Sundbyberg (6)

Transkript

1 Sundbyberg (6) Kjell Åström Förslag till en reviderad handlingsplan för ekonomisk fördelning av tilläggsbelopp enligt skollagen 1. Bakgrund tilläggsbelopp I den lagtext 1 som reglerar fördelning av tilläggsbelopp till enskilt bedrivna förskolor, förskoleklasser, fritidshem samt fristående grundskolor, gymnasieskolor (inkl särskola) och som även tillämpas för motsvarande kommunalt bedrivna verksamheter, framgår att kommunen, utöver att fördela en likvärdig grundresurs (grundbelopp), också ska lämna bidrag (tilläggsbelopp) för barn/elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Kommunen är dock inte, enligt samma lagstiftning, skyldig att lämna bidrag för elever som är i behov av särskilt stöd, om betydande ekonomiska eller organisatoriska svårigheter uppstår för kommunen. Av regeringens föreskrifter för tilläggsbelopp 2 framgår att med tilläggsbelopp enligt skollagen (uppräkning av redovisade lagrum; se fotnot 1) avses ersättning för assistenthjälp, anpassning av skollokaler eller andra extraordinära stödåtgärder som inte har anknytning till den vanliga undervisningen samt ersättning för elever som ska erbjudas modersmålsundervisning. Idag delar Sundbyberg ut ca 10 mkr i tilläggsbelopp till skolan i egen och annan regi och till förskolan ca 5 mkr i egen och annan regi. Antalet beviljade ansökningar för skolan var för vårterminen 94 stycken varav 16 i annan regi samt för förskolan 42 stycken varav 3 stycken i annan regi. Ur denna budget betalas också pengar till våra kommun gemensamma resursgrupper där vi idag tillsammans har 20 elever. 2. Problem tilläggsbelopp För höstterminen 2011 hade Sundbyberg ca 100 ansökningar. För vårterminen 2012 har vi haft ca 200 ansökningar. Den stora ökningen har flera förklaringar. Dels finns det svagheter i kriterieskrivningen om vilka som omfattas av tilläggsbelopp. Skolorna söker för problem som är så vanligt förekommande att dessa borde kunna lösas inom den ordinarie rampengen för undervisningen. Antalet beviljade ansökningar i intervallet tkr uppgick för vårterminen till 2.1 mkr för hela året blir det 4.2 mkr. En annan förklaring till ökningen är att den färdiga handlingsplanen presenterades under vårterminen 2011 och det rådde då oklarheter om ansökningsförfarandet. Speciellt skolan kom igång med sina ansökningar under höstterminen 2011 inför vårterminen Resurser omfördelas från barn och utbildningsförvaltningen till ordinarie förskolor och skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd. Avseende förskolor och skolor F- 9 kommer det att finnas bättre utrymme att få ansöka om tilläggsbelopp beviljat från centralt håll för elever med omfattande behov om man läger en tröskel på kr/termin för förskolan och skolan. Budgeten för tilläggsbelopp för barn och elever med omfattande stöd i egen och annan regi säkerställs därmed. Eftersom budgeten idag inte säkerställer att barn och elever som har ett omfattande behov av stöd garanteras detta bör man lägga en tröskel för att kvalitetssäkra att alla barn och elever som har ett omfattande behov av extraordinära insatser får det. På grund av detta har reglerna/kriterierna omarbetats för att möjliggöra detta. 1 2 a kap. 17 a, 2 b kap. 10 och 10 b samt 9 kap. 6, 6 a, 8 a och 8 c skollagen 2 4 kap 9 förordningen om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet

2 2(6) Liknande förhållanden råder i hela landet. Vid ett nätverksmöte i februari med nordväst kommunerna kunde konstaters att alla upplevde en skenande ökning av antalet ansökningar. Många har valt att införa trösklar eller att höja elevpengen för kommunegna elever och ta bort tilläggsbeloppet 3. Andra har gjort en kombination av dessa. Detta har för Sundbyberg lett till en översyn av reglerna. 3. Vårt förslag översyn Syfte: Att säkra att de som har behov av stor tyngd får stöd, men också att skolorna/förskolorna arbetar i enlighet med styrdokumenten så att barn och elever inte exkluderas. Målgrupp och kriterierför förskolor och skolor F-9 kan verksamheten söka tilläggsbelopp om det i verksamheten finns behov hos barn och elever som uppfyller följande krav: - behovet är betingat av en varaktig funktionsnedsättning, och - kräver extraordinära och omfattande insatser Vid bedömning av om tilläggsbelopp ska beviljas, ska därutöver minst ett av nedanstående sex kriterier vara uppfyllt: 1. Betydande och bestående fysisk funktionsnedsättning 2. Synskada, hörselskada, grav språkstörning (motsvarande specialskolans personkrets ) 3. Sjukdom eller skada som omöjliggör skolgång utan betydande stöd, eller som riskerar att förvärras om inte insats görs 4. Störning inom autismspektrat ; autism, Aspberger syndrom och Tourettes syndrom, med stora betydande konsekvenser i skolmiljön 5. Neuropsykiatrisk och/eller psykosocial problematik med riskinslag för eleven eller personer i deras omgivning i skola. Det gäller även för barn i förskola med stora betydande svårigheter i socialt samspel och där barnet uppvisar riskbeteende. 6. Utvecklingsstörning ( inom särskolans personkrets ) där vårdnadshavare inte medgivit skolgång i den skolformen, samt barn som av motsvarande skäl behöver särskild stimulans i förskolan Tilläggsbelopp ges inte till barn/elever med: - Lätt och måttlig samspelsproblematik - Lätt och måttlig kommunikationsproblematik - Lätt och måttlig koncentrationsproblematik eller psykosocial problematik - Individuell handledning någon gång under dagen - Personligt anpassat kompensatoriskt hjälpmedel i vissa undervisningssituationer - Specialpedagogiska insatser vid några tillfällen i veckan - Stöd i och utanför klassrummet i vissa situationer, t.ex på fritidshemmet 3 DOM , Förvaltningsrätten i Karlstad

3 Dessa stödbehov ska förskolorna och skolorna kunna möta inom ramen för sin grundorganisation som finansieras med grundbeloppet. Det är alltid barnets/elevens behov såsom det framträder i den pedagogiska verksamheten, inte barnets/elevens diagnos, som är underlag för bedömning av tilläggsbelopp. Behoven ska vara dokumenterade och tydligt definierade av person med specialpedagogisk, medicinsk, psykologisk eller annan specialistkompetens. 3(6) De resurser som finns att fördela skall användas till extraordinära stödinsatser och planeras för att stödja barnets/elevens utvecklingspotential. Insatserna skall vara utformade utifrån individuella behov, t.ex. i form av utökat vuxenstöd, kompensatoriska hjälpmedel, lokalanpassning, eller annan icke pedagogisk insats större delen av vistelsetiden/skoldagen. Stöd i form av utökad pedagogisk grundbemanning är ibland att föredra framför t.ex. elevassistent. Kostnaderna för stödet ska vara omedelbart kopplade till barnet/eleven och ha samband med dennes särskilda behov och förutsättningar för att kunna fullgöra sin skolgång. Alla skolor har i uppgift att anpassa sin organisation och sin undervisning så att hänsyn tas till alla elevers behov och förutsättningar. Detta är inkluderat i grundbeloppet. Tilläggsbeloppet inbegriper inte den ordinarie pedagogiska insats som eleven får. Det betyder att kostnader för t.ex. stöd i form av extra undervisning, specialpedagoginsats eller undervisning i en särskild grupp som syftar till att hjälpa elever med inlärningssvårigheter att nå målen inte berättigar till tilläggsbelopp, dyslexi berättigar inte till extra stöd utan den insatsen ingår i den ersättning som betalas ut genom elevpengens grundbelopp 4. Följande berättigar till tilläggsbelopp för barn och elever: Det innebär att tilläggsbelopp endast betalas ut för enskilda elever som på grund av sin funktionsnedsättning behöver utökat vuxenstöd, kompensatoriska hjälpmedel eller annan icke pedagogisk insats större delen av vistelsetiden/skoldagen. Kostnaderna för stödet ska vara omedelbart kopplade till en enskild elev och ha samband med dennes särskilda behov och förutsättningar för att kunna fullgöra sin skolgång. Det krävs då att elevens stödbehov klarläggs och bedöms, inom ramen för den utredning, pedagogisk kartläggning och det åtgärdsprogram som skolans rektor ansvarar för enligt skollagen 3 kap och gymnasieförordningen 8 kap. 1a. Det utökade stödet och hjälpen bör organiseras så långt det är möjligt inom den befintliga organisationen och inte särskiljas från klassen eller gruppen som eleven/barnet tillhör. Se mer under rubriken analys. 4 Se DOM i Förvaltningsrätten i Stockholm om stöd för inlärnings svårigheter DOM

4 4. Hanteringsprocess ansökningsförfarande 4(6) Ansökningsförfarandet för tilläggsbelopp handläggs på barn- och utbildningsförvaltningen. Beslut fattas på delegation av särskild utsedd tjänsteman. Varje verksamhetsår/läsår är indelat i två ordinarie ansökningsperioder. För behov som är kända eller gett tilläggsbelopp perioden innan, ska ansökan avseende höstterminen lämnas in senast den 31 mars och ansökan avseende vårterminen, senast den 15 oktober. Vid inflyttning under pågående läsår sker ansökan så snart som möjligt sedan eleven folkbokförts i Sundbybergs stad. Vid utflyttning, under pågående läsår, från kommunen avslutas utbetalning av det beslutade tilläggsbeloppet. Beslut om tilläggsbelopp kan också omfatta helt läsår. Arbetsgång 1. Rektor/förskolechef fattar beslut om att utreda ett barns/elevs behov (handlingsplan/åtgärdsprogram). 2. Pedagogisk utredning genomförs av ansvarig pedagog, med hjälp av specialpedagog, annan elevhälsopersonal eller relevant specialist 3. Aktuella utredningsunderlag från externa specialister hämtas in 4. Analys av behovssituationen, med stöd av lämplig elevhälsopersonal (skola) 5. Rektor/förskolechef bedömer om barnets/elevens behov ligger inom målgruppen? 6. Rektor/förskolechef bedömer om barnets/elevens behov uppfyller något av kriterierna? 7. Dokumentationen sammanställs och skickas in tillsammans med ansökan, med begärd insats specificerad och kostnadsberäknad 8. Beredning barn- och utbildningsförvaltningen 9. Beslut fattas och anmäls till nämnden 10. Beslut meddelas ansvarig rektor/förskolechef Anm. För fristående skolor, vilka har rätt att överklaga beslutet till förvaltningsdomstol, meddelas en besvärshänvisning till beslutet. Ansökan om tilläggsbelopp ska göras på särskild blankett, eller annan handling där följande uppgifter framgår: Skolans/förskolans namn Ansvarig rektor/förskolechef Datum för ansökan Period som ansökan avser Barnets/elevens namn och personnummer Barnets/elevens grupp/klassplacering Beskrivning och omfattningen av barnets behov (pedagogisk utredning) Planerad stödinsats/hjälpmedel specificerad och kostnadsberäknad Beskrivning av hur verksamheten där barnet/eleven går är utformad på grupp- och organisationsnivå

5 5(6) Om det är en fristående skola som söker, ska aktuellt tillstånd från Skolinspektionen samt senaste inspektionsrapport och eventuella krav på åtgärder, kunna visas upp på begäran. Följande dokumentation ska bifogas ansökan för att den ska kunna handläggas: o Individuell handlingsplan för barnet (förskola) o Utredning enligt 3 kap grundskoleförordningen eller 8 kap. 1a gymnasieförordningen (skola) o Åtgärdsprogram för eleven (skola) o Uppföljning/utvärdering av tidigare insats o Redovisning av elevens måluppfyllelse avseende nationella kunskapsmål (skola) o Eventuella beslut om anpassad studiegång, särskilt stöd eller särskild undervisningsgrupp (skola) o Diagnos, utredning, intyg från vårdgivare eller annan specialist o Eventuell tidigare dokumentation som är relevant o Barnets vistelsetid (förskola/fritidshem) o Anm. All dokumentation måste vara daterad. Det måste även framgå att dokumentationen avser det barn/elev som ansökan avser. Vid andra ansökningstillfället för samma barns/elevs behov räcker det att till ansökan bifoga utvärdering av tidigare beviljat stöd samt aktuellt åtgärdsprogram. Annan dokumentation bifogas då enbart om förutsättningarna har förändrats. För elev/barn som är nyinflyttad eller nyinskriven i verksamheten behöver motsvarande dokumentation från avlämnande skola lämnas in. Tilläggsbeloppet Tilläggsbelopp utbetalas månadsvis samtidigt med ordinarie elevpeng. Tilläggsbelopp för hjälpmedel/utrustning ersätts mot specificerad kostnad redovisad i ansökan, vilken ska kunna styrkas i efterhand med faktura. Detsamma gäller för inköp/beställning som faktureras löpande via abonnemang eller avtal. Vid lokalanpassningar sker överenskommelse om utbetalning i särskild ordning. Tilläggsbelopp för assistenthjälp eller utökad vuxenstöd ersätter inte faktisk kostnad utan beräknas schablonmässigt. 5. Kvalitetssäkring och uppföljning Lagstiftningen kring tilläggsbelopp är ny. Bidrag på lika villkor är en viktig reglering för att ge lika förutsättningar för skolhuvudmän att, oavsett driftsform, kunna fullgöra sina skyldigheter gentemot barn/elever med extraordinära behov. För att följa upp hur tillämpningen av lagstiftningen utvecklas är det viktigt att noggrant bevaka den praxis som kommer att formas av förvaltningsdomstolarna. Genom att göra det kan Sundbybergs stads tillämpning av lagstiftningen löpande anpassas till gällande rätt. Enskilda beslut som överklagas kommer också att vara viktiga underlag för utveckling av tillämpningen. Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit initiativ till att i nätverksform med andra kommuner bedriva erfarenhetsutbyte och kamratutvärdering kring hanteringen av tilläggsbelopp. Den första träffen genomfördes under vårvintern 2011

6 6(6) Ett urval av fattade beslut om tilläggsbelopp och beslutsunderlag kommer också att löpande bli föremål för granskning genom stickprovskontroller av andra tjänstemän än beslutsfattaren inom förvaltningen. Resultatet av de kvalitetssäkrande åtgärderna sammanställs och rapporteras till barn- och utbildningsnämnden i augusti varje år. 6. Analys Det är viktigt att barn och elever får må bra och känna sig lyckade i sin förskola och skola. Att få tillhöra en gemenskap trots behov av särskilda insatser ger goda förutsättningar att känna sig lyckad och må bra. Exkluderande lösningar kan uppfattas som ett misslyckande både av eleven/barnet själv och för den aktuella skolan/förskolan som eleven/barnet egentligen tillhör. För eleven kan det innebära en stigmatisering av problemet, en försämrad självbild och sämre skolprestationer som följd. Forskning har också visat att elever som under tidiga skolår placeras i exkluderande lösningar, där det finns få eller inga möjligheter av tillgång till ordinarie klass, inte kommer ur den exkluderande lösningen under hela sin grundskola och återfinns därför inte sällan inom gymnasieskolans individuella program. Effekterna av exkluderande lösningar har med andra ord visat sig negativa och detta talar för inkluderande lösningar där det ges möjlighet att använda befintliga resurser på ett annorlunda sätt. Om Sundbyberg skall nå en vision 2015, en skola/förskola som ligger i frontlinjen på nationell nivå, bör förskolor och skolor inriktas till att arbeta mer metodiskt med inkluderande lösningar. För att nå framgång krävs en undervisning som bygger på att möta vars och ens behov och utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet om förväntanseffektens betydelse. Tror man på högre prestationer från eleverna och utgår från det så ökar möjligheten till högre skolprestationer. Ett förhållningssätt där fokus ligger på klassen/gruppen i stort och inte på enskilda elever är att föredra. Det relationella perspektivet bör råda för att åstadkomma inkludering. Det handlar om en process där skolans organisation ständigt bör anpassas efter den variation av barn och elever som utgör de ordinarie verksamheternas naturliga miljö. Men viktigaste av allt för att en inkludering ska vara lyckosam krävs att det finns resurser, organisation med tydliga strukturer och planer för arbetet med alla barn och elever i behov av särskilt stöd. Mvh Kjell Åström

7