EU Swedish Presidency of the EU Internet Governance Maria Häll, Deputy Director Division of IT Policy Ministry of Enterprise, Energy and Communications Changes in the EU New Parliament New Treaty Renewed

Läs mer

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer

Bringing user experience to health care improvement: the concepts, methods and practices of experience-based design. Oxford; Radcliffe Publishing

Bringing user experience to health care improvement: the concepts, methods and practices of experience-based design. Oxford; Radcliffe Publishing Mer läsning om erfarenhetsbaserad co-design Observera att allt material är på engelska Material om hur man går tillväga med erfarenhetsbaserad co-design Bate SP och Robert G (2007) Bringing user experience

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

MED101, Behörighetsutbildning i försäkringsmedicin, 22,5 högskolepoäng Certificate course in Insurance medicine, 22.5 higher education credits

MED101, Behörighetsutbildning i försäkringsmedicin, 22,5 högskolepoäng Certificate course in Insurance medicine, 22.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN MED101, Behörighetsutbildning i försäkringsmedicin, 22,5 högskolepoäng Certificate course in Insurance medicine, 22.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande

Läs mer

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland 2015-2017 ------------------------------------------------ Development- and growth plan for a sustainable Åland 2015-2017 Ann Nedergård Hållbarhetsstrateg

Läs mer

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet.

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet. Sida 1(6) KURSPLAN VÅ3052 Folkhälsa och folkhälsoarbete, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Public Health and Public Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Delkurs 1: Distriktssköterskans

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling av Åsa Muntlin Vad är kvalitet? Värde, egenskap, sort Kvalitet förknippas som något positivt och önskvärt En definition av vårdkvalitet Att fullt ut svara mot

Läs mer

Befolkning, utveckling och samarbete

Befolkning, utveckling och samarbete HEALTH DIVISION DOCUMENT 1997:4 Positionspapper Befolkning, utveckling och samarbete Maj 1997 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Avdelningen för demokrati och social utveckling Hälsoenheten

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

KURSPLAN. Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning. Socio-cultural theory and the study of educational practices

KURSPLAN. Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning. Socio-cultural theory and the study of educational practices UMEÅ UNIVERSITET Pedagogiska institutionen 901 87 Umeå KURSPLAN Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning Socio-cultural theory and the study of educational practices Forskarutbildningen:

Läs mer

Hur påverkar olika styrsystem effektivitet och kvalitet i vården? 29 sept 2015. Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Hur påverkar olika styrsystem effektivitet och kvalitet i vården? 29 sept 2015. Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Hur påverkar olika styrsystem effektivitet och kvalitet i vården? 29 sept 2015 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Vad är kvalitet i vården? Quality of care for individual patients: 1) Access

Läs mer

Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector

Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector Thesis for the degree of Licentiate of Philosophy, Östersund 2014 Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector Klas Palm Supervisors: Håkan Wiklund

Läs mer

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-06-04 LS 1403-0357 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 0 0 0 1 6 ' Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB

Läs mer

Våra tjänster [Our services] UMS Group Inc., All Rights Reserved

Våra tjänster [Our services] UMS Group Inc., All Rights Reserved Våra tjänster [Our services] UMS Group Inc., All Rights Reserved Asset Management-projekt Utvärderingar/ Gapanalyser enligt PAS 55 eller ISO 55000 så att din organisation ser vilka delområden som kan förbättras

Läs mer

The road to Recovery in a difficult Environment

The road to Recovery in a difficult Environment Presentation 2010-09-30 The road to Recovery in a difficult Environment - a presentation at the Workability International Conference Social Enterprises Leading Recovery in Local and Global Markets in Dublin

Läs mer

OLIKA STRATEGIER VID VÅRD AV PERSONER MED DEMENS

OLIKA STRATEGIER VID VÅRD AV PERSONER MED DEMENS OLIKA STRATEGIER VID 1 2 3 4 5 6 7 8 Athlin E (1988) Nursing based on an interaction applied to patients with eating problems and suffering from Parkinson s disease and dementia. Umeå: University Medical

Läs mer

Trondheimserklaeringen

Trondheimserklaeringen Trondheimserklaeringen Tankar och hållpunkter för ett statement Bosse Pettersson & Tone P. Torgersen, 11:e Nordiska folkhälsokonferensen, 27 juni 2014 i Trondheim, Norge Starten gick 1986 med WHO:s första

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

Arbets- och organisationspsykologi, vad är det?

Arbets- och organisationspsykologi, vad är det? Arbets- och organisationspsykologi, vad är det? Psykologisk forskning om människan i arbetslivet (fokus på individen): urval, arbetstider, belastning, motivation etc. Studiet av människors beteende och

Läs mer

National Prevention Strategy

National Prevention Strategy National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA THE SHORENSTEIN CENTER ON THE PRESS, POLITICS & PUBLIC POLICY JOHN F. KENNEDY SCHOOL OF GOVERNMENT, HARVARD UNIVERSITY, CAMBRIDGE, MA 0238 PIPPA_NORRIS@HARVARD.EDU. FAX:

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället Kursplan Ideella organisationer: teorier, historiska rötter och samtida trender, 7,5 hp Civil society organizations: theories, origin and contemporary trends 7,5 ECTS Program Masterprogram i socialt arbete

Läs mer

Förskriva hälsa Utveckling av Tobaksavvänjning på Recept i primärvården i utsatta områden i Stockholm

Förskriva hälsa Utveckling av Tobaksavvänjning på Recept i primärvården i utsatta områden i Stockholm Förskriva hälsa Utveckling av Tobaksavvänjning på Recept i primärvården i utsatta områden i Stockholm Pilotstudie LUFT Umeå 2 oktober 2014 Tanja Tomson, projektledare Olivia Biermann, koordinator Jess

Läs mer

Omvårdnadsvetenskap, avancerad nivå, Folkhälsoarbete, 7,5 högskolepoäng Nursing Science, Public Health Care, Second Level, 7.

Omvårdnadsvetenskap, avancerad nivå, Folkhälsoarbete, 7,5 högskolepoäng Nursing Science, Public Health Care, Second Level, 7. 1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnadsvetenskap, avancerad nivå, Folkhälsoarbete, 7,5 högskolepoäng Nursing Science, Public Health Care, Second Level, 7.5 Credits Kurskod: OM2005 Utbildningsområde:

Läs mer

The CPF. A collaboration between Region Skåne and Lund University

The CPF. A collaboration between Region Skåne and Lund University www.cpf.se The CPF A collaboration between Region Skåne and Lund University Research on the front line Two primary study areas: Cardiovascular diseases: Lifestyle, migration, heredity and environment Mental

Läs mer

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number

Läs mer

Referenser Ambjörnsson, F. (2006). Vad är queer? Stockholm: Natur och kultur.

Referenser Ambjörnsson, F. (2006). Vad är queer? Stockholm: Natur och kultur. Referenser Ambjörnsson, F. (2006). Vad är queer? Stockholm: Natur och kultur. Battersby, C. (1989). Gender and genius: towards a feminist aesthetics. London: Women's Press. Brown, W. (1995). States of

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Min kæreste er dansker INKOMSTEFFEKTER AV SAMBOSKAP MELLAN INVANDRARE OCH DANSKAR

Min kæreste er dansker INKOMSTEFFEKTER AV SAMBOSKAP MELLAN INVANDRARE OCH DANSKAR Min kæreste er dansker INKOMSTEFFEKTER AV SAMBOSKAP MELLAN INVANDRARE OCH DANSKAR Bakgrund och motivation Den utrikes födda befolkningen har ökat stadigt sedan början av 80-talet Invandrarnas sociala och

Läs mer

Norr- och Västerbotten turné, april-maj 2014. Hälsa för Tillväxt. Lars Wikman, Senior adviser in European Affairs

Norr- och Västerbotten turné, april-maj 2014. Hälsa för Tillväxt. Lars Wikman, Senior adviser in European Affairs Norr- och Västerbotten turné, april-maj 2014 Hälsa för Tillväxt Lars Wikman, Senior adviser in European Affairs EU:s hälsoprogram har funnits sedan 1993 i olika versioner. Nuvarande program är det tredje

Läs mer

Medicin och Hälsa / Medicine and Health

Medicin och Hälsa / Medicine and Health Vetenskapsrådet Medicin och Hälsa / Medicine and Health KSLA 4 April 2011 En värld-en hälsa Sven Bergström www.vr.se Vetenskapsrådet Three main responsibilities: Research funding Main grant agency. Quality!

Läs mer

Arbetslivets betydelse för hälsan

Arbetslivets betydelse för hälsan Arbetslivets betydelse för hälsan Annika Härenstam Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet Seminarium: Socialförsäkringsforskning: då, nu och i framtiden, 30 augusti 2012

Läs mer

Projektet Läkares arbete med sjukskrivning, tre enkätstudier

Projektet Läkares arbete med sjukskrivning, tre enkätstudier Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Uppdaterad 1 / 7 2015-01-20 Kontaktperson: Kristina Alexanderson kristina.alexanderson@ki.se Projektet Läkares arbete med sjukskrivning,

Läs mer

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Marie Elf Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) samt Forum för vårdbyggnads höstkonferens 2011 Marie Elf mel@du.se

Läs mer

Studiehandledning Vårdvetenskapliga begrepp och forskningsetik 7,5hp Concepts in Health Science and Research Ethics

Studiehandledning Vårdvetenskapliga begrepp och forskningsetik 7,5hp Concepts in Health Science and Research Ethics Studiehandledning Vårdvetenskapliga begrepp och forskningsetik 7,5hp Concepts in Health Science and Research Ethics Examinator Ingrid Larsson ingrid.larsson@hh.se Kursmål Efter avslutad kurs ska studenten

Läs mer

Samarbete i Europa - specialiteten i socialmedicin gäller i hela EU!

Samarbete i Europa - specialiteten i socialmedicin gäller i hela EU! Samarbete i Europa - specialiteten i socialmedicin gäller i hela EU! Ragnar Westerling Professor och överläkare i socialmedicin. President i UEMS sektion för folkhälsa. Institutionen för folkhälso- och

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format på 1 på Marianne Andrén General Manager marianne.andren@sandviken.se Sandbacka Park Högbovägen 45 SE 811 32 Sandviken Telephone: +46 26 24 21 33 Mobile: +46 70 230 67 41 www.isea.se 2 From the Off e project

Läs mer

Kandidatprogrammet i Folkhälsovetenskap, 180 hp Folkhälsoarbetets teori och praktik, T3, v. 40-49, HT 2011 15 hp / ECTS 15

Kandidatprogrammet i Folkhälsovetenskap, 180 hp Folkhälsoarbetets teori och praktik, T3, v. 40-49, HT 2011 15 hp / ECTS 15 Kandidatprogrammet i Folkhälsovetenskap, 180 hp Folkhälsoarbetets teori och praktik, T3, v. 40-49, HT 2011 15 hp / ECTS 15 Public health theory and practice Omfattning och närvaro Momentet omfattar 10

Läs mer

NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD

NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD Lars Wallin, Henrietta Forsman, Anna Ehrenberg (Petter Gustavsson, Ann Rudman, Anne-Marie Boström, Jan Florin)

Läs mer

Litteraturlista för SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs gällande från och med höstterminen 2015

Litteraturlista för SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs gällande från och med höstterminen 2015 Litteraturlista för SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs gällande från och med höstterminen 2015 Litteraturlistan är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse 2015-03- 05 att gälla från och med

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

The GEO Life Region. Roland Norgren - Process Manager R&I. Creating the tools for the Healthy and Wellbeing Life.

The GEO Life Region. Roland Norgren - Process Manager R&I. Creating the tools for the Healthy and Wellbeing Life. The GEO Life Region Creating the tools for the Healthy and Wellbeing Life Roland Norgren - Process Manager R&I Denna presentation är skyddat av upphovsrättslagen. Alla rättigheter till presentationen ägs

Läs mer

Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (prop. 2005/06:60) http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/55679

Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (prop. 2005/06:60) http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/55679 Tips på kunskapsunderlag för stöd i planeringen av insatser Allmänt Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (prop. 2005/06:60) http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/55679 Förordning

Läs mer

Evidensbaserad folkhälsa: är den möjlig? Om värderingar, vetenskap och dynamiska

Evidensbaserad folkhälsa: är den möjlig? Om värderingar, vetenskap och dynamiska Evidensbaserad folkhälsa: är den möjlig? Om värderingar, vetenskap och dynamiska effekter. Anders Jeppsson Forskare, läkare, med dr, magister i folkhälsovetenskap, fil mag i socialantropologi. Socialmedicin

Läs mer

Kursplan. Det sociala arbetets praktik II, 30 hp Social Work Practice II, 30 ECTS SOC7. Ladokkod, ämnesområde, hp. Kursens hp 30. Nivåklassificering

Kursplan. Det sociala arbetets praktik II, 30 hp Social Work Practice II, 30 ECTS SOC7. Ladokkod, ämnesområde, hp. Kursens hp 30. Nivåklassificering Kursplan Det sociala arbetets praktik II, 30 hp SOC7 Program Program hp Utbildningsnivå Ladokkod, ämnesområde, hp Socionomprogram 210 hp Avancerad SKAGXX Kursens hp 30 Nivåklassificering Betygsskala Kursansvarig

Läs mer

School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/220/514 COURSE SYLLABUS. Fundamentals of Business Administration: Management Accounting

School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/220/514 COURSE SYLLABUS. Fundamentals of Business Administration: Management Accounting School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/220/514 COURSE SYLLABUS Fundamentals of Business Administration: Management Accounting Course Code FE3001 Date of decision 2008-06-16 Decision-making

Läs mer

Kursplan. Kurskod VRA421 Dnr 195/ Beslutsdatum Omvårdnad grundläggande yrkesspecifika studier i vårdmiljö

Kursplan. Kurskod VRA421 Dnr 195/ Beslutsdatum Omvårdnad grundläggande yrkesspecifika studier i vårdmiljö Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA421 Dnr 195/2001-510 Beslutsdatum 2001-09-11 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Omvårdnad grundläggande yrkesspecifika studier

Läs mer

Hur kan chefer träna färdigheter i implementering och ledarskap?

Hur kan chefer träna färdigheter i implementering och ledarskap? 1 Hur kan chefer träna färdigheter i och ledarskap? Ett uppdrag från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2015-2016 Välkomna! Enheten för Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) ledarskap@sll.se

Läs mer

Folkhälsovetenskap AV, Strategiskt folkhälsoarbete, 7,5 hp

Folkhälsovetenskap AV, Strategiskt folkhälsoarbete, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Folkhälsovetenskap AV, Strategiskt folkhälsoarbete, 7,5 hp Public Health Science MA, Strategic Public Health Work, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Kursplan. Institutionen för samällsvetenskap. Kurskod SPB521 Dnr 1999:10D Beslutsdatum 1999-07-01. Socialpsykologi, 21-40 poäng.

Kursplan. Institutionen för samällsvetenskap. Kurskod SPB521 Dnr 1999:10D Beslutsdatum 1999-07-01. Socialpsykologi, 21-40 poäng. Kursplan Institutionen för samällsvetenskap Kurskod SPB521 Dnr 1999:10D Beslutsdatum 1999-07-01 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Socialpsykologi, 21-40 poäng The Social Psychology Programme Socialpsykologi

Läs mer

Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng

Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng Kursplan Utbildning på forskarnivå Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng General Scientific Methods in Medical Science (15 credits) 1. Kurskod70ME057 Allmänvetenskaplig

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

EBLIP i Sverige och internationellt

EBLIP i Sverige och internationellt EBLIP i Sverige och internationellt Lotta Haglund Karolinska Institutets Universitetsbibliotek Kort historik 1972 Archie Cochrane (UK) Effectiveness and efficiency a random reflection on health services

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Course syllabus 1(7) School of Management and Economics. FEN305 Reg.No. EHVc 2005:6 Date of decision 2004-12-22. Course Code. Företag och Marknad I

Course syllabus 1(7) School of Management and Economics. FEN305 Reg.No. EHVc 2005:6 Date of decision 2004-12-22. Course Code. Företag och Marknad I 1(7) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEN305 Reg.No. EHVc 2005:6 Date of decision 2004-12-22 Course title in Swedish Course title in English Language of instruction Subject

Läs mer

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap Henry Ohlsson Curriculum Vitæ Senast ändrad: 25 februari 2015 Personligt fullständigt namn födelsedatum och födelseort civilstånd Henry Gustav Ohlsson 22 maj 1956, Bollnäs, Sverige sammanboende med Ylva

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Hälsobefrämjande och förebyggande vård 7,5 högskolepoäng Clinical Nursing: Health Promotion and Preventive Care, 7.

Klinisk omvårdnad: Hälsobefrämjande och förebyggande vård 7,5 högskolepoäng Clinical Nursing: Health Promotion and Preventive Care, 7. Kursplan Institutionen för vårdvetenskap Klinisk omvårdnad: Hälsobefrämjande och förebyggande vård 7,5 högskolepoäng Clinical Nursing: Health Promotion and Preventive Care, 7.5 credits Ladokkod: 61SÖ01

Läs mer

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK Delaktighetens teori: Varför? Hur? Vem? GUNILLA PRIEBE, LEG. SJUKSKÖTERSKA, FIL.DR. 1 Juridiska argument för delaktighet Delaktighet

Läs mer

Teenage Brain Development

Teenage Brain Development Teenage Brain Development In adults, various parts of the brain work together to evaluate choices, make decisions and act accordingly in each situation. The teenage brain doesn't appear to work like this.

Läs mer

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet Seminarium 1:6 Föreläsare Urban Funered, urban.funered@finance.ministry.se Offentliga Rummet, Norrköping, 26 Maj 2009 Urban Funered

Läs mer

Forskningsfrågan besvarad men sen då? Hur nyttiggörs resultaten?

Forskningsfrågan besvarad men sen då? Hur nyttiggörs resultaten? Forskningsfrågan besvarad men sen då? Hur nyttiggörs resultaten? Bättre kvalitetsregisterforskning 2014-05-21: Workshop III & IV Johan Thor, specialist i socialmedicin, MPH, Med.dr. Vinnvård Fellow of

Läs mer

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Har vägledning någon effekt? - Voice of Users Jag tänker Jag tycker Jag tycker Jag tänker Voice of users - bakgrund Nordiskt forskningsprojekt

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod Research Theories and Methodes

Vetenskaplig teori och metod Research Theories and Methodes Sida 1 av 5 Kursplan Inrättad: 2009-05-31 Vetenskaplig teori och metod Research Theories and Methodes Högskolepoäng: 12.0 Kurskod: 3OM150 Ansvarig enhet: Inst för omvårdnad SCB-ämne: Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap

Läs mer

Alla vägar bär till Rom-

Alla vägar bär till Rom- Alla vägar bär till Rom- En utvecklingsmöjlighet för operationssjuksköterskor 1 Fördjupningskurs för operationssjuksköterskor Postgraduateutbildning Kursansvariga: Anna Myhrman, utbildningsansvarig operationssjuksköterska

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1

KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1 KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1 FOLKHELSEKONFERANSEN 2014 KULTURENS PÅVIRKING PÅ HELSE Hamar, 18 mars Sara Grut, NCK AGENDA DEL 1 -Kulturarv som resurs i arbetet för äldres hälsa och välfärd

Läs mer

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping, Peter M Nilsson, Malmö Preven&onens svåra e&k problemets omfa4ning och riktlinjernas

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector SVUF-konferens, Stockholm 2013-11-14/15 Marek Perlinski Stefan Morén Björn Blom PhD in social work Professor in social work Professor

Läs mer

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland

Läs mer

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Fil dr, leg sjg Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet 2013-04-26 1 Översikt

Läs mer

Kursplan. Folkhälsoarbete och omvårdnad i primärvård 7,5 högskolepoäng Health promotion and nursing in primary care, 7.5 credits

Kursplan. Folkhälsoarbete och omvårdnad i primärvård 7,5 högskolepoäng Health promotion and nursing in primary care, 7.5 credits Sida 1 av 5 Kursplan Röda korsets högskola Dnr 9/2013 Teknikringen 1 Datum 2013-01-07 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh.se Folkhälsoarbete och omvårdnad i primärvård

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan Karin Renblad, Docent i ped./kvalitetsamordnare Habo kommun Jane Brodin, Professor i ped. Högskolan för Lärande och Kommunikation

Läs mer

FOI MEMO. Jonas Hallberg FOI Memo 5253

FOI MEMO. Jonas Hallberg FOI Memo 5253 Projekt/Project Security culture and information technology Projektnummer/Project no Kund/Customer B34103 MSB Sidnr/Page no 1 (5) Handläggare/Our reference Datum/Date Jonas Hallberg 2015-01-21 FOI Memo

Läs mer