Föräldrakontakten. Lägersommar sid 11 Ungdomar betygssätter sc sid 9 Högstadieförslag sid 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föräldrakontakten. Lägersommar sid 11 Ungdomar betygssätter sc sid 9 Högstadieförslag sid 5"

Transkript

1 Föräldrakontakten Nummer 3 september 2006 En rikstidning för föräldrar till barn med synskador Lägersommar sid 11 Ungdomar betygssätter sc sid 9 Högstadieförslag sid 5

2 Skolnätverket fortsätter kräva samarbete SRF:s skolnätverk har tagit fram en policy kring skolfrågor och en kortversion av den policyn finns på SRF:s hemsida - skolpolicy.htm. Idag har kommunen huvudansvaret för att alla barn och unga ska få det särskilda stöd som behövs i förskola och skola. För att det stödet ska bli så bra som möjligt anser SRF att stat, landsting och kommun ska teckna avtal kring samverkan kring stödinsatser till barn och unga. Det ska inte vara upp till enskilda tjänstemän om en väl fungerande samverkan ska komma till stånd. Idag finns det t ex ett samverkansavtal mellan landsting och kommuner i Stockholms län, den sk BUS-policyn. BUS står för barn- och ungdomar i behov av särskilt stöd från landsting och kommun (läs mer på Om stödet ska fungera så smidigt som möjligt måste staten kopplas på i form av de specialpedagogiska insatser som Specialpedagogiska institutet tillhandahåller. Till skolnätverkets nästa möte i november har vi bjudit in det barn- och elevombud, Lars Arrhenius. Lars Arrhenius är placerad vi Skoverket och ska arbeta med stöd direkt till barn när det gäller den nya lagen som trädde i kraft 1 april, mot diskriminering och kränkande behandling i förskola och skola. Har ni några frågor eller synpunkter som ni vill att vi tar upp med barnoch elevombudet så kan ni maila till srfabi.org. Vi återkommer med en rapport från vårt möte. Samma dag kommer skolnätet att åter träffa företrädare för SIT; GD Jan Rocksén och verksamhetschefen för Resurscenter syn Christina Nordqvist för att diskutera det specialpedagogiska stödet till synskadade barn. Vi kommer naturligtvis att beröra de brister som SRF är medvetna om finns, liksom vårt krav på att det stödet från SIT ska vara lika oavsett var i landet barnen bor. Riksrevisionen har granskat statens insatser för elever med funktionshinder i grundskolan. De som ansvarar för insatserna är Statens Skolverk, SIT och Myndigheten för skolutveckling. Under granskningen har regeringen och skolmyndigheterna vidtagit flera åtgärder för att lösa problem som granskningen observerat och därför avslutas inte granskningen med någon rapport. Riksrevisionen har dock sänt en skrivelse till regeringen, skolministern, där man lyfter fram de punkter som bedöms vara av betydelse för det fortsatta arbetet. Elever med funktionshinder har svårare att nå målen än genomsnittseleven, det saknas beskrivningar och analyser av skolmiljöerna och vilken handikappande effekt de har för eleverna. Det saknas kunskap om vilka insatser huvudmännen och skolorna tillhandahåller till elever med funktionshinder. De inspektioner som Skolverket genomför belyser inte på ett tydligt sätt t ex tillgänglighetsaspekter för elever med funktionshinder. (SRF har vid samrådsmöte med Skolverket tagit upp inspektörernas bristande handikappkunskap). Det finns ingen samlad, dokumenterad kunskap inom SIT om utvärdering av sina egna insatser. Riksrevisorn lyfter också den bristande samverkan mellan myndigheterna som ansvarar för insatserna. SRF planerar en uppvaktning av skolministern längre fram i höst och kommer naturligtvis att understryka de brister som Riksrevisionen observerat och även att ta upp regeringens uppdrag till SIT. Carina Rick, SRF Cecilia Ekstrand, SRF Stockholms och Gotlands län Anslut dig till skolnätverket genom att gå in på www. srfriks.org/e-postlistor/index. htm#skola och klicka på Anmälan. 2

3 Det finns högstadier som fungerar Ovan: Damir, t.v, med blivande kompisar på gymnasiet Till tröst för yngre skolelever finns det också ungdomar med synskador som har klarat sig genom högstadiet utan några särskilda problem alls. En av dessa är Damir Porobic från Uddevalla. I förra numret intervjuade vi två tjejer i Karlstad som båda hade mycket dåliga erfarenheter av högstadiet, särskilt av de sociala relationerna med andra ungdomar. Såvitt jag >>>>> Innehåll i Föräldrakontakten nummer 3, 2006: Det finns högstadier som fungerar 3 Strategiskt ungdomsläger och lathund för högstadier 5 Hurkan vi begära att ungdomar ska ta hänsyn när inte vuxna kan 6 Bosöhelg öppnar för lokal aktivitet 7 Ungdomar betygssätter syncentralens tjänster 9 Lägersommar Mitt album 13 Du har rätt att tala med Sit men skolan bestämmer 13 3

4 kan förstå är deras erfarenheter inte unika. Högstadietiden är den tid då ungdomar plötsligt blir högrörliga, och det är den tid då identitetsmarkörer blir viktigare än allt annat. Men vi fick också in reaktioner från ungdomar som inte har märkt av några svårigheter med kamrater. Damir Porobic är helt blind; han slutade högstadiet i våras och har nu börjat på medieprogrammet på gymnasiet i Uddevalla. Hans relationer med klasskompisar har inte skilt sig stort från andra ungdomars. Det beror nog på att jag har lätt för att prata och att jag är intresserad av sånt som de flesta är intresserad av idrott och musik, säger han. Och när jag inte råkar vara intresserad av vad andra pratar om lyssnar jag ändå gärna. Damir är väldigt utåtriktad och social, säger hans assistent Anna Ponner som följer med till gymnasiet. Men det är också ett bra klimat på Ramnerödsskolan där han har gått. Man blir inte betraktad som konstig bara för att man inte ser. Det finns ett accepterande klimat Sit berättade att de ofta möts av misstro från eleverna på skolor de besöker men när de kom till Ramnerödsskolan blev de genast visade till rätta av eleverna. Det senare bekräftas av rektor Roger Hansson. Jag har bara varit här ett 4 år och känner bara begränsat till skolan och Damir. Men skolan kännetecknas av nyfikenhet och öppenhet. Kommer det nya människor behöver de inte gå många steg innan någon visar dem till rätta. De pratar också gärna med mig. De är nyfikna och söker mycket vuxenkontakt. Nyfikenheten innebär tydligen också att alla får vara som de är. Det är ju inte bara Damir som sticker ut. En annan elev går på kryckor. Ytterligare någon sticker ut på grund av sin stil. Det kanske hänger ihop med att upptagningsområdet är så blandat. En tredjedel är utomnordisk, en tredjedel har mycket trygga och välbärgade förhållanden. Jag kan tänka mig att om alla elever kommer från stabila hemförhållanden med ringa erfarenhet av att leva nära människor med handikapp blir den elev som sticker ut mer bevakad. Assistenten Anna Ponner har gjort ett fantastiskt jobb, det kan jag poängtera, säger Roger Hansson. Hon har inte sopat framför Damir och servat i onödan, hon har ställt krav. Damir har blivit starkare av det och fått stärkt integritet och självkänsla. Om man har det får man positiva skygglappar, man ser inte det negativa som sker omkring en och tar inte åt sig lika mycket. Man blir inte lika känslig för negativa signaler och tror inte nödvändigtvis att det är en själv det är fel på när någon inte svarar på det man säger. Damir hade inte den självkänslan när han kom hit. Nu kan han till och med driva med sig själv. Jag tror man kan tacka många vuxna här på skolan för det. Som sagt, jag har inte varit här så länge, men jag tror att en förklaring ligger i att vi inte har daltat. Vi har ställt höga och rimliga krav på Damir, som påminner om de krav vi ställt på de övriga eleverna. Ibland har vi varit tvungna att anpassa, men Damir har varit med på gymnastiken till exempel. Det är inte långsiktigt att ha anpassad studiegång även om det är enklare. Jag har sagt ifrån vad jag tycker, säger Damir. Jag har inte velat ha någon specialundervisning, jag har velat följa med klassen. Och jag har hellre ibland avstått från assistent och bett någon i klassen att hjälpa mig med datorn. Och jag har klivit undan när jag inte behövs, säger Anna. Jag kanske sa till i efterhand när Damir åkte pulka men det gick ju bra. Ungdomars högrörlighet är dock något som Damir ännu inte har kommit till rätta med. Det enda som är dåligt är att det är svårt att vara med kompisar på fritiden, säger Damir. Det är lätt att snacka på skoltid, på fritiden pratar jag mest telefon. JW

5 Strategiskt ungdomsläger och lathund för högstadier Kicki Pernheim har några förslag till hur SRF ska förbättra skolan. Vi hade turen att börja med sex skolår som fungerade så när Nicolina kom till högstadiet så kunde hon ta för sig, säger Kicki Pernheim, ordförande i FSBU, föräldraföreningen i Väst. Men om man börjar trycka till barnen redan på lågstadiet lär det inte lyckas i arbetslivet heller. Hur många av våra barn har det roligt i skolan? Om man kunde mäta hur mycket de skrattar i skolan så har vi nog ett bra mått på hur mycket de lär sig också. Kicki Pernheim är mycket kritisk till hur skolorna idag lämnas helt vind för våg att misslyckas så mycket de gitter. Skolverket har riktlinjer för rörelsehinder och för bokstavsbarn men kan inget om synskador. Vi har skrivit anmälningar och efter ett år fått svaret att eftersom skolan har skrivit ett åtgärdsprogram så måste väl allt vara bra, säger hon. Sit kan inget göra om inte skolan först erkänner att den misslyckas och begär hjälp och dessutom håller deras rådgivare på att gå i pension allihop. Kanske är det dags att vi tar initiativ själva? Ögonbarn i högstadieåldern sitter hela eftermiddagarna och pratar telefon med varandra, säger Kicki. Det är nästan det enda de gör. De har telefonkonferenser där var och en kan ta med sig en eller två kamrater in. Och de har idéer om hur de vill ha det. Den officiella diskussionen verkar ha kört fast i om man ska återuppliva Tomteboda eller inte, och utgår från hur det såg ut för tjugo år sen. Ungdomarna själva verkar vara inne på en helt annan lösning. De diskuterar en specialskola tre veckor varje termin där ungdomar från hela Norden träffas under ledning av Resurscenter Syn och deras nordiska kolleger. Där skulle de kunna träna in hjälpmedel och ge varandra tips om strategier, och dit skulle också lärarna kunna komma och lära sig hur man bedriver undervisning på synskadade elevers villkor. SRF borde kunna ta initiativ till att ungdomarna träffas på ett läger, eller en helg, och fortsätter den här diskussionen, säger Kicki. Ungdomarna vet själva precis vilka som har ett helvete och vilka det går bra för, och varför. Gärna kan någon de litar på vara närvarande, som Lena Rosengren på Rc Syn och Annika Sahl Kadar på SRF med några bra ledare som varit på lägren. Det kan bli tungt för ungdomarna att tala om detta förfärliga men det kan också kännas bra om de får ur sig allt som de inte har velat, orkat, vågat berätta för föräldrarna. Förädrar kan ju som bekant bli så himla ledsna eller arga och starta upp ett himla liv med skolan och det vill ingen tonåring stå i fokus för. Vi som har barn som har gått igenom högstadiet har också kunskaper om hur man lätt skulle kunna få många bitar att fungera, fortsätter Kicki. Kanske borde vi kunna träffas på ett SRF-möte och skriva ihop en sorts lathund för skolor? Pysparagrafer, till exempel, säger hon. Ta bort sådana delar i skolarbetet som är absolut omöjliga om man inte ser. En elev med grav synskada kan aldrig rita en blyertsteckning, så ta bort det ur betygskriterierna. Och en elev med grav synskada kommer alltid att skriva allt på en dator och kommer antagligen aldrig att lära sig att stava korrekt eftersom de inte ser ordbilden låt dem då ha på stavningsprogrammet. Lärare känner inte till sånt här. Det betyder inte att eleverna ska befrias från allt som är svårt. Bara att de bör få koncentrera sig på sånt som är möjligt. Sit har inte skickat ut en frågelista till föräldrar på sex år och nu lägger de ner föräld- 5

6 Hur kan vi begära att ungdomar ska ta hänsyn när inte vuxna kan? Vuxna ignorerar ibland elever med synskador och signalerar därmed till elever att det går an att göra så, säger Mari Dahlkqvist, mamma till Sofie Anderberg, 14. Dagbok Idrott, ut och gå för idrottsläraren kan inte komma på någon aktivitet åt Sofie när övriga klassen spelar fotboll. Slöjd, behöver hjälp med att klippa remsor till mattan som hon virkar men läraren har inte tid och ingen assistent (han har andra uppgifter), kan inte göra något på hela lektionen. Onsdag. Panik. Ett arbete om öar ska lämnas in på fredagen men Sofie har inte fått någon fakta att skriva efter för det finns inte på punkt. Assistenten hade lovat att hjälpa till med att ta fram fakta men han har annat arbete att sköta och har inte hunnit. Mamma på telefonen och ringde till soläraren som hade stor förståelse för problemet och ger Sofie dispens till måndagen och ska själv ta fram fakta (sofie får jobba med det i helgen). Torsdag. Det ska läsas dikter på svenskan. Alla får ett häfte med dikter som de tar med sig ut i det vackra vädret medan sofie får sittta och scanna in sitt häfte själv för det är inte omgjort till punkt. Eftersom punktskrivaren är trasig får hon sitta inne och läsa det på datorn medan de andra är ute. Fredag. Åt inte lunch i skolan eftersom hon inte har någon att gå till matsalen med och klasskompisarna springer ifrån Sofie. Hon han dock jobba mycket med öarna på so-lektionen så det blir kanske lite ledighet i helgen ändå. Nån vikareassistent, dotter till en av lärarna. Sofie har aldrig träffat henne innan och hon vet inte hur datorn fungerar. Arbetena som ska göras är inte punktade och vad ska då Sofie göra? Tänk om de andra i klassen inte fick böcker eller penna och papper vad hade då hänt? Idrott, ut och gå igen. Mamma ringer idrottsläraren och undrar hur ska Sofie kunna få mvg genom att ut och gå. Han lovar att bättra sig Tisdag. En rätt så bra dag med många praktiska lektioner. Det verkar att funka lite bättre med estetiska ämnen. Samling utanför aulan för information från tullen. Står ensam och väntar på assistent eller klassföreståndare, oklart vem, som ska komma. Alla blir insläppta, till slut bara Sofie kvar. Kan förstå nervositeten. Som tur är kommer matteläraren och förbarmar sig över Sofie. Fick gå ifrån för att skriva ett idrottsprov som skulle ha gjort på studietiden på förmiddagen men som Sofie missade pga att ingen information getts om att provet skulle göras då. Sofie åker hem på studietiden eftersom andra i klassen går ned till byn och Sofie inte har någon kompis att vara med. Idrottsprovet som gjordes har bygger på ett häfte som ska läsas in men som Sofie inte har fått eftersom det inte har blivit omgjort till punkt så resultatet blir nog inte godkänt. Mari Dahlqvist Mamma till Sofie Anderberg, >> ramötena. Observera att jag inte kritiserar personalen på Sit syn i Stockholm), dem tycker vi om, och Christina Nordqvist gör ett jättearbete 6 och är värd all respekt. Men det fungerar inte idag och vi har inte tid att vänta på att de ska organisera sig färdigt. Om du som läser det här tycker att det är bra idéer, eller har andra, mejla gärna dina synpunkter till Skolnätverkets

7 Bosöhelg öppnar för lokal aktivitet Det nya upplägget på Sc Syns idrottshelg växer till sig. I år bidrog SHIF med instruktörer och en uppröjd kanal till lokala idrottsföreningar. Lika kul som förut, säger Rakel Eriksson. Jag saknar Tomteboda lite men det är kul ändå. Det är roligast att träffa kompisar men jag tävlar gärna, särskilt showdown. Ovan: Emma Lindh svingar curlingpjäsen Nedan: Caroline Olsson och Erica Fridman brottas Det är viktigt att ungdomarna kan hitta något att fördjupa sig i, säger Mårten Petersson på Rc Syn. De flesta kommer hit för att träffas och umgås. Men det blir en bonuseffekt att de kan hitta något som de kan göra resten av året också. Vi samarrangerar med SHIF som har varit med och planerat innehållet. De har varit väldigt intresserade av att komma med för att de har så få synskadade idrottare och inte känner några ungdomar. Nu kan de få kontakter och bjuda in dem till sina aktiviteter på hemmaplan. Vi får se vad det leder till. Det är en jättemöjlighet för synskadeidrotten, säger Joakim Stavegren i SHIF, som tillägger att man ska börja diskutera nu i september vad man ska erbjuda ungdomarna. Idrottskommittéerna är 7

8 positiva, säger han. Totalt ett trettital funktionärer där både SIT och SHIF har bidragit med instruktörer från hela landet. Några av landslagsspelarna i goalball var här som instruktörer, säger Mårten. Bosön har fördelen att det är en komplett anläggning med idrottsplaner, inomhushallar, boende på kort avstånd, och en bra restaurang. En annan finess är att andra idrottsmän rör sig i lokalerna och som man kan träffa om man har tur. Tävlingsmomentet har tonats ner, säger Mårten. Det är mer av att prova på och testa. Men man kan tävla också om man vill, indelat i klasser. Och så har vi som vanligt kvällsarrangemang med en fest på lördag, det måste man ha. Ovan: Louise Wästhage instrueras. T.h: Från vänster Conny, Anna Höök, Petra Höök; samt några ryggar vi inte kan identifiera Första idrotshelgen jag varit på, säger Simon Stockhaus, som också brukar delta i friidrott i Gävleborg där han bor. Allt är bra. Kul att tävla mot andra synskadade i andra sporter. JW 8

9 Ungdomar betygssätter syncentralens tjänster I BUMSIK-projektet har syncentralen i Kalmar försökt ta reda på hur nöjda barn/ungdomar med synskada och deras anhöriga är med syncentralens insatser. Gun Olsson berättar: Vi har tittat på hur samverkan mellan berörda verksamheter fungerar. Det handlar om syncentral, Specialpedagogiska institutet, Barn- och ungdomshabilitering och skola. Studien tar även upp frågan om huruvida SIH:s (Statens institut för handikappfrågor i skolan) omorganisation till Specialpedagogiska institutet har haft några konsekvenser för elever med synskada och de verksamheter som samverkar kring dem. Samtliga barn/ungdomar med synskada utan begåvningshandikapp i åldersgruppen 0-20 år som var kända på syncentralerna i Kalmar och Västervik i september 2005 inbjöds att delta i projektet. Även deras anhöriga och förskolor/skolor tillfrågades om att besvara enkäter. Majoriteten av de tillfrågade var positiva till att delta. 15 av 18 tillfrågade barn/ ungdomar och 13 anhöriga tackade ja. Barnen/ungdomarna var i åldersgruppen 5-20 år och hade olika grader av synskada men ingen var blind. Vi frågade andra syncentraler hur de löst frågorna kring samverkan och fick svar från 19 av 29 möjliga syncentraler. Enkätsvaren visade att hälften av syncentralerna ansåg att de fått en hel del merarbete men inga extra resurser i form av utökad personal eller kompetensutveckling efter övergången. En minoritet hade utarbetat planer för samarbete mellan olika aktörer. Visionerna var bl.a. att samarbetet mellan syncentral, Specialpedagogiska institutet och skola skulle förbättras och att rutinerna kring informationsutbyte och anmälan av nya ärenden skulle förenklas. Det var de anhöriga som bestämde om vi fick kontakta berörda förskolor/skolor och där fick vi svar från 6 av 10 möjliga. Där hade vi hoppats på ett större engagemang. Svaren var inte särskilt uttömmande. Vilka förbättringar för gruppen barn/ungdomar med synskada kan BUMSIK-resultaten leda till? Brukargruppen och deras anhöriga tycker att de får tillräckligt mycket hjälp från syncentral och Specialpedagogiska institutet men vad är då tillräckligt? Vem lägger ribban för vad som är tillräckligt bra syn- (re)habilitering för gruppen? Syncentralerna i vårt län är landets lägst bemannade och vi behöver utöka personalstyrkan med en barnresurs som arbetar i syncentralsteamet och har nära kontakt med alla barn och elever och kan fånga upp behovet av insatser. Barnresursen ska vara en naturlig samarbetspartner spindeln i nätet i kontakterna mellan familj, syncentral, skola, barn- och ungdomshabilitering och Specialpedagogiska institutet. Angående omorganisationen från SIH till Specialpedagogiska institutet uttrycker både barn/ungdomar och deras anhöriga att de saknar den personliga kontakten med sin synkonsulent. Det blir syncentralens uppgift att fylla det tomrum som uppstått. Om vi inte lyckas med det kommer kvaliteten på stödet till gruppen att försämras. Det finns en grupp barn som har svårt att tolka vad de ser trots att de inte har något egentligt ögonfel. Vi säger att de har en hjärnsynskada. Den gruppen har vi inte kunnat öppna dörrarna för pga av att vi inte har tillräckliga resurser. Anhöriga efterfrågar mera information om diagnos och prognos. Det är ögonläkaren som ger den informationen men eftersom syncentralens personal träffar barnen och familjerna fortlöpande och ofta har mera tid avsatt per 9

10 besök måste vi bli bättre på att fånga upp behov, förklara och föra vidare till ögonläkare om inte våra kunskaper räcker till. Vi behöver bli tydligare i vår information ute på skolorna om skillnaderna i ansvarsområde för syncentralen och Specialpedagogiska institutet. Enkätsvaren från skolorna visar att kunskaperna om vart man vänder sig med t.ex. hjälpmedelsfrågor eller frågor av pedagogisk art kunde vara bättre. Gemensamma skolbesök av syncentralspersonal och rådgivare från Specialpedagogiska institutet är ett sätt att tydliggöra för lärarna samtidigt som det är ett effektivt sätt att arbeta då man reder ut mycket på en gång. Engagerade föräldrar och lärare kring barn och elever är viktiga signalister för att vi i verksamheten ska veta när det är dags för insatser. Vid behov låter bra men då måste vi ha tydlig struktur för att fånga upp behovet. Vi måste bli duktigare på att upprätta rehabiliteringsplaner. Vi kan inte ha samma rutiner för alla men det måste finnas en modell som styr upp och tydliggör de olika aktörernas ansvarsområde. Vi har under projektet gång utarbetat en modell som vi hoppas ska underlätta detta. Det har blivit ett krångligare förfaringssätt från behov av insatser till verkställande. Skolan och särskilt rektorerna har ett stort ansvar att efterfråga pedagogiska insatser från Specialpedagogiska institutet. Syncentralen har inte längre möjlighet att överlämna ärenden direkt till rådgivarna. I stället ska syncentralen kontakta kommunens kontaktombud som i sin tur ska kontakta berörd rektor som sedan ska kontakta Specialpedagogiska institutet det är inte konstigt om det blir missar i den kedjan ibland! Det sker inte mycket samverkan kring barn/elever med synskada i nuläget enligt de svar vi fått in från skolorna. Förvånande är att man inte heller efterlyser mera av den varan. Den enda kommentaren om något man saknar är mera hjälpmedel och där kan vi bara konstatera att hjälpmedel inte löser alla problem! Framförallt krävs det att lärarna anpassar pedagogiken till hjälpmedlen och för att kunna göra detta måste de bli mer kunniga på hur elevens hjälpmedel fungerar. Från syncentralen måste vi mera aktivt involvera berörda lärare i vårt arbete. Vår förhoppning är att BUMSIK-rapporten ska väcka intresse i synvärlden och vi kommer att presentera resultatet i olika sammanhang. En tryckt version är planerad men ännu inte klar. Rapporten kommer att finnas tillgänglig på Hjälpmedelinstitutets hemsida: I projektgruppen har ingått personal från syncentralerna i länet, Specialpedagogiska institutet, barn- och ungdomshabiliteringen samt Högskolan i Kalmar. BUMSIK är ett SYNTESprojekt som drivs med medel från Allmänna arvsfonden. Gun Olsson Projektansvarig Checklista att använda på syncentralen Familjekommittén i SRF Stockholms och Gotlands län har ställt samman en checklista som kan användas när man kommunicerar med syncentraler, för att kontrollera att inget kommer bort. Där finns exempelvis frågor om familjens situation, om stöd och utbildning och lagar. Där finns frågor om lärarkurser på förskolan, försäkringskassans tio extra föräldradagar, kommunal avlösarservice och bostadsanpassning. Listan finns på org, skriv checklista i sökrutan. Sidan heter Förslag till checklista. Beställ häftet med tips för föräldrar från SRF Kontorsservice, tel , epost Sprid det gärna på BVC, syncentraler och ögonkliniker om det inte finns där. 10

11 Mc-turer på Alnölägret Under en augustivecka samlades 34 synskadade barn från Göteborg i söder till Umeå i norr på sommarläger på Alnön utanför Sundsvall. Förutom mycket bad, sång och musik, var en av höjdpunterna MC klubbens besök. Det var 10:e året i rad som knuttarna kom till oss och alla barn fick tillfälla att åka med. Denna gång var det ett 20 tal MC cyklar som anslutit. Under ett par timmar surrade motorernas mörka muller över nejden. Några barn nöjde sig med en åktur medan andra åkte en tur på alla. En motorcykel var dessutom utrustad med sidovagn så även de barn som kände det osäkert att åka bakom föraren kunde tryggt åka med. Ett stor tack till de olika MC klubbarna i Sundsvall som fixar denna mycket uppskattade och efterlängtade aktivitet Annika Sahl-Kadar ombudsman Foto motorcykelbilder: Bo Enheim Föräldrakontakten behöver dig delta i vår skrivkurs Föräldrakontakten behöver dig, som är förälder eller annan anhörig till synskadat barn, och dina erfarenheter och upplevelser i artiklar skrivna av dig. För att komma igång med skrivandet får du nu chansen att delta i en skrivkurs som startar till hösten. Du behöver absolut inte ha skrivit artiklar tidigare, eller vara en fena på rättstavning (det finns rättstavningsprogram), huvudsaken är att du vill skriva och uttrycka dig genom ord. Det som krävs är att du har en dator med Internetanslutning. I kursen, som förs via e-post, får du hjälp i att utveckla ditt skrivande, och att komma igång att skriva för Föräldrakontakten. Målet är att du ska kunna skriva artiklar om dina och ditt/dina barns erfarenheter och upplevelser från till exempel dagis, skola, fritid, utflykter, konferenser. Kursen planeras starta i november. För att kunna planera kursen vill jag veta hur många som är intresserade. Jag som leder kursen är journalist och redigerare på Perspektiv, SRF:s förbundstidning. För anmälan, och för mer information, skriv ett e-brev till Ragnvi Svärd 11

12 Judo i Portugal Från början var det tänkt att IBSA, det internationella blindsportförbundet, skulle arrangera en ungdomstävling i friidrott, fotboll, goalboll, judo och simning, men det blev tyvärr inställt. I stället arrangerade de ett träningsläger i judo för ungdomar mellan år, vilket jag tycker var en bättre lösning. Från Sverige var det Nicolina (ensam tjej) + jag som tränare, från England var det två killar + två tränare, från Tyskland var det två killar + en tränare och från Frankrike var det fyra killar, med tre tränare. Judomässigt, dvs. att träna med andra synskadade ungdomar från andra länder, och även träna med det portugisiska juniorlandslaget, var detta helt toppen! Men även möjligheten att tala med andra jämnåriga synkskadade från andra länder, var ett riktigt lyft (trots att det var si och så med engelska-kunskaperna från fransmännen...). Det var t.ex. bara Sverige som inte hade specialskolor för synskadade elever, på både gott och ont. Och i vissa länder fick de synskadade själva betala sina hjälpmedel. Portugisiska TV-sporten kom också och gjorde ett reportage och passade då på att intervjua Nicolina om bl.a. hur länge hon hade tränat judo och om hon var bra... De två sista dagarna var det judo tränar- och domarseminarium. Det var då ett femtontal judotränare som var med för att lära sig vad judo för synskadade är och vad man ska tänka på när man lär ut till synskadade elever. Domarna fick lära sig hur man agerar vid judotävlingar för synskadade och vad man bör tänka på. Slutsatsen som de kom fram till var att judo för synskadade är minst lika tuff som judo för fullt seende samt att bara för att man ser lite dåligt så fattar man inte trögt! Martin Pernheim Låna och ladda ner läromedel Låna och ladda ned SIT:s läromedel via TPB-katalogen Specialpedagogiska institutets (SIT) talböcker med läromedel kan alla bibliotek låna direkt via TPB-katalogen katalog.tpb.se. Bibliotek med tillstånd kan även ladda ned dem. Läromedlen kan enkelt sökas fram i katalogen: klicka på menyvalet SIT:s ämnesord under Sök. Välj därefter det aktuella ämnesområdet för att få en träfflista på de läromedel som finns inom ämnet. Den som vill köpa SIT:s läromedel vänder sig direkt till SIT. Schacknyfiken? Synskadades schackklubb i Stockholm bjuder in ungdomar över 6 år till en introduktionskurs måndagar Schack är ett spel där man tränar rumsuppfattning och koordination och där synskadade kan tävla mot seende. Svar till Richard Spele,

13 Mitt album Jag är barndomsblind. Jag har aldrig kunnat se bilder. Mina föräldrar samlade ett fotoalbum om mig. Det är jätteroligt att visa för mina barn och andra släktingar. Men jag har förstås inte så stor glädje av det själv. När jag var fem år fick jag en bandspelare. Jag är så gammal så det var i bandspelarens barndom under andra halvan av 1950-talet. Jag fick den för att kunna lyssna på talböcker, som var nya då. Men jag tyckte också om att spela in på band. En hel del är förstås överspelat, men en del har jag kvar. Och det är jätteroligt att lyssna på nu. Jag har Det är svårt att dra gränser. Exakt vad kan man be Specialpedagogiska institutet om hjälp med? Generaldirektör Jan Rocksén har många gånger förklarat att föräldrar visst kan be institutet hjälpa till med deras barns skolsituation. Ändå har en del hört av sig till SRF om avvisande lokalkontor. Vi kan inte tvinga oss på en skola, säger Gertrud Ek, regionchef på södra regionen på Specialpedagogiska institutet. Men jag har aldrig varit med om att en skola har vägrat inspelat när jag sitter och leker för mig själv som femåring. När min morfar, som är död sedan 40 år läser sagor för mig. Lite med mammas och pappas röster och mormor. Jag har också inspelat från när jag var åtta år och lekte med en kompis. På det bandet har jag också inspelat från när jag var tolv år och berättar om mig själv och pratar med min då tvååriga lillasyster. Det har blivit mitt album, som jag tar fram och lyssnar på nån gång ibland. Det är mina minnen av mormor och morfar och av mina föräldrar en gång när de är borta. Det är också kul att höra lite hur jag levde ta emot stöd tvärtom upplever jag en vilja att tillgodose barnens behov. Trettio procent av alla våra uppdrag rör barn med synskada. Som statlig myndighet har vi självklart en skyldighet att ta emot alla samtal, och vi tar emot dem. Om det skulle vara en fråga om att anmäla en skola så hänvisar vi till Skolverket som är tillsynsmyndighet för landets skolor. Vi samarbetar med kommuner och landsting och det är i syfte att inga barn ska falla mellan stolarna. Föräldrar har en självklar rätt att kontakta oss. De är och tänkte som barn. Som vuxen har jag gjort några inspelningar med mina egna barn. Jag har Joakim på band när han skrattar redan när han bara är några månader. Jenny sjunger julsånger som sexåring. Det är fantastiska komplement till fotoalbum. Jag vill bara att ni tänker på att spara lite ljudbilder till era barn, som de kan ha glädje av när de blir vuxna och känner sig nostalgiska. både ljudbilder av dem själva i olika åldrar, men också av släkt och vänner, precis som man tänker när man fotograferar och gör album. Eva Björk Du har rätt att tala med Sit men skolan bestämmer välkomna, och vi ger gärna råd och stöd till dem också i de frågor de ställer. Naturligtvis talar Gertrud Ek sant. Ändå har uppenbarligen åtskilliga föräldrar erfarenhet av motsatsen. Varför? Kan det vara så att det föräldrar har uppfattat som motsträvighet helt enkelt har varit Sit:s insikt i att det i sista hand är skolorna som bestämmer? Kan det vara faktumet att du visserligen alltid har hjälp att begära hjälp av Sit, men att du inte har någon självklar rätt att få något fixat om skolan/kommunen inte vill? JW 13

14 Musik på Almåsa I de sista riktigt soliga och varma sommardagarna, augusti, samlades 8 familjer på Almåsa kursgård. Det var andra sommaren som CWUXregionen ordnade ett familjeläger och denna gång var det föräldragruppen från Dalarna som var arrangör. Vi var 16 vuxna, både seende och synskadade, och 17 barn likaså seende och synskadade. Saxat ur programmet: Bad i bassängen under ledning av Simon Ålstad, Sång- och musikverkstad med Monica Söderberg, Fem-kamp föräldrarna mot barnen som vann och en tipspromenad med vinster till alla barn. För övrigt innehöll programmet mycket fri tid, som gjorde det möjligt för familjerna att umgås och att prova på Almåsas utbud av fritidsaktiviteter. Det är bra att ha en blandad grupp med både synskadade och seende vuxna med tanke på erfarenhetsutbytet. Det är också givande för barn och vuxna att möta familjer som har synskadade barn med ytterligare funktionshinder. Vid tangentbordet Birgitta Panting, ordförande SRF Dalarna Örebroare besökte knallar Synskadade barn och synskadade föräldrar och mor- och farsföräldrar styrde sin kosa mot Borås den 12 augusti 2006 för en tvådagarsresa. Det var 11 barn och ungdomar samt 13 vuxna som deltog. När vi kom fram åkte vi direkt till Borås djurpark. Där var mycket intressant att se. Det fanns också lekparker och ett lilleputtåg. Regnskurarna avlöste varandra men det gjorde inte så mycket. Framåt kvällen åkte vi till hotellet där vi skulle bo och installerade oss. Vi var alla trötta efter alla nya intryck som vi fått under dagen. Morgonen därpå åt vi en god frukost och sedan for vi till Knalleland där vi kunde ägna oss åt shopping eller svettas i lekborgen. Trötta och nöjda vände vi sedan hemåt med bussen. Vi ägnade bl. a. en stund åt ett gratislotteri på bussen för barnen. Det är arbetsgruppen synskadade barn och föräldrar som tagit initiativet till resan samt gjort en del förberedelser, vilket vi som deltog är tacksamma för. Vi vill särskilt tacka Arbetsnämnden för synskadade för det fina bidraget som gjorde det möjligt att genomföra resan. Kristina Johansson V. ordförande i distriktsstyrelsen Tova i Roma I juni var det dags för årets Almåsaläger. Det var 25 barn i åldrarna 7 till 16 år och 11 ledare. Under fem intensiva lägerdagar besöktes klättervägg, bowlinghall, Gröna Lund och Berga Lantbruksgård. Några barn spelade in en skiva hos Ljudolf. På Almåsa var det bad i simhallen, sång och musik, fotboll, femkamp, disco och spökrunda. I augusti var 18 barn i åldrarna 9 till 16 på ett sjudagars läger på Gotland. Vi bodde som vanligt i Roma och under veckan besökte vi medeltidsmarknaden. I Vikingabyn i Tofta strand fick deltagarna låna tidsenliga kläder och vi malde mjöl, bakade bröd, provade att tova, arbeta med lera och göra tryck på skinnbitar. Då deltog också två av våra gotlandsmedlemmar. Efter allt hårt arbete var det dags för örtte och hembakt bröd. Vidare besökte vi Kneippbyn med vattenland, Mixranch med femkamp och några barn var på turridning. Dessutom var det bad, bowling och minigolf. Lägret avslutades med disco och musiklekar. Cecilia 14

15 Familjehelg med Sit och simning Ett 60-tal personer checkade in på Furuboda på fredagskvällen, ca 15 familjer. Efter en god kvällsmat samlades alla för presentation och genomgång av praktiska frågor. Många av barnen var under tiden ute och hoppade i de inhyrda hoppborgarna. På lördagsförmiddagen hade Gertrud Ek från SIT (Statens pedagogiska institut) inbjudits för att informera om deras verksamhet. Efter lunch hade man tillgång till simhallen vilka många av deltagarna använde sig av, (hoppborgarna var rätt så tomma då). Efter kvällsmaten samlades alla deltagarna i aulan för att lyssna på Tuta och Kör från Helgen augusti 2006 hade SRF Östergötland barnläger kombinerat med en familjeaktivitet på Sätravallen söder om Linköping. Deltog gjorde 8 barn i åldrarna år. På förmiddagen spelade vi goalboll och badade. Efter lunch hade vi levande tipspromenad, mera bad och träning för dem som ville uppträda på kvällens disco. En fikapaus togs under eftermiddagen. Kvällen började med hamburgare och pommes frites. Efter maten hade vi disco med uppträdanden. Chips och läsk fanns naturligtvis och senare på kvällen fick deltagarna gå en läskig spökspårning. Lördagen avslutades med att Osby. Blev mycket uppskattat av alla. Det var mycket sång där man fick vara med och hoppa, klappa i händerna osv. Sedan blev det ostbricka, godis, frukt m.m. Mycket av detta var skänkt av olika affärsidkare i NV-Skåne och då tack vare Tommy Gustafsson och hans fru Jenny. Denna kväll var det också den stora finalen i melodifestivalen vilket innebar att vi var många som bänkade oss framför TV:n. Det var trångt och varmt men alla trivdes. Sedan vet jag inte om alla tyckte att Finland hade den bästa låten, men speciell var den. På söndagen var vi alla lite trötta men efter frukost så gick några familjer till badet men Miniläger i Östergötland vi alla lade madrasserna på golvet i allrummet, kröp ner i våra sovsäckar och berättade spökhistorier tills vi somnade. På söndagen togs en välbehövlig sovmorgon och vi åt frukost cirka halv tio. Vid lunch kom några små synskadade 4-5 åringar tillsammans med sina familjer. Allt som allt med deltagarnas familjer var vi cirka 30 personer som åt lunch tillsammans och umgicks i solskenet hela eftermiddagen. Sammantaget var det en lyckad aktivitet med mycket nöjda barn och föräldrar. Vid pennan Peter Forss SRF Östergötland en del barn föredrog hoppborgarna. Utvärdering gjordes strax innan lunch och alla var mycket nöjda med helgen. Ifrågasattes lite om man kanske skulle haft en tipspromenad eller liknande. Fick lite tips med i bagaget när det gäller nästa års familjehelg. Efter en god lunch åkte var och en hem till sitt. Vill också framföra en stor eloge till Furuboda och personalen. Allt var helt enastående, god mat, fint bemötande, kunde inte varit bättre. Eva-Lena Lindell, Barn- Föräldrarutskottet Föräldrakontakten Rikstidningen för föräldrar till barn med synskador produceras SRF Synskadades Riksförbund, och kommer ut med fyra nummer per år. Den ges även ut på kassett. Redaktör: Jan Wiklund Tel Fax Epost Ansvarig utgivare: Eva Björk Tel Epost Nästa nummer kommer ut i november Manusstopp

16 Posttidning B Synskadades Riksförbund Enskede Resurscenter syn informerar Resurscenter syn i Stockholm och Örebro erbjuder utbildning för föräldrar som har ett barn med synskada. Utbildningen sker i kursform på resurscentren. Specialutformade utbildningar på hemorten kan också arrangeras. Se vidare på vår hemsida (Fortbildning > Föräldrautbildning). Aktuellt under hösten 2006 Barn med synskada och funktionsnedsättning, ålder 4-6 år september i Örebro Ur innehållet: Kropps- och rumsuppfattning, Orientering och förflyttning, Alternativ kommunikation, Samhällets stödinsatser. Barn med synskada, ålder 0-5 år 7-9 november samt november i Stockholm Ur innehållet: Synskadans inverkan på barnets utveckling, Att upptäcka världen med andra sinnen, Lek och samspel, Orientering och förflyttning, Samhällets stödinsatser. Barn och ungdomar med visuell perceptionsstörning december i Stockholm Anmälan senast 31 oktober Ur innehållet: Att leva med visuell perceptionsstörning, Bakre synbaneskador, orsaker och konsekvenser, Strategier och pedagogiska möjligheter. Alla kurser är kostnadsfria och ersättning utgår för resekostnader. Föräldrarna betalar en mindre avgift för mat och logi. Information Annica Winberg och Inga-Stina Fellers Resurscenter syn Stockholm, Gerd Tobiason-Jackson och Ingrid Gustafsson Resurscenter syn Örebro, Skicka tips, notiser och annonser senast 31 oktober 2006 Föräldrakontakten, tel epost

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Utvärdering 2014 målsman

Utvärdering 2014 målsman Utvärdering 2014 målsman 209 deltagare Kändes det tryggt att lämna era barn på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 100 0 Ja Nej Varför/varför inte? - Mycket väl anordnat och bra information. - Seriöst! Utförlig

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

FYSISK AKTIVITETVECKA I SKOLAN

FYSISK AKTIVITETVECKA I SKOLAN FYSISK AKTIVITETVECKA I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med fysisk aktivitet som tema. Vi hoppas att Ni under denna vecka upptäcker nya sätt

Läs mer

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe. Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda

Läs mer

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär

Läs mer

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Huset,

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Examensarbete VT Börja på förskolan

Examensarbete VT Börja på förskolan Examensarbete VT 2013 Börja på förskolan Att börja på förskolan kan var en stor omställning i livet för hela familjen. Somliga är bekanta med förskolans värld andra inte. Kanske har du frågat vänner och

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Kom ihåg ombyteskläder.

Kom ihåg ombyteskläder. Hej v48 Nu har vi börjat med massage, med tända ljus och skön musik masserade barnen varandra medan jag visade i luften vilka rörelser de skulle göra. Först var det lite fnissigt och de hade lite svårt

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

Inbjudan till Idrottshelg på MunktellArenan i Eskilstuna, 16-18 okt 2015

Inbjudan till Idrottshelg på MunktellArenan i Eskilstuna, 16-18 okt 2015 Inbjudan till Idrottshelg på MunktellArenan i Eskilstuna, 16-18 okt 2015 Specialpedagogiska skolmyndigheten, Resurscenter syn, inbjuder elever med synnedsättning som är födda år 1995-2007 att delta i höstens

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Skåningarna är på hugget och en diskussion följde efteråt. Det kändes bra. Efter det kunde jag slappna av och bara njuta av arrangemanget som i

Skåningarna är på hugget och en diskussion följde efteråt. Det kändes bra. Efter det kunde jag slappna av och bara njuta av arrangemanget som i Det har varit NYP-träff i Skåneland i helgen 14-16 sept 2011 Nätverk för yngre yrkesverksamma med Parkinson träffades på Sundsgården i Helsingborg med ett program fullt av bra information och roliga inslag.

Läs mer

Trevlig helg Monika och Helene

Trevlig helg Monika och Helene Hej! v.47 Den här veckan har vi börjat tänka lite matte, vi har tex 6 kulor i handen och "gömmer" 3 i andra handen hur många finns då kvar? jo 3, vi har också 6 små fyrkanter till hjälp som ligger framför

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Information och anmälan Gustav Vasa skolas Fritidsklubb. Gustav Vasa skola. Karlbergsvägen 34 113 27 Stockholm Marika Tiemann 076-12 44 755

Information och anmälan Gustav Vasa skolas Fritidsklubb. Gustav Vasa skola. Karlbergsvägen 34 113 27 Stockholm Marika Tiemann 076-12 44 755 Tel. 070-12 44 755 Gustav Vasa skola Fritidsklubben Information och anmälan Gustav Vasa skolas Fritidsklubb Gustav Vasa skola Karlbergsvägen 34 113 27 Stockholm Marika Tiemann 076-12 44 755 marika.tiemann@stockholm.se

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Ånhammar Bladet ÅNHAMMARS STÖRSTA & BÄSTA TIDNING!!! INNEHÅLL: Väderprognos sid 8. Recept sid 3 Vem äter var sid 4 Bilder mm.

Ånhammar Bladet ÅNHAMMARS STÖRSTA & BÄSTA TIDNING!!! INNEHÅLL: Väderprognos sid 8. Recept sid 3 Vem äter var sid 4 Bilder mm. ÅNHAMMAR 2002 Nummer 1 2002 Ånhammar Bladet Tidningsredaktionen i slaktboden. Upplaga 11 ex. INNEHÅLL: Väderprognos sid 8 Recept sid 3 Vem äter var sid 4 Bilder mm. sid 5 ÅNHAMMARS STÖRSTA & BÄSTA TIDNING!!!

Läs mer

Rapport Fritidsvanundersökning i samarbete med Attention

Rapport Fritidsvanundersökning i samarbete med Attention 2014-02-06 1 (7) Rapport FRN 2014/56 Fritidsnämnden Rapport Fritidsvanundersökning i samarbete med Attention Bakgrund En enkätundersökning i samarbete med Attention Nackas har genomförts under hösten 2013.

Läs mer

VÅR RESA TILL BOSNIEN 2008

VÅR RESA TILL BOSNIEN 2008 VÅR RESA TILL BOSNIEN 2008 MÅNDAG 15/9 Vi träffades tidigt på morgonen, för att ta tåget till Kastrup. Därifrån flög vi till Budapest, sen vidare till Sarajevo. Kärt återseende med regn. Vi tog taxi till

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Lina Collin Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet och

Läs mer

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar Inskolning Mål: Barnet skall introduceras på avdelningen för att lära känna lokaler, barn och personal. Barnet visas runt på avdelningen. Barnet får bekanta sig med de andra barnen och personal. De gamla

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen består av Emma Dahlberg,

Läs mer

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta

Läs mer

LEKA Barnens Förskola ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling

LEKA Barnens Förskola ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling LEKA Barnens Förskola ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Huvudman/Ledning för LEKA Barnens Förskola AB och

Läs mer

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10 Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 9/ Grundskolor Ungdomsmottagningen Lönnen gör inför varje ny termin ett utskick till 19 grundskolor där vi erbjuder deras elever (i

Läs mer

MARIA FOTBOLL. MiniNYTT. Femkamp! (Tisdag) 10-13 april (påsklov)

MARIA FOTBOLL. MiniNYTT. Femkamp! (Tisdag) 10-13 april (påsklov) MARIA MiniNYTT 10-13 april (påsklov) ( FREDAG) SKATTJAKT (torsdag) FOTBOLL Mot personalen (onsdag) Femkamp! (Tisdag) 10-13 APRIL MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG Aktiviteter 5-kamp Bakning (förmiddag)

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Inskolning. med tanke på genus

Inskolning. med tanke på genus Tredje pris! Inskolning med tanke på genus Kan inte mamma också få vara med och skola in, frågar en pappa efter en heldag i förskolan. Det kändes härligt eftersom föräldrarna är en viktig del också i jämställdhetsarbetet,

Läs mer

Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet.

Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet. Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet. Juni 2010 / Rapport 2010:22 Vi skulle på läger med simning. Alla kunde åka förutom jag. Sommarlovet

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 17 september - söndag 14 oktober

barnhemmet i muang mai måndag 17 september - söndag 14 oktober barnhemmet i muang mai måndag 17 september - söndag 14 oktober Nu har det gått nästan en hel månad sedan vårt förra veckobrev. Detta brev har dröjt så länge helt enkelt för att det har hänt så mycket att

Läs mer

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

Inbjudan Active Games 9-11 maj 2014

Inbjudan Active Games 9-11 maj 2014 Inbjudan Active Games 9-11 maj 2014 Active Games är en idrottstävling för barn och ungdomar i åldern 7-20 år med synnedsättning från hela Sverige. Tävlingen vänder sig både till dig som redan tränar någon

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 2

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 2 Statistiska Centralbyrån 701 89 Örebro (019-176000) Institutet för social forskning 106 91 Stockholm (08-162000) Levnadsnivåundersökningen 2000 - Barn och ungdomar INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 2 Familjetyp:

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016 Verksamhetsplan för Vendestigens Förskola och Skola AB's Fritidsverksamhet 2015-2016 Fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid. En förutsättning för att barnen ska uppleva fritiden som rolig och

Läs mer

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn:

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna rak ordföljd. Subjektet är först. Verbet är alltid på andra plats. Subjekt Verb Objekt Zlatan spelar fotboll.

Läs mer

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1 Statistiska Centralbyrån 701 89 Örebro (019-176000) Institutet för social forskning 106 91 Stockholm (08-162000) Levnadsnivåundersökningen 2000 - Barn och ungdomar INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1 Familjetyp:

Läs mer

aktiviteter på MFK 18 22 augusti LOKAL MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG

aktiviteter på MFK 18 22 augusti LOKAL MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG 18 22 augusti aktiviteter på MFK 18 22 augusti LOKAL MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG Aktiviteter Sommarfritids Sommarfritids 15.00 Tvspelsturnering (Peter) 14.00 Biljardturnering (Abbe) 14.45 Film

Läs mer

Kalender: APT på måndag. Förskolan stänger kl 16.00 SKANSENRESA för alla barn på Regnbågen, på torsdag den 28 maj. Vad är bäst med förskolans dag?

Kalender: APT på måndag. Förskolan stänger kl 16.00 SKANSENRESA för alla barn på Regnbågen, på torsdag den 28 maj. Vad är bäst med förskolans dag? Veckobrev v 21 Vilket väder! Idag trodde vi nästan att det var sommar, med sol och värme på förmiddagen. Vi firade Förskolans dag med ballonger och kanelbulle. Vi åt lunch ute också, eftersom det var hamburgare!

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Mitt liv. Dans. Dagbok. Av Lina Sjögren. Jag heter Ella. Sovmorgon BFF Milla

Mitt liv. Dans. Dagbok. Av Lina Sjögren. Jag heter Ella. Sovmorgon BFF Milla Mitt liv Dagbok Dans Jag heter Ella Sovmorgon BFF Milla Av Lina Sjögren Söndag 21 augusti 2016 Hej dagboken! Jag är en tjej som är tio år och heter Ella. Jag älskar att dansa och jag är jättemorgontrött.

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Namn: Anna Hellberg Resa: Terränghoppning Ashford Datum: 19-26 juli 2014

Namn: Anna Hellberg Resa: Terränghoppning Ashford Datum: 19-26 juli 2014 Namn: Anna Hellberg Resa: Terränghoppning Ashford Datum: 19-26 juli 2014 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: - Personligt välkomnande av Will, som sköter hotellet.

Läs mer

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette

Läs mer

Tillsammans ger vi bättre stöd till eleverna. ett reportage om nya samverkansformer i Linköping

Tillsammans ger vi bättre stöd till eleverna. ett reportage om nya samverkansformer i Linköping Tillsammans ger vi bättre stöd till eleverna ett reportage om nya samverkansformer i Linköping Kunskapsutbyte som skapar nya möjligheter Ny teknik kan utgöra ett bra stöd för elever i skolarbetet. Men

Läs mer

barnhemmet i muang mai söndag28 januari - onsdag 28 februari

barnhemmet i muang mai söndag28 januari - onsdag 28 februari barnhemmet i muang mai söndag28 januari - onsdag 28 februari Det har gått en hel månad sedan sist, vi ber om ursäkt för detta. Tiden har bara flugit iväg då det är lite mer jobb med 46 barn än med, som

Läs mer

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt!

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Tänk ändå vad fort ett verksamhetsår går och vad mycket som hänt på förskolan. Vi har haft två pedagoger iväg till Italien på fortbildning

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 11 maj - söndag 12 juli, 2015

barnhemmet i muang mai måndag 11 maj - söndag 12 juli, 2015 barnhemmet i muang mai måndag 11 maj - söndag 12 juli, 2015 Det här brevet skulle ha kommit för några veckor sedan, men det har liksom inte funnits tid till att sätta sig ner och skriva det då det har

Läs mer

Upplevelsernas skola för lärande och utveckling

Upplevelsernas skola för lärande och utveckling Upplevelsernas skola för lärande och utveckling Specialskola för elever som är döva eller som har en hörselnedsättning i kombination med utvecklingsstörning. Skolan tar även emot elever med medfödd eller

Läs mer

barnhemmet i muang mai fredag 18 januari - söndag 10 februari

barnhemmet i muang mai fredag 18 januari - söndag 10 februari barnhemmet i muang mai fredag 18 januari - söndag 10 februari Nu när ni har det kallt hemma i Sverige blir det bara varmare och varmare här hos oss. Vi går emot den varmaste perioden och det känns verkligen.

Läs mer

Till dig som är ung med funktionshinder

Till dig som är ung med funktionshinder Till dig som är ung med funktionshinder Nya vänner Träna Samtala Träffas i grupp U.N.G. Ung Nätverk Grupp På U.N.G. kan du träffa nya vänner. U.N.G. är till för dig i åldern 13 25 år med lindrig till måttlig

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Bikupan 2014 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen... 2 3.

Läs mer

10.00 Musik med Erik, Idrott i Tippenhallen. Glöm ej idrottkläder, inneskor och handduk. Lämna in idrottsläxan om mat och rörelse.

10.00 Musik med Erik, Idrott i Tippenhallen. Glöm ej idrottkläder, inneskor och handduk. Lämna in idrottsläxan om mat och rörelse. KLASS vecka DENNA VECKA: Meddelande: Kom ihåg att logga in på schoolsoft och läsa ditt barns IUP!! OBS Alla barn behöver fylla på sina extrakläderslådor. Det är blött nu... Vi arbetar här: Alex Helin Sjukanmälan:

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

Idrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv

Idrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv Idrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv IQ Stars är ett samarbete mellan IQ-initiativet och Riksidrottsförbundet. Läs mer på www.iqstars.se Detta häfte tillhör: Hur gör vi svensk

Läs mer

Hej alla föräldrar och barn!

Hej alla föräldrar och barn! Hej alla föräldrar och barn! Nu är det dax att börja i förskoleklass, vi förstår att ni har många frågor och funderingar. Därför har vi pedagoger i förskoleklasserna skrivit en liten förberedande saga

Läs mer

MMK- NYTT. 30 maj 3 juni

MMK- NYTT. 30 maj 3 juni MMK- NYTT 30 maj 3 juni Bildspecial från veckans Modevisning! Se fler bilder längre fram i tidningen! aktiviteter PÅ MMK 30 MAJ 3 Juni LOKAL MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG Aktiviteter Mariokart-turnering

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA. Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek 2007 04-27

PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA. Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek 2007 04-27 Det är vi som medverkar i projektet PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek 2007 04-27 PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA GENOMFÖRANDE

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=479) (N=410) Djäkneparksskolan

Läs mer

Grimmen 2011. Vänorts besök och Judo tävling. Tyskland

Grimmen 2011. Vänorts besök och Judo tävling. Tyskland Grimmen 2011 Vänorts besök och Judo tävling Tyskland 2-4 December 2011 Grimmen 2011, Sida!1 Nya vänner i Grimmen! Vänortsbesök Tidigt i våras damp det ner ett mail ifrån en Ralf Päplow ifrån Judoklubben

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning 1: Vad är självkänsla? Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

EXEMPELTEXTER SKRIVA D

EXEMPELTEXTER SKRIVA D EXEMPELTEXTER SKRIVA D Beskriv Må bra (s. 13) En god hälsa är viktig. Om man vill ha ett långt och bra liv, måste man ta hand om både kropp och själ. Jag försöker äta rätt för att må bra. Jag väljer ofta

Läs mer

Del 1. Frågor om dig, din familj och ditt boende. 1. Är du. 2. I vilken skola gå du i? 3. Vilken årskurs går du i? 4. Hur bor du?

Del 1. Frågor om dig, din familj och ditt boende. 1. Är du. 2. I vilken skola gå du i? 3. Vilken årskurs går du i? 4. Hur bor du? Del 1 Frågor om dig, din familj och ditt boende. 1. Är du Tjej Kille 2. I vilken skola gå du i? Duveholmsgymnasiet Lindengymnasiet Ellwynska skolan 3. Vilken årskurs går du i? Årskurs 2 i gymnasiet, NV

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, 2014-2015 längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet,

längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, 2014-2015 längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, livsviktigt, Gud, smärta,framtid.. längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, livsviktigt, Gud, smärta,framtid..

Läs mer

Opalens Förskoleklass

Opalens Förskoleklass Opalens Förskoleklass Veckobrev för vecka 48 Detta har varit en riktigt intensiv och härlig vecka! Vi har gjort så mycket kul tillsammans: Fadderträff, adventspyssel, Lilla melodifestivalen, besök av Golbang,

Läs mer

Studieteknik Hur lär jag mig att lära?

Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Helena Jacobsson helena.jacobsson56@gmail.com Helena Jacobsson 20130411 1 Vad är läsning? Läsning= Avkodning x Förståelse av språk x Motivation Matteuseffekten Dalby

Läs mer

Lägerutvärdering FLATÖN 14

Lägerutvärdering FLATÖN 14 Lägerutvärdering FLATÖN 14 Läger 1 (22-28/6) Utvärdering 2014 års VVDS läger 1; 22 juni-28 juni Förmågor före och efter lägret (Skalan är 1-5 där 1 är lägst och 5 högst) Före (37) Efter (32) Självkänsla

Läs mer