Fastställt av KOLA Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Fastställt av ReKo Ansvarig utgivare: inom vårdsamverkan ReKo Sjuhärad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fastställt av KOLA Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: 2008-04 Fastställt av ReKo 2005-05-09 Ansvarig utgivare: inom vårdsamverkan ReKo Sjuhärad"

Transkript

1 Diabetes Lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvårdspersonal inom vårdsamverkan ReKo Sjuhärad Borås stad, Bollebygds, Herrljunga, Marks, Ulricehamns, Svenljunga och Tranemo kommun, Samrehab Mark/Svenljunga, Primärvården Södra Älvsborg samt Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) 1 ()

2 Innehållsförteckning Bilagor... 4 Vårdprogramsarbetsgrupp... 6 Kapitel 1 - Inledning... 8 Målen i Nationella riktlinjer... 9 Kapitel - Organisation Diabetesteamet Teamets sammansättning och uppgifter Ledtal... 1 Hälso- och sjukvård i kommunerna Vårdstandard Kapitel 3 - Diabetessjukdomen Diabetes typ Diabetes typ Diagnoskriterier Generella mål för diabetesvården Kapitel 4 - Omvårdnad och uppföljning av diabetespatienten Den nydebuterade diabetespatienten Preliminär diagnos... Barn, Typ 1 och Typ Debuten Uppföljning... 0 Diabetes typ hos barn... 0 Bra mat för barn med diabetes... 1 Vuxna på sjukhus... Debuten... Provtagning... Uppföljning... 3 Vuxna i primärvård Typ... 4 Debuten... 4 Uppföljning... 5 Kapitel 5 - Äldre och diabetes... 8 Provtagning... 8 Mat för äldre... 8 Medicinsk diabetesbehandling Akut hypoglykemi och insulinkoma hos äldre Akut hyperglykemi hos äldre... 3 Fysisk aktivitet... 3 Omvårdnad av diabetesfötter Kapitel 6 - Graviditet och diabetes Graviditet vid diabetes typ Uppföljning Graviditetsdiabetes (GDM) Debut Förslag till uppföljning Kapitel 7 - Behandling av diabetessjukdomen, fyra hörnpelare Mat - kost vid diabetes Motion - fysisk aktivitet Motion vid diabetes typ Motion vid diabetes typ... 4 Motion på recept... 4 ()

3 Medicin - tabletter och insulin Tablettbehandling Medvetenhet - ökad kunskap Patientundervisning Egenvård Arbete och diabetes Resor Förvaring av insulin Tidsskillnad Rökning Patientförening Kapitel 8 - Hjälpmedel vid diabetes... 5 Kapitel 9 - Akuta komplikationer Lågt blodsocker (Hypoglykemi) Behandling Högt blodsocker (Hyperglykemi) Behandling Patienter i kommunen Problem med insulinpump Konsultationer vid instabilt blodsocker Kapitel 10 - Sena komplikationer vid diabetes Ögon Ögonfotoscreening Fötter Diabetesfotmottagningen Hjärt-/kärlsjukdom Högt blodtryck (Hypertoni) Rubbningar av blodfetter (Dyslipidemi) Njurar Fördröjd magsäckstömning (Gastropares) Sexualitet och diabetes Rörelseapparaten Tänder Kapitel 11 - Förebyggande åtgärder (Prevention) Livsstilsförändring Screening Uppföljning efter graviditetsdiabetes Kapitel 1 - Kompetensutveckling För personal Kapitel 13 - Verksamhetsuppföljning Kvalitetsregister Regionala rådet (sektorsrådet) i Västra Götaland Annan uppföljning Ordlista Referensförteckning Länkförteckning ()

4 Bilagor 1 Vårdstandard för patienter med diabetes Diabetesteam - vårdcentraler 3 Diabetesansvariga - SÄS Borås och SÄS Skene 4 Diabetesansvariga i den kommunala hälso- och sjukvården 5 Fotvårdsterapeuter med remissrätt 6 Handlingsprogram för nydebuterade diabetiker som kommer till AVC, SÄS Borås 7 Vårdöverenskommelse 8 Handlingsplan för högt blodsocker på sjukhuset (Inneliggande patient) 9 Handlingsplan för högt blodsocker på diabetespatienter i den kommunala hälso- och sjukvården 10 Indikationer för medicinsk fotvård 11 Riktlinjer för handläggning av graviditetsdiabetes (PM 139 A, (Kvinnokliniken, SÄS Borås. Finns även tillgängligt på regionens intranät under adress 1 Riktlinjer för handläggning av graviditetsdiabetes (PM 139 B, Kvinnokliniken, SÄS Borås. Finns även tillgängligt på regionens intranät under adress 13 Perioperativ vätska till diabetespatienter (Medicinskt PM, Anestesikliniken och operation, SÄS. Finns även tillgängligt på regionens intranät under adress 14 Journal- och labmanual, minimikrav på journalen (Profdoc) för att RAVE ska kunna rapportera till NDR online 15 Individuell behandlingsplan för patienter med diabetes i hemsjukvården 16 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper 17 Arbetsuppgifter diabetesansvarig läkare (DAL) Arbetsuppgifter diabetesansvarig sjuksköterska (DAS) 4 ()

5 Vårdprogrammet Diabetes har fastställt av:, Svante Stomberg Ordförande Uppdatering genomförd av förbättringsteamet våren ()

6 Vårdprogramsarbetsgrupp Marianne Olsson Diabetessköterska Innehållsansvarig Britt-Marie Carlsson Diabetessköterska Annacarin Bryntesson Sjuksköterska Mona Bengtsson Diabetessköterska Medicinkliniken, SÄS Borås Medicinkliniken, SÄS Skene Trandareds kommundel, Borås Trandareds vårdcentral, Borås Övriga medarbetare Detlef Hess Diabetolog/njurspecialist Lena Johansson Distriktsläkare Agne Lindh Barnläkare Caroline Hansson Dietist Bo Jacobsson Ögonsköterska Ann-Sofi Nydén Distriktssköterska Kajsa Lundqvist Distriktssköterska Ingrid Jacov Distriktssköterska Per Moldin Överläkare Medicinkliniken, SÄS Borås Skene Vårdcentral Barnmottagningen, SÄS Borås Primärvården Borås-Bollebygd, Tranemo och Ulricehamn Ögonmottagningen, SÄS Borås Hemsjukvården, Tranemo kommun Hemsjukvården, Svenljunga Solrosens äldreboende, Ulricehamn Kvinnokliniken, SÄS Borås 6 ()

7 Yvonne Ramkrantz Distriktssköterska Ulla Källqvist Diabetessköterska Eva Åhsberg Diabetessköterska Hillevi Emanuelsson Diabetessköterska Kommundel Centrum, Borås Vårdcentralen, Svenljunga Vårdcentralen, Bollebygd Vårdcentralen Ulrica, Ulricehamn Ellen Skaare-Håkansson Patientföreningens representant Borås 7 ()

8 Kapitel 1 - Inledning Diabetes är en folksjukdom som i Sverige uppgår till 3-4 % av befolkningen. Diabetes - framförallt typ - ökar kraftigt i hela världen. Om ökningen fortsätter i samma takt kommer vi i Sverige att ha cirka diabetiker år 05 [1]. Syftet med det lokala vårdprogrammet är att genomföra intentionerna i Nationella Riktlinjer [], utgivna av Socialstyrelsen. De kom till för att stärka patientens möjligheter att få en likvärdig, kunskapsbaserad vård enligt god medicinsk praxis. Nationella riktlinjer bygger på: S:t Vincentdeklarationen [3] Studien DCCT [4] UKPDS-studien [15] De samhällsekonomiskt kostnaderna för diabetesvården är stora, men ligger till största delen på sena komplikationer. Avhandlingen Economic Aspects of Chronic Diseases visar att diabetesvård präglad av förebyggande arbete är kostnadseffektiv [14]. Det lokala vårdprogrammet för diabetes är framtaget som ett samverkansprojekt mellan region och kommunerna Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn i södra Älvsborg. Vårdprogrammet gäller för hälso- och sjukvårdspersonal inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård (ej Herrljunga) samt länssjukvård inom upptagningsområdet. Av ovanstående områdes drygt invånare finns mer än personer med känd diabetes. Patientansvaret för dessa fördelas på följande sätt: har sin uppföljning i primärvården vuxna med diabetes har sin uppföljning på Medicinkliniken SÄS Borås/Skene 00 barn med diabetes har sin uppföljning på Barn- och ungdomskliniken vid SÄS Borås I den kommunala hälso- och sjukvården har 15-0 % av de inskrivna vårdtagarna diabetes. Av dessa har de flesta sin patientansvarige läkare (PAL) i primärvården. 8 ()

9 Målsättningen är att genom kunskapsspridning och screening kunna förebygga eller upptäcka diabetes tidigt och snabbt komma igång med behandling. Ett lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvårds- och omsorgspersonal är en överenskommelse inom och mellan vårdgivare - region och kommunal hälso- och sjukvård - om en vårdstandard för en sjukdoms-, diagnos- och/eller patientgrupp. Utifrån den etiska plattformen, evidens (kunskapsbaserad vård) och vårdbehov anger det lokala vårdprogrammet vårdinnehåll, vårdkvalitet och vårdnivå för Medicinsk bedömning Diagnostik och behandling Omvårdnad av diabetespatienten Egenvård utförd av patienten själv Habilitering och rehabilitering Prevention Det lokala vårdprogrammet bygger på: Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för vård och behandling vid diabetes mellitus: Regionens vårdprogram Diabetesvård på lika villkor Den lokalt framtagna Handboken för diabetesvården Alingsås, Borås, Skene på Internet med adress: [1]. Målen i Nationella riktlinjer Övergripande mål är att förhindra akuta och långsiktiga komplikationer, med bibehållen hög livskvalitet för patienten. Kortsiktiga mål styr patienten och läkaren i det dagliga livet. Kan formuleras utifrån - patientens egna testresultat - episoder av hypoglykemier, för lågt blodsocker - HbA1c-nivå (glykerat hemoglobin) - blodlipider (blodfetter) - blodtryck - kroppsvikt - allmänt välbefinnande Intermediära mål. Till exempel förhindra uppkomsten av - retinopati (sjukdom i ögats näthinna) - nefropati (sjukdom i njurarna) - neuropatiska störningar i fötterna (sjukdom i nervbanorna) Genom regelbundna undersökningar av ögonbottnar, mikroalbumin (små mängder äggvita i urinen) och fotstatus ska läkare och vårdteam skaffa en god uppfattning om måluppfyllelse i dessa avseenden. 9 ()

10 Långsiktiga mål. Reducera uppkomsten av - blindhet - terminal njursjukdom - amputationer och kardiovaskulär sjuklighet samt - åstadkomma ett normalt utfall av graviditet (S:t Vincentdeklarationen) [3] För att göra diabetikern medveten om vilka de generella målen med diabetesvården är, kan en individuell överenskommelse av vård och behandling vara ett bra verktyg. Alla patienter får tillsammans med sitt diabetesteam upprätta en individuell överenskommelse om vård och behandling. På diabetesmottagningen för vuxna på SÄS Borås/Skene finns ett underlag för en överenskommelse på Diab-Base, ett datasystem för journalföring, se bilaga 7, Vårdöverenskommelse För patienter i den kommunala hälso- och sjukvården är det viktigt att upprätta en behandlingsplan med tydlig målsättning för den enskilde diabetikern. Denna behandlingsplan upprättas i samråd mellan PAL, PAS och patient och dennes närstående. Behandlingsplanen utgör underlag för patientens individuella vårdplan, som patientansvarig sjuksköterska upprättar tillsammans med patientansvarig läkare. Varje kommun/kommundel ansvarar för att behandlingsplanen följs. Se bilaga 15, Individuell behandlingsplan för patienter med diabetes i hemsjukvården Behandlingsplaner lokalt utformade finns i Brämhults kommundel och Tranemo kommun. För att ta del av dessa, kontakta diabetesansvarig i Tranemo respektive Brämhults kommundel. Se bilaga 4, Diabetsansvariga i den kommunala hälso- och sjukvården Nationella riktlinjer, avsnitt Inledning Nationella riktlinjer, avsnitt Målsättning för behandling 10 ()

11 Kapitel - Organisation Inom ReKo Sjuhärad finns Ett sjukhus: - SÄS Borås med diabetesmottagning för barn och vuxna - SÄS Skene med diabetesmottagning för vuxna. Dessa mottagningar har tillgång till fullständigt diabetesteam, se Diabetesteam. Primärvård med vårdcentraler varav en i privat regi. Där består diabetesteamet oftast av läkare och diabetessjuksköterska, men lokala variationer förekommer. Vid behov tas kontakt med t.ex. dietist eller kurator/psykolog. Diabetesteamet Socialstyrelsen har fastslagit att alla patienter med diabetes ska ha tillgång till ett diabetesteam. Teamet bör bestå av läkare, diabetessjuksköterska, dietist, fotvårdsterapeut, kurator/psykolog och sjukgymnast. Teamets sammansättning och uppgifter DAL (diabetesansvarig läkare) finns på alla diabetesmottagningar. Leder diabetesteamet och tillser att kraven på god diabetesvård uppfylls. För arbetsuppgifter, se bilaga 17, Arbetsuppgifter diabetesansvarig läkare (DAL) PAL (patientansvarig läkare) Ansvarar för att den enskilda patienten får optimal vård. DAS (diabetesansvarig sjuksköterska) Är organisatoriskt ansvarig för diabetesmottagningen. Har 10 poängs högskoleutbildning i diabetesvård. DAS har även PAS-funktion, se nedan. För arbetsuppgifter, se bilaga, Arbetsuppgifter för diabetesansvarig sjuksköterska (DAS) PAS (patientansvarig diabetessjuksköterska) Har 10 poängs högskoleutbildning i diabetesvård. PAS har egen patientmottagning och ansvarar för omvårdnad och utbildning av patienten. Sjukgymnast är knuten till teamen på SÄS Borås respektive Skene och deltar vid patientutbildning i grupp. Finns också i teamen på vissa vårdcentraler. Kurator/psykolog finns på SÄS vid Barn- och ungdomskliniken liksom Medicinklinikerna i Borås och Skene samt på vissa vårdcentraler. 11 ()

12 Dietist för individuell kostrådgivning till patienter samt patientundervisning i grupp finns på Dietistmottagningen SÄS Borås. I Mark - Svenljunga primärvårdsområde finns en dietist som arbetar dels med patientarbete, dels med förebyggande arbete. Tjänsterna är samordnade med SÄS Skene, som har en dietist på 40 % för klinikerna. Primärvården Borås-Bollebygd, Ulricehamn och Tranemo har en heltidsanställd dietist som bl.a. arbetar med utveckling av livsstilsgrupper och fortbildning av personal, dock inte med enskilda patienter Fotterapeut finns på Medicinklinikerna i Borås och Skene och tar huvudsakligen hand om patienter från sjukhusen. Deltar i diabetesfotmottagning och patientundervisning i grupp. Privata fotterapeuter med avtal tar diabetespatienter på remiss. Kravet för att få avtal genom HSK (Hälso- och sjukvårdskansliet) är att fotvårdaren har genomgått utbildning i diabetesvård. Fotvårdaren kan också knyta kontakt med någon vårdcentral och vara med i patientutbildning. Inom primärvårdsområdet Ulricehamn-Tranemo finns fotterapeut på vårdcentralerna. Beskrivning av team vid diabetesfotmottagning, se kapitel 10, Fötter Ledtal För att kunna leva upp till de Nationella riktlinjernas intentioner krävs ett visst mått av resurser. Behoven och fördelningen av arbetsuppgifterna kan variera på de olika mottagningarna. Nedan angivna tal kan ses som en vägledning. Diabetessjuksköterska på specialistklinik, vuxen - minst tjänstefaktorer per 300 patienter. Diabetessjuksköterska i primärvården - minst tjänstefaktorer per patienter. Diabetessjuksköterska på Barn- och ungdomsklinik tjänstefaktorer per 100 barn med diabetes. Dessa ledtal är nationella och regionala rekommendationer, som finns angivna i Regionalt vårdprogram för barndiabetes (är under utarbetande) samt God diabetesvård på lika villkor i Västra Götaland och Halland, framtagen av Styrgruppen för Nationella riktlinjer för diabetes i Västra Götaland []. Bilaga 10, Indikationer för medicinsk fotvård Bilaga 5, Fotvårdsterapeuter med remissrätt Nationella riktlinjer, avsnitt Inledning under rubrik Vårdteam 1 ()

13 Hälso- och sjukvård i kommunerna Kommunerna ansvarar för omvårdnad och hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt och särskilt boende. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Ansvarar för att det bedrivs en god och säker vård inom den kommunala hälso- och sjukvården. Ansvarar också för läkemedelshantering, avvikelserapporter samt att dokumentation sker enligt föreskrifter. Verksamhetschef/enhetschef Ansvarar för att det finns kompetent personal utifrån patientens behov och att rätt kompetens finns tillgänglig vid samtliga tider på dygnet om så behövs. Ansvarar också för att utbildning sker kontinuerligt efter avdelningens/enhetens omvårdnadsbehov, och att kvalitetssystem samt mål för verksamheten finns. Sjuksköterska Sjuksköterskan har ansvaret för att patient får ordinerad behandling och den omvårdnad som behövs utifrån hans/hennes hälso- och sjukdomstillstånd, och behöver därför kontinuerlig handledning av läkare och diabetessjuksköterska. Kontaktsjuksköterska för diabetes Finns i varje kommun/kommundel och utses av respektive chef. Har speciellt intresse för diabetesvård och helst även utbildning i diabetesvård, 5 p. Omsorgsutredare/biståndsbedömare Beslutar om bistånd utifrån Socialtjänstlagen (SOL), och bör ta hänsyn till speciella sjukdomstillstånd vid bedömning av hjälp. Omvårdnadspersonal Undersköterska/vårdbiträde utför omvårdnads- och rehabiliteringsåtgärder utifrån vårdplaner och biståndsbeslut och behandlingsåtgärder enligt delegering. De ska Ha de baskunskaper som svarar mot patientens behov när det gäller t.ex. kost, motion och skötsel av fötter. Snarast rapportera förändringar till sjuksköterska. Omvårdnadspersonalen har en viktig roll genom sina täta kontakter med patienten och bör vara observanta på tecken på försämring och komplikationer. Vara uppmärksamma på personer i riskzonen för diabetes på de särskilda boendena och i hemtjänsten. Mycket är vunnet om tecken på nydebuterad diabetes uppmärksammas i ett tidigt skede. Sjukgymnaster och arbetsterapeuter finns som resurs inom kommunerna. De behandlar och tränar vid aktivitets- och funktionsproblem, t.ex. vid smärta, neuropati och cirkulationsstörning. Ansvarar också för hjälpmedelsutprovning och handledning av personal. Arbetsterapeuten bedömer också behov av bostadsanpassning. 13 ()

14 Vårdstandard Vårdstandard för patienter med diabetes (bilaga 1), är en schematisk sammanställning över vad som ska utföras, hur det ska utföras och av vem (vilken vårdgivare som ansvarar för det). 14 ()

15 Kapitel 3 - Diabetessjukdomen Diabetes typ 1 Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom med högt blodsocker på grund av insulinbrist. Typ 1 förekommer i alla åldrar men är vanligast hos barn och unga vuxna. Risken att få diabetes typ 1 i Sverige är 4/1000 före 15 års ålder och 7/1000 före 35 års ålder. Diabetes typ 1 utgör % av all diabetes i Sverige. I bukspottkörteln finns de Langerhanska cellöarna, som producerar insulin. I de flesta fall orsakas diabetessjukdomen av en process i immunförsvaret (autoimmun), som förstör de insulinproducerande betacellerna i samband med t.ex. virussjukdom. Diabeteshandboken, kapitel 1, Klassifikation Diabetes typ Diabetes typ är en kronisk sjukdom som karakteriseras av högt blodsocker och andra metabola rubbningar som högt blodtryck, höga blodfetter, hjärt- kärlsjukdom samt övervikt. Grundläggande är en ökad okänslighet för insulinet (insulinresistens). Typ utgör % av all diabetes i Sverige med en förekomst på 3-4 % men i stigande ålder upp till 0 %. Diabetes typ har ett smygande förlopp och kan utvecklas under en 10-års period och upptäcks ofta av en slump eller i samband med annan sjukdom. Diabeteshandboken, kapitel 1, Klassifikation 15 ()

16 Diagnoskriterier Under 004 har analysmetoden för blod-glukos övergått från helblod till plasma-glukos, vilket gör att de diagnostiska värdena för diabetes, nedsatt glukostolerans och förhöjt faste-glukos, ändras. För att ställa diagnosen diabetes krävs: Två fasteplasmasocker på > 7,0 mmol/l eller Ett icke fastande plasmasocker på > 1, mmol/l med symtom eller Två icke fastande plasmasocker på > 1, mmol/l Värdena avser kapillära prover. Nationella riktlinjer, avsnitt Screening Diabeteshandboken, kapitel, Diagnostiska P-glukosnivåer Generella mål för diabetesvården HbA1c Kolesterol LDL-Kolesterol Triglycerider u-alb/krea kvot. BMI kvinnor BMI män Blodtryck Vid njursjukdom Rökning Ögonkontroll Fotkontroll Önskvärda mål < 6 Typ 1 < 5-6 Typ < 4,5 mmol/l <,5 mmol/l < 1,7 mmol/l < 3 mg/mmol krea < 4 < 5 < 130/80 < 15/75 0 minst vartannat år minst varje år 16 ()

17 Kapitel 4 - Omvårdnad och uppföljning av diabetespatienten Den nydebuterade diabetespatienten Vid misstänkt diabetes ska patienten omgående bedömas av läkare. Alla som får diagnosen diabetes kommer mer eller mindre in i en livskris. Förutsättningarna för livet förändras. I början har patienten oftast svårt att ta till sig all ny information. Individen ställs inför många frågor som han/hon tidigare sällan behövt ägna en tanke. Information som ges i början måste därför upprepas! Efter att läkare ställt diagnosen diabetes, kallas patienten till diabetessjuksköterska snarast, helst inom en vecka. Då finns mer tid för information, och patientens egna reaktioner kan bättre uppmärksammas. Uppmana patienten att ta med närstående till besöket. Se bilaga 1, Vårdstandard för patienter med diabetes Det första omhändertagandet är på många sätt avgörande för framtiden med sjukdomen. Ge patienten gott om tid Svara på frågor Låt patienten reagera känslomässigt Ge lagom mycket information för mycket kan förvirra Diskutera endast de frågor patienten själv undrar över Diabetessjuksköterskan bedömer hur många besök som behövs i samband med debuten. Det är viktigt att följa upp patienten med täta kontakter under första året för att se att behandlingen fungerar. Diabeteshandboken, kapitel 5, Omhändertagande av nyupptäckt diabetes 17 ()

18 Preliminär diagnos Vid första kontakten måste läkaren, på grundval av anamnes och provtagning, sätta en preliminär typdiagnos. Vanligt förekommande är Typ - med normal vikt utan viktnedgång. Typ - med övervikt och andra tecken på metabola syndromet. Den väsentliga behandlingen utgörs av motivering till livsstilförändringar. Om inte dessa åtgärder är tillräckliga, inleds medicinering. Mindre vanligt är Typ 1 - eller långsamt debuterande typ 1 (LADA). Typ - med ofrivillig viktnedgång och symtom på högt blodsocker. Dessa kräver insulinbehandling omgående. Mera sällan Misstänkt försämrad funktion av bukspottkörteln (pankreasinsufficiens) Misstänkt läkemedelsutlöst diabetes (kortison), eller annan hormonell rubbning. Totalbilden avgör hur snabbt och vilken behandling som krävs. I allmänhet omhändertas patienter med typ 1 på sjukhus och patienter med typ på vårdcentral. Ålder och andra faktorer som t ex komplicerande sjukdom avgör vårdnivå. Allmänpåverkade patienter både typ 1 och med högt blodsocker ska till sjukhus för inläggning! Symtom hos allvarligt sjuka diabetiker är cirkulationssvikt, hyperventilation, buksmärtor, kräkningar, feber. Se bilaga 6, Handlingsprogram för nydebuterade diabetiker som kommer till AVC, SÄS Borås Kapitel 4, Vuxna på sjukhus Kapitel 4, Vuxna i primärvården Kapitel 4, Barn Kapitel 7, Behandling av diabetessjukdomen, rubrik Medicin tabletter och insulin Diabeteshandboken, kapitel 1, Klassifikation, Metabola syndromet Diabeteshandboken, kapitel 1, Klassifikation Diabeteshandboken, kapitel 4, Klassiska symtom William Polonski: Diabetes hela livet [5] ()

19 Barn, Typ 1 och Typ Barndiabetes ökar och går ner i åldrarna. Varje år debuterar cirka 30 barn med diabetes. Barn upp till år omhändertas på Barn- och ungdomskliniken, SÄS Borås. I allmänhet behandlas barnen på Barn- och ungdomsmottagningen tills de blivit -0 år och har gått ur gymnasiet. För kvalitetsuppföljning använder Barn- och ungdomskliniken Bengt Lindblads barndiabetesregister [6] som numera ingår i NDR. Debuten Diagnosen diabetes typ 1 är ofta ställd på vårdcentral innan inkomsten till Barn- och ungdomsmottagningen. Barn med diabetes i familjen kommer ofta i tidigt skede. Barnen blir inlagda på vårdavdelning i cirka två veckor. Åldern avgör vårdtidens längd. Ju yngre barn, desto längre vårdtid. Föräldrarna är inlagda tillsammans med barnet. Första permissionen eftersträvas tidigt i behandlingen, men är bara över en dag. Senare förlängs permissionen till en hel helg. Behandlingen ordineras av läkare utifrån ett nationellt vårdprogram för barn [13], där barnets ålder avgör behandlingen. För barn över 7 dagar gäller samma referensvärden på P-glukos som för vuxna, se kapitel 3, Diabetessjukdomen, rubrik Diagnoskriterier. Under vårdtiden planeras: 3-4 samtal mellan familjen och barnets patientansvarige läkare. Undervisning i injektionsteknik - diabetessjuksköterskan på vårdavdelningen ansvarar. Dietistsamtal minst tre gånger. Kuratorssamtal med information om bl.a. vårdbidrag. Undervisning i egenkontroll av blodsocker - diabetessjuksköterskan på mottagningen ansvarar. Information om motion - sjukgymnasten ansvarar. Psykologkontakt, vid behov. Skolgång i sjukhusskolan Skola /Dagis Efter hemskrivning gör diabetessjuksköterskan och dietisten besök på dagis eller i skolan och informerar och stödjer personal och elever. Besöket kan upprepas om förutsättningarna ändras, t.ex. vid byte av lärare. 19 ()

20 Uppföljning I början eftersträvas täta återbesök. Det första planeras in två veckor efter avslutad vårdtid, sedan kallas barnet efter cirka 4-6 veckor. Därefter återbesök var tredje månad till läkare och diabetessköterska. Två gånger per år anordnas gruppmottagningar för både föräldrar och barn. För närvarande finns nio grupper. Barnen får lära sig laga mat och föräldrar får undervisning om diabetessjukdomen. För tonåringar anordnas gruppmottagningar utan föräldrar. På sommaren anordnas femdagarsläger för barn mellan nio och tretton år på Strömma lantbruksskola. För ungdomar över tretton år anordnas också olika aktiviteter. Provtagning enligt särskilt PM [17] vid årskontroll: Endomysiumantikroppar Thyreoideaprover Blodtryck Pubertetsutveckling Fotvård Efter tolv års ålder kontroll även av: Ögonkontroller u-alb/krea kvot Övergång till vuxenkliniken Vid sista besöket på Barn- och ungdomskliniken deltar diabetessjuksköterskan från mottagningen för vuxna. Hon får information av barnläkaren och patienten och informerar i sin tur patienten om hur det fungerar på diabetesmottagningen för vuxna. En sammanfattning (remiss) skickas till den diabetesmottagning som patienten önskar. Fram till första läkarbesöket på diabetesmottagningen för vuxna är läkaren på Barn- och ungdomsmottagningen patientansvarig. Kontakt Barn- och ungdomsmottagningen, SÄS Borås, tfn: Diabetes typ hos barn På senare tid har diabetes typ upptäckts även hos barn. De omhändertas på Barn- och ungdomskliniken och följs upp med två läkarbesök per år. Efter års ålder övertar primärvården uppföljnings- och behandlingsansvaret. 0 ()

21 Bra mat för barn med diabetes Det viktigaste för barn med diabetes är att matordningen blir regelbunden och stämmer med insulinbehandlingen. Frukost, två huvudmål och tre mellanmål rekommenderas för att ge så jämnt blodsocker som möjligt. Efter hand som barn växer förändras deras behov av mat och insulin. Det är tillåtet att äta all sorts mat. Allt beror på hur mycket barnet äter och hur måltiden ser ut i sin helhet. Maten på förskola, skola och fritidshem passar ofta bra även om barnet har diabetes. Ibland behöver den dock kompletteras. Som dryck bör lightdryck väljas. Alla personer som har hand om barn med diabetes på dagis, i skola eller på fritidshem behöver ha en god kunskap om mat och diabetes. Vid sjukdom minskar ofta aptiten och insulinbehovet ökar. Det brukar då gå bättre att servera små och täta mellanmål än lagad mat. Exempel på mellanmål är fruktyoghurt, filmjölk, nyponsoppa och glass. Rostat bröd eller skorpa med matfett kan även gå bra. När det är barnkalas brukar barn med diabetes kunna äta som de andra barnen, eventuellt kan det behövas lite extra insulin. För barn med diabetes är det viktigt att godis och glass inte är förbjudet. Diabetesvården av idag vet att en liten mängd socker i form av godis eller glass i samband med måltid inte behöver påverka blodsockret nämnvärt. Barn med diabetes har samma behov som sina kamrater av att röra på sig. Vid intensiv lek eller idrott går det åt mera energi, samtidigt som insulinbehovet minskar. Kontakt Svenska Diabetesförbundet, Tfn: , E-post: Bra mat för barn - mat vid diabetes [7], Svenska Diabetesförbundet, 001 Boken kan beställas från Gothia förlag, tfn: , Kapitel 7: Mat kost vid diabetes 1 ()

22 Vuxna på sjukhus Debuten Vuxna med misstänkt diabetes typ 1 som upptäckts på vårdcentral, företagshälsovård eller av patienten själv, kommer in via akutmottagning och blir därefter omhändertagna på diabetesmottagning vid Södra Älvsborgs Sjukhus Borås/ Skene. För påverkade patienter gäller alltid inläggning. På SÄS Borås gör medicinjouren på akutmottagningen den första bedömningen och följer uppgjort flödesschema. Se bilaga 6, Handlingsprogram för nydebuterade diabetiker som kommer till AVC, SÄS Borås Provtagning Akuta prover: P-glukos S-Kreatinin, S-Na, s-k, s-urea ( P4) blodstatus (H3), HbA1c Urinsticka (OBS! Ketoner) Eventuellt syra-bas Blodtryck Längd, vikt Prover för klassificering av diabetestyp Ö-cellsantikroppar, C-peptid (för patienter15-34 år gratis i samband med anmälan till DISS [8]). Opåverkade patienter omhändertas i mån av tid polikliniskt av diabetessköterskan, som gör upp en plan för den närmaste tiden tillsammans med patienten. Under de första veckorna sker täta kontakter både per telefon och besök. Det är lämpligt att patienten är sjukskriven -3 veckor. Diabetessköterskan ansvarar för att patienten får lämplig blodsockermätare och injektionsmaterial. Patienten får lära sig mäta och tolka blodsockervärden och vilka åtgärder som vidtas vid högt respektive lågt blodsocker. Kontakt Diabetesmottagningen, SÄS Borås tfn: , , Diabetesmottagningen, SÄS Skene tfn: , , Diabeteshandboken, kapitel 5, Omhändertagande av nyupptäckt diabetes ()

23 Uppföljning Diabetesmottagningen för vuxna på Södra Älvsborgs Sjukhus kallar patient till läkare på årskontroll. Provtagning årligen: Kreatinin Urea Hb (blodstatus) HbA1c u-alb/krea kvot Kontroll av blodtryck liggande eller sittande samt stående. Fotundersökning, se kapitel 10, Sena komplikationer vid diabetes - Fötter Vikt BMI (Body Mass Index) alternativt midjemått Vartannat år kontrolleras: Fastelipider (S-Kol, S-Tg, S-HDL, S-LDL). Tätare kontroller vid ändring av behandling. Vid behov kontrolleras: EKG T4 TSH B1 Endomysieantikroppar Remiss till ögon se kapitel 10, Sena komplikationer - Ögon. Vid mellanbesök hos diabetessjuksköterskan eller läkare kontrolleras HbA1c Vikt Blodtryck Genomgång av patientens egna mätningar Målsättningen är minst två besök per år vid okomplicerad diabetes. För patienter under 5 år planeras minst fyra besök per år. 3 ()

24 Vårdöverenskommelse En individuell överenskommelse upprättas, se bilaga 7, Vårdöverenskommelse Överenskommelsen stärker patientinflytandet och är en viktig del av kvalitetsutvecklingen inom vården. Samlat årsbesök För patienter på diabetesmottagningen i Borås kan också erbjudas ett "Samlat årsbesök". Detta innebär att patient avsätter en heldag för både läkarbesök, provtagning, fotundersökning och ögonfotografering vid besöket. Diabetessjuksköterska och dietist håller samman dagen, och deltar tillsammans med läkaren i gruppundervisning under 1 timma. Kontakt Diabetesmottagningen, SÄS Borås, tfn: , , Diabetesmottagningen, SÄS Skene, tfn: , , Vuxna i primärvård Typ Debuten Vuxna med misstänkt diabetes typ omhändertas på vårdcentral. Symtomen vid typ -diabetes kan vara ganska diffusa och ha utvecklas under en lång tid. Det är inte ovanligt att patienten har haft diabetessjukdomen en tid utan att veta om det. Ofta upptäcks ett förhöjt blodsocker i samband med läkarbesök för någon helt annan åkomma. De diabetiker som diagnosticeras på vårdcentral kan ha helt olika sjukdomsbild, och därigenom olika behov av hur snabbt och vilken behandling som behöver insättas. Ofta har läkaren inte mer än 30 minuter för det akuta besöket. Begränsa därför informationen till det som är viktigast för den enskilde patienten, och svara på patientens frågor! 4 ()

25 Provtagning Akuta prover för att bedöma en ny diabetespatient på vårdcentral: P-glukos Vikt - viktnedgång? BMI Midjemått - metabola syndromet? Urinsticka inklusive ketoner - typ1? HbA1c - avspeglar metabola läget de senaste 1- månaderna Na-, K - elektrolytrubbning? Kreatinin - njursvikt? Blodtryck, puls - intorkning? Temperatur, CRP - infektion? Hb Remiss för ögonfotoscreening Eventuellt kan även dessa prover vara aktuella: Graviditetstest - gravid? Thyroidea, hypertyreos? Ö-cellsantikroppar - misstanke om typ1-lada (för patienter i åldern år, gratis via DISS-studien [8]). C-peptid Diabetiker som ska ha insulinbehandling får instruktioner om egenmätning av P-glukos via diabetessjuksköterskan. Det är viktigt att patienten verkligen förstår hur egenmätningen ska användas. Hellre en dygnskurva mera sällan, än enstaka spridda värden utan specifik frågeställning. För diabetiker med kost- eller enklare tablettbehandling får det i varje enskilt fall göras en bedömning av nyttan med egenmätning. Kapitel 7, Medvetenhet ökad kunskap, P-glukosmätning Västra Götalandsregionens Medicinska Riktlinjer Egenmätning av plasmaglukos Uppföljning Kapitel, Organisation, rubrik Diabetesteamet 5 ()

26 Patientbesök Vid välreglerad diabetes kallas patienten till ett läkarbesök per år = årskontroll. Vid problem eller ändringar i behandlingen krävs tätare kontakter. Olika mediciner behöver ofta sättas in för blodtryck, metabol kontroll, ASA, lipidbehandling. Återbesök till läkare kan vara lämpligt inom -4 månader. Till diabetessjuksköterskan får patienten tid för mellanliggande besök minst en gång per år. I laboratoriedelen i datajournalsystemet Profdoc finns checklistor som stöd inför patientbesöket, se bilaga 14, Journal- och labmanual (Profdoc) Provtagning Prover aktuella vid årskontroll: Kreatinin Urea Hb HbA1c u-alb/krea kvot kontrolleras på patienter under 70 år Kontroll av blodtryck liggande eller sittande samt stående Fotundersökning Vikt, BMI Midjemått P-glukos dygnskurvor uppmätta av patienten vid egenmätning Fastelipider (S-Kol, S-Tg, S-HDL, S-LDL). Tätare kontroller vid ändring av behandling. Vid behov kontrolleras: EKG B1 T4 TSH Endomysieantikroppar Vid återbesök är det viktigt att tala om behovet av livsstilsförändring: Viktnedgång Ökad fysisk aktivitet Kostförändring Rökstopp Fotundersökning Målet för behandlingen är att förhindra komplikationer och att bibehålla en hög livskvalité! 6 ()

27 Kontakt Telefonnummer till vårdcentraler, se bilaga, Diabetesteam - vårdcentraler Nationella riktlinjer, avsnitt Terapi Diabeteshandboken, kapitel 5, Uppföljning Diabeteshandboken, kapitel 6, Farmakologisk behandling vid debut Diabeteshandboken, kapitel 16, Vad gör man på en diabeteskontroll? Diabeteshandboken, kapitel 36, Laboratorieprover 7 ()

28 Kapitel 5 - Äldre och diabetes I Nationella riktlinjer saknas riktlinjer och målsättningar för de speciella problem diabetes innebär inom äldreomsorgen. Detta kapitel kan ses som en sammanfattning av diabetesbehandling med inriktning på äldre och kan med fördel användas i undervisning av personal inom kommunal hälso- och sjukvård. För att ställa diagnosen diabetes på äldre gäller samma gränsvärden som för alla andra. Regelbunden blodsockermätning, individualiserad farmakologisk behandling och regelbundet matintag är minst lika viktigt för en 90-åring som för en 0-åring. Målen för behandlingen kan dock vara annorlunda och inriktas framförallt på att öka livskvaliteten och uppnå symtomlindring. Provtagning Socialstyrelsen rekommenderar följande kontroller minst en gång per år: HbA1c Vikt Blodtryck Känseln i fötterna med Monofilament, se kapitel 10, Sena komplikationer - Fötter Mat för äldre Inom äldreomsorgen är det mycket viktigt med allsidig, näringsrik och vitaminrik kost. Energibehovet minskar med åldern, och de äldre äter ofta mindre portioner. Har patienten svårt att få i sig tillräckligt med kalorier måste kanske fettintaget ökas. Låga blodsockervärden hos äldre kan vara uttryck för svält istället för en väl skött diabetes. God kontroll på blodsocker får aldrig uppnås genom svält! Äldre diabetiker behöver ofta individuell kostbehandling, där hänsyn tas till: Konsistens. Maten kan behöva konsistensanpassas vid t.ex. tugg- och sväljsvårigheter Senkomplikationer som kräver särskild anpassning av maten, t.ex. njursvikt, gastropares (försenad magsäckstömning) Undernäring Övervikt Andra kostbehandlade sjukdomar/tillstånd Kulturella traditioner 8 ()

29 Vid infektioner som förkylning, UVI (urinvägsinfektion) och sår som inte läker, kan aptiten vara dålig. Trots detta är det väldigt viktigt att personer med diabetes ändå får i sig den energi och näring de behöver. För vissa patienter kan näringsdrycker vara nödvändigt som komplement till maten. All personal inom äldreomsorgen behöver fortlöpande utbildning och professionell handledning om lämplig kost och behandling för äldre diabetiker. Se kapitel 11, Kompetensutveckling Att observera Även om diagnosen inte innebär att patienten sent i livet måste åstadkomma en livsstilsförändring, är den viktig att känna till om det samtidigt finns tecken på Synproblem Njursjukdom Hjärt- kärlsjukdom Fotproblem Diabetes bör betraktas som en differentialdiagnos till i princip alla sjukdomar och problem som drabbar äldre. Särskilt viktigt är det vid diffusa och mycket vanliga tillstånd såsom Trötthet Viktnedgång matleda illamående Inkontinens (stora urinmängder?) Tecken på konfusion, demens eller depression Bensår, fotsår, fotsvamp Torr hud, torra slemhinnor, genital klåda Återkommande infektioner (UVI, svampinfektion, tandköttsinflammation) Polyneuropati (smärtor och myrkrypningar, känselnedsättning) Mononeuropati (droppfot, ansiktsförlamning) Hjärt- kärlsjukdom Synproblem Njursvikt, proteinuri (äggvita i urinen) Vadkramper Gikt Övervikt 9 ()

30 Medicinsk diabetesbehandling Tabletter och insulin varför är det viktigt även för äldre? Förutsättningen för att kunna tillgodogöra sig maten. Svältsjuka - vid höga blodsockervärden befinner sig energin i blodbanan istället för i cellen. Ständigt höga blodsockervärden bryter ner kroppens fettdepåer. Trötthet beroende på högt blodsocker kan åtgärdas. Behandlingen ska utformas så att för lågt blodsocker (insulinkänning) i möjligaste mån undviks. Många äldre har förlorat tidiga symtom på lågt blodsocker och kan inte hantera känningarna själva. Lågt blodsocker kan ge ostadig gång och vara orsak till fallolyckor. Patientansvarig sjuksköterska och PAL bör om möjligt i samråd med patient, anhöriga och omvårdnadspersonal komma fram till en individuell målsättning vad gäller önskvärda sockervärden, HbA1c och näringsintag. Kapitel 7: Behandling av diabetessjukdomen, rubrik Medicin Diabeteshandboken, kapitel 35, Diabetes i åldringsvården Förslag till rutinkontroll av ett välreglerat blodsocker För tablett- eller insulinbehandlade patienter inom hemsjukvården eller på särskilt boende kontrolleras varannan vecka: Ett kvällssocker, Fastevärde nästa morgon, Ett värde 1- timmar efter måltid (frukost eller lunch). Sträva efter att kvällsvärdet är lika med nästa morgons fastevärde! 30 ()

31 Akut hypoglykemi och insulinkoma hos äldre Äldre är ofta mer känsliga för låga blodsockervärden, och deras symtom kan vara atypiska. Tänk på att patienter med kognitiva störningar inte kan förmedla sina symtom på ett adekvat sätt. En insulinkänning kan ta sig många uttryck. Om det inte finns tillgång till blodsockermätare, och misstanke finns om att patienten är på väg att få en känning, ska det förmodade låga blodsockret omedelbart behandlas som en insulinkänning. Tillför omedelbart något sött. Kapitel 9, Akuta komplikationer - Hypoglykemi Kontrollera alltid ett blodsocker på en diabetiker som inte mår bra! Observera! Förmågan att bryta ner läkemedel (t.ex. Glibenklamid, Daonil och Mindiab ) kan försämras vid hög ålder. Koncentrationen av dessa preparat ackumuleras i blodet, vilket kan leda till långdragna och svårhävda hypoglykemier. Vid undernäring (svält) saknas mycket av reservförråd av upplagrat socker i levern. Det gör att kroppens egna kompensationsmekanismer vid hypoglykemi inte fungerar. Alkoholintag kan leda till sena - nattliga - hypoglykemier. Vid svårhävda hypoglykemier krävs glukosinfusion och sjukhusövervakning. Blodsockermätare avsedda för egenvård är inte alltid helt tillförlitliga. Detta är särskilt viktigt att uppmärksamma vid låga värden, eftersom utveckling av en insulinkänning och dess effekter går snabbt. Vid ett lågt värde där patienten ändå mår bra, bör i första hand en ny mätning göras. 31 ()

32 Akut hyperglykemi hos äldre Höga blodsockervärden kan vara tecken på att patienten är på väg in i ett allvarligt hyperglykemiskt tillstånd. Denna utveckling är dock ganska långsam och kan sträcka sig över flera dygn. Höga blodsockervärden behöver alltså inte behandlas lika akut som låga. En patient med höga blodsockervärden som mår bra kräver ingen akut åtgärd. Kontakta snarast ansvarig sjuksköterska i tjänst för ställningstagande till fortsatta åtgärder. Följ blodsockret! Kontrollera om det finns någon orsak till det höga blodsockret. Vid infektion kan sjuksköterskan följa bilaga 9, Handlingsplan för högt blodsocker på diabetespatienter i den kommunala hälso- och sjukvården, om patientens PAL ordinerat detta. Om högt blodsocker kvarstår utan orsak kontaktas patientens PAL för justering av ordinarie behandling. En patient med måttligt höga värden som mår dåligt, kan vara på väg in i ett allvarligt hyperglykemiskt tillstånd. Det är alltså inte blodsockervärdet i sig utan allmäntillståndet som avgör typ av behandling. Kapitel 9, Akuta komplikationer vid diabetes - Hyperglykemi Bilaga 9, Handlingsplan för högt blodsocker på diabetespatienter i den kommunala hälso- och sjukvården Diabeteshandboken, kapitel 19, Behandlingsproblem - Svängande och svårinställt blodsocker Fysisk aktivitet Det finns inget som ökar insulinkänsligheten så mycket som muskelarbete. Varje möjlighet att röra på någon kroppsdel är av stor vikt, eftersom den ökade insulinkänsligheten underlättar sockertransporten in i cellerna och gör att blodsockret sjunker. Se även kapitel 7, Motion 3 ()

33 Omvårdnad av diabetesfötter Personal som sköter äldre diabetiker spelar en oerhört viktig roll i vårdkedjan och kan med relativt enkla åtgärder göra mycket stor nytta. Äldreomsorgens uppgifter: Titta på fötter och skor regelbundet. För små skor? Tryckmärken någonstans på foten? Reagera och rapportera förändringar till PAS. Hjälpa patienten med rena, torra strumpor på rena, torra fötter. Smörja torr hud. Vid behov hjälpa patienten beställa fotvård. Underbensödem? Reagera och rapportera förändringar till PAS. Sår? Ska bedömas akut av läkare om det finns misstanke om infektion, svullnad, rodnad, värmeökning, cellulit, ökad sekretion från kroniskt sår eller oförklarligt stigande P-glukos. Behandlande läkare ska lämna skriftlig ordination för skötsel av såren. Behandlande sköterska ska inför återbesök meddela hur sårläkningen framskrider. Patienter med diabetes har en långsammare sårläkningsprocess än friska. En så bra blodsockernivå som möjligt eftersträvas för att underlätta sårläkningen vid t.ex. fotsår. Samtidigt behöver kosten innehålla tillräckligt med energi och näring. Extra energi- och proteinrik mat kan vara nödvändigt. En individuell bedömning bör göras av dietist. Under pågående infektion ökar insulinokänsligheten och insulindosen kan tillfälligt behöva ökas. Det är därför viktigt att kontrollera blodsockret! När infektionen är över kan insulinmängden successivt minskas till normal nivå. Vid tablettbehandlad diabetes kan insulin behövas temporärt under en infektion. Kapitel 10, Sena komplikationer vid diabetes Fötter Bilaga 15, Individuell behandlingsplan för patienter med diabetes i hemsjukvården Diabeteshandboken, kapitel 35, Diabetes i åldringsvården Diabeteshandboken, kapitel 8, Fötter 33 ()

34 Kapitel 6 - Graviditet och diabetes Två grupper ska åtskiljas: Graviditet hos kvinnor med redan känd diabetes Specialistmödravården SÄS Borås eller SU/Östra sjukhuset Göteborg tar under graviditeten över patientansvaret från ordinarie diabetesmottagning. Graviditetsdiabetes (GDM) Diabetes eller nedsatt glukosintolerans som debuterar under graviditeten. Graviditet vid diabetes typ 1 Patienten går på sin mödravårdscentral under graviditeten men kontrolleras också på specialistmödravården. Det är viktigt att patienterna planerar sin graviditet. HbA1c-värdet bör under graviditeten ligga inom riktlinjerna för diabetiker. Kontakt Specialistmödravården tfn: Nationella riktlinjer, avsnitt Graviditet Diabeteshandboken, kapitel 33, Diabetes under graviditet Uppföljning Efter förlossningen skickas remiss från SÄS/kvinnokliniken till diabetesmottagningen för fortsatt uppföljning på sedvanligt sätt. Kapitel 4, Vuxna på sjukhus under rubrik Uppföljning 34 ()

35 Graviditetsdiabetes (GDM) Debut Graviditetsdiabetes (GDM) definieras som diabetes eller nedsatt glukostolerans som debuterar alternativt upptäcks under graviditet. Under graviditet minskar den perifera insulinkänsligheten och ökar insulinresistensen på grund av hormonproduktion i moderkakan (östrogen, progesteron, kortikosteroider, HPL). Hos friska kvinnor ökar insulin-produktionen genom att antalet insulinproducerande celler i bukspottskörteln ökar som kompensation för det ökade behovet av insulin = betacellshyperplasi. Vissa kvinnor kan dock inte kompensera detta tillräckligt med ökad insulinproduktion, varvid en relativ insulinbrist uppstår, vilken resulterar i s.k. GDM. Det förekommer också någon gång, men sällsynt, att GDM beror på debut av typ 1-diabetes under graviditeten. GDM ger initialt inga symtom och diagnostiken grundas på screening av P-glukos av gravida kvinnor, antingen som selektiv (riskfaktorbaserad) eller generell plasmasockerscreening. Kvinnor som haft GDM löper starkt ökad risk att senare i livet utveckla typ -diabetes. GDM kan också medföra risker för barnet i form av överdriven tillväxt, gulsot och behov av vård på neonatalavdelning. Det finns alltså goda skäl att med screening av gravida leta efter GDM. Incidensen av GDM är beroende av hur effektiv screeningen är och hur diagnosen ställs. I Sverige utgör, vid glukosscreening, ett slumpmässigt (icke fastande) P-glukos > 7,8 mmol/l indikation för oral glukosbelastning (=OGTT). Incidensen av GDM anges i litteraturen till 1-3 % av gravida kvinnor [9]. Observera att hos invandrare från Asien, Mellanöstern och Afrika är förekomsten av GDM starkt ökad. Diagnosen GDM ställs med OGTT (75 g glukos) med -timmarsvärde: >10mmol/L. Vid konstaterad GDM erbjuds kvinnan kostrådgivning och ordineras diet samt kontroller av P-glukos enligt bilaga 10, se nedan % av kvinnorna klarar sig på dietbehandlingen medan % kräver insulinterapi under graviditeten för att uppnå målvärden för behandlingen [10]. Bilaga 11, Riktlinjer för handläggning av graviditetsdiabetes (PM 139 A, KK, SÄS Borås) (länken endast tillgänglig via VG-regionens interna nätverk) Observera att perorala antidiabetika passerar placenta och är kontraindicerade under graviditet! 35 ()

36 Omedelbart efter förlossningen och placentas avgång normaliseras i regel glukostoleransen och kvinnans insulinbehov återgår till det normala och eventuell insulinbehandling brukar kunna avslutas. Den stora risken att senare utveckla typ -diabetes, och en inte sällan förekommande övervikt, gör att livsstilsförändringar ska rekommenderas till kvinnor som haft GDM. Det är mycket viktigt att följa upp dessa kvinnor, för att tidigt upptäcka en debuterande typ -diabetes. Remiss skrivs från mödrahälsovården till primärvården omkring 36:e graviditetsveckan i syfte att möjliggöra en uppföljning efter förlossningen. Flera studier [9, 11, 1] har t.ex. visat att en måttlig viktreduktion kan ha en påtaglig preventiv effekt mot insjuknande i typ -diabetes. Förslag till uppföljning Det finns behov av långsiktiga och uthålliga uppföljningsprogram för kvinnor som haft GDM, men ännu saknas fasta riktlinjer och konsensus för hur sådana program ska utformas. Förslag: Den första kontrollen sker 6-1 månader efter förlossningen hos läkare eller diabetessköterska i primärvården med kontroll av P-glukos och eventuellt OGTT (glukosbelastning) Blodtryck Blodfetter Individuell riskbedömning görs vad gäller Övervikt Kost Motion Blodtryck Rökning Blodfetter Därefter återbesök med livsstilssamtal och provtagning i primärvården med 1-3 års intervall. Diabeteshandboken, kapitel 33, Diabetes under graviditet Diabeteshandboken, kapitel 34, Uppföljning efter graviditetsdiabetes 36 ()

37 Kapitel 7 - Behandling av diabetessjukdomen, fyra hörnpelare Behandlingen av diabetes ska stå stadigt på fyra ben: Mat - kost vid diabetes Motion - fysisk aktivitet Medicin - tabletter och insulin Medvetenhet - patientens kunskap Mat - kost vid diabetes Se Nationella riktlinjer, avsnitt Kost Nedanstående text får ses som ett komplement av mer praktisk karaktär. Basen för all behandling vid diabetes är kosten. Målet med kostbehandling är att, tillsammans med övrig terapi, medverka till en god metabol kontroll och en låg förekomst av komplikationer. En god metabol kontroll ger patient ett ökat välbefinnande och högre livskvalité. En del av livskvalitén är att kunna och våga äta all mat. Det viktiga är att patienten kan tolka hur blodsockret påverkas av olika livsmedel eller måltider. Genom att kontrollera blodsockret regelbundet ökas kunskapen om detta. Matbudskapet måste anpassas till individens förutsättningar och möjligheter. Hänsyn ska också tas till bl.a. patientens vanor, smak, ålder och social bakgrund. För en ökad genomslagskraft och trovärdighet hos patienten är det viktigt att vi inom vården förmedlar samma matbudskap. Kostråd för barn med diabetes typ 1, se kapitel 4, Barn Kostråd för äldre, se kapitel 5, Äldre och diabetes Måltidsordning Vid tablett- eller insulinbehandling kan blodsockret bli för lågt (hypoglykemi) om tiden mellan måltiderna blir för lång. Viktigt att tänka på: Regelbunden måltidsordning utifrån medicinsk behandling och hur aktiv patienten är. Maten och därmed energiintaget bör fördelas jämnt över dagen för att få en jämn blodsockerbalans. En bra måltidsordning är också avgörande för om en önskad viktnedgång ska lyckas. 37 ()

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES 1 Prim-VIPS Diabetes I mallen förekommer sökord som är vanliga vid diabetesbesök på mottagningen. Använd sökord ur Prim-VIPS (grundmallen) vid behov. De texter som står under hjälptexterna är anpassade

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun

Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (6) Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun Baskunskaper All personal som arbetar inom kommunens äldre- och handikappomsorg

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

Lära när man är äldre

Lära när man är äldre Diabetes och äldre Diabetes och äldre Bibbi Smide VT 2014 Lära när man är äldre Förekomst av diabetes hos den äldre äldre personen Allt fler äldre har diabetes Diabetesen ökar i hela världen Diabetes och

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Den personliga diabetesboken

Den personliga diabetesboken Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Jag har fått typ 2 diabetes

Jag har fått typ 2 diabetes Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes.

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Diabetes och graviditet

Diabetes och graviditet Kvinnokliniken i Norrköping Diabetes och graviditet 1(7) Diabetes och graviditet Under normal graviditet ökar behovet av insulin, särskilt graviditetsvecka 30 34. Detta kan ibland utlösa en graviditetsdiabetes.

Läs mer

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES Sachsska barn- och ungdomssjukhuset En del av Södersjukhuset Diabetes, vad är det? Diabetes är en relativt vanlig sjukdom, cirka 8000

Läs mer

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes Diabetes hos barn och ungdomar 1 Disposition Diabetes hos barn, ett mer akut insjuknande Diabetes hos barn i Sverige Barndiabetesvården Egenvård Alkohol och diabetes Motivation och undervisning 2 Barns

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola Dokumentet reviderat 2013-07-04/thefre001 Definition på egenvård Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso-

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

INSULIN- DELEGERING KUNSKAP

INSULIN- DELEGERING KUNSKAP INSULIN- DELEGERING KUNSKAP ANSVAR TRYGGHET 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Delegering av uppgifter inom hälso- och sjukvård 3 Patientsäkerhetslagen 2010:659 4 Diabetes 5 - insulinbehandling 7 - förvaring - mäta

Läs mer

En guide till dig som undervisar barn med diabetes

En guide till dig som undervisar barn med diabetes En guide till dig som undervisar barn med diabetes Alla barn är olika Alla barn är olika och det finns inte någon färdig mall för hur du som lärare på bästa sätt kan stötta ett barn med diabetes i skolan.

Läs mer

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D, en del av enheten fortbildning & utveckling på CeFAM, erbjuder seminarier och kurser om diabetes. Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm 2009-09-03 Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Svenska Diabetesförbundet har inbjudits till att lämna synpunkter på den preliminära versionen av Nationella

Läs mer

Diabetes under graviditet och förlossning

Diabetes under graviditet och förlossning Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset i Diabetes under graviditet och förlossning 1(9) Diabetes under graviditet och förlossning Under normal graviditet ökar behovet av insulin, särskilt under 2:a och

Läs mer

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Program 08.30 09.00 Inledning. Programråd diabetes 09.00 09.45 Körkortsintyg samt läkemedelsbehandling vid akut sjukdom. Jarl

Läs mer

Diabetes och graviditet

Diabetes och graviditet Diabetes och graviditet Carina Ursing - Diabetolog Postkonferens Dagens Medicin Svensk Förening för Diabetologi 2015-10-15 1 Incidens i Sverige Av alla graviditeter Typ 1- diabetes - 0,3% Typ 2- diabetes

Läs mer

Vårdprogram Diabetes Mellitus. Höganäs Kommun

Vårdprogram Diabetes Mellitus. Höganäs Kommun HSL rutiner Datum: Flik: Ers: 060621 10:2 050412 2005-04-12 HSL rutin Vårdprogram Diabetes Mellitus Höganäs Kommun 2006 Kerstin Persson, MAS Gunilla Skeppargård, DSK Kerstin Andersson, DSK INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Centrallasarettet Växjö Annelie Ekblad Diabetessköterska Stig Edvardsson Överläkare Vilka är målen? HbA1c < 52 mmol/l God

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

Preparat som stimulerar insulin frisättningen (mot P- Glukosstegring efter måltid) kan ge hypoglykemi (lågt blodsocker).

Preparat som stimulerar insulin frisättningen (mot P- Glukosstegring efter måltid) kan ge hypoglykemi (lågt blodsocker). 2010-04-14 DIABETES Diabetes är en kronisk sjukdom som gör att sockerhalten i blodet är för hög. Diabetes orsakas av brist på hormonet insulin eller av att insulinet inte ger full effekt. Insulin bildas

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Utbildningsmaterial diabetes

Utbildningsmaterial diabetes Utbildningsmaterial diabetes Diabetes kallas en grupp ämnesomsättningssjukdomar som gör att blodet innehåller för mycket socker, glukos. Insulin bildas i bukspottkörteln För att kroppen ska fungera behövs

Läs mer

Nationella programrådet Diabetes. Utbildningsverktyg. Mina sidor typ 2-diabetes

Nationella programrådet Diabetes. Utbildningsverktyg. Mina sidor typ 2-diabetes Nationella programrådet Diabetes Utbildningsverktyg Mina sidor typ 2-diabetes Upplysningar om innehållet: Sophia Björk, sophia.bjork@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2014 Bestnr: 5331 Foto: Matton

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Nationella programrådet Diabetes. behandlingsstrategi. Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes

Nationella programrådet Diabetes. behandlingsstrategi. Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes Nationella programrådet Diabetes behandlingsstrategi Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes Upplysningar om innehållet: Sophia Björk, sophia.bjork@skl.se Sveriges Kommuner och

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in

Läs mer

INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL INFÖR DELEGERING

INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL INFÖR DELEGERING 2007-06-14. Reviderat 2008-09-16, 2010-04- 06, 2011-05-04 INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL INFÖR DELEGERING Syftet är att informationen ska ge teoretisk kunskap till vårdpersonal och utgöra grund

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Hur vanligt är det? Norrbotten har den högsta andelen kvinnor med diabetes som behandlas med insulinpump, och den näst högsta andelen män. Inklusive barn har ca 340 personer i länet

Läs mer

Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes

Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes Johnny Ludvigsson Professor i diabetes Diabeteskonsulent Varför? Hur? Diabeteskonsulent. Varför? Nu behöver jag

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Specialist i Internmedicin

Specialist i Internmedicin Specialist i Internmedicin Heltid, tillsvidare, tillträde enligt Överenskommelse. Angereds Närsjukhus, Angered, Göteborg Ett nytt närsjukhus i Angered ska stå klart 2012. Sjukhuset ska vara en central

Läs mer

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning Läkemedelsdelning Dospåsar Dosett Originalförpackning Vad innebär dosexpedition, Apodos? Läkemedlet delas upp i doser av apotek och levereras i regel för två veckor i taget Dosrecept ersätter recept och

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Berörda enheter Samtliga mvc, smvc och förlossnings-/bb-avdelningar i Norrbotten. Syfte Enhetlig handläggning av tyreoidearubbningar

Läs mer

Bra att veta om diabetes. För dig som vill ha kontroll på ditt blodsocker.

Bra att veta om diabetes. För dig som vill ha kontroll på ditt blodsocker. Bra att veta om diabetes För dig som vill ha kontroll på ditt blodsocker. 1 Innehåll Inledning... 3 Vad är diabetes?... 4 Olika typer av diabetes... 5 Midjemåttet och typ 2-diabetes... 8 Högt blodtryck,

Läs mer

Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare

Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare Falldiskussion Vibeke Bergmark Överläkare Medicinkliniken Nyköping Björn Lundahl Distriktsläkare, Informationsläkare Läkemedelskommittén Eskilstuna Mellansvenskt läkemedelsforum, 4 februari 2015 Fall I,

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Fallbeskrivningar - egenvård

Fallbeskrivningar - egenvård Fallbeskrivningar - egenvård Innehåll Fallbeskrivning 1 Injektion fragmin - utskrivning från sjukhus... 2 Fallbeskrivning 2 Ögondroppar efter poliklinisk starroperation... 2 Fallbeskrivning 3 TENS-behandling

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar

Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar Nationella riktlinjer utvärdering 2015 Diabetesvård Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Riktlinjeprocessen 2015-06-01 Anders Hallberg Karin Lundberg 1 (13) Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för diabetesvård från

Läs mer

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Dominika Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2012 JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Diagnosen typ 1 diabetes kan komma som en chock och leda till många frågor, bland annat: Varför händer det

Läs mer

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler.

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. DIABETES BASAL FYSIOLOGI PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. INSULINEFFEKTER Stimulerar glukosupptag i vävnader. Hämmar

Läs mer

DIABETES. Helena Larsson. Barnendokrinsektionen SUS Malmö 130405

DIABETES. Helena Larsson. Barnendokrinsektionen SUS Malmö 130405 DIABETES Helena Larsson Överläkare Barnendokrinsektionen SUS Malmö 130405 Olika typer av barndiabetes Diagnostiska kriterier Typ 1 diabetes; incidens, etiologiska faktorer, handläggning Insulinbehandling,

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Niklas Dahrén Diabetes typ 1 h"ps://www.youtube.com/watch?v=_oowhuc_9lw Diabetes typ 1 ü Vid diabetes typ 1 har kroppens egen insulinproduk5on helt eller nästan helt

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Kunskapstest inför delegering

Kunskapstest inför delegering Kunskapstest inför delegering Namn: Arbetsplats: Ringa in rätt svar 1. Du är hälso- och sjukvårdspersonal när Du efter delegering handhar läkemedel. 2. En delegering är frivillig. 3. En delegering kan

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Test inför insulindelegation för undersköterska/vårdbiträde

Test inför insulindelegation för undersköterska/vårdbiträde Test inför insulindelegation för undersköterska/vårdbiträde Avsikten är inte att de som ska delegera ska kunna allt som finns i svaren, utan tanken är att det är information som ska kunna användas i samtalet

Läs mer

DIABETESHANDBOK. irena.ceke@halmstad.se Halmstad kommun

DIABETESHANDBOK. irena.ceke@halmstad.se Halmstad kommun DIABETESHANDBOK irena.ceke@halmstad.se Halmstad kommun Innehållsförteckning Checklista 3 Lågt blodsocker 4 Högt blodsocker 5 Kost vid gastropares 6-7 Kost vid diabetes 8 Omvårdnad av diabetes fötter 9

Läs mer

LBK Checklista nydebuterad diabetes

LBK Checklista nydebuterad diabetes LBK Checklista nydebuterad diabetes Kortfattad beskrivning av vad som ska gås igenom samt förslag på lämplig ordningsföljd. Patientdata: PAS: PAL: Ankomstdagen: BDD-STUDIEN: Se speciell pärm. Finns på

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se

SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-04-01 DIABETES Diabetes (Diabetes Mellitus där Mellitus betyder sockersöt/honungssöt ) är inte en utan flera olika sjukdomar med

Läs mer

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28 1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns

Läs mer

Om man misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Det gäller särskilt om man

Om man misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Det gäller särskilt om man Diabetes typ 2 Sammanfattning Allmänt Insulin är ett hormon som reglerar hur mycket socker man har i blodet. Om man får typ 2-diabetes har kroppens celler blivit mindre känsliga för insulin, och det insulin

Läs mer

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning Datum:. 1. Har man insulinbrist vid diabetes? Rätt Fel Vet Ej 2. Finns det tabletter som sänker blodsockret? Rätt Fel Vet Ej 3. Kan du kontrollera på signeringslistan

Läs mer

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1?

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Guido Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2005 VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Många som har typ 1-diabetes oroar sig för långsiktiga komplikationer.

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes.

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Du håller den här broschyren i din hand för att ett barn, som du eller ditt eget barn känner, har fått typ 1-diabetes. Eftersom det är

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Den första insulin- pumpen från Indiana, USA 1963. Björn Rathsman Sachsska Barn och ungdomssjukhuset, Stockholm 1 DISPOSITION Vad innebär insulinpumpbehandling? Användningsfrekvens

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Diabetes och blodsockermätning

Diabetes och blodsockermätning Diabetes och blodsockermätning Kvalitetssäkring av patientmätarna! Britt-Marie Carlsson Vad är diabetes? En grupp sjukdomar högt blodsocker nedsatt insulinproduktion försämrad insulineffekt Diabetesdiagnos

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer