värdegruppens hjälpreda för normkritiskt arbete
|
|
- Per-Erik Ivarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 värdegruppens hjälpreda för normkritiskt arbete Frejaskolan 6-9 läsåret 2010/11
2 Checklista värdegrundsarbete Checklistan fylls i av klassföreståndaren vid varje läsårsslut. Lämnas till skolledningen. Klass: Klassföreståndare: Datum: Studie- och Yrkesvägledning Klassen har: Jobbat med YRMIS vid antal tillfällen. Jobbat med tema som handlar om yrkesliv. Deltagit i arbetslivsdag. Varit på studiebesök på arbetsplats, nämligen: Sex- och samlevnad Klassen har: Besökt ungdomsmottagningen. Fått information från RFSL. Fått säker-sex-info från RFSL/RFSU. Klassen har jobbat med följande material: Sneställt Antal övningar: Var går gränsen? Handledning för temaarbeten om integritet, sexuella trakasserier och sexualbrott. Antal övningar: BRYT Antal övningar: I normens öga Antal övningar: Spelat sexspelet
3 I undervisningen har följande teman tagits upp: Biologi: Pubertet Kropp och sexualitet Säker sex (undvika könssjukdomar och graviditet) Skydd och preventivmedel Hur barn blir till, graviditet och abort Olika sexuella läggningar och uttryck, sexuell identitet Normer och värderingar: Kärlek Samlevnad Sex och känslor Normer och förtryck Sexuella övergrepp och sexualiserat våld Samhällets normer kring sex och samlevnad Inslag i Jag&du som arbetslaget kan jobba vidare kring Machofabriken Introduktion Ytterligare antal tillfällen: Ingen ser oss Introduktion Ytterligare antal tillfällen: Hip hip hora, filmen + filmsamtal enligt mall Introduktion Ytterligare antal tillfällen: I normens öga Introduktion Ytterligare antal tillfällen:
4 Rasism och främlingsfientlighet: Klassen har spelat Mot alla odds Filmer Zozo: Sett och diskuterat Dokumentär med Benny: Sett och diskuterat. American history X: Sett och diskuterat. Klassen har besökt Forum för levande historia Gjort uppföljningsövningar Andra övningar eller teman: Vi har gjort följande:
5 Att tänka på vid Studievägledning (samtliga pedagoger) Alla ska få samma information och tid. Undvika att skapa förutfattade meningar, som att tjejer ska välja på ett visst sätt eller killar på ett annat. Undvik att döma tjejer eller killar olika, för att de skolkar, eller inte klarar sina studier/betyg. Tänk på att inte lägga några värderingar i olika yrkesgrupper, ex. elevers val eller förväntade jargonger inom dessa yrkesval. Ha som målsättning att elever är främst individer, oavsett kön. Möt därför deras förmågor och personligheter för vad de är. Sammanfattning av studiedagen med Lina och Karin 7/ I vilka situationer har vi möjlighet att påverka elevernas gymnasieval? Genom diskussioner. Mentorssamtal. Utvecklingssamtal. Betygsdiskussioner. Vardagliga samtal. Genom temalektioner/klassbesök. (Skicka eleverna vidare till Syv). Vad kan vi göra för att bryta den segregerade arbetsmarknaden? Visa Yrmisfilmer. Prao och att exempelvis då välja otraditionella yrken/platser. Visa på många olika val, för att ge eleverna bred bas. Prata om förebilder, till exempel kvinnor i chefspositioner, eller män i kvinnodominerade yrken. Men inte alltid behöver det vara toppen som räknas, det finns många anledningar till ett yrkesval. Och framgång kan inte alltid mätas i pengar. Gymnasiemässan, samt efterarbete av denna.
6 Att tänka på vid skrivandet av IUP under utvecklingssamtalet Vad använder jag för värderingsord? Och vad står dessa för? Är orden könsneutrala, det vill säga kan man använda dessa oberoende på om det är en flicka eller pojke? Hur är mitt förhållningssätt till eleverna? Skiljer sig det om jag har utvecklingssamtal med pojkar eller flickor?
7 Att tänka på i kontakten med elever och föräldrar Kan användas för att spana på/reflektera över sig själv alternativt be en elev att utifrån några av frågorna utföra en genusspaning under ett lektionspass. Denna manual är utformad utifrån diskrimineringsgrunden kön, det vill säga gör jag skillnad utifrån kön. Manualen kan även vara användbar utifrån andra diskrimineringsgrunder. I klassrummet Vilka får ordet? Hur får man ordet? Vilka får följdfrågor? Placeringar? Vilka skojar man med? Hur skojar man? Vilka tillrättavisas? Hur tillrättavisas man? Vilka ber man om hjälp? o Med vad och varför? Hur bemöts elever som vill hem av någon anledning? Hur uppmuntrar vi? o Vem och för vad? Föräldrasamtal När ringer jag hem? Vem ringer jag? o Varför valde jag den personen? Hur presenterar jag anledningen, t ex slagsmål, rökning mm? Vid oro för förhållanden i hemmet; gör jag skillnad utifrån vem i familjen som bär svårigheterna?
8 Föräldramötet Hur talar vi om barnen? (benämns de som tjejerna, killarna eller barnen ) Känner sig alla föräldrar delaktiga i samtal om klassen? (till exempel tjejföräldrar, killföräldrar eller föräldrar ) Föräldrar som resurser, hur ser våra förväntningar ut? (män som bakar, kvinnor som bygger skateboardramp eller...) Vilka bilder bär du med dig av hur familjer ser ut och hur påverkar det ditt bemötande av de du möter?
9 Riktlinjer för Sex och samlevnadsundervisning Frejaskolan 6-9, läsåret Sex och samlevnadsundervisningen är alla pedagogers ansvar. Man kan inom arbetslaget fördela övningar och undervisningsområden inom temat, men eftersom sex och samlevnad ytterst handlar om värderingar och normer är det allas ansvar. Du kan alltså som pedagog välja att vara mer eller mindre delaktig i undervisningen, men aldrig välja bort det normkritiska förhållningssättet. Klassföreståndaren ansvarar för att den egna klassen har varit med om aktiviteter och inslag i undervisningen. Ett normkritiskt perspektiv och medvetenhet kring genus ska genomsyra undervisningen. Det är viktigt att skilja på vad som är biologi, normer och värderingar. Som regel sker inte undervisningen i könsuppdelade grupper när det kan undvikas. Följande moment bör ingå i sex och samlevnadsundervisningen: Biologi: Pubertet Kropp och sexualitet Säker sex, skydd och preventivmedel Hur barn blir till, graviditet och abort Olika sexuella läggningar och uttryck, sexuell identitet Värderingar och normer: Kärlek Samlevnad Sex och känslor Normer och förtryck Sexuella övergrepp och sexualiserat våld Samhällets normer kring sex och samlevnad Några av inslagen i temat Jag&du ingår i sex och samlevnadsundervisningen. När dessa programpunkter genomförs är det bra om man både förarbetar och följer upp i klassen. Jag&du ska ses som ett stöd för den undervisande pedagogen och arbetslaget. Programpunkter inom Jag&du som ingår i sex och samlevnadsundervisningen: Filmen Hip hip hora + filmsamtal. Passar som introduktion till samtal om vad jämställdhet och begränsande normer är. Machofabriken Material med korta filmer och uppföljningsövningar. Fokuserar på normer, främst begränsande normer för pojkar.
10 Filmen Ingen ser oss + uppföljande övningar Introduktion till temat våld i nära relationer och kopplingen till våld och manlighetsnorm. Besök av RFSL/RFSU i åk 7 eller 8 samt i åk 9 Vid det första besöket berättar informatörerna om vad RFSL är och hur verksamheten ser ut. Om man inte bygger ett pedagogiskt sammanhang kring besöket är det lätt hänt att detta besök bara blir en händelse, istället för en del av det ständigt pågående arbetet att ifrågasätta heteronormen. I åk 9 får 9:orna information om säkrare sex. Vid det tillfället bör temat ha förekommit i undervisningen några gånger. Att tänka på i sex och samlevnadsundervisningen: Att problematisera normen, inte normbrytaren. Att exemplifiera med variation. Paret i ett exempel kan vara både hetero, homo eller bi. Fundera på om jag beskriver sex på olika sätt beroende på om jag pratar om killar eller tjejer. Fundera på om jag gör skillnad på manlig och kvinnlig sexualitet. Prata om olika sätt att ha sex på. Alltid vara noga med hur jag som pedagog värderar i mitt sätt att beskriva. Att vara kritisk mot den litteratur jag använder. Undvik att: Dela upp i tjej- och killgrupper om det inte är absolut nödvändigt. Diskutera ämnen som kan medföra att någon elev i klassrummet känner sig utsatt eller kränkt, till exempel sexuell läggning eller abort. Framställa flickor som offer och pojkar som förövare. Göra skillnad på manlig och kvinnlig sexualitet. Utgå ifrån att alla elever är säkra på sin sexuella identitet Hoppa över det jag tycker är svårt eller obehagligt. Be en kollega ta hand om den biten i stället! Att tänka på för att undvika heteronormativitet i undervisningen: Hur pratar vi om kärlekspar? Familjer? Kan vi använda ordet partner oftare? Har vi exempel i böcker, filmer och i bilder på olika sammansättningar av familjer och kärlekspar? Hur kan vi förebygga den homofobi som uttalas tydligt? Signalerar vi, i det vi säger och gör, att alla får vara den de är? Osynliggör vi?
11 Litteratur och länkar Materialet som listas finns i ett eller flera exemplar på skolan! Fråga chans, Röda tråden, kropp och sexualitet. Metodpärmar från Lafa. Finns i varje arbetslag. I normens öga. Metoder för en normbrytande undervisning. Utgiven av Friends. Webbsajt samordnad av Sveriges ungdomsmottagningar. Bra att tipsa elever om och att använda i undervisningen. FN:s spel om flyktingars situation. Till spelet finns ett antal bra övningar samt lärarhandledning. Spelas med fördel i större grupp. RFSU har en mängd bra material att köpa eller ladda ner via RFSU:s hemsida. Till exempel: Kondomboken. Handledning med elevmaterial från RFSU. Samtala om pornografi i skolan. En handledning från RFSU. Sexatlas för skolan. Bland horor, bockar och bögar. 10 punkter för en bättre sexualundervisning i skolan. Liv i lärarrummet. Om sexuell läggning och arbetsmiljö i skolan samt Tyst i klassen? Om lärares arbete kring sexuell läggning. Båda finns att beställa gratis eller ladda ner på se material och klicka vidare till beställningssida. Här kan du även beställa Vad finns under ytan?, en DVD med exempelfilmer. Förebygga diskriminering och främja likabehandling i skolan/förskolan. Handledning som finns att hämta som Pdf, till exempel på se länk skola och material. Passa på att titta på Homos övriga material. Sex med mera och Sex och relationer. Sandra Dahlén. Böcker om sex, för ungdomar. Man kan komplettera med Kukbruk av Manne Forssberg. Jämos handbok mot könsmobbning i skolan finns nedladdningsbar på Många bra och praktiska övningar. Genus Hur påverkar det dig? Helena Josefsson. En lärobok om genus. BRYT! Ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet. Finns att beställa eller ladda ner på Forum för levande historias hemsida: Gå via material till homofobi. Amnesty har i projektet Sneställt tagit fram ett antal läromedel bland annat kring genus. Sneställt, vad har det med dig att göra? Om kön, makt och våld. Bok + övningsbok. Går att beställa gratis. Var går gränsen? Handledning för temaarbeten om integritet, sexuella trakasserier och sexualbrott. Material från BRÅ. Går att beställa eller ladda ner från BRÅ, gå till publikationer, skolmaterial. DVD: Vad fick du luft ifrån? Om härskartekniker i ungdomars vardag. Sexspelet. Ett frågespel i bokform, spelas i mindre grupper i klassen. Finns i en klassuppsättning på skolan.
12 Frejaskolan 7-9 Lokal Likabehandlingsplan mars 2010 Denna plan är en komplettering till BoU:s övergripande likabehandlingsplan. Rektor är ansvarig för att planen upprättas, utvärderas och revideras årligen. Vårt värdegrundsarbete utgår ifrån genus och normkritiskt perspektiv. Vi arbetar på två plan: Dels med vuxnas kompetens och kunskap inom området samt vuxnas förmåga att bemöta elever. Dels med konkreta verktyg, undervisningsmaterial och koncept för att arbeta med elever och värdegrund. För att skapa trygghet och lugn för elever har vi följande rutiner: Mentorsystem: flera gånger per vecka träffar mentorn sin grupp (max 15 elever) för att samtala om elevernas utveckling och trivsel. Vid varje terminsstart ägnas några dagar till att jobba med gemenskap i klassen. Speciellt fokus ligger på nybildade klasser. Arbetet består av gemenskapsaktiviteter, samarbetsövningar och olika övningar kring normer och respekt. Pedagogen styr placering i klassrummet och gruppindelningar. Målet är att kunna jobba med olika sammansättningar av elevgrupper samt att förhindra att någon elev hamnar i situationen av att inte ha någon kompis att sitta med. Pedagogerna har rastvakt på schema. Närvaron av vuxna i korridorerna skapar lugn. Några vuxna finns på Torget, till elevernas förfogande. Viktigt är att den pedagog som rastvaktar är aktiv i att se och motverka kränkningar! En vuxen som passerar när en kränkning sker godkänner händelsen genom att inte agera! Grupper som arbetar med miljö och trygghet: Förtroendegruppen är en grupp som består av 1-2 elever per klass. Gruppen träffas en gång i veckan och pratar om hur stämningen är på skolan och om man ser att någon klasskompis eller annan verkar utsatt eller ensam. Inom gruppen råder tystnadsplikt. Med på mötena är kurator och en ansvarig pedagog som sedan kan föra vidare viktiga punkter till det vuxna kollegiet. VG (Värdegruppen). En arbetsgrupp bestående av genuspedagog, kurator, SYV och pedagoger från varje arbetslag. Gruppen träffas regelbundet och diskuterar och planerar hur värdegrundsarbete ska bedrivas. Gruppen tar fram material för arbete kring värdegrund och arbetar med likabehandlingsplanen. Under läsåret fokuseras gruppens arbete kring jämställdhet med hjälp av medel från Skolverket. Se bilaga
13 Pågående och planerat arbete mot kränkande behandling och diskriminering Problemområden Under året har vi gemensamt uppmärksammat ett antal områden där vi behöver göra insatser. Pojkars betygspoäng ligger mycket under flickornas betygspoäng. Vi se mycket traditionella val till gymnasieskolan och enkäten Liv, hälsa, ung visar att flickor är stressade i skolan. I flera enkäter anger elever att de utsätts för och hör ett kränkande språkbruk i skolan. Under hösten har vi uppmärksammat ett ökat våld och våldsamt beteende i våra korridorer, främst bland pojkar. Flera av dessa problemområden har vi åtgärdat genom att öka andelen vuxna i korridorerna och genom att skapa trygga miljöer i våra korridorer. Verksamheten på Torget i skolan syftar till att ge elever stöd både i studier och i det sociala. Målet är också att minska skolket eftersom vuxna kan prata med elever och hjälpa dem att komma till lektioner. När det gäller betyg, våld och gymnasieval ligger det ett långsiktigt mål som startas i och med vår satsning på jämställdhetsarbete. (Se bilaga) Dessa frågor är också i fokus i förvaltningens arbete med jämställdhetsintegrering. I arbetet kring normer ingår att se kränkande språkbruk kopplat till avvikelse från en tänkt norm. Vi har startat ett arbete för att hitta metoder att prata med elever kring detta, parallellt med att vuxna alltid ska markera och reagera mot kränkande språkbruk. Jag&du Jag&du är ett koncept som har funnits i flera år i kommunen och som vi just nu utvecklar. Konceptet är ett samarbete mellan skolan, socialtjänsten, polisen, räddningstjänsten och fritidsverksamheten Ungdomens hus. Målet är att samordna de verksamheter som jobbar med ungdomar och värdegrund. Elever på Frejaskolan är under sina tre år (från och med år) på skolan med om att antal aktiviteter. Aktiviteterna förbereds och följs upp av skolan. (Se bifogat program.) Målet är att skapa en helhet kring elevernas förståelse för demokratiska värden och för att skapa positiva kontakter med alla aktörer i elevernas liv. Under 2010 satsar vi extra på att bjuda med föräldrar genom att starta programmet ÖPP. Insatser per diskrimineringsgrund Kön och sexuell läggning I vårt normkritiska arbete ingår båda dessa områden. Vi arbetar för att vuxna ska utveckla kompetens för att själv ändra sitt bemötande av elever samt ett antal arbetsområden att jobba med tillsammans med elever. I vårt arbete kring sex och samlevnad är målet att alla pedagoger som berör detta område ska ha en stark medvetenhet kring genus och sexuell läggning för att inte befästa kränkande normer.
14 Etnisk bakgrund I arbetet med flyktingmottagning i Gnesta kommun ingår att elever integreras i en skolklass direkt vid ankomsten till kommunen. I undervisningen ingår vissa moment för att öka elevernas förståelse för vad främlingsfientlighet, rasism och antisemitism leder till. Till exempel ska alla kalsser ha spelat FN:s verktyg Mot alla odds och diskuterat och alla 9:or får lyssna till en förläsning av Benny Grunfeldt, överlevande från Auschwitz. Religion Vi har diskuterat under flera år vad som är rätt inställning till att använda kyrkan som lokal för avslutningar, samt hur vi ska arrangera religiösa högtider utan att vara uteslutande eller tvingande. Vi kommer att fortsätta föra diskussionen. Vid ett tillfälle i advent näs kolan bjöds på julkonsert i kyrkan löste vi det så att aktiviteten gjordes valbar och pedagoger i skolan ordnade positiva aktiviteter för de elever som valde bort konserten. Vi fortsätter med att jobba tillsammans med kyrkan för att hinna bra former för avslutningar, enligt Skolverkets rekommendationer. Ämnesgruppen i SO jobbar med att t fram en arbetsform för att erbjuda en mångfaldig undervisning i religion för alla elever. Funktionshinder Under denna punkt hänvisar vi till Elevhälsans plan för elever med särskilda behov.
15 Rutiner och dokumentation vid kränkningar När kränkning sker: Vi markerar direkt och tydligt att vi inte accepterar kränkningar på allas vår gemensamma arbetsplats. Osams får man bli men man får inte kränka varandra. Ansvarig: Samtliga som arbetar på enheten. Nästa steg är att göra utredning och dokumentera. Dokumentation sker på blanketten Utredning om kränkande behandling. Instruktion finns på baksidan av blanketten. Ansvarig: När kränkningen skett mellan personal och elev/barn hanteras utredningen av närmaste chef. Vid kränkningar mellan elever/barn har klassföreståndare för de inblandade (eller motsvarande) gemensamt ansvar, men överenskommer vem som utreder. Observera att om bedömning görs att det kan finnas behov av extra stöd för någon enskild eller om något extra stöd sätts in så ska åtgärdsprogram skrivas..detta kan likväl gälla den som utsätter som den som utsatts för kränkningar. Åtgärdsprogram ska också skrivas om kränkningarna ej upphört vid uppföljningen av utredning om kränkande behandling se föregående punkt. Utredning: 1. Ta reda på fakta om situationen. 2. Informera och ta hjälp av arbetslaget. 3. Vad har hänt? Är det en konflikt som urartat till en kränkande situation och/eller är det kränkningar utifrån någon av diskrimineringsgrunderna eller är det någon annan form kränkning? 4. Viktigt att också betrakta situationen, vad kan göras på grupp/verksamhetsnivå. 5. Samtal med berörda barn/elever. En i taget! Kontakta föräldrarna. 6. Bestäm tid för uppföljning, lämpligen efter 1 vecka. Stäm då av med både barn/elever, föräldrar och arbetslaget. 7. Enhetschef informeras. 8. Utredningen förvaras (minimum två år). Bedömning görs om enhetschef ska kalla till EVK(elevvårdskonferens). Ansvarig: Klassföreståndare eller motsvarande i samråd med enhetschef. Bedömning i varje enskilt fall om anmälan ska göras till polis och/eller sociala myndigheter. Rektor på Frejaskolan 7-9 gör vid misstanke om att elev eller vuxen har drabbats av våld av elev eller vuxen an polisanmälan. Detsamma gäller vid misstanke om trakasserier utifrån någon diskrimineringsgrund. Ansvarig: enhetschef. Anmälningsskyldigheten gäller dock samtlig personal. Utöver ovanstående punkter ska tillbudsrapport i vissa fall skrivas och allvarliga fall ska rapporteras till arbetsmiljöverket. Ansvarig: Enhetschef
16 VG:s arbete kring jämställdhet Frejaskolan har tilldelats medel för har tre områden. Det första är att integrera sex och samlevnad i olika ämnen. Ett arbete för att göra sex och samlevnad till ett större ämne med fokus på genus, normer och makt har redan påbörjats i form av seminarier för vuxna och uppbyggnad av en materialbank. Ett antal pedagoger går kursen Sex och samlevnad på LHS. Dessa 5 utgör sedan en arbetsgrupp som tar fram en fast plan för sex och samlevnad i ett vidare perspektiv, samt arbetsmaterial. Målet är att alla elever möter samma undervisning. Nästa tema är att motverka traditionella studie och yrkesval. Ett genus och normperspektiv hjälper oss att analysera varför elever väljer traditionella utbildningsvägar. Under året tar vi fram arbetsmetoder för att alla pedagoger ska kunna hjälpa elever att välja friare och vidare. Vi bygger på den för några år sedan påbörjade satsningen på entreprenöriellt lärande. Kort innebär det att om eleven för möjlighet att utveckla sina förmågor och sin självkänsla leder det till bättre skolresultat, bättre hälsa och större möjlighet att välja efter egna önskemål. I januari hölls en inspirationsföreläsning för personalen på temat genus och yrkesval Dagen resulterade i en insikt i att varje pedagog har ansvar för att ge eleverna en realistisk bild av arbetsmarknaden och dess möjligheter. De pedagoger som känner eleverna. I övrigt sker arbetet genom framtagande av arbetsmetoder för klasser och mentorgrupper samt uppbyggnad av ett återkommande tema för elever. På sikt är målet att bryta de traditionella mönster vi ser i studieval. Tredje temat är att integrera jämställdhet i undervisningen. Detta sker genom utbildning och seminarier med personal med syfte att öka kunskapen kring hur vuxnas bemötande påverkar elevens normuppfattning, om sig själv och andra. Under hösten handlade det om att se hur manlighetsnormen påverkar både pojkar och flickor, och leder till sämre skolresultat för pojkar och ökar våldet bland eleverna. Under våren ska en pilotgrupp pedagoger vara med och testa materialet Killnorm som sedan ska användas regelbundet på skolan. Värdegruppen kommer att jobba med att ta fram rutiner för att säkerställa en jämställd verksamhet. Under våren kartlägger gruppen verksamheten utifrån ett
17 jämställdhetsperspektiv, i detta arbete ingår en referensgrupp elever. Detta kommer att resultera i samtalsmanualer, checklistor och en materialbank att använda kontinuerligt i verksamheten.
18 Aktiviteter inom Jag&du Säkerhetsdagar i 7:an Hjärt och lungräddning i 9:an Våldets konsekvenser Polisbesök I årskurs 8 besöker polisen alla klasser efter att klasserna har läst om Lag och rätt. Polisen tar upp frågor som rör ungdomar i Gnesta och svarar på frågor från eleverna. Detta besök är viktigt för att polisen ska skapa relationer med ungdomar i samhället. Jämställdhet och normkritik Klassen ser filmen Hip hip hora tillsammans och diskuterar sedan med pedagoger filmen med hjälp av en handledning för filmsamtal. I filmsamtalet fokuserar man på olika villkor för tjejer och killar och hur man kan se på de övergrepp som sker. Till arbetet med filmen kopplas en övning kring kränkande språkbruk och hur det kan tolkas utifrån vad man kallar tjejer och killar. Arbete med materialet Killnorm kommer att ske i alla klasser under våren och därefter regelbundet. Våld i nära relationer Ett antal pedagoger har utbildats i att använda materialet Ingen ser oss. Materialet består av en film och övningar kring en familj där mannen/pappan slår. Hela kollegiet har fått en introduktion i hur materialet kan användas och hur manlighetsnorm kopplas till våld. Filmen och temat startar i åk 8 i varje klass och följs upp under åk 9. Arbetet har två syften: Delsa tt synliggöra våld i familjen, desla tt förebygga våldsutövning på sikt. Antisemitism och främlingsfientlighet Åk 9 lyssnar på en föreläsning emd Benny Grunfeldt som berättar om sin tid i Auschwitz. Arbetet följs upp i skolan. Ambitionen är att alla klasser en eller frlera gånger besöker Forum för levande historia. Att se andra och sina egna gränser Sarah Som arbetar på Ungdomens hus träffar klasserna en gång/årskurs och jobbar med dem kring självbild och respekt. Arbetet knyts ihop och med hennes kontakter med eleverna på fritiden och genom skolans medverkan. Sex och samlevnad Under året planerar vi att ta fram gemensamma material och aktiviteter för sex och samlevndsundervisningen. Inom jag&du sker följande: Besök på Ungdomsmottagningen
19 Klasser får besök av RFSL i åk 7 och i åk 9. besöken följs upp av lärare. Viktigt är att dessa besök ska ses som informationstillfällen och inte de enda lektionerna som berör sexuell läggning. Eleverna får stifta bekantskap med en viktig organisation och får i åk 9 säker-sex-info. ÖPP
20 Underlag handlingsplan Skapad vid utbildningsdag Gnesta Nedan följer ett underlag för handlingsplan utarbetad under utbildningsdagen Att förstärka jämställda och demokratiska beteenden (bland killar) i skolan av Magnus Sjögren 27 okt För att dessa förslag ska bli verklighet är det oerhört viktigt att konkretisera detta underlag till en handlingsplan som tydliggör: Vem är ansvarig? När ska detta ske? Hur ska det göras? Hur följs det upp och utvärderas? 1. Reflektioner och problemområden Tre huvudsakliga problemområden diskuterades: Generellt klimat och miljö i korridoren främst bland killar men även bland tjejer. Ett exempel på detta är de blöta papperskrigen. Där torget inte ser kul ut. Elever (killar?) spottar på golv, klottrar på väggarna och sparkar in skåp. Tjejer poängsätts; i en av klasserna poängsätts flickor i klassen av en viss grupp tjejer. Det handlar uppenbart om status där tjejerna som sätter poängen förstärker varandra i hur de ska se ut, vara sexiga. Poäng sätts utifrån hur vissa tjejer utföra saker; exempelvis att hämta ett glas mjölk i matsalen. Detta system har enligt förälder varit med från mellanstadiet. Om ett visst antal poäng inte uppnåtts så får det inte sitta vid ett bord i matsalen. Killars bufflighet i korridorerna och mot varandra. Vi ser att något händer, men i och med att de direkt säger "vi skojar bara" leder till att vi ler och går därifrån. Det innebär för den utsatta att vi har okejat det i och med att vi inte har sagt något. Det medför att någon annan kan se det här och blir orolig för att det ska drabba den också. Därefter sprider buffligheten sig. 2. Värden och riktning En av grupperna arbetade med att ta fram viktiga värdeord att ha som ledstjärna för arbetet: Respekt Trygghet Ansvar Trivsel Exempelvis kan detta uppnås genom mer lärare i korridorerna. En vuxennärvaro som sker på ett naturligt sätt. Att finnas där med en kaffekopp i korridoren. Att ha gemensamma och längre raster för att kunna sitta och prata med elever eller gå ett varv på skolan. En möjlighet att mötas.
21 3. Överskott och underskott Nedan följer en tabell med exempel främst på det överskott (sånt som killar och tjejer gör för mycket av). Detta kan tjäna som exempel för en vidare diskussion vad gäller problemområden killars bufflighet och tjejers poängsättning. Jag har skrivit in exempel på tänkbara underskott, men detta får ni gärna diskutera i grupper, arbetslag och tillsammans med eleverna. Killar Tjejer Överskott Underskott Överskott Underskott system i att skolka och inte gå på lektionen Gå till lektionen Vara sexiga Vara subjekt och personer buffliga Varsamma, ömsinta, uttrycker sig verbalt Sätta poäng på det med låg status Bjuda in andra i en gemenskap oavsett vem de är eller vad de gjort. killar som juckar på varandra Killar som skojar och skrattar Utseendet ger status Handlingar och hur en är mot andra ger status. provocera oss vuxna Tilltalar vuxna, diskuterar med vuxna Rätt brallor Flexibel klädsel. säger: har du något emot bögar Pratar och söker dialog Rätt smink Ibland sminkad, ibland inte sminkad. kultur kring gruppen, svårt att komma i kontakt, ta tag i Närhet till vuxna Rätt blonderad Prova olika frisyrer och uttryck. Identifiera sig med värden och intressen. normen i gruppen förstärks Normer i gruppen diskuteras öppet skitsnack Ärlig dialog, prata med varandra.
22 Killar Tjejer Överskott Underskott Överskott Underskott häftigt att skita i skolan Viktigt att läsa tufft att använda sig av kränkande ord Den får status som ger andra beröm och uppskattning homofobi Öppenhet för homosexualitet och att killar kan vara på många sätt. 4. Konkreta steg Generellt klimat och miljö Delaktiga elever i arbetsmiljön: Eleverna kommer att känna mer ansvar för sin miljö om de är delaktiga i utformningen av den. Förslagsvis kan eleverna därför tillsammans med någon vuxen lärare och en elev från varje arbetslag, 9or, som inte har jour, ta hand om att se till att det blir snyggare ut i korridoren. Skapa nya vattenhål: Nu när de gamla vattenhålen är borta såsom köket och gruvan; gäller det att skapa nya platser med pedagoger i skolan. Platser där eleverna kan vara utan att bli bedömda. Förslagsvis inleds samarbete med fritidsledare, cafeterian och med ungas hus. Målet är att erbjuda andra aktiviteter. Arbeta med normer och machokultur: Generella åtgärder är att jobba med de normer och med den machokultur som finns i skolan. Ett konkret förslag är att använda boken I normens öga. Tjejer som poängsätts Följande åtgärder bör vidtas snarast för att reda i frågan: Ta reda på; vem är ledare? hur har det här uppstått? Inte gå ut till alla på skolan för då kan det sprida sig Viktigt att observera om det förekommer i andra klasser Konfrontera de inblandade och koppla in föräldrarna Diskutera: hur vända det till något annat
23 Generellt går det att dra många paralleller vad gäller makt och status till det här exemplet. Därtill behöver mediella föreställningar bearbetas såsom internationella fjortisdagen, värderingar i amerikanska highschoolfilmer och vad penalism är och innebär. Killars bufflighet Följande behöver göras för att förändra killars bufflighet och skapa trygghet i korridoren: Markera varje situation genom att använda språket som verktyg. När eleverna får höra budskapet från flera i arbetslag så får det effekt. Exempelvis använda ordet "Lågintensiv terror" och säga saker som: Det ni håller på med är lågintensiv terror Många upplever det som terroriserande även om det kallas skoj ibland. Du håller på med lågintensiv terror; vi vill att alla ska känna sig trygga i korridorerna Alternativa aktiviteter som känns meningsfulla behöver erbjudas så att elever kan sysselsätta sig med annat än bufflighet. Ta upp och utvärdera i små grupper, exempelvis mentorsgruppen eller vid utvecklingssamtal som en del av det sociala beteendet. Detta kan göras exempelvis genom följande frågor: Hur upplever du situationen i korridoren? Är ni mjukare med varandra? Pratar ni med varandra när något dyker upp? Hur upplever ni tryggheten i korridorerna? Många kan till och med vara rädda för att vara ute i korridorerna. Hur är det för dig? Rollspela situationer i klassrummet och ge alternativa handlingssätt till bufflighet. Positiv feedback för alla beteenden som finns listade under underskott för killar. Samma förhållningssätt hos all personal. En framgångsfaktor vad gäller mobiltelefoner; alla gjorde likadant. Det som gjorde att det arbetet varit framgångsrikt var: Vi pratade om det, hade en tydlig omstart Det gäller på hela skolan, alla åldrar, alla arbetslag Viktigt att fortsätta; vi har börjat släppa och då är det viktigt att fortsätta göra lika
Utbildningscentrums plan mot diskriminering och kränkande behandling
Utbildningscentrums plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Komvux, svenska för invandrare och lärvux 2018 Gnesta kommun 646 80 Gnesta vxl: 0158-275 000
Läs merLikabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan
2014-01-09 Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan Transtenskolan arbetar utifrån fyra ledord, kunskap, lust, bemötande och respekt. Skolan har två uppdrag enligt läroplanen, ett demokratiuppdrag
Läs merLokal likabehandlingsplan Welandersborgs skola
Barn- och utbildningsförvaltningen Lokal likabehandlingsplan Welandersborgs skola 2014-2015 2014-08-21 På vår skola Får vara som du vill Leka med vad och vem du vill Prata lika mycket Se ut och klä dig
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018-2019 Skolan ska vara fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen utgår från att Alla människor är lika
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2017
Väderstad Skola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017 Denna plan mot diskriminering och kränkande behandling omfattar alla elever och all personal vid grundskola år F-5 och fritidshem vid
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FÖR MONTESSORIFÖRSKOLAN BLÅSIPPAN
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR MONTESSORIFÖRSKOLAN BLÅSIPPAN Lagens ändamål: 1 Denna lag har till ända mål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande
Läs merHandlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola
Uppdaterad 2015-03-10 Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola Mål vid Morups Friskola Ingen mobbning, trakasserier eller annan särbehandling på grund av
Läs merLikabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Gammelgårdens förskola
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Gammelgårdens förskola 2018 1 Innehåll Ledningsdeklaration Styrdokument Upprättande av likabehandlingsplan Definitioner Främjande arbete Kartläggning
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen
Läs merÅrlig plan för likabehandling och mot kränkningar.
Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,
Läs merUtvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet
Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2015-2016 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran
Förskolan Myran 1(5) Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran 2014-2015 2(5) Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter
Läs merLikabehandlingsplan. Kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar
Likabehandlingsplan Skollagens 1 kap 2 tredje stycket fastslå att Verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall
Läs merLikabehandlingsplan. upprättad augusti 2013
Likabehandlingsplan upprättad augusti 2013 Spira förskolas likabehandlingsplan Den första april 2006 fick Sverige en ny lag Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever
Läs merLikabehandlingsplan för Vuxenutbildningen. År
Likabehandlingsplan för Vuxenutbildningen År 2017 2018 Innehåller områdets handlingsplan i arbetet mot våld, mobbning och kränkande behandling. Vision: Vuxenutbildningen ger de studerande de bästa förutsättningar
Läs merHandlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12
Skärgårdens förskolor Dalarö Ornö Utö Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Bankgiro Box 94 Odinsvägen 31 Dalarö Växel: 08-50150416 137 70
Läs merÖvergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.
2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN 2014
LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande
Läs merPlan mot kränkande behandling läsår 2018/2019 Rösjöskolan
Plan mot kränkande behandling läsår 2018/2019 Rösjöskolan Verksamheter som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola åk 1-6 och fritidsverksamhet. Ansvarig för planen: Gabriella Ceder, rektor, och
Läs merLikabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011
Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter
Läs merVidedals privatskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling
Videdals privatskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 16/17 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Skolan ska vara fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen utgår från att Alla människor är lika
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola 2017-2018 Beredskapsplan för att främja alla elevers rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
Läs merPlan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17
Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)
Läs merUtvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet
Likabehandlingsplan för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2014-2015 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under året har föräldrarådet träffats. Vi
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN
LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Bullerbyn Förskolechefens ställningstagande
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Bullerbyn 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen
Läs merPlan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012
Plan mot kränkande behandling 2012/13 Reviderad november 2012 Policy På Sven Eriksonsgymnasiet accepterar vi inte och tar avstånd från diskriminering eller annan kränkande behandling av våra elever och
Läs merSjukhusundervisningen Östersund Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sjukhusundervisningen Östersund Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Särskild undervisning vid sjukhus Läsår: 2017/2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merHandlingsplan mot kränkning och mobbning
Handlingsplan mot kränkning och mobbning Läsåret 2018/2019 Planen revideras varje år Nästa revidering sker i juni 2019 Ansvariga: bitr. rektorer Maria Kiesel, Johan Stahre Handlingsplan mot kränkning och
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö
Läs merLikabehandlingsplan & Värdegrund
Solgläntans & Solbackens Likabehandlingsplan & Värdegrund 1 Datum: 20091201 *Reviderad 20110830, 20120508,201305,20140605,20150512, 20160503, 170524,20170821 Denna skrift är ett resultat utifrån våra tankar
Läs merKatarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering
Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Grundskola årskurs 1-6 och skolbarnomsorg Läsår: 2018 2019 Innehållsförteckning
Läs merBessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Introduktionsprogrammen a för planen Bitr. rektor är ytterst ansvarig för planen.
Läs merSkiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016
1 Skiljeboskolan Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016 2 Innehållsförteckning Skolans trygghetsvision 3 Elevers rätt till stöd 3 Resultat av kartläggning LÅ 14/15 4 Plan mot kränkande behandling
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2016-2017 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och
Läs merÅrlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018
Årlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018 Innehållsförteckning Årlig plan för att främja likabehandling samt
Läs merFörskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15
2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan
Läs merLikabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26
Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att
Läs merPlan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor
Plan mot kränkande behandling Sandbyhovs förskolor Läsåret 2010/2011 Likabehandlingsplan Innehåll: 1. Inledning Bakgrund och syfte Hur är planen framtagen Definitioner av diskriminering och kränkande behandling
Läs merFörskolan Västanvinden
Förskolan Västanvinden PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning
Läs merLikabehandlingsplan. Förskolan i Ekedalen Tidaholm
Likabehandlingsplan Förskolan i Ekedalen Tidaholm 2015/2016 Innehållsförteckning Vad säger styrdokumentet?... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...
Läs merLikabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9
Likabehandlingsplan Bollebygdskolan 7-9 BOLLEBYGDS KOMMUN 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen
Läs merFÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016
Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik
Läs merBorgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling
Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merÄngstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.
Läs merPlan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019
Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019... 1 Inledning... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Lagar och
Läs merLIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA
LIKABEHANLDINGSPLAN 2014 NORRGÅRDENS FÖRSKOLA Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan Förskolans värdegrund och uppdrag: Förskolan ska ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola 2015/2016 Barn och pedagoger skall känna trygghet och bli bemötta med respekt av varandra vår förskola skall vara fri från diskriminering
Läs merLikabehandlingsplan för Trojenborgsskolan
Reviderad 080818 Likabehandlingsplan för Trojenborgsskolan Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid Trojenborgsskolan i Skänninge och gäller för läsåret 2008/2009. Bakgrund Alla barn,
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Kristallen Vår förskola ska vara trygg för alla barn och all personal, fri från diskriminering och annan kränkande behandling. Alla på vår förskola
Läs merHandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden
Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013 Gäller under tiden 2012-08-30 2013-08-30 Inledning Handlingsplanens främsta syfte är att främja barns och
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen omfattar Romelanda Förskoleenhet där förskolorna Tyfter och Diseröd Förskola ingår och gäller fr o m 5/8 2019 t o m 31/12-2020 Bakgrund och lagstöd
Läs merLikabehandlingsplan, plan mot kränkandebehandling
Likabehandlingsplan, plan mot kränkandebehandling Väja förskola Nyskriven september 2015 I Kramfors kommuns förskolor vill vi att alla ska känna sig lika mycket värda och bli sedda för den de är. Barn
Läs merTillbudsrapport Melleruds Kommun
Bilaga 1. Tillbudsrapport Melleruds Kommun Namn Skola/förskola, tid Klass Fastighetsfråga Elev-skada Elev-hot/konflikt Elev-kränkning Personal-skada Personal-hot/konflikt Övrigt: Vad har hänt? Skador?
Läs merMusik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Musik Förskolan Fridhemsgatan 11 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Vår vision: Vår målsättning är att med barnen i fokus erbjuda en trygg, lustfylld och lärorik verksamhet. För
Läs merFÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling
FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen
Läs merLikabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola
Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola För alla elevers trygghet, trivsel, lika rättigheter och möjligheter Inom Vuxenutbildningen/Karlsborgs Gymnasieskola ska vi förebygga och
Läs merPlan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015
Plan för likabehandling och kränkande behandling Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 1. Inledning 1.1 Varför en Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandlig? 1.2 Grunduppgifter 1.3 Rälsens policy
Läs merDjuptjärns förskola. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2017
Djuptjärns förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2017 1 Innehåll Ledningsdeklaration Styrdokument Upprättande av likabehandlingsplan Definitioner Främjande arbete Kartläggning Förebyggande
Läs merLikabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret
Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2017 2018 Innehåll 1. Bakgrund och syfte... 2 2. Definitioner... 2 3. Mål... 2 4. Förebyggande aktiviteter...
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för skolor och förskolor i Vindelns kommun
VINDELNS KOMMUN Datum 2015-03-30 Utbildnings och Fritidsförvaltningen Hällnäs skola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för skolor och förskolor i Vindelns kommun Det här är Vindelns kommuns
Läs mer2015-08-11 Välkommaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.
1 2015-08-11 Välkommaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvariga för planen Skolledning Vår vision Välkommaskolan
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017
HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017 REGELVERK Diskriminering & trakasserier lyder under Diskrimineringslagen (2008:567) Kränkande behandling lyder under Skollagen kap. 14a I Läroplan
Läs merLjungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass och Grundskola upp till årskurs 6 Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merKapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr 7 Rutin för att stödja huvudprocessen i ett 1-16 års perspektiv. 710 Gemensamma rutiner för alla verksamhetsformer
Djurängen Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Budjur710.20.1 1 av 9 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Upprättad den Reviderad/kontrollerad den Personalen Rektor 2007-09
Läs merPlan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
OVANÅKERS KOMMUN 2016-09-30 Barn- och utbildning Rotebergs skola Chris Sommar Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vår målsättning: Alla ska trivas i skolan.
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2015-2016 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och
Läs merFörskolan Solrosen/Vitsippan
Förskolan Solrosen/Vitsippan Likabehandlingsplan 2017-2018 Likabehandlingsplan för förskolan Vitsippan/Solrosen Likabehandlingsplanen utgår från: Skollagen 6 kap, Diskrimineringslagen 1 kap 1, 2 kap 5-7,
Läs merLikabehandlingsplan för Berga förskola
Likabehandlingsplan för Berga förskola 2018/2019 Berga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1-5 år a för planen Förskolechefen
Läs merPlan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering på Bälinge förskola gäller för 2013/14
Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering på Bälinge förskola gäller för 2013/14 Syfte Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet,
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
2016-09-23 Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Pedagogisk Omsorg Östhammars kommun 2016-17 För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling.
Läs merLikabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan
Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling På Linbråkan ska alla barn känna sig trygga och bemötas och behandlas med värdighet och respekt. Inget barn ska känna obehag över att gå till förskolan
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2. Läsåret 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2 Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2 Verksamhetsformer som omfattas av planen:
Läs merDackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 4-9 Ansvarig för planen Johan Wingren - Rektor Vår vision Dackeskolans
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN för elever och personal
Stora Vallaskolan 2008 LIKABEHANDLINGSPLAN för elever och personal avsedd att FRÄMJA barns och elevers lika rättigheter FÖREBYGGA och FÖRHINDRA diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn- och utbildningsförvaltningen Tvedegårds förskola Främja, förebygg, upptäck och åtgärda Planen visar förskolans eller skolans arbete för att motverka
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling D-skolan Oxelösunds kommun Datum 2015-12-02 Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Vår värdegrund Vi verkar
Läs merBildningsförvaltningen TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING STALLGÅRDEN FÖRSKOLA 2018-2019 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga roller... 3 Information
Läs merPlan mot kränkande behandling Fridhems förskola
Plan mot kränkande behandling Fridhems förskola Läsåret 2013-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning...2 2. Definitioner..2 3. Nulägesanalys..3 Att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling..3
Läs merPlan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17
Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)
Läs merHedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR
Vårby Skolor 20 augusti 2009 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR Innehållsförteckning A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Ansvarsfördelning. 1 Barns och elevers delaktighet.. 2 Barns och elevers rätt till stöd. 2 B.
Läs merPlan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns
Läs merFörskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet
Läs merLärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015
Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för
Läs merIndividuella Gymnasiet Ekerö
Individuella Gymnasiet Ekerö Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Läsåret 2013/14 Uppdaterad 2014-03-31 med handlingar från BUN-kontoret med kommunala rutiner och blanketter. 1 Innehåll
Läs merLikabehandlingsplan. Förskolan Björken. Vision. På förskolan Björken förekommer inte diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.
Likabehandlingsplan Förskolan Björken 2017 Vision På förskolan Björken förekommer inte diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. På förskolan Björken är alla trygga samt möts och behandlas
Läs merLikabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017
Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017 Inledning Denna likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling gäller för Tävelsås förskola. Vision Förskolan ska
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet. Bräcke Hede Boken 2018-2019 Trygghet Respekt Ansvar Ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkande
Läs merLikabehandlingsplan för läsåret 2012-13
Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 - s plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Inledning Diskriminering och kränkande behandling
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009
Utdrag ur FN:s barnkonvention: LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009 Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen. Tvedegårds förskola. Främja, förebygg, upptäck och åtgärda
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn- och utbildningsförvaltningen Tvedegårds förskola Främja, förebygg, upptäck och åtgärda Planen visar förskolans eller skolans arbete för att motverka
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation
Läs merLikabehandlingsplan Skogshyddans förskola
Likabehandlingsplan Skogshyddans förskola Läsåret 2016/2017 2(6) Vision På förskolan Skogshyddan ska alla känna trygghet, trivsel och tillit. Ingen skall diskrimineras eller utsättas för annan kränkande
Läs merTrygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef
Trygghetsplan 2016-06-09 för Förskola och pedagogisk omsorg i Plan mot diskriminering och kränkande behandling Giltighetstid för denna plan: 2016-06-01 2017-12-31 Fastställd av Förskolechef Kristina Hellman
Läs mer