Odla i sand & gräsklipp Sparlösa trädgård Stenmjöl

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Odla i sand & gräsklipp Sparlösa trädgård Stenmjöl"

Transkript

1 Tidskrift för Förbundet organisk-biologisk odling Årgång 30 Nummer 4/2007 Odla i sand & gräsklipp Sparlösa trädgård Stenmjöl Dalins ordbok Gunnebo slott Genmanipulerade grödor Ny folkhögskola på Holma

2 Ledare Vem blir frisk på osund mat? En tredjedel av patienterna som är inlagda på universitets- sjukhuset i Lund riskerar undernäring. Många patienter får inte i sig tillräckligt med näring genom den mat som serveras utan behö- ver extra tillskott och fler mål. Annars ökar riskerna för komplika- tioner, samtidigt som förmågan att tillfriskna försämras. Detta kan man läsa i en artikel i Sydsvenskan den 11 november i år. Inställningen till kost och näringens betydelse för hälsan är anmärkningsvärd i vårt land. Miljarder och åter miljarder satsas på högteknologisk vård medan något så grundläggande som näring nästan inte alls tillmäts någon betydelse. Men frågan är, kan man bli frisk utan att få sund mat? Sverige anses tillhöra de främsta länderna i I Sverige äter de flesta bara drygt hälfvärlden när det gäller medicinsk forskning och vård. Avancerade operationer och transplanta- tioner är idag vardagsmat på våra sjukhus och kemiska mediciner skrivs ut på löpande band. Kostnaderna för läkemedel uppgår till runt 20 i sjukvårdskostnader. I USA har rekommiljarder per år, en smått gigantisk summa. När det gäller mat satsar man betydligt min- dre. Att sund mat skapar hälsa är tydligen en eftersom man har sett så stora hälsoförbisedd faktor inom hälso- och sjukvården. Visserligen finns det dietister men kunskapen bland övrig sjukvårdspersonal är mycket låg. Detta har jag själv fått erfara sista tiden då jag frukt och grönt vilket har bevisade effekföljt med en släkting till sjukvården för vård vid en hjärtsjukdom. De kostråd som ges är inte uppdaterade med den senaste forskningen. Istället rekommenderar man slentrianmässigt (och med broschyrer från ett margarinbolag) att man ska minska på fett. All modern forskning tyder på att socker och snabba kolhy- drater är en av de stora bovarna när det gäller utveckling av hjärt- och kärlsjukdomar. Man vet också idag att det inte är mängden fett som är det viktigaste utan kvaliteten. Dessutom finns det mycket forskning som visar på att frukt och grönt kan förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Men detta har min hjärtsjuke släkting inte fått någon kunskap om. På sjukhuset har hon dessutom fått en undermålig kost med och grönt och minska på sädes- och mjölkprodukter får hans patihälsovådligt fett, urkokta grönsaker, söta efterrätter och brist på enter sänkta blodfetter, lägre blodtryck och går ned i vikt. Hans ordifibrer, råkost och fräscht grönt. Att mat kan skydda mot sjukdomar nation ger inte bara samma effekt som hjärtmediciner, den ger dessverkar man inte alls ta hänsyn till, istället lagas så kallad husmans- kost som alla förväntas äta och må bra av. Men svenska folket mår inte bra. Inte ens den nya regeringens hårda politik mot sjukskrivna och utbrända kan dölja det faktum att väldigt många människor i vårt land har en dålig hälsa. Internationellt sett har vi höga tal för sjukskrivningar och förtids- pensionering. I detta läge satsar regeringen i första hand på hårdare regler och ökad kontroll vilket har minskat sjukskrivningen till viss del. Men ekoproduktion skulle troligtvis samhällets kostnader för både sjukproblemet med folkhälsan kvarstår. Varför är så många sjuka eller i alla fall inte fullt friska? Att mat betyder mycket för hälsan får vi nästan dagligen rap- porter om. Nyligen har till exempel massmedia skrivit om att kött kan ge cancer och man kan ofta se forskningsstudier som visar sam- band mellan kost och de stora folksjukdomarna. Trots detta satsar man inom vården fortfarande ensidigt på medicinering och kirurgi. Förebyggande arbete, information om livsstilsförändringar som inkluderar kost och motion ges lite utrymme. I Sverige äter de flesta bara drygt hälften av den rekommenderade dagsdosen av frukt och grönt. Trots detta ser vi inga kampanjer för att förbättra kosthållet, något som troligtvis skulle spara miljarder i sjukvårdskostnader. Världshälsoorganisationen WHO driver en kampanj för att öka konsumtionen av frukt och grönt under rubriken Fem om dagen. Ledande forskare menar att det behövs minst fem portioner av frukt och grönt per dag för att få tillräckligt med vitaminer och mineraler. Dessutom innehåller frukten och grönsakerna antioxidanter och andra ämnen som man vet skyddar mot både cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. ten av den rekommenderade dagsdosen av frukt och grönt. Trots detta ser vi inga kampanjer för att förbättra kosthållet, något som troligtvis skulle spara miljarder mendationerna från det nationella cancer- institutet redan höjts till sju om dagen vinster med vitaminrika frukter och grön- saker. Sjukhusmaten borde innehålla mer ter på hälsan. Ekologiska matvaror är garanterat fria från bekämpningsme- del och de har odlats utan konstgödsel. Allt fler studier visar att de har ett gott näringsinnehåll med mer antioxidanter och omega-3- fett än konventionellt odlad mat. Det är sådana matvaror som kan ge hälsa och det borde vara naturligt för alla sjukvårdsinrättningar att servera ekologiskt producerad mat. Hittills har kost och livsstil inte varit sjukvårdens starka sida. Det är fortfarande mycket mer prestigefullt att operera ett hjärta än att förebygga operationen genom kostråd. Hjärtläkaren Staffan Lindeberg i Lund är ett undantag. Han ordinerar sina hjärtinfarkt- patienter sund kost istället för mediciner. Genom att äta mer frukt utom en rad andra hälsovinster. Att äta ekologisk, sund mat borde vara det första som en läkare ordinerar sina patienter. Staffan Lindebergs försök visar att det går att motivera människor till livsstilsförändringar. Det är dags att vårdapparaten följer hans exempel och inför bra kost som en naturlig del av läkarordinationen. Ingen kan leva och förbli frisk utan hälsosam mat och jord- bruket är därför grunden till hälsan. Genom att satsa på en ökad skrivningar och sjukvård minska. Det är dags att myndigheter och regeringen tar itu med vår ohälsa på ett sunt sätt och ger pengar till upplysning, utbildning av sjukvårdspersonal och utveckling av näringsrika ekologiska matvaror. Karin Jansson 2

3 Innehåll FÖRBUNDET ORGANISK- BIOLOGISK ODLING FOBO FOBO:s Kansli Sörängsvägen 63, NÄSSJÖ E-post: Mobil: Postgiro: Webb: Förbundet organisk-biologisk odling är politiskt och religiöst fristående. Syftet är att sprida organisk-biologisk odling i Sverige. PRENUMERATION OCH MEDLEMSKAP Medlemskap inkl. Odlaren: enskild medlem 250 kr, ungdomar (under 20 år) 100 kr, familj 290 kr. Enbart prenumeration: 275 kr. FÖRBUNDSSTYRELSEN Ordförande Birger Zakariasson, Munkbergsvägen 1, Piteå Tel: , e-post: Sekreterare Sven-Åke Svensson, Castmansväg 158, Eksjö Tel: e-post: Kassör Bo Lagerstedt, Sörängsvägen 63, Nässjö Tel: , e-post: Ledamöter Ola Johansson, Klunkens Backe 7, 3 tr, Kalmar Tel: , e-post: Stig Persson, Haglundsvägen 9, Jarvsö Tel: , e-post: Börje Remstam, Ryningsberg, Trantorp, Husby- Rekarne Tel: , e-post: Marita Nilsson, Klockaregård, Reftele Tel: LOKALAVDELNINGAR Lokalavdelningar och kontaktpersoner hittar du på förbundets webbplats: 4 Sparlösa trädgård 8 Stenmjöl TIDNINGEN ODLAREN Tidningen Odlaren är en medlemstidning. för Förbundet organisk-biologisk odling och kommer med 4 nummer per år. Ansvarig utgivare är Birger Zakariasson. REDAKTION Redaktör Karin Jansson, Iliongränden M 200, Lund Tel: , e-post: Layout Lars Forslin, Slaggvägen 6, Bromma Tel: , e-post: Manus Odlaren utkommer med 4 nummer per år: l. vår manus senast 15 februari 2. sommar manus senast 15 maj 3. höst manus senast 15 augusti 4. vinter manus senast 15 november ANNONSER Prislista på Manus skickas till TRYCK Federativ tryckeri AB Upplaga: exemplar ISSN: Sand & gräsklipp 25 Gunnebo slott Omslagsbild: påfågelöga på rosenstav. Foto: Lars Forslin I Odlaren nummer 4/ Sparlösa trädgård 25 Gunnebo slott 8 Stenmjöl en bakgrund 28 Nya böcker 13 Dalins trädgård 15 Dalins rotsaker 17 Sand & gräsklipp 21 Genmanipulerade grödor 29 Alternativboden Tuvan 30 Ny folkhögskola på Holma 31 Föreningsnytt 32 Beskära äppelträd 3

4 Sedan sjuttiotalet har Göran och Isabella Forsberg odlat ekologiskt och tagit fram grönsaker med hög kvalitet. Sedan några år driver de en besöksträdgård och visar att även prydnadsväxter blir större, vackrare och friskare med stenmjöl, kompost och täckodling. Text & foto: Karin Jansson 4

5 Göran och Isabellas berömda vita trädgård. Sparlösa trädgård Stenmjöl och täckodling ger frisk trädgård i Sparlösa förvåningen än större. Men enligt Göran är receptet för trädgården enkelt: Allt är odlat efter organisk-biologiska principer och det som ger växterna kraft är stenmjöl, kompost och täckodling. När man läser i trädgårdstidningar idag så föreslår man måttlösa mängder gödsel. Enligt min åsikt behöver växterna inte alls så mycket, istället mår de mycket bättre av stenmjöl och täckning. I början av åttiotalet började han och Isabella odla grönsaker på en gård utanför Uppsala. De är båda i grunden akademiker och har jobbat med forskning på Sveriges Lantbruksuniversitet. Men intresset för miljöfrågor var starkt och Göran engagerade sig också i kärnkraftsdebatten. Så småningom tog odlarintresset över och de lämnade sina akademiska karriärer för ett mer jordnära liv. För att få mer mark flyttade de i slutet av åttiotalet till Sparlösa, några mil norr om Vara i Västergötland. Här fick de möjlighet att utvidga odlingarna och de tog fram ett brett sortiment av grönsaker, blommor och eterneller. Förutom frilandsodling reste de också ett stort växthus där paret odlade gurka och tomat. När räntorna sköt i höjden blev det svårt att överleva på den 25 hektar stora gården och Göran tog då jobb som lärare. Fram till 1999 arbetade han som lärare parallellt med odling och hönsskötsel. När Göran Forsberg pratar trädgård och odling handlar det alltid om kvalitet. Redan på sjuttiotalet blev han intresserad av alternativodling och fortfarande idag håller han fast vid samma principer när det gäller att sköta jorden och trädgården. På sin gård i Sparlösa, mellan Vara och Lidköping, har han och Isabella de senaste åren byggt upp en perennträdgård som utmärker sig både genom sin makalösa växtkraft och vackert arrangerade rabatter. Trädgårdsjournalister och besökare häpnar över de ståtliga och friska växterna och om man dessutom får veta att ingen gödsel, varken konstgödsel eller stallgödsel, används i trädgården blir Vit trädgård Numera är det trädgården som gäller på heltid och 2003 inledde Göran och Isabella ett stort projekt med att anlägga en prydnadsträdgård. Ett halvt tunnland mark som tidigare varit åker bröts upp för hand och istället anlade man rabatter. Vi grävde bort grässvålen och komposterade den. Sedan byggde vi upphöjda bäddar av komposten blandat med stenmjöl. Jag hackade ihop allt med en potatishacka, det är mitt favoritredskap, berättar Göran. Det visade sig att de upphöjda bäddarna med rikligt med stenmjöl gav växterna precis den näring de behövde. En vanlig kommentar som Göran och Isabella får av besökarna är att deras perenner är dubbelt så höga som de som besökarna själva odlat fram, något som visar på hur väl växterna trivs i kompost och stenmjöl. 7 5

