Vårdcentraler i toppklass

Transkript

1 Socialdemokraterna Landstinget i Östergötland Linköping Vårdcentraler i toppklass Socialdemokratiskt förslag till ägarstrategi och riktlinjer för den landstingsdrivna primärvården

2 2 (15) Innehållsförteckning 1. Bakgrund och skäl till förslaget Principiell inställning till konkurrensneutralitet Vision för den landstingsdrivna primärvården Strategier för en högkvalitativ och konkurrenskraftig primärvård Lätt tillgänglig vård Flexibilitet i tid, rum och form genom samarbete Patientens behov och hälsa i fokus Attraktiva arbetsplatser och god kompetensförsörjning Goda möjligheter till FoU-arbete Koncernstyrning och organisation Primärvårdens organisering Samverkan och lokalt självbestämmande Krav på ekonomisk balans och att möta auktorisationskraven När kraven inte uppfylls Ansvar och rollfördelning Planering och uppföljning Riktlinjer och policys Medicinsk- och administrativ service inkl försörjningsentreprenader... 14

3 3 (15) 1. Bakgrund och skäl till förslaget Landstingsstyrelsen fastställde Konsekvenser och riktlinjer utifrån ett ägarperspektiv, LiÖ , i samband med att vårdval primärvård infördes i landstinget. Riktlinjerna omfattar frågeställningar som både hanterar landstingets roll som huvudman och som ägare för de vårdcentraler som bedrivs i landstingets regi. De saknar dock i hög grad både en vision för den landstingsdrivna primärvården och aktiva strategier för hur landstinget som ägare av vårdcentralsverksamhet den enskilt största i Östergötland - Detta dokument är tillkommet av två skäl. Dels, i samband med den pågående översynen av vårdvalssystemet har de tidigare nämnda riktlinjerna reviderats, och för att förtydliga landstingets olika roller som huvudman och ägare föreslås de nu delas i riktlinjer för landstingets huvudmannaskap av vårdvalssystemet samt i detta dokument. Dels är ett skäl att fastslå en vision och strategier för hur landstinget som huvudman ska bli ett konkurrenskraftig och högkvalitativt alternativ för de östgötska medborgarna när de ska välja vårdcentral. Vi anser att det är nödvändigt med en fortsatt bred satsning på offentligt driven vård för att kunna bibehålla hög kvalitet på svensk hälso- och sjukvård, klara kompetensförsörjningen samt bidra till viktiga framsteg i den medicinska och tekniska utvecklingen. Att bedriva verksamhet i egen regi innebär ökade möjligheter att konsekvent arbeta med olika former av kvalitetsuppföljning, kvalitetsutveckling och styrning. Den offentligt drivna verksamheten kan också genom sitt tydliga medborgarperspektiv få ett tydligt fokus på exempelvis hälsofrämjande arbete av mer långsiktig art. Att den offentliga vården är så attraktiv för den privata industrin vid utveckling av nya läkemedel och ny medicinsk teknik hänger samman med att det finns en bredd och en kompetens som den privata vården inte kan erbjuda. En högkvalitativ offentlig vård är också pådrivande för att förbättra de privat drivna vårdcentralerna. Samtidigt är det viktigt att påpeka att målet med detta dokument inte är att göra landstinget till enda vårdleverantör inom primärvården. Genom att olika aktörer finns kan olika inriktningar erbjudas medborgarna, och en positiv konkurrens om de listade patienterna driver också på kvalitetsutveckling och tillgänglighet. Dessa riktlinjer avser därför landstingets roll som primärvårdskoncern, det vill säga de vårdenheter som är landstingsägda. Tillsynen av att landstinget lever upp till dessa

4 4 (15) riktlinjer är ytterst ett ansvar för landstingsstyrelsen (LS) i enlighet med landstingets reglemente. Landstingsdirektören har enligt reglementet under LS ansvaret för den samlade produktionsorganisationen, att utfärda riktlinjer och tillse att dessa efterlevs.. Utgångspunkten för styrningen av de landstingsägda vårdenheterna är de krav som ställs i Regelbok för Auktorisation och Riktlinjer för landstinget som huvudman, samt de ordinarie styrningsprinciper som är fastställda i landstinget. Inom vissa områden avviker dock styrningen av de vårdenheter som omfattas vårdval primärvård från de ordinarie styrningsprinciperna. Dessa avvikelser framgår av dessa riktlinjer. 1.1 Principiell inställning till konkurrensneutralitet Vårdvalssystemet, vars krav är och ska vara bindande för alla vårdcentraler oavsett ägare, ska vara helt konkurrensneutralt. Landstingets vårdcentraler får lika lite som andra ägares vårdcentraler bryta mot detta. Vårdvalssystemet, och till det hörande lagstiftning, är den ram som finns att handla inom. På så sätt garanteras konkurrensneutralitet. Konkurrensneutraliteten på systemnivå får dock inte innebära att landstinget som ägare av vårdcentralsverksamhet förhåller sig neutral till konkurrensen. Ambitionen måste vara att kunna erbjuda alla östgötar som så önskar en högkvalitativ och konkurrenskraftig primärvårdsverksamhet. Kraven i vårdvalet är en miniminivå som inte kan räcka som ambition för den landstingsdrivna verksamheten. Detta är viktigt också för de östgötar som väljer andra vårdcentraler än de landstingsdrivna. Tror vi på konkurrens som kvalitetshöjande faktor kan inte den enskilt största ägaren av vårdcentralsverksamhet lägga sig platt inför konkurrensen, utan måste i stället ha högst ställda ambitioner.

5 5 (15) 2. Vision för den landstingsdrivna primärvården De landstingsdrivna vårdcentralerna ska vara ett högkvalitativt och attraktivt alternativ för alla östgötar, oavsett var man bor ska kännetecknas av nytänkande och kreativitet, och ha ett ständigt förbättrings- och kvalitetsutvecklingsarbete ska sätta patienternas behov i centrum och bemöta alla med stor respekt ska aktivt arbeta för jämlikhet i såväl vård som hälsa ska genom flexibilitet i både tid och rum för hur vården erbjuds vara det mest tillgängliga alternativet i länet ska genom en attraktiv medarbetarpolitik och ett gott ledarskap vara attraktiva arbetsplatser. Därigenom kan man ha högkvalificerade medarbetare ur olika yrkeskategorier och på så sätt kunna erbjuda bästa möjliga kvalitet på vården ska genom en kombination av samarbete och lokal frihet och självbestämmande ha de organisatoriska förutsättningarna för att kunna erbjuda en bra och tillgänglig vård för alla östgötar ska utnyttja de tillgängliga resurserna på bästa tänkbara sätt och vara kostnadseffektiv. 3. Strategier för en högkvalitativ och konkurrenskraftig primärvård 3.1 Lätt tillgänglig vård Primärvården ska vara lätt tillgänglig vid behov, och uppfylla såväl nationella som reigonala vårdgarantier. Tillgängligheten handlar dels om att snabbt kunna få en tid,

6 6 (15) men också om god och lätt åtkomlig information. Den som behöver en tid ska kunna boka den direkt, även om tiden är en annan dag eller vecka. Det ska gå att snabbt och enkelt både få och hålla kontakt med sin vårdcentral via telefon eller internet. 3.2 Flexibilitet i tid, rum och form genom samarbete Tillgängligheten handlar också om såväl var som när vården erbjuds. Genom att vara en så stor ägare av vårdcentralsverksamhet ska landstinget genom samverkan mellan vårdcentralerna kunna erbjuda de bästa öppettiderna och den bästa totala geografiska tillgängligheten. Genom att sätta medborgarens behov av tillgänglig vård i centrum är denne inte begränsad till endast huvudbyggnaden för sin listade vårdcentral när man ska söka vård. Detta kan exempelvis handla om att olika landstingsdrivna vårdcentraler genom samordning inom ett primärvårdscentrum har kvälls- eller helgöppet olika dagar, alternativt att bara en har det men att kostnaden delas av flera. I länets större kommuner bör också möjligheten att gemensamt mellan de landstingsdrivna vårdcentralerna öppna en öppen besöksmottagning utan tidsbokning eller en lättakut som Vikbolandets vårdcentral på eget initiativ gjort prövas. Om verksamheten och kostnaderna bärs av alla landstingsdrivna vårdcentraler inom området blir den mer hållbar och kan ha bättre bemanning och öppettider. Samarbete vårdcentralerna emellan ger också möjlighet till att ha tillgång till fler olika specialistkompetenser än vad vårdcentralerna kan bära var och en för sig. 3.3 Patientens behov och hälsa i fokus De landstingsdrivna vårdcentralernas arbete ska alltid utgå från patienternas och medborgarnas behov, även då dessa inte är tydligt beskrivna i vårdvalssystemet. Detta kan innebära att nya former eller inriktningar på verksamheter utvecklas. Det kan också innebära att verksamheten utvecklas olika mellan olika vårdcentraler och olika delar av länet, då behoven kan skifta. Det innebär också att alla vårdcentraler måste arbeta med att alltid möta alla patienter med ett gott bemötande, oavsett anledning till vårdkontakten.

7 7 (15) Genom en god kunskap om och nära kontakt med sina listade patienter skapas en kontinuitet i vården som förbättrar såväl kvaliteten i den givna vården som patientens upplevda trygghet i vårdkontakten. Ett brett perspektiv på hälsa och ett aktivt arbete med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande frågor är en självklarhet på alla landstingsdrivna vårdcentraler. 3.4 Attraktiva arbetsplatser och god kompetensförsörjning Hälso- och sjukvårdens enskilt största tillgång är engagerade, välutbildade och erfarna medarbetare. Genom att ha kvalificerade medarbetare ur olika yrkeskategorier kan vårdcentralerna erbjuda en bred, högkvalitativ och tillgänglig vård till medborgarna. Vi vill slå fast målet att landstingets arbetsplatser ska vara Sveriges mest attraktiva att arbeta på år Detta förutsätter ett gott ledarskap och chefsskap på vårdcentralerna. Det ska präglas av långsiktighet och ett lyssnande förhållningssätt. Vårdcentralschefer ska genom den övriga landstingsorganisationen få det stöd och utbildning som krävs för att fullgöra sitt uppdrag. Det förutsätter också en aktiv medarbetarpolitik, med fokus på kompetensutveckling, trygga anställningsförhållanden och egenmakt i arbetet. En viktig del är också ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete. Beslut vid landstingsdrivna vårdcentraler ska fattas så nära patienterna som det är praktiskt möjligt, med en decentraliserad beslutsorganisation med lokala mandat för beslutsfattande. Med korta beslutsvägar ökar möjligheten till delaktighet men det innebär även större möjlighet att skapa lösningar som gagnar medborgarna. Landstinget måste vara en arbetsplats där arbetstider och villkor kan anpassas till olika skeden i livet. 3.5 Goda möjligheter till FoU-arbete Inom de landstingsdrivna vårdcentralerna ska det finnas goda möjligheterna att driva forsknings- och utvecklingsarbete. Det är i många fall i den kliniska vardagen, i mötet

8 8 (15) med patienten som idéerna till utveckling och förbättring föds och dessa idéer ska tas tillvara. En nära koppling till forskningen ger förbättrade förutsättningar att öka uppmärksamheten mot omvärldsförändringar, en kritisk och utvecklingsinriktad syn på den egna verksamheten. Därför ska FoU betraktas och nyttjas som ett verktyg för förändring och förbättring. All landstingsdriven verksamhet ska präglas av en positiv inställning att medarbetare engagerar sig i FoU-verksamhet. Det ska betraktas som en konkurrensfördel i vår roll som attraktiv arbetsgivare att erbjuda goda möjligheter till forsknings- och utvecklingsarbete. 4. Koncernstyrning och organisation Målsättningen och utgångspunkten för landstingets primärvård är att kunna erbjuda östgötarna en högkvalitativ och lätt tillgänglig primärvård. Detta sker genom en kombination av höga krav och genom en stärkt ställning för medborgarna i och med rätten att fritt kunna välja vårdenhet. Inom ramen för uppdraget ges vårdenheterna oavsett driftsform möjlighet att utveckla sina arbetsformer för att stärka sin attraktionskraft och anpassa verksamheten till den listade befolkningens behov. Detta dokument är att betrakta som ägarstrategi för de landstingsägda vårdcentralernas verksamhet och utveckling, utöver de krav som anges i Regelbok för Auktorisation och andra uppdrag som beslutas av Hälso- och sjukvårdsnämnden. 4.1 Primärvårdens organisering Idag organiseras primärvården inom närsjukvårdscentrumen. När modellen skapades var detta helt anpassat till de behov som fanns, för att åstadkomma god samverkan med andra delar av den nära vården. Med vårdvalet och en ökad andel av primärvården som bedrivs av andra aktörer än landstinget bör det dock övervägas om modellen har spelat ut sin roll. Dels bygger detta på att övriga delar av närsjukvården måste ha samverkansformer med primärvården som fungerar oavsett huvudman för vårdcentralen. Dels bygger det på att en situation av konkurrens, där snabba omställningar ibland kan vara nödvändiga, ökar behovet av snabba beslut, korta beslutsvägar och en flexibel

9 9 (15) organisation. Att då vara en del av en närsjukvårdsenhet där stora delar av verksamheten är annat än primärvård kan i detta sammanhang vara en nackdel. Därför föreslås att primärvården inom de tre större närsjukvårdscentrumen Närsjukvården i västra Östergötland, centrala Östergötland samt östra Östergötland bryts ut från dessa organisationer och bildar egna produktionsenheter. Dessa ska benämnas Primärvården i västra, centrala respektive östra Östergötland. Då det redan idag finns primärvårdschefer inom respektive närsjukvårdscentrum torde den organisatoriska merkostnaden bli liten. Cheferna ska benämnas primärvårdsdirektörer. Närsjukvården i Finspång är dels av en sådan storlek, dels i liten grad utsatt för privat konkurrens, att detta inte bedöms vara nödvändigt där. När benämningen primärvårdsdirektör respektive primärvårdscentrum används avses således även närsjukvårdsdirektören respektive organisationen för Närsjukvården i Finspång. Genom en sådan organisationsförändring skapas en organisation som helt kan fokusera på att skapa en högkvalitativ, lätt tillgänglig primärvård och som även kan fokusera på samverkansvinster mellan landstingsägda vårdcentraler inom respektive område Samverkan och lokalt självbestämmande I grunden är det upp till varje vårdcentral och vårdcentralschef att inom ramen för uppdraget i vårdvalssystemet samt denna ägarstrategi anpassa verksamheten efter de listade patienternas och det lokala områdets behov och förutsättningar. Samtidigt måste landstinget utnyttja de möjligheter till mervärden som en stor koncern och organisation ger. Med patientens behov i fokus ska landstingets primärvård inte vara låst vid sina byggnader som egna enheter. Även när man har valt en vårdcentral som sin fasta vårdkontakt, ska man ha fri möjlighet att utnyttja annan landstingsdriven primärvårdsverksamhet när så behövs. Även andra samverkansmöjligheter genom exempelvis gemensamma verksamhetsdelar ska utnyttjas, liksom möjligheten att samordna marknadsföring när så är lämpligt. Mer om möjligheten att utnyttja samverkan skrivs under kapitel 3 ovan. Vid alla samarbeten ska dock nyttan prövas mot kostnaderna och förlusterna i själbestämmande för de enskilda vårdcentralerna.

10 10 (15) 4.2 Krav på ekonomisk balans och att möta auktorisationskraven Den landstingsägda verksamheten har samma krav som privata vårdenheter att uppfylla uppdraget. För att säkerställa likvärdiga förutsättningar är utgångspunkten att varje vårdenhet ska uppvisa en ekonom i balans. Bidrag utöver ersättningen i vårdval och särskilda tilläggsuppdrag från Hälso- och sjukvårdsnämnden till landstingsägda verksamheter är inte tillåtet. Att finansiera ett underskott i den verksamhet som ersätts genom vårdval är att jämställa med otillåtna bidrag. Under vissa förutsättningar kan dock underskott beroende på omställningskostnader godkännas. Den landstingsdrivna primärvården måste också få likvärdiga förutsättningar jämfört med privata vårdcentraler att genom egna balansräkningar omfördela ekonomi mellan olika verksamhetsår, under förutsättning att deras verksamhet sammantaget finansieras helt genom godkända ersättningar. Primärvårdsdirektörerna har i enlighet med landstingets reglemente det samlade ansvaret, verksamhetsmässigt och ekonomiskt, för de vårdenheter som är landstingsägda i respektive område. I den interna ekonomiska styrningen i landstinget utgör de fyra produktionsenheterna för primärvård var för sig primärvårdskoncerner. Inom dessa produktionsenheter har ledningen möjlighet att samordna och utveckla vårdenheternas verksamhet och utjämna ekonomiska resultat. Vid externa jämförelser utgör samtliga landstingsägda vårdcentraler landstingets primärvårdskoncern När kraven inte uppfylls Om en landstingsägd vårdenhet inte uppfyller kraven för auktorisation eller ekonomisk balans ska omedelbart åtgärder vidtas för att åtgärda detta. I första hand vilar detta ansvar på vårdcentralschefen, men om denna inte lyckas med uppdraget faller det på primärvårdsdirektören. Ekonomiska underskott kan tillfälligtvis finansieras genom omfördelning från andra enheter inom samma primärvårdscentrum. Denna möjlighet ska dock utnyttjas restriktivt. Om vårdcentraler trots dessa åtgärder inte uppfyller kraven ska verksamheten avvecklas. Detta utifrån målsättningarna om likvärdig vård och konkurrensneutralitet.

11 11 (15) Formerna för denna åtgärd får bedömas från fall till fall och beslutas av landstingsstyrelsen. Riktlinjer: De landstingsägda vårdcentralerna bryts ut från de tre större närsjukvårdscentrumen och bildar egna primärvårdscentrum, med varsin primärvårdsdirektör. Närsjukvården i Finspång med närsjukvårdsdirektör fyller funktionen som primärvårdscentrum, men utan förändring av nuvarande organisation. Den landstingsdrivna primärvården ska balansera lokal frihet för vårdcentralerna med att utnyttja potentiella samverkansvinster i enlighet med detta dokument Om landstingsägda vårdenheter trots åtgärder inte uppfyller kraven för auktorisation och/eller varaktigt uppvisar ekonomisk obalans ska avveckling av verksamheten övervägas. Landstingsstyrelsen beslutar om avveckling och formerna för denna. Ekonomiska medel kan överföras mellan landstingsägda vårdenheter inom respektive primärvårdscentrum. Detta gäller endast ersättning vårdval, och ska i huvudsak användas för finansiering av gemensamma verksamheter. Möjligheten ska användas sparsamt. Ekonomisk ersättning till landstingsägda verksamheter utöver ersättningen i vårdval samt tilläggsuppdrag från Hälso- och sjukvårdsnämnden är inte tillåtet. 5. Ansvar och rollfördelning På tjänstemannanivå finns följande ansvarsnivåer inom den landstingsdrivna primärvården: Landstingsdirektören: Landstingsdirektören har, i sin roll som högsta verkställande tjänsteman för den samlade produktionsorganisationen, ett övergripande ansvar för landstingets produktionsenheter och därmed de landstingsägda vårdenheterna. Detta ansvar ska balanseras gentemot ansvaret att tillse att vårdvalssystemet är konkurrensneutralt.

12 12 (15) Primärvårdsdirektörerna: Är som produktionsenhetschefer högsta linjechefer för de landstingsägda vårdenheterna i respektive länsdel. Detta innebär att primärvårdsdirektören är den som i första hand följer upp om en enhet följer fastställda krav, riktlinjer och ägarstrategi samt stöttar den i arbetet med att uppfylla kraven om så inte redan sker. Chef för vårdenhet (vårdcentralschef): Är ansvarig för vårdenhetens verksamhet och ekonomi och har i uppdrag att säkerställa att enheten lever upp till kraven i Regelbok för auktorisation, lagar och regler som berör verksamheten, policies och riktlinjer som är fastställda för landstingets verksamheter om inget annat anges i detta dokument eller i särskilda beslut. Riktlinjer: Landstingsdirektören har ett övergripande ansvar för de landstingsägda vårdcentralerna. Detta ansvar ska balanseras gentemot ansvaret att tillse att vårdvalssystemet är konkurrensneutralt. Primärvårdsdirektörerna är i sin roll som produktionsenhetschef högsta linjechef för de landstingsägda vårdenheterna i respektive länsdel. Chef för vårdenhet är ansvarig för att verksamheten uppfyller auktorisationskrav och landstingets riktlinjer. 6. Planering och uppföljning Landstingets övergripande planerings- och uppföljningsprocess är ett ägarperspektiv i huvudsak inriktad mot styrning av produktionsenheter. Samma förhållande gäller verksamhetens uppdrag där överenskommelserna tecknas med hälso- och sjukvårdsnämnden på produktionsenhetsnivå. För att säkerställa att de landstingsägda vårdenheterna lever upp till kraven för auktorisation och ekonomisk balans ska varje vårdenhet årligen upprätta verksamhetsplan som inkluderar årsbudget.

13 13 (15) Verksamhetsplanen ska också inkludera en marknadsplan med mål för antalet listade patienter, och hur vårdcentralen ska agera för att nå eller behålla detta antal, samt även i övrigt vara en konkurrenskraftig och attraktiv vårdgivare. Verksamhetsplanen ska godkännas av respektive primärvårdsdirektör. Vårdenheternas budgeterade resultat ska inrapporteras till Ledningsstaben. Av samma skäl ska även vårdenheterna i samband med landstingets ekonomiska helårsbedömningar lämna en ekonomisk prognos för året. Planerings- och uppföljningsprocessen ska tidsmässigt följa de tidplaner som gäller för landstingets produktionsenheter. Riktlinjer De landstingsägda vårdenheterna ska årligen upprätta en verksamhetsplan inklusive årsbudget och marknadsplan som ska godkännas av respektive primärvårdsdirektör. Vårdenheterna ska redovisa en ekonomisk prognos för helåret i samband med landstingets ekonomiska helårsbedömningar. 7. Riktlinjer och policys Riktlinjer De landstingsägda vårdenheterna ska på samma sätt som landstingets övriga verksamheter följa de beslut, riktlinjer och policies som fastställts av landstingsfullmäktige, landstingsstyrelsen eller landstingsdirektören.

14 14 (15) 8. Medicinsk- och administrativ service inkl försörjningsentreprenader Av såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska skäl ska landstingets vårdenheter utnyttja de medicinska serviceenheter som ägs av landstinget. Med medicinsk service avses patientbunden diagnostik, laboratorieanalyser och medicinsk teknik Detta gäller även för de administrativa servicefunktioner som är organiserade inom landstinget och de försörjningsentreprenader som landstinget nyttjar via avtal. Med försörjningsentreprenader avses till exempel städning, transporter, centraldepå och tvätt. Samtidigt förutsätter detta att landstingets stödfunktioner, vare sig de är i egen drift eller upphandlade, är såväl kostnadseffektiva som ändamålsenliga. Nuvarande stödfunktioner behöver i vissa delar ses över för att säkerställa att så är fallet. Riktlinjer Landstingets vårdenheter ska köpa medicinsk service av de enheter som ägs av landstinget. Landstingsägda vårdenheter ska köpa administrativ service och försörjningsentreprenader av de enheter som ägs av landstinget eller de leverantörer som landstinget tecknat avtal med för detta ändamål..

15 Socialdemokraterna, Landstinget i Östergötland S:t Larsgatan Linköping T: F: