Har patienter med långvarig ländryggssmärta någon nytta av specifik stabiliseringsträning?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Har patienter med långvarig ländryggssmärta någon nytta av specifik stabiliseringsträning?"

Transkript

1 Har patienter med långvarig ländryggssmärta någon nytta av specifik stabiliseringsträning? En systematisk litteraturstudie Författare: Göran Larsson, sjukgymnast Närhälsan Skara rehabmottagning Rapport 2015:7

2 Rapport 2015:7 FoU i VGR: Projektarbete 15 hp, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Närhälsan FoU primärvård FoU-centrum Skaraborg primärvård och tandvård i samverkan Handledare: Kristina Bengtsson Boström, distriktsläkare, docent i allmänmedicin Närhälsan FoU-centrum Skaraborg Mats Hedman, sjukgymnast/fysioterapeut, fil.mag Skövde Rehabcenter

3 Sammanfattning Bakgrund Långvarig ländryggssmärta är det vanligaste smärttillståndet i det muskuloskeletala systemet. Orsaken är multifaktoriell och det biopsykosociala synsättet används för att förstå och behandla tillståndet. Sjukgymnastik är en del av behandlingen vid långvarig ländryggsmärta och fysisk träning och aktivitet är en av hörnstenarna i behandlingen. Man har visat att fysisk träning och aktivitet har bättre effekt på smärta och aktivitetsförmåga jämfört med metoder där patienten inte aktiveras fysiskt, men oklarhet råder om någon speciell träningsmetod är bättre än någon annan. Specifik stabiliseringsträning har blivit en allt vanligare träningsmetod de senaste åren och syftet med studien var att undersöka evidensen för om specifik stabiliseringsträning ger bättre effekt på smärta och aktivitetsförmåga jämfört med andra träningsmetoder eller insatser. Metod Metoden är en systematisk litteraturstudie där sökningar gjorts i databaser för att hitta relevanta artiklar. Granskning och bedömning av artiklar har gjorts enligt riktlinjer från SBU. Resultat Resultatet av granskningen gav 11 artiklar av medelhög eller hög kvalitet och efter evidensvärderingen konkluderades att det finns måttligt vetenskapligt stöd för att det inte finns några skillnader mellan olika träningsmetoder med liknande intensitet och duration vad gäller effekt på smärtintensitet och aktivitetsförmåga. Nyckelord fysioterapi, långvarig ländryggssmärta, specifik stabiliseringsträning.

4 Innehållsförteckning Introduktion... 1 Långvarig ländryggssmärta... 1 Behandling vid långvarig ländryggssmärta... 1 Bålstabilitet och specifik stabiliseringsträning... 2 Evidens för specifik stabiliseringsträning... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Design... 3 Definitioner av begrepp... 4 Litteratursökning... 4 Inklusionskriterier... 5 Databearbetning... 5 Etiska överväganden... 6 Resultat... 7 Litteratursökning... 7 Artikelgranskning... 8 Inkluderade artiklar Inkluderade artiklar från SBU Skillnad mellan specifik stabiliseringsträning och andra träningsformer 19 Diskussion Klinisk relevans Vem har nytta av vad? Vad kan studien hjälpa oss med kliniskt? Metodens för- och nackdelar Konklusion Referenslista Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Mall för bedömning av relevans Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier Exkluderade artiklar

5 Introduktion Ländryggssmärta, low back pain (LBP) är det vanligaste smärttillståndet i det muskuloskelettala systemet [1]. En nyligen publicerad studie visar att LBP är den ledande orsaken till levda år med funktionsnedsättning i både utvecklade och underutvecklade länder [2]. Punktprevalensen för LBP sägs vara 12 % och prevalensen under en månad är cirka 23 % [3]. En svensk studie konfirmerar dessa siffror [4]. Prevalensen är lika hög hos unga vuxna från 18 år som bland äldre, och i den senare gruppen ses en viss ökning av svåra besvär som kan leda till en mer uttalad aktivitetsbegränsning [1]. LBP definieras som smärta, muskelspänning eller stelhet nedanför revbenen och ovanför skinkvecken (sulcus glutaeus) med eller utan bensmärta. LBP delas ofta in i specifik eller ospecifik, där termen specifik anger att symptomen kommer av specifika patofysiologiska orsaker, som till exempel diskbråck, infektion, inflammation, osteoporos, reumatoid artrit, fraktur eller tumör. Endast hos cirka 10 % av patienterna kan en specifik underliggande sjukdom påvisas. Majoriteten av patienterna har ospecifik LBP, vilket definieras som symptom med oklar orsak [5]. Långvarig ländryggssmärta När smärtan varat mer än tre månader övergår besvären från att kallas akut LBP till långvarig LBP. Ibland används ordet kronisk som i detta fall kan likställas med långvarig. Långvarig smärta ska inte ses som akut smärta utsträckt i tid; vid långvariga smärtor ses förändringar i nervsystemet, framför allt i smärtbanorna och i de perifera vävnaderna. En del av förändringarna kan vara irreversibla om smärtan kvarstår under längre tid. Övergången från akut till långvarig smärta är individuell och ses som en process där många olika faktorer, till exempel genetiska, psykologiska, sociodemografiska och arbetsrelaterade, spelar in. I takt med denna nya förståelse för hur långvarig smärta uppkommer har en helhetsmodell kallad den biopsykosociala modellen/synsättet vuxit fram och sägs bilda en bas för diagnostik, behandling och rehabilitering vid långvariga smärtor. När långvarig smärta etablerats minskar möjligheten till smärtfrihet. Bestående smärtor kräver ofta långvariga behandlingar och regelbundna kontroller [6]. Man kan se LBP som ett långvarigt (ibland livslångt) eller återkommande tillstånd, med episoder som hänger samman [3]. Patienter med långvarig LBP rapporterar ofta besvär från andra leder. Det finns samband mellan besvär från fler leder och sämre hälsa, både fysiskt och mentalt, samt nedsatt funktion och aktivitetsförmåga och försämrad prognos, när man jämför med att ha smärta från ett ställe [1]. Behandling vid långvarig ländryggssmärta Behandlingen av patienter med LBP omfattar kirurgi, medicinsk behandling och sjukgymnastik samt mer sammansatta rehabiliteringsåtgärder av olika slag, så kallad multimodal rehabilitering [6, 7]. Sjukgymnastisk behandling vid långvarig, ospecifik LBP kan bestå av bland annat akupunktur, transkutan elektrisk stimulering (TENS), manuell behandling, utbildning (till exempel rygg och smärtskola), beteendemedicinsk behandling och ortos (ryggbälte) [7]. Fysisk 1

6 träning är en vanlig åtgärd vid långvarig LBP [5], och bakom begreppet finns en mängd olika träningsmetoder som aerobisk träning, stretching, rörlighetsträning, styrketräning, koordinations- och balansträning och specifik stabiliseringsträning [5,8]. Bålstabilitet och specifik stabiliseringsträning Panjabi [9,10] lanserade en teori kring bålstabilitet där ledbanden, musklerna och senorna samt sensorisk och motorisk kontroll via nervsystemet tillsammans svarar för att upprätthålla korrekt hållning och att balansera stabilitet och mobilitet i ledsystemet vid rörelser och aktiviteter. Muskler delas in i stabiliserande muskler (posturala) och muskler som står för rörelse. Stabilisatorer kan delas in i primära och sekundära och har som uppgift att stabilisera leden och få ledytorna att närma sig varandra. De ligger ofta djupt i kroppen och är vanligen muskler som verkar över en led med god uthållighet. De har också en viktig proprioceptiv funktion, det vill säga är en del av det system som via nervsystemet ger oss möjlighet till kroppsuppfattning och kroppsmedvetande. Mobilisatorer är ytliga, kan utveckla mer kraft och större ledrörelser, men är mindre uthålliga [9-11]. Panjabis hypotes var att en nedsatt kapacitet i det stabiliserande systemet kunde ge upphov till instabilitet där man inte klarar av att bibehålla den korrekta ledpositionen och hållningen, vilket kan leda till onormal belastning på smärtkänsliga strukturer [9-11]. Flera forskargrupper har därefter forskat på sambandet mellan bålstabilitet och långvarig ländryggssmärta. Det har bland annat visats att aktiviteten av djupa muskler i bålen, framför allt musculus transversus abdominis och musculus multifidus, är nedsatt och försenad, och att dessa muskler är atrofierade hos patienter med LBP. Samtliga bålmuskler medverkar i den motoriska kontrollen och stabiliteten, men de djupa musklerna har en avgörande roll för kontroll av ryggradens rörelse och en mer dynamisk kontroll av bålen. Vidare har det observerats att de patienter där försämring i motorisk kontroll och de djupa musklernas funktion kvarstår, har större risk för återkommande LBP och att patienter med LBP förändrar sin rörelsestrategi mot ökad stelhet i ledsystemet och på det sättet ökar sin bålstabilitet [12]. Det har påvisats samband mellan LBP och andningsbesvär respektive inkontinens, vilket troligen speglar att musklerna i diafragma och bäckenbotten är viktiga för bålstabilitet och för andningsfunktion respektive kontinens [13]. Utifrån en del av denna forskning presenterades konceptet specifik stabiliseringsträning av en forskargrupp med sjukgymnaster från Australien [14]. Kännetecknande för konceptet är bland annat att man i rehabiliteringen strävar efter motorisk kontroll genom precis aktivering av musculus transversus abdominis och musculus multifidus, samtidigt som man dämpar aktiviteten av ytligare muskulatur och uppmuntrar fri andningsfunktion. Man använder sig också av nya sätt och metoder att underlätta inlärning och ge återkoppling till patienter och poängterar att varje individ ges individuell träning baserat på bedömning av funktion. I konceptet sker en gradvis stegring från inlärning av motorisk kontroll av vissa muskler till att använda sig av rätt koordination i funktionella övningar och situationer [14]. 2

7 Evidens för specifik stabiliseringsträning Det har i ett flertal studier och översikter visats att fysisk träning har effekt på smärta och funktion/aktivitetsförmåga vid långvarig LBP [5, 6, 8, 15]. I en översikt fann man stöd för effekt av individuellt utformade träningsprogram (framför allt styrketräning och stretching) under övervakning eller med uppföljningar för att uppmuntra till följsamhet till en hög träningsnivå [8]. I motsats till detta fann en annan översikt inte att någon speciell typ av fysisk träning var mer effektiv än någon annan [5]. Slutsatserna vid SBU:s granskning 2006 var att det fanns starkt vetenskapligt stöd för att aktiv, specifik och professionellt ledd träning ger bättre effekt på smärtlindring vid långvarig LBP än passiv behandling och generella övningar; att träning ger bättre effekt på smärtintensitet och aktivitetsbegränsning jämfört med åtgärder där patienten behandlas med manuella och/ eller fysikaliska metoder och att träning kompletterad med beteendepåverkande åtgärder ger bättre effekt i form av minskad smärtintensitet och ökad livskvalitet än enbart fysisk träning [6]. Bland de studier av långvarig LBP som granskades av SBU 2006 fanns en som innehöll specifik stabiliseringsträning. De nya studier som ingick i SBU-rapporten 2010 fick inte SBU att ändra de tidigare redovisade slutsatserna från De nya slutsatser som rör fysisk aktivitet/träning vid långvarig LBP var; att det fanns starkt vetenskapligt underlag för att beteendemedicinsk behandling leder till större förbättring i aktivitetsförmåga efter 2-5 år än fysisk aktivitet/träning; att fysisk aktivitet/träning visar statistiskt säkerställda effekter över tid jämfört med tillståndet före behandling, men att studier som jämför med ingen behandling saknas; att det inte gått att visa någon skillnad i effekt mellan råd om egenvård och fysisk aktivitet/träning, men det vetenskapliga underlaget för detta var begränsat. Specifik stabiliseringsträning ingick som en del i kombinationsbehandlingar i fyra av de redovisade studierna. Det har nu gått ytterligare fem år sedan senaste granskning och nya studier har tillkommit, det kan därför vara av värde att på nytt undersöka det vetenskapliga stödet för specifik stabiliseringsträning. Syfte Att kartlägga om det finns evidens för om specifik stabiliseringsträning ger bättre effekt på smärta och aktivitetsförmåga för patienter med långvarig ospecifik LBP jämfört med andra tränings- eller behandlingsformer. Metod Design Studiedesignen var en systematisk litteraturstudie, där för syftet aktuella och relevanta studier granskades och evidensvärderades. 3

8 Definitioner av begrepp Långvarig ospecifik ländryggsmärta: Smärta, muskelspänning eller stelhet nedanför revbenen och ovanför skinkvecken med eller utan bensmärta, utan specifika patofysiologiska orsaker och som varat mer än tre månader [5-6]. Specifik stabilitetsträning: Utgår från det koncept och den metod som presenterats av Richardson et al. [14]. En definition är att återställa normal kontroll av den djupa muskulaturen, minska aktiviteten av mer ytliga muskler och sedan bibehålla normal kontroll genom mer och mer utmanande fysiska och funktionella övningar [12]. Hädanefter används förkortningen ss i uppsatsen. Litteratursökning I samarbete med bibliotekarie på Skaraborgs sjukhus bestämdes att söka artiklar från databaserna PubMed, PEDro, CINAHL och AMED. Sökorden hämtades från MeSH och har till viss del samordnats med sökstrategier från SBU-rapporterna 2006 och 2010 och var: Low back pain, Physical therapy modalities, Physical therapy (specialty), Physical Education and Training, Exercise, Exercise Movement Techniques och Motor Activity. I PEDro såg söksystemet annorlunda ut, och här gjordes sökningen på ett annat sätt. Sökningen kan göras genom att använda rubriker och under varje rubrik finns ett antal olika val. Utifrån syfte och frågeställningar gjordes val och kombinationer på sex olika sätt för att täcka in alla möjliga varianter. Rubrikerna var följande: 1) therapy, 2) problem, 3) body part, 4) subdiscipline, 5) topic, 6) method. Sökningen beskrivs i Tabell 1. Tabell 1. Sökning i databasen PEDro. Sökning i PEDro Sökord Skill training, motor incoordination, lumbar spine, sacroiliac joint or pelvis, musculoskeletal, chronic pain, clinical trial Skill training, muscle weakness, lumbar spine, sacroiliac joint or pelvis, musculoskeletal, chronic pain, clinical trial Skill training, pain, lumbar spine, sacroiliac joint or pelvis, musculoskeletal, chronic pain, clinical trial Strength training, motor incoordination, lumbar spine, sacroiliac joint or pelvis, musculoskeletal, chronic pain, clinical trial Strength training, muscle weakness, lumbar spine, sacroiliac joint or pelvis, musculoskeletal, chronic pain, clinical trial Strength training, pain, lumbar spine, sacroiliac joint or pelvis, musculoskeletal, chronic pain, clinical trial Efter hela litteratursökningen granskades titlar, abstracts och fulltextartiklar för att få fram de artiklar som inkluderades i studien. Författaren och en studiekollega granskade självständigt abstrakt och artiklar följt av samråd vid avvikande bedömningar. 4

9 Det räckte att en av bedömarna ansåg att artikeln skulle ingå för att den skulle beställas. Då systematiska litteraturgranskningar med samma frågeställningar angående ss gjorts av SBU 2006 och 2010 [6, 15], lades relevanta artiklar från dessa granskningar till dem som hittades i detta projekt för att bedöma om det vetenskapliga stödet för metoden ändrats sedan Inklusionskriterier Följande inklusionskriterier användes för att i databaserna hitta de artiklar som skulle ingå i studien. Studiedesignen var randomiserade kontrollerade studier (RCT). Studierna skulle vara interventionsstudier med specifik stabilitetsträning i jämförelse med ingen behandling eller annan behandling. Effektmått skulle vara smärta och aktivitetsförmåga. Artiklarna skulle vara skrivna på svenska, norska, danska eller engelska. Artiklarna skulle ha publicerats från och fram till litteratursökningen som gjordes Studiepopulationen skulle vara vuxna över 18 år. Databearbetning De inkluderade studierna bedömdes av författaren och tidigare nämnda studiekollega vad gäller relevans och studiekvalitet. I det arbetet användes två mallar från SBU (Bilagor 1 och 2). Vid bedömningen av relevans granskades studiepopulation, intervention och jämförelseintervention, effektmått och studielängd utifrån olika aspekter enligt mallen, varpå det gjordes en sammanvägning och bedömning om artikeln var relevant eller inte. Därefter granskades kvaliteten enligt mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier. Vid bedömningen granskades artiklarnas begränsningar och eventuella systematiska fel (bias) i sex kategorier nämligen selektion, behandling, bedömning, bortfall, rapportering och förekomst av intressekonflikter. Risken för bias bedömdes som låg, medelhög eller hög. Ytterligare granskning gjordes utifrån de kategorier som i samråd med handledare har ansetts som extra viktiga, nämligen hur man löst frågan om blindning vid bedömning av deltagarna, vid genomförande av intervention, vid utvärdering av utfall och vid analys av resultat samt hur randomiseringen gjorts och hur bortfall har sett ut och hanterats. Utifrån hela granskningsprocessen bedömdes de inkluderade studierna vara av låg, medelhög eller hög studiekvalitet och relevans. De som bedömdes ha låg relevans och kvalitet exkluderades från vidare granskning och tabellerades separat. De kvarstående artiklarna, tillsammans med de artiklar som hämtats från SBUrapporterna, granskades enligt GRADE (Grading of Recommendation Assessment, Development and Evaluation) (Figur 1), för att värdera evidensen för specifik stabiliseringsträning jämfört med andra träningsmetoder vid långvarig LBP. Evidensstyrkan för vart och ett av effektmåtten smärta och aktivitetsförmåga bedömdes utifrån studiedesign och den sammantagna värderingen av de ingående studiernas resultat och kvalitet. Tidigare nämnda studiekollega tog del i bedömningen. 5

10 Figur 1. Evidendsgradering enligt GRADE (Grading of Recommendation Assessment, Development and Evaluation) Återgiven från [16]. Etiska överväganden För en litteraturstudie krävs vanligtvis inget forskningsetiskt tillstånd. Författarens eget intresse för området kan medföra en risk att välja ut information och resultat som tyder på evidens för specifik stabiliseringsträning, eller tolka information och resultat på ett sådant sätt. För att minska risken var det två personer som granskade och bedömde artiklarna. 6

11 Resultat Resultaten redovisas i kronologisk ordning från litteratursökningen till hur processen att hitta de artiklar som inkluderats gått till, samt hur dessa artiklar granskats och värderats. Slutligen redovisas resultaten av evidensvärderingen. Litteratursökning Resultaten av de tidigare nämnda sökningarna i PEDro blev följande: sökning ett: 1 titel; sökning två: 8 titlar; sökning tre: 67 titlar; sökning fyra: 0 titlar; sökning fem: 15 titlar; sökning sex: 88 titlar. Sammanlagt hittades 179 titlar i PEDro. I PubMed hittades 409 titlar, i Cinahl 319 och i AMED 92, sammanlagt 999 titlar(figur 2). Urval genom titelgranskning gav 46 titlar från PEDro, 20 titlar från PubMed, en från CINAHL och två från AMED. Under granskningen återkom samma artiklar, dubbletter, och dessa valdes bort. Titlar 999 Abstracts 69 Artiklar i fulltext 29 Inkluderade artiklar 19 Exkluderade titlar 930 Exkluderade abstracts 41 Exkluderade artiklar 10 Låg kvalitet och relevans 13 Medelhög kvalitet och relevans 4 Hög kvalitet och relevans 2 Figur 2. Flödesschema för litteratursökningen. 7

12 Efter diskussion bestämdes att inkludera studier som undersöker en eventuell undergrupp inom den större gruppen av patienter med långvarig LBP. Enligt vissa artikelförfattare [17] har en del av patienterna med långvarig LBP en klinisk lumbal instabilitet, som man menar kan särskiljas med vissa kliniska test. Om det finns forskning som stöder detta ligger utanför ramen för denna studie, men studierna inkluderades då studiepopulationerna har långvarig LBP. Totalt granskades 69 abstracts. Av dessa bedömdes 29 svara upp mot inklusionskriterierna och beställdes i fulltext. En av artiklarna gick inte att få tag i, trots hjälp från biblioteket på Skaraborgs sjukhus. Denna artikel samt övriga, sammanlagt tio, exkluderades och redovisas med artikelnamn och exklusionsorsak i Bilaga 3. Artikelgranskning De 19 artiklar som inkluderades granskades sedan utifrån kvalitet och relevans. Vid granskningen bedömdes 13 artiklar vara av låg kvalitet eller relevans, dessa redovisas i Tabell 2. Tabell 2. Exkluderade artiklar, låg relevans och kvalitet. Författare Land År Yoo et al. Sydkorea [18] Kumar Indien [19] Hwang et al. Sydkorea [20] Javadian et al. Iran [21] Beskrivning 30 universitetsstudenter med långvarig LBP randomiserades till bålstabilitetsövningar med avlastning i slynga eller till styrke och rörlighetsövningar på matta tre gånger/vecka i fyra veckor. 18 yngre vuxna med långvarig LBP med tecken på klinisk lumbal instabilitet randomiserades till ss eller till placebo. Syftet var att undersöka korttidseffekten. 14 personer med långvarig LBP randomiserades till bålstabilitetsträning eller till behandling med värme, ultraljud och tens. Dessutom en kontrollgrupp på sju friska personer. Träning eller behandling under fyra veckor, fem gånger per vecka. 30 personer med långvarig LBP och klinisk lumbal instabilitet randomiserades till två träningsgrupper, båda tränade enligt samma program men den ena gruppen tränade också ss. Träning i åtta veckor, oklart hur många tillfällen. Exklusionsorsak Oklart om bedömare var blindade. Tveksamt om metoden är jämförbar med specifik stabiliseringsträning (ss). Studiepopulationen var inte representativ. Kort intervention, ingen långtidsuppföljning Få studiedeltagare. Studiepopulationen var inte representativ. Tveksam metod. Oklart om bedömare var blindade. Bortfall eller följsamhet inte rapporterad. Få studiedeltagare, oklart hur de rekryterades. Oklart om bedömare var blindade. Bortfall eller följsamhet inte rapporterad, oklart hur deltagarna rekryterats. Båda grupperna tränade moment av stabiliseringsträning. 8

13 Fortsättning Tabell 2. Författare Land År Kumar et al. Indien [22] Stankovic et al. Serbien [23] Andrusaitis et al. Brasilien [24] Areeudomwong et al. Thailand [25] Goel et al. Indien [26] Inani et al. Indien [27] Brooks et al Australien [28] Unsgaard- Töndel et al. Norge [29] Moon et al. Sydkorea [30] Beskrivning 30 ishockeyspelare med subakut eller långvarig LBP randomiserades till ss eller till en kombination av ultraljud, kortvågsbehandling och styrketräning av ländryggsmuskler. Behandlingen pågick varannan dag under 35 dagar. Av 250 patienter med långvarig LBP fick 125 ss och 125 styrketräning och stretching i fyra veckor, fem gånger per vecka. Tio kvinnor med långvariga ländryggsbesvär randomiserades till ss eller till styrketräning av bål. Fem kvinnor utan besvär var kontrollgrupp. Tjugo personer med långvarig LBP, och som bedömdes ha klinisk lumbal instabilitet, randomiserades till ss eller till stretching och värmebehandling. 45 personer med långvarig LBP delades in i tre grupper och fick olika stabiliseringsprogram under tre veckor, oklart hur många gånger. 30 personer med långvarig LBP randomiserades till ss eller stretching och styrketräning av bålmuskler. Båda grupper behandlades med kortvåg och traktion och isometrisk träning före träningsperioden som var tre månader. 64 personer med långvarig LBP randomiserades till ss eller till konditionsträning på cykel och stretching under 8 veckor tre gånger per vecka. 109 personer med långvarig LBP randomiserades till tre grupper; ss, träning i slynga och generella styrkeövningar för bål och stretching. Behandling 1 gång per vecka i åtta veckor. 21 personer med långvarig LBP randomiserades till ss eller styrketräning för bålen två gånger i veckan under 8 veckor. 9 Exklusionsorsak Överförbarheten tveksam. Oklart om bedömare var blindade. Bortfall och följsamhet inte rapporterade. Bortfall i båda grupperna, över 50 % i kontrollgruppen. Ingen analys eller diskussion kring detta. Få studiedeltagare. Få studiedeltagare. Oklart om bedömare var blindade. Oklart hur träningsprogrammen var utformade. Kort interventionstid, ingen långtidsuppföljning. Oklart om bedömare var blindade. Tveksam metod, då man sammanblandade olika behandlingsmetoder. Relativt stort bortfall under träningsperioden i kontrollgruppen, men samtliga bedömdes efter intervention Ingen analys eller diskussion kring bortfallet. Ingen långtidsuppföljning. Stort bortfall i den tredje gruppen. I studien diskuteras bortfallet och man kunde inte se några skillnader på de personer som hoppade av respektive fullföljde. Bortfallet bedöms ändå kunna snedvrida resultatet. Bedömare efter träningsperiod var inte blindad. För få studiedeltagare. Tveksam överförbarhet, ingen långtidsuppföljning.

14 Av de 13 artiklarna var det två som till stor del var välgjorda, men ändå inte inkluderades. En [28] exkluderades på grund av ett relativt stort bortfall (28 %) i kontrollgruppen. En stor del av bortfallet var personer som inte var nöjda med behandlingsupplägget (fem personer). Författarna analyserade inte bortfallet. Studien visade att ss var signifikant bättre än konditionsträning på cykel och stretching för både smärta och aktivitetsförmåga. En annan studie [29] exkluderades också på grund av ett relativt stort bortfall (30 %) i en av tre grupper. Studien jämförde ss dels med träning i slynga, dels med styrketräning av bålmuskler och stretching och i studien ingick en långtidsuppföljning. Studien kunde inte visa någon skillnad mellan de olika träningsuppläggen, men författarna menade att man inte kunde utesluta att ss hade bättre effekt på smärta än generell styrketräning och stretching, då siffrorna visade en sådan trend. Författarna analyserade bortfallet på så sätt att de inte kunde se några skillnader på de personer som fullföljde och de som hoppade av. I diskussionen tar man upp frågan och menar att om de som hoppade av gjorde det på grund av dålig effekt, så skulle detta innebära att skillnaden mellan grupperna underskattades. Detta var skälet till att artikeln inte inkluderades i den fortsatta granskningen. Inkluderade artiklar Resultatet av litteratursökning och därefter granskning blev att fyra studier ansågs vara av medelhög kvalitet och två ansågs vara av hög kvalitet. Dessa studier presenteras i Tabell 3. 10

15 Tabell 3. Inkluderade artiklar, medelhög eller hög kvalitet och relevans. Författare År Studiedesign Studiepopulation Intervention Kontrollgrupp Uppföljning Resultat Studiekvalitet Xueiang et al [31]. Randomiserad klinisk studie (RCT). 60 patienter med långvarig ländryggssmärta i åldrarna 18 till 60 år rekryterades från en sjukgymnastikpraktik i Shanghai, Kina. Bålstabilitetsträning. Motsvararar inte fullt ut specifik stabiliseringsträning enligt Richardson et al., men fokuserar på koordination och kontroll. Båda grupper tränade tre gånger i veckan i tolv veckor och 40 minuter vid varje tillfälle. Styrketräning av bålmuskler med konventionella övningar som till exempel situps och ryggsträck i magliggande. Efter 12 veckor. I studien användes visual analog scale (VAS) för utvärdering av smärta och Oswestry disabilty index (ODI) för att utvärdera aktivitetsförmåga. Smärta: Minskade i båda grupperna. Det fanns en statistiskt signifikant skillnad (p=0,036) på i medeltal 0,77 poäng till förmån för interventionen. Aktivitetsförmåga: Liknande resultat som för smärta. Skillnaden mellan grupperna var statistiskt signifikant (p=0,027) med en poängskillnad på 3,84 till förmån för interventionen. Medelhög. Utvärderare blindade men oklart om den som utförde analysen var blindad. Osäkert hur väl deltagarna var blindade för vad som var intervention och kontroll. Ingen rapport om följsamhet. Ingen långtidsuppföljning

16 Fortsättning tabell 3. Författare År Studiedesign Studiepopulation Intervention Kontrollgrupp Uppföljning Resultat Studiekvalitet Costa et al [32]. RCT. Av 220 patienter som sökte vård för långvarig ländryggssmärta på en sjukgymnastikpraktik på ett universitetssjukhus i Sydney, Australien inkluderades 154 deltagare. Specifik stabiliseringsträning enligt Richardson et al. Deltagarna fick behandling vid 12 tillfällen i 30 minuter under två månader samt instruerades om hemträning i den andra fasen av träning. Placebo i form av kortvåg och ultraljudsbehandling där apparaturen var avstängd. Deltagarna träffade sjukgymnast samma antal tillfällen och tid som interventionsgruppen. Efter två, sex respektive 12 månader. I studien användes numeric rating scale (NRS) för att utvärdera smärta, och patient-specific functional scale (PSFS) och Roland-Morris disability questionnaire (RMDQ) för att utvärdera aktivitetsförmåga och aktivitetsnedsättning. Smärta: Ingen signifikant skillnad vid 2 eller 6 månader men vid 12 månader en poängskillnad på 1,0 (p=0,030) till fördel för träningsgruppen. Aktivitetsförmåga: Förmågan signifikant bättre vid alla uppföljningar för träningsgruppen (PSFS) (p=0,005; 0,010; 0,003). Poängskillnaden var 1,1; 1,0; 1,5. Hög. Patienter och utvärderare samt den som utförde dataanalys var blindade. Samtliga behandlare fick gemensam utbildning och stöd under interventionen. Långtidsuppföljning. Följsamhet rapporterad. Nedsättning (RMDQ) signifikant mindre vid 2 och sex månader (p= 0,003; 0,014) men inte vid 12 månader för träningsgruppen. Motsvarande poängskillnad var 2,7 respektive 2,2. 12

17 Fortsättning Tabell 3. Författare År Studiedesign Studiepopulation Intervention Kontrollgrupp Uppföljning Resultat Studiekvalitet Macedo et al [33]. RCT. Deltagarna söktes via allmänpraktiserande sjukgymnaster i Sydney och Brisbane samt via en öppenvårdsmottagning på ett sjukhus i Sydney, Australien. Av 355 patienter inkluderades 172 med långvariga ländryggssmärtor till studien. Specifik stabiliseringsträning enligt Richardson et al. Deltagarna fick 14 individuella behandlingar på 1 timma, 12 av dem under de första två månaderna och två uppföljande behandlingar vid fyra respektive 10 månader. Graderad aktivitet. En metod för att öka aktivitetsförmågan genom att gradvis öka träningsnivån trots smärta. Kognitiva och beteendeterapeutiska principer användes för att överkomma oro och rädsla för smärta. Efter två, sex respektive 12 månader. För smärta användes NRS. För aktivitetsförmåga PSFS och RMDQ. Smärta och aktivitetsförmåga: Ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Både smärta och aktivitetsförmåga förbättrades i båda grupperna. Hög. Patienter och utvärderare samt den som utförde dataanalys var blindade. Samtliga behandlare fick gemensam utbildning och stöd under interventionen. Undersökning av patienters uppfattning om trovärdigheten i båda grupperna. Följsamhet rapporterad. Långtidsuppföljning. Samma tid och tidsupplägg för behandling som interventionsgruppen. Viss skillnad i deltagare som inte fullföljde, men bedöms inte ha påverkat resultatet. 13

18 Fortsättning Tabell 3. Författare År Studiedesign Studiepopulation Intervention Kontrollgrupp Uppföljning Resultat Studiekvalitet Franca et al [34]. RCT. Deltagarna valdes ut från en lista av patienter som behandlades på en ortopedmottagning på ett sjukhus i Sao Paolo, Brasilien. Man tog kontakt med 162 patienter och av dessa inkluderades 30 personer med långvarig ländryggssmärta Specifik stabiliseringsträning enligt Richardson et al. Träning två gånger per vecka, varje session 30 minuter, under 6 veckor. Ingen hemträning. Styrketräning av bålmuskler med konventionella övningar som till exempel situps och ryggsträck i magliggande. Samma upplägg för övrigt. Efter sex veckor. För smärta användes VAS och McGill pain questionnaire och för aktivitetsnedsättning Oswestry disability questionnarie. Smärta och aktivitetsförmåga: Båda grupperna förbättrades signifikant i samtliga tre utfallsmått. För interventionsgruppen p= 0,001 i alla tre utfallsmått och motsvarande för kontrollgruppen p= 0,000. Interventionen signifikant bättre än kontrollen. p=0,001 för alla tre utfallsmått. Medelhög. Utvärderare blindade, men oklart om den som utförde analysen var blindad. Något lågt antal deltagare. Ingen långtidsuppföljning. Ingen rapport om följsamhet. Skillnad i poäng mellan grupperna var 2,2 ; 13,9 respektive 6,4. 14

19 Fortsättning Tabell 3. Författare År Studiedesign Studiepopulation Intervention Kontrollgrupp Uppföljning Resultat Studiekvalitet Franca et al [35]. RCT. Deltagarna valdes ut från en lista av patienter som behandlades på en ortopedmottagning på ett sjukhus i Sao Paolo, Brasilien. Av 108 patienter inkluderades 30 med långvariga ländryggssmärtor. Specifik stabiliseringsträning enligt Richardson et al. Träning två gånger per vecka, varje session 30 minuter, under 6 veckor. Ingen hemträning. Stretching av ryggmuskler, bakre lårmuskler och vadmuskler både var sig och kombinerat. Samma upplägg för övrigt. Efter sex veckor. För smärta användes VAS och McGill pain questionnaire och för aktivitetsnedsättnin g Oswestry disability questionnarie. Smärta och aktivitetsförmåga: Båda grupperna förbättrades signifikant i samtliga tre utfallsmått (p=0,001 för samtliga). Signifikant skillnad för samtliga utfallsmått till förmån för interventionen (p=0,001). Skillnad i poäng mellan grupper var 3,1; 15,9 respektive 7,4. Medelhög. Utvärderare blindade, men oklart om de som gjorde analysen var blindade. Osäkert hur väl deltagarna var blindade för vad som var intervention och kontroll. Något lågt antal deltagare. Ingen långtidsuppföljning. Ingen rapport om följsamhet. 15

20 Fortsättning Tabell 3. Författare År Studiedesign Studiepopulation Intervention Kontrollgrupp Uppföljning Resultat Studiekvalitet Puntumetakul et al [17]. RCT. Patienter med långvariga ländryggssmärtor rekryterades från tre olika mottagningar på ett sjukhus i Thailand. 42 deltagare inkluderades och dessa skulle ha klinisk lumbal instabilitet. Specifik stabiliseringsträning enligt Richardson et al. Träning två gånger i veckan, varje session 20 minuter, under 10 veckor. Deltagarna ombads att träna dagligen hemma och föra dagbok över sin träning. Telefonsamtal för att uppmuntra följsamhet. Töjning av bålmuskler i framåtböjning och sidoböjning. Samma upplägg för övrigt. Efter 10 veckor vid avslutad träning samt efter ytterligare en respektive tre månader. För smärta användes NRS vid ett kliniskt test. För aktivitetsförmåga användes RMDQ. Smärta: Statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna vid alla tre uppföljningar till förmån för interventionen (p=0,001). Skillnaderna i poäng mellan grupperna var 3,0; 3,3 respektive 2,9 vid de olika uppföljningarna Aktivitetsförmåga: Som för smärta men p= 0,001 ; 0,001; 0,01 för respektive uppföljning. Skillnaderna i poäng var 4,9; 5,0 respektive 2,8 vid de olika uppföljningarna. Medelhög. Viss oklarhet vad gäller blindning av utvärderare. Studien sägs vara assessorblind men det nämns inte mer än så i metoden. Oklart om de som utförde analysen var blindade. Osäkert hur väl deltagarna var blindade för vad som var intervention och kontroll. Ingen rapport om följsamhet. Förkortningar: VAS=Visual analog scale; NRS=Numeric rating scale; ODI=Oswestry disability index; PSFS=Patient-specific functional scale; RMDQ=Roland-Morris disability questionnaire 16

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala

Läs mer

Evidensgradering enligt GRADE

Evidensgradering enligt GRADE STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Evidensgradering enligt GRADE Pernilla Östlund Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Förslag inkommer/ fångas upp Förslaget bereds Prioritering och

Läs mer

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011. 6 mars 2013 1

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011. 6 mars 2013 1 Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011 6 mars 2013 1 Syfte ta fram vårdprogram med nationella riktlinjer för sjukgymnastisk bedömning och uppföljning

Läs mer

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär En sammanställning av det vetenskapliga underlaget Mars 2007 Ansvariga: Georg Lohse, Jenny Forsberg Uppdraget Hälsokansliet har under 2006 på uppdrag

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Effekt av bålstabiliserande träning hos personer med subakut eller långvarig ländryggssmärta

Effekt av bålstabiliserande träning hos personer med subakut eller långvarig ländryggssmärta Effekt av bålstabiliserande träning hos personer med subakut eller långvarig ländryggssmärta - en systematisk litteraturstudie Eva Arvidsson GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Självständigt arbete på avancerad

Läs mer

Vad jag tänker prata om

Vad jag tänker prata om Smärta i ryggen Annelie Gutke Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi Sektionen för Neurovetenskap och Rehabilitering/ Fysioterapi Göteborgs universitet Vad jag tänker prata om Hur vanligt är ryggsmärta?

Läs mer

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det?

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Eva Kristoffersson Leg läk, spec allm med Företagsläkare Lunds Kommun Handledare: Britt Larsson Leg läk, spec yrkes- och miljömed Yrkes- och miljömedicinska

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt

Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt 1 2 Disposition Kvalitetsgranskning av vetenskaplig litteratur: Granskning av randomiserade studier Ingegerd Mejàre 3-4 november 2016 Gå igenom de moment som ingår i granskningen av en RCT Workshop: Kvalitetsgranskning

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Gradering av evidensstyrka ABCD

Gradering av evidensstyrka ABCD Gradering av evidensstyrka ABCD 1234 ++++ Evidensgradering enl J. Nordenström Evidensgrad Innebörd Bakgrund A Stark vetenskaplig evidens Evidens från meta-analys, systematisk översikt eller välgjorda och

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

Läs om sub-klassificeringsmodeller :

Läs om sub-klassificeringsmodeller : Läs om sub-klassificeringsmodeller : O Sullivan P. Diagnosis and classification of chronic low back pain disorders: maladaptive movement and motor control impairments as underlying mechanism. Manual Therapy

Läs mer

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi i Örebro (CAMTÖ) Zakrisson A-B och Nilsagård Y

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Akupunkturbehandling vid bäcken- och ländryggssmärta hos gravida kvinnor en sammanställning av vetenskapligt underlag November 2006

Akupunkturbehandling vid bäcken- och ländryggssmärta hos gravida kvinnor en sammanställning av vetenskapligt underlag November 2006 Akupunkturbehandling vid bäcken- och ländryggssmärta hos gravida kvinnor en sammanställning av vetenskapligt underlag November 2006 Ansvariga: Ylva Nilsagård, Christina Holmdahl, Kerstin Nilsson Frågeställning:

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Examensarbete 15 hp Vårterminen 2009

Examensarbete 15 hp Vårterminen 2009 Institutionen för hälsa, vård och samhälle Avdelningen för sjukgymnastik Utbildningsprogram i sjukgymnastik 180 hp Examensarbete 15 hp Vårterminen 2009 Muskeltränings påverkan på kronisk ländryggssmärta

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

C-UPPSATS. Sjukgymnastisk behandling vid smärta och funktionsnedsättning i bäcken och ländrygg i samband med graviditet. En litteraturstudie

C-UPPSATS. Sjukgymnastisk behandling vid smärta och funktionsnedsättning i bäcken och ländrygg i samband med graviditet. En litteraturstudie C-UPPSATS 2006:253 Sjukgymnastisk behandling vid smärta och funktionsnedsättning i bäcken och ländrygg i samband med graviditet En litteraturstudie Johanna Peterson Luleå tekniska universitet C-uppsats

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats

Läs mer

Litteraturstudie som projektarbete i ST

Litteraturstudie som projektarbete i ST Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Svar till Föreningen Sveriges habiliteringschefer angående SBUrapporten Autismspektrumtillstånd

Svar till Föreningen Sveriges habiliteringschefer angående SBUrapporten Autismspektrumtillstånd 1 (5) Datum 2013-09-18 Svar till Föreningen Sveriges habiliteringschefer angående SBUrapporten Autismspektrumtillstånd Tack för era kommentarer. Vi skulle först och främst vilja klargöra att SBU inte ger

Läs mer

Bilaga till rapport 1 (7)

Bilaga till rapport 1 (7) Bilaga till rapport 1 (7) Skakvåld en systematisk litteraturöversikt, rapport nr 255 Appendix 5 Evaluation protocols/bilaga 5 granskningsmallar Checklista för bedömning av relevans sidan 2 3 Modifierad

Läs mer

Motorisk kontrolltraning vid kronisk ospecifik ländryggssmärta

Motorisk kontrolltraning vid kronisk ospecifik ländryggssmärta Motorisk kontrolltraning vid kronisk ospecifik ländryggssmärta En litteraturoversikt Emma Lindblom Hanna Zackrisson Fysioterapeut 2017 Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Luleå

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar 2. Metodbeskrivning 2.1 Fokuserade frågeställningar Projektet har tre övergripande frågeställningar: 1. Vilken effekt har kost som intervention på mortalitet, livskvalitet, komplikationer vid manifest

Läs mer

EVIDENS BASERAD MEDICIN i ett sensoriskt stim perspektiv

EVIDENS BASERAD MEDICIN i ett sensoriskt stim perspektiv EVIDENS BASERAD MEDICIN i ett sensoriskt stim perspektiv -Any truth is better than indefinite doubt Nordenström J. Evidensbaserad medicin i Sherlock Holmes fotspår. Karolinska University Press, 2005. SENSORISK

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Sökexempel - Spänningshuvudvärk En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Eftersom man i detta fall bör göra en sökning i internationella

Läs mer

Sökexempel Arbetsterapeuter T3

Sökexempel Arbetsterapeuter T3 Sökexempel Arbetsterapeuter T3 En repetition om hur man söker i olika databaser och hur man (i bästa fall) kan få ut den aktuella artikeln i fulltext. Som exempel har vi valt en sökning om arbetsterapi

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer

Läs mer

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Berig 2012-03-20 Kaisa Mannerkorpi Specialistsjukgymnast, Docent SU/Sjukgymnastiken GU/Avd för Reumatologi Att beskriva smärta Lokalisation? Karaktär? Intensitet?

Läs mer

forskning pågår långvarig smärta. Starkt vetenskapligt stöd för sjukgymnastiska behandlingsmetoder Sammanfattning

forskning pågår långvarig smärta. Starkt vetenskapligt stöd för sjukgymnastiska behandlingsmetoder Sammanfattning forskning pågår VETENSKAPLIG RED. BIRGIT RÖSBLAD Långvarig smärta Starkt vetenskapligt stöd för sjukgymnastiska behandlingsmetoder ANNE S Ö DERLUND Sammanfattning Statens beredning för medicinsk utvärdering,

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Preventiva insatser vid akut smärta från rygg och nacke

Preventiva insatser vid akut smärta från rygg och nacke Preventiva insatser vid akut smärta från rygg och nacke Effekter av fysisk träning, manuell behandling och beteendepåverkande åtgärder En systematisk litteraturöversikt 1 februari 2016 Observera att detta

Läs mer

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt

Läs mer

Dessa behandlingsriktlinjer är utvecklade av sjukgymnasterna vid sjukgymnastikavdelningen, Akademiska sjukhuset.

Dessa behandlingsriktlinjer är utvecklade av sjukgymnasterna vid sjukgymnastikavdelningen, Akademiska sjukhuset. Sjukgymnastikavdelningen 2000-11-17 / M Kyhlbäck, E Ribom Reviderad: 2008-06-16/ortopedgruppen/M Kyhlbäck, E Ribom Kontaktperson: E Ribom Behandlingsriktlinjer för träning av patienter med rygginsufficiens,

Läs mer

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra

Läs mer

Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta

Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta Fredrikstad, Norge 20110926 Ingrid Hultenheim Klintberg, RPT, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Impingement

Läs mer

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier APPENDIX IV GRANSKNINGSMALL OCH DATAEXTRAKTION FÖR INTERVENTIONSSTUDIER 367 Kariesprevention SBU Första författare:... Titel:...

Läs mer

Kapitel 6: Syntes och evidensgradering

Kapitel 6: Syntes och evidensgradering Kapitel 6: Syntes och evidensgradering När de inkluderade na tabellerats ska resultaten sammanställas, vägas ihop och värderas. Det är viktigt att denna syntes görs på ett öppet och reproducerbart sätt

Läs mer

Examensarbete 15 hp Vårterminen 2009

Examensarbete 15 hp Vårterminen 2009 Institutionen för hälsa, vård och samhälle Avdelningen för sjukgymnastik Utbildningsprogram i sjukgymnastik 180 hp Examensarbete 15 hp Vårterminen 2009 Effekter av sjukgymnastiska behandlingsmetoder vid

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

EXAMENSARBETE. Evidens för stötvågsbehandling vid plantarfasciit/hälsporre och akillestendinos. En litteraturstudie. Julia Esberg Susanne Törngren

EXAMENSARBETE. Evidens för stötvågsbehandling vid plantarfasciit/hälsporre och akillestendinos. En litteraturstudie. Julia Esberg Susanne Törngren EXAMENSARBETE Evidens för stötvågsbehandling vid plantarfasciit/hälsporre och akillestendinos. En litteraturstudie Julia Esberg Susanne Törngren Sjukgymnastexamen Sjukgymnast Luleå tekniska universitet

Läs mer

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. 009 Av: Masudur Rahman ST-Läkare i allmänmedicin Vårby vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Dahllöf Specialist i allmänmedicin Vårby vårdcentral.

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)

Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Information Detta träningsprogram användes i en forskningsstudie vid Skånes universitetssjukhus i Lund där personer med svår artros

Läs mer

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering Bilaga Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering Innehåll Förord... 1 Instrumenten som ingår i NRS... 2 Patienter som avslutat MMR 2014 enligt NRS... 2 Smärtans intensitet...

Läs mer

Examensarbete 15 hp. Utbildningsprogram. i sjukgymnastik 180 hp. Höstterminen 2010

Examensarbete 15 hp. Utbildningsprogram. i sjukgymnastik 180 hp. Höstterminen 2010 Institutionen för hälsa, vård och samhälle Avdelningen för sjukgymnastik Utbildningsprogram i sjukgymnastik 180 hp Examensarbete 15 hp Höstterminen 2010 Effekter av behandling enligt McKenzie vid ländryggsbesvär.

Läs mer

Fysisk aktivitet och muskuloskeletal hälsa en litteraturöversikt

Fysisk aktivitet och muskuloskeletal hälsa en litteraturöversikt Fysisk aktivitet och muskuloskeletal hälsa en litteraturöversikt RESULTAT Av de 26 interventionsstudierna riktar sig 18 stycken till enbart kvinnor, varav nio till kvinnor inom vården. Sex studier riktar

Läs mer

2. Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen

2. Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen 2. Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen Sammanfattning Rapporten redovisar resultatet av en systematisk sökning och genomgång av litteraturen om kariesförebyggande åtgärder. Sökningen har

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsats

SBU:s sammanfattning och slutsats SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling Helena Igelström Forskare, leg. fysioterapeut Uppsala universitet Onkologidagarna, Umeå 2015 Fysisk aktivitet = alla kroppsliga

Läs mer

HTA-enheten CAMTÖ / Upplysning

HTA-enheten CAMTÖ / Upplysning 1 2015-10-27 YOGA Fråga: Vad finns det för vetenskapliga belägg för användande av yoga för att minska symptom hos vuxna personer med muskuloskeletala besvär, KOL, hjärt-/kärlsjukdom eller depression? Sammanfattning

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Screening. Tomas Nordin Leg Naprapat 2002 Lars Bergström Sjukgymnast 2009 & personlig tränare

Screening. Tomas Nordin Leg Naprapat 2002 Lars Bergström Sjukgymnast 2009 & personlig tränare Screening Tomas Nordin Leg Naprapat 2002 Lars Bergström Sjukgymnast 2009 & personlig tränare Hur kommer dagen se ut? Teoretiskt genomgång och jämförelse av FMS, JEMS, Kinetic Control Praktisk genomgång

Läs mer

Mall och manual för granskning av interventionsstudier

Mall och manual för granskning av interventionsstudier Mall och manual för granskning av interventionsstudier Denna granskningsmall är modifierad efter original från SBU (5), 2002-12-12. En vetenskaplig artikel är oftast indelad i följande avsnitt: introduktion,

Läs mer

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder

Läs mer

Axelregistret 1999-2012 Trender och viktiga förbättringar i Sverige.

Axelregistret 1999-2012 Trender och viktiga förbättringar i Sverige. Januari 2014 Axelregistret - Trender och viktiga förbättringar i Sverige. Bakgrund: Under de år som gått sedan det Svenska Skulder och ArmbågsSällskapet (SSAS) startade det Svenska Axelregistret så har

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

Litteratursökning. Therese Svanberg Frida Jorstedt Medicinska biblioteken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2010-04-30

Litteratursökning. Therese Svanberg Frida Jorstedt Medicinska biblioteken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2010-04-30 Litteratursökning Therese Svanberg Frida Jorstedt Medicinska biblioteken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2010-04-30 Olika informationsbehov Kliniker söka/hitta bevisen Patientrelaterat problem. Söka

Läs mer

2. Metoder för litteratursökning och granskning

2. Metoder för litteratursökning och granskning 2. Metoder för litteratursökning och granskning Strategi för litteraturgranskning För denna rapport har publicerade vetenskapliga studier om sjukfrånvaro, förtidspension och sjukskrivningspraxis sökts,

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts UTVÄRDERING Lund den 25:e februari 2009 Mats Fridell Institutionen för psykologi VANLIGA PROBLEM (1) Utvärdering när projektet redan slutförts (2) Avsaknad av systematiskt insamlade data (3) Alltför ospecifik

Läs mer

Adhesiv kapsulit. FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III, 33 högskolepoäng

Adhesiv kapsulit. FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III, 33 högskolepoäng Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sjukgymnastprogrammet x Adhesiv kapsulit Studieuppgift 3 FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III, 33 högskolepoäng Delkurs 3:1; FYS 015 Rörelsesystemet 2 Fysioterapi/sjukgymnastik

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning 6. Kunskapsluckor och framtida forskning Inledning Den systematiska litteraturgenomgång som genomförts inom ramen för detta projekt har visat att det saknas forskning på vissa områden när det gäller icke-farmakologisk

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Rehabilitering vid långvarig smärta

Rehabilitering vid långvarig smärta Rehabilitering vid långvarig smärta En systematisk litteraturöversikt Partiell uppdatering och fördjupning av SBU-rapport nr 177/1+2 Maj 2010 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Bilaga 2. Granskningsmallar

Bilaga 2. Granskningsmallar Bilaga 2. Granskningsmallar Diagnostik Författare: Journal: År: Volym: Sidor: Granskad av: Datum: 1. Var sammansättningen av patientgruppen (spektrum) representativ för de patienter som kommer att få testet

Läs mer

Bilaga 5 till SBU-rapport

Bilaga 5 till SBU-rapport 1 (9) Bilaga 5 till SBU-rapport Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär, rapport 253 (2016) 1 (9) Bilaga 5 Gallrings- och granskningsmallar 2 (9) Mall för gallring av artikelsammanfattningar (abstrakt)

Läs mer

Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit

Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit Regional medicinsk riktlinje Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 1-2015) giltigt till januari 2017 Utarbetad av: sektorsrådet i reumatologi

Läs mer