värdegruppens hjälpreda för normkritiskt arbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "värdegruppens hjälpreda för normkritiskt arbete"

Transkript

1 värdegruppens hjälpreda för normkritiskt arbete Frejaskolan 6-9 läsåret 2010/11

2 Checklista värdegrundsarbete Checklistan fylls i av klassföreståndaren vid varje läsårsslut. Lämnas till skolledningen. Klass: Klassföreståndare: Datum: Studie- och Yrkesvägledning Klassen har: Jobbat med YRMIS vid antal tillfällen. Jobbat med tema som handlar om yrkesliv. Deltagit i arbetslivsdag. Varit på studiebesök på arbetsplats, nämligen: Sex- och samlevnad Klassen har: Besökt ungdomsmottagningen. Fått information från RFSL. Fått säker-sex-info från RFSL/RFSU. Klassen har jobbat med följande material: Sneställt Antal övningar: Var går gränsen? Handledning för temaarbeten om integritet, sexuella trakasserier och sexualbrott. Antal övningar: BRYT Antal övningar: I normens öga Antal övningar: Spelat sexspelet

3 I undervisningen har följande teman tagits upp: Biologi: Pubertet Kropp och sexualitet Säker sex (undvika könssjukdomar och graviditet) Skydd och preventivmedel Hur barn blir till, graviditet och abort Olika sexuella läggningar och uttryck, sexuell identitet Normer och värderingar: Kärlek Samlevnad Sex och känslor Normer och förtryck Sexuella övergrepp och sexualiserat våld Samhällets normer kring sex och samlevnad Inslag i Jag&du som arbetslaget kan jobba vidare kring Machofabriken Introduktion Ytterligare antal tillfällen: Ingen ser oss Introduktion Ytterligare antal tillfällen: Hip hip hora, filmen + filmsamtal enligt mall Introduktion Ytterligare antal tillfällen: I normens öga Introduktion Ytterligare antal tillfällen:

4 Rasism och främlingsfientlighet: Klassen har spelat Mot alla odds Filmer Zozo: Sett och diskuterat Dokumentär med Benny: Sett och diskuterat. American history X: Sett och diskuterat. Klassen har besökt Forum för levande historia Gjort uppföljningsövningar Andra övningar eller teman: Vi har gjort följande:

5 Att tänka på vid Studievägledning (samtliga pedagoger) Alla ska få samma information och tid. Undvika att skapa förutfattade meningar, som att tjejer ska välja på ett visst sätt eller killar på ett annat. Undvik att döma tjejer eller killar olika, för att de skolkar, eller inte klarar sina studier/betyg. Tänk på att inte lägga några värderingar i olika yrkesgrupper, ex. elevers val eller förväntade jargonger inom dessa yrkesval. Ha som målsättning att elever är främst individer, oavsett kön. Möt därför deras förmågor och personligheter för vad de är. Sammanfattning av studiedagen med Lina och Karin 7/ I vilka situationer har vi möjlighet att påverka elevernas gymnasieval? Genom diskussioner. Mentorssamtal. Utvecklingssamtal. Betygsdiskussioner. Vardagliga samtal. Genom temalektioner/klassbesök. (Skicka eleverna vidare till Syv). Vad kan vi göra för att bryta den segregerade arbetsmarknaden? Visa Yrmisfilmer. Prao och att exempelvis då välja otraditionella yrken/platser. Visa på många olika val, för att ge eleverna bred bas. Prata om förebilder, till exempel kvinnor i chefspositioner, eller män i kvinnodominerade yrken. Men inte alltid behöver det vara toppen som räknas, det finns många anledningar till ett yrkesval. Och framgång kan inte alltid mätas i pengar. Gymnasiemässan, samt efterarbete av denna.

6 Att tänka på vid skrivandet av IUP under utvecklingssamtalet Vad använder jag för värderingsord? Och vad står dessa för? Är orden könsneutrala, det vill säga kan man använda dessa oberoende på om det är en flicka eller pojke? Hur är mitt förhållningssätt till eleverna? Skiljer sig det om jag har utvecklingssamtal med pojkar eller flickor?

7 Att tänka på i kontakten med elever och föräldrar Kan användas för att spana på/reflektera över sig själv alternativt be en elev att utifrån några av frågorna utföra en genusspaning under ett lektionspass. Denna manual är utformad utifrån diskrimineringsgrunden kön, det vill säga gör jag skillnad utifrån kön. Manualen kan även vara användbar utifrån andra diskrimineringsgrunder. I klassrummet Vilka får ordet? Hur får man ordet? Vilka får följdfrågor? Placeringar? Vilka skojar man med? Hur skojar man? Vilka tillrättavisas? Hur tillrättavisas man? Vilka ber man om hjälp? o Med vad och varför? Hur bemöts elever som vill hem av någon anledning? Hur uppmuntrar vi? o Vem och för vad? Föräldrasamtal När ringer jag hem? Vem ringer jag? o Varför valde jag den personen? Hur presenterar jag anledningen, t ex slagsmål, rökning mm? Vid oro för förhållanden i hemmet; gör jag skillnad utifrån vem i familjen som bär svårigheterna?

8 Föräldramötet Hur talar vi om barnen? (benämns de som tjejerna, killarna eller barnen ) Känner sig alla föräldrar delaktiga i samtal om klassen? (till exempel tjejföräldrar, killföräldrar eller föräldrar ) Föräldrar som resurser, hur ser våra förväntningar ut? (män som bakar, kvinnor som bygger skateboardramp eller...) Vilka bilder bär du med dig av hur familjer ser ut och hur påverkar det ditt bemötande av de du möter?

9 Riktlinjer för Sex och samlevnadsundervisning Frejaskolan 6-9, läsåret Sex och samlevnadsundervisningen är alla pedagogers ansvar. Man kan inom arbetslaget fördela övningar och undervisningsområden inom temat, men eftersom sex och samlevnad ytterst handlar om värderingar och normer är det allas ansvar. Du kan alltså som pedagog välja att vara mer eller mindre delaktig i undervisningen, men aldrig välja bort det normkritiska förhållningssättet. Klassföreståndaren ansvarar för att den egna klassen har varit med om aktiviteter och inslag i undervisningen. Ett normkritiskt perspektiv och medvetenhet kring genus ska genomsyra undervisningen. Det är viktigt att skilja på vad som är biologi, normer och värderingar. Som regel sker inte undervisningen i könsuppdelade grupper när det kan undvikas. Följande moment bör ingå i sex och samlevnadsundervisningen: Biologi: Pubertet Kropp och sexualitet Säker sex, skydd och preventivmedel Hur barn blir till, graviditet och abort Olika sexuella läggningar och uttryck, sexuell identitet Värderingar och normer: Kärlek Samlevnad Sex och känslor Normer och förtryck Sexuella övergrepp och sexualiserat våld Samhällets normer kring sex och samlevnad Några av inslagen i temat Jag&du ingår i sex och samlevnadsundervisningen. När dessa programpunkter genomförs är det bra om man både förarbetar och följer upp i klassen. Jag&du ska ses som ett stöd för den undervisande pedagogen och arbetslaget. Programpunkter inom Jag&du som ingår i sex och samlevnadsundervisningen: Filmen Hip hip hora + filmsamtal. Passar som introduktion till samtal om vad jämställdhet och begränsande normer är. Machofabriken Material med korta filmer och uppföljningsövningar. Fokuserar på normer, främst begränsande normer för pojkar.

10 Filmen Ingen ser oss + uppföljande övningar Introduktion till temat våld i nära relationer och kopplingen till våld och manlighetsnorm. Besök av RFSL/RFSU i åk 7 eller 8 samt i åk 9 Vid det första besöket berättar informatörerna om vad RFSL är och hur verksamheten ser ut. Om man inte bygger ett pedagogiskt sammanhang kring besöket är det lätt hänt att detta besök bara blir en händelse, istället för en del av det ständigt pågående arbetet att ifrågasätta heteronormen. I åk 9 får 9:orna information om säkrare sex. Vid det tillfället bör temat ha förekommit i undervisningen några gånger. Att tänka på i sex och samlevnadsundervisningen: Att problematisera normen, inte normbrytaren. Att exemplifiera med variation. Paret i ett exempel kan vara både hetero, homo eller bi. Fundera på om jag beskriver sex på olika sätt beroende på om jag pratar om killar eller tjejer. Fundera på om jag gör skillnad på manlig och kvinnlig sexualitet. Prata om olika sätt att ha sex på. Alltid vara noga med hur jag som pedagog värderar i mitt sätt att beskriva. Att vara kritisk mot den litteratur jag använder. Undvik att: Dela upp i tjej- och killgrupper om det inte är absolut nödvändigt. Diskutera ämnen som kan medföra att någon elev i klassrummet känner sig utsatt eller kränkt, till exempel sexuell läggning eller abort. Framställa flickor som offer och pojkar som förövare. Göra skillnad på manlig och kvinnlig sexualitet. Utgå ifrån att alla elever är säkra på sin sexuella identitet Hoppa över det jag tycker är svårt eller obehagligt. Be en kollega ta hand om den biten i stället! Att tänka på för att undvika heteronormativitet i undervisningen: Hur pratar vi om kärlekspar? Familjer? Kan vi använda ordet partner oftare? Har vi exempel i böcker, filmer och i bilder på olika sammansättningar av familjer och kärlekspar? Hur kan vi förebygga den homofobi som uttalas tydligt? Signalerar vi, i det vi säger och gör, att alla får vara den de är? Osynliggör vi?

11 Litteratur och länkar Materialet som listas finns i ett eller flera exemplar på skolan! Fråga chans, Röda tråden, kropp och sexualitet. Metodpärmar från Lafa. Finns i varje arbetslag. I normens öga. Metoder för en normbrytande undervisning. Utgiven av Friends. Webbsajt samordnad av Sveriges ungdomsmottagningar. Bra att tipsa elever om och att använda i undervisningen. FN:s spel om flyktingars situation. Till spelet finns ett antal bra övningar samt lärarhandledning. Spelas med fördel i större grupp. RFSU har en mängd bra material att köpa eller ladda ner via RFSU:s hemsida. Till exempel: Kondomboken. Handledning med elevmaterial från RFSU. Samtala om pornografi i skolan. En handledning från RFSU. Sexatlas för skolan. Bland horor, bockar och bögar. 10 punkter för en bättre sexualundervisning i skolan. Liv i lärarrummet. Om sexuell läggning och arbetsmiljö i skolan samt Tyst i klassen? Om lärares arbete kring sexuell läggning. Båda finns att beställa gratis eller ladda ner på se material och klicka vidare till beställningssida. Här kan du även beställa Vad finns under ytan?, en DVD med exempelfilmer. Förebygga diskriminering och främja likabehandling i skolan/förskolan. Handledning som finns att hämta som Pdf, till exempel på se länk skola och material. Passa på att titta på Homos övriga material. Sex med mera och Sex och relationer. Sandra Dahlén. Böcker om sex, för ungdomar. Man kan komplettera med Kukbruk av Manne Forssberg. Jämos handbok mot könsmobbning i skolan finns nedladdningsbar på Många bra och praktiska övningar. Genus Hur påverkar det dig? Helena Josefsson. En lärobok om genus. BRYT! Ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet. Finns att beställa eller ladda ner på Forum för levande historias hemsida: Gå via material till homofobi. Amnesty har i projektet Sneställt tagit fram ett antal läromedel bland annat kring genus. Sneställt, vad har det med dig att göra? Om kön, makt och våld. Bok + övningsbok. Går att beställa gratis. Var går gränsen? Handledning för temaarbeten om integritet, sexuella trakasserier och sexualbrott. Material från BRÅ. Går att beställa eller ladda ner från BRÅ, gå till publikationer, skolmaterial. DVD: Vad fick du luft ifrån? Om härskartekniker i ungdomars vardag. Sexspelet. Ett frågespel i bokform, spelas i mindre grupper i klassen. Finns i en klassuppsättning på skolan.

12 Frejaskolan 7-9 Lokal Likabehandlingsplan mars 2010 Denna plan är en komplettering till BoU:s övergripande likabehandlingsplan. Rektor är ansvarig för att planen upprättas, utvärderas och revideras årligen. Vårt värdegrundsarbete utgår ifrån genus och normkritiskt perspektiv. Vi arbetar på två plan: Dels med vuxnas kompetens och kunskap inom området samt vuxnas förmåga att bemöta elever. Dels med konkreta verktyg, undervisningsmaterial och koncept för att arbeta med elever och värdegrund. För att skapa trygghet och lugn för elever har vi följande rutiner: Mentorsystem: flera gånger per vecka träffar mentorn sin grupp (max 15 elever) för att samtala om elevernas utveckling och trivsel. Vid varje terminsstart ägnas några dagar till att jobba med gemenskap i klassen. Speciellt fokus ligger på nybildade klasser. Arbetet består av gemenskapsaktiviteter, samarbetsövningar och olika övningar kring normer och respekt. Pedagogen styr placering i klassrummet och gruppindelningar. Målet är att kunna jobba med olika sammansättningar av elevgrupper samt att förhindra att någon elev hamnar i situationen av att inte ha någon kompis att sitta med. Pedagogerna har rastvakt på schema. Närvaron av vuxna i korridorerna skapar lugn. Några vuxna finns på Torget, till elevernas förfogande. Viktigt är att den pedagog som rastvaktar är aktiv i att se och motverka kränkningar! En vuxen som passerar när en kränkning sker godkänner händelsen genom att inte agera! Grupper som arbetar med miljö och trygghet: Förtroendegruppen är en grupp som består av 1-2 elever per klass. Gruppen träffas en gång i veckan och pratar om hur stämningen är på skolan och om man ser att någon klasskompis eller annan verkar utsatt eller ensam. Inom gruppen råder tystnadsplikt. Med på mötena är kurator och en ansvarig pedagog som sedan kan föra vidare viktiga punkter till det vuxna kollegiet. VG (Värdegruppen). En arbetsgrupp bestående av genuspedagog, kurator, SYV och pedagoger från varje arbetslag. Gruppen träffas regelbundet och diskuterar och planerar hur värdegrundsarbete ska bedrivas. Gruppen tar fram material för arbete kring värdegrund och arbetar med likabehandlingsplanen. Under läsåret fokuseras gruppens arbete kring jämställdhet med hjälp av medel från Skolverket. Se bilaga

13 Pågående och planerat arbete mot kränkande behandling och diskriminering Problemområden Under året har vi gemensamt uppmärksammat ett antal områden där vi behöver göra insatser. Pojkars betygspoäng ligger mycket under flickornas betygspoäng. Vi se mycket traditionella val till gymnasieskolan och enkäten Liv, hälsa, ung visar att flickor är stressade i skolan. I flera enkäter anger elever att de utsätts för och hör ett kränkande språkbruk i skolan. Under hösten har vi uppmärksammat ett ökat våld och våldsamt beteende i våra korridorer, främst bland pojkar. Flera av dessa problemområden har vi åtgärdat genom att öka andelen vuxna i korridorerna och genom att skapa trygga miljöer i våra korridorer. Verksamheten på Torget i skolan syftar till att ge elever stöd både i studier och i det sociala. Målet är också att minska skolket eftersom vuxna kan prata med elever och hjälpa dem att komma till lektioner. När det gäller betyg, våld och gymnasieval ligger det ett långsiktigt mål som startas i och med vår satsning på jämställdhetsarbete. (Se bilaga) Dessa frågor är också i fokus i förvaltningens arbete med jämställdhetsintegrering. I arbetet kring normer ingår att se kränkande språkbruk kopplat till avvikelse från en tänkt norm. Vi har startat ett arbete för att hitta metoder att prata med elever kring detta, parallellt med att vuxna alltid ska markera och reagera mot kränkande språkbruk. Jag&du Jag&du är ett koncept som har funnits i flera år i kommunen och som vi just nu utvecklar. Konceptet är ett samarbete mellan skolan, socialtjänsten, polisen, räddningstjänsten och fritidsverksamheten Ungdomens hus. Målet är att samordna de verksamheter som jobbar med ungdomar och värdegrund. Elever på Frejaskolan är under sina tre år (från och med år) på skolan med om att antal aktiviteter. Aktiviteterna förbereds och följs upp av skolan. (Se bifogat program.) Målet är att skapa en helhet kring elevernas förståelse för demokratiska värden och för att skapa positiva kontakter med alla aktörer i elevernas liv. Under 2010 satsar vi extra på att bjuda med föräldrar genom att starta programmet ÖPP. Insatser per diskrimineringsgrund Kön och sexuell läggning I vårt normkritiska arbete ingår båda dessa områden. Vi arbetar för att vuxna ska utveckla kompetens för att själv ändra sitt bemötande av elever samt ett antal arbetsområden att jobba med tillsammans med elever. I vårt arbete kring sex och samlevnad är målet att alla pedagoger som berör detta område ska ha en stark medvetenhet kring genus och sexuell läggning för att inte befästa kränkande normer.

14 Etnisk bakgrund I arbetet med flyktingmottagning i Gnesta kommun ingår att elever integreras i en skolklass direkt vid ankomsten till kommunen. I undervisningen ingår vissa moment för att öka elevernas förståelse för vad främlingsfientlighet, rasism och antisemitism leder till. Till exempel ska alla kalsser ha spelat FN:s verktyg Mot alla odds och diskuterat och alla 9:or får lyssna till en förläsning av Benny Grunfeldt, överlevande från Auschwitz. Religion Vi har diskuterat under flera år vad som är rätt inställning till att använda kyrkan som lokal för avslutningar, samt hur vi ska arrangera religiösa högtider utan att vara uteslutande eller tvingande. Vi kommer att fortsätta föra diskussionen. Vid ett tillfälle i advent näs kolan bjöds på julkonsert i kyrkan löste vi det så att aktiviteten gjordes valbar och pedagoger i skolan ordnade positiva aktiviteter för de elever som valde bort konserten. Vi fortsätter med att jobba tillsammans med kyrkan för att hinna bra former för avslutningar, enligt Skolverkets rekommendationer. Ämnesgruppen i SO jobbar med att t fram en arbetsform för att erbjuda en mångfaldig undervisning i religion för alla elever. Funktionshinder Under denna punkt hänvisar vi till Elevhälsans plan för elever med särskilda behov.

15 Rutiner och dokumentation vid kränkningar När kränkning sker: Vi markerar direkt och tydligt att vi inte accepterar kränkningar på allas vår gemensamma arbetsplats. Osams får man bli men man får inte kränka varandra. Ansvarig: Samtliga som arbetar på enheten. Nästa steg är att göra utredning och dokumentera. Dokumentation sker på blanketten Utredning om kränkande behandling. Instruktion finns på baksidan av blanketten. Ansvarig: När kränkningen skett mellan personal och elev/barn hanteras utredningen av närmaste chef. Vid kränkningar mellan elever/barn har klassföreståndare för de inblandade (eller motsvarande) gemensamt ansvar, men överenskommer vem som utreder. Observera att om bedömning görs att det kan finnas behov av extra stöd för någon enskild eller om något extra stöd sätts in så ska åtgärdsprogram skrivas..detta kan likväl gälla den som utsätter som den som utsatts för kränkningar. Åtgärdsprogram ska också skrivas om kränkningarna ej upphört vid uppföljningen av utredning om kränkande behandling se föregående punkt. Utredning: 1. Ta reda på fakta om situationen. 2. Informera och ta hjälp av arbetslaget. 3. Vad har hänt? Är det en konflikt som urartat till en kränkande situation och/eller är det kränkningar utifrån någon av diskrimineringsgrunderna eller är det någon annan form kränkning? 4. Viktigt att också betrakta situationen, vad kan göras på grupp/verksamhetsnivå. 5. Samtal med berörda barn/elever. En i taget! Kontakta föräldrarna. 6. Bestäm tid för uppföljning, lämpligen efter 1 vecka. Stäm då av med både barn/elever, föräldrar och arbetslaget. 7. Enhetschef informeras. 8. Utredningen förvaras (minimum två år). Bedömning görs om enhetschef ska kalla till EVK(elevvårdskonferens). Ansvarig: Klassföreståndare eller motsvarande i samråd med enhetschef. Bedömning i varje enskilt fall om anmälan ska göras till polis och/eller sociala myndigheter. Rektor på Frejaskolan 7-9 gör vid misstanke om att elev eller vuxen har drabbats av våld av elev eller vuxen an polisanmälan. Detsamma gäller vid misstanke om trakasserier utifrån någon diskrimineringsgrund. Ansvarig: enhetschef. Anmälningsskyldigheten gäller dock samtlig personal. Utöver ovanstående punkter ska tillbudsrapport i vissa fall skrivas och allvarliga fall ska rapporteras till arbetsmiljöverket. Ansvarig: Enhetschef

16 VG:s arbete kring jämställdhet Frejaskolan har tilldelats medel för har tre områden. Det första är att integrera sex och samlevnad i olika ämnen. Ett arbete för att göra sex och samlevnad till ett större ämne med fokus på genus, normer och makt har redan påbörjats i form av seminarier för vuxna och uppbyggnad av en materialbank. Ett antal pedagoger går kursen Sex och samlevnad på LHS. Dessa 5 utgör sedan en arbetsgrupp som tar fram en fast plan för sex och samlevnad i ett vidare perspektiv, samt arbetsmaterial. Målet är att alla elever möter samma undervisning. Nästa tema är att motverka traditionella studie och yrkesval. Ett genus och normperspektiv hjälper oss att analysera varför elever väljer traditionella utbildningsvägar. Under året tar vi fram arbetsmetoder för att alla pedagoger ska kunna hjälpa elever att välja friare och vidare. Vi bygger på den för några år sedan påbörjade satsningen på entreprenöriellt lärande. Kort innebär det att om eleven för möjlighet att utveckla sina förmågor och sin självkänsla leder det till bättre skolresultat, bättre hälsa och större möjlighet att välja efter egna önskemål. I januari hölls en inspirationsföreläsning för personalen på temat genus och yrkesval Dagen resulterade i en insikt i att varje pedagog har ansvar för att ge eleverna en realistisk bild av arbetsmarknaden och dess möjligheter. De pedagoger som känner eleverna. I övrigt sker arbetet genom framtagande av arbetsmetoder för klasser och mentorgrupper samt uppbyggnad av ett återkommande tema för elever. På sikt är målet att bryta de traditionella mönster vi ser i studieval. Tredje temat är att integrera jämställdhet i undervisningen. Detta sker genom utbildning och seminarier med personal med syfte att öka kunskapen kring hur vuxnas bemötande påverkar elevens normuppfattning, om sig själv och andra. Under hösten handlade det om att se hur manlighetsnormen påverkar både pojkar och flickor, och leder till sämre skolresultat för pojkar och ökar våldet bland eleverna. Under våren ska en pilotgrupp pedagoger vara med och testa materialet Killnorm som sedan ska användas regelbundet på skolan. Värdegruppen kommer att jobba med att ta fram rutiner för att säkerställa en jämställd verksamhet. Under våren kartlägger gruppen verksamheten utifrån ett

17 jämställdhetsperspektiv, i detta arbete ingår en referensgrupp elever. Detta kommer att resultera i samtalsmanualer, checklistor och en materialbank att använda kontinuerligt i verksamheten.

18 Aktiviteter inom Jag&du Säkerhetsdagar i 7:an Hjärt och lungräddning i 9:an Våldets konsekvenser Polisbesök I årskurs 8 besöker polisen alla klasser efter att klasserna har läst om Lag och rätt. Polisen tar upp frågor som rör ungdomar i Gnesta och svarar på frågor från eleverna. Detta besök är viktigt för att polisen ska skapa relationer med ungdomar i samhället. Jämställdhet och normkritik Klassen ser filmen Hip hip hora tillsammans och diskuterar sedan med pedagoger filmen med hjälp av en handledning för filmsamtal. I filmsamtalet fokuserar man på olika villkor för tjejer och killar och hur man kan se på de övergrepp som sker. Till arbetet med filmen kopplas en övning kring kränkande språkbruk och hur det kan tolkas utifrån vad man kallar tjejer och killar. Arbete med materialet Killnorm kommer att ske i alla klasser under våren och därefter regelbundet. Våld i nära relationer Ett antal pedagoger har utbildats i att använda materialet Ingen ser oss. Materialet består av en film och övningar kring en familj där mannen/pappan slår. Hela kollegiet har fått en introduktion i hur materialet kan användas och hur manlighetsnorm kopplas till våld. Filmen och temat startar i åk 8 i varje klass och följs upp under åk 9. Arbetet har två syften: Delsa tt synliggöra våld i familjen, desla tt förebygga våldsutövning på sikt. Antisemitism och främlingsfientlighet Åk 9 lyssnar på en föreläsning emd Benny Grunfeldt som berättar om sin tid i Auschwitz. Arbetet följs upp i skolan. Ambitionen är att alla klasser en eller frlera gånger besöker Forum för levande historia. Att se andra och sina egna gränser Sarah Som arbetar på Ungdomens hus träffar klasserna en gång/årskurs och jobbar med dem kring självbild och respekt. Arbetet knyts ihop och med hennes kontakter med eleverna på fritiden och genom skolans medverkan. Sex och samlevnad Under året planerar vi att ta fram gemensamma material och aktiviteter för sex och samlevndsundervisningen. Inom jag&du sker följande: Besök på Ungdomsmottagningen

19 Klasser får besök av RFSL i åk 7 och i åk 9. besöken följs upp av lärare. Viktigt är att dessa besök ska ses som informationstillfällen och inte de enda lektionerna som berör sexuell läggning. Eleverna får stifta bekantskap med en viktig organisation och får i åk 9 säker-sex-info. ÖPP

20 Underlag handlingsplan Skapad vid utbildningsdag Gnesta Nedan följer ett underlag för handlingsplan utarbetad under utbildningsdagen Att förstärka jämställda och demokratiska beteenden (bland killar) i skolan av Magnus Sjögren 27 okt För att dessa förslag ska bli verklighet är det oerhört viktigt att konkretisera detta underlag till en handlingsplan som tydliggör: Vem är ansvarig? När ska detta ske? Hur ska det göras? Hur följs det upp och utvärderas? 1. Reflektioner och problemområden Tre huvudsakliga problemområden diskuterades: Generellt klimat och miljö i korridoren främst bland killar men även bland tjejer. Ett exempel på detta är de blöta papperskrigen. Där torget inte ser kul ut. Elever (killar?) spottar på golv, klottrar på väggarna och sparkar in skåp. Tjejer poängsätts; i en av klasserna poängsätts flickor i klassen av en viss grupp tjejer. Det handlar uppenbart om status där tjejerna som sätter poängen förstärker varandra i hur de ska se ut, vara sexiga. Poäng sätts utifrån hur vissa tjejer utföra saker; exempelvis att hämta ett glas mjölk i matsalen. Detta system har enligt förälder varit med från mellanstadiet. Om ett visst antal poäng inte uppnåtts så får det inte sitta vid ett bord i matsalen. Killars bufflighet i korridorerna och mot varandra. Vi ser att något händer, men i och med att de direkt säger "vi skojar bara" leder till att vi ler och går därifrån. Det innebär för den utsatta att vi har okejat det i och med att vi inte har sagt något. Det medför att någon annan kan se det här och blir orolig för att det ska drabba den också. Därefter sprider buffligheten sig. 2. Värden och riktning En av grupperna arbetade med att ta fram viktiga värdeord att ha som ledstjärna för arbetet: Respekt Trygghet Ansvar Trivsel Exempelvis kan detta uppnås genom mer lärare i korridorerna. En vuxennärvaro som sker på ett naturligt sätt. Att finnas där med en kaffekopp i korridoren. Att ha gemensamma och längre raster för att kunna sitta och prata med elever eller gå ett varv på skolan. En möjlighet att mötas.

21 3. Överskott och underskott Nedan följer en tabell med exempel främst på det överskott (sånt som killar och tjejer gör för mycket av). Detta kan tjäna som exempel för en vidare diskussion vad gäller problemområden killars bufflighet och tjejers poängsättning. Jag har skrivit in exempel på tänkbara underskott, men detta får ni gärna diskutera i grupper, arbetslag och tillsammans med eleverna. Killar Tjejer Överskott Underskott Överskott Underskott system i att skolka och inte gå på lektionen Gå till lektionen Vara sexiga Vara subjekt och personer buffliga Varsamma, ömsinta, uttrycker sig verbalt Sätta poäng på det med låg status Bjuda in andra i en gemenskap oavsett vem de är eller vad de gjort. killar som juckar på varandra Killar som skojar och skrattar Utseendet ger status Handlingar och hur en är mot andra ger status. provocera oss vuxna Tilltalar vuxna, diskuterar med vuxna Rätt brallor Flexibel klädsel. säger: har du något emot bögar Pratar och söker dialog Rätt smink Ibland sminkad, ibland inte sminkad. kultur kring gruppen, svårt att komma i kontakt, ta tag i Närhet till vuxna Rätt blonderad Prova olika frisyrer och uttryck. Identifiera sig med värden och intressen. normen i gruppen förstärks Normer i gruppen diskuteras öppet skitsnack Ärlig dialog, prata med varandra.

22 Killar Tjejer Överskott Underskott Överskott Underskott häftigt att skita i skolan Viktigt att läsa tufft att använda sig av kränkande ord Den får status som ger andra beröm och uppskattning homofobi Öppenhet för homosexualitet och att killar kan vara på många sätt. 4. Konkreta steg Generellt klimat och miljö Delaktiga elever i arbetsmiljön: Eleverna kommer att känna mer ansvar för sin miljö om de är delaktiga i utformningen av den. Förslagsvis kan eleverna därför tillsammans med någon vuxen lärare och en elev från varje arbetslag, 9or, som inte har jour, ta hand om att se till att det blir snyggare ut i korridoren. Skapa nya vattenhål: Nu när de gamla vattenhålen är borta såsom köket och gruvan; gäller det att skapa nya platser med pedagoger i skolan. Platser där eleverna kan vara utan att bli bedömda. Förslagsvis inleds samarbete med fritidsledare, cafeterian och med ungas hus. Målet är att erbjuda andra aktiviteter. Arbeta med normer och machokultur: Generella åtgärder är att jobba med de normer och med den machokultur som finns i skolan. Ett konkret förslag är att använda boken I normens öga. Tjejer som poängsätts Följande åtgärder bör vidtas snarast för att reda i frågan: Ta reda på; vem är ledare? hur har det här uppstått? Inte gå ut till alla på skolan för då kan det sprida sig Viktigt att observera om det förekommer i andra klasser Konfrontera de inblandade och koppla in föräldrarna Diskutera: hur vända det till något annat

23 Generellt går det att dra många paralleller vad gäller makt och status till det här exemplet. Därtill behöver mediella föreställningar bearbetas såsom internationella fjortisdagen, värderingar i amerikanska highschoolfilmer och vad penalism är och innebär. Killars bufflighet Följande behöver göras för att förändra killars bufflighet och skapa trygghet i korridoren: Markera varje situation genom att använda språket som verktyg. När eleverna får höra budskapet från flera i arbetslag så får det effekt. Exempelvis använda ordet "Lågintensiv terror" och säga saker som: Det ni håller på med är lågintensiv terror Många upplever det som terroriserande även om det kallas skoj ibland. Du håller på med lågintensiv terror; vi vill att alla ska känna sig trygga i korridorerna Alternativa aktiviteter som känns meningsfulla behöver erbjudas så att elever kan sysselsätta sig med annat än bufflighet. Ta upp och utvärdera i små grupper, exempelvis mentorsgruppen eller vid utvecklingssamtal som en del av det sociala beteendet. Detta kan göras exempelvis genom följande frågor: Hur upplever du situationen i korridoren? Är ni mjukare med varandra? Pratar ni med varandra när något dyker upp? Hur upplever ni tryggheten i korridorerna? Många kan till och med vara rädda för att vara ute i korridorerna. Hur är det för dig? Rollspela situationer i klassrummet och ge alternativa handlingssätt till bufflighet. Positiv feedback för alla beteenden som finns listade under underskott för killar. Samma förhållningssätt hos all personal. En framgångsfaktor vad gäller mobiltelefoner; alla gjorde likadant. Det som gjorde att det arbetet varit framgångsrikt var: Vi pratade om det, hade en tydlig omstart Det gäller på hela skolan, alla åldrar, alla arbetslag Viktigt att fortsätta; vi har börjat släppa och då är det viktigt att fortsätta göra lika

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012 Plan mot kränkande behandling 2012/13 Reviderad november 2012 Policy På Sven Eriksonsgymnasiet accepterar vi inte och tar avstånd från diskriminering eller annan kränkande behandling av våra elever och

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Individuella Gymnasiet Ekerö

Individuella Gymnasiet Ekerö Individuella Gymnasiet Ekerö Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Läsåret 2013/14 Uppdaterad 2014-03-31 med handlingar från BUN-kontoret med kommunala rutiner och blanketter. 1 Innehåll

Läs mer

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Granskad 2014-08-12 Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Arbetets olika delar Det aktiva arbetet består främst av: - Att bedriva

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Framtagen oktober 2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskola: Regnbågen Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning Bild: Grimms. På vår förskola ska alla känna sig trygga

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Järpen hösten 2013 våren 2014

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Järpen hösten 2013 våren 2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Järpen hösten 2013 våren 2014 Reviderad 131028 Utarbetad av: Malin, Monica, Louise och Kicki Mål Vi vill främja barns och vuxnas lika

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Plan mot kränkande behandling Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Fastställd den 5 oktober 2012 Innehållsförteckning Innehåll... 2 Plan mot kränkande behandling för Gymnasieskola

Läs mer

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 - s plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Inledning Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan 7-9

Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan 7-9 Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan 7-9 Inledning Vi har valt att ha en gemensam plan för plan mot diskriminering och mot kränkande behandling.. Diskrimineringslag (2008:567) och Skollag (2010:800

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2015/2016.1 Inledning.1 Vad är mobbning, trakasserier och kränkande

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan 1(11) Barn- och utbildningsförvaltningen Kristinebergskolan Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Kristinebergskolan 2 Innehållsförteckning Kristinebergskolans

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Likabehandlingsplan för Distra Bygg Gymnasium i Stockholm. Stockholm 14 augusti 2013 Reviderad 13 september 2013

Likabehandlingsplan för Distra Bygg Gymnasium i Stockholm. Stockholm 14 augusti 2013 Reviderad 13 september 2013 Likabehandlingsplan för Distra Bygg Gymnasium i Stockholm Stockholm 14 augusti 2013 Reviderad 13 september 2013 Innehållsförteckning Inledning... 1 Lagarns ändamål och tillämpningsområde... 1 Diskrimineringslag

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Agneta Ekberg och arbetslagsledare

Läs mer

Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015

Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015 2014-09-12 Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015 Innehållsförteckning Definitioner och begrepp Varför en likabehandlingsplan? Vad är diskriminering? Direkt diskriminering Indirekt diskriminering

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola År 2014 Innehållsförteckning Introduktion och bakgrund... 3 Struktur och LB-gruppens

Läs mer

Det kan bara bli bättre! Normkritiskt arbete på Frejaskolan i Gnesta 2008-2011

Det kan bara bli bättre! Normkritiskt arbete på Frejaskolan i Gnesta 2008-2011 Det kan bara bli bättre! Normkritiskt arbete på Frejaskolan i Gnesta 2008-2011 Karina Solax Stridh och Julia Kjäll november 2013 Frejaskolan i Gnesta är ortens enda 6-9-skola. Antalet elever varierar från

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Grundskola Tunabergsskolan Ansvarig för planen Rektor: Lena Engebrand Nikou Planens giltighetstid: Augusti 2014 januari 2016

Läs mer

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass - år 9 a för planen Rektor Seija

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014

ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014 Upprättat 2013-08-01 Revideras 2014-08-01 ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014 Mål: Alla barn och elever har

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-10-28 1 (9) LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING HAVETS OCH REVETS FÖRSKOLOR SAMT FAMILJEDAGHEM INOM JONSTORPSSKOLANS UPPTAGNINGSOMRÅDE Avd: Pärlan Upprättad: 2014-10-28 Gäller till:

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA

2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA 2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA 2013-2014 2013-11-04 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga roller...

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Likabehandlingsplan 2010/2011. Byskolan Blenda Lönashultvägen 29 342 53 Lönashult 0470 75 05 24 2010-08-19

Likabehandlingsplan 2010/2011. Byskolan Blenda Lönashultvägen 29 342 53 Lönashult 0470 75 05 24 2010-08-19 Likabehandlingsplan 2010/2011 2010-08-19 Byskolan Blenda Lönashultvägen 29 342 53 Lönashult 0470 75 05 24 Syfte med likabehandlingsplanen Syftet med planen är att förebygga och behandla alla former av

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Campeon Frigymnasium LÅ 2011/2012

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Campeon Frigymnasium LÅ 2011/2012 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Campeon Frigymnasium LÅ 2011/2012 Styrande dokument för verksamheten på Campeon Frigymnasium är: o Skollagen, SFS 2010:800 o Läroplan för de frivilliga

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Klöxhultsskolan åk F 9

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Klöxhultsskolan åk F 9 Klöxhultsskolan Telefon; expeditionen 0476-553 40 www.almhult.se HT11-HT12 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Klöxhultsskolan åk F 9 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling.

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/LIKABEHANDLINGSPLAN Strandskolan 2014-2015 Datum för upprättande: 140626 Innehållsförteckning Till dig som elev 3 Till dig som är förälder 3 Likabehandlingsplanens syfte 4

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Parkskolan skolområde Östersund Södra 09/10 Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Skolans ledning

Läs mer

Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling

Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling 2015 Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling Örnsköldsviks Kommun 2015-01-01 Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling 2015 Främjande arbete Syftar till att förstärka

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Tångaskolan år F-5 och Tångaskolans fritidshem 2014/2015 1 ( 8) Grunduppgifter 3 Utvärdering 4 Främjande insatser 4 Kartläggning 5 Handlingsplan för

Läs mer

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 1. Inledning Falkenbergs gymnasium och Vuxenutbildning är en del av omvärlden och omvärlden är en del av oss. Skolan skall vara välkomnande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Sida 1(7) Likabehandlingsplan. för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola

Sida 1(7) Likabehandlingsplan. för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola 1(7) Likabehandlingsplan för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola 2(7) Bakgrund Idag regleras diskriminering och kränkande behandling i diskrimineringslagen, skollagen, arbetsmiljölagstiftningen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201401 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Plan för likabehandling/ mot kränkande behandling

Plan för likabehandling/ mot kränkande behandling SOLNA STAD Haga skolområde Fridhemsskolan Plan för likabehandling/ mot kränkande behandling Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör

Läs mer

Trygghetsplan för Granbacken Förskolor Ekängen

Trygghetsplan för Granbacken Förskolor Ekängen Trygghetsplan för Granbacken Plan mot diskriminering och kränkande behandling En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet,

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Huddunge byskolas likabehandlingsplan

Huddunge byskolas likabehandlingsplan 2014/15 Huddunge byskolas likabehandlingsplan Huddunge byskola Huddunge kyrkväg 15 Inledning Huddunge byskolas likabehandlingsplan är utformad i samarbete med samtliga elever på skolan och all personal.

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Teknikprogrammet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Detta dokument baseras på riktlinjerna i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande behandling, dels i den nya diskrimineringslagen (2008.567)

Läs mer

Tranängskolan 4-6 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranängskolan 4-6 plan mot diskriminering och kränkande behandling Tranängskolan 4-6 plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Rektor ansvarar för planen och ser till att all

Läs mer

Bessemerskolan Handelsprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan Handelsprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan Handelsprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasiet Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 VÄRDEGRUND Alla på skolan ska visa varandra respekt i samtal och bemötande oberoende av bakgrund, tro, kön eller sexuell läggning

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Kungsbacka läsåret 2013/2014 Planen omfattar både arbetet med likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling 1 Rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Realgymnasiet Nyköpings plan mot diskriminering och kränkande behandling

Realgymnasiet Nyköpings plan mot diskriminering och kränkande behandling Realgymnasiet Nyköpings plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola a för planen Rektor i samråd med Personal och EHT-Team Vår

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN SFI 2012-12-28 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN Inledning SFI skall vara en plats där alla behandlas lika och där diskriminering och annan

Läs mer

Plan mot kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling Plan mot kränkande behandling för Bygdsiljums förskoleklass, skola och fritidshem Läsåret 2013/2014 Bygdsiljums skola tillämpar barn- och elevskyddslagen (2006:67). Det är enligt lagen en rättighet för

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Likabehandlingsplan Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Definitioner 3. Mål 4. Uppföljning 5. Utvärdering 6. Varningssignaler 7. Förebyggande

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Källbrinksskolan 7-9. Likabehandlingsplan. Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Källbrinksskolan 7-9. Likabehandlingsplan. Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Källbrinksskolan, Fullersta rektorsområde 2013-01-07 Innehållsförteckning 1. Källbrinksskolans

Läs mer

1/8 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGANDE DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR TORTUNASKOLAN OCH TORTUNA FRITIDSHEM.

1/8 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGANDE DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR TORTUNASKOLAN OCH TORTUNA FRITIDSHEM. 1/8 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGANDE DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR TORTUNASKOLAN OCH TORTUNA FRITIDSHEM. Reviderad september 2014 2/8 Våra barn/elever har rätt till

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Freinetskolan Hugin

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Freinetskolan Hugin Sidan 1 av 5 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Freinetskolan Hugin INLEDNING Bestämmelser i 1 skollagen och 2 diskrimineringslagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling och ställer

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2014 och gäller under läsåret 2014-2015

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 3 Målsättning 4 Vad innehåller lagen? 4 Förbud mot annan kränkande behandling

Läs mer

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolans namn Planen gäller Morö Backe skola Läsåret 2015/2016. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, Fritidshem, Grundskola

Läs mer

Trygghetsplan,Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Tallåsgården och Trollgårdens förskolor.

Trygghetsplan,Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Tallåsgården och Trollgårdens förskolor. Trygghetsplan,Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Tallåsgården och Trollgårdens förskolor. I den fostrande roll som förskolepedagoger har, ingår att vi aktivt motarbetar och bemöter

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildning PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING EMYHILLS FÖRSKOLA 2014/2015 Till dig som förälder Värdeorden Öppenhet, Engagemang, Utveckling - tydliggör vilka värderingar Kävlinge kommun står

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Svejserdalens Förskola 2014-2015

Plan mot kränkande behandling Svejserdalens Förskola 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Svejserdalens Förskola 2014-2015 Förskolans logotyp: Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Svejserdalens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar

Läs mer

S:t Eriks Katolska Skola

S:t Eriks Katolska Skola S:t Eriks Katolska Skola Likabehandlingsplan för F-9 och fritidshemmet Mål: Alla ska känna sig trygga, trivas på skolan och må bra. Vi främjar allas lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer

Läs mer

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Norrgårdens förskola

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Norrgårdens förskola Plan mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling Norrgårdens förskola VIMMERBY KOMMUN Barn och utbildningsförvaltningen Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE

Läs mer

Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap

Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap Handledning och frågeställningar efter att läst boken, Lille Lustig och skogens vänner Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap 1. Instruktion från pedagog till barn: Titta

Läs mer

Plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. 2015

Plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. 2015 Plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. 2015 Förskolan ska vara en plats där alla barn ska känna trivsel och uppleva trygghet. Förskolechef och personal i verksamheten tar klart

Läs mer

Likabehandlingsplan för Linghedsskolan och fritidshemmet Flingan 2014-11-01 2015-10-31

Likabehandlingsplan för Linghedsskolan och fritidshemmet Flingan 2014-11-01 2015-10-31 Likabehandlingsplan för Linghedsskolan och fritidshemmet Flingan 2014-11-01 2015-10-31 Varje elev ska känna glädje i att gå till skolan och ska känna sig trygg och vara känd av alla vuxna. Eleven ska känna

Läs mer

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015/16 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Likabehandlingsplan för

Likabehandlingsplan för Likabehandlingsplan för 100107 FRISKOLAN KRONOBERGSHED Styrelsens ställningstagande till likabehandlingsplanen Styrelsen, som är huvudman för Friskolan Kronobergshed, har läst och förstår arbetet med likabehandlingsplanen.

Läs mer

MORKULLANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRLIG PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

MORKULLANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRLIG PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING MORKULLANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRLIG PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Regleras i diskrimineringslagen 3 kap. 16 och i skollagen 14 kap. 8 Upprättad: 2010-12-13 Reviderad 2014-08-01 Ängelholms kommun

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Ydreskolan Hjelm

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Ydreskolan Hjelm 2014 YDRE KOMMUN Barn och utbildning Ydreskolan Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ydreskolan Hjelm 2014/2015 Reviderad hösten 2014 Innehållsförteckning Skolledningens

Läs mer

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Del 1 Brännans förskoleområde PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Läsåret 2013-2014 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område

Läs mer

Förskolans Sverigefinska skolan i Stockholm plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolans Sverigefinska skolan i Stockholm plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolans Sverigefinska skolan i Stockholm plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Heli Lindström,

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Läsåret 2014/2015 TRANÅS KOMMUN Hösten 2014 Författare: Soili Nilsson, Marianne Persson, Julia Valaszkai Lärcentrum Västra Vux Innehållsförteckning

Läs mer

Paradisskolan 7-9 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Paradisskolan 7-9 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Paradisskolan/Björndalsskolan 2015-01-08 Paradisskolan 7-9 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition

Läs mer

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Planens syfte: Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling

Läs mer

Realgymnasiet Malmös plan mot diskriminering och kränkande behandling

Realgymnasiet Malmös plan mot diskriminering och kränkande behandling Realgymnasiet Malmös plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskolan Läsår: 2014/2015 Innehåll Grunduppgifter... 3 Elevernas delaktighet... 3 Vårdnadshavarnas

Läs mer

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Vision Alla på Bokenskolan ska känna sig trygga. Ingen ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Uppföljning av föregående

Läs mer