Arkiv för lokalt inlästa talböcker

Transkript

1 Arkiv för lokalt inlästa talböcker En förstudie gjord inom Biblioteksdirektionen vid Lunds universitet på uppdrag av Bibsam av Karin Ohrt och Ann-Sofie Zettergren i samarbete med Christel Berg, Avdelningen för Handikappverksamhet, Lunds universitet och Lotta Wogensen, Bibliotek & IT, Malmö högskola

2

3 Sammanfattning Biblioteksdirektionen i Lund har tillsammans med Handikappverksamheten vid Lunds universitet och Bibliotek och IT vid Malmö högskola undersökt förutsättningarna för att förbättra servicen till studenter med läshandikapp. Undersökningen har sitt upphov i att handikappsamordnare på många håll i landet upplevde arbetet med de talböcker som producerades lokalt som tungrott, att teknik och lagstiftning förändrat förutsättningarna, att antalet studenter ökat sedan dyslexi erkändes som funktionshinder och lagen om likabehandling av studenter trädde i kraft 1 mars Vi ville se om man kunde förenkla rutinerna för att undvika att studenterna skickades fram och tillbaka mellan handikappsamordnare och bibliotek, undvika långa väntetider och att samma material lästes in på flera lärosäten. Biblioteken har också de senaste åren blivit mer aktiva i sin service gentemot studenter med läshandikapp och målsättningen är att dessa skall få service när det gäller den litteratur de behöver på samma ställe som studenter utan handikapp. Frågan hade utvecklats från att vara en uppgift för handikappsamordnaren till att bli en biblioteksfråga. Vi sökte och fick medel från Bibsam för att göra en undersökning om förutsättningar för ett nationellt arkiv för lokalt inlästa talböcker. En inventering av rutinerna kring inläsning av artiklar och kompendier på universitet och högskolor i den södra regionen visade att den befann sig på mycket olika nivå rent tekniskt. Rutinerna skiftade och biblioteken var indragna i högre eller mindre grad. I Lund och Malmö läser man in digitalt och i Kristianstad, Växjö, Blekinge och Kalmar läser man in på kasett. I Lund, Växjö och Kristianstad uppfattar man en ökning av antalet inläsningar i proportion till antalet studenter med läshandikapp och vid de två förstnämnda också ett behov av samma texter. I Malmö har man trots en ökning av antalet studenter med läshandikapp ingen ökning av inläsningar utan studenterna använder sig här av möjligheten att digitalisera och göra talsyntes av texterna. I Blekinge kan man enligt vår tolkning se en liknande utveckling. Vi vill därför i förundersökningen inte enbart föreslå hur ett arkiv skulle kunna konstrueras utan också visa på de möjligheter som en portal efter dansk förebild (E17) men riktad enbart mot studenter med läshandikapp skulle kunna ge dem mer hjälp till självhjälp för att underlätta deras studier. Både ett arkiv och en portal skulle utvecklas i nära samarbete med TPB och placeras integrerade med TPB:s Högskoleservice. Ett arkiv med inläsningar av kompendier, delar av böcker och artiklar skulle vara sökbart för alla. Studenter med läshandikapp skulle få ta del av allt material, somligt genom att ladda ner det direkt, annat (upphovsrättsskyddat) genom fjärrlån via sitt bibliotek. Materialet i arkivet kan användas som litteraturtips, både till studenter och lärare. Bibliotekarierna skulle involveras i uppbyggnaden av arkivet genom att bidra med metadata för respektive högskolas material. Samordnarna skulle spara både tid och pengar genom ett nationellt och även till viss del samfinansierat arkiv. 1

4 En portal skulle kunna erbjuda tjänster som behövs för att studenter med läshandikapp skall bli självständigare i sin litteraturförsörjning. Här skulle man kunna lägga talsyntes på elektroniska texter via DAISY-generatorn, leta efter böcker i TPB-katalogen och efter annat inläst material i arkivet. Det skulle också finnas annat av intresse för målgruppen, som fakta om upphovsrätt och möjlighet att delta i diskussionsgrupper eller få utskick från epostlistor. Förslag till vidare projektutveckling: Att Lund tillsammans med Växjö universitet och ytterligare ett lärosäte bygger upp ett modellarkiv i anslutning till TPB:s katalog, som när det är färdigt skall kunna användas direkt även av andra universitet. Det är i detta sammanhang intressant att få med partners med stora differenser vad gäller storlek, studentantal, tekniska och administrativa erfarenheter etc. Att Högskoleservice på TPB och Malmö högskolas bibliotek tillsammans utreder möjligheten för ett samarbete kring en portal, för en helhetslösning av den typ som vi förespråkar i förstudien. Att Bibsam och TPB under ett års tid ställer den sk DAISY-generatorn till projektets förfogande. Förutsättningar för deltagande i projektet med utnyttjande av arkiv och portal är att universiteten och högskolorna blir medlemmar i DAISY-konsortiet, ansöker om och får talbokstillstånd och gemensamt använder DAISY-generatorn via portalen. Rekommendationer Universiteten bör utforma standardavtal för kompendier där upphovsmannen godkänner arkivering i det nationella arkivet. BIBSAM behöver utforma en standardklausul som kan läggas till alla de nationella konsortieavtalen och som ger bibliotek rätt att göra en talkopia för arkivering. 2

5 Arkiv för lokalt inlästa talböcker Innehåll Inledning... 4 Bakgrund... 4 Service till studenter med läshandikapp idag... 7 Kort om DAISY-tekniken... 7 Hur går inläsning till på de olika universiteten och högskolorna... 9 Talsyntes som en möjlighet till rationalisering Varför skapa ett arkiv? Talboksportal för organisering av arbetet kring förmedling och inläsning Inventering av den juridiska problematiken Vad kan läggas in i arkivet? Vem kan söka i arkivet? Vem kan få tillgång till materialet? Vem kan lägga in i arkivet? Arbetsflödet för student, bibliotek och samordnare - enkelhet och tydlighet Arbetsflöde Arbetsflöde sett utifrån artiklar respektive kompendier Vem gör vad? Förslag till arkiv - struktur och teknik Lagring Metadatahantering Sökbarhet och gränssnitt Levererans av filerna Framtiden: hur ser det ut om 5 år? Förslag till vidare projektutveckling: Frågor kring en nationell tjänst med portal och arkiv Bilaga 1. Inskränkningar i upphovsrätten till förmån för funktionshindrade Bilaga 2. Metadata Bilaga 4. Teknisk beskrivning över TPB:s katalog

6 Inledning Biblioteksdirektionen vid Lunds universitet sökte i december 2004 pengar från Bibsam för att utreda en idé om en databas för inläst kursmaterial. Projektet startade i slutet av januari 2005 och projekttiden som från början var t om mars 2005 förlängdes till 1 september Kontakt togs med Malmö högskolas bibliotek under hösten 2004 eftersom man där tidigt arbetat med frågor kring tillgänglighet och läshandikappade och man var intresserad av att medverka i projektarbetet. Inledningsvis beslutades att projektet skulle bli en förstudie till ett nationellt arkiv och av tids- och personalskäl avstod vi från att bygga något exempel på databas. Projektgruppen har bestått av Christel Berg, handikappsamordnare vid Lunds universitet Karin Ohrt, bibliotekarie på Biblioteksdirektionen i Lund och projektledare Lotta Wogensen, bibliotekarie vid Malmö högskolas bibliotek Ann-Sofie Zettergren, bibliotekarie på Biblioteksdirektionen i Lund Bakgrund Högskoleservice på Talboks- och Punktskriftsbiblioteket (i fortsättningen benämnt TPB) startade 1984 och tillgodoser läshandikappade studenters behov av kurslitteratur på anpassat medium (inläsningar, punktskrift eller e-text) 1. Från början gjorde man detta enbart i samarbete med handikappsamordnarna på de olika universiteten och högskolorna (se s. 4) men idag deltar även universitets- och högskolebiblioteken. En anledning till denna förändring är att antalet studenter som fick service från TPB under de senaste åren ökade med 25 % per år. Eftersom TPB behövde inrikta sig på nyproduktion av talböcker ledde detta till att utlåningen av redan inläst kurslitteratur överfördes till universitets- och högskolebiblioteken. Det sågs även som en förbättring för studenter med läshandikapp att få hjälp där övriga studenter får sin biblioteksservice och helt i enlighet med intentionerna i lagen om likabehandling av studenter i högskolan som trädde i kraft 1 mars Där uppmanas högskolan att aktivt verka för alla studenters lika rättigheter samt motverka diskriminering på grund av kön, etnisk och religiös tillhörighet, sexuell läggning eller funktionshinder. Sedan några år är det i allt högre grad högskole- och universitetsbiblioteken som ger all informations- och litteraturservice till studenter med läshandikapp. Biblioteken hjälper studenterna med litteratursökning och med att låna anpassade medier från TPB. Biblioteken beställer också nyproduktion av kurslitteratur som ännu inte finns anpassad. Denna process startade 2002 och har varit lyckosam. Trots att TPB registrerar ett ökat antal studenter med 1 Läshandikappade studenter blir så kallade studentlåntagare hos TPB och få utökad service. Ansökan görs hos högskolans samordnare. Man blir registrerad och får ett användar-id som ger tillgång till utökad service. Studentlåntagare kan: Låna böcker direkt från TPB-katalogen, låna e-text och förstorad text, få kurslitteratur nyproducerad och låna DAISY-spelare under studietiden. Studenterna får bara låna kurslitteratur, nöjesläsning lånas med vanligt lånekort via folkbibliotek. Talböcker och andra anpassade medier får bara lånas av personer med läshandikapp men låntagaren behöver inte visa något intyg. Studentlåntagare kan man vara under hela studietiden men ett nytt antagningsbesked måste skickas in för varje ny kurs eller program som påbörjas. 4

7 läshandikapp har antalet nyinläsningar inte ökat (se figur nedan). På TPB förklarar man det med att detta är bibliotekens område där de ger bättre service. Man kan bättre lokalisera texter bland redan inlästa böcker, man visar på alternativa texter och det görs inga dubbleringar i beställningarna Antal studenter har ökat samtidigt som antalet nyinläsningar planat ut. Vid samtliga universitet och högskolor erbjuds dessutom lokal inläsningsservice av kurslitteratur för studenter med läshandikapp. Det är oftast handikappsamordnaren som anlitar lektörer som läser in lokalt producerade kompendier, vetenskapliga artiklar samt delar av förlagsutgivna böcker som inte finns inlästa i sin helhet, material som är utanför TPB:s ansvarsområde. Endast den obligatoriska kurslitteraturen kommer ifråga för inläsning av TPB vilket kan innebära svårigheter för studenter som går PBL-baserade kurser och för studenter som skriver examensarbete eller doktorerar. Dessa kan behöva hämta in information från en större mängd källor, för bredvidläsning och rekommenderad läsning. På kurser och program återkommer ofta kompendier och artiklar under flera år och samma material kan också förekomma på kurser vid olika institutioner. Det finns därför anledning att undersöka om man kan återanvända materialet. Förmodligen skulle det också effektivisera inläsningsservicen av kurslitteratur om inlästa dokument sparades för att återanvändas. Andra universitet och högskolor som använder samma texter kunde bidra, dela på arbetet och använda varandras texter. Tidigare har det inte varit tillåtet för enskilda universitet att spara inläst material men idag har de lärosäten som fått talbokstillstånd 2 möjlighet att spara inläsningarna. De ändringar i Upphovsrättslagen som trädde i kraft 1 juli i år ger också större rättigheter till bibliotek att producera och förmedla information, bland annat blir det tillåtet att skicka digitala filer till personer med olika funktionshinder. 2 Regeringen ger tillstånd för att producera och kopiera talböcker. Detta regleras i upphovsrättslagen. Idag är det TPB, BTJ, länsbiblioteken, drygt 20 högskole- och universtitetsbibliotek, Synskadades riksförbund (SRF), Inläsningstjänst AB samt Specialpedagogiska institutet som har talbokstillstånd. Den som producerar en talbok behöver inte ha upphovsmannens tillstånd men upphovsmannen skall meddelas. Produktionen rapporteras till Författarförbundet och upphovsmannen får en mindre ersättning. En talboksinläsning måste överensstämma med originalet som ska vara ett utgivet verk. 5

8 Från början avsåg projektet att undersöka förutsättningarna för ett centralt nationellt arkiv av det lokalt inlästa materialet i anslutning till TPB:s katalog. Under projektets gång blev det också viktigare att även ge förslag på åtgärder för att på andra vis förbättra den service studenten kan få vad gäller den kurslitteratur TPB inte ansvarar för; artiklar ur tidskrifter och tidningar, kompendier och enstaka kapitel ur förlagsutgivna böcker som inte finns inlästa. Vi vill framför allt undersöka hur det är möjligt att förenkla servicen och ge studenten möjlighet att göra mer själv. Denna förstudie skall: 1. Inventera hur arbetet med lokala inläsningar görs idag 2. Ge förslag på ett arkiv för arkivering av lokala inläsningar samt en portal som en åtgärd för organisering av arbetet kring talböcker 3. Inventering av den juridiska problematiken i samband med arkivet 4. Ge exempel på hur arbetsflödet skulle kunna se ut för student, bibliotek och samordnare I inventeringen av hur inläsningen sker idag har vi samlat in information från de högskolor som ingår i Handikappsamordnarnas region syd: Lunds universitet, Malmö högskola, Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, Högskolan i Kristianstad, Blekinge Tekniska Högskola, Högskolan i Kalmar och Växjö universitet. Vi har kompletterat med en del information från Uppsala universitet. 6

9 Service till studenter med läshandikapp idag På högskolor och universitet finns handikappsamordnare för studenter med funktionshinder vilka har som uppgift att se till att studenterna får de pedagogiska stödåtgärder de behöver för att kunna fullfölja sina studier. Det innebär bl a att de oftast ansvarar för inläsning av kompendier och artiklar. Antalet studenter med läshandikapp varierar kraftigt mellan olika kurser, program och läsår och det har varit svårt att få statistik från samtliga lärosäten. På högskolorna och universiteten sköts inläsningen (om den utförs) utifrån olika modeller där den enda gemensamma nämnaren är lektörer. Förutom från Lunds universitet saknas det idag statistik över mängden lokalt producerat material i region Syd. I informationen från samordnarna runt om i regionen har det inte framkommit om man använder en struktur eller katalog för att se vilka inläsningar som gjorts. Den vanligaste modellen har varit och är fortfarande att läsa in på kassettband med hjälp av bandspelare. Att läsa talböcker från kassett fungerar godtagbart för nöjesläsning av skönlitteratur där man oftast läser en bok i taget från början till slut. I en studiesituation då man behöver läsa flera böcker parallellt, skumläsa, läsa enstaka kapitel eller hoppa fram och tillbaka i texten blir det komplicerat och tidsödande att behöva spola fram och tillbaka och leta efter rätt ställe på bandet. Banden är dessutom svåra att kopiera och det går inte att vara fler än en användare per titel samtidigt 3. TPB började i mitten av nittiotalet överföra analoga titlar till DAISY-format (om DAISY se nedan) och började med nyproduktion år Med tanke på TPB:s övergång från analoga inspelningar till digitalt DAISY-format har även samordnarna på högskolorna börjat undersöka hur man ska modernisera lektörstjänsterna. Kort om DAISY-tekniken DAISY står för Digitalt Audiobaserat InformationsSYstem och är en öppen, internationell standard. DAISY-formatet utvecklades i Sverige 1994 av TPB i samarbete med Labyrinten Data AB. I DAISY-formatet strukturerar och spelar man in text och tal (mänskligt tal och talsyntes) med digital teknik som gör det betydligt enklare att läsa och hantera text. DAISYformatet kan även användas till textfiler och andra filer. Att information är strukturerad innebär att informationen är indelad i logiska block, till exempel rubriker, stycken, tabeller, listor med mera. informationen är indelad i en hierarkisk struktur, till exempel kapitel, underavsnitt, stycken. Strukturerad information gör det möjligt att kunna förflytta sig mellan sidor, kapitel, stycken att kunna få information om var man befinner sig 3 Kjell Hansson på Jubileumskonferensen "Från rullband till bredband" april 2005 i Stockholm. 4 En historia om DAISY-tekniken har skrivits av Ingar Bergman Hirschfeldt Från bandsallad till spetsteknik i Talboken 50 år!.tpb,

10 att kunna byta textstorlek eller läshastighet att kunna läsa texten på skärm samtidigt som den läses upp 50 timmars inläsning ryms på en cd vilket motsvarar en normal bok. De i handeln vanliga ljudböckerna på cd och kassett ligger oftast på fem eller tio cd eller kasetter. DAISY läses i särskild talboksspelare, i MP3-spelare eller i dator med ett läsprogram. Precis som i en vanlig bok kan man enkelt bläddra mellan bokens rubriker och hoppa direkt till rätt avsnitt, söka efter sidnummer och sätta egna bokmärken. (information från DAISY-konsortiets hemsida Att flera universitet och högskolor ändå fortfarande väljer att göra analoga inläsningar har flera orsaker. Lektörsinläsningar är bara en liten del av handikappsamordnarnas arbete och på många håll upplever man att man inte hinner utveckla nya rutiner trots att det egentligen inte är mer komplicerat att göra digitala inläsningar. Man måste söka talbokstillstånd hos regeringen för att läsa in och lagra talböcker. Idag har inte alla universitet och högskolor sådant tillstånd. Man vill inte investera i dyr programvara och anser sig inte hinna gå särskilda utbildningar. För medlemmar i DAISY-konsortiet är programvara och en årlig utbildning gratis. Konsortiet har dock inte lyckats övertyga högskolorna om fördelarna med ett medlemskap när bara fyra lärosäten (enl uppgift på konsortiets webbsida) är medlemmar. Framförallt är det nog en teknisk tröskel att komma över men det finns all anledning att av både användbarhets- och hanteringsskäl verka för en snabb allmän övergång till digital inläsning. 8

11 Hur går inläsning till på de olika universiteten och högskolorna Lunds universitet redovisade förra året 362 studenter med olika funktionshinder 5. Den största gruppen, 198 st, utgjordes av dyslektiker. Av samtliga studenter begärde 72 st låne-id under Övriga har haft låne-id sedan tidigare eller lånar via sitt biblioteks låne-id. Det finns även studenter som inte lånar från TPB utan endast önskar inläsning av artiklar eller kompendier. Innan TPB började använda låne-id och studenterna kunde låna direkt, faxade samordnaren studentens litteraturlista till TPB. Det nya systemet med låne-id innebär ett samarbete mellan TPB, Lunds universitets bibliotek (LUB) och Handikappverksamheten. Samordnaren beställer låne-id och bibliotekarien ansvarar för introduktion i bokkatalogen samt beställning av nyproduktion. I regel kommer studenten till samordnaren först, men det finns också de studenter som hänvisas av bibliotekarien till Handikappverksamheten. Inläsning av material gjordes tidigare av lektörer (i regel andra studenter) på kassett. I takt med stigande antal studenter blev det uppenbart att tekniken behövde utvecklas. Man ville underlätta för studenten genom att tillhandahålla böckerna på samma medium som TPB. När Lunds universitets bibliotek ansökt om talbokstillstånd startade Handikappverksamheten en lektörsutbildning i ny teknik. En lektör använde sig redan av dator, mikrofon och redigeringsprogrammet Goldwave vilket studenterna uppskattade eftersom de Mp3-filer som producerades kunde spelas i bärbara spelare. Handikappverksamheten köpte in ett antal licenser, cdbrännare och mikrofoner och lektören höll i utbildningen. Idag har 6-8 lektörer med olika inriktningar gått utbildningen och i stort sett allt inläst material produceras på detta sätt. Under 2004 gjordes ett 70-tal inläsningar. De studenter som läser enstaka kurser lämnar materialet till samordnaren som skickar det vidare till lektören. Studenter på program som ganska regelbundet behöver inläst material försöker man knyta direkt till lektören. Det underlättar arbetsflödet om studenten ringer lektören direkt, avlämnar materialet och får inspelningen hemskickad. Samordnaren försvinner som mellanled men studenten måste för redovisningens skull meddela samordnaren när materialet levererats. En lokal förteckning över inläst material finns hos Handikappverkamheten. Man har god kontakt med många av bibliotekens kontaktpersoner och ibland skickar bibliotekarien aktuell artikel för inläsning. Eftersom Lund periodvis har många samtidiga inläsningar har man inte satsat på teknik som kräver särskild apparatur eller inspelningsstudio. Med allt större tillgång till digitalt material, speciellt när det gäller artiklar är det möjligt att man i framtiden i stället för lektörsutbildning kommer att satsa mer på att lära studenterna hantera talsyntes i de anpassade datorer man tillhandahåller. Idag ingår detta i introduktionskursen för dyslektiker. På några bibliotek inom Lunds universitet laddar man numera ner DAISY-filer direkt från TPB:s katalog och bränner på cd. Detta spar mycket tid för både studenten och TPB. 5 Redovisning till den nationella samordnaren Monica Svalfors, Stockholms universitet, som har regeringens uppdrag att sammanställa statistiken. 9

12 På Högskolan i Kristianstad är det samordnaren som arrangerar inläsning av t ex kompendier. Lektörer är studenter vid högskolan och inläsningen görs på kassett. 80 studenter har fått böcker nyinlästa hos TPB och man har haft 8-10 lokala inläsningar under Antalet har ökat i samma takt som antal studerande som är i behov av stöd. Man har sökt men ännu ej fått talbokstillstånd. Högskolan saknar anpassade datorer. Vid universitet i Växjö har man olika rutiner beroende på studentens önskemål. Det vanligaste är att studenten skickar texten till samordnaren som skickar vidare till lektören. Denne skickar sedan talboken direkt till studenten. Under litteraturgenomgången på biblioteket kan man upptäcka vad som inte redan är inläst och då är det biblioteket som skickar detta till lektören. Slutligen kan det vara studenten som har den direkta kontakten till lektören. Man har 50 studenter med behov av talböcker och lokalt gjorda inläsningar per år. Antalet lokala inläsningar ökar i takt med att studenter med dessa behov har ökat. Man har märkt av ett återkommande behov av samma texter, särskilt inom lärarutbildningen. Dessutom har man märkt att fler och fler kurser väljer att ha kompendier i olika former. På universitetet finns anpassade datorer. Växjö har talbokstillstånd och idag läser man in analogt men har gått med i DAISYkonsortiet och tänker gå över till digital inläsing och använda de program man får via konsortiet. Vid Högskolan i Kalmar läser lektörerna in på kassett. Det är studenten eller den undervisande läraren som lämnar in materialet till samordnaren och inspelningen kan hämtas efter 4-5 dagar. Tekniken är föråldrad men arbetet går snabbt. Ca fyra studenter har fått inläsningar gjorda under den senaste terminen och mängden har hållit sig konstant. Det har ännu inte uppstått något behov av att återanvända producerade texter. Högskolebiblioteket har talbokstillstånd men är än så länge inte engagerat i lektörsarbetet. Vid Blekinge Tekniska Högskola har man väldigt få inläsningar. Samordnaren informerar om möjligheten vid studiestarten. Det har förekommit inläsningar på kassett till tre studenter under de senaste läsåren. De flesta texter som inte är i bokform eller kan fås via TPB finns tillgängliga på internet och det finns en anpassad dator med uppläsningsfunktion på respektive bibliotek. Biblioteket har talbokstillstånd. Ett samarbete kring lektörshjälpen och digital produktion har diskuterats i region sydost mellan högskolorna i Blekinge, Kalmar och universitetet i Växjö. Lantbruksuniversitetet i Alnarp hade förra läsåret 15 studenter med behov av talböcker. Samordnaren beställer inläsning av lektör som får låna bandspelare och mikrofon av samordnaren. Oftast handlar det om kompendier eller andra samlingar av av artiklar och uppsatser. Materialet lämnas ut via samordnaren. Man har fått talbokstillstånd och planerar att börja läsa in digitalt men har ännu inte börjat (pga. diskussioner med huvudorten Ultuna angående bla medlemskap i tpb-konsortiet). När det gäller böcker så hänvisar man till biblioteket. Hittills har ingen kommit i så god tid att de fått en bok inläst via TPB. Vanligen kommer studenterna när kursen börjat och de upptäcker att de får en stor pärm med material som de skall ta sig igenom. Mycket få har lånat på TPB. Läshandikappade studenter finns främst på de korta programmen (2-3 år). Mängden inläsningar har varit ungefär densamma de senaste 4-5 åren (ca 70 totalt), men antalet 10

13 studenter med läshandikapp har ökat. De klarar sig däremot bättre än tidigare och nöjer sig i många fall med anteckningshjälp, förlängd tentamenstid och andra specialarrangemang i undervisningen. Man har inga anpassade datorer. På Malmö Högskola har efterfrågan av lektörsinläsning minskat under de senaste åren trots att antalet dyslektiker ökat och alla nya studenter informeras om möjligheten att få inläsningar gjorda. Vad detta beror på har man ingen klar bild av, men nedanstående faktorer kan spela in. Som ett led i projektet Digital tillgänglighet har samordnare, dyslexipedagog och bibliotekarier tillsammans informerat både lärare och studenter om tekniska hjälpmedel för läshandikappade. Bl.a. informeras lärare i den högskolepedagogiska kursen för nyanställda om vikten av att tillhandahålla kompendiematerial i läsbara filer. När studenten vänder sig till biblioteket (varje bibliotek har en eller flera kontaktpersoner för läshandikappade), får han eller hon information om olika möjligheter att få anpassad kurslitteratur. Gäller det kompendier, delar av böcker eller artiklar informerar bibliotekarien om de olika alternativ som finns. För att få delar av böcker laddar bibliotekarien ner hela boken (under förutsättning att den finns inläst i TPB:s katalog). Artiklar och kompendier kan studenten få tillgängliggjorda via bibliotekens anpassade datorer med talsyntes antingen genom att först scanna in textmaterialet eller genom att använda talsyntes direkt på artiklar i elektroniskt format. Bibliotekarien upplyser också studenten om möjligheten att få kursmaterial inläst via samordnaren (man använder programvaran/inspelningsapparaturen My Studio pc för inspelningar i DAISY-format). Det är handikappsamordnaren som sköter beställningen av inläsningen mot lektörerna men Bibliotek och IT ger lektörerna det praktiska stödet. Trots detta har alltså lektörsinläsningen minskat drastiskt i Malmö, medan man i Lund har en fortsatt efterfrågan. Att inläsningarna på Malmö högskola gått ned trots att antalet studenter ökat var något som inte var känt sedan tidigare. På ett möte i den nationella referensgruppen för biblioteksservice till läshandikappade fick vi höra att man på Luleå tekniska universitet gjort liknande iaktagelser 6. Vi kan bara spekulera i vad det beror på. Vi tror att typen av litteratur såsom större eller mindre användning av kompendier och/eller användningen av e-resurser som kurslitteratur spelar en roll. På Malmö högskola använder man kompendier i mycket mindre grad än vad man gör vid Lunds universitet där de tillhör det material som handikappsamordnaren oftast läser in. Vid Växjö universitet, där man haft en ökning av antalet inläsningar, har man också uppmärksammat en ökning av antalet kompendier. Hur mycket inläsningsservicen utnyttjas på olika ställen beror också på hur pass utbyggd och välkänd den är även om detta inte gäller i fallet Malmö högskola. På Malmö högskola finns också många artiklar ur e-tidskrifter på kurslistorna. Detta i kombination med specialutrustade datorer med talsyntes etc på högskolans alla bibliotek gör att studenter kan klara mer själva 7. En liknande situation verkar föreligga på Blekinge 6 Bitte Kronqvist på TPB har per e-post konstaterat att det finns skillnader i omfattningen av lokala inläsningar mellan olika lärosäten. 7 Frågar man studenter med dyslexi, anger några att artiklar tillhör den typ av kurslitteratur som man försöker läsa utan hjälpmedel eller med hjälp av c-pen som kan lånas via Bibliotek & IT 11

14 Tekniska Högskola med många texter tillgängliga på internet och anpassade datorer på samtliga bibliotek. Studenter klagar också på att kurslistorna kommer sent och att de inte hinner vänta på inläsning. Sena kurslistor är inget nytt problem men möjligtvis kan det vara så att listorna idag innehåller fler titlar men mindre omfattande material vilket ger studenten möjlighet att välja bort det som är svårtillgängligt. Eventuellt spelar storlek på lärosäte och antalet läshandikappade studenter en roll i sammanhanget. För att göra en jämförelse med ett annat äldre universitet i samma storlek som Lunds universitet bad vi om information från Uppsala universitet. Man ville därifrån inte uttala sig om någon upp- eller nedgång men upplevde att arbetet med de lokala inläsningarna tog mycket tid, mer än man egentligen hade avsatt för uppgiften 8. 8 På universitetet i Uppsala använder man kassetter, men undersöker sedan en tid hur DAISY-generatorn skulle kunna användas. Man lägger förhållandevis mycket tid på lokala inläsningar. Antal studenter med behov varierar mycket från termin till termin och man för ingen statistik över inläsningar. Talbokstillstånd finns sedan några månader. Vissa utbildningar har mycket artikelkompendier. Man har inga särskilda studentdatorer med talsyntes. 12

15 Talsyntes som en möjlighet till rationalisering Hittills har talböcker lästs in av lektörer men ett utvecklingsarbete pågår för att framställa talböcker med syntetiskt tal, så kallad talsyntes, och göra dem i DAISY-format. Detta innebär att talböcker kan göras både snabbare och billigare vilket i sin tur skulle kunna öka utbudet. Man utgår från en digital fil (Worddokument, nyare versioner av pdf) eller scannar in den tryckta texten. Det digitaliserade materialet kan sedan snabbt ges DAISY-format i en sk DAISY-generator som i Sverige tillhandahålls genom Phoneticom, ett Uppsalaföretag ( Med en licens till DAISY-generatorn blir det också tillåtet att arkivera DAISY-filen. Detta har tidigare inte varit möjligt på grund av både tekniska och upphovsrättsliga skäl men Phoneticom har genom sina licenser till olika programvaror för talsyntes skaffat sig den rättigheten som i sin tur gäller för företagets kunder. Kvaliteten på talsyntes har förbättrats under senare år och framförallt på engelska finns talsynteser som anses hålla hög kvalitet. Det finns engelsk talsyntes som Open Source men de bästa programmen kan man endast få tillgång till via licens. På TPB pågår arbete med att utveckla en svensk talsyntes med förbättrat uttal och röst för att tillhandahållas som Open Source, se På TPB har man gjort tre utredningar för att undersöka studenters attityd till kurslitteratur inläst med talsyntes och den avslutande rapporten kommer att redovisas till hösten Man kan inte säkert tolka de resultat som hittills redovisats eftersom få studenter deltog i undersökningen och några hoppade av under tiden. Vissa studenter upplevde talsyntesen som mer krävande än mänskligt tal och kunde inte läsa lika länge som de var vana vid. Att talsyntesen (i denna undersökning) måste läsas vid en dator bidrog nog också till detta. Olika texter upplevdes som olika lämpade för talsyntes. De studenter som tidigare hade använt talsyntes var mer positiva. Att man fick texterna snabbt kunde emellertid uppväga nackdelarna för flera av studenterna. Eftersom tidsåtgången för lektörsinläsning är ett problem för studenterna bör talsyntes vara ett alternativ av tillräcklig kvalitet för kortare texter. Texter där det inte går att få en digital kopia, t ex äldre tidskriftsartiklar och vissa kompendier, kan scannas in för att sedan läsas i talsyntes. Studenterna bör också uppmanas att använda specialutrustade datorer som ger möjligheter att använda talsyntes. Här vill vi understryka vikten av att biblioteken tillhandahåller anpassade datorer. Inom södra regionen är det bara biblioteken på Malmö högskola, Blekinge Tekniska Högskola och Växjö universitet som rapporterat att de har anpassade datorer. I Lund finns datorerna endast hos handikappsamordnaren vilket kan hindra de studenter som önskar studera i samma miljöer som sina kurskamrater. Studenter med dyslexi har till skillnad från synskadade inte tillgång till gratis hjälpmedel och är ofta helt hänvisade till de specialutrustade datorerna hos handikappsamordnarna och på biblioteken. Att sträva efter att studenterna skall klara sig själva gagnar alla, studenten, bibliotekspersonalen och samordnaren. Lektörsinläsning är också dyrbart. Kostnader för inläsning av ett kompendium varierar med antalet sidor men ligger i ett exempel från Lund mellan och kronor 9. För artiklar 9 Ett 120 sidors kompendium (Socionomutbildningen) tog 69 timmars inläsning a 110 kr/tim och kostade Lunds universitet kronor under vt

16 och liknande som kanske byts ut efter något år är det också ett kostsamt alternativ att läsa in med lektör. Med en licens till DAISY-generatorn skulle studenten kunna få artikeln uppläst inom några sekunder. Biblioteket skulle också enkelt kunna omvandla kompendier till DAISY-filer och arkivera dem för framtida användning. Kostnaden per licens, från kronor, är för stor för det enskilda universitetet men möjligheten finns för flera att gå samman för att dela på en serverplats (se s. 13 och 21). En annan fördel med att använda talsyntes är att man automatiskt får en fil bestående av både text och ljud (multimedia). För seende användare med läshandikapp är det oftast en fördel om de samtidigt som de lyssnar kan följa med i en text. Vissa kompendier och andra texter kan dock ha så dålig grafisk kvalitet att de inte lämpar sig för talsyntes utan måste läsas in av lektörer. Vissa ämnen lämpar sig också mindre väl för talsyntes, exempelvis kan diagram och bilder som kräver beskrivning och formler vara svåra att återge korrekt. Alla högskolor bör därför både ansöka om talbokstillstånd och bli medlemmar i DAISY-konsortiet för att få tillgång till programvaror för inläsning. Nästan alla länsbibliotek, några högskolebibliotek, Synskadades Riksförbund och Förbundet Funktionshindrade med läs- och skrivsvårigheter är medlemmar i det svenska DAISYkonsortiet. Medlemsskapet kostar kronor per år. Medlemmar får förutom fria licenser till programvaror för DAISY-produktion också delta i seminarier, utbildningar och andra arrangemang, ordnade av det svenska och internationella konsortiet. 14

17 Varför skapa ett arkiv? Idén om ett nationellt arkiv väcktes när handikappsamordnaren vid Lunds universitet bad Biblioteksdirektionen om hjälp med att organisera samlingen av sina inläsningar. Frågan om att skapa en databas kom då upp. En förfrågan skickades vidare till TPB som svarade att flera handikappsamordnare hade påtalat behovet av att mer centralt samla lokala inläsningar så att de skulle komma fler till del utan att behöva produceras flera gånger. Fördelar Snabbare service till studenten i de fall materialet redan finns inläst och lägre kostnader på lång sikt om fler studenter utnyttjar samma inläsning Större möjlighet att hitta alternativ till den obligatoriska litteraturen. Arkivet kan då också fungera som ett stöd till lärare som vill hitta alternativ kurslitteratur Fler artiklar blir tillgängliga inom ett ämne och studenter kan få tillgång även till icke obligatorisk litteratur (idag läser man endast in den obligatoriska) Med ett arkiv samordnat med TPB:s katalog kan studenten få hjälp med sin litteratur på biblioteket oberoende av om det är bok, artikel eller kompendium i stället för att som idag skickas mellan olika instanser, bibliotek och samordnare. Samhällsekonomiska vinster - om flera högskolor kan dela på arkivet blir situationen lättare för studenten på de mindre högskolorna med mindre utbyggd service Lättare att hitta ämneskunniga inläsare (varje universitet läser fortfarande in sitt material) Nackdelar och svårigheter Upphovsrättsliga hinder särskilt vad gäller licensierade e-tidskrifter Det kan bli mer arbete för biblioteken Svårigheter att få lärare att släppa kompendier kanske måste de vara låsta för studenter vid andra universitet Endast lärosäten med talbokstillstånd kan delta Med anledning av erfarenheterna med minskad inläsning vid Malmö högskola och några andra lärosäten började vi inom projektet diskutera olika komplement till ett arkiv. 15

18 Talboksportal för organisering av arbetet kring förmedling och inläsning Grundat på Malmö högskolas positiva erfarenheter av talsyntes, ser vi det som en stor fördel om man även verkar för att skapa en nationell portal där studenter med TPB-ID lätt kan få tillgång till en DAISY-konventering. Här skulle, lätt åtkomligt, finnas information och hjälpmedel samlade till en enhet. EN ingång för studenter med läshandikapp med vissa fria resurser tillsammans med sådana som kräver autenticering, placerad hos TPB:s Högskoleservice skulle kunna innebära ett nytt sätt att arbeta med dessa frågor. Studenterna skulle bli mer självständiga i förhållande till bibliotek och samordnare. De skulle själv kunna scanna in artiklar och annat material som de snabbt behöver tillgång till i DAISY-format. Vi ser talboksarkivet som en del i en nationell resurs med tillgång på flera nivåer. Arkivet skulle placeras tillsammans med fria programvaror för talsyntes och om möjligt en nationellt finansierad DAISY-generator, instruktioner för deras användning och eventuellt andra hjälpmedel 10 i en portal. Här skulle även TPB:s katalog finnas för studenterna att beställa ur och delar av den information som idag finns på TPB:s sidor för högskoleservice. Andra byggstenar kan vara information om upphovsrätt, mailinglista/netcafé och andra nationella och internationella länkar. Hela portalen skulle naturligtvis vara anpassad till målgruppen och även kunna läsas upp. Studenter skulle få hjälp av bibliotekets personal eller själva kunna söka i arkivet för att kunna hitta artiklar, kompendier och delar av böcker som redan finns inlästa och ladda ner dessa i de format studenten föredrar, för läsning från cd-skiva, på MP3-spelare eller läsning direkt från datorn. I de fall studenten hade fått en digital text av sin lärare, letat fram den bland bibliotekets e-resurser eller fritt på nätet skulle han också kunna välja att köra den igenom något av de talsyntesprogram som fanns på samma plats. I Danmark lanserades i våras E17: Bibliotekernes motorvej til tilgaenglig information och visionen kunde vara en liknande portal men enbart riktad mot studenter. I framtiden ser vi ett samarbete mellan både folk- och forskningsbiblioteken och TPB som möjligt och önskvärt. 10 I framtiden kan man tänka sig att länka till resurser för gymnasiet, SIT, läromedelsanpassning etc. 16

19 Inventering av den juridiska problematiken För inventeringen av de olika juridiska frågor som aktualiseras i projektet har vi konsulterat den juridiska enheten vid Lunds universitet. Vad som kan ingå i ett arkiv bestäms till stor del av vad som är upphovsrättsligt möjligt. Allmänt kan man säga att det görs flera undantag till funktionshindrades fördel i den nya upphovsrättslagen (URL). Ingar Beckman Hirschfeldt vid TPB, har gjort en sammmanfattning av de förändringar som rör personer med funktionshinder (se bilaga 2 och Förändringarna i den nya lagen som rör biblioteksservice till läshandikappade finns i 17 första och andra stycket. Några av nyheterna i förslaget: man definierar inga särskilda grupper utan användargruppen bestäms utifrån det behov som den funktionhindrade har för att tillgodogöra sig verket i skriftlig form anpassning kan göras av alla offentliggjorda verk och inte som idag endast av det som är utgivet i pappersupplaga talbok får göras även om boken givits ut som kommersiell ljudbok större krav ställs på att förmedlare ser till att talböcker bara används av dem som har rätt att göra detta det blir tillåtet, för dem som har talbokstillstånd, att överföra talboken digitalt direkt till användare om man kan garantera användarens rätt till verket talböcker får inte framställas i förvärvssyfte multimediaböcker kan framställas Liksom tidigare behöver biblioteken inte betala kopieringsavgifter till upphovsrättsinnehavaren för talböcker etc som görs till funktionshindrade. Man måste dock meddela Författarförbundet som betalar ut en viss ersättning till författaren. Kungliga biblioteket har i en broschyr samlat frågor i URL av särskild betydelse för bibliotek ( Vad kan läggas in i arkivet? Del av bok och tidskriftsartikel Material inläst av lektörer utifrån en tryckt förlaga kan läggas in. Det är sådant material som redan idag arkiveras av TPB utan upphovsrättsliga problem. Tidigare ej inläst tryckt offentliggjort material kan efter den 1 juli 2005 även digitaliseras och omvandlas till talsyntes förutsett att det bara görs tillgängligt för den funktionshindrade studenten. Licensierade e-resurser För elektroniska tidskriftsartiklar och e-böcker behöver man ta hänsyn till de enskilda licensavtalen. Finns det ett uttryckligt förbud i avtalet mot att arkivera en digital kopia trots att man begränsar åtkomsten genom inloggning står detta över nationell rätt och man får antingen avstå från att lägga in artikeln eller försöka få en ändring i avtalet. Säger avtalet ingenting om en sådan arkivering bör presumtionen (enligt juridiska enheten vid LU) vara att det är tillåtet. Här stöder man sig på de mer generösa villkoren för läshandikappade som i sig 17

20 är en begränsning av upphovsrättsinnehavarens rättigheter. Undantag blir det naturligtvis om det i avtalet görs en begränsning av typen allt som inte uttryckligen tillåts är förbjudet! Ytterligare en komplikation kan vara avtalets lagval är det exempelvis amerikansk och inte svensk lag som skall gälla kan man inte utan vidare tillämpa den nya upphovsrättslagens mer generösa principer utan behöver eventuellt konsultera upphovsrättsinnehavaren. Majoriteten av licensavtalen ger biblioteken arkivrättigheter, dvs man har tillgång till erhållet material även om avtalet upphör. För att undvika att arkivet innehåller material där biblioteket saknar arkivrättigheter måste posten enkelt kunna gallras om licensen upphör t ex genom att i metadatan ha ett fält för leverantör. Det har varit svårt att få entydiga svar på frågorna rörande licensierade resurser. Området är oprövat och man måste förmodligen välja mellan att avstå eller, vilket projektgruppen förordar, testa gränserna för vad som går att göra. Under alla omständigheter bör Bibsam utforma en standardklausul som kan läggas till alla nationella konsortieavtal och som ger bibliotek rätt att göra en talkopia för arkivering. Kompendier De flesta kompendier är offentliggjort material i upphovsrättslig mening 11 och därför kan URL tillämpas. Man behöver inte ha upphovsrättsinnehavarens tillstånd i varje enskilt fall för att få lov att göra en talbok men däremot för att arkivera i ett arkiv. Vem upphovsrättsinnehavaren är beror på om 1. det är ett kompendium skrivet av en författare som då är upphovsman (oftast en lärare vid aktuell institution) 2. det är en blandning av offentliggjorda verk och eget material producerat av läraren. Sammanställningen i sig är i de flesta fall unik dvs når verkshöjd och läraren är upphovsman. 3. det är en sammanställning av offentliggjorda texter från olika upphovsrättsinnehavare, oftast förlag. Ett kompendium av denna typ bör utan problem kunna göras till talbok. (Andra regler gäller för att få trycka ett kompendium av typ 3 där det krävs att man söker tillstånd, ev mot betalning, från förlagen) Det behöver utformas ett standardavtal för de kompendier som tillhör kategori 1 och 2 där upphovsmannen tillåter arkivering i det nationella talboksarkivet. Avtalet skulle kunna användas på de olika universiteten och högskolorna. Anne Börjesson på Romanska institutionen vid LU har i en rapport inventerat de olika kompendieformerna och de olika upphovsrättsliga regler som gäller för dem. Ovanstående resonemang bygger på denna inventering även om rapporten inte berör anpassning för funktionshindrade 12. Fria resurser Detta skulle kunna vara vetenskapliga artiklar konverterade ifrån DOAJ Directory of Open Access Journals ( 11 Att göra tillgängligt för allmänheten kan ske genom att verket börjar säljas, lämnas ut eller framförs offentligt. När en lärares kompendium med lärarens samtycke lämnas till försäljning har det gjorts tillgängligt för allmänheten. 12 Anne Börjesson: Översikt av kompendiehanteringen vid SOL. Lund,

21 På frågan om äldre redan inläst material kan läggas in i arkivet finns både en juridisk och ekonomisk aspekt. Om materialet är inspelat innan högskolan fick talbokstillstånd (och därmed rätt att spara och återanvända) kan man förmodligen inte tillämpa talbokstillståndet retroaktivt. Det är heller inte enkelt att konvertera från analogt till digitalt trots att TPB har utvecklat en teknik för detta. Det riskerar också att bli kostsamt och måste vägas mot hur relevant och efterfrågat materialet är. För att arkivera en text som man omvandlat till ljud med hjälp av talsyntes krävs slutligen också att man har en licens till ett talsyntesprogrammet som ger en denna rätt eller att det är en talsyntes med Open Source programvara. En licens till DAISY-generator ger rätt att arkivera de talsynteser som ingår här. Vem kan söka i arkivet? Vem som helst skall kunna söka i arkivet på metadatanivå på författare, titel, tidskriftnummer etc. För att få tillgång till hela dokumentet krävs att man kan styrka att man är en student med läshandikapp. Förslagsvis använder arkivet samma ID som TPBkatalogen. För att komma åt de resurser som är licensierade till ett visst universitet krävs också ett ID som styrker universitetstillhörighet. Användaren får bara nyttja materialet för eget bruk och en text om detta måste automatiskt läggas in i varje dokument och också anges på central plats i arkivet. Den spridning som eventuellt ändå sker blir den enskilde studentens ansvar. Universitets- och högskolebibliotek och handikappsamordnare har egna TPB-ID och kan hjälpa studenten t.ex. med att ladda ner filen till en cd men kommer inte heller att ha tillgång till fulltexten från annat än öppna resurser eller dem som är licensierade till det egna universitetet. Andra juridiska frågeställningar i detta sammanhang rör Personuppgiftslagen. Det gället på vilket sätt behöriga användare får registreras och på vilket sätt sökregister får upprättas för arkivet? Eftersom förslaget är att använda TPB:s register över ID och att arkivet läggs hos TPB så bör dessa frågor vara utredda. Vem kan få tillgång till materialet? Studenten som hittar en artikel inlagd av det egna lärosätet eller en fri resurs skall själv kunna ladda ner den. Studenten vid andra högskolor som hittar en artikel som är licensierad till exempelvis Lunds universitet skall kunna få denna skickad direkt till sig, alternativt via sitt bibliotek, under förutsättning att man kan knyta beställningsmöjligheten till studentens TPB- ID. Detta enl URL 17 2:a stycket, de bibliotek... som regeringen beslutar i enskilda fall får 1. överföra sådana exemplar... till personer med funktionshinder. Det lokala universitets eller högskolebiblioteket kan även hjälpa studenten t.ex. med att ladda ner filen till en cd. Man har fortfarande sparat tid och pengar och slipper det dubbelarbete som pågår idag ute på lärosätena. Många universitet har tillgång till samma resurser och det skulle vara en fördel om man kunnat presentera dessa så att studenten kunnat få tillgång till samtliga resurser till vilka lärosätet har licens oberoende av vem som lagt in den aktuella talboken. Hur man skall göra med de resurser som ingår i olika konsortieavtal får utredas i ett framtida projekt. 19

22 Vem kan lägga in i arkivet? För att få framställa, arkivera (spara) digitala talböcker och ladda ner för att bränna en cd krävs att man är ett bibliotek med talbokstillstånd de bibliotek och organisationer som regeringen beslutar i enskilda fall URL 17. Alla bibliotek som vill medverka i arkivet måste därför ha ett sådant tillstånd. 20

23 Arbetsflödet för student, bibliotek och samordnare - enkelhet och tydlighet Arbetsflöde Det skall vara så enkelt som möjligt att få tillgång till kurslitteraturen. Det gäller även att undvika onödig administration och att tillhandahålla olika alternativa vägar till kurslitteraturen. Tillgången skall kunna ske snabbt och det skall vara få aktörer inblandade i processen. Detta kan åstadkommas med effektivare rutiner och tydligare rollfördelning mellan bibliotekarier och samordnare. Studenten skall inte behöva fundera över vem han/hon skall vända sig till. Det skall vara tydligt både på portalen och för bibliotekarier och samordnare vem som har ansvar för vad och hur man vägleder studenten. Generellt gäller att samordnaren tar hand om inläsning, biblioteken tillhandahåller tekniken för talsyntes och beställning och studenten utför scanning, nedladdning etc så långt detta är möjligt. Det är viktigt att bibliotekarier och samordnare har ett tydligt ansvar för olika delar av den service som riktar sig till läshandikappade och att man samtidigt vet vad den andra gruppen sysslar med för att kunna hänvisa på ett bra sätt. Studenten skall kunna vända sig till antingen samordnaren eller bibliotekarien och få korrekta svar på sina frågor och hänvisning till den andra yrkesgruppen då så är aktuellt. Det är viktigt med goda kontakter med lärarna för att kunna gå mot ett mer effektivt utnyttjande av de resurser som finns, både vad gäller artiklar och kompendier (i förekommande fall). Lärarna har en viktig roll för att vi i större utsträckning skall kunna tillhandahålla kurslitteratur som finns elektroniskt och alltså går att förse med talsyntes. Studenterna kan då själva direkt sätta talsyntes på artiklarna och slipper vänta på inläsning av materialet. Lärarna kan också sammanställa kompendier utifrån artiklar och kapitel av elektroniskt material för att göra dessa mer lättillgängliga. Detta faktum bör uppmuntra och uppmana lärarna att välja mer elektronisk kurslitteratur generellt på sina kurser. Hittills har mycket av diskussionen kring elektronisk kurslitteratur handlat om tillgänglighet för distansstudenter, både nationellt och internationellt, och man har fokuserat på denna aspekt av användningen av elektroniskt material. Nu kan vi även visa på att studenter med läshandikapp har stor nytta av att få kurslitteratur som de kan göra tillgänglig genom talsyntes. Viktigt är också att kurslitteraturlistorna är klara i god tid före terminsstart. Både samordnarna, biblioteken och TPB behöver känna till kurslitteraturen i vissa fall flera månader i förväg för att hinna göra inläsningar och konverteringar. De studenter som har behov av talböcker har under alla omständigheter en pressad studiesituation och kommer att välja bort den litteratur som de inte kan få i god tid. Här finns anledning att påminna om lagen om likabehandling inom högskolan. Indirekt diskriminering kan uppstå när en högskola ställer villkor som verkar neutrala, men som i praktiken särskilt missgynnar människor med... visst funktionshinder. Det kan till exempel vara om en student med läs- och skrivsvårigheter måste göra tentamen på samma tid som alla andra och inte får den förlängda provtid han eller hon behöver. Det kan också vara om kurslitteraturen bestäms så sent, att en synskadad student inte hinner få den inläst (från Handikappombudsmannens webbplats 21