Läsk flytande kalorier 10 poäng. Josefin Palmgren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läsk flytande kalorier 10 poäng. Josefin Palmgren"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Lek Fritid Hälsa Läsk flytande kalorier 10 poäng Soft drinks liquid calories Josefin Palmgren Lärarexamen 180 poäng Idrott & Fysisk Bildning Höstterminen 2005 Handledare: Anna- Maria Holmbäck Examinator: Bo Carlsson

2 Förord Uppsatsens gång har följts av många intressanta upptäckter och trevliga bemötanden av platschefer, pedagoger och elever. Jag vill tacka de personer som har hjälpt mig under de veckor som uppsatsen har skrivits. Jag vill tacka alla elever som medverkat i min undersökning för utan ert deltagande hade inte detta arbete varit möjligt. Jag tackar även de platschefer och pedagoger som gjort det möjligt för mig att komma ut på skolorna för att genomföra min undersökning. Slutligen vill jag även tacka min handledare Anna-Maria Holmbäck för all hjälp jag har fått i arbetet med undersökningen. Josefin Palmgren Malmö, januari 2006

3 Sammanfattning Uppsatsens titel Läsk flytande kalorier Kurs/ämne LL 1506 C-uppsats 10 poäng / Idrott & Fysisk bildning Författare Josefin Palmgren Handledare Anna-Maria Holmbäck, Universitetslektor, Lunds Universitet/Malmö Högskola, Nyckelord Kost, socker, sockerdebatten, läsk, light, konsumtion Bakgrund Idag diskuteras det mycket kring vilken roll sockerkonsumtionen kan spela gällande de ökande hälsoproblemen i samhället. På senare tid har det flytande sockret lyfts fram som en av de stora bovarna i dramat och forskning visar på att läsk bestående oberoende av vanligt socker eller artificiellt socker, kan påverka hälsan negativt. Syfte Syftet med undersökningen var att granska ungdomars läskkonsumtion samt att ta reda på deras motiv till varför de föredrar att dricka vanlig läsk respektive lightläsk. Det är även av intresse att undersöka eventuella könsskillnader. Metod Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkätundersökning med intention att beskriva ungdomars läskkonsumtion. Valet av undersökningsmetod syftade till att ge bredd åt undersökningen. Undersökningen gjordes på tre stycken 0-9 skolor i Vellinge kommun. Undersökningen var en totalundersökning på

4 årskurserna 7-9 vilket resulterade i att inget urval gjordes. Sammanlagt medverkade 221 elever i undersökningen. Resultat Genom undersökningen framgår det att de flesta, d.v.s. 163 stycken (73,8 %) av de medverkande eleverna dricker läsk 1-3 gånger per vecka. Resultaten visar även att pojkar har en statistiskt säkerställd benägenhet att dricka mer läsk än flickor. Vid valet av vanlig läsk respektive lightläsk är vanlig läsk populärast då 162 av de medverkande eleverna föredrar att dricka vanlig läsk medan endast 56 elever föredrar att dricka lightläsk. Slutsats Ungdomarna tycks vara belysta kring de aspekter som media berört gällande sockrets och sötningsmedlenas tänkbara effekter på hälsan, men saknar kunskap kring de faktiska bevis som finns. Därför är det viktigt att både föräldrar och skola figurerar som förebilder och visar var man står gällande hälsofrågor. Detta för att på sikt kunna få bukt med dagens ökande ohälsa bland barn och ungdomar. Dagens barn och ungdomar behöver både undervisning i och redskap till att utveckla en hållbar hälsosam livsstil.

5 Abstract Title Soft drinks liquid calories Course LL Swedish Credits Essay in Physical Education Author Josefin Palmgren Advisor Anna-Maria Holmbäck, University lektor, Lund s University/Malmö Högskola, Key words Nutrition, sugar, sugar debate, soft drink, light, consumption Abstract The pros and cons debate on the issue to what effect sugar has on our health, is widely spread today. During recent years liquid sugar has been identified as a major cause to the increasing health problems. The purpose of this thesis is to examine young peoples habits regarding consumption of soft drinks and to find out their motives and preferences for ordinary soft drinks respectively light soft drinks. It is also of interest to search for any variation in habits between the sexes. The survey, which included all students (221) at three 0-9 schools, was conducted by means of questionnaires in an opinion poll with the over all intention to describe young peoples consumption of soft drinks. The research shows that most young people drink soft drinks 1-3 times a week and that boys significantly drink a larger amount of soft drinks than girls do.the result also show that it is more popular to drink ordinary soft drinks than to drink light soft drinks.

6 Innehållsförteckning 1 Introduktion Bakgrund Smaken Socker Sötningsmedel Sockerfritt och osötat Flytande kalorier Sockerkonsumtion Sockerdebatten Sockerberoende Skolans roll 10 2 Problemformulering Syfte Frågeställningar 12 3 Metod Undersökningsgrupp Urval Kvantitativ och kvalitativ Validitet och reliabilitet Tillvägagångssätt Mätmetod Utformandet av kvantitativ enkät Operationalisering kring enkätfrågorna Enkätundersökningens genomförande Bearbetning och analys Statistiska metoder 18

7 4 Resultat Könsfördelning Läskkonsumtion Läsk eller light-läsk Motiv till val av vanlig läsk/lightläsk Pojkars motiv till val av läsk/light-läsk Sammanfattning av pojkarnas motiveringar Flickors motiv till val av läsk/light-läsk Sammanfattning av flickornas motiveringar Läsk under skoldagen Elevernas syn på läskens påverkan Läsk kan påverka hälsan Läsk kan ge viktökning Light-läsk bättre för hälsan 25 5 Diskussion Metoddiskussion Analys Elevernas läskkonsumtion Val av vanlig respektive lightläsk Läsk i skolan Elevernas tyckande gällande läsk Slutsats Ungdomars läskkonsumtion Framtida forskning Avslutning 31 6 Källförteckning Publicerade källor Elektroniska källor 33

8 Figurförteckning Figur 1: Energibehov och sockertak för barn i olika åldrar 8 Tabellförteckning Tabell 1: Fördelning av läskkonsumtion per vecka för pojkar (n=114) och flickor (n=107) 19 Tabell 2: Fördelning av val av läsksort för pojkar (n=114) och flickor (n=107) 20 Tabell 3: Fördelning av läskkonsumtion under skoltid för pojkar (n=114) och flickor (n=107) 24 Tabell 4: Fördelning av pojkars (n=114) och flickors (n=107) syn på läskens påverkan på hälsan 25 Tabell 5: Fördelning av pojkars (n=114) och flickors (n=107) syn på läskens påverkan gällande viktökning 25 Tabell 6: Fördelning av pojkars (n=114) och flickors (n=107) syn på om lightläsk är bättre för hälsan 26 Bilagor Bilaga 1: Följebrev 34 Bilaga 2: Undersökning gällande ungdomars läskkonsumtion. 35 Bilaga 3: Undersökning gällande ungdomars läskkonsumtion. 37

9 1 Introduktion 1.1 Bakgrund Idag informeras vi ständigt om den ena rapporten efter den andra gällande barns och ungdomars ökande ohälsa. De rör sig allt mindre och äter allt onyttigare. Det diskuteras just nu mycket kring vilken roll sockerkonsumtionen kan spela gällande dessa ökande hälsoproblem. Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet, anser att socker, snarare än fett är den bakomliggande orsaken till dagens överviktsepedimi. Övervikt har kommit att bli Sveriges snabbast växande folkhälsoproblem och under de tjugo senaste åren så har andelen överviktiga fördubblats i landet. Mycket uppmärksammat idag är även allt det socker som döljer sig i vanliga livsmedel. Det är inte längre bara dåligt att stoppa i sig sötsaker utan det är lika viktigt att verkligen vara observant gällande vad det egentligen är som dagens livsmedel innehåller. 1 I relation till denna uppmärksammade sockerdebatt så vill jag i den här undersökningen lägga fokus på allt det flytande socker som vi får i oss i form av läskedrycker. Ingela Stenson, chef för Mjölkfrämjandet bedömer läsk till att vara det samma som flytande socker vilket i sin tur bör betraktas som godis och därför inte bör konsumeras mer än högst en gång i veckan. Kroppen har svårt för att uppfatta flytande kalorier som föda samtidigt som det dessutom är lättare för dryck att slinka ner än vad det är för fast föda. Dessa aspekter visar tillsamman på orsaker som förorsakar att söta drycker bidrar till dagens hälsoproblem. 2 1 Fredholm, (2004); 2 Erlanson-Albertsson, (2004) 1

10 Idag vet vi, av alla rapporter att döma, att sockrets inverkan på våra kroppar inte är av någon som helst positiv karaktär men frågan är om de konstjorda sötningsmedlena är att föredra. Det vetenskapliga underlaget för dessa förrädiska flytande kaloriers 3 negativa hälsoeffekter har styrkts i betydande utsträckning de senaste åren. Det har visat sig att söta drycker, oberoende om de är gjorda på vanligt socker eller konstgjort, ger ett sug efter fet mat Smaken Mat och att äta är en stor del av människans dagliga liv. Så har det alltid varit och kommer förmodligen alltid att förbli. Tillgången och variationen har givetvis inte alltid varit den samma men så har den livsavgörande betydelsen för vår fortsatt existens. Man kan tycka att det skulle vara hungern som är anledningen till att vi människor äter då denna uppstår p.g.a. energibrist, men idag är detta inte lika självklart. Lättillgängligheten av mat som vi finner i västvärden idag resulterar i att vi många gånger aldrig hinner uppleva riktig hunger. Ofta är det klockan och inte hungern som styr när vi ska äta. Enligt 5, finns det förutom hunger ett antal olika icke-biologiska orsaker som påverkar vårt ätande. Dessa är; smak, stress, socialt samt gratis mat. Aspekter som kan påverka oss till att äta eller helt enkelt äta mer än vad vi egentligen behöver. Just smaken är dock en aspekt som har varit av avgörande betydelse under människans utveckling då den t.ex. kan ge oss vägledning gällande val av rätt föda. Med tungan kan vi känna de fyra olika smakerna sött, salt, beskt och surt. Här fungerar smakerna salt, surt och besk som stoppsignaler medan sött i motsatt riktning stimulerar aptiten. Förutom den söta smaken och aptitstimuleringen så har sötma ytterligare ett par positiva effekter, som att den ger välbefinnande samt verkar smärtlindrande. Man har enligt forskning kunnat visa att den aptitstimulerande effekten uppnås av såväl naturligt socker som artificiella sötningsmedel. 5 3 Fredholm, (2004) Nr 3 sid 16 4 Fredholm, (2004) 5 Erlanson-Albertsson, (2004) 2

11 1.3 Socker Socker är en naturprodukt som vi kan hitta i någon form, i nästan alla livsmedel. Det vi i allmänt tal kallar för vanligt socker är sockerarten sackaros som består av de två enheterna glukos och fruktos. I Sverige framställs socker utav sockerbetor medan man i resten av världen i huvudsak utvinner socker ur sockerrör. Socker är en smakbärare som finns naturligt i mycket av vad vi äter men dess söta smakegenskaper gör att sockret även tillsätts i en mängd olika livsmedel som t.ex. köttbullar, ketchup, yoghurt och frukostflingor Sötningsmedel I dagens samhälle är efterfrågan på kalorifria produkter stor och konstgjorda sötningsmedel används i regel för att de ger få kalorier och samtidigt en god smak. Då man tar bort det smakrika fettet i en produkt för att göra den magrare tillför man alltså många gånger konstgjorda sötningsmedel som ersättning. De konstgjorda sötningsmedlena är mycket sötare än vanligt socker vilket resulterar i att det endast behövs väldigt små mängder för att söta livsmedel. Idag finns det en rad olika konstgjorda sötningsmedel men lightläsk, som denna undersökning främst anknyter till, sötas oftast med acesulfam K (E 950), sackarin (E 954) och i synnerhet aspartam. 7 Acesulfam K är ett artificiellt framställt sötningsmedel som är gånger sötare än vanligt socker. Acesulfam används främst för sötning av saft, läsk, konfektyrvaror samt glass. 8 Sackarin är omkring gånger sötare än vanligt socker. Av de konstgjorda sötningsmedel som används så är sackarin det som ger den starkaste sötningseffekten. Sackarin har en förmåga att ge en besk eftersmak vilket ofta döljs med andra sötningsmedel. 8 6 Laser Reuterswärd, (2004); 7 Erlanson-Albertsson, (2004); Laser Reuterswärd, (2004);

12 Aspartam är omkring 200 gånger sötare än vanligt socker och har använts i Sverige sedan Ett allt större sortiment av lightprodukter samt en ökande användning av artificiella sötningsmedel har resulterat i en ökad oro inför intaget av konstgjorda sötningsmedel. Idag vimlar det av frågor och myter gällande aspartam och främst rör frågorna aspekterna kring hur farligt det egentligen är samt hur mycket det är godtagbart att få i sig. JECFA (Joint FAO/WHO Expert Committe on Food Additives) är en kommitté inom FN-organen FAO (Food and Agriculture Organization) och WHO (World Health Organization), som bedömer olika livsmedelstillsatser. Efter vidare undersökningar har JECFA kunnat fastställa ett värde för ett acceptabelt dagligt intag av aspartam. Detta värde ligger på 2,4 g aspartam per dag (med en säkerhetsfaktor på 10) för en person som väger omkring 60 kg. I sin tur får en läsk som sötas med aspartam innehålla maximalt 600 mg per liter och många gånger så använder läskproducenterna mycket mindre aspartam än denna maximala mängd. I slutändan betyder detta att om en person som väger ca 60 kg vill hålla sig inom ramen för vad JECFA har fastställt som acceptabel daglig konsumtion, så kan personen ifråga dricka fyra liter light-läsk per dag Sockerfritt och osötat Begreppen kring huruvida livsmedel är sötade är många och det är inte alltid så lätta att veta vad som egentligen menas med uttryck som t.ex. sockerfri eller osötad. Det kan tyckas låta som precis samma sak men sådant är inte fallet. 10 Socker fri eller utan socker betyder att livsmedlet inte innehåller någon sockerart, varken tillförd eller naturlig. Däremot kan andra sötningsmedel finnas och de ska i så fall stå i ingrediensförteckningen. Produkten måste vara märkt med en så kallad näringsvärdesdeklaration Stier, (2005); 4

13 Socker inte tillsatt och osockrad betyder att ingen sockerart har tillförts. Däremot kan socker finnas naturligt i någon råvara, som exempelvis i mjölk eller juice. Produkten måste vara märkt med en näringsvärdes deklaration. 11 Utan vanligt socker betyder att livsmedlet inte innehåller vanligt socker (sackaros), utan andra sockerarter som frukt- eller mjölksocker. Dessa ska tydligt anges på förpackningen i anslutning till uttrycket utan vanligt socker. Produkten måste vara märkt med en näringsvärdesdeklaration. 11 Vanligt socker inte tillsatt betyder att någon annan sockerart än sackaros har tillsats. På förpackningen ska tydligt anges vilken/vilka sockerarter som har tillförts. Produkten måste vara märkt med en näringsvärdesdeklaration. 11 Osötad eller icke sötad betyder att inga ämnen som ger söt smak har använts. Det finns inga krav på att produkten ska ha en näringsvärdesdeklaration Flytande kalorier Lotta Fredholm kallar läsk för förrädiska flytande kalorier i en artikel i tidskriften Forskning & Framsteg 12. Vidare menar Fredholm att de söta dryckerna är bidragande till dagens aktuella fetmaepidemi då kroppen har problem med att uppfatta de flytande kalorierna som föda. På grund av detta blir det därav svårare för oss att anpassa mängden av vad vi äter när vi fått i oss flytande kalorier än när det vi konsumerar är i fast form. År 2000 gjordes en studie där 15 vuxna män och kvinnor fick konsumera kolhydrater i form av gelégodis eller läsk. Resultatet blev här att de åt mindre mat under den månad de åt godis medan det inte observerades några reducerade skillnader under den månad som de drack läsk Stier, (2005); 12 Fredholm, (2004:3 sid 16) 13 Fredholm, (2004) 5

14 Vidare har det på samma sätt påvisats att detta fenomen även gäller för barn. Detta enligt en studie som gjordes under sommaren 2003 av David Levitsky och Gordana Mredenovic vid Cornell University i New York. Studien gjordes på barn i åldrarna 6-13 år och visade att de barn som drack läsk mellan samt till målen gick upp i genomsnitt sju hekto under den tvåmånads period som studien pågick. Det visades dessutom att inte ens de barn som drack omkring en liter läsk per dag konsumerade mindre mängd fast föda. 14 Som nämnt tidigare, är Charlotte Erlanson-Albertsson fast beslutsam kring det påstående att socker är boven bakom överviktsepidemin. Erlanson-Albertsson lyfter även fram effekterna kring konsumtionen av den lösta formen av socker som läsk. 15 Löst socker aktiverar signaler redan på tungan som startar en massa processer i kroppen och hjärnan. Och löst socker är extra förrädiskt eftersom varje enskild sockermolekyl här kan ge sin påverkan. I fasta sockerrika livsmedel blockeras däremot molekylerna av varandra och av andra ämnen. 16 Även Erlanson-Albertsson har gjort en undersökning relaterad till lightläsk. Erlanson- Albertsson lät här en grupp på 20 studenter äta en hamburgermåltid. Halva studentgruppen blev tilldelade mineralvatten att dricka till medan andra halvan fick light-läsk. Efter måltiden fick studenterna uppskatta sin mättnadskänsla på en tiogradig skala. Här visade det sig att de studenter som druckit mineralvatten var generellt mättare än de som druckit lightläsk. Mättnaden kvarstod dessutom under betydligt kortare tid hos de studenter som druckit lightläsk. 14 Det är vanligt att folk tror att de artificiella sockerarterna som ingår i lightprodukter, inte ger sug efter mat. Så är dock inte fallet eftersom det är den söta smaken i sig som påverkar vår hunger. Lightprodukterna stimulerar alltså precis som vanligt socker mottagarna i kroppen. Skillnaden är att vanligt socker innehåller en massa energi vilket så småningom resulterar i att kroppens påslag stannar av. I aspartam finns det däremot inte någon energi vilket leder till att signalen fortsätter och att hungerssymtomen därav kvarstår Fredholm, (2004) 15 Erlanson-Albertsson, (2004) 16 Fredholm, (2004:3 sid 17) 6

15 Förutom det ovan nämnda fenomenet gällande sockrets effekt på hungern så kan även sockret styra utsöndringen av ämnen som påverkar vår aptit. Ghrelin, vilket är ett hunger peptid upptäcktes för ett par år sedan. Detta peptid utsöndras i magsäcken vid bl.a. konsumtion av socker och gör att vi vill äta mer samt minska ämnesomsättningen och öka upplagringen av fett. Tyska forskare har enligt 17, visat på att ghrelin frisätts när vi får i oss fruktos (fruktsocker). Något som har medverkat till en ökad skeptisk inställning mot fruktjuicer och fruktos som tillsatsmedel i andra drycker och livsmedel. Erlanson-Albertsson tillägger dock att även om det finns mycket fruktos i både frukt och en del grönsaker så ingår det här i sitt naturliga sammanhang med både nyttiga fibrer och mineraler. Den stora mängden vatten medför även att koncentrationen av fruktos inte blir så hög att den omvandlas till fett. Istället handlar det kanske om att se upp med tillsatser av fruktos i mat och dryck Sockerkonsumtion För tiotusen år sen var raffinerat socker ett ytterst sällsynt ämne i människans kosthållning. Under de allra senaste decennierna har dock vår mat kommit att fyllas med socker och sötningsmedel av olika slag. Börjar man läsa på etiketterna förvånas man verkligen av hur mycket socker det kan finns i varorna. 19 Enligt livsmedelsverket så ligger sockerkonsumtionen i Sverige på ungefär samma nivå som den gjorde för 40 år sedan. Under de senaste decennierna har det synliga sockret minskat i förhållande till det sockret som finns dolt i många livsmedel. Förändringen ligger istället vid vad det är för sockerrika livsmedel vi konsumerar idag. Sedan talet så har konsumtionsmängden av sylt, saft, glass och godis legat på en konstant nivå medan man under samma period ser en dramatisk ökning av läskedryckskonsumtionen. Här har konsumtionen ökat från i genomsnitt 30 liter läsk per person och år till 94 liter Fredholm, (2004) 18 Stier, (2005) 19 Jonsson & Nordström, (2004) 20 Fredholm, (2004), Saxén, (2002); 7

16 Enligt de svenska näringsrekommendationerna rekommenderas det att högst 10 procent av energin bör komma från renframställda sockerarter. Detta innebär att en vuxen kvinna bör som mest få i sig 55 gram per dag och en man 70 gram per dag. Mängden för barn blir givetvis mindre och för en tioåring motsvarar 10 procent omkring 50 gram socker eller 15 sockerbitar om dagen. 15 sockerbitar i sig motsvarar ungefär två 33 centiliters läsk eller 1 hekto skumgodis. 21 Figur 1: Energibehov och sockertak för barn i olika åldrar Ålder Kilojoule Kilokalorier Högst mäng Antal sockerbitar År (kj) (kcal) socker/dag g g g 15 Fli g 15 Pojk g 18 Fli g 17 Pojk g 21 Källa: Livsmedelsverket Sockerdebatten De flytande kalorierna, den söta faran, läsken en hälsofara, tomma kalorier; i media rapporteras idag om socker som den stora hälsoboven. Sedan 1970-talet har befolkningens viktökning och fetma skylts på de höga fetthalterna i våra livsmedel. Debatten kring fetthalten har resulterat i en mängd olika produkter innehållande låga halter av fett, vilket i sin tur har medfört en minskning av befolkningens sammanlagda fettintag. Trots denna minskning har det ändå skett en ökning av fetman i samhället vilket har gett till följd att forskare har börjat ifrågasätta sambandet mellan kroppsvikt och fettintag. Frågan är dock vad det finns för samband mellan socker och fetma samt om allt socker är lika farligt Becker, (2003); Fredholm, (2004); Stier, (2005); 8

17 Meningarna går här isär då en del forskare och debattörer anser att socker oavsett form, är den nutida människans värsta hälsofara medan andra menar att måttliga intag inte är farliga. Det är dock påtagligt vilka effekter socker kan ha på oss människor. Vi har länge vetat att ett stort sockerintag kan leda till ökad risk för diabetes, högt blodtryck, autoimmuna sjukdomar, förhöjda kolesterolvärden, benskörhet, åderförkalkning, cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Däremot är sambandet mellan vår onyttiga mat och galopperande samhällsproblem som depression, kronisk trötthet, utbrändhet och självmordsbenägenhet mindre utforskat. Sambandet finns dock och det kommer allt fler belägg gällande sockrets inverkan på vår hälsa Sockerberoende Under människoartens utveckling så har de individer som lyckats fylla på sina fettdepåer med energirik mat gynnats. Ett av dagens problem är att dessa ursprungliga positiva beteenden lever kvar, vilket ställer till problem då vi ständigt har tillgång till fett och socker. Man kan inte heller undgå att se hur tidigt man idag börjar med att proppa sina barn fulla med socker. Barnmatsindustrin står för mycket av detta då de genom sina sockrade barnmatsburkar vänjer barnen vid sockrets goda smak vilket i sin tur kanske kan vara början till ett beroende som sedan följer med vidare genom livet. Eftersom allt fler produkter sötas och många äter godis och dricker sötad läsk så gott som dagligen så vänjer sig nutidsmänniskan vid söt mat. Den söta smaken är god och triggar samtidigt hjärnans belöningssystem genom att frisätta substanser som i sin tur stimulerar till ett ökat sockerintag. Dagens utbud och tillgänglighet av sötsaker är som sagt enormt och idag finns det många som beskriver sitt beteende kring att äta sötsaker som tvångsmässigt. När de blir ställda inför frestelsen av att köpa sötsaker eller inte så måsta de bara ha något sött. Frågan är dock om sockret verkligen kan förändra hjärnan och på så sätt generera ett ökat sug för socker. Här går emellertid åsikterna isär. Enligt 38, är socker en drog som för många är lika beroendeframkallande som alkohol eller narkotika. Vidare menar de dessutom att socker är den första drogen som lägger grunden till utvecklandet av andra slags beroenden. Våra kroppar är olika och den biokemiska känsligheten skiljer sig åt från individ till individ och följaktligen tål vi socker olika Jonsson & Nordström, (2004) 25 Jonsson & Nordström, (2004); Laser Reuterswärd, (2004) 9

18 Även Charlotte Erlanson-Albertsson menar att socker är beroendeframkallande, visserligen i en lägre grad än gällande alkohol och nikotin. Erlanson-Albertsson hänvisar bl.a. till forskning i ämnet som gjorts på råttor. Forskningen visade att råttorna mådde bra vid belöning (socker) men att sockerberoendet yttrade sig i ökad konsumtion, abstinenssymdrom i form av skakningar, svettningar och huvudvärk. Vidare förloras kontrollen över sockerintaget med inslag av ångest. Erlanson-Albertsson påpekar även hur socker till skillnad från andra droger är socialt accepterad, då ingen reagerar om en person smyger iväg för att äta godis. 26 David Levitsky, professor i nutrition och psykologi vid Cornell University i New York, menar däremot att det inte finns några fysiologiska belägg för att det skulle finnas ett sockerberoende hos människor. Både Levitsky och Britta Barkeling, dietist och forskare vid Huddinge universitetssjukhus, anser att personer som lyckas att minska i vikt genom att följa dieter som utesluter kolhydrater går ner på grund av att deras kaloriintag är mindre än vad de förbrukar Skolans roll Det är inte enbart föräldrarna som påverkar och styr sina barns kost. Väldigt mycket av det som barn och ungdomar äter, konsumeras idag i skolan, på fritids och däremellan. Här menar Claude Marcus, professor och chef för rikscentret för överviktiga barn i Stockolm, att skola och fritids har ett oerhört stort ansvar då de står för ca 35 procent av veckans måltider Laser Reuterswärd, (2004); Press 27 Fredholm, (2004)

19 Det kan tyckas att det vore en välgärning om skolorna blev nyttigare och drog in på eller begränsade sin kaféförsäljning av läsk, godis och andra sötsaker. Till saken hör dock att skolorna tänker olika kring läsk och godis. En del skolor ser det som en självklarhet att skolan ska vara en godisfri zon och att genom att vara förebilder så måste skolan visa var man står i frågan. Andra skolor kan tycka det är lovvärt med en godisfri zon men visar på att eleverna inte köper nyttigare alternativ utan i så fall vänder sig till andra närliggande affärer. 29 Fredrik Friberg, läkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg menar att skolan är basen i arbetet med barns och ungas ökande ohälsa. Tillgängligheten är en viktig faktor i samband med barn och ungdomars dryckesval. Ute på skolorna ser det dock väldigt olika ut på den sockerfria fronten. Enligt mjölkfrämjandet 30 så finns läsk till försäljning i 25 procent av alla svenska skolor. En del skolor har emellertid lagt ner sin kaféverksamhet helt och hållet medan andra skolor har reducerat öppettiderna, tagit bort de söta alternativen och istället säljer frallor och frukt, endast säljer sötsaker på fredagar m.m. Listan kan göras lång men på det stora hela sett så har det i många fall gjorts antingen små eller stora förändringar. Sedan finns ju alltid problemet kvar med de närliggande kioskerna och affärerna dit många elever vänder sig då skolan inte längre erbjuder de söta alternativ de vill ha. 31 American Council on Science and Health (ACSH) hävdar dock att förbud av godis- och läskförsäljning på skolorna inte leder till någon lösning på själva problemet. Här poängterar man istället vikten av att göra barnen medvetna om kaloribehovet och livsmedelsinnehållet samt att man stimulerar dem till ökad fysik aktivitet. Detta i överensstämmelse med en engelsk studie som visar att man genom undervisningsprogram i skolan kan minska läskkonsumtionen och därmed undvika ökad förekomst av överviktiga elever _godis...) 11

20 2 Problemformulering 2.1 Syfte Syftet med denna undersökning är att undersöka hur mycket läsk elever i årskurs 7-9 konsumerar under en veckas tid. Avsikten är även att se om ungdomarna föredrar att dricka vanlig eller lightläsk samt motiven bakom deras val. Vidare vill jag med undersökningen också urskilja om man kan se några signifikanta könsskillnader mellan konsumtion, val och motiv. Slutligen vill jag även framlysa den aktuella debatten kring sockret och de artificiella sötningsmedlena, samt hur dessa ämnen påverkar hälsan. 2.2 Frågeställningar Hur ser ungdomars konsumtionsvanor ut gällande läsk? Föredrar ungdomarna vanlig läsk eller light läsk och vad är de bakomliggande argumenten för deras val? Hur ser ungdomars konsumtionsvanor ut gällande läsk under skoltid? Är eleverna medvetna om hur dryckerna påverkar deras hälsa? Ser man några könsskillnader när det gäller konsumtion, val och motiv? 12

21 3 Metod 3.1 Undersökningsgrupp Undersökningen gjordes i samtliga klasser från årskurs 7-9 på Skanörs Skola Tångvallaskolan samt med ett par elever från Ljungenskolan. Sammanlagt bestod undersökningsgruppen av 221 elever där könsfördelningen var 107 flickor och 114 pojkar. Samtliga skolor är 0-9 skolor och ligger i Vellinge kommun. Bortfallet vid enkätundersökningen var sammanlagt 14 elever. Eleverna var frånvarande på grund av sjukdom eller på grund av okänd anledning. 3.2 Urval Anledningen till valet att göra undersökningen på dessa skolor var att de ligger i närmiljön och därför att lätt tillgängliga. Undersökningen var en totalundersökning på årskurserna 7-9 vilket resulterade i att inget urval gjordes. Detta då samtliga elever i dessa årskurser som närvarade vid undersökningstillfället deltog i enkätundersökningen. Skälet till att elever i årskurs 7-9 gjordes var för att det fanns tidigare undersökningar som berört elever i den åldern samt att jag i samspråk med min handledare trodde att elever i denna ålder skulle kunna ge mig mest relevant information i en enkätundersökning. 3.3 Kvantitativ och kvalitativ Kvantitativ respektive kvalitativ metod är två olika metodologiska angreppssätt som man brukar använda sig av vid undersökningar och forskning. Skillnaderna i dessa två metoder brukar göras med utgångspunkt i den information som söks samt hur forskaren använder sig av siffror och statistik. Valet av metod är avgörande för utgången av undersökningen men det är inte tvunget att välja antingen det ena angreppssättet eller det andra. Så länge som det tjänar själva syftet så går det bra att kombinera kvantitativa och kvalitativa metoder Patel & Davidson, (1994) 13

22 Forskning med kvalitativ metod sker genom en spiralformad process där forskaren går från det specifika till det generella. Metoden kräver en subjektiv och delaktig forskare och det primära syftet är att undersöka samband för att nå förståelse kring hur människor upplever sin omvärld. Kvalitativ metod mäter i ord, mening samt betydelse och i synnerhet är det främst genom djupintervjuer man gör dessa undersökningar. 34 Forskning med kvantitativ metod sker genom en linjär process där forskaren går från det generella till det specifika. Den neutrala och objektiva forskaren undersöker här den numeriska relationen mellan två eller fler mätbara egenskaper. Förenklat skulle en kvantitativ forskning kunna beskrivas som en undersökning där siffror används. Detta då forskaren studerar olika variabler och mäter dem numeriskt. Vid kvantitativa undersökningar används främst enkäter Validitet och reliabilitet Enligt 34, är det främst två faktorer som påverkar resultatet när information om någonting samlas in. En av faktorerna är validiteten, d.v.s. vetskapen om att vi mäter det vi avsett att mäta. För att säkra validiteten på min undersökning återknöt jag frågorna i enkäten till syftet. Utöver det, omarbetade jag enkätfrågorna flertalet gånger och gjorde även en pilotundersökning med sex elever för att försäkra mig om att frågorna var tillräckligt tydliga. Den andra faktorn är reliabiliteten, d.v.s. att mätningarna har utförts på ett tillförlitligt sätt. För att säkra detta gick datainsamlandet till på exakt samma sätt vid varje insamlingstillfälle då jag personligen var närvarande. 34 Patel & Davidson, (1994) 14

23 3.5 Tillvägagångssätt Mätmetod Jag valde att göra en kvantitativ enkätundersökning eftersom jag på detta sätt skulle få ett stort underlag till min studie. Enligt 35, är för övrigt enkäter ett bra sätt att mäta människors åsikter, beteenden och känslor. Den kvantitativa metoden är även lämplig när kunskapen kring det som ska undersökas är stor och om problemformuleringen är relativt klar. Min undersökning genomfördes i form av enkät under ledning där jag personligen var med vid varje insamlingstillfälle för att kunna förtydliga vid eventuella frågor Utformandet av kvantitativ enkät För att säkerställa att enkäten gav svar på undersökningens frågeställningarna låg dessa som grund till utformandet av enkätfrågorna. Enkäten (bilaga 3) bestod av frågor gällande ungdomars läskkonsumtion samt vilka motiv de har gällande val av vanlig läsk respektive lightläsk. Enkäten omfattade sammanlagt 7 stycken frågor där de första var inledande frågor för att få information om de bakgrundsvariabler som var aktuella för undersökningen. Därefter följde ett par strukturerade frågor med fasta svarsalternativ samt ett par öppna frågor utan fasta svarsalternativ. När det gäller de fasta svarsalternativen så valde jag att använda jämna antal svarsalternativ då människan enligt 35, har en benägenhet för att dra sig mot mitten om svarsalternativen är ojämnt antal. Denna benägenhet kallas för centraltendensen vilken som ovan nämnt går att undvika om man låter bli att ha något mittenalternativ. 35 Trost, (2001) 36 Patel & Davidson, (1994) 15

24 För att slutligen försäkra mig om att frågorna var förståeliga och genomtänkta så gjorde jag en pilotundersökning med 6 elever på Ljungenskolan. Eleverna gick i årskurs 7-9 och av de 6 medverkande eleverna var 3 pojkar och 3 flickor. Eleverna fick information om vem jag var, varför jag gjorde undersökningen samt syftet med just pilotundersökningen. Precis som vid den riktiga undersökningen så behövde inte eleverna skriva namn, klass eller skola för att säkra deras anonymitet. Efter eleverna svarat på enkäten (bilaga 2) lät jag dem komma med feedback gällande eventuella förändringar av enkäten eller frågeformuleringarna. Det hela resulterade i ett par förtydligande i frågeformuleringarna (bilaga 3) Operationalisering kring enkätfrågorna Fråga 1: Kön? Detta är en inledande observationsfråga med syfte att kunna utreda eventuella skillnader mellan flickor och pojkar i deras beteende. Fråga 2: Ungefär hur många dagar i veckan dricker du läsk (ett glas eller mer)? (0 dagar/1-3 dagar/4-6 dagar/varje dag) Detta är en fråga som vill visa på hur ofta eleverna dricker läsk under en veckas tid. Frågan är strukturerad med fasta svarsalternativ som eleverna fick välja mellan. Fråga 3: Vad dricker du helst? (Vanlig läsk/lightläsk) Även detta är en strukturerad fråga med fasta svarsalternativ. Frågan var till för att se hur många som föredrog respektive läsksort. Fråga 4: Motivera utförligt varför du föredrar att dricka antingen vanlig läsk eller lightläsk. Detta är en öppen fråga som ger svar på hur eleverna tänker i deras val av att dricka vanlig läsk respektive lightläsk. Syftet är även att kunna se om det finns några specifika kopplingar mellan valen. 16

25 Fråga 5: Brukar du dricka läsk under skoldagen (skoltid)? (Alltid/Ofta/Ibland/Aldrig) Intentionen med denna fråga är att se hur vanligt det är att eleverna dricker läsk under skoldagen. Frågan är strukturerad med fasta svarsalternativ. Fråga 6: Var köper du den då? Detta är en öppen följdfråga till fråga 5 med syfte att se om eleverna har möjlighet att köpa läsk på skolan eller om de vänder sig någon annanstans. Avsikten med frågan är även att se skolans inställning till läskdrickande under skoltid. Fråga 7: Vad tror du (gällande följande påståenden)? Denna fråga fungerar som en slags kontrollfråga för att se om elevernas motiv till val av läsk stämmer överens med hur de tror att läsk påverkar hälsan. Påstående 7.1: Att dricka läsk ofta kan påverka hälsan. (Ja/Nej/Vet ej) Påstående 7.2: Att dricka läsk ofta kan ge en riks för viktökning. (Ja/Nej/Vet ej) Påstående 7.3: Det är bättre för hälsan att dricka lightläsk än att dricka vanlig läsk. (Ja/Nej/Vet ej) Enkätundersökningens genomförande Några veckor innan enkäten delades ut skickade jag ut mail till platscheferna på respektive skola för att undersöka om det gick bra att jag gjorde min undersökning på deras skola. I mailen berättade jag om mitt syfte med undersökningen och förklarade hur det skulle gå till. I mailen bifogade jag även enkätfrågorna (bilaga 3) samt ett följebrev (bilaga 1) så att både platscheferna och pedagogerna blev införstådda i vad undersökningen gick ut på. Slutligen ringde jag respektive skola och gav den fullständiga informationen samt bestämde tid för undersökningen. Innan enkäterna delades ut visade jag än en gång upp frågeformuläret för platscheferna och fick ett skriftligt godkännande då eleverna inte var myndiga. Eleverna hade fått information om att jag skulle komma och de var samlade i klassrummet när de besvarade frågeformuläret. Enkäten delades ut vid ett tillfälle till varje klass och jag närvarade vid samtliga tillfällen för att kunna förtydliga om det så behövdes. Detta, även för att jag ville försäkra mig om att allt gått till på samma sätt vid varje insamlingstillfälle. 17

26 Jag informerade eleverna om vem jag var och varför jag gjorde undersökningen samt att jag poängterade att det var helt frivilligt att medverka. Eleverna som svarade på enkäten behövde varken skriva namn, klass eller skola. Detta för att säkra deras anonymitet Bearbetning och analys Efter enkätundersökningen sammanställdes bortfallet innan den insamlade datan lades in i statistikprogrammet SPSS, vilket är ett program för att kunna ordna, beskriva, bearbeta och analysera data i numerisk form. Detta enligt 38, för att få en godtagbar överblick av det insamlade materialet så att jag skulle kunna besvara mina frågeställningar. Då ett par av frågorna som använts var öppna sammanställde jag dessa för hand och kategoriserade resultaten så att man kunde särskilja vad flickor respektive pojkar svarat. 3.7 Statistiska metoder Resultaten anges med deskriptiv statistik. För att undersöka eventuella könsskillnader användes chi-två test. Den valda signifikansnivån var p < 0,05. Statistiken bearbetades i SPSS for (SPSS Inc, Chicago, Ill, USA). 37 Forsman, (1997) 38 Patel & Davidson, (1994) 18

27 4 Resultat Nedan presenteras det sammanställda resultatet ifrån enkätundersökningen. Olika samband undersöktes vid sammanställningen men endast de som var väsentliga presenteras i resultatet. 4.1 Könsfördelning I undersökningen deltog 221 elever i åk 7-9 på enkätfrågorna. Bortfallet uppgick till 14 elever som var frånvarande på grund av sjukdom eller av okänd anledning. Utav undersökningsdeltagarna var 107 stycken (48,4 %) flickor och 114 stycken (51,6 %) pojkar. 4.2 Läskkonsumtion Flertalet, d.v.s. 163 stycken (73,8 %) av alla medverkande elever dricker läsk 1-3 gånger per vecka (tabell 1). Könsskillnaderna ligger kring variablerna 0 dagar per vecka samt 4-6 dagar per vecka. Här visas det att betydligt fler flickor (24 st.) än pojkar (8 st.) dricker läsk 0 dagar per vecka medan det är fler pojkar (15 st.) än flickor (3 st.) som dricker läsk 4-6 dagar per vecka. Resultatet visade att pojkar dricker läsk i större utsträckning än flickor (p = 0,00). Tabell 1. Fördelning av läskkonsumtion per vecka för pojkar (n=114) och flickor (n=107). Kön Antal dagar/vecka Pojke Flicka Totalt Varje dag Totalt

28 4.3 Läsk eller lightläsk Undersökningen visar att 162 undersökningsdeltagare (73,3 %) föredrar att dricka vanlig läsk framför lightläsk. Därav föredrar 59 undersökningsdeltagare (26,7 %) att dricka lightläsk. Några statistiskt säkerställda könsskillnader förelåg inte då flickor liksom pojkar föredrar att dricka vanlig läsk framför lightläsk (tabell 2). Tabell 2. Fördelning av val av läsksort för pojkar (n=114) och flickor (n=107). Kön Typ av läsk Pojke Flicka Totalt Vanlig läsk Lightläsk Totalt Motiv till val av vanlig läsk/lightläsk Pojkars motiv till val av vanlig läsk/lightläsk Vanlig läsk: (Föredras av 71,9 % av pojkarna) Siffrorna inom parentesen anger hur många som angett detta alternativ medan de övriga motiveringarna endast har givits en gång. Vanlig läsk är godare. (53) Lightläsk har aspartam och andra farliga ämnen. (8) Jag dricker vanlig läsk för att den inte innehåller konstgjort socker (5) För lightläsk kan framkalla cancer. (5) Jag bara gör det, det är en vana. (5) För att vi inte köper lightläsk hemma. (3) För att i lightläsk finns det sötningsmedel som skadar njurarna. (2) Jag tror inte att light är så mycket nyttigare som man säger. Light kan man bli steril a att dricka! Dricker vanlig läsk för att det är originalet. Det är vetenskapligt bevisat att man i längden blir fetare av lightläsk och det finns aspartam i som är cancerframkallande. Jag tar hellre lite socker än alla kemikalier de stoppar ner i lightläsk. Mamma säger att lightläsk är farlig och mormor är läkare och säger det samma. Same shit different name! 20

29 Lightläsk: (Föredras av 28,1 % av pojkarna) Light är helt enkelt godare. (8) För det är mindre socker i lightläsk. (7) Lightläsk för det är något nyttigare. (6) Det är mindre kolsyra i lightläsk. (3) Min lillebror har diabetes så vi har alltid light hemma och det är aspartam där så jag vill ha vanligt socker. Känns nyttigare med lightläsk fastän det är minst lika onyttigt som vanlig. Lightläsk för mamma är tandläkare. Jag har sockersjuka så jag kan inte dricka vanlig. Lightläsk, fast jag vet att det är farligt med aspartam men du ökar inte i vikt av själva läsken Sammanfattning av pojkarnas motiveringar Av resultatet att döma väljer flest pojkar (71,9 %) att dricka vanlig läsk eftersom de anser att denna smakar bättre än lightläsk. Smakfaktorn används även som motiv bland de pojkar (28,1 %) som föredrar lightläsk. I övrigt motiverar många pojkar sina val utifrån de kunskaper de har gällande olika risker som kan finnas vid intag av sötningsmedel Flickors motiv till val av vanlig läsk/lightläsk Vanlig läsk: (Föredras av 74,8 % av flickorna) Siffrorna inom parentesen anger hur många som angett detta alternativ medan de övriga motiveringarna endast har givits en gång. Vanlig läsk är godare. (48) Jag har hört att lightläsk inte är bra för hälsan. (7) Vi har vanlig läsk hemma. (6) Sötningsmedlet i lightläsk är inte bra. (4) Vanlig läsk för det är egentligen nyttigare än lightläsk. (3) Det finns aspartam i light så man kan få cancer. (3) Jag har lärt mig av min dietist att det inte är bra att dricka lightläsk. Det kan rent ut av vara farligt när aspartam når en temperatur av 37 grader. Dessutom får jag ibland ont i magen av light. 21

30 Jag känner ingen skillnad i smaken och jag bryr mig inte så mycket om nyttigheter men ibland kan jag få ont i magen av konstgjort socker. Lightläsk smakar illa och det är knappast nyttigt. Inte för att vanlig läsk är nyttig heller men sockret är bättre än en massa sötningsmedel för bantning och sådant. Vanlig läsk, för att jag tycker den är godare och det är inte bra att få i sig för mycket sötningsmedel. Jag dricker vanlig läsk för att jag har hört att lightläsk innehåller sån farlig ingrediens som blir någon sorts t-sprit när det kommer in i kroppen. Vanlig, för jag såg på TV hur dålig light var. Jag föredrar att dricka vanlig läsk före lightläsk bl.a. för att det är godare och att man har hört att lightläsken skadar hälsan en aning mer än den vanliga läsken. Hag väljer vanlig läsk eftersom man har hört så mycket om att kvinnor och barn ska undvika lightläsk eftersom där är något annat ämne som ej är bra för oss. Helst vanlig läsk för i lightprodukter är det så mycket sötningsmedel. Min mamma vill inte att jag ska drick light för jag ska ha vanligt socker i mig. Vanlig läsk är godare och nyttigare om man inte dricker för mycket. Jag föredra vanlig läsk för att lightläsk är mer bubbligt men jag brukar dricka lightläsk för att vara nyttig. Jag har hört att light kan vara cancerframkallande och det vill jag inte riskera, sedan tror jag inte att det gör någon skillnad. Jag har hört att lightläsk påverkar hjärnan och dessutom tycker jag att lightläsk smakar mer socker än vanlig. Light innehåller kanske mindre socker men jag tror att det innehåller annat som inte är bra. Det är bättre att dricka lite vanlig läsk än mycket lightläsk p.g.a. sötningsmedlet. Mina föräldrar vill att jag ska dricka light men jag vill helst dricka vanlig eftersom man inte vet vad som finns i light. Light innehåller massor dåliga medel fast det gör nog vanlig också. Lightläsk: (Föredras av 25,2 % av flickorna) Jag dricker light för att det inte är så mycket vanligt socker i. (10) Lightläsk är mycket nyttigare. (9) Lightläsk är godare. (5) Jag dricker light för jag har diabetes. (2) 22

31 Vi brukar ha lightläsk hemma. (2) Jag dricker lightläsk för jag är noga med mitt sockerintag så att det inte blir för mycket. Jag klarar inte av vanlig läsk för den har för mycket kolsyra. Jag dricker nästan aldrig läsk utan mineralvatten. Men om jag ska dricka läsk så dricker jag lightläsk för att det känns lättare och har mindre socker. Min pappa är diabetiker så därför har vi nästan alltid lightläsk när vi har läsk hemma och dessutom så finns det ändå onödigt socker i vanlig läsk. Lightläsk är mindre fet men egentligen är även den onödig. När jag dricker läsk så spelar det egentligen inte så stor roll om det är light eller vanlig för jag dricker inte läsk så ofta Sammanfattning av flickornas motiveringar I likhet med pojkarna så hänvisar många flickor sitt val av att dricka vanlig läsk respektive lightläsk till smakfaktorerna. Flickorna som föredrar vanlig läsk (74,8 %) anser att det finns risker med sötningsmedel medan många av de flickor som föredrar lightläsk (25,2 %) anser att det är nyttigare. 4.5 Läsk under skoldagen Undersökningen visar att 161 elever (72,9 %) aldrig dricker läsk under skoldagen samt att 50 elever (22,6 %) dricker läsk ibland. Av det antalet elever som dricker läsk ofta (7 st. eller 3,2 %) samt alltid (3 st. eller 1,4 %) är samtliga pojkar. Majoriteten (96 st. eller 89,7 %) av flickorna dricker aldrig läsk under skoltid medan en lite del (11 st. eller 10,3 %) gör det ibland. Bland pojkarna är det fler som aldrig dricker läsk under skoltid (65 st. eller 57 %) än de som dricker ibland (39 st. eller 34,2 %), differensen är emellertid inte så stor som hos flickorna (tabell 3). Sammanfattningsvis dricker pojkarna betydligt mer läsk under skoltid jämfört med flickorna (p = 0,00). 23

32 Tabell 3. Fördelning av läskkonsumtion under skoltid för pojkar (n=114) och flickor (n=107). Kön Skoltid Pojke Flicka Totalt Alltid Ofta Ibland Aldrig Totalt Det säljs inte läsk på någon av skolorna som medverkar i undersökningen vilket resulterar i att eleverna som dricker läsk under skoltid, köper läsken på närmaste kiosk, mataffär eller bensinmack. 4.6 Elevernas syn på läskens påverkan Läsk kan påverka hälsan Majoriteten av eleverna, d.v.s. 192 av de deltagande eleverna (86,9 %) tror att det påverkar hälsan om man dricker läsk ofta. 6,8 % av eleverna tror inte att hälsan påverkas medan 6,3 % av eleverna har svarat att de inte vet. Av resultatet går det inte att utläsa några statistiskt säkerställda könsskillnader i tyckandet (tabell 4). Tabell 4. Fördelning av pojkars (n=114) och flickors (n=107) syn på läskens påverkan på hälsan. Kön Påverkar hälsan Pojke Flicka Totalt Ja Nej Vet ej Totalt

33 4.6.2 Läsk kan ge viktökning Huvudparten av eleverna, d.v.s. 194 stycken (87,8 %) tror att det finns en chans för viktökning om man dricker läsk ofta medan endast 5 % av eleverna inte tror att vikten kan öka då man dricker mycket läsk. Inte mer än 7,2 % av eleverna är osäkra och har svarat att de inte vet. Inte heller föreligger det några statistiskt säkerställda könsskillnader i tyckandet (tabell 5). Tabell 5. Fördelning av pojkars (n=114) och flickors (n=107) syn på läskens påverkan gällande viktökning. Kön Ger viktökning Pojke Flicka Totalt Ja Nej Vet ej Totalt Lightläsk bättre för hälsan När det gäller påståendet 7.3: Det är bättre för hälsan att dricka lightläsk än att dricka vanlig läsk, svarar 111 av eleverna nej. Majoriteten (50,2 %) tror alltså inte att det är bättre för hälsan att dricka lightläsk än vanlig läsk. Ett relativt stort antal (71 st. eller 32,1 %) är osäkra och har svarat vet ej medan ett fåtal (39 st. eller 17,6 %) har svarat ja. Könsskillnaderna gällande tyckandet är även här så gott som obefintliga (tabell 6). Tabell 6. Fördelning av pojkars (n=114) och flickors (n=107) syn på om lightläsk är bättre för hälsan. Kön Bättre med lightläsk Pojke Flicka Totalt Ja Nej Vet ej Totalt

2007-03-09 SOCKERFÄLLAN. Konsumentföreningen Väst. Camilla Holm hälsosekreterare/dietist/sjukgymnast

2007-03-09 SOCKERFÄLLAN. Konsumentföreningen Väst. Camilla Holm hälsosekreterare/dietist/sjukgymnast SOCKERFÄLLAN Camilla Holm hälsosekreterare/dietist/sjukgymnast Socker- boven till allt ont? Övervikt? Diabetes? Hjärtkärlsjukdom? Dålig tandhälsa? Sockerberoende? Cancer? Vad är socker? En slags kolhydrat,

Läs mer

"Hur du blir av med ditt SOCKERSUG på 12 veckor eller mindre" www.maxadinfettforbranning.se

Hur du blir av med ditt SOCKERSUG på 12 veckor eller mindre www.maxadinfettforbranning.se 1 "Hur du blir av med ditt SOCKERSUG på 12 veckor eller mindre" Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Inledning Vad är det egentligen vår mat innehåller, är innehållet alltid så oskyldigt som man tror? Hur ofta brukar man inte förbise innehållsförteckning

Läs mer

Socker och hälsa - fakta och myter

Socker och hälsa - fakta och myter Betodlarnas årsstämma 19 mars 2015, Lund Socker och hälsa - fakta och myter Susanne Bryngelsson, fil dr, vd SNF Swedish Nutrition Foundation SNF Swedish Nutrition Foundation Sedan 1961 Främjar nutritionsforskning

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2

Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2 Näringslära, del 1. Näringslära 2 Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2 Fetter 3 Omättade fettsyror 3 Mättat fettsyror 3 Transfettsyror 3 Protein 3 Vätska 4 Sötningsmedel 4 Energigivande

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Ger socker typ 2-diabetes?

Ger socker typ 2-diabetes? Ger socker typ 2-diabetes? Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet SNF 2015-04- 20 Diabetesepidemin! 382 miljoner individer i världen har diabetes! 8,3% av den vuxna befolkningen! Antalet har dubblerats

Läs mer

Lär dig hitta det dolda sockret!

Lär dig hitta det dolda sockret! Lär dig hitta det dolda sockret! Förr i tiden när man kokade sylt och saft hemma visste man hur mycket socker man använde. Idag köper de flesta all mat färdig i affären och därför är det svårt att veta

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Ungdomars läskedrycksvanor

Ungdomars läskedrycksvanor GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för mat, hälsa och miljö Ungdomars läskedrycksvanor En studie gjord på två skolor i Göteborg Lisa Gustafsson och Sofia Wilhelmsson Examensarbete 10 poäng Kost och friskvårdsprogrammet

Läs mer

Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden

Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden IP/03/1022 Bryssel den 16 juli 2003 Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden Europeiska kommissionen antog i dag

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013 Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013 Energidryck, sportdryck? Sportdryck: vatten, kolhydrater ( 5-6g/1dl), salter (elektrolyter). Ersätta förlorad vätska och

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

socker & hälsa! om socker nordic sugar Trevlig läsning!

socker & hälsa! om socker nordic sugar Trevlig läsning! om socker & hälsa nordic sugar Om socker & hälsa! Intresset för hälsa är stort. Nästan dagligen kan man i media läsa om hälsa. Man refererar till nya undersökningar, olika typer av experter uttalar sig

Läs mer

om socker & hälsa nordic sugar

om socker & hälsa nordic sugar om socker & hälsa nordic sugar Om socker & hälsa! Intresset för hälsa är stort. Nästan dagligen kan man i media läsa om hälsa. Man refererar till nya undersökningar, olika typer av experter uttalar sig

Läs mer

Vad väljer du till mellanmål?

Vad väljer du till mellanmål? Hitta Stilen MELLANMÅL - Introduktion, uppgifter & utställningar Vad väljer du till mellanmål? UNDERLAG Regelbundna matvanor lägger en bra grund för en hälsosam livsstil. Förutom frukost, lunch och middag

Läs mer

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås.

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås. Flingguide 05.2010 1 Här kan du läsa om innehållet i Kellogg s flingor och bli klokare på vad du äter. Det finns också information till dig som är överkänslig mot vissa ingredienser i flingor. Frukost

Läs mer

Godiskonsumtionen i Sverige ökning eller kontinuerlig?

Godiskonsumtionen i Sverige ökning eller kontinuerlig? Godiskonsumtionen i Sverige ökning eller kontinuerlig? Godisindustrin har under de senaste decennierna utvecklats explosionsartat och vi vill nu veta varför. Vad är det som gör godis så åtråvärt? Varför

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Matbudskapet Diabetes

Matbudskapet Diabetes Matbudskapet Diabetes Checklistan Eller-ramsan Tallriksmodellen Frukt Äppelregeln Glass Mat vid känning Exempel på orsaker till känning Maträtter som behöver kompletteras eller bytas ut Fett och fettkvalitet

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Överviktsenheten-MM5 / Dietisterna i ÖLL Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är low calorie diet/ very low calorie diet? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och LCD/VLCD? Spelar det

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Nutri5 Frågor och Svar

Nutri5 Frågor och Svar Nutri5 Frågor och Svar Fråga: Vad innehåller Nutri5? Svar: Nutri5 är en sojabaserad mix med jordgubbssmak som innehåller en unik kombination av högkvalitativt sojaprotein, sojafibrer och sojagroddar. Nutri5

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är very low calorie diet/low calorie diet? Krymper magsäcken under pulverdieten? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och VLCD/LCD? Spelar det någon

Läs mer

Är socker orsaken till barnfetma? Claude Marcus SNF 2015-04-20

Är socker orsaken till barnfetma? Claude Marcus SNF 2015-04-20 Är socker orsaken till barnfetma? Claude Marcus SNF 2015-04-20 Socker barnfetma samband Många studier har påvisat e1 samband mellan intag av sötade drycker och barnfetma. Sådana samband bör tolkas försik=gt,

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år 2010

Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år 2010 Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år Anita Boij Rapport :6 A. BOIJ AB - Idé- och produktutveckling Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde Tibro och Töreboda år Rapport :6 ISBN 978-91-977837-1-2

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Sammanfattning. Orsaker

Sammanfattning. Orsaker Sammanfattning Mellan åren 1980 och 2005 ökade kroppsvikten hos befolkningen i åldrarna 35 till 44 år i genomsnitt med tio procent. Ungefär en dubbelt så stor andel av befolkningen är överviktig eller

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Kostpåverkan vid narkolepsi?

Kostpåverkan vid narkolepsi? Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Kronobiologi - biologiska rytmer Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Det dolda sockret Lärarhandledning

Det dolda sockret Lärarhandledning Det dolda sockret Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

BOOOM - Introduktion För kräsna uthållighetsidrottare

BOOOM - Introduktion För kräsna uthållighetsidrottare BOOOM - Introduktion För kräsna uthållighetsidrottare Tränare och fysansvariga strävar efter att uppnå det bästa de kan med sina idrottsmän och idrottskvinnor. Att välja pålitliga och hälsosamma kosttillskott

Läs mer

Söt smak. Socker - historia- Socker och Sötningsmedel. Socker - historia- Socker - historia- Söt smak

Söt smak. Socker - historia- Socker och Sötningsmedel. Socker - historia- Socker - historia- Söt smak Socker - historia- Socker och Sötningsmedel Lena Karlsson Enheten för Cariologi 1600-talet De flesta europeiska länderna hade kolonier runt om i världen så att de själva kunde odla sockerrör. Arbetskraften

Läs mer

Här är fällorna och müslin som funkar

Här är fällorna och müslin som funkar Textstorlek: Supertest av 8 sorter Här är fällorna och müslin som funkar Din frukostmat marknadsförs som hälsosam. Men är müsli verkligen nyttigt? Aftonbladets test visar att flera märken är lika sockerproppade.

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Vet du vad du äter? ta en titt på förpckningspåskrifterna. Bra val. genom att läsa förpackningar. www.kuluttajaliitto.fi

Vet du vad du äter? ta en titt på förpckningspåskrifterna. Bra val. genom att läsa förpackningar. www.kuluttajaliitto.fi Bra val genom att läsa förpackningar Näringsinnehållstabellen I näringsinnehållstabellen meddelas hur mycket produkten innehåller -näringsämnen per hundra gram eller -beträffande vätskor per hundra milliliter

Läs mer

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar Råd om bra matvanor till barn och ungdomar 1 Innehåll Råd om bra matvanor till barn och ungdomar... 1 Mat och måltider... 3 Kostråd och näringsrekommendationer... 5 Tips på länkar som rör mat och tänder...

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

En liten bok om mjölk

En liten bok om mjölk En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Sockerstopp! smartmat

Sockerstopp! smartmat smartmat Sockerstopp! Är det du eller din cupcake som bestämmer om eller när den ska ätas? Sötsug sitter i hjärnan och kan tränas bort, säger WH:s psykolog och hälsocoach Cecilia Duberg. Text: Cecilia

Läs mer

TÖRSTSLÄCKAREN NUMMER ETT VATTEN

TÖRSTSLÄCKAREN NUMMER ETT VATTEN TÖRSTSLÄCKAREN NUMMER ETT VATTEN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med vatten som tema. Nu ska vi försöka nå barn och föräldrar med budskapet

Läs mer

2. Livsstil & Näring. Del 1 Du är vad du äter. Namn: Datum: / /

2. Livsstil & Näring. Del 1 Du är vad du äter. Namn: Datum: / / 2. Livsstil & Näring Namn: Datum: / / Var god läs instruktionerna innan du utför testet. Detta så att inga oklarheter förekommer och så att vi kan få ett tillförlitligt resultat. Besvara varje fråga med

Läs mer

Jakten på den goda hälsan om barn och ungdomars hälsa

Jakten på den goda hälsan om barn och ungdomars hälsa Jakten på den goda hälsan om barn och ungdomars hälsa Har hälsodebatten påverkat konsumtionen? Konsumentföreningen Stockholm, Hotel Rival 16 mars 2005 ACNielsen > Finns i mer än 110 länder över hela världen

Läs mer

Du har en produkt som får oss att må bra

Du har en produkt som får oss att må bra Du har en produkt som får oss att må bra Bra mat för människan Nyckeln till din merförsäljning Allt fler svenskar intresserar sig för en kosthållning vars inverkan på kroppens blodsockernivå är så minimal

Läs mer

ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren. Rapport ICAs kundpanel sommar 2013

ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren. Rapport ICAs kundpanel sommar 2013 ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren Rapport ICAs kundpanel sommar 2013 Om ICAs kundpanel ICAs kundpanel rekryterades under sommaren 2011 och innehöll vid undersökningstillfället

Läs mer

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Kolhydratskola 5 Maj 2014 Anette Jansson Livsmedelsverket Vem är Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Forum för talare. En fet läskig smäll. Paolo Roberto. Oktober 2005 Augusti 2004

Forum för talare. En fet läskig smäll. Paolo Roberto. Oktober 2005 Augusti 2004 Oktober 2005 Augusti 2004 En fet läskig smäll Folkhälsoinstitutet oroar För ett år sedan fi ck jag se en rapport från folkhälsoinstitutet som skrämde mig. Den visade alarmerande siffror när det gällde

Läs mer

Ny unik produkt. halsosjalen@allt2.se

Ny unik produkt. halsosjalen@allt2.se Ny unik produkt halsosjalen@allt2.se Uttalas sho-sai Innehåll halsosjalen@allt2.se = Kakao + Acai + Blåbär Varför är XOCAI världens nyttigaste choklad? Kakao har högsta antioxodantvärdet av alla livsmedel

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi räcker längre och gör att du orkar

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Kronobiologi - biologiska rytmer. Kostpåverkan vid narkolepsi? Människans dygnsrytm. Reglering av energiintag. Hjärnans uppdrag 2012-11-12

Kronobiologi - biologiska rytmer. Kostpåverkan vid narkolepsi? Människans dygnsrytm. Reglering av energiintag. Hjärnans uppdrag 2012-11-12 Kronobiologi - biologiska rytmer Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist

Läs mer

Exempeltext labbrapport

Exempeltext labbrapport Sida 1 (av 5) Exempeltext labbrapport Texten här nedanför är ett exempel på en labbrapport i naturkunskap som handlar om blindtest. Det finns även en beskrivning av labbrapporter med en genomgång av de

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Complete Balance Frågor&Svar

Complete Balance Frågor&Svar Complete Balance Frågor&Svar F1: Vad skiljer Complete Balance från andra måltidsersättningar? S: Vår filosofi är enkel; ingredienser av bästa möjliga kvalitet = resultat av bästa möjliga kvalitet. Vår

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

KfS Medlemspanel om tvivelaktig marknadsföring av livsmedel Fria eller fälla? Juli 2008 Konsumentföreningen Stockholm

KfS Medlemspanel om tvivelaktig marknadsföring av livsmedel Fria eller fälla? Juli 2008 Konsumentföreningen Stockholm KfS Medlemspanel om tvivelaktig marknadsföring av livsmedel Fria eller fälla? Juli 2008 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning En stor del av Medlemspanelen (79 procent) anser att det är vilseledande

Läs mer

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi

Läs mer

Nu tar vi nya tag! En bok om barns matvanor (för vuxna)

Nu tar vi nya tag! En bok om barns matvanor (för vuxna) Nu tar vi nya tag! En bok om barns matvanor (för vuxna) D enna lilla skrift är en del i Landstinget Kronobergs hälsosatsning Det goda livet. Den handlar om mat och matvanor hos barn. Något som vi vuxna

Läs mer

Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben

Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben Öppna jämförelser Frukt och grönt-konsumtion 25% sämsta 50% mittemellan 25% bästa Baseras på Hälsa på

Läs mer

Kondition hos barn & ungdomar

Kondition hos barn & ungdomar Kondition hos barn & ungdomar Under 2000-talet har många larmrapporter publicerats som varnat för en ökad förekomst av övervikt & fetma hos barn och ungdomar. Orsaken är precis som hos vuxna ett för högt

Läs mer

Människan är unik i skapelsen

Människan är unik i skapelsen och beroendeforskning Om socker och fett en väg till belöning Människans förkärlek för det söta och för fett kan förklaras av att vår stora hjärna kräver mycket energi i form av glukos. Idag, när vi har

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

3. Livsstil. Vad dricker du? Vad äter du? Namn: Datum: / /

3. Livsstil. Vad dricker du? Vad äter du? Namn: Datum: / / Frågeformulär Konfidentiellt 3. Livsstil Namn: Datum: / / Adress: Telefon: Vänligen besvara följande frågor, addera gärna mer information vid behov för att kunna ge en så korrekt helhets bild av din livsstil

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Kost & Livsstil. Du är vad du äter

Kost & Livsstil. Du är vad du äter Frågeformulär Kost & Livsstil Besvara varje fråga med det svar som bäst passar in på dig. Det är viktigt att du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt. Det finns inga korrekta eller felaktiga

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

RAPPORT2013. Konsumentföreningen Stockholm. Salt III Konsumenten och saltet. Attitydundersökning KfS September 2013

RAPPORT2013. Konsumentföreningen Stockholm. Salt III Konsumenten och saltet. Attitydundersökning KfS September 2013 RAPPORT2013 Konsumentföreningen Stockholm Salt III Konsumenten och saltet Attitydundersökning KfS September 2013 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55

Läs mer

Dagens kostråd orsakar diabetes, och

Dagens kostråd orsakar diabetes, och Dagens kostråd orsakar diabetes, och Bygger övervikt och fetma. Ger många magproblem. Sänker immunförsvaret. Skapar ADHD-barn. Främjar indirekt tobaksrökning. Underminerar undervisningen En viktig orsak

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer