- Valbar matningsriktning - Två funktioner med inbyggt spänningsval - För automatisk eller manuell synkronismkontroll och med olika inställningar

Transkript

1 Linjedistansskydd IED REL 670 Revision: E Utgivningsdatum: Januari 2007 Data föremål för ändring utan avisering Sida 1 Egenskaper IED med fyra konfigurationsalternativ färdiga att ansluta för arrangemang med en eller flera brytare kan levereras För luftledningar och kablar För enfasig och/eller trefasig utlösning Högimpedansdifferentialskydd för T-ledningar Distansskydd med kontinuerlig övervakning av samtliga felslingor för alla zoner (upp till fem zoner): - Alla typer av reläskyddskommunikation - Lastavgränsningsfunktion Riktat och/eller oriktat överströmsjordfelsskydd i fyra steg: - Varje steg kan vara invert- eller konstanttidsfördröjt - Varje steg har inställbar blockering baserad på andra deltonskomponenten Synkronismkontroll och funktionen för kontroll av spänningslös ledning för enkel- eller multibrytararrangemang: - Valbar matningsriktning - Två funktioner med inbyggt spänningsval - För automatisk eller manuell synkronismkontroll och med olika inställningar Funktion med automatisk återinkoppling för en-, två- och/eller trefasåterinkoppling: - Två funktioner med prioriteringskretsar för multibrytararrangemang - Samverkan med synkronismkontrollfunktion - Kan kopplas till eller från med fjärrstyrning genom kommunikation med lokala switchar via binära ingångar Funktion för fjärrkommunikation med kapacitet för upp till 192 binära signaler Noggrannhetsklass 1 för analog mätning Mångsidigt lokalt HMI-gränssnitt Omfattande självövervakning med intern händelseregistrering Sex oberoende inställningsgrupper med lösenordsskyddade parametrar Kraftfullt programmeringsverktyg för inställningar, störningsutvärdering och konfiguration Datakommunikationsmoduler för stationsbuss IEC , LON och SPA Inbyggda datakommunikationsmoduler för stationsbuss IEC Fjärrkommunikation med datakommunikationsmoduler för C37.94 och G.703 Tillämpning IED REL670 används för skydd, kontroll och övervakning av luftledningar och kablar i direkt jordade nätverk. IED:n kan användas upp till de högsta spänningsnivåerna. Den är lämplig för skydd av hårt belastade ledningar och ledningar med flera avtappningar och krav på en-, tvåoch/eller trepolig utlösning. IED:n är också lämplig som reservskydd för krafttransformator, reaktorer etc. Flerreläkopplat distansskydd ger skydd för kraftledningar med hög känslighet och skyddet har låga krav på fjärrkommunikationen. De fem zonerna har helt oberoende mätning och inställning vilket ger hög flexibilitet för alla ledningstyper. Den automatiska återinkopplingen för en-, tvåoch/eller trefasig återinkoppling inkluderar prioritetskretsar för arrangemang med flera brytare. Den samverkar med funktionen för synkronismkontroll med snabb eller fördröjd återinkoppling. Momentan fas- och jordöverström, riktat eller oriktat fördröjt fas- och jordöverström i fyra steg,

2 Revision: E, Sida 2 termisk överbelastning samt under- och överspänningsfunktioner i två steg är exempel på tillgängliga funktioner som gör det möjligt för användaren att uppfylla alla applikationskrav. För distansskyddets och jordfelsskyddets kommunikation med fjärränden finns alla typer av kommunikationsscheman inkluderade. Med inkluderad fjärrkommunikation enligt IEEE C37.94-standard finns det möjlighet att överföra 6 x 32 binära signaler i kommunikationen mellan IED:erna. IED:n kan också tillhandahållas med kompletta kontroll- och förregleringsfunktioner, inklusive samverkan med funktionen för synkronismkontroll, så att huvud- eller reservstyrningen kan integreras. Ett stort antal olika typer av logikelement är inkluderade, och användarlogiken skapas med ett grafiskt verktyg. Detta möjliggör specialapplikationer som automatisk öppning av frånskiljare i arrangemang med flera brytare, stängning av ringar med brytare, lastomläggningslogik etc. Det grafiska konfigurationsverktyget säkerställer enkel och snabb test och driftsättning. Seriell datakommunikation sker via optiska anslutningar för att säkerställa störningsimmunitet. De många användningsområdena gör att produkten är ett utmärkt val både för nya installationer och för uppgradering av befintliga installationer. Fyra IED-varianter har definierats för följande applikationer: Enkelbrytare (dubbel- eller enkelskena) med trefasutlösning (A31) Enkelbrytare (dubbel- eller enkelskena) med enfasutlösning (A32) Multibrytare (en och en halv eller ring) med trefasutlösning (B31) Multibrytare (en och en halv eller ring) med enfasutlösning (B32) IED:erna konfigureras och ställs in med grundfunktionerna aktiva för att möjliggöra direkt användning. Tillvalsfunktioner konfigureras inte men det finns en max. konfiguration med alla tillvalsfunktioner som mall i det grafiska konfigureringsverktyget. Gränssnitten till analoga och binära IO kan konfigureras från signalmatrisverktyget utan att konfigurationerna behöver ändras. Analoga ingångar och utlösningsingångar har konfigurerats på de som standard levererade binära ingångs- och utgångskorten. Lägg till IO enligt vad applikationerna kräver vid beställning. Applikationsspecifika signaler konfigureras med signalmatrisverktyget. För detaljerad information om grundfunktioner, se avsnittet "Tillgängliga funktioner". Applikationerna visas i bilderna 1 och 2 för enkelrespektive multibrytararrangemang.

3 Revision: E, Sida 3 SKENA B SKENA A UTLÖSN SKENA O->I SC/VC 94/86 I->O TILLSLAG UTLÖSN. 50BF 3I> 21 Z < /67 3I> N/67N IN> U> U< se vsd Figur 1: Ett skyddssystem med en IED för en- och trefasutlösning för en enkelbrytare.

4 Revision: E, Sida 4 SKENA A UTLÖSN SKENA & CB O->I SC/VC TILLSLAG 94/86 I->O UTLÖSN. CB O->I SC/VC 59 3U> Z < /67 3I> 4 4 Σ 50BF 3I> UTLÖSN. CB1/X 50BF 3I> 94/86 I->O UTLÖSN. TILLSLAG 27 51N/67N CB2 3U< 2 2 IN> 4 4 se _1.vsd Figur 2: Ett skyddssystem med en IED för en- och trefasutlösning för multibrytare. Återinkoppling, synkronismkontroll och brytarfelsfunktionerna ingår för båda brytarna.

5 Revision: E, Sida 5 Tillgängliga funktioner ANSI Funktionsbeskrivning Enkelbrytare, 3-fasutlösning (A31) Grund utför ande Tillval Grund (Kvantitet utför /tillvalsut ande form.) Multibrytare, 3-fasutlösning (B31) Tillval (Kvantitet /tillvalsut form.) Enkelbrytare, 1-fasutlösning (A32) Grund utför ande Tillval Grund (Kvantitet utför /tillvalsut ande form.) Multibrytare, 1-fasutlösning (B32) Tillval (Kvantitet /tillvalsut form.) Differentialskydd 87 Högimpedansdifferentialskydd (PDIF) - 3/A02-3/A02-3/A02-3/A02 Distansskydd 21 Distansskyddszon (PDIS) Fasval med lastavgränsning (PDIS) Riktad impedans (RDIR) Effektpendlingsdetektering (RPSB) Automatik för utlösning vid tillslag mot fel (PSOF) Strömskydd 50 Momentant fasöverströmsskydd (PIOC) /67 Fasöverströmsskydd i fyra steg (POCM) N Momentant summaströmsmätande överströmsskydd (PIOC) N/67N Summaströmsmätande överströmsskydd i fyra steg (PEFM) Termiskt överlastskydd, en tidskonstant (PTTR) BF Brytarfelsskydd (RBRF) STB Skydd för sektionen mellan strömtransformatorn och öppen ledningsfrånskiljare (1 1/2 brytarställverk) (PTOC) PD Skydd för avvikande polläge (RPLD) Spänningsskydd 27 Underspänningsskydd i två steg (PUVM) Tidsfördröjt överspänningskydd i två steg (POVM) N Summaspänningsmätande överspänningsskydd i två steg (POVM) Frekvensskydd 81 Underfrekvensskydd (PTUF) - 2/E02-2/E02-2/E02-2/E02 81 Överfrekvensskydd (PTOF) - 2/E02-2/E02-2/E02-2/E02 81 Derivatamätande frekvensskydd (PFRC) - 2/E02-2/E02-2/E02-2/E02 Skydd med flera anv.områden Allmänt ström- och spänningsskydd (GAPC) - 4/F01-4/F01-4/F01-4/F01 Övervakningssystem Strömkretsövervakning (RDIF) Säkringsfelövervakning (RFUF) Kontroll 25 Synkronismkontroll och spänningssättningskontroll (RSYN) Återinkopplingsautomatik (RREC) Apparatkontroll för ett fack, max. 8 apparater inkl. förregling (APC8) - 1/H /H Apparatkontroll för ett fack, max. 15 apparater (2 effektbrytare) inkl. förregling (APC15) /H /H08 Reläskyddskommunikation 85 Kommunikationslogik för distansskydd (PSCH) Strömreverseringslogik och logik för svag inmatning för distansskydd (PSCH) Lokal accelerationslogik (PLAL) Kommunikationslogik för summaströmsmätande överströmsskydd (PSCH)

6 Revision: E, Sida 6 ANSI Funktionsbeskrivning Enkelbrytare, 3-fasutlösning (A31) 85 Strömreverseringslogik och logik för svag inmatning för summaströmsmätande överströmsskydd (PSCH) Grund utför ande Tillval Grund (Kvantitet utför /tillvalsut ande form.) Multibrytare, 3-fasutlösning (B31) Tillval (Kvantitet /tillvalsut form.) Enkelbrytare, 1-fasutlösning (A32) Grund utför ande Tillval Grund (Kvantitet utför /tillvalsut ande form.) Multibrytare, 1-fasutlösning (B32) Tillval (Kvantitet /tillvalsut form.) Logik 94 Utlösningslogik (PTRC) Utlösningsmatrislogik (GGIO) Övervakning Driftvärden (MMXU) 3/10/3-3/10/3-3/10/3-3/10/3 - Händelseräknare (GGIO) Störningsrapport (RDRE) Fellokalisator (RFLO) Mätning Pulsräknarlogik (GGIO) Stationskommunikation IEC Kommunikation LON-kommunikationsprotokoll SPA-kommunikationsprotokoll IEC kommunikationsprotokoll Enstaka kommandon (Single command), 16 signaler Multipla kommandon och överföring 60/10-60/10-60/10-60/10 - Fjärrkommunikation Binär signalöverföring Funktion Differentialskydd Högimpedansdifferentialskydd (PDIF, 87) Högimpedansdifferentialskyddet kan användas när inblandade strömtransformatorkärnor har samma omsättning och liknande magnetiseringskarakteristik. Här används en extern summering av fas och nollpunktsström samt ett externt förkopplingsmotstånd och spänningsberoende motstånd. X Framåtriktad Distansskydd Distansskyddszoner (PDIS, 21) Ledningsdistansskyddet är ett fem-zons distansskydd med mätning av tre felslingor för flerfasfel och tre felslingor för enfasiga jordfel för var och en av de oberoende zonerna. Individuella inställningar för resistiv och reaktiv räckvidd i varje zon ger flexibilitet vid användning luftledningar och kablar av olika typ och längd. Figur 3: Bakåtriktad se vsd Typisk distansskyddszon med aktiverad funktion för lastavgränsning R Distansskyddet har en karakteristik som medger lastavgränsning, vilket ökar möjligheten att upptäcka högresistiva fel på högbelastade ledningar (se bild 3). Den fristående impedansmätningen för varje enskild felslinga tillsammans med ett känsligt och pålitligt fasval gör funktionen lämplig i applikationer med enfasig, automatisk återinkoppling. En inbyggd algoritm för adaptiv belastingskompensation förhindrar att zon 1 överräcker vid den

7 Revision: E, Sida 7 exporterande ledningsänden vid enfasiga jordfel på högt belastade kraftledningar. Distansskyddszonerna kan fungera fristående från varandra, riktat (framåt eller bakåt) eller oriktat. Det gör att de i kombination med olika kommunikationsscheman passar som skydd för kraftledningar i komplexa nätverk, t.ex. parallella ledningar, ledningar med flera ledningsändar etc. Effektpendlingsdetektering (RPSB, 78) Effektpendlingar kan uppstå vid frånkoppling av stora laster eller utlösning av stora kraftanläggningar. Funktionen med effektpendlingsdetektering används för att identifiera effektpendlingar och initiera blockering av valda distansskyddszoner. Förekomst av jordfelsström vid en effektpendling kan förhindra blockering och medge felutlösning. Logik för automatisk utlösning vid tillslag mot ett fel (PSOF) Logiken ger en momentan utlösning när brytaren sluts mot ett fel på ledningen. Automatisk initiering äger rum om spänning och ström understiger inställda värden under viss tid. Strömskydd Momentant fasöverströmsskydd (PIOC, 50) Den trefasiga momentana överströmsfunktionen har låg transient överräckning och kort utlösningstid och funktionen kan användas som en högt inställd kortslutningsskyddsfunktion. Räckvidden begränsas normalt till mindre än åttio procent av en krafttransformators impedans vid lägsta källimpedans. Fasöverströmsskydd i fyra steg (POCM, 51/67) Funktionen med trefasig överström i fyra steg har en inverttids- eller konstanttidsfördröjning för varje separat steg. Alla IEC- och ANSI-tidsfördröjda karakterisktiker är tillgängliga tillsammans med valfri användardefinierad tidskarakteristik. Funktionen kan ställas in för riktad eller oriktad funktion, separat för varje enskilt steg. Momentant summaströmsmätande överströmsskydd (PIOC, 50N) Överströmsfunktionen har låg transient överräckning och korta utlösningstider för att den ska kunna användas som en högt inställd överströmsfunktion. Räckvidden begränsas normalt till mindre än åttio procent av en kraftledningstransformators impedans vid lägsta källimpedans. Funktionen kan konfigureras för mätning av summaström från trefasiga strömingångar eller nollföljdsström via en separat strömingång. Summaströmsmätande överströmsskydd i fyra steg (PEFM, 51N/67N) Överströmsfunktionen med fyra steg har en inverttids- eller konstanttidsfördröjning för varje separat steg. Alla IEC- och ANSI-tidsfördröjda karakteristiker är tillgängliga tillsammans med valfri användardefinierad karakteristik. Funktionen kan ställas in för framåtriktad, bakåtriktad eller oriktad funktion, separat för varje steg. En blockering för andra delton kan ställas in för varje enskilt steg. Funktionen kan användas som huvudskydd för enfasiga jordfel. Funktionen kan användas för att ge systemet en reservbortkoppling, t.ex. när primärskyddet inte kan användas på grund av kommunikationsfel eller fel i en spänningstransformatorkrets. Riktad funktion kan kombineras tillsammans med motsvarande komunikationsblock till ett tillåtande eller blockerande kommunikationsschema. Funktioner för strömreversering och svag inmatning finns också tillgängliga. Funktionen kan konfigureras för mätning av summaström från trefasiga strömingångar eller nollföljdsström via en separat strömingång. Termiskt överlastskydd, en tidskonstant (PTTR, 26) Den ökande användningen av kraftsystemet närmare dess termiska gräns har gjort att det finns behov av en funktion för termisk överbelastning även för kraftledningar. En termisk överbelastning upptäcks ofta inte av andra skyddsfunktioner så med funktionen för termisk överbelastning kan ledningen belastas närmare de termiska gränserna. Den trefasiga strömmätningsfunktionen har en karakteristik baserad på I 2 t med inställningsbar tidskonstant och ett termiskt minne. Med en inställbar larmnivå ges tidig varning så att operatören kan vida åtgärder innan ledningen utlöses. Brytarfelsskydd (RBRF, 50BF) Funktion för brytarfel säkerställer snabb reservutlösning av omgivande brytare. En strömkontroll med extremt kort återgångstid används som ett kontrollkriterium för att uppnå hög säkerhet mot oönskad funktion. Funktionen kan startas enfasigt eller trefasigt så att enfasiga utlösningsapplikationer kan användas. Strömkriterierna kan ställas in för två av fyra, t.ex. två faser eller en fas plus summaström för att uppnå högre säkerhet.

8 Revision: E, Sida 8 Funktionen kan programmeras att ge en förnyad enfasig eller trefasig återutlösning av egen brytare för att undvika onödig utlösning från omgivande brytare vid felaktig start på grund av misstag under testningen. Skydd för sektionen mellan strömtransformatorn och öppen ledningsfrånskiljare (1 1/2 brytarställverk) (PTOC, 50STB) När en kraftledning bortkopplas för underhåll och ledningsfrånskiljaren öppnas i arrangemang med flera brytare kommer spänningstransformatorerna oftast att ligga utanför den frånkopplade delen. Distansskyddet kommer då inte att fungera. Stubbskyddet täcker zonen mellan strömtransformatorerna och den öppna frånskiljaren. Den trefasiga momentana överströmsfunktionen frisläpps från en slutande (NO) hjälpkontakt (b) på ledningsfrånskiljaren. Skydd för avvikande polläge (RPLD, 52PD) Enpoliga brytare kan på grund av elektriska eller mekaniska fel få poler i olika positioner (sluten-öppen). Det kan orsaka minus- och nollföljdsström som ger roterande maskiner en termisk påfrestning och kan orsaka oönskad funktion av funktioner som mäter nollföljdsström. Normalt utlöses den egna brytaren för att korrigera positionerna. Om situationen kvarstår kan brytaren i fjärränden lösas ut för att koppla bort den osymmetriska belastningssituationen. Funktionen för avvikande polläge baseras på information från hjälpkontakter påverkade av brytarens tre faser med tilläggskriterium från osymmetrisk fasström när så erfordras. Spänningsskydd Underspänningsskydd i två steg (PUVM, 27) Underspänning kan uppstå i kraftsystemet vid fel eller onormala förhållanden. Funktionen kan användas för att öppna brytare som en förberedelse för systemuppbyggnad vid strömavbrott eller som lång tidsfördröjd reserv till primärskyddet. Funktionen har två spänningssteg, vart och ett med invert- eller konstanttidsfördröjning. Överspänningsskydd i två steg (POVM, 59) Överspänning kan uppstå i kraftsystemet under onormala förhållanden som plötslig lastbortkoppling, reglerfel i lindningskopplaren, öppna ledningsändar vid långa ledningar. Funktionen kan också användas som en detektor av öppna ledningsändar, normalt i kombination med en riktad reaktiv effektfunktion eller som systemspänningsövervakning. Normalt avges då endast ett alarm, eller också kopplas reaktorer in eller kondensatorbatterier ur för att påverka spänningen. Funktionen har två spänningssteg, vart och ett med invert- eller konstanttidsfördröjning. Överspänningsfunktionen har ett extremt högt återgångsförhållande för att medge inställning nära systemets driftspänning. Summaspänningsmätande överspänningsskydd i två steg (POVM, 59N) Summaspänning kommer att uppstå i kraftsystemet under jordfel. Funktionen kan konfigureras för att beräkna summaspänning från de trefasiga ingångstransformatorerna eller från en enfasig ingångstransformator som matas från en öppen delta- eller nollpunktsspänningstransformator. Funktionen har två spänningssteg, vart och ett med invert- eller konstanttidsfördröjning. Frekvensskydd Underfrekvensskydd (PTUF, 81) Underfrekvens uppstår som ett resultat av brist på kraftgenerering i kraftsystemet. Funktionen kan användas för belastningsfrånkopplingssystem, korrigerande åtgärder, uppstart av gasturbin(er) etc. Funktionen är försedd med en underspänningsblockering. Funktionen kan baseras på enfas-, huvud- eller plusföljdsspänningsmätning. Det finns upp till två separata underfrekvenssteg. Överfrekvensskydd (PTOF, 81) Överfrekvens uppstår vid plötsliga belastningssänkningar eller shuntfel i elnätet. Överfrekvens kan i vissa fall orsakas av regulatorfel på en kraftgenerator. Funktionen kan också användas för frånkoppling av generering, korrigerande åtgärder etc. Den kan också användas som ett frekvenssteg för initiering av belastningstillkoppling. Funktionen är försedd med en underspänningsblockering. Funktionen kan baseras på enfas-, huvud- eller plusföljdsspänningsmätning. Det finns upp till två separata frekvenssteg. Derivatamätande frekvensskydd (PFRC, 81) Frekvensens derivata ger en tidig indikering på en allvarlig störning i systemet. Funktionen kan användas för frånkoppling av generering, belastningsfrånkoppling, korrigerande åtgärder etc.

9 Revision: E, Sida 9 Funktionen är försedd med en underspänningsblockering. Funktionen kan baseras på enfas-, huvud- eller plusföljdsspänningsmätning. Varje steg kan skilja mellan positiv och negativ frekvensändring. Det finns upp till två separata derivata mätande frekvenssteg. Skydd med flera användningsområden Allmänt ström- och spänningsskydd (GAPC) Funktionen kan användas som minusföljdsströmsskydd som detekterar osymetri som en öppen fas eller osymetriska fel. Funktionen kan även användas för att förbättra fasval för högresistsiva fel, utanför distansskyddets räckvidd, för transmissionsledningen. Här används tre funktioner som mäter nollpunktsströmmen och var och en av de tre fasspänningarna. Detta ger ett oberoende från belastningsström och detta fasval används tillsammans med detekteringen av jordfel från den riktade jordfelsskyddsfunktionen. Övervakningssystem Strömkretsövervakning (RDIF) Öppna eller kortslutna strömtransformatorkretsar kan ge oönskad funktion av flera skyddsfunktioner, som differential-, jordfelsströms- och minusföljdsströmfunktioner. Om skyddsfunktionerna blockeras samtidigt som en strömtransformatorkrets är öppen kvarstår extremt höga spänningar i den sekundära kretsen. Strömkretsens övervakningsfunktion jämför summaströmmen från en trefasig uppsättning strömtransformatorkärnor med nollpunktsströmmen från en separat ingång som matas från en annan uppsättning kärnor i strömtransformatorn. Om jämförelsen ger en strömdifferens är kretsen defekt och funktionen kan ge larm eller blockera skyddsfunktioner som kan förväntas ge oönskade utlösningar. Säkringsfelövervakning (RFUF) Fel i sekundärkretsarna för spänningstransformatorn kan resultera i oönskad funktion hos distansskyddet, underspänningsskyddet, nollpunktsspänningsskydd, spänningssättningsfunktion (synkronismkontroll) etc. Övervakningsfunktionen för säkringsfel förhindrar den här typen av oönskad utlösning. Säkringsfel kan identifieras enligt tre metoder. Metod som baseras på detektering av nollföljdsspänning utan nollföljdsström. Det är en användbar princip i ett direktjordat system och metoden kan användas för att identifiera enfasigt eller tvåfasigt säkringsfel. Metod som baseras på detektering av minusföljdsspänning utan minusföljdsström. Det är en användbar princip i ett icke-direktjordat system och metoden kan användas för att identifiera enfasigt eller tvåfasigt säkringsfel. Metod som baseras på detektering av du/dt-di/dt där en spänningsändring jämförs med en strömändring. Endast spänningsändring innebär ett spänningstransformatorfel. Med denna princip identifieras en-, två- eller trefasiga säkringsfel. Kontroll Synkronismkontroll och spänningssättningskontroll (RSYN, 25) I funktionen för synkronismkontroll kontrolleras att spänningen på brytarens båda sidor är i synkronism, eller att minst en sida är spänningslös så att tillkoppling kan genomföras på säkert sätt. I funktionen ingår ett inbyggt spänningsvalschema för samlingsskenearrangemang med dubbel och en och en halv buss eller ring. Manuell slutning samt automatisk återinkoppling kan kontrolleras av funktionen och kan ha olika inställningar, d.v.s. tillåten frekvensskillnad kan anges för att tillåta vidare gränser för det automatiska återinkopplingsförsöket än för den manuella slutningen. Återinkopplingsautomatik (RREC, 79) Funktionen ger automatisk snabbåterinkoppling och/eller fördröjd automatisk återinkoppling för applikationer med enstaka eller flera brytare. Upp till fem återinkopplingsförsök kan programmeras. Det första försöket kan vara enfas, tvåoch/eller trefas för enfas- respektive flerfasfel. Flera automatiska återinkopplingsfunktioner kan tillhandahållas för arrangemang med flera brytare. Med en prioriterande krets kan en brytare slutas först medan den andra slutes endast om felet visar sig vara övergående. Varje funktion för automatisk återinkoppling kan konfigureras för samverkan med en synkronismkontroll. Apparatkontroll (APC) Apparatkontrollen är en funktion för kontroll och övervakning av brytare, frånskiljare och jordningskopplare inom ett fack. Tillåtelse att manövrera ges efter en utvärdering av villkoren från andra funktioner som förregling, synkronismkontroll, val av operatörsposition och externa eller interna blockeringar. Interlocking Förreglingsfunktioner förhindrar manövrering av primära apparater till exempel en belastad frånskil-

10 Revision: E, Sida 10 jare, för att förhindra materiell skada och/eller personskador. I varje funktion för apparatkontroll ingår förreglingsmoduler för olika ställverksarrangemang, där varje funktion hanterar förregling av ett fack. Förreglingsfunktionen distribueras till varje IED och är inte beroende av en central funktion. Förregling i hela stationen utförs genom att IED:erna kommunicerar via buss mellan fack i hela systemet (IEC ) eller med hjälp av galvaniska förbindelder till binära ingångar/utgångar. Förreglingsvillkoren beror på kretskonfigurationen och apparatens positionsstatus vid aktuell tidpunkt. Förreglingsfunktionen implementeras enkelt och säkert eftersom IED:n levereras tillsammans med standardiserade och testade förreglingsmoduler i mjukvara som innehåller logik för förreglingsvillkoren. Förreglingsvillkoren kan ändras efter kundens krav och behov genom tillägg av konfigurerbar logik med hjälp av det grafiska konfigureringsverktyget. Reläskyddskommunikation Kommunikationslogik för distansskydd och riktat summaströmsmätande överströmsskydd (PSCH, 85) Kommunikationslogik tillhandahålls för att uppnå momentan felbortkoppling för ledningsfel på hela ledningen. Alla typer av kommunikationsscheman, t.ex. tillåtande underräckande, tillåtande överräckande, blockerande, direktutlösning etc. är tillgängliga. En inbyggd kommunikationsmodul (LDCM) kan inkluderas och användas för kommunikation enligt ovanstående kommunikationsscheman. Lokal accelerationslogik som baseras på fjärrändens bortkoppling av belastningsström eller samverkan med automatisk återinkoppling finns också för applikationer där ingen kommunikationskanal är tillgänglig. Strömreverseringslogik och logik för svag inmatning till distansskydd och riktat summaströmsmätande överströmsskydd (PSCH, 85) Strömreverseringsfunktionen används för att förhindra oönskade funktioner som beror på strömreversering när scheman för tillåtande överräckande skydd används vid parallella ledningar och när överräckning från två ändar överlappas på den parallella ledningen. Logik för svag inmatning används när den bakomliggande kortslutningseffekten kan vara för låg för att aktivera distansskyddsfunktionen. En mottagen kommunikationssignal tillsammans med lokala underspänningskriterier och ingen funktion från en bakåtriktad zon ger en momentan utlösning. Den mottagna signalen reflekteras tillbaka för att påskynda utlösningen i den sändande änden. Lokal accelerationslogik (PLAL) För att snabbt koppla bort fel på hela ledningen när det inte finns någon kommunikationskanal kan man använda lokal accelerationslogik (ZCLC). Med den här logiken kan fel bortkopplas snabbare under vissa villkor, men den kan inte helt ersätta en kommunikationskanal. Logiken kan antingen ge räckvidsförlängning vid samverkan med automatisk återinkoppling eller vid detektering av förlust av belastningsström (belastningsströmsförlust när fjärrändens brytare har löst ut). Logik Utlösningslogik (PTRC, 94) Ett funktionsblock för skyddsutlösning tillhandahålls för varje brytare som används för bortkoppling av felet.det ger pulsförlängning så att en utlösningspuls får tillräcklig längd och alla nödvändiga funktioner för att samverka korrekt med de automatiska återinkopplingsfunktionerna. Utlösningsfunktionsblocket innehåller funktioner för tillkommande fel och tillslagsblockering av brytare. Utlösningsmatrislogik (GGIO, 94X) Tolv logikblock med utlösningsmatris ingår i IED:n. Funktionsblocken används i konfigureringen av IED:n för att dirigera utlösningssignaler och/eller andra logiska utgångssignaler till olika utgångsreläer. Matrisen och de fysiska utgångarna kan ses i programmerings verktyget PCM600 och ger användaren möjlighet att anpassa signalerna efter de fysiska utlösningsutgångar enligt specifika applikationsbehov. Konfigurerbara logikblock Ett stort antal logikblock och tidfunktioner är inkluderade för att anpassa konfigurationen till applikationskraven. Funktionsblock för generering av fasta signaler Funktionsblocket med fasta signaler genererar ett antal förinställda (fasta) signaler som kan användas vid konfigureringen av en IED, antingen för att mata ej använda ingångar i andra funktionsblock, eller för att skapa en viss logik. Övervakning Driftvärden (MMXU, MSQI) Funktionen används för att få online-information från IED:n. Med funktionsvärden blir det möjligt att visa online-information på den lokala HMI beträffande:

11 Revision: E, Sida 11 uppmätta spänningar, strömmar, frekvens, aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt effektfaktor de primära och sekundära fasvärdena differentialström, stabiliserande ström plus, minus- och nollföljdsspänningar och strömmar ma pulsräknare uppmätta värden och annan information om de olika parametrarna för inkluderade funktioner logiska värden för alla binära in- och utgångar samt allmän IED-information. Övervakning av ma-ingångssignaler (MVGGIO) Funktionens huvudsyfte är att mäta och bearbeta signaler från olika mätomvandlare. Många enheter som används i processtyrning återger olika parametrar som frekvens, temperatur och batteriets likströmsspänning som ett m A värde, vanligtvis inom intervallet 4-20 ma eller 0-20 ma. Larmgränser kan ställas in och användas till att skapa utlösnings- eller larmsignaler. Funktionen kräver att IED:n är utrustad med ma-ingångsmodul. Händelseräknare (GGIO) Funktionen består av sex räknare som används för att lagra antalet gånger varje räknare har aktiverats. Där finns också en gemensam blockeringsfunktion för alla sex räknare som till exempel används vid test. Varje räknare kan aktiveras eller avaktiveras med hjälp av en parameterinställning. Störningsrapport (RDRE) Komplett och tillförlitlig information om störningar i det primära och/eller det sekundära systemet tillsammans med kontinuerlig loggning av händelser utförs genom störningsrapportfunktionen. Störningsrapporten som alltid inkluderas i IED:n, samlar in data från alla valda analoga ingångssignaler och binära signaler som är anslutna till funktionsblocket d.v.s. maximalt 40 analoga och 96 binära signaler. Störningsrapportfunktionen är ett gemensamt namn för olika funktioner: Händelselista (EL) Indikeringar (IND) Händelseregistrering (ER) Registrering av utlösningsvärde (TVR) Störningsregistrering (DR) Fellokalisator (FL) Funktionerna karaktäriseras av hög flexibilitet vad gäller konfiguration, startvillkor, registreringstider och hög lagringskapacitet. En störning definieras som en aktivering av en ingång i funktionsblocken DRAx eller DRBy som är inställda för att aktivera störningsregistreringen. Alla signaler från början av separat inställd registreringstid före fel till slutet av separat inställd registreringstid efter fel, kommer att ingå i registreringen. Varje störningsrapportsregistrering sparas i IED:n i Comtrade standardformat. Detsamma gäller alla händelser som sparas kontinuerligt i en ringbuffert. LMHI (Local Human Machine Interface) används för att hämta information om registreringarna men störningsrapportfilerna kan skickas till PCM600 (Protection and Control IED Manager) för analys med hjälp av störningshanteringsverktyget. Händelselista (RDRE) Kontinuerlig händelseloggning är användbar för systemövervakning ur ett översiktsperspektiv och kompletterar de särskilda funktionerna för störningsregistrering. I händelselistan loggas alla binära ingångssignaler som är anslutna till störningsrapportfunktionen. Listan kan innehålla upp till 1000 tidsstämplade händelser som har lagrats i en ringbuffert. Indikeringar (RDRE) Det är viktigt att känna till exempelvis vilka binära signaler som har ändrat status under en störning för att få snabb, komprimerad och tillförlitlig information om störningar i det primära och/eller det sekundära systemet. Informationen hämtas via det lokalt användargränssnitt (LHMI) på ett enkelt sätt. Det finns tre LED på LHMI (grön, gul och röd) som visar statusinformation för IED:n och störningsrapportfunktionen (triggad). Funktionen med indikeringslista visar alla valda binära ingångssignaler som är anslutna till störningsrapportfunktionen och som har ändrat status vid en störning. Händelseregistrering (RDRE) Det är ytterst viktigt med snabb, fullständig och tillförlitlig information om störningar i det primära och/eller det sekundära systemet, t.ex. tidsstämplade händelser som har loggats under störningarna. Informationen används för olika syften kortsiktigt (t.ex. för korrigerande åtgärder) och långsiktigt (t.ex. funktionsanalys). I händelseregistreringen loggas alla valda binära ingångssignaler som är anslutna till störningsrapportfunktionen. Varje registrering kan innehålla upp till 150 tidsstämplade händelser. Händelseregistreringsinformationen är tillgänglig lokalt i IED:n.

12 Revision: E, Sida 12 Informationen i händelseregistreringen är en integrerad del av störningsregistreringen (Comtrade-fil). Registrering av utlösningsvärden (RDRE) Informationen om värden före fel och felvärden för ström och spänning är viktiga för störningsutvärderingen. I registret över utlösningsvärden beräknas värden för alla valda analoga ingångssignaler som är anslutna till störningsrapportfunktionen. Resultatet är magnitud och fasvinkel före och under felet för varje analog ingångssignal. Informationen är tillgänglig lokalt i IED:n. Informationen är en integrerad del av störningsregistreringen (Comtrade-fil). Störningsregistrering (RDRE) Funktionen Störningsregistrering ger snabb, fullständig och pålitlig information om störningar i kraftsystemet. Det underlättar förståelsen av systemets uppförande och berörd primär- och sekundärutrustning under och efter en störning. Den registrerade informationen används i olika syften kortsiktigt (t.ex. för korrigerande åtgärder) och långsiktigt (t.ex. funktionsanalys). Störningsregistreringen tar in samplade data från alla valda analoga ingångar och binära signaler som är anslutna till störningsrapportfunktionen (max. 40 analoga och 96 binära signaler). De binära signalerna är samma signaler som finns under funktionen för händelseregistrering. Funktionen betecknas av stor flexibilitet och är inte beroende av funktion av skyddsfunktionerna. Den kan registrera störningar som inte dektekterats av skyddsfunktionerna. Störningsregistreringsinformationen för de senaste 100 störningarna är lagrade i IED:n och den lokala HMI:n (LMHI) används för att visa listan med registreringar. Händelsefunktion (EV) När ett system med stationsautomation används med LON- eller SPA-kommunikation, kan tidsstämplade händelser skickas regelbundet eller vid ändringar från IED:n till stationsnivån. Dessa händelser skapas från vilken tillgänglig signal som helst i IED:n som är ansluten till händelsefunktionsblocket. Händelsefunktionsblocket används för LON- och SPA-kommunikation. Analoga och dubbelindikeringsvärden överförs också genom händelseblocket. Fellokalisator (RFLO) En noggrann fellokalisator är en viktig komponent för att minimera driftavbrott efter kvarstående fel och/eller för att identifiera en svag punkt på ledningen. Den inbyggda fellokalisatorn är en impedansmätningsfunktion som ger avståndet till felet i procent, km eller engelska mil. Hög noggrannhet uppnås genom kompensering för belastningsström och för ömsesidig nollföljdsimpedans vid dubbla ledningar. Källimpedansen vid ledningens båda ändar ställs in och beräkning av distribution av felström från varje sida utföres. Distributionen av felström, tillsammans med registrerad belastningsström (före fel), används för att exakt beräkna felläget. Avståndet till felstället kan omräknas med nya källdata och aktuella felvärden för att uppnå ännu högre noggranhet. Särskilt på hårt belastade långa ledningar (där fellokalisering är extra viktig) kan källspänningsvinklarna vara upp till grader från varandra men det går ändå att upprätthålla hög noggranhet med den avancerade kompensering som ingår. Mätning Pulsräknarlogik (GGIO) Logikfunktionen med pulsräknare räknar externt genererade binära pulser, till exempel pulser som kommer från en extern energimätare, för beräkning av energiförbrukningsvärden. Pulserna uppfångas av den binära ingångsmodulen och avläses sedan av pulsräknarfunktionen. Ett skalat driftvärde är tillgängligt via stationsbussen. Den särskilda binära ingångsmodulen med utökad pulsräknarkapacitet måste beställas för att funktionen ska kunna användas. Grundläggande IED-funktioner Tidssynkronisering Använd val av tidssynkroniseringskälla för tidssynkronisering för att välja en gemensam källa för absolut tid för IED:n när den ingår i ett skyddssystem. På så vis går det att jämföra händelser och störningsdata mellan alla IED:er i ett SA-system. HMI (Human Machine Interface) Det lokala gränssnittet människa maskin (HMI) finns i en liten och en mellanstor modell. Skillnaden mellan dem består i princip av storleken på LCD:n. Den lilla LCD:n klarar fyra rader medan den mellanstora kan visa enlinjesscheman med upp till 15 objekt. Det lokala gränssnittet människa maskin (HMI) har en LCD som kan visa enlinjesscheman med upp till 15 objekt. Det lokala gränssnittet människa-maskin är enkelt att använda och förstå hela frontpanelen är uppdelad i zoner där var och en har en tydligt avgränsad funktion:

13 Revision: E, Sida 13 Lysdioder för statusindikering Lysdioder för larmindikering, bestående av 15 lysdioder (6 röda och 9 gula) med skrivbara etiketter. Alla lysdioder går att konfigurera med verktyget PCM600 Flytkristallskärm (LCD) Knappsats med tryckknappar för styrning och navigering, omkopplare mellan lokal- och fjärrkontroll och återställning En isolerad RJ45-kommunikationsport Figur 5: HMI med medelstor skärm, 15 styrbara objekt Figur 4: HMI med liten skärm Stationskommunikation Översikt Varje IED är utrustad med ett kommunikationsgränssnitt, som gör att den kan anslutas till ett eller flera system eller utrustningar på stationsnivå, antingen till stationsautomationsbussen (SA) eller till stationsövervakningsbussen (SM, Substation Monitoring). Följande kommunikationsprotokoll finns: Kommunikationsprotokoll IEC Kommunikationsprotokoll LON Kommunikationsprotokoll SPA eller IEC Teoretiskt går det att kombinera alla protokoll i samma system. IEC kommunikationsprotokoll Enkla eller dubbla optiska Ethernet-portar tillhandahålls för den nya stationskommunikationsstandarden IEC för stationsbuss. Med IEC kan intelligenta enheter (IED:er) från olika leverantörer utbyta information vilket förenklar SA-konstruktionen. Peer-to-peer-kommunikation enligt GOOSE ingår i standarden. Seriell kommunikation, LON Befintliga stationer med ABB stationsbuss LON kan utökas om ett fiberoptiskt LON-gränssnitt inkluderas. Detta ger fullständiga SA-funktioner, inklusive meddelandehantering peer-to-peer och

14 Revision: E, Sida 14 samarbete mellan befintliga ABB IED:er och de nya REx670 IED:erna. SPA-kommunikationsprotokoll Det finns en glas- eller plastport för ABB SPA-protokollet. Detta möjliggör förlängningar av enkla system med stationsautomation. Det huvudsakliga användningsområdet är övervakningssystemet för stationer, SMS. IEC kommunikationsprotokoll Det finns en glas- eller plastport för IEC standarden. Detta möjliggör utformning av enkla system med stationsautomation med utrustning från flera leverantörer. Överföring av störningsfiler ingår. Enstaka kommandon (Single command), 16 signaler IED:erna tar emot kommandon antingen från ett system med stationsautomation eller från det lokala användargränssnittet, HMI. Kommandofunktionsblocket har utgångar som till exempel kan användas för att kontrollera högspänningsapparater eller andra användardefinierade funktioner. Multipla kommandon och överföring När 670 IED:er används i system med stationsautomation tillsammans med LON-, SPA- eller IEC kommunikationsprotokoll används funktionsblocken för händelse och multipla kommandon som kommunikationsgränssnitt för vertikal kommunikation till stations-hmi och -gateway samt som gränssnitt för horisontell peer-to-peer-kommunikation (endast via LON). Fjärrkommunikation Överföring av binära signaler till fjärränden, 6x32signaler Vart och ett av de sex binära funktionsblocken för signalöverföring kan användas för att skicka och ta emot 32 kommunikationsschemarelaterade signaler, överföra utlösningssignaler och/eller andra binära signaler mellan lokalt och/eller fjärrplacerade IED:er. En IED kan kommunicera med upp till fyra IED:er med hjälp av datakommunikationsmodulen (LDCM). Kommunikationsmodul för fjärrkommunikation, kort distans Linjedatakommunikationsmodulen (LDCM) används för kommunikation mellan IED:er eller från IED till optiskt-till-elektriskt-omvandlare med G.703-gränssnitt på <3 km avstånd. LDCM-modulen skickar och tar emot data, till och från en annan LDCM-modul. Standardformatet IEEE/ANSI C37.94 används. Galvaniskt gränssnitt G.703 En extern omvandlare användes för anslutning till optiskt gränssnitt C37.94 och omvandling till galvaniskt gränssnitt G.703. Omvandlaren är avsedd för kommunikation med 64 kbit/s. Beskrivning av hårdvara Hårdvarumoduler Matningsdon (PSM) Matningsdonet används för att tillhandahålla korrekt intern spänning och full isolering mellan IED och batterisystem. En intern utgång för larm vid fel är tillgänglig. Binär ingångsmodul (BIM) Den binära ingångsmodulen har 16 optiskt isolerade ingångar och finns i två versioner, en standardversion och en med utökad pulsräkningskapacitet för ingångarna som ska användas med pulsräknarfunktionen. De binära ingångarna är valfritt programmerbara och kan användas för inmatning av logiska signaler till inkluderade funktioner. De kan också användas för störningsregistrering och händelseregistrering. Detta möjliggör omfattande övervakning och utvärdering av drift av IED:n och alla tillhörande elektriska kretsar. Binära utgångsmoduler (BOM) Den binära utgångsmodulen har 24 fristående utgångsreläer och används för utlösnings och för signaleringsändamål. Binär ingångs-/utgångsmodul (IOM) Den binära ingångs-/utgångsmodulen används när det behövs ett mindre antal binära in- och utgångar. Tio utgångsreläer används för utlösningseller för signaleringsändamål. Två utgångsreläer är inkluderade för applikationer med krav på kort finktionstid. Åtta optiskt isolerade binära ingångar är inkluderade. ma-ingångsmodul (MIM) Milliampere-ingångsmodulen används som gränssnitt för mätvärdesomvandlare för området 20 till +20 ma och används för till exempel anslutning till temperatur eller tryckomvandlare och för att indikera lindningskopplarlägen. Modulen har sex oberoende galvaniskt separerade kanaler. Transformatoringångsmodul (TRM) Transformatoringångsmodulen används för att galvaniskt separera och omvandla den sekundära strömmen och spänningen från mättransformatorerna. Modulen har tolv ingångar i olika kombinationer. Seriellt SPA/IEC och LON-kommunikationsmodul (SLM) Den optiska seriella kanalen och LON-kanalmodulen används för att ansluta en IED till det kommunikationssystem som använder SPA, LON eller

15 Revision: E, Sida 15 IEC Modulen har två optiska portar för plast/plast, plast/glas eller glas/glas. Optisk Ethernet-modul (OEM) Den optiska Fast-Ethernet-modulen används för att ansluta en IED till kommunikationsbussar (som stationsbussen) som använder protokollet IEC Modulen har en eller två optiska portar med ST-kontakter. Kommunikationsmodul för fjärrkommunikation (LDCM) Ledningsdatakommunikationsmodulen används för överföring av ledningsdata och binära signaler. Modulen har en optisk port med ST-kontakter. Motståndsenhet för högimpedansskydd Motståndsenhet med motstånd för inställning av funktionsvärde och ett spänningsberoende motstånd. Enheten finns tillgänglig som en enfasenhet och en trefasenhet och båda enheterna monteras på 1/1 19 tum apparatplåt och inkluderar anslutningsplintar. Layout och mått Mått F E A B C D xx vsd Figur 6: 1/2 x 19 låda med bakre täckplåt Figur 7: Montering sida vid sida xx vsd Storlek på låda A B C D E F 6U, 1/2 x U, 3/4 x U, 1/1 x (mm) Monteringsalternativ Följande monteringsalternativ (IP40 från framsidan) finns: 19 rackmonteringssats Sats för infälld montering med håltagning: - 1/2-låda (h) mm (b) mm - 3/4- låda (h) mm (b) mm - 1/1- låda (h) mm (b) mm Sats för väggmontering Mer information om tillgängliga monteringsalternativ finns i Beställningsbladen.

16 Revision: E, Sida 16 Anslutningsdiagram Tabell 1: Beteckningar för 1/2 x 19 låda med 1 TRM Modul PSM BIM, BOM eller IOM GSM SLM LDCM LDCM OEM LDCM LDCM TRM Bakre positioner X11 X31 och X32 etc. till X51 och X52 X51 X301:A, B, C, D X302:A, B X303:A, B X311:A, B, C, D X312:A, B X313:A, B X401 Tabell 2: Tilldelningar för 3/4 x 19 låda med 2 TRM Modul Bakre positioner PSM X11 BIM, BOM, IOM eller MIM X31 och X32 etc. till X71 och X72 GSM X71 SLM X301:A, B, C, D LDCM X302:A, B LDCM X303:A, B OEM X311:A, B, C, D LDCM X312:A, B LDCM X313:A, B TRM X401, 411 Tabell 3: Tilldelning för 1/1 x 19 låda med 2 TRM Modul Bakre positioner PSM X11 BIM, BOM eller IOM X31 och X32 etc. till X131 och X132 MIM X31, X41, etc. eller X131 GSM X131 SLM X301:A, B, C, D LDCM X302:A, B LDCM X303:A, B OEM X311:A, B, C, D LDCM X312:A, B LDCM X313:A, B TRM 1 X401 TRM 2 X411

17 Revision: E, Sida 17 Antal ström/spänningsingångar (50/60 Hz) Beteckningar för strömtransformator-/spänningstransformatoringångar enligt figur8 AI01 AI02 AI03 AI04 AI05 AI06 AI07 AI08 AI09 AI10 AI11 AI12 9I och 3U, 1A 1A 1A 1A 1A 1A 1A 1A 1A 1A 0-220V 0-220V 0-220V 9I och 3U, 5A 5A 5A 5A 5A 5A 5A 5A 5A 5A V 5I, 1A och 4I, 5A och 3U V V 1A 1A 1A 1A 1A 5A 5A 5A 5A 0-220V 0-220V 0-220V 6I och 6U, 1A 1A 1A 1A 1A 1A 1A 0-220V 0-220V 0-220V 0-220V 0-220V 0-220V 6I och 6U, 5A 5A 5A 5A 5A 5A 5A 0-220V 0-220V 0-220V 0-220V 0-220V 0-220V Figur 8: Transformatoringångsmodul (TRM) Figur 9: Binär ingångsmodul (BIM). Ingångskontakter med namnet XA motsvarar bakre position X31, X41, etc och ingångskontakter med namnet XB bakre position X32, X42, etc. Figur 10: ma ingångsmodul (MIM)

18 Revision: E, Sida 18 Figur 11: Binär ingångs-/utgångsmodul (IOM). Ingångskontakter med namnet XA motsvarar bakre position X31, X41, etc och utgångskontakter med namnet XB bakre position X32, X42, etc. Figur 12: Gränssnitt för kommunikation (OEM, LDCM, SLM och HMI) Förklaring till figur 12 1) 2) 3) 4) 5) Bakre komm.port IEC 61850, ST-anslutningsdon Bakre komm.port C37.94, ST-anslutningsdon Bakre komm.port SPA, LON och IEC103 Bakre komm.port SPA, LON och IEC103 Främre komm.port, RJ45-anslutningsdon Figur 14: GPS-tidssynkroniseringsmodul (GSM) Figur 13: Matningsdon (PSM)

19 Revision: E, Sida 19 Figur 15: Binär utgångsmodul (BOM). Utgångskontakter med namnet XA motsvarar bakre position X31, X41, etc och utgångskontakter med namnet XB bakre position X32, X42, etc.

20 Revision: E, Sida 20 Saml. skenesk. - UTLÖSN. ST Brytarfel L1 *) ST Brytarfel L2 *) ST Brytarfel L3 *) ST Brytarfel 3-FAS QB1- ÖPPEN QB1- SLUTEN QB2- ÖPPEN QB2- SLUTEN SKENA A SKENA B -QB1 -QB2 START ÅI SPÄRRN. ÅI 3- FASUTLÖSN.*) TRM1: 10 Dvärgbrytare -OK IN TEST MAN TILLSLAG TRM1: 11 Dvärgbrytare - OK FELSIGNALERING QA1- ÖPPEN QA1- SLUTEN QA1- PD QA1- SPR UNCH TRM1:1-3 *) *) -QA1 TILLSLAG QA 1 C C TILLSLAG Kontaktförstärkn. UTLÖSN. QA 1 L1,L2,L3 REL/ RED 3-FAS T C UTLÖSN. Kontaktförstärkn. Utlösn från sub 2 T skydd C. -BI1 P1 TRM1:5 Reserverad för IN från parallell linje vid ömsesidig imp. komp för FL Till sub 2 skydd SAMLINGSSKENA UTLÖSN. TILLÅTER 1- FASUTLÖSN. *) Utlösn. Sub 2 1- FAS ÅI PÅGÅR *) Till samlingsskeneskydd CR Z< TILL/FRÅN PLC/MUX CS Z< CR DEF CS DEF CR DIT CS DIT QB9- QB9- ÖPPEN SLUTEN TRM1:7-9 Dvärgbrytare eller säkring -QB9 -BU1 Dvärgbrytare-OK X11 O 3 IRFX FJÄRRKOM MUNIKATION *) gäller bara för arrangemang med en fasutlösning OBS! CB Stängd är CB s tängd L1&L2&L3 CB Öppen är CB ö ppen L 1 ELLER L2 ELLER L3 se vsd. Figur 16: Typiskt kopplingsschema för ett enkelbrytararrangemang med integrerad kontroll.

21 Revision: E, Sida 21 BBP-UTLÖSN. ST BFP L1 ST BFP L2 ST BFP L3 ST BFP 3PH *) *) *) QB1-FRÅNSLAG QB1-TILLSLAG QB6-FRÅNSLAG QB6-TILLSLAG SKENA A -BU1 -QB1 START. AR SPÄRRN.AR 3PH UTLÖSN. *) MAN TILLSLAG =1 FELSIG- NALERING TRM1:11 Dvärgbrytare - OK QA1-FRÅNSLAG QA1-TILLSLAG QA1-PD QA1-SPR UNCH *) *) MCB ELLER SÄKRING TILLSLAG QA1 TILLSLAG Förstärk. UTLÖSN. QA1 L1,L2,L3 UTLÖSN. Förstärk. REL/RED 3-FAS HUVUDLEDN. 2 UTLÖSN. =1-QA1 C C T C T C ST BFP L1 ST BFP L2 ST BFP L3 ST BFP 3PH START AR SPÄRRN. AR 3PH UTLÖSN. TRM1:1-3 =2-QB9-FRÅNSLAG =2-QB9-TILLSLAG =2-QA1-FRÅNSLAG =2-QA1-TILLSLAG TRM1:7-9 MCB-OK För spänningsval MCB ELLER SÄKRING -BI1 TILL HUVUD- LEDN. 2 RELÄ TILL BUSSPROT -BU1 -QB6 P1 -QB9 I TEST MAN TILLSLAG =3 SAMLINGSSKENA UTLÖSN. UTLÖSN. =2-QA1 TILLÅTER 1-FASUTLÖSN. HUVUDLEDN 2, =1 *) TILLÅTER 1-FASUTLÖSN. HUVUDLEDN 2, =3 *) 1-FAS AR PÅGÅR*) CR Z< CS Z< QB9-FRÅNSLAG QB9-TILLSLAG TRM2:1-3 TRM1:5 QA1-FRÅNSLAG QA1-TILLSLAG QA1-PD TILL HUVUD- LEDN. 2 RELÄ Reserverad för parallell linje IN vid ömsesidig komp med FL TILLSLAG QA1 TILLSLAG Förstärk. UTLÖSN. QA1 L1,L2,L3 UTLÖSN. Förstärk. HUVUDLED- NING 2 RELÄ -QB61 -BI1 =3-QA1 C C T C T C P1 TILL/FRÅN PLC/ MUX CR DEF CS DEF CR DIT CS DIT DIT2 Linje 2 X11 3 IRFX QA1-SPR UNCH O FJÄRRKOM- MUNIKATION MCB-OK TRM2:11 TRM1:12 MCB-OK MCB ELLER SÄKRING MCB ELLER SÄKRING -BU1 -BU1 -QB62 -QB6 =2-QA1 -QB2 -QB9 OBS! CB Stängd är CB Stängd L1&L2&L3 CB Öppen är CB Öppen L1 ELLER L2 ELLER L3 SKENA B *) gäller endast arrangemang med enfasutlösning se vsd Figur 17: Typiskt kopplingsschema för ett multibrytararrangemang (1 1/2 brytare) med integrerad kontroll.

22 Revision: E, Sida 22 Tekniska data Allmänt Definitioner Referensvärde: Ett angivet värde för en påverkande faktor som IED:ns egenskaper påverkas av. Nominellt område: Mätområde för en påverkande mängd (faktor) inom vilken utrustningen uppfyller specificerade krav under angivna förutsättningar. Funktionsområde: Funktionsområde för en angiven matningskvantitet för vilken utrustningen kan utföra avsedda funktioner enligt specificerade krav under angivna förutsättningar. Matningskvantiteter, märkvärden och gränser Analoga ingångar Tabell 4: TRM Matningskvantiteter, märkvärden och gränser Kvantitet Märkvärde Nominellt område Ström I r = 1 eller 5 A (0.2-40) I r Funktionsområde ( ) x I r Tillåten överbelastning 4 I r cont. 100 I r för 1 s *) Börda Tabell 5: MIM ma-ingångsmodul Kvantitet: Märkvärde: Nominellt område: Hjälpspänning Tabell 6: PSM matningsdon Kvantitet Märkvärde Nominellt område Binära ingångar och utgångar < 0.25 VA vid I r = 1 eller 5 A Växelspänning U r = 110 V V Funktionsområde Tillåten överbelastning Börda (0 340) V 420 V cont. 450 V 10 s < 0.2 VA vid 220 V < 0.1 VA vid 110 V Frekvens f r = 50/60 Hz ± 5 % *) max. 350 A för 1 s när COMBITEST-provdon ingår. Ingångssignal ± 5, ± 10, ± 20 ma 0-5, 0-10, 0-20, 4-20 ma Ingångsmotstånd R in = 194 ohm - Energiförbrukning varje ma-kort varje ma-ingång Hjälpspänning Is, EL (ingång) 4 W 0.1 W EL = (24-60) V EL = (90-250) V Energiförbrukning Typiskt 50 W - Vid inkoppling av matningsdon < 5 A i 0.1 s - Tabell 7: BIM binär ingångsmodul Kvantitet Märkvärde Nominellt område Binära ingångar 16 - Likspänning, RL RL24 (24/40) V RL48 (48/60) V RL110 (110/125) V RL220 (220/250) V - - EL ± 20 % EL ± 20 % RL ± 20 % RL ± 20 % RL ± 20 % RL ± 20 %