nutrition Tema: Kost och tandhälsa nordisk Antioxidanter som tillskott lika bra som frukt och grönt? Omega 3-fettsyror näringspåstående diskuteras

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "nutrition Tema: Kost och tandhälsa nordisk Antioxidanter som tillskott lika bra som frukt och grönt? Omega 3-fettsyror näringspåstående diskuteras"

Transkript

1 nordisk nutrition Tema: Kost och tandhälsa Antioxidanter som tillskott lika bra som frukt och grönt? Omega 3-fettsyror näringspåstående diskuteras

2 Proteinbehov genom livet 2 december 2009, kl , Kungl. Vetenskapsakademien, Stockholm I många år har näringsrekommendationer baserats på den nivå av protein eller enskilda aminosyror som behövs för att upprätthålla kvävebalans i olika situationer. Denna mängd är inte nödvändigtvis densamma som behövs för andra funktioner, till exempel att bi- behålla muskelmassa och fysiska och metabola funktioner genom livet. Konferensen syftar till att belysa nyare rön, som väcker diskussion om vad som kan tänkas vara optimalt proteinintag för att bibehålla eller förbättra fysisk och metabol funktion genom livet. Anmäl senast den 2 november 2009 till eller på internet, Mer information: Agneta Hartlén, tel Proteinbehov genom livet helitera.se september 2009 foto: istockphoto.com Proteinbehov genom livet Onsdagen den 2 december 2009 kl Lokal: Kungl. Vetenskapsakademien, Lilla Frescativägen 4, Stockholm Sista anmälningsdag: 2 november 2009 Arrangörer: Swespen (the Swedish Society for Clinicial Nutrition and Metabolism) Kungl. Vetenskapsakademiens nationalkommitté för nutrition och livsmedelsvetenskap SNF Swedish Nutrition Foundation FÖRELÄSNINGAR HÖSTEN 2009 Svensk Förening för Näringslära för både proffs och lekmän! SFN Syd Livsmedel riktade mot prevention av insulinresistenssyndromet Maria Johansson 21 oktober, kl 18.30, Universitetssjukhuset, Lund Anmälan: eller Hur farliga är kolhydraterna i vår mat? Ulla Johansson 26 november, kl 18.30, Universitetssjukhuset, Lund Anmälan: eller SFN Väst Ät S.M.A.R.T något annat vore inte klokt Pia Lindeskog 30 september, kl Stadsbibliotekets hörsal, Göteborg Ingen anmälan eller avgift! Tillsatser i maten Leif Busk och representant från livsmedelsindustrin 16 november, kl Stadsbibliotekets hörsal, Göteborg Ingen anmälan eller avgift! SFN Öst Framtidens mat Mats Dafnäs 21 september, kl , Lantmännen, St Göransgatan 160 A, Stockholm Anmälan: senast 14 september till eller Kostnad: 50 kr för SFN-medlem, 150 kr för icke medlem Rapsolja för hälsa och njutning Johan Biärsjö 25 november, kl , Lantmännen, St Göransgatan 160 A, Stockholm Anmälan: senast 16 november till eller Kostnad: 50 kr för SFN-medlem, 150 kr för icke medlem

3 nummer 3/2009 >> INNEHÅLL Nordisk Nutrition ges ut av SNF Swedish Nutrition Foundation, Forskningsbyn Ideon, Lund Hemsida: Ansvarig utgivare och chefredaktör: Susanne Bryngelsson, SNF Swedish Nutrition Foundation Tel: Redaktion: Ingvar Bosaeus, Agneta Hartlén, SNF Swedish Nutrition Foundation Lennart Wikström, Cultimedia Information AB Gästredaktörer: Dowen Birkhed, Peter Lingström, Göteborgs universitet Ingegerd Johansson, Umeå universitet Prenumeration: Agneta Hartlén, SNF Swedish Nutrition Foundation Tel Produktion: LIME AB Tejarps Gård Klågerup Tel: Layout: Katarina Thulin Sundler LIME AB Annonsförsäljning: Cathrine Lindqvist Tel: Tryck: Norra Skåne Offset, Hässleholm ISSN Omslagsbild: istockphoto.com Ledare Notiser: Nya rön om A-vitamin och benskörhet Växtsteroler verksamma mot LDL-kolesterol TEMA: KOST OCH TANDHÄLSA Kost och karies på 2000-talet Kost och karies hos små barn Tanderosion moderna matvanor en risk Munnens mikroflora på gott och ont Sockerersättningsmedel ger bättre tandhälsa Probiotika för god munhälsa Övervikt, fetma och tandhälsa hos barn och ungdomar kostvanor gemensam nämnare Functional foods lovande koncept för tänder och mun Omega-3-fettsyror näringspåstående under diskussion Nordisk Nutrition har som målsättning att på vetenskaplig grund informera om och delta i debatten kring aktuella frågor inom nutritionsområdet, inkl nutritionsfrågor relaterade till livsmedelsvetenskap och fysisk aktivitet, samt frågor relaterade till märkning och marknadsföring av livsmedel. Målgruppen är framförallt personer med professionellt intresse för och användning av aktuell kunskap från forskning inom dessa områden. Nordisk Nutrition är en fristående del av SNF:s verksamhet. Åsikter som uttrycks i Nordisk Nutrition speglar inte nödvändigtvis SNF:s åsikter. Mer om SNF: Swespens Nutritionsdag 2009 Antioxidanter som tillskott lika bra som frukt och grönt? Nordisk Nutrition

4 Sprid kunskap och glädje dela med dig av Nordisk Nutrition! nordisk nutrition nordisk nutrition nordisk nutrition nordisk nutrition nutrition nordisk Nionde Nordiska Nutritionskonferensen Mat och hälsa i media Hur tolka epidemiologiska studier? Tema: Tarmhälsa Blir man fet av fruktos? Nitrat och nitrit kan det vara nyttigt? Tema: D-vitamin Brain gut axis Behövs livsmedelstillsatser Tema: Nutrition för äldre Tema: Kost och tandhälsa Nordisk Nutrition är magasinet för alla med nutrition som specialintresse Antioxidanter som tillskott lika bra som frukt och grönt? Omega 3-fettsyror näringspåstående diskuteras Nordisk Nutrition informerar om kost och hälsa med vetenskap i fokus. Utifrån de senaste vetenskapliga rönen informerar och diskuterar vi aktuella nutritionsfrågor för att ge överblick, fördjupning och insikt. Erbjudande till dig som redan prenumererar på Nordisk Nutrition ge bort två kommande nummer för endast 80 kr! Jag vill ge bort två kommande nummer av Nordisk Nutrition: Namn: Adress: Postnr: Postort: E-post: Skicka fakturan på 80 kr till: Namn: Adress: Postnr: Postort: E-post: Anmäl så här: Maila till Ring Faxa ifylld blankett till: Skicka ifylld blankett till: Nordisk Nutrition SNF Swedish Nutrition Foundation Forskningsbyn Ideon Lund

5 >> LEDARE Många bäckar små, men hur små då? Fisk och skaldjur tycker jag är riktig sommarmat. En av de bättre fiskupplevelserna i sommar var stekt färsk skrubba från den lokala fiskboden. Men hur god fisken på tallriken än var tenderade mina tankar denna sommar att fladdra iväg till helt andra fiskfunderingar än de kulinariska. Dagarna innan min semester aktualiserades nämligen diskussionen kring villkor för näringspåståenden om omega-3-fettsyror inom EU (se sid 31). Harmoniserade regler gör generellt sett tillvaron enklare för både företag och konsumenter, och är därför i grunden positivt. Förslaget avseende näringspåståenden om omega-3-fettsyror för dock med sig vissa orosmoln, i form av risk för otydlig eller vilse-ledande märkning. Det ställs till exempel inga krav på att näringspåståendet ska utformas så att det tydligt framgår om det är den korta vegetabiliska alfalinolensyran eller de långa fiskfettsyrorna eikosapentaensyra (EPA) och dokosahexaensyra (DHA) som avses. Att skilja på långa och korta omega-3-fettsyror är relevant eftersom de har olika hälsoeffekter. Livsmedelsverket har också gjort tolkningen att det ska framgå från vilken råvara fettsyrorna kommer. Det finns också anledning att fundera över vad villkoren innebär i praktiken. Enligt förslaget krävs 60 milligram av EPA plus DHA per 100 gram och 100 kcal för påståendet rik på omega-3-fettsyror. I en portion lax finns cirka tre gram EPA plus DHA. Med lite sifferexercis kommer man därmed fram till att det kan behövas fem liter mjölkdryck, två kilo bröd eller drygt ett kilo margarin (40 procent fett) för att komma upp i samma mängd EPA plus DHA som finns i en portion lax. För livsmedel som märks med innehåller omega-3-fettsyror blir det dubbla mängden. Jag hoppas att konsumenten förstår att man inte fullt ut kan kompensera för ett lågt fiskintag via livsmedel med tillsatta fiskfettsyror. Jag antar däremot att de som väljer produkter med tillsatta fiskfettsyror gör det i tron att de då åtminstone får i sig fettet som fisken annars skulle ge. Att många bäckar små kan bli en stor, stor å vet ju alla. Men det torde väl knappast gälla för vilka rännilar som helst. Redan idag finns ett antal omega-3-produkter på marknaden som i mina ögon märks och marknadsförs på ett uppenbart vilseledande vis. Min farhåga är att EU-regler enligt liggande förslag kommer att förvärra situationen. Å andra sidan kanske jag oroar mig onödan. Nya regler som följs av en nyanserad diskussion skulle kunna öka både producenters och konsumenters medvetenhet om och kunskap i frågan. Kanske får vi då istället se fler goda exempel, med högre ribbor avseende mängden omega-3-fettsyror och bättre märkning än lagen kräver. Låt oss alltså för denna gång hoppas att jag har fel! Om fisk eller fiskfettsyror har några specifika effekter på mun- och tandhälsan framgår inte av det här numrets temaartiklar om tandhälsa. Däremot kan ni läsa om potentiella effekter av till exempel ost, probiotika och xylitol, liksom att ett frekvent intag av sötad dryck kan utgöra ett problem av både söt och sur karaktär. Sockret ökar risken för karies, medan syrorna i vissa läskedrycker bidrar till frätskador på tänderna. Det finns med andra ord all anledning att till vardags släcka törsten med vatten, och låta de söta dryckerna förgylla festligare tillfällen. Men det gör ni förstås redan. P.S. Det finns tydligen få gränser för vilka typer av hälsopåståenden som företag runt om i Europa nu vill få granskade av Efsa. Antagligen borde man upphöra att förvånas. Men när jag ser förslag som "imitate the female breast enhancement process" åker ändå ögonbrynen upp. Är fastare och fylligare bröst en väg till bättre hälsa?? Som Efsa ser det, nej. Puh! Dubbel tur, eftersom det inte heller verkar som om man lyckats påvisa någon effekt av den där produkten. D.S Ett stort tack till gästredaktörerna för temadelen i detta nummer Dowen Birkhed, Peter Lingström och Ingegerd Johansson!

6 >> NOTISER Nya rön om A-vitamin och benskörhet NOTIS: Studier i Uppsala har tidigare visat att ju högre nivåer av A-vitamin som kan påvisas i blodet, desto större är risken för minskad benmassa i skelettet. A-vitamin är en fettlöslig molekyl som omvandlas till ett hormon inne i kroppens celler. Detta hormon binds till mottagarmolekyler, receptorer, i målcellen och påverkar dess aktivitet genom att komplexet hormon-receptor binds till arvsmassans DNA och reglerar uttrycket av olika gener. Nyligen har en forskargrupp i Umeå, i samarbete med en amerikansk fysiolog, visat att de stamceller i benmärgen som ska bilda de nedbrytande osteoklasterna har receptorer för A-vitamin och att benbildningen hämmas när dessa receptorer aktiveras (1). Gruppen har också kartlagt den receptor som är inblandad och hur den påverkar olika gener som är nödvändiga för bildandet av osteoklaster. Den nya studien från Umeå ingår i det gränsöverskridande projektet Kliniska, funktionella och genetiska studier av osteoporos-relaterade frakturer i norra Sverige. Inom projektet studeras olika hormoners inverkan på benceller, både experimentellt och i skelettet hos patienter. Mängden benmassa i kroppen styrs av hur mycket ben som bildas av celltypen osteoblaster och hur mycket ben som bryts ned av celltypen osteoklaster. I ett friskt skelett är dessa processer i balans så att benmassan behålls oförändrad. Vid benskörhet (osteoporos) bryts mer ben ner än det som nybildas och mängden benmassa minskar, vilket till slut leder till ökad benägenhet för benbrott. Mer om benhälsa finns att läsa i Nordisk Nutrition, nr Samtliga artiklar kan laddas ner från hemsidan Referens 1) Conaway HH, et al. Retinoids inhibit differentiation of hematopoetic osteoclast progenitors. The FASEB Journal 2000; 23: published on line June 22. (http://wwwfasebj.org) EFSA sammanfattar: Växtsteroler verksamma mot LDL-kolesterol NOTIS: Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, Efsa, har nyligen publicerat en rapport som sammanfattar växtsterolers och växtstanolers effekt på LDL-kolesterol. Baserat på resultat från fler än 80 kontrollerade studier konstateras att växtsteroler/-stanoler sänker LDL-kolesterol i ett dos-responsförhållande upp till ett intag av cirka två gram per dag. Effekten är oberoende av om växtstero- lerna är fria eller bundna till fettsyror (esterifierade), och man kan inte se någon skillnad i effekt mellan växtsteroler och växtstanoler. Vid ett intag av 1,5-2,4 gram växtsteroler eller växtstanoler per dag kan man förvänta sig en sänkning av LDL-kolesterol mellan sju och tio procent, vilket kan förväntas bidra till en minskad risk för hjärt-kärlsjukdom. Effekten är oberoende av om sterolerna härstammar från vegetabilisk olja eller tallolja och av den relativa fördelningen mellan de två vanligaste sterolformerna sitosterol och campesterol. Sänkningen av LDL-kolesterol visar sig vanligen efter två till tre veckors intag, och består vid fortsatt dagligt intag av växtsteroler i upp till 85 veckor. Om intaget upphör återgår LDL-nivån till den ursprungliga efter några veckor. En konsekvent LDL-sänkande effekt har visats för margarinliknande produkter, majonnäs, salladsdressing och mjölkprodukter, som mjölk och yoghurt (inklusive lågfettalternativ) med tillsatta växtsteroler/-stanoler. Effekten av växtsteroler/-stanoler tillsatta till andra typer av livsmedel är dock än så länge mindre väl etablerad. Källa Scientific Opinion of the Panel on Dietetic Products Nutrition and Allergies on a request from the European Commission and a similar request from France in relation to the authorisation procedure for health claims on plant sterols/stanols and lowering/reducing blood LDL-cholesterol pursuant to Article 14 of Regulation (EC) No 1924/2006. The EFSA Journal 2009; 1175: Nordisk Nutrition

7 >> TEMA: KOST OCH TANDHÄLSA Kost och Den faktor som anses ha haft allra störst betydelse för nedgången i kariesutveckling de senaste 50 åren är daglig användning av fluortandkräm. karies på 2000-talet Dagens kosthållning skiljer sig markant från den som gällde för bara 50 år sedan. Idag intas allt större mängd föda utanför hemmet och urvalet av produkter är större än någonsin. Det finns ett stort utbud av söta livsmedel och det går att inhandla mat, inte minst söta produkter, i princip var som helst och när som helst på dygnet. Detta påverkar individens val av vad som intas samt hur ofta det konsumeras två viktiga faktorer när det gäller risken att utveckla karies. Biologiska faktorer >> text: Peter lingström, professor, Dowen BirkheD, professor, Institutionen för odontologi, Göteborgs universitet. Värdorganism/ tand Bakterier Kostens roll för karies har inte förändrats under årens lopp (1, 2). Fermenterbara kolhydrater, i samspelet med värdorganism/tand och kariesframkallande bakterier, utgör en förutsättning för att en kariesskada ska uppstå (Figur 1). Vid den bakteriella nedbrytningen av sockerarter och stärkelse bildas svaga organiska syror (främst mjölksyra) som sänker ph i tandbeläggningar. Om ph sjunker under de kritiska nivåerna för emalj (ph 5,7) respektive tandben (dentin) (ph 6,2) börjar dessa tandvävnader att lösas upp. Genom salivens neutraliserande (buffrande) egenskaper och utspädning av de skadliga ämnen som bildats återställs balansen. Det tar dock cirka 60 minuter innan ph återförts till sin ursprungliga neutrala nivå. För individer med nedsatt salivsekretion (muntorrhet) kan det ta dubbelt så lång tid. Om denna syrabildning upprepas och får pågå under lång tid uppstår så småningom karies. Det tillfälliga ph-fall som orsakas av sura livsmedel bidrar dock inte till karies, men kan däremot orsaka frätskador på tänderna. Sackaros störst betydelse Kolhydrater är associerade med både hälsa och sjukdom. Även om de utgör en viktig energikälla ger ett felaktigt intag upphov till kostrelaterade sjukdomar såsom övervikt och karies. När det gäller hål i tänderna kan Kost Socioekonomiska faktorer Figur 1. Direkta (värdorganism/tand, bakterier, kost) och indirekta (biologiska, socioekonomiska) faktorer involverade i uppkomsten av karies. Mörkblå zon markerar uppkomst av karies. både sockerarter och stärkelse brytas ner av kariesframkallande munbakterier. Även om olika mono-, di- och polysackarider kan utgöra en risk för» Nordisk Nutrition

8 >> TEMA: KOST OCH TANDHÄLSA ph 7 karies är sackaros den kolhydrat som har störst betydelse (Figur 2). Detta beror på att den bakteriella nedbrytningen av sackaros, utöver att ge ett lågt ph-värde, även resulterar i kraftiga beläggningar på tänderna, vilket ger en mikrobiell biofilm (plack) med högre kariesframkallande egenskaper (3). Glukos och fruktos har en något lägre kariesframkallande effekt än sackaros. Färsk frukt, som vanligtvis innehåller mellan 10 till 15 procent glukos, fruktos och sackaros anses ha relativt liten betydelse för uppkomsten av karies. Däremot bedöms torkad frukt som innehåller upp till 80 procent sockerarter ha betydligt större kariesframkallande effekt. Laktos låg karieseffekt Laktos, som utgör cirka tre till åtta procent av mjölk, har en låg kariespotential jämfört med övriga sockerarter. Mjölkprodukter innehåller förutom laktos även en rad kariesskyddande ämnen (mineraler och peptider). Det är endast vid en hög intagsfrekvens och under extrema förhållanden, till exempel hos barn med mycket bakteriebeläggningar som ofta får somna med mjölkprodukter i nappflaska, som man bör vara observant. Stärkelse utgör idag cirka hälften av det totala kolhydratintaget och kan intas i en rad olika produkter och sammanhang. När det gäller karies utgör stärkelseinnehållande produkter som påverkats i liten grad före konsumtion eller som intas i samband med måltid, till exempel ris, pasta, potatis och bröd, inga problem. Däremot kan stärkelse som genomgått kraftig bearbetning industriellt utgöra ett problem om den intas frekvent som snackprodukt (Figur 3). Denna typ av stärkelse kan nämligen brytas ner av de orala mikroorganismerna och resultera i kraftiga ph-fall (4, 5). Exempel på sådana produkter är chips och ostbågar. Kombinationen av stärkelse och socker har visat sig vara speciellt farligt för tänderna. Frekvens viktig faktor Kostens roll i relation till karies är idag välkänd (6, 7). Även om en kolhydratprodukt i sig kan utgöra 6 5 Figur 2. Jämförelse i ph-sänkande förmåga i tandbeläggningar (plack) mellan olika sockerarter och stärkelse. en risk för karies behöver det inte innebära problem. En produkt kan genom sin konsistens, till exempel ett högt fiberinnehåll, stimulera till tuggning vilket resulterar i en ökad salivsekretion och därmed snabbare borttransport ur munhålan. Den kan också via sitt naturliga innehåll av olika kariesskyddande substanser skydda mot sjukdom. Helt avgörande för om karies ska uppstå eller inte är intagsfrekvensen. Det är endast vid upprepat intag av ett födoämne som karies uppstår. En annan viktig faktor är också den individuella kariesmottagligheten. Den så kallade Vipeholmsstudien, som genomfördes i Sverige under mitten av 1900-talet, gav banbrytande kunskap om intagsfrekvensens betydelse (8). Man har därefter i en rad studier undersökt sambandet mellan intaget av socker och karies, men det är idag svårt att på individnivå se ett tydligt samband (9). Det beror på att karies är en komplex sjukdom där en rad olika faktorer samverkar. Till exempel kan man med goda munhygienvanor minska kariesrisken påtagligt trots att man äter mycket socker. Den faktor som dock Bearbetad stärkelse Laktos Glukos, fruktos, sackaros Tid (min) Kritiskt ph dentin Kritiskt ph emalj anses ha haft allra störst betydelse för nedgången i kariesutveckling de senaste 50 åren är daglig användning av fluortandkräm. Tänderna klarar nämligen en högre sockerbelastning vid samtidig tillförsel av fluor. Även själva kostintaget är komplext och en viss mängd socker kan intas på en rad olika sätt vilket kan resultera i helt olika kariesbild. Alla sammanlagda data pekar dock på ett tydligt samband mellan intagsfrekvens och kariesförekomst (9). Riskindivider & riskbeteenden Trots den förbättrade tandhälsan sedan mitten av 1960-talet finns det fortfarande individer med förhöjd kariesrisk (10). Ofta kan man relatera detta till olika biologiska och socioekonomiska faktorer (Figur 1), som påverkar balansen mellan kariessjukdomens angrepp och försvar (7). Sjögrens syndrom är exempel på en sjukdom som bland annat kännetecknas av torra slemhinnor och extrem trötthet. Strålbehandling mot tumör i huvud-halsregionen och en rad läkemedel, till exempel mot depression, har också muntorrhet som en vanlig biverkan. Följden blir att salivens naturliga skydd vad gäl- 8 Nordisk Nutrition

9 ph 7 >> TEMA: KOST OCH TANDHÄLSA >> LEDARE 6 5 Godis Läsk Chips, ostbågar Tid (min) Figur 3. Den ph-sänkande effekten i tandbeläggningar (plack) efter konsumtion av läsk, chips/ostbågar och godis. Viktigt med goda kostvanor Även om den västerländska tandhälsan har förbättrats hos barn, ungdomar, vuxna och äldre de senaste decennierna utgör karies fortfarande ett omfattande problem för många individer. Man räknar med att cirka 20 procent av befolkningen i vårt land har en sådan förhöjd risk. För att förebygga både karies och andra kostrelaterade sjukdomar är det därför viktigt att etablera goda kostvanor tidigt i livet. Med den ökade invandring som skett i många skandinaviska länder under senare år har dessutom dagens population en mer komplex sammansättning, vilket ställer större krav på kunskap och förståelse hos vårdgivaren (11). I många andra delar av världen uppvisar både kostvanor och tandhälsan stor variation jämfört med den som vi möter i Skandinavien. Det gäller att vara uppmärksam på framtida kostförändringars betydelse för uppkomsten av karies både nationellt och internationellt. Idag översköljs vi av rekommendationer och nya rön om hur vi bör äta, både för att uppnå ett långt och friskt liv och för en god tandhälsa. För att skapa förutsättningar för en så god hälsa som möjligt totalt sett bör dessa budskap vägas samman och förenas. Arbete pågår till exempel för att få till stånd gemensamma rekommendationer som gynnar både övervikts- och kariesproblematiken. Det är också viktigt att framöver försöka identifiera andra områden där samverkan mellan olika yrkesgrupper inom medicin och tandvård kan ske. För att upprätthålla en god tandhälsa bör dessutom arbetet med att etablera en god munhygien med fluortandkräm morgon och kväll fortsätta. ler borttransport av födoämnen och syror ur munhålan försämras, och att försvaret via dess naturliga innehåll av kariesskyddande komponenter försämras. Olika allmänsjukdomar kan också innebära en risk för tandhälsan, till exempel genom ökad konsumtion av kolhydratrika födoämnen eller svårigheter att upprätthålla en god munhygien. Ett riskbeteende är frekvent intag av mat och dryck, speciellt om det är söta produkter. Hos småbarn ses oftast en förhöjd kariesrisk om de somnar med en nappflaska i munnen. Ett frekvent intag av söt dryck framför dator är idag vanligt både hos tonåringar och på arbetsplatser. En annan riskgrupp är idrottare med stort intag av sportdrycker. Ett antal arbetsmiljöer anses också kunna leda till en förhöjd risk. Provsmakning inom livsmedelsbranschen kan till exempel resultera i en ökad intagsfrekvens. Det finns också studier som pekar på ett samband mellan karies och kulturell bakgrund och utbildningsnivå. Det är dock viktigt att komma ihåg att man vid diskussion kring socioekonomiska faktorer inte kan se kosten som en isolerad faktor utan att man istället bör fokusera på samspelet mellan kost, munhygien och fluor. Referenser 1. Lingström P, et al. Kost och karies. Tandläkartidningen 1997; 89: Zero D. Sugars the arch criminal. Caries Res 2004; 38: Tanzer JM. On changing the cariogenic chemistry of coronal plaque. J Dent Res 1989; 68 (Spec Iss): Lingström P, Birkhed D. Plaque ph and oral retention after consumption of starchy snack products at normal and low salivary secretion rate. Acta Odontol Scand 1993; 51: Lingström P, et al. Food starches and dental caries [Review]. Crit Rev Oral Biol Med 2000; 11: Lingström P, et al. Dietary factors in the prevention of dental caries: a systematic review. Acta Odontol Scand 2003; 61: Zero D, et al. The role of dietary control, in Fejerskov O and Kidd E, Dental Caries. The disease and its clinical management, Oxford, UK, Blackwell Munksgaard, 2008, Gustafsson BE, et al. The Vipeholm Dental Caries Study. The effect of different levels of carbohydrate intake on caries activity in 436 individuals observed for five years. Acta Odontol Scand 1954; 11: Anderson CA, et al. Sucrose and dental caries: a review of the evidence. Obesity Reviews 2009 (Suppl 1); 10; Hugoson A, et al. Caries prevalence and distribution in individuals aged 3-20 years in Jönköping, Sweden, over a 30-year period ( ). Int J Paed Dent 2008; 18: Lingström P, Fjällström C. Så påverkar kostvanor den orala hälsan Ändrade matoch konsumtionsvanor ur ett nordiskt perspektiv. Tandläkartidningen 2008; 100: Nordisk Nutrition

10 >> TEMA: KOST OCH TANDHÄLSA Trots god kunskap om hur karies kan förebyggas och att principerna är enkla är karies fortfarande ett stort problem hos barn, med en tydlig och ökande polarisering mot socioekonomiskt svaga grupper och barn med utlandsfödda föräldrar. Tidig småbarnskaries kan kopplas till ett högt antal kariesframkallande bakterier, dålig munhygien med låg fluortillförsel och frekvent ätande av sockerinnehållande produkter. Tidig småbarnskaries är tydligt kopplad till karies under uppväxtåren. Ur ett livslångt perspektiv är det därför viktigt att de friska mjölktänderna får vara friska till dess att de ramlar ut. Kost och karies hos små barn >> text: Christina Stecksén-Blicks, docent, Institutionen för odontologi, Umeå universitet, Göran Dahllöf, professor, Institutionen för odontologi, Karolinska Institutet, Stockholm. Den biologiska grundförutsättningen för karies är att syrabildande bakterier som koloniserar på tänderna bryter ner kolhydrater och därmed producerar organiska syror (1). Nyckelbakterier för karies tillhör gruppen mutansstreptokocker men även andra syraproducerande bakterier finns inblandade i kariesprocessen. Den primära bakteriella infektionen överförs från personer i barnets omgivning och tidig överföring av mutansstreptokocker till det späda barnet gynnar tidig kariesutveckling (2). Det kan handla om bakteriöverföring från munnen vid olika intima situationer, exempelvis att dela sked med barnet, att pussas eller att kontrollera temperaturen på den välling som ska ges till barnet genom att suga lite ur nappflaskan. Barn till föräldrar med höga nivåer med mutanstreptokocker har högre risk att drabbas av infektionen. Generellt gäller att ju tidigare barnet infekteras desto högre är kariesrisken. Barn som får karies före tre års ålder får framför allt kariesskador i överkäkens framtänder. Åtgärder med antibakteriella ämnen som xylitol och klorhexidin för att förhindra eller senarelägga bakterieöverföringen från mamman till barnet har prövats på högkoloniserade mammor, med positivt resultat på barnets munhälsa (3). En förutsättning för att mutansstreptokocker ska kolonisera är dock närvaro av socker. Barn med en hög och frekvent sockerkonsumtion i tidig ålder får kraftigare infektioner med mutansstreptokocker och mer karies (4). Friska mjölktänder viktigt Tidig småbarnskaries är tydligt associerad med fortsatt karies under uppväxtåren och barn som haft karies före sex års ålder behöver laga betydligt fler tänder under skolåldern än de som inte haft karies i tidig ålder (5). Ur ett livslångt perspektiv är det med andra ord viktigt att de friska mjölktänderna får vara friska till dess att de ramlar ut. 10 Nordisk Nutrition

11 >> TEMA: KOST OCH TANDHÄLSA Kostråd för friska tänder hos barn Vänj inte barnet vid söt dryck i nappflaska eller att ta med välling i sängen Vatten är en bra dryck mellan måltiderna eller om barnet är törstigt Undvik mat med tillsatt socker och sockra inte på gröt, fil eller liknande Begränsa godisätandet till enstaka tillfällen Begränsa läskintag till enstaka tillfällen För att mjölktänderna ska stå emot syraattacker måste de skötas extra noga eftersom de är mer mottagliga för karies än de permanenta tänderna. Mjölktandsemaljen är tunnare och innehåller dessutom mindre mängd oorganiska komponenter och är därför mer lättlöslig vid syraattacker. Den viktigaste strategin för att förhindra att karies utvecklas är att minimera intaget av tillsatt socker i kosten. Andra delar av kariesprocessen som kan påverkas är till exempel inlagringen av mineraler i tandens hårdvävnad, vilket huvudsakligen görs genom användning av fluor. Fluor behöver tillföras i små mängder regelbundet och den viktigaste fluorkällan är tandkräm. Från det att tänderna börjar att bryta fram bör en liten mängd fluortandkräm användas på tandborsten. Hos små barn är det dock viktigt att ha kontroll över tillförd mängd eftersom cirka 30 procent av tandkrämen sväljes. Mat för friska tänder Bland de livsmedel som kan ha positiv effekt på tandhälsan finns bland annat mejeriprodukter. Man har till exempel funnit visst stöd för att ostkonsumtion hos små barn har en kariesförebyggande effekt (6). Efter att ha tagit hänsyn till socioekonomi och etnicitet, som är associerade livstilsoch hälsofrågor, kunde man nyligen i en amerikansk observerande studie av nära barn i åldern två till fem år visa att de som får en kost med ett högt innehåll av frukt, cerealier och mejeriprodukter har lägre förekomst av tidig småbarnskaries. Frukt innehåller ämnen som antas påverka bildningen av biofilmen och dess syraproduktion på ett positivt vis. Mejeriprodukter kan bland annat bidra till att mineraler lagras in i emaljen efter syraattacker tack vare dess innehåll av kalcium och fosfat. En kost som gynnar tillväxt och utveckling och förebygger kroniska sjukdomar senare i livet kan alltså även på kortare sikt gynna munhälsan hos barn (7). Söt dryck stor bov Det finns gott vetenskapligt stöd för att en frekvent sockerkonsumtion ökar risken för småbarnskaries. Speciellt intag av dryck med sockerinnehåll i nappflaska nattetid kan orsaka snabb kariesutveckling hos små barn. Många barn får också andra sockerinnehållande livsmedel redan tidigt i livet. I en undersökning av tvååriga barn i Lycksele i norra Sverige fann man att 82 procent fick glass en gång per vecka eller oftare. Andelen som fick godis en gång i veckan var 97 procent. Hos 22 procent av barnen var dessutom föräldrahjälp med tandborstning inte en rutin (8). Mot bakgrund av den kraftiga ökningen av antalet överviktiga barn, men även på grund av en stegrad kariesförekomst under 2000-talets första år har hälsovård, tandvård och skola haft fokus på att få ner sockerkonsumtionen bland barn. Den samlade aktionen har inte utvärderats systematiskt men i en studie kunde man notera att kariesförekomsten minskade samtidigt som konsumtionen av söta mellanmålsprodukter minskade hos fyraåriga barn under tiden (9). Ur ett tandhälsoperspektiv är en minskad konsumtion av sockerinnehållande drycker viktigt eftersom just frekvent intag av sockerinnehållande dryck har pekats ut som en viktig orsak till karies i mjölktandsbettet (10). Mjölksocker lågkariogent Amning har många positiva hälsoeffekter för barn inkluderande skydd mot infektioner och hälsoeffekter hos mamman, till exempel bättre viktnedgång efter graviditeten. Om amning kan orsaka karies har länge varit omdiskuterat, inte minst på grund av att bröstmjölken har ett något högre innehåll av mjölksocker jämfört med komjölk. Den kariogena potentialen hos mjölksocker är dock jämförelsevis låg jämfört med sackaros, glukos, fruktos eller invertsocker och det finns inget tydligt vetenskapligt stöd för att amning ger karies (11). För barn som ammas efter sex månaders ålder är det dock viktigt att tänderna borstas från det att de bryter fram. Barn som ammas efter sex månaders ålder och som får sova vid bröstet och får feeding on demand nattetid är en riskgrupp för karies, speciellt om tandborstning inte utförs. Referenser: 1. Selwitz RH, et al. Dental caries. Lancet 2007; 369: Douglass JM, et al. Association of mutans streptococci between caregivers and their children. Pediatr Dent 2008; 30: Twetman S. Prevention of early childhood caries (ECC) Review of literature published Eur Arch Paediatr Dent 2008; 9: Seow WK, et al. Case-control study of early childhood caries in Australia. Caries Res 2009; 43: Alm A, et al. Dental treatment of the primary dentition in 7-12 year-old Swedish children in relation to caries experience at 6 years of age. Swed Dent J 2004; 28: Öhlund I, et al. Diet intake and caries prevalence in four-year-old children living in a low-prevalence country. Caries Res 2007; 41: Nunn ME, et al. Healthy eating index is a predictor of early childhood caries. J Dent Res. 2009; 88: Stecksén-Blicks C, et al. Caries risk profiles in two-year-old children from northern Sweden. Oral Health Prev Dent. 2007; 5: Stecksén-Blicks C, et al. Caries prevalence and background factors in Swedish 4-year-old children a 40-year perspective. Int J Paediatr Dent 2008; 18: Marshall TA, et al. The roles of meal, snack, and daily total food and beverage exposures on caries experience in young children. J Publ Health Dent 2005; 65: White W. Breastfeeding and the risk of early childhood caries. Evidence Based Dentistry 2008; 9: Nordisk Nutrition

12 >> TEMA: KOST OCH TANDHÄLSA Tanderosion moderna matvanor en risk Trots välfärd och kunskap om hur vi på bästa sätt sköter våra tänder ligger en stor del av de yngre generationerna i riskzonen för sämre tandhälsa. Förutom frekvent intag av söta livsmedel som kan orsaka karies, är ständigt smuttande på sura drycker ett problem, då dessa kan orsaka frätskador på tänderna. >> text: Ann-Katrin Johansson, Odont Dr, Førsteamanuensis, Institutt for klinisk odontologi, Universitetet i Bergen, Norge, Thorbjörg Jensdottir, PhD, Adjunkt. Odontologisk Institut, Københavns Universitet, Danmark. Dagens kosthållning medför att vi allt mer och allt oftare konsumerar sura produkter. Detta medför en ökad risk för frätskador på tänderna, så kallad dental erosion. Störst förändring i detta avseende har skett i vårt val av drycker där konsumtionen av läsk och juice ökat kraftigt, framförallt bland barn och ungdomar. Dessutom väljer många idag en hälsosam livsstil, vilket kan vara negativt i detta avseende. Detta gäller till exempel vegetarianer som äter mer sura produkter, eller sportutövare som släcker törsten med en sur dryck. I riskzonen är även personer som håller sig vakna på nätterna med hjälp av koffeininnehållande coladrycker (1). Individer som konsumerar citrusfrukter två gånger dagligen har 37 gånger ökad risk för frätskador på tänderna jämfört med dem som inte gör det. Den som dricker läsk fyra till sex gånger per vecka fyrdubblar risken (2). Tanderosion kan också orsakas av så kallade inre faktorer, till exempel sura uppstötningar och kräkningar. Problemet är därför vanligt förekommande hos personer med ätstörning, där kräkning är en del av sjukdomsbilden, liksom hos dem som har problem med sura uppstötningar. Vanligast bland yngre Till skillnad från karies uppstår frätskador på en tandyta fri från bakteriebeläggning. Erosion medför att tandytan försvinner lager för lager vilket medför att tandens utseende förändras (Bild 1). Emaljytans strukturer försvinner och tandförkortning eller exponering av underliggande tandben (dentin) kan förekomma, liksom gropar (cuppings) i tändernas tuggytor. Förutom de rent estetiska komplikationerna som uppstår när en tand skadas till följd av erosion kan isningar/ilningar i tänderna förekomma. I grava fall förloras stora delar av tandens synliga del, kronan, vilket leder till svåra komplikationer. Behandling av frätskador varierar från relativt enkla kostråd till komplicerade och dyrbara protetiska konstruktioner. Förekomsten av frätskador på tänderna varierar i olika åldrar men verkar inte följa något socioekonomiskt mönster eller uppvisa direkta könsskillnader. Studier från en mängd olika länder tyder på en hög och ökande förekomst bland barn och unga. Skador som är så omfattande att tandens emalj helt försvunnit på mjölktänderna och underliggande tandben blottats har rapporterats förekomma hos upp till 34 procent av barn. Bland ungdomar mellan 12 och 14 år rapporteras motsvarande skada på de permanenta tänderna förekomma hos två till 53 procent. Bland danska ungdomar mellan 15 och 17 år var förekomsten två procent, medan var femte svensk pojke mellan 18 och 19 år uppvisade frätskador in till tandbenet (3). Erosion som är begränsad till emalj är betydligt vanligare. Erosiv potential Ett livsmedels frätande förmåga, det vill säga dess förmåga att bryta ner tandvävnader genom att lösa ut dess mineraler, kallas erosiv potential. Generellt sett har livsmedel med lågt ph, hög buffringskapacitet och hög förmåga att klibba fast vid tandytan en hög erosiv potential (Tabell 1) (4). En hög buffringskapacitet hos ett livsmedel innebär att produkten har god förmåga att stå emot en neutralisering av dess sura ph värde. Tidigare laboratoriestudier hävdade att fruktjuice, trots sitt högre ph-värde, skulle ha en högre erosiv potential än läsk på grund av en högre buffringskapacitet (5). En nyare laboratoriestudie som lyfter fram dryckens ph framför dess buffringskapacitet motsäger dock detta (6). 12 Nordisk Nutrition

13 >> LEDARE >> TEMA: KOST OCH TANDHÄLSA ph Mjölk 6,8 Destillerat vatten 5,2 Mineralvatten (citronsmak) 4,2 Apelsinjuice 3,8 Äpplejuice 3,6 Apelsinjuice från koncentrat 3,5 Grapefruktsjuice 3,4 Sportdryck 3,3 Coladryck 2,6 Citron, koncentrat 2,6 Bild 1. Grava frätskador på både permanenta tänder och mjölktänder hos 12-årig pojke. Tabell 1. ph-värde uppmätt hos olika juicer och läskedrycker. Livsmedel med lågt ph har hög frätande förmåga (erosiv potential). Modifierad från (9). Flera epidemiologiska studier stödjer också att läskedrycker orsakar mer problem än juice, vilket dock sannolikt till stor del kan förklaras av att de flesta ungdomar dricker läsk betydligt oftare och i större mängd än juice (7). Modifiering möjlig Generellt sett har livsmedel med ph lägre än 5,5 en frätande förmåga, då detta är den kritiska ph-nivån för när tandens mineraler börjar lösas ut. Den frätande förmågan hos sura produkter, både flytande och fasta, kan dock modifieras genom tillsats av exempelvis kalcium, fosfat och komplexbundna fosfatföreningar (9). Tillsatts av kalciumlaktat kan till exempel göra fasta produkter med ett ph så lågt som 2,2 mindre frätande utan att vare sig smakupplevelse eller salivsekretion påverkas. För drycker har en modifiering med hjälp av kalcium-fosfat visat sig möjlig ned till ph 3,5. Utan modifiering har man funnit att fast föda (hårda karameller) med ett ph lägre än 3,5 är frätande i human saliv (8). Att fastställa den erosiva potentialen av fast föda är dock svårare än för dryck då den fasta födan först måste lösas i vätska. Man bör i sammanhanget notera att ph är en logaritmisk skala och att den erosiva potentialen alltså ökar med en faktor på tio för varje enhet som ph sänks. Till exempel, en dryck med ph 2,5 är tio gånger mer erosiv än en med ph 3,5 och hundra gånger mer erosiv än en med ph 4,5. När och hur spelar in Vilken frätande effekt en produkt har i praktiken varierar beroende på hur och när livsmedlet intas, och varierar dessutom mellan olika individer. En kombination av olika sorters mat medför ofta att skadeverkningarna av den frätande födan begränsas. Detta är en anledning till att sur mat och dryck som intas i samband med måltid är mindre skadligt än sura produkter som förtärs mellan måltiderna eller nattetid. I kombination med en mekanisk effekt, exempelvis tuggning, tandgnissling eller tandborstning, kan dock skadeverkningen av den sura påverkan förvärras. Även faktorer som individens salivsekretion och dryckesteknik har betydelse för vilken skadeverkning ett visst livsmedel ger. Låg salivsekretion eller bristande salivkvalitet ökar risken för tanderosion. Saliv späder ut, spolar bort och neutraliserar (buffrar) väte-jonerna i den sura produkten, och salivens innehåll av kalcium, fosfat, kalciumfosfatkomplex och proteiner/peptider förhindrar undermättnad i saliven och upplösning av tandvävnaderna. Salivens buffrande komponenter, som bikarbonat, fosfater, urea, och peptider, kan till viss grad motverka erosionsattacken. Man har till exempel funnit mer omfattande frätskador hos personer med låg koncentration av urea i saliv (11). Även om salivens mängd och kvalitet är bra så kan dock upprepade sura attacker bidra till att bryta ner tandytan. Ett frekvent intag av sura livsmedel ökar därför risken för tanderosion. Dryckesteknik viktig Vilken dryckesteknik som används kan exempelvis bero på upplevd smak, mängd kolsyra i drycken och den egna förmågan att svälja. En så Individer som konsumerar citrusfrukter två gånger dagligen har 37 gånger ökad risk för frätskador på tänderna jämfört med dem som inte gör det.» Nordisk Nutrition

14 >> TEMA: KOST OCH TANDHÄLSA ph 7 6 Dricker och sväljer snabbt Dricker lite hela tiden Retinerande dryckesteknik Sportutövare som släcker törsten med en sur dryck är en riskgrupp för tanderosion minuter Figur 1: ph på en tandyta efter intag av cola light med olika dryckesteknik. Retinerande dryckesteknik innebär att drycken hålls kvar i munnen innan sväljning. Modifierad efter (10). kallad retinerande dryckesteknik, det vill säga att drycken hålls kvar i munnen innan sväljning, ökar risken för erosion då kontakttiden mellan tand och dryck förlängs (10). I jämförande studier har man visat att patienter med omfattande förekomst av frätskador dels dricker mer läsk, dels använder en retinerande dryckesteknik. Vid intag av en burk coladryck höll personerna med grava frätskador drycken i munnen under 71 sekunder jämfört med 40 sekunder hos personer med mindre omfattande frätskador (11). Vinprovning, där man håller kvar drycken i munnen är inte så hälsosamt ur erosionssynpunkt (viner har vanligen ph-värde omkring 3). Detsamma gäller för barn som ofta har svårt att svälja kolsyrad dryck. Vid retinerande dryckesteknik kan man anta att balansen mellan dryckens och salivens buffringskapacitet spelar en större roll än om drycken sväljs direkt. När man sväljer snabbt, vilket de flesta gör, är det istället sannolikt att dryckens surhetsgrad är av större betydelse än dess buffrande förmåga. Risk kan minskas Förekomsten av erosion i befolkningen påverkas till stor del av individernas vilja och förmåga att anpassa sig till ett mer tandhälsovänligt beteende. Inom tandvården vet vi dock alltför väl att människor inte alltid följer vad de vet är riktigt. Detta gäller i hög grad barn och ungdomar vilkas beslut helt naturligt påverkas av en mängd sociala och beteendemässiga faktorer. Det är inte heller realistiskt att tro att konsumtion av sura livsmedel kan minskas enbart genom beteendeförändring. Därför bör också andra möjligheter som begränsar intaget eller skadeverkningarna av sura produkter användas. Genom att begränsa tillgängligheten av sura drycker i skolorna skulle ökningen av frätskador på tänderna hos barn och ungdomar sannolikt kunna bromsas. Ett annat sätt är att i ökad utsträckning vid produktutveckling tillämpa kunskapen om att livsmedel kan modifieras för att minska den erosiva potentialen. Sådana modifierade produkter kan anses fördelaktiga för både friska personer och muntorra patienter. Det finns med andra ord stora möjligheter att påverka problemet med tanderosion i positiv riktning. Referenser 1. Johansson AK, Carlsson GE. Dental erosion. Bakgrund och kliniska aspekter. Stockholm: Förlagshuset Gothia; Järvinen VK, et al. Risk factors in dental erosion. J Dent Res 1991; 70: Hasselkvist A. Dental erosion in Swedish children and adolescents. Partial report related to soft drink consumption. M.Sc. Thesis no. 116, Karolinska institutet, Stockholm Ireland AJ, et al. An investigation into the ability of soft drinks to adhere to enamel. Caries Res 1995; 29: Larsen MJ, Nyvad B. Enamel erosion by some soft drinks and orange juices relative to their ph, buffering effect and contents of calcium phosphate. Caries Res 1999; 33: Jensdottir T, et al. Immediate erosive potential of cola drinks and orange juices. J Dent Res 2006; 28: Johansson AK, et al. Dental erosion associated with soft-drink consumption in young Saudi men. Acta Odontol Scand 1997; 55: Jensdottir T, et al. Erosive potential of acidic candies in saliva and effects of calcium. Caries Res 2007; 41: Jensdottir T, et al. Properties and modification of soft drinks in relation to their erosive potential in vitro. J Dent 2005; 33: Johansson AK, et al. Influence of drinking method on tooth surface- ph in relation to dental erosion. Eur J Oral Sci 2004; 112: Johansson AK, et al. Comparison of factors potentially related to the occurrence of dental erosion in high- and low-erosion groups. Eur J Oral Sci 2002; 110: Nordisk Nutrition

15 >> LEDARE >> TEMA: KOST OCH TANDHÄLSA Munnens mikroflora på gott och ont I munmiljön samverkar saliv, bakterier och slemhinna för att upprätthålla en kroppsbarriär och förhindra att sjukdomsalstrande mikroorganismer får fotfäste. Dessutom finns tändernas hårdvävnader. Alla dessa fyra komponenter påverkas av individens näringsintag. >> text: Gunnel Svensäter, professor, Oral biologi, Odontologiska fakulteten, Malmö högskola. Ingegerd Johansson, professor, Institutionen för odontologi, Umeå universitet. Saliv är ett sekret från spottkörtlarna som till 99,5 procent består av vatten. Resterande andel utgörs av mineraler, enzymer och andra proteiner och peptider inklusive muciner, det vill säga stora kolhydratrika proteiner (glykoproteiner) som bildar slem. Saliven innehåller också mer än tio miljoner bakterier per milliliter. Majoriteten av dessa bakterier sväljer vi men en liten andel fastnar på slemhinnor och tänder där de förökar sig. Undernäring hämmar salivproduktion Såväl spottkörtelbildningen som den kontinuerliga salivproduktionen kräver tillfredsställande näringsstatus. Barn som växer upp med kronisk undernäring och hämmad tillväxt har mindre spottkörtlar och lägre salivsekretion (1). Salivsekretionen är särskilt känslig för individens vätskestatus, men brist på protein, A- och B-vitaminer, zink och järn kan också hämma mängden saliv och påverka salivens bakteriereglerande proteiner och peptider. Därmed påverkas också förutsättningarna för bakterier att fästa till tänder och slemhinna. Salivpåverkan vid undernäring har visats leda till flerfaldigt ökad risk för kariesutveckling (2). I Sverige beror dock minskad salivproduktion huvudsakligen av intag av vissa mediciner, snarare än av undernäring. Munnens slemhinnor är anpassade till den lokala funktionen. I gommen och på tandköttet och tungan är slemhinnan till exempel förhornad (keratiniserad) för att tåla mekanisk påverkan, exponering för värme och kyla liksom mikrobiella exponeringar. Kind-, läpp- och munbottenslemhinnan är däremot genomsläpplig för små till medelstora molekyler, till exempel nikotin och vissa läkemedelssubstanser.» Nordisk Nutrition Slemhinneceller ställer höga krav Munslemhinnans yttersta celler, epitelcellerna, har en förhållandevis

16 >> TEMA: KOST OCH TANDHÄLSA VIDHÄFTANDE BAKTERIER Figur 1. Illustration av hur munbakterier bildar mikrobiella biofilmer på tänder och munslemhinna. Figur 2. Dentalt plack rikt på extracellulära polysackarider. Jan Carlsson och Jan Egelberg (5). Figur 3. Illustration av hur munbakteriers ämnesomsättning ändras och mjölksyra produceras i samband med sockerintag. 16 Nordisk Nutrition variationer i elektrostatisk laddning vid tandytan ger olika förutsättningar för molekyler i saliven att binda in. Saliv när bakterier Bakterier i munnen växer på vävnadsytor, framför allt på tandemalj och munslemhinna. De som förekommer i "fri form" i saliven har en stark tendens att fastna på ytorna, som alltid är täckta med salivproteiner. Bakterierna förses kontinuerligt med näringsämnen från saliven, egentligen oavsett vad vi äter. De kan föröka sig på vävnadsytan genom att utvinna energi från till exempel salivens glykoproteiner. Resultatet blir en tät ansamling av bakterier inbäddade i en blandning av salivmolekyler och polysackarider, en så kallad mikrobiell biofilm, som bakterierna själva producerat (4). Bakterierna kan också lämna biofilmen, vilket resulterar i en saliv med hög koncentration av bakterier (Figur 1). Det är sedan länge välkänt att bakteriernas produktion av polysackarider kan bli omfattande vid ett frekvent sockerintag. I extrema fall kan det visa sig som voluminösa plack på tänderna (Figur 2) (5). På munslemhinnan bildas också mikrobiella biofilmer men dessa blir betydligt tunnare än på tänderna eftersom slemhinnans celler, med vidhäftade bakterier, ständigt stöts bort och biofilmbildningen därmed måste starta om. Sockerchock stressar bakterier Den fria sockermängden i saliven är mycket låg och bakterier i dentala s s o t o p B n m d c s c i v m b v u

17 >> TEMA: KOST OCH TANDHÄLSA Figur 4. Relationen mellan mikroflorans sammansättning i dentala biofilmer hos friska och personer med karies. Hos friska domineras biofilmen av bakterier som inte är syratoleranta (gröna celler). Genom bakteriers syraproduktion, framförallt av mjölksyra, resulterar frekvent sockerintag i en ogynnsam ekologi i form av lågt ph i plackmiljön (röd omgivning). Om biofilmmiljön är sur under en längre period kan syratoleranta bakterier (röda celler) konkurrera ut de bakterier som inte är toleranta mot syra. Detta förhållande innebär en risk för karies. biofilmer utvinner istället socker från till exempel kolhydratkedjor i de stora glykoproteinerna i saliven. Ättiksyra, etanol och myrsyra produceras av många olika munbakterier vid låga sockerkoncentrationer, framförallt av streptokocker som också dominerar biofilmen på tänderna. I samband med intag av kolhydrater kan sockerkoncentrationen öka gånger. Det finns då en risk, från bakteriers synvinkel, att nedbrytningsprodukter från sockret ansamlas i bakterien, med försämrad funktion av bakterien som följd. Till skillnad från många andra bakterier har vanliga munbakterier lärt sig att hantera dessa svängningar i mängden tillgängligt socker och reglerar snabbt sin ämnesomsättning till den nya situationen (8). Den klassiska vägen att bryta ner socker till mjölksyra via glykolysen blir mer effektiv och stora mängder mjölksyra bildas vid sockerintag (Figur 3). Mjölksyra bildas av många munbakterier och spelar en nyckelroll för det ph-fall i biofilmen som uppkommer omedelbart efter ett sockerintag. Om detta sker ofta kan miljön i biofilmen bli sur, omkring ph 5, under en längre period. Eftersom bakterier tar seden dit de kommer och har en uttalad förmåga att anpassa sig till sin närmiljö kan resultatet bli en ökning av andelen syratoleranta bakterier. Det finns laboratoriestudier på streptokocker från munnen som visar att en 30 minuters chock på ph-nivån 5,5 startar en anpassningsprocess i bakterien, som resulterar i syratoleranta och generellt sett mer stresståliga varianter av de aktuella bakterierna. Än så länge finns dock begränsade kunskaper om de cellulära mekanismer som leder fram till denna anpassning. Mikrobiella biofilmer Mer än 60 procent av alla infektioner som drabbar människan orsakas av bakterier som växer på ytan av någon av kroppens vävnader eller på en implantatyta. Karies och tandlossning hör till de vanligaste och mest kostsamma infektionerna orsakade av sådana bakterier. Mikroorganismer som växer i på dessa ytor, i så kallade mikrobiella biofilmer, uttrycker andra egenskaper än fria bakterier som växer i näringslösning. Till exempel kan uttrycket av sjukdomsframkallande egenskaper vara betydligt starkare i biofilmer. Mikroorganismer i biofilmer är även mer stresståliga och mer motståndskraftiga mot antibiotika och antimikrobiella medel, däribland antibiotika (1). Precis som i tarmen är miljön i munnen steril före födseln och etableringen av den orala biofilmen, det vill säga munnens bakterieflora, startar när barnet föds fram. Vilka bakterier som etablerar sig och i vilken ordning etableringen sker avgörs av vilka bakterier barnet exponeras för, vilken kost barnet får, eventuell användning av antibakteriella ämnen och det försvar barnet har. En etablerad mikrobiell biofilm kan liknas vid ett samhälle där individer (bakterier) hjälper varandra att bryta ner och utvinna energi ur komplexa salivmolekyler. Mikrofloran i munnens biofilm är mycket komplex och hittills har mer än 500 olika arter identifierats. Floran är mycket stabil trots den stress den utsätts för genom födan, tandkrämer, munsköljmedel, förändringar i salivflöde och hormonnivåer. Det finns en framväxande bild av hur olika arter samverkar och hur enskilda bakteriers fysiologiska funktion påverkas av såväl andra bakterier som av lokala miljöfaktorer i biofilmen. I princip gäller detsamma för hur mikrobiella biofilmer bildas och fungerar i luftvägar, urinvägar, tarmkanal och på implantat. Ekologisk plackhypotes Uppfattningen om den mikrobiella orsaken till karies har ändrats flera gånger de senaste decennierna. Under 1980-talet dominerade paradigmet att karies orsakades av en specifik bakteriegrupp, nämligen mutansstreptokockerna. Senare visade kliniska studier att karies finns även hos personer som helt saknar mutansstreptokocker. Rön under 1990-talet har gett stöd för att även många andra typer av syratoleranta streptokocker är den mikrobiella orsaken till karies (10). Idag tillämpas en så kallad ekologisk plackhypotes som förklaringsmodell av karies. I denna modell lyfter man fram det starka samband som finns mellan biofilmmiljön och mikroflorans sammansättning. I fallet karies ger en sockerrik diet eller lågt salivflöde upphov till en sur biofilmmiljö genom bakteriers syraproduktion. Detta kan i en förlängning leda Referens» 1. Costerton JW, et al. Bacterial till en förskjutning av mikroflorans biofilms: A common cause of sammansättning mot en stor andel persistent infections. Science 1999; 284: syratoleranta bakterier (11). När miljön i biofilmen blir sur Nordisk Nutrition

18 >> TEMA: KOST OCH TANDHÄLSA anpassar också sig många bakterier till den nya situationen och erövrar syratolerans. Dessa anpassade bakterier klarar sig bättre i en sur miljö och kommer att växa och producera syror i snabbare takt än bakterier som inte är syratoleranta (Figur 4). Förebyggande åtgärder mot karies har under lång tid varit inriktade på att avlägsna mutansstreptokocker. Troligen kommer modern förebyggande behandling av karies att handla mer om att behålla en neutral ph-miljö i biofilmen liksom att med hjälp av nya antimikrobiella medel hindra de mekanismer som ansvarar för bakteriers anpassning och omställning till en sur biofilmmiljö (6). Utmaningen består i att behålla den normala mikrofloran samtidigt som man förhindrar bakteriers uttryck av sjukdomsframkallande egenskaper, till exempel syratolerans i fallet karies. Nya kliniska kariesstudier har till exempel visat positiva resultat med en kombination av fluor och vissa potentiellt probiotiska bakterier. Referenser 1. Johansson I, et al. Salivary flow and dental caries in Indian children suffering from chronic malnutrition. Caries Res 1992; 26: Alvarez JO. Nutrition, tooth development, and dental caries. Am J Clin Nutr 1995; 61: 410S-416S. 3. Cate JM, et al Chemical interactions between the toth and oral fluids. In Dental caries. The disease and its clinical management. 2nd ed. Fejerskov O and Kidd E, editors. Blackwell Munksgaard, Oxford. 4. Marsh PD. Dental plaque: biological significance of a biofilm and a community life-style. J Clin Periodontol 2005; 32: Carlsson J, Egelberg J. Effect of diet on early plaque formation in man. Odontol Revy 1965; 16: Scheie AA, Petersen FC. The biofilm concept: Consequences for future prophylaxis of oral diseases? Crit Rev Oral Biol Med 2004; 15: Bowden GH, Hamilton IR. Survival of oral bacteria. Crit Rev Oral Biol Med 1998; 9: Quivey RG Jr, et al. Adaptation of oral streptococci to low ph. Adv Microb Physiol. 2000; 42: Beighton D. The complex oral microflora of high-risk individuals and groups and its role in the caries process. Community Dent Oral Epidemiol. 2005; 33: Marsh PD. Dental plaque as a microbial biofilm. Caries Res 2004; 38: Varje dag Glutano, varje dag nöje. Glutanoprodukterna ger glädje till Glutenallergiker. Läckra specialiteter från hela Europa, t.ex. italienska pasta, traditionella engelska te kex och krispiga Salta Pinnar. Unna dig bara det bästa. Alla Glutanoprodukterna produceras med mycket stränga kvalitetskontroller och garanteras glutenfria.det gör livet lättare för alla glutenallergiker. Besök vår webbplats för mer information och läckra recept: Endast det bästa, varje dag. 18 Nordisk Nutrition

19 >> LEDARE >> TEMA: KOST OCH TANDHÄLSA Sockerersättningsmedel ger bättre tandhälsa Karies är en multifaktoriell sjukdom, men det viktigaste målet för all kariesprevention är att minska intaget av söta produkter. Genom att använda sockerersättningsmedel i riskprodukter, det vill säga produkter som konsumeras frekvent såsom tuggummi, godis, drycker och olika mediciner, kan man minska kariesrisken med procent, beroende på intagsfrekvensen och kariesaktiviteten hos individen. Tabell 1. Vanligt använda energigivande sötningsmedel och deras sötma (uttryckt som procent av sackaros söthetsgrad) och energimängd (sackaros = 4 kcal per gram) Söthetsgrad jämfört med sackaros (100%) Energiinnehåll (kcal per gram) Xylitol % 2 Maltitol 75-90% 2-3 Erytritol 70% 1,2 Sorbitol 65% 2 Mannitol 65% 1,5 Isomalt 55% 2 Tabell 2. Vanligt använda icke energigivande sötningsmedel och deras sötma (uttryckt som antal gånger sötare jämfört med sackaros). Sukralos Sackarin Acesulfam K Aspartam Cyklamat Söthetsgrad jämfört med sackaros ggr ggr 200 ggr ggr ggr >> text: Pernilla Lif Holgerson, odont dr, Odontologi, Medicinska Fakulteten, Umeå universitet, Dowen Birkhed, professor, Institutionen för odontologi, Göteborgs universitet. Imånga livsmedel ersätter man idag vanligt socker helt med andra sötningsmedel, dels för att reducera energiinnehållet, dels för att minska risken för karies. Tandvänligt godis och tuggummi, samt munhygieniska produkter som tandkräm och munsköljmedel, innehåller en rad olika sockerersättningsmedel, både energigivande och icke energigivande. I gruppen energigivande sötningsmedel ingår sockeralkoholerna sorbitol, mannitol, maltitol och xylitol. Sockeralkoholernas söthet är densamma eller något lägre jämfört med vanligt socker (Tabell 1). För att åstadkomma rätt sötma behöver relativt stor mängd sockeralkoholer tillsättas och de bidrar därför både till livsmedlets volym och energiinnehåll. Deras energiinnehåll är dock något lägre, cirka hälften, jämfört med vanligt socker (Tabell 1). Hög konsumtion av livsmedel med tillsatta sockeralkoholer kan orsaka magtarmbesvär, eftersom dessa substanser absorberas ofullständigt i tarmen. Exempel på icke energigivande sötningsmedel är acesulfam K, aspartam, cyklamat, sackarin och sukralos. Dessa har en väldigt hög söthetsgrad och man behöver endast tillsätta en mycket liten mängd i livsmedlet (Tabell 2). De bidrar därför inte till livsmedlets volym och inte heller till dess energiinnehåll. Sött blir surt När bakterierna i tandbeläggningarna (dentalt plack) får tillgång till fermenterbara kolhydrater, såsom sackaros, glukos eller fruktos, så producerar de syra, framför allt mjölk-» Nordisk Nutrition

20 >> TEMA: KOST OCH TANDHÄLSA syra. Denna syra gör att ph i munnen inom loppet av några minuter sänks till ph 4-5 (Figur 1). Om detta sker under en lång tid och vid upprepade tillfällen, så kan det ge upphov till karies. Icke energigivande sötningsmedel kan däremot inte brytas ned av munnens bakterier, och de bidrar därför inte till ett sänkt ph-värde och därmed inte heller till risken för karies. Avseende sockeralkoholerna så finns viss variation avseende bakteriernas förmåga att bryta ner dem, men generellt sett kan man betrakta samtliga sockeralkoholer som lågkariogena, det vill säga att de bidrar mycket litet till risken för karies. Sockeralkoholer ej ph-sänkande Sorbitol är en sockeralkohol med sex kolatomer, som framställs av glukos. Endast ett fåtal av bakterierna i det dentala placket kan använda sorbitol som energikälla (1). Om man konsumerar sorbitol frekvent kan förvisso bakterierna vänja sig vid sorbitol och använda det för syraproduktion (2). Man har dock visat att ph endast sjunker marginellt efter sköljning med sorbitollösning eller efter konsumtion av sorbitolsötat godis, och att man sällan kommer ner till ph-nivåer som är så låga att emalj och tandben kan lösas upp (Figur 1). Detsamma gäller för xylitol, som innehåller fem kolatomer och är en i naturen förekommande sockeralkohol. Xylitol produceras industriellt från xylos (träsocker). Många bär, frukter och växter innehåller naturligt små mängder xylitol. Ett flertal studier har visat att xylitol inte fermenteras av de orala mikroorganismerna (1). Till skillnad från sorbitol hämmar xylitol snarare tillväxten av bakterier. Bakterierna kan i och för sig ofta transportera in xylitol i cellen, men den substans som bildas vid transporten, xylitol-5-fosfat, kan inte brytas ned utan ackumuleras inne i bakteriecellen. Då denna substans har en viss toxisk effekt på bakterierna blir följden en minskad bakterietillväxt och minskad syraproduktion (3). Maltitol och mannitol är andra Antalet kariesskador ph % 10% 10% PC sackaros H2O PC+U xylitol H 2 O PC+U sorbitol H 2 O PC Figur 1. Figuren visar ph i tandbeläggningen (plack) efter munsköljning med sackaros (grön), xylitol och sorbitol (båda röda), med mellanliggande neutraliseringsfaser (blå). Xylitol kan inte fermenteras av bakterier i munnen och ger därmed ingen ph-sänkning. Tvärtom, bidrar xylitol till en viss ph-höjning. Sorbitol, som kan fermenteras av ett fåtal bakterier, ger en viss ph-sänkning. Denna sänkning är dock inte så kraftig att emalj och tandben (dentin) kan lösas upp. (PC= paraffin, U=urea). Modifierad efter (4). Sackaros Fruktos Xylitol Figur 2. Kariesutveckling i tre grupper av individer som ätit olika sötningsmedel under 24 månader. Den grupp som fick xylitolsötade produkter utvecklade ingen karies. Modifierad efter (5). sockeralkoholer som ofta används inom konfektyrindustrin. De har inte utvärderats lika mycket som xylitol och sorbitol, men inte heller dessa sockeralkoholer sänker ph i plack i någon större utsträckning (4). Tid (min) Månader Xylitol dubbelverkande Redan under 1970-talet började man i Finland intressera sig för sockerersättningsmedel i syfte att förebygga och reducera karies. Xylitol har i dessa fältstudier visat sig vara antikariogent (Figur 2) (5). Resultaten har inspirerat till hundratals vetenskapliga arbeten, både in vitro och in vivo, där man studerat hur xylitol påverkar tandytan, kariesbakterierna samt salivens egenskaper. Xylitol har visats ha en rad fördelar jämfört med sorbitol, 20 Nordisk Nutrition

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och

Läs mer

Värt att veta om tandslitage

Värt att veta om tandslitage Värt att veta om tandslitage www.colgate.se Vad är tandslitage? Tandslitage är en samlad beteckning för förlust av de hårda tandvävnaderna, alltså emalj och dentin. Emaljen är det hårda, yttre skalet som

Läs mer

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar Råd om bra matvanor till barn och ungdomar 1 Innehåll Råd om bra matvanor till barn och ungdomar... 1 Mat och måltider... 3 Kostråd och näringsrekommendationer... 5 Tips på länkar som rör mat och tänder...

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Dentala erosioner. Erosion definieras som en progressiv förlust av tandens hårdvävnad genom kemisk påverkan utan inverkan av bakterier.

Dentala erosioner. Erosion definieras som en progressiv förlust av tandens hårdvävnad genom kemisk påverkan utan inverkan av bakterier. Dentala erosioner Erosion definieras som en progressiv förlust av tandens hårdvävnad genom kemisk påverkan utan inverkan av bakterier. Pindborg 1971 Tecken på dental erosion Dentinexponering Utslätad anatomi

Läs mer

FOLKTANDVÅRDEN VÄSTERNORRLAND

FOLKTANDVÅRDEN VÄSTERNORRLAND FOLKTANDVÅRDEN VÄSTERNORRLAND Hej! Hej! Det är vi som är Ipan och Jompen. Vi ses på folktandvården. Folktandvården Västernorrland verkar för en god folkhälsa och en god livsmiljö genom att utföra och utveckla

Läs mer

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk. TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Apotekets råd om. Torr i munnen

Apotekets råd om. Torr i munnen Apotekets råd om Torr i munnen Om du är torr i munnen beror det på att du har för lite saliv. Orsaken är ofta en biverkan av läkemedel som gör att spottkörtlarna producerar mindre mängd saliv, till exempel

Läs mer

Tandhälsa för små barn

Tandhälsa för små barn Tandhälsa för små barn Information från Folktandvården BVC När barnets tänder kikar fram kan variera nagot. i tidpunkt och ordning. Friska tänder är en viktig del av ditt barns hälsa. Om barnet ska få

Läs mer

Seminar i barnetannpleie

Seminar i barnetannpleie Seminar i barnetannpleie Hamar 30 oktober 2003 Lill-Kari Wendt Journalutdrag Pojke, invandrarbakgrund, född 1998 Fördelning av kariesskador vid 5 års ålder Daganteckningar 990201 1-års inf. Barn nr 1.

Läs mer

Socker och hälsa - fakta och myter

Socker och hälsa - fakta och myter Betodlarnas årsstämma 19 mars 2015, Lund Socker och hälsa - fakta och myter Susanne Bryngelsson, fil dr, vd SNF Swedish Nutrition Foundation SNF Swedish Nutrition Foundation Sedan 1961 Främjar nutritionsforskning

Läs mer

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dental erosion hos barn och ungdomar Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dagens agenda Vad är dental erosion? Är det vanligt förekommande?

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

En liten bok om mjölk

En liten bok om mjölk En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

Slå hal på myterna om tandvård

Slå hal på myterna om tandvård Slå hal på myterna om tandvård Privattandläkarna slår 13 hål på lika många myter. Men det är väl ändå så att dåliga tänder går i arv, eller? Det största hotet mot sanningen är inte lögnen, utan myten,

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Ger socker typ 2-diabetes?

Ger socker typ 2-diabetes? Ger socker typ 2-diabetes? Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet SNF 2015-04- 20 Diabetesepidemin! 382 miljoner individer i världen har diabetes! 8,3% av den vuxna befolkningen! Antalet har dubblerats

Läs mer

NU PRESENTERAR VI DEN NYA STANDARDEN FÖR ATT FÖREBYGGA KARIES

NU PRESENTERAR VI DEN NYA STANDARDEN FÖR ATT FÖREBYGGA KARIES NU PRESENTERAR VI DEN NYA STANDARDEN FÖR ATT FÖREBYGGA KARIES Fluor Pro-Argin TM teknologi fluor Upp till 20 procent färre nya kariesskador på två år 1,2 COLGATE VERKAR FÖR EN KARIESFRI FRAMTID DENTALT

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Branschstöd för närings- och hälsopåståenden

Branschstöd för närings- och hälsopåståenden Asp-symposium 20 nov 2013 Branschstöd för närings- och hälsopåståenden - vem, vad och till vilken nytta? Susanne Bryngelsson fil dr, vd SNF Swedish Nutrition Foundation Egenåtgärdsprogrammet Frivilligt

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

socker & hälsa! om socker nordic sugar Trevlig läsning!

socker & hälsa! om socker nordic sugar Trevlig läsning! om socker & hälsa nordic sugar Om socker & hälsa! Intresset för hälsa är stort. Nästan dagligen kan man i media läsa om hälsa. Man refererar till nya undersökningar, olika typer av experter uttalar sig

Läs mer

om socker & hälsa nordic sugar

om socker & hälsa nordic sugar om socker & hälsa nordic sugar Om socker & hälsa! Intresset för hälsa är stort. Nästan dagligen kan man i media läsa om hälsa. Man refererar till nya undersökningar, olika typer av experter uttalar sig

Läs mer

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...

Läs mer

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center FRISK I MUNNEN HELA LIVET Centrum för äldretandvård i samarbete med MUN-H-Center Frisk i munnen hela livet - Information till vårdpersonal inom äldreomsorg Måltidens betydelse Det är viktigt med god munhälsa

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Första och enda fluortandkrämen med Sugar Acid Neutralizer TM som också motverkar sockersyror huvudorsaken till karies

Första och enda fluortandkrämen med Sugar Acid Neutralizer TM som också motverkar sockersyror huvudorsaken till karies NYTT GENOMBROTT INOM KARIESSKYDD Första och enda fluortandkrämen med Sugar Acid Neutralizer TM som också motverkar sockersyror huvudorsaken till karies Lär dig hur hål i tänderna uppstår och hur DU bäst

Läs mer

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende Patientguide Enkla tips för ett fräscht leende Hela tänder hela livet Du har mycket att vinna på att ge dina tänder några minuters omsorg varje dag. En frisk och fräsch mun ger ett vackert leende och bidrar

Läs mer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN!

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! Två gånger om dagen Bakterier i munnen kan orsaka både hål i tänderna och tandköttsinflammation. Det är därför bra att ta som vana att både som barn och vuxen borsta

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

Nedan finns en kortfattad information om problem som kan uppstå i munnen.

Nedan finns en kortfattad information om problem som kan uppstå i munnen. A loemega är en serie munvårdsprodukter utvecklade i Sverige för en bättre munhälsa. Vår första produkt är en tandkräm med frisk smak och en unik kombination av ingredienser speciellt anpassade för tänderna

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Cloetta Fazer Konfektyr Ab bakgrundsinformation 11.11.2008

Cloetta Fazer Konfektyr Ab bakgrundsinformation 11.11.2008 Cloetta Fazer Konfektyr Ab bakgrundsinformation 11.11.2008 Xylitol idag: fördelar och rekommenderad användning Experttandläkare Helinä Keskinen Hälsoeffekter av xylitol - Vad är skillnaden mellan xylitoltuggummi

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...

Läs mer

Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall

Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall Kariesutredning-Patientfall 1 Bakgrund Patienten var senast på VUX-kliniken 2012-10-01, då var patienten på visning för implantat. 2012-10-11, var patienten hos tandhygienist på skolan för undersökning.

Läs mer

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

FACIT. Sant. eller. falskt? Här har du svaren.

FACIT. Sant. eller. falskt? Här har du svaren. FACIT Sant eller falskt? Här har du svaren. 1 2 3 En deciliter havregryn väger 35 gram och ger därmed 35 gram fullkorn. Sant Havregryn framställs av hela havrekorn och är därmed till 100% fullkorn. Jag

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Tidig kariesutveckling

Tidig kariesutveckling Karies utveckling och omfattning hos barn i förskoleåldern Margaret Grindefjord Eastmaninstitutet Folktandvården i Stockholm Seminarium i Hamar 3 oktober 23 Karies epidemiologi Tidig kariesutveckling Prevalens

Läs mer

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Innehåll: Första tecken... 3 Vanligt förekommande... 4 Riskfaktorer... 4 Söta drycker... 5 Behandling... 6 Intervention... 6 Uppföljning...

Läs mer

Ämne/livsmedel Påstående Kommissionens beslut, och villkor för tillåtna påståenden GODKÄNT EJ GODKÄNT Q-2008-397 378/2012

Ämne/livsmedel Påstående Kommissionens beslut, och villkor för tillåtna påståenden GODKÄNT EJ GODKÄNT Q-2008-397 378/2012 1(5) 1 Kommissionsbeslut avseende hälsopåståenden om minskad risk för sjukdom (artikel 14.1 a) senast uppdaterad 2012-11-21 Kategori av påstående Ämne/livsmedel Påstående Kommissionens beslut, och villkor

Läs mer

Riktlinjer vid dental erosion

Riktlinjer vid dental erosion Riktlinjer vid dental erosion Sidan 1 av 12 Dental erosion... 3 Erosionsskador... 3 Etiologiska faktorer... 3 Erosioner... 4 Förekomst... 4 Diagnostik... 5 Sura födoämnen... 6 Kemiska och biologiska faktorer...

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Liisa Valsta, Patrik Borg, Seppo Heiskanen, Helinä Keskinen, Satu Männistö, Taina Rautio, Sirpa Sarlio-Lähteenkorva och Raija Kara.

Liisa Valsta, Patrik Borg, Seppo Heiskanen, Helinä Keskinen, Satu Männistö, Taina Rautio, Sirpa Sarlio-Lähteenkorva och Raija Kara. Liisa Valsta, Patrik Borg, Seppo Heiskanen, Helinä Keskinen, Satu Männistö, Taina Rautio, Sirpa Sarlio-Lähteenkorva och Raija Kara Drycker och kost Statens näringsdelegations rapport 2008 Sammandrag av

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Fluor för barn och vuxna, hemma och på kliniken

Fluor för barn och vuxna, hemma och på kliniken Fluor för barn och vuxna, hemma och på kliniken karin sjögren Forskningen kring fluorens effekter på den goda tandhälsan finns presenterad i en stor mängd vetenskapliga publikationer. Denna artikel avser

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Fluor i kariesprofylaxen

Fluor i kariesprofylaxen Fluor i kariesprofylaxen 1 Innehåll Fluor... 3 Basprofylax- till alla... 4 Förstärkt basprofylax- till sociodemografiskt utsatta områden... 4 Tilläggsprofylax- till barn/ungdomar med stor kariesrisk...

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsatser Inledning Karies eller

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär Prader-Willis syndrom 9-- Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre kända handikappgrupper, MHC-basen. Insamling av data har skett genom att

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

MUNVÅRD FÖR BARN Tips vid tandborstning

MUNVÅRD FÖR BARN Tips vid tandborstning MUNVÅRD FÖR BARN Tips vid tandborstning Det kan vara svårt att borsta tänderna på någon annan. I det här avsnittet vill vi ge praktiska tips på hur tandborstningen kan underlättas och bli så effektiv som

Läs mer

Hål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet

Hål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet Mjölktandskaries i växelbettet Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns Den officiella statistiken missar mjölktandskaries i växelbettet Anita Alm Barntandvårdsdagar 2006 Hål som inte finns Projekt

Läs mer

Vi reder ut begreppen.

Vi reder ut begreppen. Vi reder ut begreppen. Mjölkens sammansättning är unik. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi behöver få i oss varje dag. Inget annat livsmedel ger oss så mycket näring på en och samma gång.

Läs mer

Ägg. Vägledning för näringsdeklaration. Vägledning för näringsdeklaration

Ägg. Vägledning för näringsdeklaration. Vägledning för näringsdeklaration Ägg Vägledning för näringsdeklaration Livsmedelsverket har analyserat och fastställt nya näringsvärden för konventionella och ekologiska ägg. De nya näringsvärdena ersätter tidigare värden, vid näringsdeklaration

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden

Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden IP/03/1022 Bryssel den 16 juli 2003 Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden Europeiska kommissionen antog i dag

Läs mer

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio. Birgitta Jälevik Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.se Barns tandhälsa Barn och ungdomstandvårdens organisation Tändernas

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015. Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän.

Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015. Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän. Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015 Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän. Amning Minskar risk för (grade 1): - Mag- och tarminfektioner -

Läs mer

Graviditet och tandhälsa

Graviditet och tandhälsa familjens munhälsa Graviditet och tandhälsa Under graviditeten utsätts den blivande mammans tänder för påfrestning. Särskilt i slutet av graviditeten ändras salivens buffertkapacitet och hormonbalansen.

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

OCH~ ~------------------- FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan

OCH~ ~------------------- FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT OCH~ FORSVAR NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET FÖDA, MATSPJÄLKNINCi, TRANSPORT OCH FÖRSVAR KAN DU redogöra för vilka födoämnen vi behöver och vad de används till i kroppen

Läs mer