Till nytta och nöje. Hjälpmedel och leksaker för barn med synskada. av Nina Sjöblom HJÄLPMEDELSINSTITUTET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Till nytta och nöje. Hjälpmedel och leksaker för barn med synskada. av Nina Sjöblom HJÄLPMEDELSINSTITUTET"

Transkript

1 Till nytta och nöje Hjälpmedel och leksaker för barn med synskada av Nina Sjöblom HJÄLPMEDELSINSTITUTET

2

3 Till nytta och nöje

4

5 av Nina Sjöblom Till nytta och nöje Hjälpmedel och leksaker för barn med synskada HJÄLPMEDELSINSTITUTET

6 Hjälpmedelsinstitutet 2002 Bild: Hjälpmedelsinstitutet och Synskadades Riksförbund Författare: Nina Sjöblom, Synskadades Riksförbund Bild: Nina Sjöblom, Synskadades Riksförbund Ansvarig informatör: Camilla Axelsson, HI Formgivning: Rolf A Olsson Journalistik AB Tryck: Elanders Gummessons, Falköping, 2002 Första upplagan, 500 ex ISBN Best nr 02355

7 Innehåll Förord Hjälpmedel och leksaker för barn med synskada Leka tillsammans Målet är att bli självständig Ett informativt smörgåsbord Hjälpmedel från syncentral Leksaker från lekotek Anpassningar i miljön Datorn som hjälpmedel Datorlek på datatek Lek och rörelse Pussel och spel Pyssla, rita, läsa och skriva Adresser Datateken Inköpsställen Syncentraler Webbdresser Litteratur Om motorik och rörelse Om bild och form Om barns utveckling Om lek och barns lekutveckling Om funktionshindret synskada, pedagogik och metodik Om funktionshindret synskada, rapporter, forskning m.m Anpassad miljö 41 Hjälpmedel i vardagen 47 Datorer 59

8

9 Förord Att kunna leka är en grundläggande rättighet för alla barn och barn med funktionshinder är inget undantag. Leken är även en förutsättning för barns utveckling. Barn som har ett funktionshinder kan ibland behöva hjälpmedel och leksaker som ger stimulans och som underlättar leken. I skriften Till nytta och nöje presenteras ett rikt utbud av hjälpmedel, leksaker och lekredskap för barn med synskada. Skriften ger pedagogiska och praktiska tips om hur sakerna kan användas. Den beskriver också syncentralernas, lekotekens och datatekens arbete med synskadade barn och hur man gör anpassningar i miljön, såväl hemma som i skolan. Till nytta och nöje kan ge föräldrar, personal och andra närstående inspiration att använda leksaker och hjälpmedel som passar det enskilda barnets behov. Hjälpmedelsinstitutet vill tacka Nina Sjöblom som med Till nytta och nöje, så frikostigt delar med sig av sin stora kunskap och erfarenhet av synskadade barns behov av hjälpmedel och leksaker. Stockholm, november 2002 HJÄLPMEDELSINSTITUTET Susann Forsberg Avdelningschef 7

10 8

11 Hjälpmedel och leksaker för barn med synskada Alla barn behöver leka och ha roligt för att kunna utvecklas och må bra. Barn med funktionshinder är inget undantag. Leka kan man bara om man har lust, utan lust blir man inte lekfull. Det gäller barn så väl som vuxna. Leklusten är för barnen vad inspirationen är för en konstnär eller en författare, det blir inget gjort om inte inspirationen finns där. En del barn har svårt att komma igång med sin lek och behöver frestas och ges tillräckligt med trygghet för att kunna och våga. Genom att skapa en trygg och lustfylld miljö och erbjuda meningsfulla och spännande leksaker kan man som vuxen hjälpa barnet att komma in i leken. Ett barn som har en synskada kan behöva just det här särskilda stödet. Leka tillsammans Både leksaker och hjälpmedel underlättar för barn som har funktionshinder att komma vidare i sin utveckling och bli mer och mer självständiga. Men det sker inte alltid av sig självt. Ofta krävs det att vi vuxna; föräldrar, personal och andra, engagerar oss och leker tillsammans med barnen. Det är just samspelet, att man gör något tillsammans, som skapar själva leken. Först när barnen blir äldre börjar de vilja leka själva, helst med jämnåriga kamrater. Målet är att bli självständig För att bli självständig kan barn med synskada behöva olika hjälpmedel som gör att synnedsättningen minskas, som ger möjlighet att träna upp den synförmågan som finns eller som ger barnet möjlighet att använda andra sinnesintryck som känsel, hörsel och balans. Hjälpmedel för barn som har ett funktionshinder ska vara både roliga och nyttiga. Inget barn använder frivilligt något som är tråkigt eller som inte fyller en för barnet vettig funktion. 9

12 När man väljer hjälpmedel är det klokt att utgå ifrån vad barnet behöver och har lust med. Det måste finnas en för barnet logisk anledning att använda sina hjälpmedel. Och det som är logiskt för barnet kanske inte alltid är logiskt för oss vuxna som finns omkring barnet. Men utifrån vår erfarenhet och kunskap kan vi hjälpa och locka barnet att vilja använda de hjälpmedel som faktiskt underlättar barnets vardag och skapar större självständighet. Som förälder eller personal är det viktigt att få information om och utforma ett roligt och funktionellt sätt att lära barnet använda sitt hjälpmedel. Ett informativt smörgåsbord I den här skriften kan du som är förälder, nära anhörig, personal på förskola, skola eller annan institution få information om hur utbudet av leksaker och hjälpmedel ser ut. Varje leksak, lekredskap och hjälpmedel presenteras med en bild och en tillhörande bildtext. I den mån det har varit möjligt är inköpsställen nämnt i bildtexten. Utbudet hos leksakfabrikanter varierar år från år, så risken finns att produkter försvinner ur sortimentet. I de fall där inte inköpsställen är angivna kan man i vissa fall hitta leksaken eller hjälpmedlet genom lekoteken och syncentralerna, eller försöka hitta liknande i kataloger och ute i handeln. Varje år kommer nya leksaker och det tar tid att leta sig igenom en leksaksaffär för att hitta något som kan passa. De producenter som har försäljning genom kataloger är då att rekommendera, då kan man i lugn och ro titta igenom utbudet hemma. I slutet på boken hittar du en lista på producenter som du kan beställa kataloger ifrån. Hjälpmedel från syncentral Egentligen kan man säga att alla saker som är roliga och underlättar för barnet att leva med sitt funktionshinder är ett slags hjälpmedel. De hjälpmedel man vanligtvis får från syncentralen utgår ofta från vuxnas behov. En del hjälpmedel får barnet inte förrän i en viss ålder och ibland endast i vuxen ålder. Ofta är det en kostnadsfråga som grundar sig i att barn inte har samma behov 10

13 som vuxna. Men ibland kan det finnas anledning att lämna de gängse reglerna och istället utgå från vad barnet faktiskt behöver. En ordentlig kartläggning över barnets vardag, lek och rutiner behövs för att få en bild av hur behovet ser ut. Varje landsting har sina regler om vad, när och hur man lånar ut och förskriver hjälpmedel. Det varierar ganska mycket, tyvärr. Då kan det vara bra att som förälder eller personal känna till vad som finns utifrån vad barnet behöver just nu, men även för framtida behov. I vissa fall är man tvungen att köpa komplement till hjälpmedel, vilket kan vara bra att känna till för att kunna planera sin ekonomi. T.ex. en dator så att barnet kan använda den anpassning som det får från syncentralen, vilket förekommer i vissa landsting, eller en tandemcykel, där egenavgiften via fondmedel kan vara tretusen kronor och i vissa landsting helt gratis. För att få komma till syncentralen behöver barnet en remiss från en läkare. En lista på landets syncentraler finner du i slutet av skriften. Leksaker från lekotek Någon distinkt skillnad på vad som är hjälpmedel och vad som är leksak finns inte, men utbudet på hjälpmedel som syncentral har möjlighet att låna ut är begränsat. I många landsting finns lekotek där man i viss mån kan få låna leksaker. På en del lekotek finns också utställningar och exempel på leksaker för att ge föräldrar och personal information om vad de ska leta efter eller var de kan köpa leksaker. Dit kan barnet komma för att få prova och bekanta sig med leksaker, spel och motorik-lekredskap. Några lekotek har ett speciellt utbud för barn med synskada. Lekoteken är knutna till landstingets barnhabilitering och/eller barnsjukhus. Anpassningar i miljön För att göra miljön runt barnet trygg och funktionell behöver den i viss mån anpassas. Det gäller både hemma, inomhus, utomhus, i förskola och i skola. Denna skrift presenterar några exempel på hur man på ett enkelt och inte alltför kostsamt sätt kan göra detta själv eller med hjälp av bo- 11

14 stadsanpassning (kommunens ansvar) eller syncentral. I förskola och skola ansvarar kommunen och personalen för att rätt anpassning görs både i miljön och för det material som används t.ex. på skolgård eller i idrott/gymnastik och andra övningsämnen. Datorn som hjälpmedel Datorn är idag både ett hjälpmedel och en slags leksak. Många barn använder datorn själva eller för umgänge och lek med varandra och många har tillgång till dator redan i förskoleåldern. En dator kan vara ett bra hjälpmedel både för lek och inlärning. I skolåldern är numera datorn för de flesta synskadade barn ett självklart hjälpmedel. Det kan handla om uppförstorande program, distanskamera, CCTV m.m. För barn som läser punktskrift är det idag nästan omöjligt att hålla samma studietakt som de andra eleverna i klassen utan dator och anpassningar som ger informationen via punktskrift och/eller ljud/talsyntes. I dagens samhälle har man nästan en övertro på datorer. I alla sammanhang beskrivs datorn som en ultimat väg till kunskap och framgång i studier och arbetsliv. Men man har också i forskning kommit fram till att barn som använder datorer i skolans undervisning inte har mer kunskap än andra barn, däremot har de lärt sig att använda datorer. Man ska inte tro att en dator löser alla problem, även om den i vissa fall är absolut nödvändig för bl.a. barn som har en synskada. Det är viktigt att man noga planerar när, hur och på vilket sätt barnet behöver datorn. Det är inte lika lätt för ett synskadat barn att använda dator som för ett helt seende barn. Det krävs en hel del träning för att klara av att använda anpassningar och de speciella program som hör ihop med talsyntes, skärmläsarprogram och punktskriftsskärm eller uppförstorande program och distanskamera. Utvecklingen går snabbt i dessa sammanhang och det som är senaste nytt och användbart idag kan vara förlegat och meningslöst imorgon. Datorn behöver vara ett skräddarsytt hjälpmedel och det är viktigt att veta vad och varför man ska 12

15 välja det ena eller det andra. Det finns för- och nackdelar med alla modeller och varianter. Detta behöver man hjälp med via syncentral och resurscenter. Runt om i landet finns datatek dit barn kan komma och prova datorprogram eller spel och i viss mån låna hem. Specialpedagogiska institutet Resurscenter syn i Stockholm (f.d. Tomtebodaskolans resurscenter) har ett datatek med special kunskap om datorlek för barn med synskada. Datateken är öppna för alla barn med funktionsnedsättningar. I slutet på skriften hittar du en lista på landets datatek. Datorlek på datatek Många multimedieprogram och spel är omöjliga att använda för barn som har en synskada. Det finns en del program som är utformade särskilt med tanke på att även synskadade barn ska kunna använda dem. Andra fungerar som de är, då bilder och texter m.m. är tillräckligt tydliga och de inte bygger alltför mycket på snabbhet. För punktskriftsläsande barn börjar det nu komma ett och annat spel, och anpassning till datorn för punktskriftsläsning får de flesta redan i förskoleklassen. 13

16 14

17 Lek och rörelse 15

18 LEK OCH RÖRELSE Enkla färgglada leksaker för det lilla barnet. Lektäcke med tydliga färger och med fastsydda saker att känna på. Mjuka djur i klara färger, passa-i-varann-burkar att titta och/eller känna på. Rejält trätåg med hjul, hund i plast, tygtärning med ljud i, bjällra i trähjul, trycka och öppna-lek med luckor, plastringar i olika storlekar att trä på en pinne. Kommentar: Leksaker i olika material som har tydliga färger och former som barn kan ta och känna på kan göra barnet mer aktivt i sin lek och upplevelse. 16

19 LEK OCH RÖRELSE Maxi-byggklossar (Brio), pigg-klossar, passa-ivarann-burkar. Formklosslåda, magnetduplo (Tress, Varsam), skruva-ihop-leksaker, skumgummibyggplattor (IKEA, Varsam). Kommentar: Material för den första bygga- och sättaihop-leken. Tydliga färger och stora bitar som är lätta att sätta ihop och som inte trillar isär så lätt. 17

20 LEK OCH RÖRELSE Träningsvägg. Ett uppbyggt hörn av ett rum att vara trygg i. Här kan barnet hålla i ledstången och själv ta sig runt för att känna på de upphängda sakerna (Specialpedagogiska institutet Resurscenter syn). Mjuka poolen (De flesta leksakskatalogerna, Brio, Tress m.fl.). Kommentar: En mjuk madrass med höga kanter att vara i och våga rumla runt lite i utan att behö va vara rädd för att göra sig illa. Bra att vara nära kompisar i, när man ska lära känna varandra. För att barnet ska få uppleva rumslighet är stora och mindre kartonger eller en liten lekstuga spännan de att gå in i. Det är viktigt att barnet kan nå tak och väggar, så att det känner rummets storlek. 18

21 LEK OCH RÖRELSE Liten gunga för två småbarn, uppblåsbar häst att sitta på eller hoppa med, tummeluns-strut att sitta i och rulla runt med, bollpool (Tress, Varsam m.fl.). Kommentar: Lekredskap för att röra sig och uppleva med kroppen, i balans, hopp och gungning behövs. I bollpoolen känner barnet att det har hela kroppen. Lära-gå-vagn (lägg i en telefonkatalog så tippar den inte så lätt bakåt), stora uppblåsbara bollar (cirka 70 cm), liten rullbana med små trävagnar och kulor (Brio m.fl.), en enkel tippvåg för att leka med tyngd. Kommentar: Leksaker för att själv aktivt få upple va att rulla och åka med, både små och stora hjul. Stora bollar kan barnet rulla eller ligga på mage över och gunga lite. 19

22 LEK OCH RÖRELSE Rutschkana för små barn med svart-gul tejp på stegen. Kommentar: Rutschkanan vill barnet klättra och åka i själv, så om barnet är synsvagt är det bra att det kan se var trappstegen är. Stor rutschkana med ganska svår stege. Kommentar: Lite hiskligt och kill i magen behövs också ibland! 20

23 LEK OCH RÖRELSE Brio s tågbana på ett soffbord. Väggfast bred hylla i lagom höjd för barnet, t.ex. för bil-lek. Kommentar: Det är lättare att leka om det går att komma nära för att se och känna, och om det går att stå eller gå runt leksakerna för att komma åt. 21

24 LEK OCH RÖRELSE Leksaker med ljud: Härm-tukanen, barnbandspe lare, Wuvluv, speldosor och Furbee (från lek- saksaffärer). Kommentar: Barn med synskada upplever ofta leksaker med ljud som betydligt intressantare än andra leksaker. Det kan vara extra kul med någon som pratar, sjunger eller härmar (något man kan spela in på). Docka med vit käpp och ledarhund (Varsam). Kommentar: Alla barn behöver leksaker som de kan identifiera sig med. Det finns dockor i vanliga leksakshandeln som har glasögon. I vissa länder går det att köpa Barbiedockor i rullstol m.m. (av okänd anledning finns de inte i Sverige). 22

25 LEK OCH RÖRELSE Affärslek (hemmasnickrad). Kommentar: Lekmiljöer som lockar till låtsas- och rollekar främjar barnets sociala utveckling. Kläder att ha på sig för rollekar, låtsasverktyg och red- skap, dockvrå m.m. är förslag på fler lekutrust ningar. Tandemcykel, det finns ett antal olika modeller. Kommentar: Det finns också cyklar med tre hjul där man sitter bredvid varandra. Syncentralen eller hjälpmedelscentralen har information om det. Cykeln är i vissa landsting ett kostnadsfritt hjälpmedel, men i andra får man bekosta den själv. Det finns fonder att söka medel från, bl.a. Specialpedagogiska institutet Resurscenter syn i Stockholm. 23

26 24

27 Pussel och spel 25

28 PUSSEL OCH SPEL Formpussel (Brio), form och färger (Tress), enkelt form-lottospel. Magnettavla med olikformade färgglada magneter, Tactiform-spel (Smartkids), Lotto-spel med former och stor tärning (Lekma). 26

29 PUSSEL OCH SPEL Stort och tydligt luffarschack, memorylåda (liknande finns på Smartkids), Kulbanken-spel märks med dymotejp-punkt och formsnurr-spel. Taktilt paraihop-material (Komikapp), form-domi no, taktilt domino (Brio). 27

30 PUSSEL OCH SPEL Taktilt och färgglatt Fia-spel med tydliga spelpjäser som sitter i hål (Enter), Kalaha, Piraten pop-up-spel, råttfällan, punktmärkt kortlek med djurfamiljer (Enter), Svarte Petter taktil och färg- glad kortlek (Enter, Specialpedagogiska institutet Läromedel). Taktila fisken påsar med olika känselmaterial (Smartkids). 28

31 PUSSEL OCH SPEL Taktila äppelträdet med tygäpplen som är fyllda Taktila brädspel Back Gammon, Ormar och med olika kännbara material som kan paras ihop Stegar, Alfapet (endast på engelska), Tic Tac (Smartkids). klaffspel punktmärkt, taktila tärningar, punktmärkt kortlek med stor stil (Enter). 29

32 PUSSEL OCH SPEL Taktilt vanligt domino, Fyra-i-rad med borrade hål i de röda brickorna, Sänka skepp taktilt, tydligt och märkt med punktskrift (Enter). 30

33 Pyssla, rita, läsa och skriva 31

34 PYSSLA, RITA, LÄSA OCH SKRIVA Vaxsnören (Beta Pedagog). Kommentar: Snören som är täckta med vax i olika färger. De kan formas till små figurer och även sättas fast på papper för att göra taktila bilder. Snörena är ganska dyra, men väldigt populära bland alla barn. Kan återanvändas. Taktil tavla av vaxsnören, sandpapper, pålimmad sand och andra material. 32

35 PYSSLA, RITA, LÄSA OCH SKRIVA Svällpappersbilder. Kommentar: Svällpapper är ett sätt att framställa känselbilder (taktila bilder) och används både i böcker och i skolans undervisning. Produktion av svällpapper i svällpappersmaskin. Kommentar: Den här maskinen används för större produktioner. 33

36 PYSSLA, RITA, LÄSA OCH SKRIVA Liten svällpappersmaskin. Kommentar: Kan användas för att göra svällpappersbilder t.ex. i skolan. Rimligt inköpspris (Enter). Ritmuff, gummerad platta med plastöverdrag att rita taktila bilder på (Specialpedagogiska institutet Läromedel). 34

37 PYSSLA, RITA, LÄSA OCH SKRIVA Textil-tavla. Textil-tavla gjord av konstnären Elisabeth Ahlmark-Gessler, Trosa. Kommentar: Taktila, färgglada och kontrastrika bilder ger barnen möjlighet att uppleva bilder i lek och undervisning, gärna tillsammans med andra barn. Kom ihåg att taktila bilder inte ger samma sorts upplevelse för ett barn helt utan syn som en visuell bild ger oss som ser! 35

38 PYSSLA, RITA, LÄSA OCH SKRIVA Punktbrädan, ett lekmaterial för förberedande punktinlärning. Kommentar: Punktbrädan är framtagen som ett lekmaterial för att stimulera och väcka intresse hos barn som snart ska börja lära sig punktskrift. Punktcellerna är kraftigt förstorade cirka 3x2 cm och ger möjlighet att öva på hur punktbokstäver na är uppbyggda. Passar också bra för lek till- sammans med seende barn. Punktbrädan får bar nen genom Punktklubben. I viss mån lånas den Barnböcker med taktila färgglada kontrastrika bilder, punktskrift och svartskrift (kan lånas eller köpas från TPB). ut till förskolor och skolor (Punktklubben, Synskadades Riksförbund, Enskede). 36

39 PYSSLA, RITA, LÄSA OCH SKRIVA Taktila bilderboken Gissa hur mycket jag tycker om dig med en mjuk leksakshare till (TPB). Kommentar: Taktila bilderböcker för barn har börjat produceras på senare år och de är mycket populära. För att göra barnen mer intresserade och skapa större förståelse för de taktila bilderna kan en leksak som passar ihop med bokens innehåll vara ett roligt komplement. Interfolierad bok om Alfons med Alfons-docka till (Interfolierade böcker kan köpas eller lånas från TPB, men inte dockorna). Kommentar: Interfolierade böcker består av en vanlig svartskriftsbok som har punktskrivna plast- ark mellan sidorna med bokens text och bildbe skrivningar. Har från början tagits fram för vuxna punktläsare som vill läsa för sina barn. Kan be- ställas utan bildbeskrivningar i vissa fall. 37

40 PYSSLA, RITA, LÄSA OCH SKRIVA Dymotång med punktskrift och punktmärkta cd- skivor (Enter). Kommentar: Dymotången är lätt att använda och utmärkt för att märka upp allt möjligt i barnets omgivning (kan lånas på syncentral eller köpas på Enter. Den modell som nu finns att köpa är på engelska och har inga å, ä och ö). Innan barnen kan läsa kan dymoremsor med punktord sättas upp lite här och var för att skriftspråket ska finnas i barnets vardagliga miljö. T.ex. för att märka möbler som stol, bord, säng, eller inredning som kylskåp, städskåp, tv, familjens namn på ytterdörren och brevlådan. Sätt ordet direkt på saken ifråga, så att det blir ett klart sammanhang för barnet. 38

41 PYSSLA, RITA, LÄSA OCH SKRIVA Perkins punktskriftsmaskin. Kommentar: Perkinsmaskinen är den vanligaste manuella maskinen att skriva punktskrift på. Den är förhållandevis enkel att använda, men det krävs en del kraft att få ner tangenterna. Med en liten extra skena kan man också skriva på dymo tejp (fås som hjälpmedel från syncentral). Punktskriftsregletter i olika storlekar med olika stift och suddare, samt ett block med punktpap per (fås som hjälpmedel från syncentral, men kan också köpas från bl.a. Enter). Kommentar: Regletten är lätt att använda, men kräver att barnet kan bokstäverna. Barnet måste kunna skriva spegelvänt (punkterna trycks in från papprets baksida med stiftet), vilket gör det svårt för nybörjare. Vissa modeller kan användas för att skriva på dymotejp. 39

42 PYSSLA, RITA, LÄSA OCH SKRIVA Boken Fredda sju år. Två volymer, ett exemplar i svartskrift och ett i gles punktskrift (TPB). Kommentar: Punktskriftsböcker är skrymmande. En enkel kapitelbok blir ofta upp till åtta volymer i punktskrift. Gles punktskrift är skrivet på varannan rad vilket gör det enklare att hitta rätt rad när man läser. Böcker med punktskrift kan lånas från Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) i Stockholm via telefonsamtal. Du kan också besöka TPB och låna direkt, men då måste du först boka Kassettböcker (lånas på bibliotek eller köps i bokhandeln), barnmusikband, cd-saga, dator-spel, Ellas Ö (producerat av 3D-Studio, tfn: ), Resan till farmor (köps från Specialpedagogiska institutet), syntolkade filmer (Enter). Talböcker kan lånas på alla kommunala bibliotek. en tid. Kommunala bibliotek kan i viss mån beställa hem punktskriftsböcker. 40

43 Anpassad miljö 41

44 ANPASSAD MILJÖ Knallblå ytterdörr med vita foder och ljus panel. Jackkrokar i hallen på färgglada husmotiv i kontrast mot väggfärgen. 42

45 ANPASSAD MILJÖ Hyllor i hallen på en förskola. Kommentar: Varje hyllsektion är märkt med en liten sak som hänger ner, en kork, en klädnypa, en plastknapp och så vidare, så att barnen hittar både sin egen och andras hylla. Taktil golvmarkering framför trappan för trygghet och säkerhet. Kommentar: Gummitejp finns att köpa i färgaffä rer (egentligen för våtutrymmen). Remsorna är uppsatta framför trappan, så det tydligt känns var man är. Mattor som inte rutschar är också bra. För synsvaga barn används färgstark tejp. 43

46 ANPASSAD MILJÖ Ett väl upplyst bord för lek, spel och arbete. Kommentar: Två spotlights är uppsatta på en list på väggen ovanför bordet. Ljuset kan lätt flyttas och justeras efter behov. En funktionell arbetsplats med tippbord och god belysning för lek eller arbete (tippbord från syn- central). Kommentar: En tydlig miljö hjälper barnet till självständighet och att våga hitta vägen själv. Kontrastrika färger för att hitta rätt och lättare bedöma avståndet är viktigt för synsvaga barn. Taktil information med gummitejp, mattor och oförändrad möblering är viktigt för barn med grav synskada. En del barn kan behöva både och. 44

47 ANPASSAD MILJÖ Liten tv uppsatt på en hörnhylla med en juniorstol framför. Kommentar: Behöver man sitta riktigt nära tv:n kan det vara bra med en egen, både för sin egen och familjens skull. Matplats med svart bordstablett, vit tallrik med mörk rand på kanten, knallrött plastglas. Kommentar: Att äta snyggt och prydligt kan vara bland det svåraste som finns om man ser dåligt eller inte ser alls. Det underlättar att duka med färgkontraster och att tänka på vilken färg maten har t.ex. filmjölk eller gröt helst i mörk tallrik för synsvaga barn. Tallrik med kant och stadiga muggar och glas som inte tippar så lätt är bra för barn som har grav synskada. 45

48 46

49 Hjälpmedel i vardagen Många av de tekniska hjälpmedel som finns kan vara tänkta för vuxenbruk och kan vara dyra, men i vissa perioder kan barn ha stor användning för dem. Det kan vara bra att veta att dessa hjälpmedel finns, även om de inte kommer att bli aktuella förrän i övre tonåren. Kanske man kan få låna från syncentralen för att få prova hemma eller i skolan under en begränsad tid. Förstorande optik kan behövas för att titta i sagoböcker, kolla på varandras hockey-kort eller på små kryp och insekter m.m. Många barn tycker under en viss period att det är jättekul och spännande att mäta och väga tid, sin egen kropp eller saker i närmiljön. Talande stegräknare är tänkta för joggare och orienterare, men kan kanske vara ett sätt att få barn att röra på sig mer och bli nyfikna på att orientera sig i närmiljön. Även talande termometer och våg finns. 47

50 HJÄLPMEDEL I VARDAGEN Glasögon för barn, färgade avbländande glas, mörka glas med sidoskydd mot bländning. Kommentar: Nuförtiden finns det fina barnbågar även för riktigt små barn. Tänk på att glasögonen behöver sitta väl och alltid vara rena, man får putsa glasen ofta! Barnet bör sitta med ryggen mot fönstren för att undvika reflexer och motljus. Glasen brukar vara fritt hjälpmedel, men bågarna får man ofta betala själv. Varierar i olika landsting. Bandspelare, bordsmodeller, fickminne och mini- fickminne, Braille-skrivminne (från syncentralen, kan köpas från Enter m.fl.). Kommentar: Bandspelare är ett mångsidigt hjälp- medel som kan fungera som lekverktyg för om- världsförståelse, ljudkamera och anteckningar. För barn i förskoleåldern är det roligast med en vanlig barnbandspelare, medan fickminnet, den lilla bandspelaren, kan användas av föräldrar eller personal för att t.ex. spela in ljud i stället för ka- 48

51 HJÄLPMEDEL I VARDAGEN Förstorande optik, stor och liten bubbla och en förstoring på ställning som går att vinkla (från syncentral, kan köpas från Enter m.fl.). mera eller för ljud-brev. I skolåldern behövs bandspelaren även i skolarbetet. Att göra anteckningar på punktskrift med Braille-skrivminne kan så småningom behövas i högre studier eller i arbetet. 49

52 HJÄLPMEDEL I VARDAGEN Pre-canes, småbarns-käppen, ett hjälpmedel för att kunna och våga ta sig fram utan att krocka med hinder, när barnen börjar gå själva. Ögglan, den med ett hjul på, kan fås som hjälpmedel på syncentral, de andra modellerna är hemmagjorda av plaströr för elledningar. Småbarnskäppar, olika längder och modeller. Den med rött handtag förlängs som ett teleskop, vissa modeller kan vikas ihop. Staven har en snö-dopp- sko men är annars en vanlig stavgångsstav med teleskopförlängning. 50

53 HJÄLPMEDEL I VARDAGEN Vita käppar i olika modeller och längder, från skolåldern och uppåt. Tillbehör till vita käppar: fodral att hänga i byxlin ningen eller på väskan, olika doppskor, ändknop par, för olika underlag efter behov. Handvärmare om man tycker det blir obehagligt och svårt att hålla i käppen med tjocka vantar. Kommentar: Det som skiljer käppar åt är längd, tyngd, ihopvikningsfunktion (teleskop eller vikta) och variationer på utbytbara doppskor (lätta eller tyngre, små, stora, rullande). Den stora röda doppskon är till för att användas i snö, då käppen 51

54 HJÄLPMEDEL I VARDAGEN får lite mer motstånd och man känner var snön börjar. Vill man ha en riktigt lätt käpp kan man ta ett elrör och tejpa ett handtag som blir bekvämt att hålla. Det är viktigt att hitta en modell som barnet trivs med och att längden är rätt, den ska vara ungefär till armhålan eller något kortare. En för kort käpp kan bli för osäker att gå med. De flesta modeller av käppar brukar finnas i längder från 60 cm upp till 150 cm. Vita käppar är som regel gratis hjälpmedel (kan också köpas t.ex. från Enter). Telefon med stora tydliga sifferknappar. Kan fås som hjälpmedel i vissa fall, men går också att köpa på många ställen där telefoner säljs. 52

55 HJÄLPMEDEL I VARDAGEN CCTV, förstoringstv, som kan ställas in i olika färgkombinationer 53

56 HJÄLPMEDEL I VARDAGEN CCTV med avståndskamera Kommentar: I skolarbetet kan det bli nödvändigt med en hel del hjälpmedel. Det gäller att ta reda på vad det är barnet behöver. En avståndskame ra ger en bild på en tv- eller datorskärm på det som finns längre bort i klassrummet, det läraren skriver på tavlan och pekar på (en bild eller lik nande), eller kanske en titt på vad kompisarna gör. CCTV:n ger en uppförstoring av det som läggs på skivan på bordet. Det går också att stäl la in olika färger och kontraster med den. Skärmen kan ställas in så att den visar det som finns på avstånd, det som finns på skivan och texten i datorn, samtidigt på olika delar av skärmen. Att sitta och arbeta på det här sättet i klassrummet kan medföra att barnen blir isolerade i sitt eget arbete. Det är viktigt att tänka på att kamraterna ska kunna sitta nära vid t.ex. grupparbeten. 54

57 HJÄLPMEDEL I VARDAGEN Taktilt märkta mått för olika ändamål, tumstock, millimeter-mått, meter-mått, måttband för textilarbete, gradskiva och vinkelhake. Klockor och armbandsur som talar och har stora siffror. 55

58 HJÄLPMEDEL I VARDAGEN Ljudfyrar i olika modeller. Liten modell som är lätt att ta med till en ny tillfällig plats som skogen, stranden eller så. Mer stationära modeller, som även kan fås med fjärrkontroll, kan vara lämpligt på t.ex. skolgårdar när ljudet inte behöver vara på hela tiden. Ljudfyrar kan ha olika typer av ljud med inställbar volym. En del kan man spela in eget ljud och tal på. Ljudfyrar får barnet från syncentral (kan också köpas från Enter m.fl.). Victor och Plextalk. Cd-spelare för talböcker i Daisy-format, en digital talbok som så småningom kommer att ersätta vanliga kassettböcker. Fördelarna är många och några bra funktioner är att det går att bläddra mellan olika kapitel och sidor, samt lägga in bokmärken, Dessa spelare kommer sannolikt att bli ett gratis hjälpmedel från syncentral, det varierar mellan olika landsting. Spelarna kan lånas på begränsad tid genom kommunernas bibliotek. Daisy-cd finns också som program till datorn. 56

59 HJÄLPMEDEL I VARDAGEN Ett antal smarta tekniska hjälpmedel för olika ändamål: Kalkylator med stora siffror. Parrot, svensktalande, liknar en större mobiltelefon, innehåller kalkylator, adressbok med telefonuppringning, anteckningsbok, planeringskalender, klocka och datum, går i viss mån att koppla ihop med pc. Kan vara ett mycket användbart hjälpmedel från mellanstadiet och uppåt. Kulram, Abbacus. Ljusindikator med olika funktioner. Talande stegräknare. Talande färgindikator. En del av hjälp- Taktila klockor och armbandsur. medlen kan vara gratis från syncentral (samtliga finns att köpa på bl.a. Enter och Polarprint). 57

60 58

61 Datorer Datorn har blivit ett nödvändigt hjälpmedel eller snarare en förutsättning för att klara skola, högre utbildning och arbetsliv för personer med synskada. Det finns idag stora möjligheter att anpassa datorer, med både uppförstorande text, talsyntes, punktskrift och skärmläsare (som gör det möjligt att arbeta i Windows-miljö). Det som är aktuellt idag, inom IT och datorer, kan vara förlegat inom ett par år. Därför visas här endast ett generellt utbud av det som finns just idag. Att få en dator med anpassning innebär inte att allting löser sig, blir lättare eller mer tillgängligt. Tvärtom kan datorn krångla till det hela och vara svår att använda för det enskilda barnet. Därför är det absolut nödvändigt att man får hjälp med att utreda vad just det enskilda barnet behöver i form av datorutrustning. Den hjälpen kan fås från syncentralen och ibland behövs en särskild utredning på ett resurscenter. Man vet idag att för de flesta barn, både barn som har en synsvaghet och barn som är blivande punktläsare, är det positivt att börja med datorlek i olika former redan i förskoleåldern. Det är gynnsamt för barnens läs- och skrivinlärning att tidigt komma i kontakt med sitt skriftspråk. De flesta datatek i landet har material som passar barn med synsvaghet. Specialpedagogiska institutet har i sitt läromedelsutbud en hel del datorprogram för både datorlek och skolarbete. För punktläsande barn kan man också vända sig till Resurscenter syn i Stockholm eller Örebro. Dessa resurscenter ingår i Specialpedagogiska institutet och den kommun barnet bor i (genom t.ex. förskola, skola) har ansvaret för att ta kontakt med institutet för att få råd och stöd i de här sammanhangen, i samverkan med syncentral och barnhabilitering m.fl. 59

62 DATORER Datorlek med svartskrift och punktskrift på Flexi board med både bild och ljud. Datorlek med taktilt överlägg på Flexiboard med både bild och ljud. 60

63 DATORER Datorlek med bildtangenter. Välja bild till skär- mens rörliga bilder och ljud. Datorlek med bild och ljud med hjälp av färgglada och stora kontakter. 61

64 DATORER Datorlek med vanligt tangentbord med påklistrade tydliga versaler. Kommentar: Datorlek med anpassning och hjälp- medel kan fås från syncentral och/eller datatek. Minilogg eller Tactilog. Enkel ordbehandling för punktskriftsläsare. Denna lilla specialtillverkade dator har en punktskriftsskärm och en liten display med svartskrift. Kan kopplas ihop med pc och arbeta i Word-filer. Kan tas med överallt, men väger några kilo. Den nyaste modellen är ännu mindre och lättare (ej med på bild). 62

65 DATORER Hermesplattan. Ordbehandling för punktskriftsläsare, som sitter ihop med en pc. Har fler och mer avancerade funktioner än Miniloggen, men är sta- tionär. Punktskriftsskärm (med tillhörande program) som anpassning till vanlig dator. 63

66 DATORER Anpassad datoranvändning i arbetet för den som har en synskada. Varje person behöver sin speciella anpassning. 64

67 DATORER Så här kan en arbetsplats se ut för en punktskriftsläsare. 65

68 KAPITELRUBRIK 66

69 Bra adresser och litteratur 67

70 ADRESSER Datateken Datateket i Angered Västra Götalandsregionen Handikappförvaltningen Habiliteringen norra Göteborg Angereds Torg 9 Box Angered Tfn Fax Datateket i Borås Barn- och Ungdomshabiliteringen Lasarettet Borås Tfn Fax Datateket i Falun Habiliteringen, Falu lasarett Falun Tfn Fax Datateket på Gotland Barn- och Ungdomshabiliteringen, Birka, Visby Tfn Fax Datateket i Gävle Barn- och Ungdomshabiliteringen Majvägen Gävle Tfn , Fax Datateket i Göteborg Regionala barn- och ungdoms- habiliteringen Box Göteborg Tfn Fax Datateket i Halmstad DaKo Berghem Länssjukhuset Halmstad Tfn Fax Datateket i Hässleholm Barn- och Ungdomshabiliteringen Skytteliden 2 hus L Box Hässleholm Tfn , Fax Datateket i Huddinge Huddinge sjukhus B Huddinge Tfn Datateket i Kalmar 68

71 Barn- och Ungdomshabiliteringen Kalmar Tfn Fax Datateket i Karlstad Habiliteringscentrum, Sommarro Centralsjukhuset Karlstad Tfn Fax Datateket i Kristianstad Barn- och Ungdomshabiliteringen Lasarettboulevarden Kristianstad Tfn Fax Datateket i Linköping Ekhaga Resursenhet Munkhagsgatan Linköping Tfn Fax Datateket i Lund Sofiavägen Lund Tfn , Fax Datateket i Mora Habiliteringsteamet Vasagatan 14 C Mora Tfn Fax , Datateket i Simrishamn Barn- och Ungdomshabiliteringen Simrisvägen Simrishamn Tfn , Fax Datateket i Skövde Barn- och Ungdomshabilitering Aspö Skövde Tfn Fax Datateket i Stockholm Astrid Lindgrens barnsjukhus Karolinska sjukhuset Stockholm Tfn Fax ADRESSER 69

72 Datateken, forts... ADRESSER Datateket i Sundsvall Norrlidens habilitering Kungsvägen Sundsvall Tfn Fax Specialpedagogiska institutet Resurscenter syn Stockholm Box Solna Tfn Datateket i Uddevalla Barn- och Ungdomshabiliteringen Myråsvägen 6 G Uddevalla Tfn Fax Datateket i Umeå Kolbäckens Habilitering Kandidatvägen Umeå Tfn vx, direkt , Fax Datateket i Uppsala Folke Bernadottehemmet Bernadottestigen Uppsala Tfn , Fax Datateket i Varberg DaKo Apelviken Varberg Tfn Fax Datateket i Vänersborg Handikappcentrum Box 306, Vänersborg Tfn Fax Datateket i Värnamo Barn- och Ungdomshabiliteringen Gränsgatan 63 G (besöksadress) Värnamo Tfn Fax Datateket i Växjö Barn- och Ungdomshabiliteringen Älgvägen Växjö Tfn Fax

73 Datateket i Ängelholm Barn- och Ungdomshabiliteringen Södra sjukhuset Ängelholm Tfn , Fax Datateket i Örebro Barn- och Ungdomshabilitering- en Halltorp Halltorpsvägen Örebro Tfn Fax Datateket i Östersund Barn- och Ungdomshabiliteringen Box Frösön Tfn Fax Datateket i Ö-vik Barn- och Ungdomshabiliteringen Järvedsleden Örnsköldsvik. Tfn Fax Inköpsställen ABA-Skol, Beta Pedagog, Brio Lek & Lär, Svenska Enter rehabilitering AB, Leklådan, LÄR & LEK, , Specialpedagogiska institutet Läromedel, , SmartKids AB, , Skrivab, TPB (Talboks- och punktskriftsbibliteket), , Tress, , Utbildningsbyrån, Varsam AB, , ADRESSER 71

74 ADRESSER Syncentraler Syncentralen i Borås Borås lasarett, Borås Tfn vx Fax Syncentralen, Mälarsjukhuset Eskilstuna Tfn vx Fax Syncentralen, Falu lasarett Falun Tfn vx Texttfn Fax Syncentralen, Annedalsklinikerna Göteborg Besöksadress: Arvid Wallgrens Backe Tfn vx Fax Syncentralen Länssjukhuset Halmstad Halmstad Tfn vx Fax Syncentralen Lasarettet i Helsingborg Helsingborg Tfn vx Fax Syncentralen Länssjukhuset Ryhov Jönköping Tfn vx Fax Syncentralen Länssjukhuset i Kalmar Kalmar Tfn vx Fax Syncentralen, Blekingesjukhuset Karlskrona Tfn vx Fax Syncentralen Hagahuset Trekantsgatan Karlstad Tfn vx Fax

75 Syncentralen CSK Kristianstad Tfn vx Texttfn Fax Syncentralen Universitetssjukhuset i Lund Lund Tfn vx Fax Syncentralen Vrinnevisjukhuset Norrköping Tfn vx Fax ADRESSER Syncentralen Universsitets sjukhuset Linköping Tfn vx Fax Syncentralen Syn- och hörselenheten Sunderby sjukhus Luleå Tfn vx Syncentralen, Lycksele lasarett Lycksele Tfn vx Fax Syncentralen Universitetssjukhuset MAS Ing Malmö Tfn vx Fax Syncentralen Gävleborg Sandviken Besöksadress: Lasarettsleden 4 Tfn vx Fax Syncentralen Skellefteå lasarett Skellefteå Tfn vx Fax

76 Syncentraler, forts... ADRESSER Syncentralen Kärnsjukhuset Skövde Skövde Tfn vx , Fax Syncentral Nord Box Stockholm Besöksadress: Eastmanvägen 1 Tfn vx Fax Syncentralen, Sundsvalls sjukhus Sundsvall Tfn vx Fax Syncentralen, Rosenhäll Uddevalla Tfn vx Fax Syncentralen Norrlands Universitetssjukhus Umeå Tfn vx Fax Syncentralen Kungsgärdet Box Uppsala Besöksadress: Villavägen 2 Tfn vx Texttfn Fax Syncentralen, Visby lasarett Visby Tfn vx Fax Syncentralen Box 310, Vänersborg Besöksadress: Vänerparken Tfn vx Fax Syncentralen Västerviks sjukhus Västervik Tfn vx Fax

77 Syncentralen Centallasarettet Västerås Västerås Tfn vx Fax Syncentralen, Karlahuset Örebro Besöksadress: Folkungagatan 33 Tfn vx Fax Webbdresser Hjälpmedelsinstitutet Synskadades Riksförbund Specialpedagogiska institutet ADRESSER Syncentralen Centrallasarettet i Växjö Växjö Tfn vx Fax Syncentralen Östersunds sjukhus Östersund Tfn vx Fax Syncentralen, Hjälpmedel Syd Box Älvsjö Besöksadress: Långbro sjuk- hus Tfn vx Fax

78 LITTERATUR Litteratur OM MOTORIK OCH RÖRELSE mera med mig. 2 uppl. Tomte- der fungerar det? Nordisk Bryant J. Cratty (1991), Rörel- bodaskolans resurscenter. rapport nr 10. Tomtebodaskose och rumsuppfattning hos lans resurscenter. blinda barn och ungdomar. Sophie Levitt (1992), Rikare SIH Läromedel, Solna. liv. Rörelse- och kommunika- Yvonne Eriksson (1997), Att tionsträning för flerhandikappa- känna bilder. SIH Läromedel. Ylva Ellneby (1991), Barns de barn och ungdomar. SRF, rätt att utvecklas. Rädda Bar- RBU, FUB. Larsons Förlag. Yvonne Eriksson (1997), Från nen och Utbildningsradion. föremål till taktil bild. SIH Lä- Hans Christian Nielsen m.fl. romedel. Ylva Ellneby (1994), Om du (1993), Motorisk träning för inte rör mig så dör jag. Den fumlare och tumlare. Motorika. Birgit Karlström, Karin Laggar taktila kommunikationens bety- (2000), Känsla för känselbildelse för barns utveckling. Ut- Conny Nygren (1995), Färdig- der. SIH Läromedel. bildningsradion. hetsträning Lek och Idrott för synskadade. Råd och tips. Lena Löwenhielm (1999), Bild Ann-Mari Hartman (2000), Lek SIH Läromedel, Solna. och form, för lärare med synmed mig. 2 uppl. Tomtebodas- skadade elever. 5 uppl. Med kolans resurscenter. OM BILD OCH FORM tillhörande taktilt material TRC. Inga-Lena Eriksson, Lena Lö- SIH Läromedel. Ann-Mari Hartman (2000), Lek wenhielm (1995), Taktila bil- 76

79 OM BARNS UTVECKLING lans intelligens. Wahl- OM LEK OCH BARNS Jean Ayres (1988), Sinnenas ström&widstrand. LEKUTVECKLING samspel hos barn. Psykologi- Lek metoder och goda idé- Förlaget AB. John Gottman (1997), EQ för er (1998), Lärarförbundets Förföräldrar. Hur du utvecklar lag. Matti Bergström (1996), Barnet känslans intelligens hos ditt den sista slaven. Wahl- barn. Natur&Kultur. Leka tillsammans. SRF, Unga ström&widstrand. Örnar, Barns rätt till lek IPA. Monica Hedenbro, Ingegerd Marianne Brodin, Ingrid Hylan- Wirtberg (2000), Samspelets Lekarbete. Ett specialpedagoder (1997), Att bli sig själv. kraft. MarteMeo möjlighet till giskt arbetssätt. Föreningen Daniel Sterns teori i förskolans utveckling. Liber. Lekarbetspedagogik. vardag. Liber. Henning Rye (1993), Tidlig Birgitta Knutsdotter Olofsson Marie-Louise Folkman (1998), hjelp til bedre samspill. Uni- (1987), Lek för livet. HLS För- Utagerande och inåtvända versitetsforlaget, Oslo. lag. barn. Det pedagogiska samspelets möjligheter i förskolan. Daniel N. Stern (1990), Ett li- Gunilla Lindqvist (1996), Le- Runa. tet barns dagbok. Natur och kens möjligheter. Studentlitte- Kultur. ratur. Daniel Goleman (1995), Käns- LITTERATUR 77

80 LITTERATUR Litteratur, forts... OM FUNKTIONSHINDRET insatser. Ett regionalt SIS-pro- är det du säger egentli- SYNSKADA, pedagogik och jekt. Götborgs Universitet m.fl. gen? SIH Läromedel. metodik Lotte Andersen m.fl. (1981), Bengt Elmerskog m.fl. (1993), Kristina Bilius (1999), Vardags- Känselböcker för blinda Förlighetsoppläring. Mobilty i tips för synskadade. SRF Resmåbarn. (RPH Syn) SIH Lä- en funksionell sammenheng. hab. romedel. Tambartun Kompetensesenter. Tapir Forlag, Norge. Lars Henricson (1998), Informa- Olle Andersson (1991), Känna tionsskrift om miljö- bostadsan- Lyssna Lukta Smaka. En bok Julie Feilberg m.fl. (1991), Det passnings- och utvecklingsstiom synskadade barn och de- blinde barnet 2. Tambartun mulerande åtgärder och hjälpras boendemiljö. Synskadades skole. Gyldendal Norsk Forlag. medel i hem- och förskolemil- Riksförbund. jön för synskadade barn och Eva Gran, Lena Rooth (1994), barn med tilläggshandikapp. Aina Carlsson (1995), Med le- Sensomotoriskt bedömnings- Tomtebodaskolans resurscenter. ken i sikte. SIH Läromedel. och stimulansmaterial för blinda barn, 0 6 år. Omsorgs- Ingmarie Holmegard (1989), Annika Dahlgren Sandberg nämnden, Stockholms Läns Måste vi se? Om synskadade m.fl. Pedagogik för blinda Landsting. barn och deras familjer i utbarn och ungdomar med au- veckling. Synskadades Riksförtism. Beskrivning av aktuella Berit Hellmin m.fl. (1995),Vad bund. 78

81 Individuell planering för förskolebarnet. SIH Läromedel. Individuell planering för eleven i skolan. SIH Läromedel. Håkan Jansson (1999), Handledning. Funktionellt mobilitylärande för synskadade barn och ungdomar. Ekeskolan, Örebro. Anders Nilsson. Handledning för lärare. Hjälpmedel i trä och metallslöjd. SIH Läromedel. May Nyheim, Eldar Bromstad, Magnar Storlilökken, Anny M. Vollan. Habiliteringsarbeid i praksis. Et forslag til en arbeidsmodell. Synspunkt nr Tamabartun Kompetensesenter, Norge. Miljö för synskadade. Skolgårdar och lekplatser. M.fl. titlar. Synskadades Riksförbund. Solveig Sjöstedt (1992), Sex små punkter vägen till kunskap. Undervisning av synskadade elever. Editum, Esbo. OM FUNKTIONSHINDRET SYNSKADA, rapporter, forskning m.m. Barns syn (2001), Resurscenter syn, Tomteboda. Ulla Ek, Lena Rosengren, Ann- Christin von Bahr. Att gå på mellanstadiet och vara synsvag. Tomtebodaskolans resurscenter och SIH. Stina Gustavsson, Gunilla Preisler (1991), Utvecklingen av lek hos blinda barn under förskoleåldern. Rapport nr 59. Stockholms Universitet, Psykologiska Institutionen. INSYN. nr 5. Språket och sy- LITTERATUR 79

82 LITTERATUR nen. Synskadades Riksförbund. Ulf Jansson, Ann-Charlotte Merényi: Blinda förskolebarn i samspel med seende. (1991) Hur skall vi få in de blinda barnen i smågruppslek? (1991) Vuxenpåverkan på samspelet mellan blinda och seende förskolebarn. Stockholms Universitet, Pedagogiska Institutionen. Ulf Jansson, Bodil Gustavsson (1996), Pedagogiskt stöd till barn med synskador. Stockholms Universitet, Pedagogiska Institutionen. Ulf Jansson (1996), Skolgården som mötesplats, Samspel mellan elever med och utan synskador. Stockholms Universitet, Pedagogiska Institutionen. Gunnar Karlsson (1999), Leva som blind. Fenomenologiskpsykologiska undersökningar. Carlssons Bokförlag. Birgitta Marking (1994), Hur fungerar integreringen av synskadade barn i en seende klass? Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap. Gunilla Preisler (1994), Alla barn kommunicerar. En studie om fem gravt synskadade flerhandikappade barn i samspel med sina föräldrar. Rapport nr 80. Stockholms Universitetet, Psykologiska Institutionen. Gunilla Preisler (1996), Från teori till empiri: Blinda barn på dagis och i skolan med seende barn. Ur Boken om integrering. Corona. Agneta Thorén (1994), Språk och samspel mellan blinda barn och deras föräldrar. Stockholms Universitet, Psykologiska Institutionen. David H. Warren (1994), Blindness and children. University of California, Riverside. Cambridge University Press. 80

83

84 Till nytta och nöje presenterar hjälpmedel, leksaker och lekredskap för barn med synskada. Skriften ger pedagogiska och praktiska tips till föräldrar och personal om användningsområden och hur det går att anpassa miljön, såväl hemma som i skolan. Den är rikligt illustrerad med bilder. Ungaifocus är ett projekt om barns och ungdomars hjälpmedel och hjälpmedelsförsörjning. Ungaifocus omfattar informationsspridning, kompetensutveckling, behovsutredningar och stöd till produktutveckling och metodutveckling. Ca 60 projekt inom skilda områden har fått stöd. En försöksverksamhet bedrivs under tre år i landstingen i Halland och Norrbotten. Projektet leds av Hjälpmedelsinstitutet tillsammans med fem handikapporganisationer. Ungaifocus finansieras med medel ur Allmänna arvsfonden och projektet avslutas i december Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. Vi arbetar för full delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning genom bra hjälpmedel och ett tillgängligt samhälle. Institutet stimulerar forskning och utveckling, provar och upphandlar hjälpmedel, medverkar till kunskapsoch metodutveckling, informerar och utbildar. Hjälpmedelsinstitutets huvudmän är staten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. Box 510, Vällingby Tfn Fax Texttfn Internet best nr 02355

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 MELLERSTA REGIONEN: Dalarnas län 3 enheter Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn 023-832 38 (behandlingshem) Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2 Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm

Läs mer

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården, som presenteras i Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport.

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation

Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation Kommunkod Verksamhetsinriktning Antal bibliotekssystem 01 Stockholms län 0180 Allmänna Biblioteket St Görans sjukhus. Fackbiblioteket är nedlagt. Allmänbibliotek

Läs mer

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-02-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-03-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-04-07

Läs mer

Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r

Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Innehåll Utveckla gärna varför ni inte tycker att "Punktskriftsböcker som innehåller punktskrift och svällpappersbilder" är bra, vad kan göras för att förbättra

Läs mer

SmartLab TEKNIK SOM BRYR SIG OM. En demonstrationslägenhet och mötesplats för utveckling av ett tryggare boende

SmartLab TEKNIK SOM BRYR SIG OM. En demonstrationslägenhet och mötesplats för utveckling av ett tryggare boende SmartLab TEKNIK SOM BRYR SIG OM En demonstrationslägenhet och mötesplats för utveckling av ett tryggare boende Hjälpmedelsinstitutet, 2002 Text: Arbetsgruppen SmartLab Illustrationer: Lennart Gustavsson

Läs mer

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landstings-/regionjämförelser 2014. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L = statsistiskt signifikant lägre än riksgenomsnittet.

Läs mer

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09 Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09 Alingsås 328.5 315.5 Attunda 325 346 334 322 Blekinge 299.5 300.5 Borås 328.5 310.5 Eksjö 297.5 Eskilstuna 316 307.5 Falu Gotland 318.5 Gällivare 297 Gävle

Läs mer

I Tabell 10 anges för varje sjukhus medianvärde med 25%-75% percentiler för HbA 1c.

I Tabell 10 anges för varje sjukhus medianvärde med 25%-75% percentiler för HbA 1c. Bilaga 4 Uppnående av behandlingsmål för diabetesvården vid medicinkliniker som deltagit i Nationella diabetesregistret. En jämförelse mellan sjukhus i Sverige år 2005 Här redovisas resultaten för alla

Läs mer

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, %

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, % WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landsting-/regionsjämförelser 2015. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L=statistiskt signifikant lägre än genomsnittet.

Läs mer

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Team Namn Verksamhet/Inriktning Landsting/Region Genombrottsprogram I 1 Södermalms psykiatriska enhet, Allmän Stockholms

Läs mer

Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar. ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping

Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar. ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping Tornhagsskolan satsar på god ljudmiljö och olika lärstilar Klassrum utrustade med ljudutjämningssystem, interaktiv

Läs mer

Följande program utvecklades av BITTECH. De flesta såldes via Elevdata, Frölunda Data och VetaMer. De finns inte längre till försäljning.

Följande program utvecklades av BITTECH. De flesta såldes via Elevdata, Frölunda Data och VetaMer. De finns inte längre till försäljning. Programvaror utvecklade av BITTECH under åren 1990 till 2004 Följande program utvecklades av BITTECH. De flesta såldes via Elevdata, Frölunda Data och VetaMer. De finns inte längre till försäljning. Meteor

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa 2 Synverksamheten Synverksamheten riktar sig till personer i alla åldrar med en varaktig måttlig till svår synnedsättning eller blindhet,

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102 FÖRHANDLINGSANSVARIGA VID REVISION 2012-10-01 Detta är den ansvarsfördelning som görs av avdelningsstyrelsen. Ansvaret handlar om att vara den person som arbetsgivaren tar kontakt med inför kallelse till

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer

www.hattenforlag.se u (nedtill på sidan) - Bobbo bo booooobbo! Bi bibbi bibb! - - Di di di diddi di di didd! - Dooo...

www.hattenforlag.se u (nedtill på sidan) - Bobbo bo booooobbo! Bi bibbi bibb! - - Di di di diddi di di didd! - Dooo... Babblarna är ett härligt gäng färgglada figurer som gör språkträningen till ett spännande och lekfullt äventyr. Alla älskar dem och varken barn eller vuxna tänker på att det är just språkträning det handlar

Läs mer

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973-2006 Bilagan innehåller tabeller till diagrammen i rapporten (rådata till diagrammen) samt extramaterial

Läs mer

Iris Hjälpmedel AB. Iris Hjälpmedel AB Sandsborgsvägen 52 122 88 Enskede Tel: 08 39 94 00 www.irishjalpmedel.se

Iris Hjälpmedel AB. Iris Hjälpmedel AB Sandsborgsvägen 52 122 88 Enskede Tel: 08 39 94 00 www.irishjalpmedel.se Iris Hjälpmedel AB Sandsborgsvägen 52 122 88 Enskede Tel: 08 39 94 00 www.irishjalpmedel.se Iris Hjälpmedel AB Synhjälpmedel för barn och unga Iris Hjälpmedel erbjuder gränsöverskridande hjälpmedel inom

Läs mer

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i %

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i % Webbtabell 1. Jämförelse mellan sjukhus av tiden från insjuknandet i stroke till ankomst till sjukhus samt andel som anländer till sjukhus inom 3 timmar. Tolkningsanvisningar Eftersom det ofta är svårt

Läs mer

SJUKHUS KONTAKTPERSON MAILADRESS ADRESS TELEFON NUMMER

SJUKHUS KONTAKTPERSON MAILADRESS ADRESS TELEFON NUMMER SJUKHUS KONTAKTPERSON MAILADRESS ADRESS TELEFON NUMMER Impl. Kont -roll Allingsås BMA Marie Corin marie.corin@vgregion.se Klin Fys lab Allingsås Lasarett 441 82 Allingsås 0322-22 60 00 Arvika Birgitta

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Akademiska 75 81 Alingsås 78

Läs mer

Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning. Om ett regeringsuppdrag 2009 2011

Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning. Om ett regeringsuppdrag 2009 2011 Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning Om ett regeringsuppdrag 2009 2011 Hjälpmedel kan förbättra, bevara och kompensera för en nedsatt eller förlorad funktion. Med hjälpmedel

Läs mer

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 WEBBTABELLER Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Webbtabell

Läs mer

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.

Läs mer

Informationsbrev förskolan Pusslet April 2014

Informationsbrev förskolan Pusslet April 2014 Informationsbrev förskolan Pusslet April 2014 Information och viktiga datum Solen Hej Nu är vi mitt i terminen och verksamheten rullar på. Vi vill passa på att tacka för ett trevligt drop-in, vi hoppas

Läs mer

Aktuell adresslista till Regionala utvecklingscentra Uppdaterad 07 09 av RegPed, Uppsala

Aktuell adresslista till Regionala utvecklingscentra Uppdaterad 07 09 av RegPed, Uppsala Lärosäte Benämning Adress Kontaktperson Telefon, fax mailadress Borås CSU Högskolan i Borås Centrum för skolutveckling 501 90 Borås Hans Johansson Tel: 033-16 43 85 Mob:0733-32 10 01 Fax: 033-16 40 06

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Iris Hjälpmedel AB. Iris Hjälpmedel AB Sandsborgsvägen 52 122 88 Enskede Tel: 08 39 94 00 www.irishjalpmedel.se

Iris Hjälpmedel AB. Iris Hjälpmedel AB Sandsborgsvägen 52 122 88 Enskede Tel: 08 39 94 00 www.irishjalpmedel.se Iris Hjälpmedel AB Sandsborgsvägen 52 122 88 Enskede Tel: 08 39 94 00 www.irishjalpmedel.se Iris Hjälpmedel AB Synhjälpmedel för barn och unga Iris Hjälpmedel erbjuder gränsöverskridande hjälpmedel inom

Läs mer

Flexiboard för personer med synnedsättning

Flexiboard för personer med synnedsättning Flexiboard för personer med synnedsättning Handledning 2 Förord Handledningen Flexiboard för personer med synnedsättning har tagits fram för att skapa möjligheter till ökad självständighet och delaktighet

Läs mer

ECT-verksamhet i Sverige

ECT-verksamhet i Sverige Datum: 2015-11-13 Författare: Tove Elvin och Axel Nordenskjöld ECT-verksamhet i Sverige Verksamhetsåret 2014 Nationell sammanställning Inledning Kvalitetsregister ECT skickar årligen en verksamhetsenkät

Läs mer

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Individuellt stöd som inte sticker ut Varje elev har sin egen lärstil och ingen vill bli utpekad som avvikande.

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium 2009-06-12 Svensk sjukvård i världsklass med medicinska resultat Hur ofta inträffar vårdskador? Sverige 8,6% Australien 10,6 16,6% Storbritannien

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Vad svarade eleverna?

Vad svarade eleverna? Vad tycker eleverna om sina skolor? Vad svarade eleverna? Tjej 78 50 % Kille73 47 % Vill inte svara 8 5 % Vad är det bästa med din skola? att man känner alla. maten och att fröknarna har tid med en bra

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

WEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, %

WEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus med täckningsgrad < 75% (och därför osäkra data) har markerats med # och gråmarkerats. Sjukhus

Läs mer

Tillsammans ger vi bättre stöd till eleverna. ett reportage om nya samverkansformer i Linköping

Tillsammans ger vi bättre stöd till eleverna. ett reportage om nya samverkansformer i Linköping Tillsammans ger vi bättre stöd till eleverna ett reportage om nya samverkansformer i Linköping Kunskapsutbyte som skapar nya möjligheter Ny teknik kan utgöra ett bra stöd för elever i skolarbetet. Men

Läs mer

RSV-rapport för vecka 13, 2016

RSV-rapport för vecka 13, 2016 RSV-rapport för vecka 13, 2016 Denna rapport publicerades den 7 april 2016 och redovisar RSV-läget vecka 13 (28 mars 3 april). Lägesbeskrivning Under vecka 13 diagnosticerades färre fall av respiratory

Läs mer

Impl. Kont -roll Allingsås BMA Marie Corin marie.corin@vgregion.se Klin Fys lab Allingsås Lasarett 441 82 Allingsås

Impl. Kont -roll Allingsås BMA Marie Corin marie.corin@vgregion.se Klin Fys lab Allingsås Lasarett 441 82 Allingsås SJUKHUS KONTAKTPERSON MAILADRESS ADRESS TELEFON NUMMER Impl. Kont -roll Allingsås BMA Marie Corin marie.corin@vgregion.se Klin Fys lab Allingsås Lasarett 441 82 Allingsås 0322-22 60 00 Arvika Birgitta

Läs mer

Anpassning Betyg/ poäng. upplägg och genomförande Betyg/ poäng

Anpassning Betyg/ poäng. upplägg och genomförande Betyg/ poäng Utredningsplatser Af-2012/237135 Anbudsgivare AMO/leveransort Innehåll, upplägg och genomförande Betyg/ poäng Anpassning Betyg/ poäng Pris poäng Totalpoäng Resultat Inda Support Arvika 1/ 16,5 0 10 26,5

Läs mer

Hans Johansson Tel: 033-16 43 85 Mob:0733-32 10 01 Fax: 033-16 40 06. hans.johansson@hb.se

Hans Johansson Tel: 033-16 43 85 Mob:0733-32 10 01 Fax: 033-16 40 06. hans.johansson@hb.se Lärosäte Benämning Adress Kontaktperson Telefon, fax mailadress Borås CSU Högskolan i Borås Centrum för skolutveckling 501 90 Borås Hans Johansson Tel: 033-16 43 85 Mob:0733-32 10 01 Fax: 033-16 40 06

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

NYA LÄRMILJÖER SKAPAR EN SKOLA FÖR ALLA

NYA LÄRMILJÖER SKAPAR EN SKOLA FÖR ALLA NYA LÄRMILJÖER SKAPAR EN SKOLA FÖR ALLA Ett projekt i samarbete med Specialpedagogiska Skolmyndigheten Falköping, 20120129 PROJEKTTEAMET Titti Ljungdahl Johanna Cayton Stig Jansson Anna Sundqvist Sofia

Läs mer

TESTMATERIAL 04 24 04 24 12 BLODANALYSMATERIEL

TESTMATERIAL 04 24 04 24 12 BLODANALYSMATERIEL TESTMATERIAL 04 24 04 24 12 BLODANALYSMATERIEL Synpedagog i samråd med L och/eller diabetessjuksköterska vid klinik som behandlar patient med diabetes mellitus. Förskrivning ska ske i samråd med syncentral.

Läs mer

Andel behöriga lärare

Andel behöriga lärare Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016

Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar för lek

u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar för lek HUR HJÄLPER JAG DET LILLA BARNET ATT UPPTÄCKA VÄRLDEN? Innehåll u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Ladda mobilen på språng!

Ladda mobilen på språng! NORDENS BREDASTE SORTIMENT AV TILLBEHÖR TILL HEMELEKTRONIK Ladda mobilen på språng! Uttag för två enheter Laddar mobilen upp till tre gånger Kraftfull! Laddar även surfplattor r Art. 96870-73 50% 149 Powerbank

Läs mer

Kunskapsprofil i förflyttningskunskap. för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast

Kunskapsprofil i förflyttningskunskap. för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast Kunskapsprofil i förflyttningskunskap för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast Kunskapsprofil i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

RSV-rapport för vecka 8, 2017

RSV-rapport för vecka 8, 2017 RSV-rapport för vecka 8, 2017 Denna rapport publicerades den 2 mars 2017 och redovisar RSV-läget vecka 8 (20-26 februari). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) minskade mellan

Läs mer

Angående förebyggande tandvård för barn med hjärtfel

Angående förebyggande tandvård för barn med hjärtfel 99-10-29 Till samtliga medlemmar i Svensk Barnkardiologisk Förening Angående förebyggande tandvård för barn med hjärtfel Vi barnkardiologer har på senare tid uppmärksammats på att tandhälsan hos barn med

Läs mer

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06 Syntolkningsproblem Visuell Perceptionsstörning Hjärnsynskada /CVI Bakre synbaneskada Monica Danielsson 2014-02-06 Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska skolfrågor.

Läs mer

Resursverksamheten Barn- och ungdomshabiliteringen Lundbystrand Göteborg och Södra Bohuslän LEK & AKTIVITET VID DATORN

Resursverksamheten Barn- och ungdomshabiliteringen Lundbystrand Göteborg och Södra Bohuslän LEK & AKTIVITET VID DATORN Resursverksamheten Barn- och ungdomshabiliteringen Lundbystrand Göteborg och Södra Bohuslän LEK & AKTIVITET VID DATORN GRATIS PROGRAM ATT LADDA NER FRÅN INTERNET www.programcentrum.se www.wartoft.nu (zebran

Läs mer

Välkomna till Göteborg

Välkomna till Göteborg Välkomna till Göteborg 14e Mars 2014 10:00-12:00 Genomgång av nationella resultat 2013 Dagens program Presentationer av framgångsfaktorer: Linköping, Marie Nelson Halmstad, Eva Nordberg Diskussion 12:00-13:00

Läs mer

EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta

EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta Handledning, för dig som är vuxen, om små barns lärande och vad de kan lära oss. Kan själv! är ett pedagogiskt utvecklingsarbete som drivs av Västarvet. Läs mer på

Läs mer

EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta

EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta Handledning, för dig som är vuxen, om små barns lärande och vad de kan lära oss. Kan själv! är ett pedagogiskt utvecklingsarbete som drivs av Västarvet. Läs mer på

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102 BESKRIVNING AV FÖRSÄKRINGSKASSANS ORGANISATION KOPPLAD TILL ORGANISATION FÖR PARTSSAMVERKAN OCH ÖVER VILKA SEKTIONER SOM ST:S MEDLEMMAR TILLHÖR Förteckningen ska tydliggöra hur FK:s organisation är kopplad

Läs mer

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Åklagarmyndigheten har med stöd av bidrag från Satsa friskt byggt upp en organisation för psykosocialt omhändertagande vid hot och våld. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Punktskrift till vad?

Punktskrift till vad? Punktskrift till vad? 2 Innehåll 1. Läsning av punktskrift 1.1 Böcker 1.2 Tidningar 1.3 Punktskriftstjänsten 1.4 Studier 1.5 De Blindas Bokfond 1.6 Övrigt 2. Att skriva punktskrift 2.1 Skrivmaskin 2.2

Läs mer

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar 1(6) Pressmeddelade den 23 februari 2011 Var fjärde domstol använder inte rättstolkar Var fjärde domstol i Sverige, 25 procent, ställer inte krav på att rättstolkar anlitas när de köper tolktjänster. Det

Läs mer

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014 Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014 Övergripande målsättning. En gemensam utgångspunkt för oss vid Östbergaskola är att se barnens behov utifrån ett helhetsperspektiv på barn

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

SYNSKADADE BARN I FÖRSKOLAN

SYNSKADADE BARN I FÖRSKOLAN Lärarutbildningen Examensarbete Hösten 2004 SYNSKADADE BARN I FÖRSKOLAN Handledare: Lisbeth Ohlsson Författare: Therese Erkenfelt Sarah Winberg SYNSKADADE BARN I FÖRSKOLAN Abstract Detta arbete handlar

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN Ögonlaseroperation 1 Snart är du fri från ditt synfel Du har bokat tid för en ögonlaseroperation. Det betyder att du snart kommer att ha korrigerat ditt synfel.

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Strategier för TPB:s taktila verksamhet 2012-2016

Strategier för TPB:s taktila verksamhet 2012-2016 Strategier för TPB:s taktila verksamhet 2012-2016 En strategisk plan med inriktning på att utöka användarnas tillgång till och användning av TPB:s taktila produkter och tjänster Innehåll 1. Uppdrag och

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Punktskrift. Enskild rehabilitering i punktskrift i grupp vid Syncentralen, Landstinget Gävleborg. Christina Dahlin, synpedagog

Punktskrift. Enskild rehabilitering i punktskrift i grupp vid Syncentralen, Landstinget Gävleborg. Christina Dahlin, synpedagog 2012-09-17 Punktskrift Enskild rehabilitering i punktskrift i grupp vid Syncentralen, Landstinget Gävleborg Christina Dahlin, synpedagog Kerstin Jansson, synpedagog Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund...

Läs mer

Hitta till punktskriften

Hitta till punktskriften MTM:S INFORMATIONSSERIE Hitta till punktskriften Om barn och punktskrift för föräldrar och lärare Innan barnet kan läsa Högläsning stimulerar barns språkutveckling och det gäller förstås även barn med

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (ÅFS 2014:4) om indelningen av den operativa verksamheten; Publiceringsdatum

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer

Vad betyder begreppet lek för oss?

Vad betyder begreppet lek för oss? LEK Vad betyder begreppet lek för oss? Lek för att lära Fri lek eller pedagogisk lek Att ha roligt ensam eller tillsammans med kompisar eller pedagoger Att bearbeta och förstå upplevda känslor Öva samarbete,

Läs mer

Nettoprislista. Anbudsområde B Skola

Nettoprislista. Anbudsområde B Skola Nettoprislista Anbudsområde B Skola Skola Välkommen till Informa Vårt sortiment Skolmiljön ställer särskilda krav på säkerhet och hållbarhet. Kraven och behoven ser olika ut när det kommer till möblering

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge Vad gör TRR? Hur står det till idag då? Då och då uppstår situationer då ändrade förutsättningar tvingar företagsledningen att förändra företagets organisation. Vissa gånger med expansion och nyrekrytering

Läs mer

Upphandling Organisation Organisationsnummer Postadress Pris Slutpoäng Område 1 Stockholm AcadeMedia Eductus AB GÖTEBORG ,875 Område

Upphandling Organisation Organisationsnummer Postadress Pris Slutpoäng Område 1 Stockholm AcadeMedia Eductus AB GÖTEBORG ,875 Område Upphandling Organisation Organisationsnummer Postadress Pris Slutpoäng Område 1 Stockholm AcadeMedia Eductus AB 5565274007 GÖTEBORG 650 91,875 Område 1 Stockholm Blå Vägen 7696174411 SPÅNGA 1500 21,25

Läs mer

2009-10-20. Sorterad på KOMPONENT

2009-10-20. Sorterad på KOMPONENT KOMPONENT INSTRUMENT SJUKHUS/LAB POSTORT TELEFON P-17-OH-progesteron Annan Universitetssjukhuset MAS MALMÖ 040-331420 P-17-OH-progesteron CIS Bio CT Akademiska sjukhuset UPPSALA 018-6114205 P-17-OH-progesteron

Läs mer

T3 Airframe. det perfekta displaysystemet SPARA ARBETE TRANSPORT TID & PENGAR

T3 Airframe. det perfekta displaysystemet SPARA ARBETE TRANSPORT TID & PENGAR T3 Airframe det perfekta displaysystemet SPARA ARBETE TRANSPORT TID & PENGAR T3 Airframe - ger oslagbar flexibilitet och stabilitet med ett fåtal skickligt utformade komponenter. Med vårt nya, unika och

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

Statistik från syncentraler 2006

Statistik från syncentraler 2006 Statistik från syncentraler 2006 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2008 Ansvarig handläggare: Sara Brundell Ansvarig informatör: Ulla-Jane Saxberger Foto: Susanne Lindholm/Bildarkivet.se URN:NBN:se:hi-2008-08323

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2015 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2015 1531602 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2015, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012 Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973 2010 Innehåll Graviditet Tabell 1. Mödrarnas ålder fördelat på paritet, 1973-2010

Läs mer

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik

Läs mer

Att utbilda för jobb.

Att utbilda för jobb. Att utbilda för jobb. Skolan kan finnas mitt i arbetslivet! Kiruna Luleå Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Sundsvall Årjäng Uddevalla Trollhättan Orust Borås Göteborg Varberg Halmstad Helsingborg Malmö Falun

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.

Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor. Verksamhetsplan 2013-2015 Stretereds och Vommedalens förskolor. Tillsammans skapar vi utveckling" Bakgrund och syfte Av stadens styrprinciper framgår att samtliga nämnder ska upprätta verksamhetsplaner

Läs mer