6 Odlarporträtt Sparlösa trädgård Här ett parti i kall färgskala. Pimpinell, massor av digitalis, vit malört, lavendel samsas med apotekarrosen, Rosa gallica Officinalis. I bakgrunden libbsticka. Trädgården består mest av perenner men här finns också buskar, träd och ettåriga växter. Överallt sticker det fram rosor, som är ett specialintresse, och det finns också en rosenpergola och ett område med vilda rosor. Den vita trädgården, inspirerad av engelska Sissinghurst, är kanske den vackraste delen av anläggningen. Här prunkar vita rosor, liksom en rad vita varianter av salvia, klätt, riddarsporre, luktärt, malva och viol. Göran påpekar, inte utan stolthet, att många anser deras vita trädgård vara den vackraste i sitt slag i Sverige. Bredvid finns en mindre gul trädgård liksom en stor örtagård och ett stenparti. Bland blommorna finner man också några bäddar med grönsaker, men en hel del ätbart odlas också i växthuset och i några nyanlagda rabatter bakom växthuset. Isabella tar fler och fler av mina grönsaksbäddar till blommor, skrattar Göran och verkar inte missnöjd med att han får anlägga nya för att få ihop till årsbehovet av grönsaker. Kritisk Göran pratar länge och gärna om hur man sköter om jorden så att den blir frisk och hur växterna bäst får den näring de behöver. Efter att så många år ha jobbat med odling och trädgård och varit en del av den ekologiska rörelsen är han idag kritisk till både Krav och mycket av den ekologiska odlingen. Det sker inte längre någon kontroll av kvaliteten av det man odlar. Jag såg en bonde bespruta sina åkrar en månad innan de skulle läggas om till ekologisk odling. Ett år senare kan han sälja skörden som Krav-märkt. Det är också vanligt att bönder sprutar så att de blåser in över ekologiskt odlade åkrar, det är inte rätt, menar Göran. Göran var under många år medlem i Fobo och är väl insatt i de principer för organisk-biologisk odling som arbetats fram av Rusch och Müller. Den organisk-biologiska odlingen är uppbyggt på vetenskapliga rön. Helst skulle jag vilja att man kunde ta jordprov för att se den mikrobiologiska aktiviteten men eftersom jordproven måste skickas till Tyskland så gör vi inte det.* Trots att han inte tar några jordprov är han ändå övertygad om att de grönsaker han odlar är av högsta kvalitet. Vi odlar inte längre för försäljning eftersom det är dåligt betalt och svårt att få avsättning för produkterna. Men däremot odlar vi till vårt eget behov och det tycker jag att fler skulle göra. Jag anser att man behöver odla sina egna grönsaker för hälsans skull, det blir så otroligt mycket bättre än det man kan köpa. Stenmjöl En av hörnstenarna i odlingen är stenmjölet. På webbsidan kan man läsa mer om Görans filosofi när det gäller stenmjöl. Generöst delar han där med sig av kunskap och erfarenhet på området och han ger många handfasta råd till den som vill börja använda stenmjöl i trädgården. Stenmjöl innehåller de mineraler som växterna behöver, förutom kväve, och Göran anser att det går mycket bra att använda vårt svenska stenmjöl, gärna från någon lokal stenkross. Det bästa är om man kan få tag i mycket fint stenmjöl som ibland finns som avfall vid asfaltverk, men i brist på det tycker han att man kan köpa stenmjöl 0-2 mm som brukar finnas i standardsortimentet hos de flesta stenkrossar. Jag tycker inte man behöver bry sig så mycket om bergarter eller köpa stenmjöl från andra länder. Vilket stenmjöl som helst som man får tag i fungerar bra. Själv använder jag stenmjöl 0-11 mm till både gångar och rabatter. Har man tur kan man också, ofta gratis, få stenmjöl vid bergsborrning eller från gruvor. Göran påpekar dock att det inte bara är 6

7 Sparlösa trädgård I den gula trädgården växer ståtliga kungsljus av den perenna arten mörkt kungsljus tillsammans med drivor av färgkulla. Ett fantastiskt fyrverkeri i guld. att sprida ut stenmjölet. För att det ska kunna ha någon verkan behövs fukt och humus och mikroorganismer som kan bryta ned mjölet och frigöra mineralerna. Det gäller alltså att kombinera stenmjölet med täckodling eller kompost för bästa resultat. En stor fördel med stenmjölet är att det inte ger några övergödningseffekter eftersom mineralerna frigörs långsamt. Eftersom jord består av söndervittrat berg är det ett perfekt tillskott till jorden och har en bra balans på mineraler som passar växternas behov. Trädgårdsjord som har odlats länge och tömts på mineraler kan få nytt liv genom en rejäl giva stenmjöl. Göran brukar använda en skottkärra med stenmjöl 0-11 till 10 kvadratmeter. Mineralerna räcker då för en fyraårig växtföljd. Har man finare stenmjöl kan man tillföra cirka en hink per år till 10 kvadrat. Stenmjölet tillförs gärna ihop med kompost och hackas ned ytligt. Kemiodlare Göran är mycket kritisk till att dagens odling till största delen sker med konstgödsel och kallar bönder för kemiodlare. Det är ett enormt energislöseri att tillverka kväve och transportera runt det i säckar. Vi behöver en större användning av gröngödsling inom jordbruket, menar han. Men Göran är också kritisk till att många ekologiska odlare använder hönsgödsel och att den är krav-godkänd. I och för sig har han inget emot att använda stallgödsel i odlingarna men den ska i så fall komma från ekologisk uppfödning där han vet att djuren sköts väl. Med tanke på hur sjuka hönsen är idag skulle jag inte vilja hälla ut det som kommer ur dem på mina åkrar. Istället hoppas han på att de organisk-biologiska idéerna ska få större spridning och att forskningen ska intressera sig för ekologiska metoder. Själv håller han kurser och visningar av trädgården och märker att de budskap han för ut har börjat väcka intresse. Folk åker långa vägar för att besöka oss och de som har varit på kurs vill komma tillbaka och lära sig mer. Nyligen hade vi en grupp trädgårdsjournalister här och några ville komma tillbaka och skriva mer om vår trädgård. Frisk jord Isabella menar dock att intresset för trädgård inte har ökat så mycket som många vill göra gällande idag. Det beror på vad man menar. Trädgård har blivit status idag men det handlar mest om design och prydnadsträdgård. Det är få som vill odla sin egen mat och verkligen bryr sig om att skapa en god jord. För henne och Göran är jordens kvalitet a och o i trädgården och de koncentrerar sig framför allt på att skapa en frisk och sund jord även när det gäller byggandet av en prydnadsträdgård. Man måste jobba med sin jord för att den ska bli bra. Sedan gäller det att improvisera om man vill skapa en vacker trädgård. Det är bara att sätta igång och prova. Ibland lyckas man, ibland inte. Men det bästa är vanligtvis enkla lösningar, anser Isabella. * Jordtestet vid Volker Rusch-labratoriet i Herborn är numera nedlagt. Se Odlaren Sparlösa trädgård tar emot besökare söndagar under sommaren, och det finns möjligheter att fika där. Trädgården ligger längs vägen mellan Stora Levene och Täng, mitt i en triangel mellan Grästorp, Lidköping och Vara. Mer om trädgården finns på Man kan också läsa deras trädgårdstidning på och mer om hur man sköter jorden på m 7

8 Stenmjöl en bakgrund domar. Många söker desperat efter lös- ningar på mänsklighetens kris. Kan en så enkel sak som stenmjöl vara vägen ut ur den onda cirkel som vi har kommit in i? Mycket tyder på att det kan vara en viktig del av en lösning. Mänskligheten befinner sig i ett allt hastigare snurrande inferno av sjukdomar och gigantiska miljöproblem. I den rika världen drabbas vi av fetmaepidemier och degenerativa sjukdomar och i den fattiga grasserar svält och infektionssjuk- Text & foto: Lars Forslin bruket och kunde frigöras som arbetskraft i industri, forskning och utbildning. Vid 1900-talets början bodde ca 80 % av Sveriges befolkning på landsbygden, vid seklets slut var förhållandet det omvända och mindre än 20 % av befolkningen bodde då alltså på landsbygden. Det ser förstås likadant ut i alla industrialiserade länder och den del av befolkningen som arbetar inom jordbruket räknas idag bara i någon enstaka procent. Problemen anmäler sig I den här skisserade processen har människan avlägsnat sig allt mer från naturen, inte bara fysiskt, utan även psykiskt. Någonstans har vi trott oss kunna ignorera grundläggande biologiska lagar; allt ver- kade ju fungera så bra, skördarna ökade och vi kunde frossa i mat till priser som blev allt lägre. Men fungerade verkligen allt så bra? Till en början föreföll det så, men så småningom började problemen med det moderna jordbruket att visa sig. I början av sextiotalet kom Rachel Carsons berömda väckarklocka Tyst vår, en bok där författaren visade på massiv fågeldöd på grund av att man behandlade utsädet med kvicksilver mot groningssvampar. Idag förefaller idén med att använda ett av de allra giftigaste kända ämnena på åkrarna helt befängd, men exemplet visar att man uppenbarligen inte tänkte längre än näsan räckte. Efterhand anmälde sig de jordbruksrelaterade miljöproblemen på löpande band: jorderosion/jordflykt, övergödning av vattendrag och hav, förorening av grundvatten, minskad biologisk mångfald, ackumulation av miljögifter i näringskedjorna etc. Men även inom jordbruket självt uppstod problem som man inte sett tidigare: jord- arnas mullinnehåll började sjunka på grund av den ensidiga tillför- seln av konstgödsel och mikrolivet i jordarna utarmades. Strukturoch packningsproblem med syrebrist och sämre tillväxt uppstod som följd varför man ofta var tvungen att öka insatsen av konstgöd- sel för att upprätthålla skördenivåerna. Grödornas motståndskraft minskade på grund av den ensidiga och ofta överdrivna gödslingen ram till 1800-talet och den begynnande industriella revolutionen ökade befolkningarna endast långsamt. Krig och infektionssjukdomar, i kombination med hög barnadödlighet, höll befolkningens storlek Fganska konstant. Sedan kom freden, vaccinet och potäterna och befolkningskurvan började skjuta i höjden och därmed blev också matproduktionen en allt mer brännande fråga. Man odlade upp all tänkbar odlingsbar jord; stora dikningsprojekt genomfördes och minsta tänkbara åkerlapp ute i skogen utnyttjades, men behovet ökade snabbare än avkastningen och jorden räckte inte till den hastigt växande befolkningen. Här kom den naturvetenskapliga forskningens stora framsteg på kemiområdet som en räddare i nöden. Man började förstå vilka kemiska ämnen som växterna levde av och som därför kunde användas som gödsel. På så sätt kunde man börja kringgå den normala vägen med naturgödsel och växelbruk som grund för jordbrukets näringsförsörjning. Den framstående kemisten Justus von Liebig formulerade bland mycket annat minimilagen, som säger att avkastningen från en gröda begränsas av det växtnäringsämne som det är störst brist på. I praktiken visade det sig oftast vara kväve som var den begränsande faktorn, men man förstod att även kalium och fosfor var bland de viktigaste växtnäringsämnena. Därmed började jakten på växtnäringsämnen som kunde tillföras jordbruket utifrån och frigöra det från den tidigare inbyggda begränsningen i växtnäringshänseende då man varit hänvisad till de resurser (åkerareal/kreatursgödsel) som fanns på platsen för det enskilda lantbruket. Till en början tog man sig an de naturligt upplagrade förråden av lättlösliga växtnäringsämnen i jordskorpan som guano och chilesalpeter. Men när metoder för att fixera luftens kväve industriellt utvecklades i början av 1900-talet var billig konstgödsel ett faktum och den globala urbaniseringen och befolkningsexplosionen kunde komma igång på allvar. En växelverkan uppstod där ökade skördar kunde föda en ökande befolkning samtidigt som den tekniska utvecklingen gjorde att mindre arbetskraft behövdes i lant- 8

9 som skapade vattniga och uppsvällda celler och insatserna av svamp- och insektsgifter fick hela tiden utökas. Dessa åtgärder ökade i sin tur belastningen på miljön. Man hade kommit in i en ond cirkel. Det moderna jordbruket hade visat sig vara icke- hållbart och icke-uthålligt. Sjukdomar ökar lavinartat Men är det bara naturen som drabbas? Hur går det för människan i det här scenariot? Kan människan så att säga stå utanför naturen? Nej, självfallet inte, mänskligheten är en del av naturen oavsett om vi menar det eller ej. Allt vi tar in i kroppen härstammar ju ifrån denna natur, vare sig det handlar om luften vi andas, vattnet vi dricker eller födan vi äter. Vårt viktigaste livsmedel, vattnet, är i hög- och mineraler, jämfört med gårdagens. I England bedrevs till exemsta grad i kontakt med miljön och rent vatten har blivit en bristvara. I områden med stora jordbruksarealer är det mycket vanligt med bruksministeriet under hela 51 år, med början År 2003 publikväveföreningar som nitrat och nitrit i grundvattnet (vilka anses kunna orsaka cancer), men även rester av kemiska bekämpnings- medel, biocider. Allt detta härrör från jordbruksaktivitet. Idag lever förvisso människor längre än tidigare. Men vi har också utvecklat en massiv sjukvårdsapparat och över åtta procent Enligt de brittiska studierna sjönk mineralinnehållet i grönsaav BNP satsas idag på sjukvård (1970 var siffran tre procent). Trots denna satsning på sjukvård (som är större än hela sociala sektorn kalcium, 27 procent för järn och inte mindre än 76 procent för kopoch utbildningssektorn, vilka ligger runt sju procent vardera) ökar hela tiden sjukdomsproblemen och det är civilisationssjukdomar Stenmjöl ellt behandlade fetter som margarin och lättmargariner där oljorna först raffinerats hårt och sedan härdats i olika kemiska processer och sedan blandats med olika livsmedelstillsatser, vilket gäller det mesta av den industriella maten. Tyvärr är det också oftast sådan mat som vi får i oss eftersom det blir allt sällsyntare att vi lagar maten själva utifrån färska råvaror. Sjunkande mineralinnehåll Och skulle vi få för oss att börja laga maten från grunden så är det inte säkert att de grönsaker och frukter vi köper, innehåller särskilt mycket nyttiga ämnen. Undersökningar visar nämligen att dagens råvaror innehåller mycket mindre nyttigheter i form av vitaminer pel en långtidsstudie av livsmedlens näringsinnehåll under jord- cerades resultaten i ett arbete av nutritionisten David Thomas och han visade tydligt hur mineralinnehållet i vanliga livsmedel hade sjunkit under den period då det kemiska jordbruket gjorde sitt intåg i stor skala. ker med i genomsnitt 24 procent för magnesium, 46 procent för par. Enligt Thomas var man 1991 tvungen att äta tio tomater för att få i sig lika mycket koppar som en enda tomat gav år När det som hjärtinfarkt, cancer, diabetes, reumatism, benskörhet, allergi- gällde frukt var det lika illa, och i kött var nivåerna i genomsnitt 54 er, trötthetssyndrom, demens och depressioner som ökar. Var tred- je person drabbas idag av cancer, ungefär hälften av hjärtsjukdo- mar, en tredjedel av allergier och nittio procent av befolkningen över 60 år lider av reumatiska besvär i någon form. Inlärningssvårigheter som hyperaktivitet och dyslexi rusar också i höjden hos unga, och dessa har kunnat knytas till bland annat mineralbrister. Det är alltså inte längre infektionssjukdomarna som är det stora problemet, utan det är kroppens egna system som kol- lapsar. Det som håller oss vid liv så pass länge är knappast den häl- sosamma maten utan snarare massiva insatser av läkemedel, hjärt- förse konsumenterna med näringsrika livsmedel. Enligt de svensoperationer och kemoterapi. Nu ska vi inte skylla alla hälsoproblem på jordbruket, utan vi måste också titta på hur maten behandlas sedan den lämnat bon- den. Har vi inte samtidigt som jordbru- ket blivit produktivare än någonsin, börjat ta bort livsviktiga näringsäm- Man kanske undrar vad mineralninen ur produkterna? Det är precis som våerna har för betydelse, om nu proom den moderna människan verkli- gen velat ta chansen att till låga priser frossa i mat, något som tidigare gene- rationer aldrig har kunnat göra om man inte tillhört de rikas fåtal. Utvecklingen har tillhandahållit pre- cis vad den stora massan önskat, näm- ligen billig mat. Det som tidigare betraktades som lyxmat blev vardagsmat. Där vi tidiga- re åt fullkornsprodukter äter vi nu vitt mjöl, i stort sett helt befriat från vitala näringsämnen. Socker var det moderna jordbruket producerar åt oss ofta är utmärkt ur kostidigare en sällsynthet, nu finns socker i obegränsade mängder och kostar nästan ingenting och det stoppas ner i nästan all industriellt beredd mat, för att inte tala om allt godis och alla sockerbaserade drycker vi sätter i oss. Det socker vi äter är nästan till hundra pro- cent raffinerat, det vill säga alla vitaminer och mineralämnen är utvecklad arom och sötma. Men tyvärr är det sällan som de konborttagna för att det ska bli så vitt och fint som vi vill ha det. Tidigare var fett något som betraktades som något extra dyr- bart och värdefullt i matväg. Nu har det också blivit billigt och vi kan sätta i oss obegränsade mängder. Tyvärr väljer vi ofta industri- procent lägre för järn och 24 procent för koppar. Foderindustrin accepterar inte längre svensk spannmål som djurfoder utan att tillsätta extra mineraler. Dock används samma spannmål som brödsäd utan motsvarande tillsatser. I Sverige är det inte bättre: Vid analyser av långtidsförsök med höstvete som sträcker sig tillbaka till 1960-talet har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) upptäckt ett kraftigt minskat innehåll av järn, koppar, zink och krom i åkerjorden. Halterna bedöms nu vara så låga att de kan leda till minskade skördar. Enligt professor Holger Kirchmann vid SLU behöver vi nu börja berika åkerjorden med mineraler: En jättestor omställning för jordbruket, men nödvändig om vi ska kunna behålla produktionsnivåerna och ka analyserna har järninnehållet i vetekärnor minskat med nästan 50 procent sedan 1960-talet. Foderindustrin accepterar inte längre svensk spannmål som djurfoder utan att tillsätta extra mineraler. Dock används samma spannmål som brödsäd utan motsvarande tillsatser. dukterna ser bra ut i övrigt. David Thomas säger: Man kan knappast överskatta betydelsen av mineraler och spårelement. De fungerar ofta som katalysatorer för andra näringsämnen som kroppen behöver för att hålla sig frisk. Det är knappast troligt att vi kan fungera optimalt på fysisk, mental och känslomässig nivå om maten vi äter är bristfällig. Vi kan konstatera att den mat som metisk synvinkel, men att innehållet är ganska tomt på viktiga mineralämnen. Vi kan faktiskt känna det på smaken på frukt och grönsaker. En gröda som vuxit upp i en frisk jord med riklig tillgång på mineraler och spårämnen smakar i allmänhet fullödigt med ventionellt odlade grönsakerna och frukterna, som dessutom ofta färdats långa vägar och skördats i förtid, håller vad utseendet lovar. Man vet att kroppen behöver sju mineraler i större kvantiteter: kalcium, magnesium, fosfor, kalium, natrium, svavel och klor. I till- 7 9

10 Stenmjöl ägg till dessa så kallade makromineraler behöver kroppen ett spek- trum av spårämnen, vilka kallas så för att mängderna är så små. Trots de små mängderna är de ändå livsviktiga för kroppens olika processer då de ingår i och fungerar som katalysatorer för olika hor- moner, vitaminer, antioxidanter och enzymer. Även för kroppens immunförsvar spelar de en viktig roll. Det handlar om ett trettiotal hjälper att tillföra stora mängder NPK för att upprätthålla avkastämnen som man med säkerhet vet är livsviktiga, men det finns ningen, bortsett från att det också innebär mycket låga värden ifrånäringsforskare som anser att alla de nittio spårämnen som finns i naturen behövs för att en cell ska fungera perfekt. Några av de vik- tigaste kända spårämnena är: bor, kobolt, tillstånd där bristerna på mikronäringskoppar, krom, germanium, selen, jod, zink, molybden, kisel, mangan, järn och vanadium. Hos betesdjur blir konsekvenserna av mineralfattiga jordar uppenbara förr eller senare, eftersom djuren får små eller inga tillskott av foder utifrån utan är hän- visade till det bete som finns på den aktu- ella gården. Mineralbrister kan yttra sig som kramper, förlamningar, pälsavfall, missfärgning av pälsen, benskörhet, spreds ut på åkrarna. Det man hade prosvåra kalvningar, dålig tillväxt, trötthet, blem med var främst kvävet, som tenderahjärtproblem, nedsatt immunförsvar, försämrad fruktsamhet m.m. Här kan en spridning på betesmarkerna av mineralgödsel som inne- håller de bristande spårämnena, ofta snabbt rätta till problemen. Djur i stall får rutinmässigt tillsatser av mineralfoder, så där är det mer sällsynt att det uppstår problem. Brutet kretslopp Vad är det då som gjort att mineralinnehållet i jordbruksprodukter va upprätthålla något kretslopp mellan stad och land, utan produkfrån det konventionella jordbruket sjunkit så drastiskt? Det korta svaret är att vi sedan konstgödseln uppfanns nöjt oss med att i prin- cip tillsätta tre ämnen till åkrarna, nämligen kväve (N), fosfor (P) och kalium (K). Alla mikronäringsämnen och spårämnen har man, med undantag för några få, struntat i eftersom avkastningen ändå har varit hög. Jordarnas förråd av dessa ämnen har därför ständigt sjunkit till att alltså nu befinna sig på så pass låga nivåer att det inte ga om näringskvalitet. Vi har alltså i det konventionella jordbruket nått fram till det tillstånd där bristerna på mikronäringsämnena begränsar avkastningen Vi har alltså i det konventionella jordbruket nått fram till det ämnena begränsar avkastningen; det är helt enligt Liebigs minimilag, som också säger att en brist på ett ämne inte kan kom- penseras av överskott av ett annat. Ett längre svar på frågan är att vi inte längre återcirkulerar någon näring till jorden. Längre tillbaka skedde det ju genom att i princip hela befolkningen levde på och av jordbruk och att alla näringsämnen, i form av urin och fekalier, de att försvinna upp i luften och att lakas ut, varför man fick förlus- ter i kretsloppet, men det löste man genom att införa växelbruk med kvävefixerande baljväxter som klöver, vilket också var nyttigt för jorden på många andra sätt, till exempel upprätthöll det också jordens mullhalt och struktur. I och med konstgödselns införande så kunde alltså detta krets- lopp mellan jord, djur och människa brytas. Vi trodde oss inte behö- terna fraktades från gårdarna utan att man fick något tillbaka. Rena spannmålsgårdar, där hela växtnäringsförsörjningen bestod av ensi- 10

11 Stenmjöl Vetegrödan ser fin ut och avkastningen är hög. Men hur är det med näringsvärdet egentligen? dig konstgödsel, uppstod. Mikronäringstillförseln stod alltså jorden mineraldamm som spridits med vinden från polarområdena under själv för, så länge den nu räckte. avsmältningsfasen. På gårdar med djur är inte den här processen lika uttalad, efter- Vad som sedan inträffar är att regnandet helt enkelt börjar laka som man återcirkulerar stora mängder växtnäring i form av djur- ut jorden på dess mineralförråd, och störst betydelse har i sammangödsel, som i sig också innehåller mikronäringsämnen. På sikt får hanget kalcium, som direkt påverkar ph-värdet. Även om de djupman emellertid en nettoförlust av dessa ämnen, dels genom att de rotade träden ständigt förde upp nya mineraler till jordytan via de förs bort med export från gården i form av mjölk, kött och spann- fallna löven, så nåddes här en punkt då ph-värdet började sjunka mål, dels genom utlakning. gradvis. Till slut blev det, åtminstone på jordar utan större kalciuminnehåll, för lågt för att daggmaskar skulle trivas längre och Naturlig utlakning omvandlingen från brunjord till podsoljord började, och därmed Vi får alltså en stadig försämring av mineralinnehållet i jordarna också den rena barrskogens intåg i vårt land. genom att regnet helt enkelt sköljer ur och för bort näring och mine- Barrskogen trivs på sura jordar och är i sig själv försurande raler från jorden. Det här är en naturlig process som pågått ända eftersom barrförnan är kraftigt sur. Granen vandrade in norrifrån sedan istidens slut, då mineralinnehållet i jorden var på topp. under de senaste två tusen åren, så den blåbärsgranskog vi är så Inlandsisen hade ju krossat berg och lämnat tjocka lager med vana vid och som nu är den vanligaste naturtypen i Sverige, är av avlagrade mineraler i form av morän och leror, vars näringsinnehåll jämförelsevis ungt datum. Barrskogens inträde påskyndades också bestämdes av det berg som var ursprunget. Den första matjorden av klimatförsämringen som började vid värmetidens slut. bildades av lövfällande pionjärträd som björk och al, som gärna Vi ser här att vi har en naturlig utlakning av jordens mineralinväxer på ren mineraljord. Tack vare det rika mineralinnehållet fick nehåll mellan varje istid. Jordklotet har varit nedisat åtskilliga gångvi en jord med lagom ph-värde för att daggmaskar och annat mik- er och varje cykel har varat ungefär år, varav själva istiden roliv skulle trivas. ca De så kallade interglaciala perioderna har varat ca Under de första tre - fyra tusen åren efter isens avsmältning år, med en variation på ca tusen år. Vi befinner oss med andra ord i växte matjordslagret kraftigt, med en klimax under den s.k. post- slutet av en interglacial period (om istidscyklerna fortsätter som glaciala värmetiden som varade ca 6000 f.kr f.kr. Under den förut) och jordarna befinner sig i sitt nästan maximalt utlakade tillperioden bredde ädellövskogar ut sig över stora delar av stånd i denna cykel. Jordarnas mineraltillstånd har förstås inte för- Skandinavien och man räknar med att trädgränsen gick 200 meter bättrats av att vi använt konstgödsel i stor skala de senaste högre upp än nu. Matjordslagret nådde under den perioden sin stör- åren, utan nu befinner sig verkligen matjorden på sitt mineralminista mäktighet och det finns siffror på att det genomsnittligt globalt mum. skulle ha nått upp till över två meters tjocklek! Träden lär ha kunnat nå enorma storlekar på denna bördiga jordmån med upp till Slut kretsloppen åtta gånger större volym än idag. Under den här tiden lär också Vad kan vi då göra för att förbättra situationen om vi vill höja kvali- Sahara ha varit bevuxen; hela planeten gjordes fruktbar av det fina teten på vår föda generellt, och även komma till rätta med de stora 7 11

12 Stenmjöl miljöproblem som bristen på kretslopp har orsakat? Ja, då blir för- stås åtgärd nummer ett att skapa ett kretslopp där urin och fekalier förs tillbaka till jorden, istället för att som nu belasta vattendrag och skapa avfallsberg av rötslam. Detta är ju ett gigantiskt arbete, men det och blir tillgängligt för växterna. Det är ytan som avgör hur stendet borde vara högt prioriterat att rätta till detta systemfel och någonstans måste man ju börja. Om vi kan bygga Öresundsbroar kan vi säkert satsa på nya former av avloppssystem som inte blan- dar avföring med annat avlopp. Nu är ju detta ett närmast utopiskt tänkande, och det kommer att ta årtionden innan en sådan lösning kan vara helt genomförd. Dessutom ska vi komma ihåg att även om vi åter- för allt avfall till jorden så har vi en nettoförlust av mineraler och näringsämnen genom utlakning. Självklart får vi många positiva effekter i jordarna av ett slutet kretslopp, vi kommer att få bättre jordstruktur, högre mullhalt, mer mikroliv, högre mineralinnehåll etc. Vi ska också komma ihåg att särskilt bra, den är svårvittrad och ger en sur milkonstgödseln tillför jorden oönskade och mycket giftiga tungmetaller som kadmium, vilket vi då vara värd att använda. Det bästa är yngre, vulkaslipper. Men även om vi recirkulerar näringen så kom- många platser i Sverige, men totalt så är det jordmer den inte att räcka, eftersom vi alltid har för- luster i kretsloppet. Jordbruket måste därför satsa på att odla sin egen näring i stor skala. Det inne- bär odling av kvävefixerande baljväxter och andra vallväxter; med ett annat ord gröngödsling. Ett aktivt växel- bruk med en stor andel gröngödsling kommer att höja den biolo- giska aktiviteten och mullhalten i jorden, och därmed ökar också vittringen av det mineralförråd som finns bundet i jordens mineral- lägga ner pengar och energi på en insats som inte ger synligt resulpartiklar. Faktum är att det finns en hel del näring bunden i jorden. Särskilt intressant är jordarnas förråd av kalium, och på vissa lerjor- sensationella, tongångar kring stenmjölets effekter. Det var journadar kan vittringen täcka en grödas behov nästan helt. Mineraler ger hälsa Här kommer stenmjölet in i bilden. Stenmjöl av mineralrika bergar- ter kan innehålla över 70 olika mineraler och spårämnen. Att göds- produkterna, som inte bara blev stora och friska, utan även smakala med finmalet mjöl av sten kan jämföras med vad inlandsisen gjor- de för våra jordar, eller vad floder som Nilen och Gula floden årligen gjort, nämligen att berika jorden med mineral och på så sätt skapa bördiga floddalar som fött högtstående kulturer med friska männi- skor. Också i bergstrakter där man bevattnat sina terrassodlingar basalt nu finns tillgängligt i Sverige via flera aktörer, och förhoppmed det av stendamm mjölkfärgade vattnet från glaciärer, har män- ningsvis har produkten nu kommit för att stanna. Nu har vi möjligniskor haft en strålande hälsa. Det mest kända exemplet är kanske Hunzafolket i norra Pakistan som undersöktes av Dr. Robert McCarrison i början av 1900-talet. Han fann att människorna där sant utveckling inom det ekologiska odlingsområdet. Vi återkomhade perfekt hälsa: ingen cancer, ingen diabetes, inga hjärtsjukdo- vagn om man hämtar själv. Köp den finaste fraktion som finns att få; 0 2 eller 0 4 mm brukar finnas. Man bör tänka på att ju finare stenmjölet är, desto lättare vittrar mjölet kan angripas och vittras i markens biologiska och kemiska processer, och ju finare mjölpartiklar, desto större angreppsyta. Ett sandkorn på 2 mm får hundra gånger större yta om det mals ner till partiklar i storleken 0,02 mm, vilket innebär vad man kallar mjäla, och tusen gånger större om det mals till ler (lerpartiklar är från 0,002 mm och nedåt). Det är alltså den allra finaste fraktionen som gör nytta, resten blir biologiskt inaktivt i många år och kan möjligen ge en strukturförbättring av jorden. Vad som är minst lika viktigt är att stenmjölet kommer från en bergart som är lättvittrad och rik på mineral- och spårämnen. Vanlig granit är inte jö. Om man kan få den nästan gratis kan den ändå niska bergarter som basalt. Basalt finns inte på så skorpans vanligaste bergart och utgör 70 % av den om man räknar med havsbottnarna där det finns rikligt av den. Återmineralisering av svenska jordar Det är möjligt att det är bristen på bra stenmjöl i Sverige som har gjort att intresset tidigare inte tagit fart ordentligt. Få odlare vill tat. För ett år sedan nåddes dock Sverige av optimistiska, ja, nästan listen Henrik Ennart på Svenska Dagbladet som i boken We want real food av Graham Harvey, snappat upp att man i Skottland nått fantastiska resultat med just stenmjöl från basalt. Här hade sten- mjölet en synbarligen otrolig effekt på såväl tillväxt som kvalitet på de fantastiskt fint. Ennart reste till Skottland och besökte paret Thomson som bedriver försök med stenmjöl, och hans reportage därifrån skapade ett stort intresse från allmänheten och rörde om ordentligt i den svenska livsmedelsdebatten. Detta har resulterat i att stenmjöl av het att återmineralisera våra jordar och höja kvaliteten på livsme- del. Troligen befinner vi oss alldeles i början av en mycket intres- mer i nästa nummer med mer information kring detta. mar och perfekta tänder. De komposterade noga allt avfall och förde tillbaks allt till deras högavkastande jordar. Källor/länkar Stenmjöl har alltid förordats inom organisk-biologisk odling. Graham Harvey: We want real food. Constable, 2006 Problemet har varit att efterfrågan varit liten, och att det därför inte varit kommersiellt intressant att ta fram en produkt. De odlare som varit intresserade av riktigt finmalet stenmjöl har varit hänvisade till sin egen uppfinningsförmåga och fått leta rätt på stenmjöl där det uppstått som biprodukt i olika processer. Bergsborrning av olika slag har kanske varit det vanligaste. Idag borras det en hel del eftersom bergvärme blivit så populärt. Det finns alltså goda möjlig- heter att få tag på så kallat borrkax om man frågar brunnsborr- ningsfirmor. Asfaltverk är en annan möjlighet. Ibland siktar man bort den allra finaste fraktionen av ballasten, som då läggs på hög. Gruvverksamhet och stenbrott kan också ge stenmjöl som restpro- dukt. Slutligen kan man köpa stenmjöl från en kommersiell kross. Priset brukar ligga vid kr/ton. Ibland finns det pris per släp- Om vi kan bygga Öresundsbroar kan vi säkert satsa på nya former av avloppssystem som inte blandar avföring med annat avlopp Hamaker/Weaver: The Survival of Civilization Kan laddas ned gratis på Henrik Ennart: artiklar i Svenska Dagbladet. Fobos handboksartikel om stenmjöl, Artiklar av Cameron Tomson, SEER centre i Skottland Sparlösa trädgård, hemsida om stenmjöl Halvor Aarnes, Oslo univ.: Guano, Chilesalpeter og fosfat: gjødsel med storpolitiske konsekvenser Samtal med Inger Källander och Nils Tiberg. Wikipedia, Inslag i Aktuellt 29/10: m 12

13 Dalins trädgård Välordnad trädgård vid mitten av 1800-talet A F Dalins Ordbok över svenska språket, som kom ut i två gedigna volymer alldeles vid mitten av 1800-talet, är en källa till glädje. För den som en gång upptäckt denna lite hemliga skatt bland svenska ordböcker framträder sakområde efter sakområde med sitt liv och sin färg. Utan att vara riktigt medveten om hur jag kom dit, befann jag mig en dag i lummig grönska i Dalins trädgård. Trädgårdsmästaren och hans dräng skötte om plantor i bänk. Rosor doftade. Morötter stod på rad i trädgårdssäng... Med Dalins ordbok är det så att man kan gå in i den, traska runt ett bra tag, följa olika spår och efter trivsamt strövtåg komma ut mycket berikad. Maja-Lisa Perby inleder här en serie artiklar om grönsaker som odlades och användes vid mitten av 1800-talet. Hon har ett stort intresse för kulturväxter och kulturhistoria och har nu botaniserat(!) i A F Dalins svenska ordbok från Där har Maja- Lisa funnit många upplysningar som kan föra oss närmare en förståelse för vad man åt och odlade på den tiden, men även mycket annat som har med odling att göra. om med mig in genom trädgårdsporten, in i trädgården som ligger väl omgärdad och skyddad, frodig och inbjudande, skött i enlighet med god trädgårdspraxis Kvid mitten av 1800-talet. På avstånd ser man fruktträdgården, trädgård där ädla fruktträd äro planterade ; upp emot boningshuset skymtar man, mitt på gården, blomsterparterren där till prydnad och vällukt blomsterväxter uppdragas och växa. Men låt oss börja här i köksträdgården! Här är sängar med spenat och morötter; turska bönor, det vill säga störbönor, klättrar på höjden; kålplantor av alla de slag är i god tillväxt och de uppväxande trädgårdsärterna klänger på riset som de har fått till stöd. Grönsakslanden med tidens omhuldade grönsaker har den prydliga formen av kvarter eller qvarter om vi håller oss till stavningen som den var på Dalins tid, fyrkantigt trädgårdsland omgivet av rabatter. Rabatten i detta fall detsamma som en list är en smal, jämnbred kant av uppkastad jord kring ett land i en trädgård eller på sidan om en gång. I en del rabatter/lister har man bärbuskar, i andra prunkar blommor. Mellan kvarteren löper välhållna gångar. Det ligger i sakens natur att ordboken snarast avspeglar den tidens modellträdgård: den stora, välskötta och välförsedda trädgården med en rikedom av grönsaker, bär och frukter; med välansade buskar och träd; en trädgård där man förenar nytta och nöje; där man vårdar sig om sitt roskvarter, trädgårdskvarter där blomsterväxter äro planterade ; där man finner trädgårdsmästarens stolthet, bänkodlade meloner; där man tillämpar den från Frankrike hämtade konsten att spaljera fruktträd; där växthuset har en plats liksom orangeriet; där man har en lustträdgård eller lustpark, dvs en inhägnad [trädbeväxt mark] för promenader och nöjen i det gröna. Låt mig fortsätta! Dalin förklarar det mesta tydligt och klart; något litet fyller jag i från Anders Lundströms Handbok i trädgårdsskötseln vars första upplaga kom ut Trädgårdsredskapen för att göra jorden lucker och bereda den till såning eller plantering, för att luckra och jämna uppgrävd jord eller borttaga ogräs från skyfflade sandgångar m m ; alla står de till hands, lutade mot väggen av ett uthus: spaden ( en tunn, rundad eller fyrkantig, skarpt stålsatt järnplåt i ändan av ett skaft ); krattan, Foto: Karin Jansson Drivbänkarna var trädgårdsmästarens stolthet och här kunde han med ett minimum av kapital och teknik odla nästan vad som helst bara det sköttes väl. Läggning, luftning, täckning, vattning m.m. sköttes förstås helt manuellt. Arbetskraften var dock billig på den tiden. Meloner var något av det mest exotiska man kunde få fram i en drivbänk. Allt som behövdes förutom bänkfönstren och ramarna var hästgödsel, jord, vatten och några frön. Det var sedan odlingsskickligheten det hängde på

14 Dalins trädgård eller som Dalin föredrar att kalla den, harkan ( träslå med islagna järnpinnar fästad vid ändan av ett långt skaft ); likaså hackan och det är bara att välja den som har lämplig form för ändamålet ( en bred hjärtformig, fyrkantig, spetsig eller gavelformig klinga av järn varvid ett träskaft är fästat ). Om du nu blickar upp mot det lilla huset där trädgårdsmästaren har sin bostad, ser du en lång rad bänkar: många varmbänkar, likaså kallbänkar. Bänkarna är något av denna trädgårds hjärta rentav i tidens trädgårdskonst: man sår i bänk, vårdar växande plantor i bänk, omplanterar i bänk. Bänkarna är i flitigt bruk under hela odlingssäsongen: genom dem får de växter som man sätter ut på kalljord en god start, och åtskilliga grönsaker lämnar aldrig bänkarna. Bänkarna är placerade här alldeles utanför trädgårdsmästarens dörr, så att han kan ägna dem ständig omvårdnad och uppsikt. Ord fogas till ord, bilden av trädgården blir allt tydligare. Foto: Lars Westerling Ser du den oansenliga snäckan där i gräset? Alls inget märkvärdigt, du känner genast igen den, du har den också i din egen trädgård men visste du att trädgårdssnäckan, en art lungsnäcka, allmän i Sverige, [är] ätbar liksom ostron? Och i trädet på lite avstånd sitter en trädgårdssångare, sparvfågel av sångaresläktet som sjunger oupphörligt dold i något lummigt träd. Det är inte utan att man känner närvaron av trädgårdsgudinnan Pomona, den gudinna som hägnade trädgårdsskötseln, fastän Dalin placerar henne i mytologin och i en förgången tid. Men allt är inte idyll, åtminstone inte för trädgårdsmästaren när han går här i daglig och tålmodig verksamhet tillsammans med sin dräng. Grönsakerna är utsatta, åtskilliga skadegörare hotar det goda växandet: kålfjärilen ett slags fjäril som gör mycken skada på kål ; åkersnigeln en art snigel, vit och tumslång, som ofta gör mycken skada på kålplantor, rågbrodd m m ; likaså morotflugan liten insekt som lägger sina ägg på morötter, rovor [m fl]. Och fåglarna kommer, när den tiden är, för att kalasa på bären. Då tar man fram sitt trädgårdsspöke ( fågelskrämma som utsättes i trädgårdar ); kanske är det ett halmspöke ( figur hopsatt av halm och utställd på åker, trädgårdsland osv för att skrämma bort fåglar ). Därmed finns en given plats också för den manlige trädgårdsguden, Priapus, (enligt mytologin) den gud som troddes beskydda trädgårdsskötseln, alternativt trädgårdars och vingårdars gud. Foto: Lars Forslin Överst: Trädgårdssnäckan omnämner Dalin som ätlig. Ovan: Kålfjärilen gör mycken skada på kål. Den som känner till saken vet att Priapus är en något tvivelaktig existens. Av en välkänd uppslagsbok framgår att en grovt tillformad bild av denne gud under antiken ofta fick tjänstgöra i trädgården som både skyddsgud och som fågelskrämma. Kanske är detta ett litet tips att ta med sig till vår tid. m trädgårdskonst trädgårdsmästare trädgårdsdräng gång gräsgång sandgång planta Från Dalins svenska ordbok ( ) trädgård Inhägnad jordrymd där fruktträd äro planterade och köksväxter odlas. [Exempel på sammansättningar:] trädgårdsport, trädgårdsskötsel, trädgårdsarbete, trädgårdsredskap. Konsten att sköta trädgårdar. Person som sköter en trädgård. [Exempel på sammansättning:] trädgårdsmästarekonst. [Exempel på ordspråk:] Sätta bocken till trädgårdsmästare, [vilket är att] anförtro vården, utförandet av något åt en person som gör skada i stället för gagn. Trädgårdsmästares biträde i skötseln av en trädgård. [Exempel på användning i en betydelse av ordet:] Gång emellan landen i en trädgård, emellan rabatter och land, emellan sängarna i ett land osv. Sandad gång i en lustpark. Gräsbeväxt gång (t ex i trädgårdar osv). Gång med påkörd sand, i park, i trädgård osv. [i en betydelse av ordet] Ung telning av en växt (även träd och buskar) som omsättes. Man har således trädplanta, kålplanta m.fl. sättplanta Planta till utplantering. plantbänk eller plantlave eller plantsäng Drivbänk där frön av vissa köksväxter utsås för att erhålla plantor till utplantering. drivbänk eller varmbänk eller mullbänk Inrättning att odla sådana växter som i vårt klimat ej i kalljord skulle komma till mognad, eller att tidigt uppdraga trädgårdsväxter såsom sallad, rädisor, gurkor, kålplantor och dylikt, bestående av en tre kvarter djup och fyra alnar bred, med karmar av furubräder beklädd grav, vari en ströbädd är lagd, och ovanpå vilken en ram är satt som betäckes med lösa fönster. [En aln är ca 60 cm; ett kvarter är en fjärdedels aln.] kallbänk Drivbänk vari ingen egentlig strögödsel nyttjas, utan blott så mycket gödsel eller mylla som behövs för fruktbarheten utan avseende på värmen. strö Vad som i stall och fähus strös under hästar och boskap för att bereda dem ett mjukt läger. [Exempel på fras:] Till strö användes vanligast halm. 14

15 Jordfrukt, rotfrukt, rova, rot Dalins grönsaker Foto: Karin Jansson I Dalins svenska ordbok finner man grönsakerna från allmogens trädgårdstäppor och från åkern, de grönsaker som man odlade i herrgårdarnas köksträdgårdar och dem som fanns att köpa på städernas salutorg mot mitten av 1800-talet. Enligt principen "kärt barn har många namn" finns det många uppslagsord förknippade med en omhuldad grönsak och med en rik praxis. Man finner åtskilliga slag av huvudkål och bladkål, därtill en hel rad benämningar för kålplantan i olika stadier i dess utveckling genom hela växtsäsongen. Man finner likaså många slag av ärter och bönor, och därtill benämningar för bland annat bondbönans stjälk och blad liksom för den ställning där ärtplantor hängs upp för att torka. (Det finns skäl till att Dalin är i viss mening mångordig kring de nämnda slagen av grönsaker; jag återkommer till detta i kommande nummer av Odlaren.) Dalin förmedlar också åtskilligt om hur grönsaker och frukt användes i köket. Man finner kålrötterna tillsammans med strömming, ärter och bönor i soppa och i välling, löksås och sparrissås, inlagd gurka och inlagda rödbetor, äppelkompott och äppelpudding liksom körsbärsvin och frukt som (med eller utan avsikt) blir till ättika sådant som hörde till kosten hos bönder, borgare, präster och adel. Välsmaklig; söt; saftig ord som Dalin ofta använder när han skriver om grönsaker blir till ett slags etiketter: de förmedlar sådant som att en grönsak är allmänt uppskattad och använd. Ibland, när han beskriver något som är välbekant för alla, fattar han sig mycket kort. Likt och olikt är det när man förflyttar sig mer än 150 år tillbaka i tiden och läser vad Dalin skriver om olika jordfrukter i sin ordbok. n allmänt känd jordfrukt; Solanum tuberosum, skriver Dalin lite lakoniskt om potatisen, den jordfrukt som var den mest använda vid mitten av 1800-talet. Men Eutspritt i ordboken finns flera små land med potatis eller potates eller potäter eller jordpäron. En potatis känner vi genast igen: mandelpotatis, en sort små potatis med något mandelaktig smak. En annan potatis lockar: sockerpotatis, en sort potatis med små gula rötter. En tredje potatis talar för sig själv: paltpotatis, en sort rund, något platt, stor potatis. Också djuren får sitt människor lockas knappast av den potatisen: foderpotatis, ett slags stor, svampig och ihålig potatis, tjänlig till utfodring åt kreatur. Och vad sägs om den här: mångögon, en sort potatis fullsatt med ögon; mognar sent men är mycket givande. Lyfter man lite på locket till några andra ord finner man den kokta potatisen, den stekta och den stuvade, förutom potatisbröd, bröd bakat av mjöl blandat med riven eller stött potatis, liksom det självförklarande ordet potatisbrännvin. Rovan hade alls inte spelat ut sin roll; den växte på åkern och Dalin skriver om den i varm ton: rova, den saftiga, söta rotfrukten av den vanliga rovväxten, Brassica napa. Potatis och rova kan man med fördel steka i askmörja, dvs het aska. Den som liksom jag har ett avlägset minne av sådan potatis, inbäddad i askan i kakelugnen över natten, vet att ingen potatis smakar ljuvligare än denna. För rovan som hade varit med så mycket längre än potatisen fanns ett särskilt ord för saken: stekrova, rova stekt i askmörja, på plåt eller i panna. Inte långt borta finns olja från den grupp av växter som rovan tillhör. Det var före fotogenens tid, rovoljan användes bland annat till oljelampor: rovolja, ett slags olja som erhålles genom pressning av flera slags frön av kålsläktets olika arter, såsom rovor, rapsat [raps], ävensom kinesiska rädisor och vit senap. Morot, kålrot och rödbeta är uppskattade och självklara rotsaker idag, det var de också på Dalins tid. Man ler igenkännande när man läser ordförklaringarna, allt är välbekant utom morotens färg. Morot är den i odlat tillstånd söta, välsmakliga, ljusröda eller gula roten av morotsört[en]... vars välsmakliga rot är allmänt känd; Daucus carota. Beskrivningen blir en liten påminnelse om att det tog sin tid, under morotens långa utveckling som kulturväxt, innan den orange färgen blev den etablerade. Kålrot hänför sig till en art av kålsläktet med stora runda gula, söta och välsmakliga rötter, kallade kålrötter; Brassica napobrassica. Man finner kålroten under tre andra namn; det är som att vart och ett av dessa ord viskar en liten historia i ett lyssnande öra: kålrova; rotebagge ( benämning i Västergötland på kålroten ); stickrova (från Steckrübe, som är ett ännu idag gängse tyskt ord för kålrot). Låter det mellersta ordet möjligen bekant? Det lär ju vara så att det engelska ordet rutabaga har sitt ursprung i att immigranter från Västergötland förde sitt landskapsord för kålrot med sig till USA. Rödbeta är en bekant sockerhaltig rotfrukt, vars saft får stark röd färg genom syror och det exempel som Dalin ger är så bekant som det bara kan vara: Inlägga rödbetor i ättika. Vitbetan, som tillhör samma art som rödbetan, var på god väg att bli sockerbeta men är också foderbeta: vit artförändring av rödbeta, varav socker kan beredas; Beta cicla. Kallas även foderbeta. Sammansättningar: vitbetssocker. 7 15

16 Dalins grönsaker Rädisan är amper, har rund eller avlång, mindre rot ; rättikan är den ampra, magstärkande roten av samma växtart. Amper är ett positivt ord i sammanhanget: stark och behagligt stickande till smaken. Jordärtskockan hörde till de mera vanliga jordfrukterna: en köksväxt ifrån Brasilien, allmänt odlad för rotknölarnas skull; Helianthus tuberosus. Sockerroten som har en tydlig plats i kokböcker en bra bit in på 1900-talet får just ett tydligt omnämnande: en trädgårdsväxt vars sockersöta rötter begagnas till matredning [matlagning]; Sium sisarum. Också rotkörveln, en äldre köksväxt som åter har kommit till heders bland trädgårdsintresserade, får en liten plats med en kort saklig beskrivning, en slags körvel med rovlik rot; Chærophyllum bulbosum. Palsternacka hör kulinariskt samman med två andra smakgivande grönsaker inom samma växtfamilj: selleri och persilja. Hos Dalin är palsternackan uppskattad, tvåårig köksväxt med långa vita, toppformiga, välsmakliga rötter; Pastinaca sativa. Till sellerin förhåller han sig lite stramt, (fransyskt ord céleri), en köksväxt; Apium graveolens. Persiljan framträder med det slag av självklarhet som endast det verkligt välkända gör: persilja, allmänt bekant köksväxt; Petroselinum sativum [numera crispum] ; han nämner persiljerot, dvs rotformen av persilja, och ger den på så sätt ett slags hedersomnämnande. På 1800-talet hade persiljerot en tydlig plats i svenska kokböcker, när man kommer in på 1900-talet är den försvunnen. Dalin har med några vid den tiden självklara sätt att använda persilja vid matlagningen. Persiljekött är kött kokat och tillrett med persilja ; persiljesås är sås tillredd med persilja. Dill då? Jo, dill är med, och den ansluter till karakteristiken av persiljan nyss: en bekant köksväxt... ; Anethum graveolens. Och dillköttet är där liksom dillsåsen, och beskrivningarna är små variationer på samma tema som för persilja. Från Dalins svenska ordbok ( ) jordfrukt Benämning på sådana jordens växtalster vilkas rotfrukt Foto: Karin Jansson Indiansk krasse, rädisor och rättikor äro ampra, skriver Dalin. rot (i plural) m rötter äro för människan användbara till föda såsom potatis, kålrötter med mera. Benämning på de matnyttiga rötterna av vissa växter såsom rovor, kålrötter, morötter med flera. Säges särskilt i samma mening som kålrötter, t.ex: strömming och rötter. Smått & gott Ökad efterfrågan på ekologiskt Nu stiger intresset bland svenskarna för att handla Krav-märkt mat. Troligtvis är det den intensiva debatten om klimatfrågan som har väckt mångas intresse för att påverka miljön genom sina inköp. Ica uppger att de under det första halvåret i år ökade sin försäljning av ekologisk mat med 30 procent. För Coop, som redan är störst på ekologiska varor, var ökningen 18 procent och för Axfoods 11 procent. Fortfarande är det dock endast 4 procent av dagligvaruhandelns försäljning som är ekologisk. Andelen ekologiskt väntas stiga men problemet just nu är att det är svårt att få fram tillräckligt med varor. Ekologisk mjölk har blivit en bristvara liksom ekologiskt producerat ägg, kött och fisk. Även bröd från ekologiskt mjöl är svårt att hitta. De stora brödfabrikanterna i Sverige som Pågen och Lantmännen har över huvud taget inget ekologiskt bröd i sitt sortiment. Istället köper butikerna ekobröd från småbagerier som Saltå kvarn och Labans kvarn. Nöt- och lammkött är idag de köttsorter som är lättast att hitta ekologiskt. Däremot är det svårt för konsumenterna att få tag i ekologisk kyckling och fläskkött. Efterfrågan är just nu större än utbudet och Scan har därför börjat leta efter bönder som vill lägga om sin uppfödning till ekologisk fläskproduktion. Bristen på ekomjölk har Arla löst genom import från Danmark. Under hösten har Arla kört över 50 ton ekologisk mjölk per vecka till Sverige. Även Skånemejerier har köpt in dansk mjölk. Stödet till ekobönder minskar Den nya regeringen har behållit målen om ökad ekologisk produktionen. Någon ambition att verkligen nå dem verkar dock inte finnas eftersom man samtidigt drar ned bidragen till ekobönderna rejält satsade staten 85 miljoner på att främja ekoproduktionen genom bidrag till forskning och information. Den summan har 2007 sänkts till 23 miljoner. Även när det gäller det direkta arealstödet till bönderna håller den nya regeringen hårt i plånboken. Ekologisk produktion som inte är certifierad kommer i framtiden endast få 50 % bidrag vilket kan leda till att många lägger om till konventionell odling. Regeringen slopar också bidragen till vallodlingen vilket framför allt kommer att drabba dem som föder upp kor. Sammantaget beräknar man att regeringen får en minskad kostnad för ekostöd med 125 miljoner Källa: Ekologiska Lantbrukarna Brittisk studie: Ekomat bäst En stor studie på ekologisk mat visar att ekomat är mer näringsrik än konventionella produkter och att ekomaten troligtvis kan förlänga livet på den som äter den. Den brittiska studien som finansieras av EU har pågått i fyra år och kostat 12 miljoner pund (150 miljoner kronor). Forskarna fann att de ekologiskt odlade frukterna och grönsakerna innehöll 40 procent mer antioxidanter, något som man vet skyddar mot både cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. När det gäller mjölk hade den ekologiska 90 procent mer antioxidanter än den konventionella. Ekologiskt odlade produkter innehöll också högre nivåer av viktiga mineraler som järn och zink. Professor Carlo Leifert som lett studien pekar på att skillnaderna i näringsinnehåll är mycket anmärkningsvärda. Han menar att man bör välja ekologiska produkter, inte minst om man har svårt att komma upp till de rekommenderade nivåerna på fem frukter/grönsaker om dagen. 16

17 Trädgårdsmästaren som odlar i sand Sand & gräsklipp Att odling kan vara både enkelt och roligt är Fobos rådgivare Nils Åkerstedt ett levande bevis på. I över trettio år har han odlat med sand och gräsklipp och han har utvecklat ett heltäckande system för odling som passar mycket väl i hemträdgården. I över trettio år har Nils Åkerstedt odlat i sand och använt gräsklipp som enda näring. Text & foto: Karin Jansson Man behöver varken gräva, gödsla eller bespruta för att få fina grönsaker. Det räcker att använda det gröna från naturen. Orden kommer från trädgårdsmästaren Nils Åkerstedt och han vet vad han pratar om. I över trettio år har han utvecklat metoder för täckodling och hans enkla recept på sand och gräsklipp har gjort underverk med många trädgårdar. Sina idéer har han spridit via en rad böcker och artiklar och fortfarande vid 82 års ålder är Nils Åkerstedt aktiv med både odling och informationsarbete. Vid ett föredrag på Holma gård utanför Höör berättade han en vacker oktoberdag om sin odling och hur man enkelt och lätt skaffar sig en trädgård som ger både prunkande prydnadsväxter och friska grönsaker. Men vägen fram mot en giftfri trädgård har inte varit spikrak för Nils. När han utbildade sig till trädgårdsmästare på fyrtiotalet var det rakt motsatta idéer som lärdes ut. Under 15 år odlade jag med konstgödning och bekämpningsmedel som DDT. I början av sextiotalet blev jag intresserad av det som kallades naturenlig odling där man uteslöt handelsgödsel och kemiska medel. Men det var svårt att få det att växa bra med enbart naturgödsel. Nils Åkerstedt experimenterade vidare och kom på att grönmassa från naturen borde vara bra näring. I mitten av sjuttiotalet testade han för första gången att odla i sand och att använda enbart gräsklipp som gödsel och det gav genast mycket bra resultat, ja utfallet var så gott att han sedan dess inte odlat på något annat sätt. Jag brukar rekommendera folk att prova mina metoder. Man kan gärna odla med sin gamla metod på hälften av ytan och byta till sand och gräsklipp på den andra halvan. För det mesta brukar det leda till att man byter resten av jorden mot sand nästa år. Gräsklipp Nils menar att gräsklipp ger all näring växterna behöver, men helst bör klippet komma från både gräs och örter. Själv sådde han inte gräs när han anlade sin gräsmatta utan lät naturen själv bestämma vilka arter s o m s k u l l e växa där. Efter hand överlevde bara de gräs och örter som klarade av att slås regelbundet. Ju mer så kallat ogräs man har i gräsmattan desto bättre växer det av gräsklippet. Har man inte ogräs i gräsmattan kan man plocka olika örter i naturen och köra över dem med gräsklipparen några gånger så blir det näringsrikt täckmaterial. Nils menar att man bör slå gräsmattan regelbundet en gång i veckan. Om man inte har behov av all grönmassa direkt kan den lagras i plastsäckar. Säckarna fylls med gräsklippet och sedan knyter man om ordentligt så att inte luften kommer till. Gräset kan då användas som täckmaterial nästa säsong. En del tror att gräsmattan behöver gräsklippet själv för att växa bra, men Nils håller inte med. En gräsmatta kan inte ta emot all näring från klippet så jag tror det mesta lakas ut om man låter det ligga kvar. Nils gödslar inte sin gräsmatta alls och använder inte heller kemiska medel mot mossa. Om det börjar växa mossa toppdressar 7 17

18 Sand & gräsklipp han med 1 cm sand för att öka genomsläppligheten. Har man mycket mossa kan man behöva lägga på sand i flera omgångar. Skulle det växa dåligt på någon del av gräsmattan lägger Nils på kompostjord som tillför näring. För den som odlar till husbehov räcker det ofta med en vanlig gräsklippare (gärna handdriven). Odlar man på större ytor kan man slå av vallar med en slaghack och få stora mängder grönmassa. Nils rekommenderar inte att man tar gräsklipp från golfbanor eftersom det kan vara så finfördelat att det täpper till marken och orsakar syreförlust. Dessutom är gräset troligtvis konstgödslat. Sand Nils föredrar att odla i sand framför jord. Varför det växer så mycket bättre i sand vet han inte med säkerhet men han tror att växternas rotsystem är en av orsakerna. Jag har sett att växterna bildar otroligt många små sugrötter när de växer i sand. Han brukar köpa sand i storlek 0-8. Den kan ha olika benämningar i olika delar av landet, till exempel putssand, natursand eller sjösand. Under årens lopp har det blivit många lastbilslass med sand som har forslats till den egna trädgården. En vanlig kritik mot hans sätt att odla är att det är onödigt att transportera så mycket sand men Nils framhåller att de flesta har ett sandtag nära sig och att transporterna sällan behöver bli långa. Dessutom slipper man köpa planteringsjord, torv och gödselmedel som idag transporteras långväga över landet. På plantskolorna säger de ofta att man måste köpa specialjord och olika gödselmedel för olika växter men jag klarar mig helt med sand. Jag har provat 150 olika arter i sand och alla har trivts. Jag anser att man inte behöver specialgödsel, benmjöl och kalk. Det lämpar sig bäst att använda sand i upphöjda bäddar och Nils brukar fylla träramar med cm sand. Ramarna kan ställas direkt på marken och så täcker man tjockt med tidningar för att stoppa ogräset. Sedan är det bara att fylla på med sand, ju mer desto bättre. När tidningarna har brutits ned efter ett år är ogräset dött. Det går också bra att byta ut jorden i blomsterrabatter mot sand. Det ger prunkande växter och dessutom kan man ofta lyckas med växter som egentligen behöver ett mildare klimat. Nils menar att man i sand kan klara växter som är avsedda för 2-3 växtzoner bättre klimat. Detta beror på att sanden värms upp fortare och dessutom ger en bättre dränering under vintern. Även när man planterar träd, buskar och perenner kan man använda sand istället för planteringsjord. Gräv ett hål som endast är lite större än jordklumpen och fyll på med sand runt den. Detta gör det lätt för plantan att etablera sig. Täck med 1 dm sand och fyll på med gräsklipp. Grönsaker När Nils odlar grönsaker sår han dem direkt i sandbädden. Bädden måste sedan vattnas varje dag eftersom sanden inte håller vatten. När hjärtbladen kommer fram kan man behöva vattna med nässelvatten för att ge näring. Detta är framför allt viktigt om sanden är ny; när man har odlat några år kommer sanden att innehålla näring och växterna klarar sig de första veckorna utan tillskott. När växterna har blivit en dryg decimeter höga och man har hunnit gallra är det dags att lägga på täckmaterial. Nils lägger på 10 cm gräsklipp runt växterna och täcker hela bädden så att inget ogräs kan säsongen. komma upp. Denna näring är tillräcklig för de flesta växter. Mycket näringskrävande växter som kål, purjo och gurka kan behöva täckning ytterligare en gång på Det är viktigt att hålla täckmaterialet fuktigt under hela säsongen för att stimulera nedbrytningen och man kan därför behöva vattna en gång i veckan om det är torrt väder. Nils använder också gärna nässelvatten som är rikt på olika näringsämnen och mikroorganismer. Nässlor och vatten blandas i en hink och allt eftersom man tar av vattnet fyller man på med mer vatten och nässlor. På detta sätt kan man hålla gång i nässelvattnet hela sommaren. Nils Åkerstedt har många vackra foton från sina prunkande rabatter som mer än väl bevisar att hans metoder fungerar. Han kan också rapportera om rekordskördar. Vag sägs till exempel om 115 kilo morötter från en bädd på 9 kvadratmeter? En av orsakerna till de höga skördarna är att man med täckodling i sand kan odla tätare än annars. För morötter kan man ha ett radavstånd på 15 cm och även kålplantorna kan sättas tätare. Odlar man tomater utomhus i kruka mognar de mycket snabbare om de står i sand. Även gurka gillar sand och den bör få gräsklipp var fjortonde dag. Nils har själv fått 75 gurkor på samma planta genom sin odlingsmetod. På hösten tycker Nils att man ska täcka odlingsbädden. Löv är ett bra täckmaterial och man kan finfördela det genom att köra över med gräsklipparen. 18

19 Potatis Nils Åkerstedt har utarbetat en speciell metod för potatisodling. Han odlar i djupa sandbäddar helt utan jord, kupning, plöjning och arbetsam upptagning. Potatisen förgros och sätts ytligt med 30 centimeters mellanrum. Sedan täcker man med fiberduk för att skydda mot eventuell nattfrost. När blasten har kommit upp en bit är det dags att lägga på ett rejält täcklager. Det är viktigt att lagret är så tjockt för att solljuset inte ska göra knölarna gröna. Nu är det bara att vänta på att naturen ska göra sitt. Med den här metoden kan man få potatis tidigt (Nils b r u k a d e h a Prydnadsväxter Även perenner, ettåriga växter, prydnadsbuskar och träd trivs i sand och gräsklipp. Nils Åkerstedt har med åren märkt att allt han har prövat föredrar hans odlingsmetod. En invändning brukar vara att det ser stökigt ut med täckmaterial i rabatten, men Nils visar då några bilder med prunkande blomsterrabatter där man omöjligt kan se att det finns gräsklipp i botten. Sand & gräsklipp En fördel med odling i sand är möjligheten att klara växter som egentligen är anpassade till lägre växtzoner. Detta ger norrlänningar möjlighet att odla sådant som annars bara växer i södra Sverige. För dem som bor i zon 1 borde det göra det möjligt att klara växter som normalt sett trivs betydligt längre söderut. Nils tipsar också om att det är enkelt att ta sticklingar och få dem att rota sig i sand. Sätt dem i en kruka med sand och bind över en plastpåse för att hålla fukten. På detta sätt kan man själv lätt föröka sina plantor och man får också ofta friskare växter än dem man kan köpa på plantskolorna. Längst till vänster: Så här fint växer tomater och gurka med bara gräsklipp som gödsling. T.v: Potatis kan sättas direkt på jorden eller på en sandbädd om man täcker den med ett tjockt täcke. Metoden ger fina knölar och när de ska skördas behöver man bara lyfta på täcket. Ovan: Fin paprika odlad i gräsklipp. T.h: Näringskrävande växter som selleri behöver två omgångar med gräsklipp under säsongen. potatis till midsommar i Sundsvall). Vid skörden är det bara att lyfta på täcket och skrapa fram knölarna. Frukt och bär Även fruktträd och bärbuskar trivs med täckning och sand. Man hör ibland att man ska ta bort gräsmatten runt fruktträd och buskar men det tycker jag är fel. Jorden ska aldrig ligga bar. Nils rekommenderar att man planterar fruktträd och buskar med sand i gropen. De mår också bra av att man sprider ut sand under dem. Man bör tänka på att sprida sand under hela kronan eftersom rötterna sträcker sig ut så långt. Nysatta buskar och träd kan få 10 cm gräsklipp varje år under de första 2-3 åren, äppelträd gärna i 5 år. Sedan täcker man vid behov. Även jordgubbar odlas i sand. Nils täcker med tidningar och bygger åsar av sand, 30 cm höga på mitten. Jordgubbarna planteras på våren och täcks direkt med gräsklipp, sedan behöver de inte täckas mer än vart tredje år. Med denna metod har Nils fått fina skördar och plantorna har hållit i 7 år mot normalt 3-4. En norsk jordgubbsodlare har blivit så förtjust i metoden att han använder den för ekologisk odling. Visserligen innebär det en del jobb att bygga sandvallar men det har lönat sig även i en kommersiell odling eftersom jordgubbarna inte har angripits av sjukdomar. Jord och gödsel Nils Åkerstedt är mycket kritisk till trädgårdsbranschen som idag säljer alltmer jord och gödsel på påse. Med sand och gräsklipp klarar man allt själv, menar han. Istället för att använda planteringsjord fyller han planteringshålet med sand och för krukor och plantuppdragning tillverkar han egen jord. Nils gör planteringsjord genom att blanda sand och gräsklipp i en plastsäck på hösten. Säcken knyts om och används på våren. Genom att blanda hälften sand och hälften gräsklipp (volymmässigt) får man jord som kan användas till krukor, även inomhus. En blandning på en fjärdedel gräs och tre fjärdedelar sand ger såjord. Sanden och gräsklippet bör blandas ordentligt, man kan göra det för hand i en skottkärra. Nils har själv använt en cementblandare för att förenkla proceduren. När säckarna öppnas på våren ska de gärna stå och lufta några dagar innan man använder jorden. Jordblandningen är utmärkt för inomhusväxter och fungerar för allt från begonior till gröna växter. Man behöver dock inte lika stora krukor som när man odlar i jord, hälften så stora brukar räcka. Nils gör också egen gödsel. Han finfördelar då grönmassa från örter och ogräs och lägger dem i en plastpåse och knyter om. Efter två veckor har grönmassan blivit färdig gödsel och den kan användas till krukväxter. Ett lager på 1 cm räcker. 7 19

20 Sand & gräsklipp Krukodlade växter, som denna chiliplanta, trivs bra i sand Friska växter Nils påpekar att odling med sand och gräsklipp ger mycket friska och starka växter och att han på detta sätt i allmänhet slipper angrepp av sjukdomar och skadedjur. Varken sorkar eller sniglar trivs i sanden och de friska plantorna verkar också lättare stå emot skadeinsekter och svampangrepp. Trips, spinnare och annan ohyra håller han borta genom en mycket enkel, billig och miljövänlig metod. Ohyran gillar inte fukt och vatten så de försvinner om man duschar växterna ofta. Utomhus kan man ha en slang och ett bra munstycke och så duschar man dem underifrån. Det här fungerar bra till exempel på rosor och äppelträd. Nils menar att hans sätt att odla har många fördelar. Det är enkelt att jobba med sand och man slipper rensa ogräs. Man kan odla växter som egentligen är anpassade till lägre växtzoner och även få tidigare skörd. Metoderna han har utarbetat är helt miljövänliga och efterliknar naturens strävan att alltid hålla marken täckt. Jag tycker man ska undvika att gräva. Undersökningar visar att om man gräver två spadtag djupt tar det 8-9 år att återställa balansen i mikrolivet. Nils metod innebär att man odlar allt på samma sätt. Till och med surjordsväxter som rhododendron som anses vilja ha lågt ph växer villigt i sand. Man kan gärna prova odling i sand om man har något ställe där det växer dåligt. Lägger man ut cm sand växer det överallt. Men man ska inte lägga ut tunna sandlager på kompakt jord, då kan jorden bli ännu hårdare. En annan fördel med odling i sand är att man inte behöver vara så strikt med växtföljden för att undvika jordburna sjukdomar. Nils har själv till exempel odlat tomater i samma jord under 20 år utan problem. SAMAP Hushållssädeskvarnar Mal färskt fullkornsmjöl av bl.a. vete och råg - malt på naturstenar - mycket tystgående - inget bortsiktat - fullt hälsovärde Ring så berättar vi mera! ORBIO AB tel: Forskning Nils Åkerstedt har tagit del av forskning kring täckodling och gödselvatten som han gärna delar med sig av. Bland annat berättar han att man i ett försök gjorde en blandning av konstgödsel med samma gödselvärde som nässelvatten. Trots att de båda blandningarna teoretiskt sett innehöll samma näringsvärde växte det bättre av nässelvattnet. Antagligen innehåller nässelvattnet ämnen som vi inte känner till, föreslår Nils. Han berättar också om ett annat experiment där man odlade med gräsklipp från klövervall och från mager åkermark. Märkligt nog växte det bäst med klippet från den magra åkern. m Fotnot: Nils Åkerstedt är Fobos rådgivare och man kan kontakta honom om man har trädgårdsfrågor. Se vidare under Fobos rådgivare på föreningssidorna. 20

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik Giftfri trädgård Information 2010 Kävlinge kommun, Miljö & Teknik Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge Telefon 046-73 90 00, Fax 046-73 91 35 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Februari 2010 Miljö & Teknik

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda.

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda. Syfte: Skapa förståelse för odlingens grundprinciper och ge en känsla av att kunna bidra till en hållbar utveckling genom egna handlingar, samt väcka ett intresse för odling hos barnen Mål: Att jämföra

Läs mer

REDUCERING AV MASK PÅ FAIRWAY

REDUCERING AV MASK PÅ FAIRWAY REDUCERING AV MASK PÅ FAIRWAY Magnus Koinberg HGU 2008 2010-07-16 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Om masken Metoder Försöksrutor Tillvägagångssätt Resultat Bilder Utvärdering Sammantattning

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE

FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE PRESENTATIONSÖVERSIKT Carl Rehnborg och berättelsen om NUTRIWAY Utmaningar gällande sund kost Färga din kost Sund kost. Sund livsstil. Dela välbefinnandet

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Lär dig mer om din kost

Lär dig mer om din kost kostspecial Fitness stora Matiga sallader sidan 64 Ekologiskt sidan 52 Lär dig mer om din kost Smoothietrender sidan 59 Äta bör du. Annars orkar du inte träna. Häng med i vår kostspecial och lär dig göra

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD.

VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD. VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD. 2 VI TROR PÅ EN RENARE VÄRLD. Med Pure Effect gör du rent på riktigt, på naturens egna villkor. Vi låter nämligen det första livet på jorden - mikroorganismer - göra jobbet.

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Författare Jansson K. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 3. Förbundet organisk biologisk odling. Redaktör Jansson K.

Författare Jansson K. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 3. Förbundet organisk biologisk odling. Redaktör Jansson K. Bibliografiska uppgifter för Börja odla på hösten Författare Jansson K. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 3 Utgivare Redaktör Jansson K. Huvudspråk Målgrupp Förbundet organisk biologisk

Läs mer

Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER. Riv ut och spara mittuppslaget

Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER. Riv ut och spara mittuppslaget Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER Riv ut och spara mittuppslaget Till Sveriges matlagare När tiden och lusten finns är det få saker som är så njutbara som att laga en god måltid. En god

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2 dieten, eller...? a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2, eller...?

a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2 dieten, eller...? a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2, eller...? Nyhetsbrev, december 2013. Hej! Låt dig inte hajpas av alla nya dieter! De kommer och går, men näringsläran består. Tänk på att äta näringsriktigt istället, så att du är frisk även om några år! Här får

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

En liten bok om mjölk

En liten bok om mjölk En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:

Läs mer

Mineralet för kraft och energi

Mineralet för kraft och energi Vetenskap Magnesium Magnesium hjälper oss att få mer energi, mer ork och bättre förmåga att motstå flera sjukdomar. Susanna Larsson, forskare på Karolinska Institutet i Solna, berättar att 24 000 personer

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Författare Jansson K. Utgivningsår 2007. Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 4. Förbundet organisk biologisk odling. Redaktör Jansson K.

Författare Jansson K. Utgivningsår 2007. Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 4. Förbundet organisk biologisk odling. Redaktör Jansson K. Bibliografiska uppgifter för Trädgårdsmästaren som odlar i sand Författare Jansson K. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 4 Utgivare Redaktör Jansson K. Huvudspråk Målgrupp Förbundet organisk

Läs mer

Grönsaker och rotfrukter

Grönsaker och rotfrukter Grönsaker och rotfrukter Alla slags grönsaker och rotsaker är bra mat. Förutom C vitamin, E vitamin och folat (folsyra) innehåller de antioxidanter samt kalcium, kalium, magnesium och kostfiber. C-vitaminet

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Innehållsförteckning. Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4. Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7. Vision & Filosofi 8

Innehållsförteckning. Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4. Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7. Vision & Filosofi 8 1 Innehållsförteckning Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4 Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7 Vision & Filosofi 8 Framtida systemkomponenter 8 Design Bild 9, Bild 10 9 10 Behovsinventering

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER. www.kvarnbyfoder.se

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER. www.kvarnbyfoder.se HÄST vitafor MINERALER HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Vitafor Hästmineraler är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Lärarhandledning Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Bra att veta Målsättningen är att eleverna ska: - förstå hur marken som

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se

vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Kvarnbyfoders mineralfodersortiment till häst är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror!

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror! TREE Livsstilsdesign Tree Livsstilsdesign 23 oktober 2014 Livsviktiga och livsfarliga fettsyror En guide till att välja bra fetter och omega3 tillskott Omega3 och omega6 är olika fleromättade fettsyror

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Grönsaker och rotfrukter

Grönsaker och rotfrukter Grönsaker och rotfrukter Alla slags grönsaker och rotsaker är bra mat. Förutom C vitamin, E vitamin och folat (folsyra) innehåller de antioxidanter samt kalcium, kalium, magnesium och kostfiber. C-vitaminet

Läs mer

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6 Kristen etisk front Ni tror att alla levande varelser är formgivna av Gud, och att de följaktligen ser ut så som Gud vill att de ska se ut. Gud är allvetande och ofelbar medan människan inte kan veta allt

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

KRAV-MÄRKT ÄR. Godare för hälsan. Receptet på godare mat

KRAV-MÄRKT ÄR. Godare för hälsan. Receptet på godare mat KRAV-MÄRKT ÄR hälsan Receptet på godare mat KRAV-MÄRKT MAT & HÄLSA Ju mer KRAV-märkt mat du äter, desto mindre mängd kemiska bekämpningsmedel får du i dig. Våra regler skyddar din mat mot föroreningar.

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Kost för idrottare Träningslära 1

Kost för idrottare Träningslära 1 Kost för idrottare Träningslära 1 Undervisningen i kursen ska innehålla: Närings- och kostkunskap för prestation och hälsa Betydelsen av återhämtning och vila för prestation, välbefinnande och hälsa Lektionsinnehåll

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Det Lilla Världslöftet

Det Lilla Världslöftet Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6

Läs mer

9. Vitlök är en klassiker i

9. Vitlök är en klassiker i Textstorlek: 25 löjligt nyttiga nyttigheter Rena hälsobomberna, inget knussel. Vissa födoämnen är nästan för nyttiga för sitt eget bästa. Ät dem, nu! 1. Ägg är fullpackade med nyttiga näringsämnen. Bland

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Umeå 27 oktober 2009

Umeå 27 oktober 2009 Umeå 27 oktober 2009 Låt maten vara din medicin och medicinen din mat Hippokrates 460-377 FKR Innehåll Vad tycker konsumenterna? Konsumenter i lågkonjunktur Vad behöver vi mer forskning om i Norrland?

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer