mellan den nordiska alkoholpolitiken någon framtid? DEBATT & REFLEKTION
|
|
- Monica Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Den europeiska integrationen har ökat kraven på en liberalisering av den restriktiva alkoholpolitiken i Norden. Motståndet mot monopolsystemet hade emellertid enligt artikelförfattaren börjat betydligt tidigare. Mötet med den europeiska verkligheten har enbart förstärkt denna trend, och gett monopolkritikerna nya argument. Paulette Kurzer DEBATT & REFLEKTION Har den nordiska alkoholpolitiken någon framtid? Då EG-domstolens länge emotsedda utslag i det s.k. Franzénmålet (Allmänna Åklagaren vs. Franzén C-189/95) äntligen kom, och utföll till Sveriges förmån, var det många av den nordiska alkoholpolitikens försvarare som drog en suck av lättnad. Utslaget i EG-domstolen är förvisso en seger för välfärdstänkandet, över det marknadstänkande EU representerar. Det verkar kanske därför som om den typ av alkoholpolitik som funnits i Sverige och Finland skulle vara säker för utifrån kommande krav på förändring och harmonisering. De högsta rättsinstanserna deklarerade, åtminstone för tillfället, att det statliga detaljhandelsmonopolet är förenligt med kärnan i EU-lagstiftningen. Jag skall i den här artikeln argumentera för att Sverige (och Finland) kan ha vunnit slaget, men sannolikt kommer att förlora själva kri- get.* Trots att monopolförespråkarna vann en juridisk seger i Landskrona tingsrätt innebär den gemensamma marknaden och den fria rörligheten en utmaning som inte alldeles lätt kan vare sig neutraliseras eller motarbetas. Redan EU-medlemskapet i sig utgör ett direkt hot mot Sveriges och Finlands sätt att hantera alkoholfrågan, eftersom denna fråga löper en risk att falla offer för "europeiseringen". Kollisionen mellan den nordiska alkoholpolitiken och EU handlar om mer än en kollision mellan olika kulturer (Ugland 1997). Den dynamiska energi som frigörs i samband med europeiseringsprocessen berör samhällets institutioner, attityder och opinioner. Efter EU-anslutningen har motståndet och klagomålen mot alkoholsystemet i båda länderna blivit allt starkare, genom att det allmänna stödet för detta system också i övrigt * En längre version av artikeln presenterades på Society for the Advancement of Scandinavian Studies' (SASS) konferens i Tempe, Arizona den 1-3 maj Författaren arbetar på en komparativ studie av hur den ekonomiska integrationen påverkat narkotikapolitiken i Holland, alkoholpolitiken i Sverige och Finland samt abortförbudet på Irland. 235
2 varit avtagande (Saglie 1996; Sulkunen 1987; Sutton 1998). Europeisering är ett vagt och populärt begrepp som hänvisar till allt som kan tänkas ha att göra med Europa, vilket gör att det förlorar all innebörd. Jag använder i den här artikeln begreppet europeisering för att beskriva två olika typer av mekanismer. Bägge kommer, hävdar jag, att undergräva både den filosofiska grunden för och den politiska effektiviteten i det nordiska alkoholsystemet. Den första mekanismen har att göra med den uppsättning regler som kodifierar den inre marknaden. Förverkligandet av de fyra friheterna (för varor, tjänster, personer och kapital) har lett till att gränsformaliteter och tullkontroller har luckrats upp. Då Sverige och Finland anslöt sig till EU den 1 januari 1995 hade de inget annat val än att acceptera gemenskapens regelverk (acquis Communautaire) och de mellanstatliga överenskommelserna (acquis politique). I det här skedet (när gemenskapen har femton medlemsstater, och man dessutom planerar att i en nära framtid utvidga med ytterligare fem eller sex) kommer Kommissionen inte längre att bevilja permanenta inskränkningar i eller undantag från gemenskapens lagstiftning, direktiv eller regler. De fyra friheterna är därför en realitet man som EU-medlem är tvungen att beakta. Den inre marknaden representerar dessutom alltid en tvåsidig process, genom att avregleringen på nationell nivå motsvaras av ökad reglering på övernationell nivå. Både EU-kommissionen och EG-domstolen har makt att utforma de avreglerade marknaderna, och de har nitiskt arbetat för att avlägsna all gräns- och tullkontroll mellan EU-länderna. Efter EU-inträdet utnyttjade medborgarna i Sverige och Finland omedelbart de liberalare införselreglerna genom att inhandla billigare alkohol utomlands. Den inre marknaden ger ju konsumenterna en möjlighet att undvika restriktioner ifråga om pris och tillgänglighet genom att de kan resa utomlands. Genom att på det här sättet "rösta med fötterna" undergräver konsumenterna därmed hela monopolsystemets legitimitet och effektivitet. Den andra mekanismen är mer subtil och har att göra med den kulturella innebörden i att vara europé, och en del av Europa. Ingen av medlemsstaterna, med undantag av två av de tre nordiska länderna (Finland och Sverige), reglerar detaljhandelsförsäljningen av alkohol med hjälp av monopol. Det kontinentala dryckesmönstret, dvs. det som är förhärskande utanför Norden, bygger på en måttlig men regelbunden konsumtion av öl och vin, och på självkontroll (Hubkens & Knibbe & Drop 1993). Dryckesvanorna i både Sverige och Finland har emellertid i allt högre grad börjat påminna om de kontinentala, dvs. mer öl och vin och mindre brännvin. Ifall konsumenterna i Sverige och Finland börjat dricka som på andra håll, förutom att totalkonsumtionen i allmänhet är lägre än i det övriga Europa, borde den statliga kontrollen ersättas av ett system som bygger på det personliga ansvaret. Det finns visserligen fortfarande de som framför medicinskt inriktade argument mot alkoholen, men många är ovilliga att av folkhälsoskäl begränsa sin personliga frihet. De som kritiserar alkoholpolitiken (konservativa politiker, näringslivet, olika konsumentgrupper) har lyckats överföra alkoholdebatten till att gälla frågan om fri respektive reglerad handel samt principen om icke-diskriminering. Man har med andra ord utnyttjat Europa-argumentet som ett sätt att legitimera kraven på att monopolsystemet antingen skall skrotas ner eller radikalt reformeras. Jag skall i följande avsnitt beskriva hur man i konflikten mellan alkoholmonopolen och EU på helt olika sätt tolkar statens roll ifråga om den privata konsumtionen. Därefter skall jag i artikelns senare del diskutera på vilket sätt EU-medlemskapet påverkat de finländska och svenska konsumenternas attityder och beteende. 236
3 Alkoholpolitiken och EU Medlemskapet i EU innebär en utmaning för alkoholpolitikens samtliga delaspekter produktionen, handeln, priserna, konsumtionsmönstren, preventionen och behandlingen vilket medför en grundläggande kollision mellan olika värderingar. I de övriga europeiska länderna har man övergett idéen om att man i syfte att befordra en viss moral har rätt att reglera konsumtionen och det privata beteendet. I stället framhäver man individualiteten och försöker bygga upp ett samhälle där man kan leva utan att känna sig kontrollerad. Man betraktar medborgarna som fullvuxna och ansvarstagande samhällsmedlemmar som själva kan fatta beslut, och som förtjänar att vara fria från godtycklig myndighetskontroll. EU-tjänstemän från andra europeiska länder vägrar att för medelklasshushållens räkning fatta beslut om vad som bör betraktas som lämpligt beteende. Viktiga undantag görs för substanser som allmänt anses vara starkt beroendeskapande eller skadliga. Såväl handeln med som konsumtionen av narkotiska ämnen är föremål för en strikt kontroll och starka sanktioner i så gott som alla utvecklade industriländer. Det är bara i fyra av de fem nordiska länderna (Island, Finland, Norge och Sverige) man gör ett undantag också för drickandet, och gör även detta till föremål för statliga åtgärder. Därför är man i de övriga EU-länderna ofta fullständigt förbluffad över den nordiska alkoholpolitiken, och har svårt att värja sig för misstanken att det kanske finns dolda motiv bakom de passionerade påståendena om att man försvarar folkhälsan. Den andra centrala källan till oenighet gäller det sätt på vilket man i EU-maktens korridorer definierar alkoholen. Inom Kommissionen definieras alkoholen i princip antingen som en industri- eller en jordbruksprodukt. De direktiv som gäller vin, och som utfärdas av Generaldirektoratet för jordbruksfrågor, har inget att göra med dess förment skadliga effekter för hälsan eller samhället. Kommissionens teknokrater är tvärtom ivriga att befrämja vinkonsumtionen för att bli av med det dyra överskottet, eftersom lagringskostnaderna för medlemsstaterna blir betydande. Den stora notan för det komplicerade systemet av subsidier till vinproducenterna kan inte upprätthållas i längden, och den bästa lösningen på problemet är därför att söka nya marknader och konsumenter. Europaparlamentet, som annars brukar ha förståelse för konsumentgruppernas miljö- och hälsokrav, står på god fot med vinindustrin. Parlamentet försökte i början av 1990-talet finna på olika lösningar för att få de nya medlemsstaterna att sänka sin höga alkoholskattenivå, och ut tryckte i samma veva sitt missnöje med att "underkonsumtionen" av vin var så påfallande i de nya medlemsstaterna (Nycander 1996, ). Spritdryckerna betraktas visserligen som alkoholdrycker, men produktionen kontrolleras av enorma internationella spritföretag som ägnar sig åt intensivt lobbyarbete för att eliminera alla former av marknadsrestriktioner och -hinder. Alkoholindustrin inrättade därför en speciell lobbygrupp, Amsterdamgruppen, som representerar fyrtio av de största alkoholtillverkarna. År 1992 varnade man Kommissionen att alkoholindustrin direkt sysselsatte personer, och att antalet indirekt sysselsatta var inte mindre än 2,25 miljoner. Amsterdamgruppen arbetar envetet för att neutralisera den information som utges av WHO:s Europakontor, som också i övrigt lyssnar noga på vad man har att säga i EU-maktens centrum, väl medveten som man är om de för vinet och brännvinet gynnsamma opinioner som råder i Bryssel. Begreppet alkoholpolitik är därför något som får det att ringa i många alarmklockor i Bryssel. Den administrativa och rättsliga uppfattning man anammat står t.ex. i uppenbar konflikt med det sätt att resonera som de berörda tjänstemännen från de nordiska medlemsländerna brukar representera. Socialpoli- 237
4 tiken har alltid spelat en underordnad roll i EU:s historia och utveckling, och det är endast Kommissionen som har mandat i socialoch hälsofrågor. Det finns därför mycket lite utrymme för att förhandla eller diskutera social- eller hälsopolitiska frågor, och EU:s olika organ är inte involverade i denna viktiga form av policy-arbete (Majone & Baake 1996). Det här gjorde att man redan från början, t.o.m. då man år 1989 började förhandla om EES-avtalet, kritiserade alkoholmonopolen för att snedvrida konkurrensen och frihandeln, samtidigt som representanter för Kommissionen ifrågasatte påståendet om att alkoholen har skadliga följder för folkhälsan. Så fort Sverige och Finland avstod från tanken om ett frihandelsavtal, och i stället gick in för ett fullvärdigt EU-medlemskap, framförde Kommissionen sina misstankar om att de statliga alkoholmonopolen inte var förenliga med EU-rätten. Det var i synnerhet monopolens kommersiella karaktär som Kommissionen ansåg problematisk, eftersom det kunde anses utgöra ett hinder för varornas fria rörlighet och en sund konkurrens. Kommissionen hänvisade också till ett tidigare utslag i EG-domstolen (Commission v. Germany; Case 178/84), enligt vilket protektionistiska åtgärder som vidtas i folkhälsosyfte är tillåtna endast i den mån de står i proportion till de mål man uppställt på nationell nivå. Det här försatte de svenska och finländska förhandlarna i en besvärlig position, eftersom de var tvungna att framföra övertygande bevis för att man med mindre restriktiva åtgärder inte skulle kunna uppfylla folkhälsomålen. För att tillfredsställa Kommissionen, och anpassa sin lagstiftning till EU-rätten, stiftade parlamenten i Sverige och Finland nya alkohollagar år Slutresultatet var att alkoholmonopolen förlorade samtliga monopol förutom detaljhandeln, dvs. produktionen, partihandeln, importen och exporten. Man försökte i utbyte av Kommissionen få rätt till undantag angående reglerna för den gemensamma marknaden. Kommissionen hade nämligen, i samband med att man skapade den inre marknaden, lagt ner stor energi på att avlägsna alla hinder ifråga om resenärers införsel av accisbelagda alkoholdrycker. De restriktioner som finns är närmast riktgivande och kan överskridas ifall man kan visa att importen inte sker i kommersiellt syfte. Sverige och Finland har ju i motsats till detta haft strikta regler för hur mycket man får ta in i landet. Efter intensiva förhandlingar och envetet lobbyarbete har bägge länderna lyckats förhala övergången till EU:s regler. Resultatet år 1996 var att Finland valde att bibehålla undantaget till den sista december 2003, medan Sverige valde en annan väg, och skall omförhandla i frågan efter tre år (dvs. år 2000). Frågan om alkoholpolitiken stod aldrig i centrum i samband med förhandlingarna om inträde i EU (Miles 1997, ). Det mesta av debatten fokuserades i stället på frågan om medlemskapet var förenligt med neutraliteten, och om det kunde motverka den djupa recession som rådde i början av 1990-talet. Det hände visserligen då och då att myndigheterna tillfrågades om hur medlemskapet skulle påverka alkoholpolitiken. Speciellt i Sverige försökte tjänstemännen lugna nykterhetsaktivisterna med att situationen var under kontroll, och att alkoholpolitikens legitimitet inte var ifrågasatt. I vilken mån politikerna medvetet vilseledde väljarna, eller helt enkelt missförstod de politiska signalerna från Kommissionen är inte så lätt att bedöma. Däremot är det klart att EU-medlemskapet givit den restriktiva alkoholpolitikens anhängare en svår huvudvärk. Alkoholpolitiken efter inträdet i EU Anslutningen till EU medförde omedelbart en kraftig ökning i såväl den illegala som den legala införseln av alkohol, fr.a. som ett resultat av att de tidigare tidsgränserna slopades. Man beräknar t.ex. att det finländska monopolets 238
5 försäljning i södra Finland hade varit mellan 3 och 5 procent större om det inte skett någon införsel av alkohol från Ryssland och Estland. Det är också uppenbart att de stora mängder som införs olagligt till Finland inte kan införas eller distribueras utan hjälp av en organiserad brottslighet. Förutom smugglingen växte också den lagliga införseln av alkohol från Ryssland och Estland dramatiskt (se vidare Österberg et al. 1996; Österberg & Haavisto 1997). Experimentet med en liberal alkoholimport fick emellertid ett abrupt slut: den återinfördes tidsgränsen på minst 20 timmar för alkoholinförsel från tredje land (en tidsgräns som Kommissionen för övrigt har kritiserat). För medborgare från tredje land är gränsen 72 timmar. Som en följd av dessa restriktioner har mängden alkohol som inhandlas i Ryssland och Estland sjunkit med ungefär hälften. I dag förefaller situationen att vara under kontroll, om man frånser att införselbegränsningarna inom EU definitivt kommer att avlägsnas i och med utgången av år Då kommer staten definitivt att bli tvungen att överge sin höga alkoholskatte politik. Svenska konsumenter har inte turen (eller oturen) att ha en granne med en avsevärt lägre levnadsstandard. Däremot har de en betydande inhemsk marknad, och en gammal hembränningstradition. Man beräknar att det i mitten av 1980-talet fanns ungefär destillationsapparater i Sverige (Sournia 1990, 192). Efter EU-inträdet blev det avsevärt mer lockande att smuggla in antingen ren alkohol eller brännvin. Det här syns också i tullstatistiken, enligt vilken det skett en dramatisk ökning av mängderna insmugglad alkohol (Ohlsson 1997). 1 Samtidigt sjönk försälj ningen via alkoholmonopolet, vilket ledde till att statskassan år 1996 gick miste om 462 miljoner SEK i skatteintäkter (a.a.). Även om problemet med smugglingen kunde fås under kontroll är den svenska alkoholpolitiken fortfarande hotad. År 1995 infördes t.ex flaskor (legalt) danskt öl per timme. Den här ölshoppingen har klart påverkat detaljhandeln i södra Sverige, där försäljningen av brännvin och öl har minskat med 20 procent (The Economist 1996, 38). För att stävja den ökade gränshandeln sänktes skatten på starköl (mer än 3,5 volymprocent alkohol) i januari 1997 från 2,38 SEK till 1,45 SEK per liter/volymprocent alkohol. Avsikten var att minska det danska ölets popularitet, och därigenom tillfredsställa de privata ölbryggerierna inom det egna landet. 2 I slutet av år 1997 publicerade de svenska bryggerierna en rapport, enligt vilken den oregistrerade konsumtionen uppgår till 40 procent av den registrerade konsumtionen (Stort mörkertal..., 1997). Även om man kan misstänka att uppskattningen påverkats av bryggarnas egna intressen återstår det faktum att de svenska konsumenterna köper mer alkohol utomlands än någonsin tidigare. Därmed är hela det statliga monopolets legitimitet ifrågasatt, eftersom alltfler svenskar förefaller att kringgå de restriktioner som finns. Till råga på allt utmanade en handlare i södra Sverige två dagar efter EU-inträdet den svenska lagstiftningen genom att sälja franskt vin i sin butik. Efter flera års behandling kom utslaget: de femton domarna i EG-domstolen uppmanade visserligen Sverige att lätta sina omständiga och dyra licensregler för importörer och distributörer, men konstaterade att det svenska alkoholmonopolet i övrigt inte är diskriminerande och därför, i enlighet med EUrätten, kan upprätthållas i folkhälsosyfte. Beslutet var en angenäm överraskning eftersom det i en preliminär rapport i mars 1997, uppgjord av den danska generaladvokaten Michael Elmer, hette att man var mycket kritisk mot detaljhandelsmonopolet, och att folkhälsomålsättningen kunde uppnås också utan ett monopol. Franzén-målet bidrog till att nya typer av argument dök upp i den alkoholpolitiska debatten. Nu framträdde på ett synligare sätt än tidigare representanter för den privata bryg- 239
6 geriföreningen, detaljhandeln samt olika konservativa politiker dvs. röster som tidigare hade uteslutits från den offentliga arenan för att deras åsikter har ansetts vara för radikala, och stå alltför mycket i kontrast till allmänt vedertagna värderingar och normer. Det intresse som nu visades från internationellt håll, och de frågor som ställdes, gjorde att debatten nu kunde föras i nya termer såsom det privata kontra det statliga ansvaret, och frihandel kontra statliga monopol. Det är, hävdar den privata sektorn, i den enskilda konsumentens intresse att skapa och upprätthålla en fri konkurrens. Dessutom påpekade systemets kritiker redan före EU-inträdet att de svenska konsumenterna är rationella varelser som föredrar att välja den alkohol som är billigast och lättast tillgänglig (Sutton 1998, ). Eftersom en stor del av den här debatten förs i offentligheten är konsumenterna medvetna om att det existerar också ett alternativt sätt att betrakta relationerna mellan de statliga myndigheterna, alkoholen och samhället, vilket bekräftar många av deras egna fördomar gentemot monopolsystemet, och stärker deras tilltro till sin förmåga till självkontroll. Medan en överväldigande majoritet av medborgarna i både Finland och Sverige (80 procent) enligt de undersökningar som gjorts motsätter sig en avreglering av spritdrycksförsäljningen har de flesta ingenting emot att man säljer viner i dagligvarutbutikerna. År 1997 hade den andel av svararna i Sverige som anser att vin kunde säljas i matbutikerna stigit till 55 procent, vilket innebär att mer än hälften av svenskarna anser den personliga friheten viktigare än folkhälsosynpunkterna, oberoende av vad man i sig anser om vinets hälsomässiga risker (Holder et al. 1998). Jämfört med Sverige är befolkningen i Finland t.o.m. ännu villigare att företa en radikal omprövning och revidering av alkoholpolitiken: år 1997 ansåg nämligen hela 75 procent av svararna att vinet borde säljas i dagligvarubutikerna (Ahlström & Österberg 1992, 447; Ahlström & Österberg 1997). Ett annat sätt att få en bild av hur stödet för alkoholpolitiken har gått ner i Finland är att se hur man under olika tidpunkter förhållit sig till den rådande politiken. Medan majoriteten ännu år 1981 var tillfreds med alkoholpolitiken, och inemot hälften t.o.m efterlyste en skärpning, var det år 1996 bara 20 procent som ville ha en restriktivare politik, trots att alkoholen hade blivit mer tillgänglig än någonsin förut. Däremot ville 40 procent ha en ytterligare avreglering (Ahlström & Österberg 1997). Attityderna till en försäljning av vin i matbutikerna är en viktig indikator på det generella stöd alkoholpolitiken åtnjuter. Ifall vinerna flyttas över till den privata sektorn är de flesta konsumenterna tvungna att besöka statens butiker endast för att inhandla starkviner (såsom sherry och portvin) eller brännvin. Många skaffar sig redan nu sina starkvaror antingen den illegala vägen eller i samband med utrikesresor. Det innebär oundvikligen att statsmonopolet dramatiskt kommer att drabbas, eftersom man blir tvungen att tävla med dagligvaruhandeln om försäljningen av de populäraste dryckerna. Dessutom gäller att det huvudsakliga motivet för ett statligt detaljhandelsmonopol uttryckligen är att man vill förhindra att privata aktörer börja tävla på alkoholmarknaden, med pris och tillgänglighet som konkurrensmedel. Statsmonopolet gör inte reklam för alkoholen, lyfter inte fram enskilda märken och satsar inte resurser på att maximera försäljningsvolymerna. Ifall det blir tillåtet att sälja vin i matbutiker börjar de privata handlarna locka konsumenterna till sig genom att marknadsföra alkoholen. Av samma anledning kommer en del av de stora butikskedjorna antagligen att börja importera viner, för att sedan sälja sina "egna" märken till ett extrabilligt pris. Det är uttryckligen den här situationen som tjänstemännen inom social- och hälsovården hittills har försökt undvika. Man har, i enlig- 240
7 het med den gängse uppfattningen inom nykterhetsrörelsen, aldrig betraktat alkoholen som jämförbar med andra livsmedel eller drycker. Den är tvärtom en beroendeskapande och ohälsosam produkt, som motiverar att den från myndigheternas sida blir föremål för särskilda restriktioner ifråga om priser, kvantiteter och distribution. Det är en allmänt accepterad uppfattning att destillerade alkoholdrycker är en folkhälsorisk, och därför inte bör vara tillgängliga inom dagligvaruhandeln. 3 Men spritdryckerna stod år 1996 för endast 25 procent av den totala alkoholkonsumtionen (Nordic Alcohol Statistics 1997, ). Ifall brännvinet inte längre utgör den nationella favorit drycken, och det går att köpa både vin och öl i kvartersbutiken, ja då behöver de flesta överhuvudtaget aldrig bege sig till statens monopolbutiker. Utsikterna för det statliga detaljhandelsmonopolet är med andra ord allt annat än ljusa. Endel optimister hävdar att statens monopolbutiker också på en privatiserad alkoholmarknad fortsättningsvis kan spela en framträdande roll, eftersom de kan ståta med ett brett sortiment från dussintals länder. Enligt den logiken kommer monopolet också i fortsättningen att utgöra destinationen för alla seriösa vinkännare, och utvecklas i riktning mot mer specialiserade butiker. Det här är emellertid ett sätt att argumentera som sannolikt bygger på ett önsketänkande. Det är visserligen sant att framför allt de svenska konsumenterna blivit hängivna vinkonsumenter (32 procent av totalkonsumtionen), och att Systembolagets personal är allmänt erkänd för sin vinkunskap. Ändå är problemet i detta scenario att de statliga detaljhandlarna är tvungna att konkurrera med den privata sektorn, och att det blir oerhört dyrt att upprätthålla ett brett sortiment för att tillfredsställa de kräsna kunderna. Hur skall finans- och socialdepartementen ekonomiskt och ideologiskt kunna legitimera det att man upprätthåller ett sortiment på mer än 200 vinmärken, starkviner, likörer, brännvin etc., i en situation där försäljningen samtidigt dramatiskt minskar? Är det de finländska och svenska skattebetalarnas sak att betala för att staten skall kunna upprätthålla lyxiga alkoholbutiker? Hela tanken på att konkurrera med den privata sektorn genom att specialisera sig på import av dyra märken strider emot grundtanken i systemet med ett statligt monopol. Syftet är ju att minska drickandet, inte att kunna erbjuda ett bländande sortiment av alla upptänkliga märken. Det här skulle emellertid inte enbart stå i strid med alkoholpolitikens grundvalar, utan förbiser också möjligheten att den privata sektorn själv bildar supermarketkedjor som erbjuder dels ett begränsat utbud av billiga bulkvaror, dels specialbutiker med ett annorlunda och dyrare urval. Oberoende av hur frågan om vin i matbutikerna sist och slutligen blir löst är det ett faktum att debatten i sig har omdefinierat arenan för handling och beslutsfattande. Det som tidigare betraktades som fåtalets opinion, och som ett uttryck för höjden av förfining, är nu en åsikt som delas av breda samhällsgrupper. Finländska konsumenter dricker t.ex. relativt små mängder vin (20 procent av totalkonsumtionen), men är trots det ivriga på att få vin i matbutikerna. En orsak till det är att vinet för dem symboliserar förfining; det är ju något man dricker i Europa och Finland hör till Europa (Arter 1995). Medlemskapet i den Europeiska unionen (och därförinnan debatten som föregick medlemskapet) har därmed på ett subtilt sätt medverkat till att omdefiniera alkoholens roll i samhället. Det här även om rötterna till upproret gentemot statsmonopolet ligger längre tillbaka i tiden, i den utveckling Finland och Sverige har genomgått, karaktäriserad av en allt högre utbildningsnivå, ökad urbanisering och ett ökat välstånd. Drickandets sociala funktion har i bägge länderna förändrats, i takt med att brännvinet har ersatts av öl och 241
8 vin. Även om de flesta finländarna fortfarande dricker endast sporadiskt, och föredrar kaffe eller mjölk i samband med måltiderna, betraktas alkoholen av en betydande del av befolkningen uppenbarligen inte längre som ett rusmedel (Simpura 1995). Fram till diskussionerna om ett EU-medlemskap var det i Finland och Sverige fullständigt otänkbart att tillåta försäljning av något annat än mellanöl i matbutikerna. I dag, endast några år senare, föreslår flera kända påverkare öppet att också de svaga vinerna skall flyttas över till matbutikerna. Detta är en anmärkningsvärd kantring i opinionerna, som inte kan utgöra annat än ett allvarligt hot mot alkoholpolitiken. Denna kan ju fungera enbart om samhället fördömer alkoholkonsumtion, och man är villig att underkasta sig både konstgjorda och kostsamma restriktioner och hinder. I takt med att drickandets moraliska stigma har försvunnit har alltfler konsumenter börjat betrakta drickandet som en ordinär del av vardagen, och motsätter sig därför monopolets olägenheter i form av höga priser och (i synnerhet i Sverige) kortare öppettider och längre köer. Alkoholpolitikens effektivitet är i sista hand beroende av i vilken mån konsumenterna accepterar den ideologi och de normer den bygger på. Man kan inte tvinga fram en acceptans genom inskränkningar i öppettiderna och skyhöga priser. Konsumenterna måste i stället uppleva restriktionerna som helt legitima hinder, och rätta sig därefter. En situation där konsumenterna i stor omfattning struntar i restriktionerna genom att köpa billig alkohol utomlands och dricka hembränt undergräver restriktionerna, och påminner om den situation som i Finland rådde mot slutet av förbudslagstiden (1932). Då ledde en omfattande svartabörshandel och annat lurendrejeri från i övrigt laglydiga medborgares sida till att tilltron till förbudslagen undergrävdes, vilket ledde till krav på dess upphävande. Motståndet mot, eller åtminstone indifferensen ifråga om det statliga detaljhandelsmonopolet är mest utbrett i Finland. Vissa finländska politiker är t.ex. beredda att helt slopa det statliga alkoholmonopolet Alko. Den nuvarande generaldirektören vid Alko-Bolagen (och tidigare ordförande för det konservativa partiet), Ilkka Suominen, föreslog sommaren 1997 att man skulle frångå det statliga monopolet och öppna marknaden för konkurrens. Han motiverade det med den fria gränshandelns krav, och med att den statliga kontrollen över alkoholhandeln baserar sig på en "myt" om de finska dryckesmönstren (McIvor 1997, 3). Offentliga uttalanden av det här slaget förstärker givetvis enbart de monopolkritiska krafternas ställningar, och gör det oerhört svårt att argumentera för monopolets bevarande. Slutsatser Jag har i denna artikel argumenterat för att det verkliga hotet mot den nordiska alkoholpolitiken ligger i den förändring som skett i den allmänna opinionen, symboliserad av de svenska och finländska konsumenternas ökade beredskap att trotsa rådande restriktioner. Denna förändring i opinionsklimatet var synlig redan på 1980-talet. Det Europa nu har gjort är att man legitimerat en annan syn på restriktionerna, och givit konsumenterna i Sverige och Finland nya möjligheter att kringgå begränsningarna i det egna landet. Även om den restriktiva politiken förlorade mycket av sitt publika understöd redan före EU-anslutningen åtnjöt grundbultarna i den alkoholpolitiska ideologin ändå till helt nyligen respekt bland såväl äldre som yngre konsumenter. EU och den inre marknaden har introducerat ett nytt sätt att tala om alkoholpolitik, och om drickandets mening. De svenska och finländska alkoholdrickarna är, i egenskap av européer, ovilliga att pruta på sin personliga frihet av hänsyn till folkhälsan. Alkoholen kan visserligen fortfarande betraktas som skadlig, 242
9 men svenskar och finländare ser helst att myndigheterna använder sig av andra metoder i syfte att stävja direkt missbruk. Därtill kommer att det undantag Kommissionen och Ministerrådet beviljade i samband med medlemskapsförhandlingarna uttryckligen var avsedda som en övergångsordning i anpassningen till europeisk standard. Efter att Sverige och Finland hade accepterats som medlemmar var tiden förbi ifråga om specialöverenskommelser, undantag och dispenser. En union med femton medlemsstater (och ytterligare ett halvdussin i väntrummet) kan inte längre bevilja dispens för enskilda medlemsstater. Även om man i Bryssel skulle ha starka sympatier för de alkoholpolitiska målsättningarna utesluter såväl EU-rätten som den tilltagande marknadsintegrationen varje form av särbehandling för Sveriges och Finlands del. EG-domstolen har visserligen visat ett förnyat intresse för den svåra frågan om de nationella och kulturella särdrag som är specifika för de enskilda medlemsländerna. Domarna vägrade därför acceptera den preliminära rapporten av Generaladvokaten. Å andra sidan ligger problemet inte alls i spänningen mellan de enskilda staternas lagstiftning och EU-rätten. Den kritik som i dag riktas mot den restriktiva politiken kommer från de medborgare vars privata beteende och beslut undergräver den tidigare alkoholfientliga politikens logik och rationalitet. Olika intresse grupper har i den här situationen riktat in sig på den tilltagande ambivalensen ifråga om begränsningarna i detaljhandeln, och fört fram tanken på en försäljning av vin i privata butiker. Utslaget från EG-domstolen innebar i praktiken att den slutliga lösningen sköts upp till utgången av år Senast då är Finland och förmodligen också Sverige tvungna att införa gemensamma EU-regler ifråga om införselkvoter, och det är svårt att föreställa sig hur de statliga monopolen där efter skall kunna konkurrera med de utländska priserna. Endel observatörer åser med bävan hur alkoholpolitiken går mot sin upplösning. Men de facto har den antagligen redan förlorat sin betydelse. Jag har försökt visa på vilka olika följder den inre marknaden har haft och kommer att ha. De flesta undersökningar om den europeiska integrationen fokuserar på företagskonglomerat, affärsstrategier, kapital- och finansströmmar samt produktmarknader, i syfte att dokumentera utvecklingen mot en mer homogeniserad marknad. Men den inre marknaden, och då speciellt människors fria rörlighet, kommer också att påverka den typ av lagstiftning som finns till för att reglera det som uppfattas som "syndigt". Skillnaden mellan den gängse europeiska standarden och den definition man i enskilda länder gör i specifika moraliska frågor ger upphov till spänningar och konflikter. Myndigheterna i dessa länder är därför tvungna att lösa problemet, vilket oftast förutsätter att man mjukar upp de nationella normerna och anpassar dem till EU-nivå. Även om de flesta teorierna kring den gemensamma marknaden koncentrerar sig på rättsliga och institutionella frågor, är det uppenbart att ett enat Europa också utövar ett märkbart kulturellt inflytande. När man konfronteras med attityder och opinioner i andra europeiska länder framhävs kontrasten mellan den restriktiva policyn i det egna landet och avsaknaden av motsvarande i det övriga Europa. I en situation där stödet för den egna policyn redan från förut har börjat svikta blir andra länders sätt att lösa frågan ett starkt argument för att lagstiftningen i det egna landet borde harmoniseras med de övriga ländernas lagstiftning. De studier som gjorts angående tendensen till konvergens har misslyckats med att finna entydiga bevis för att en sådan faktiskt äger rum. Alkoholpolitikens utveckling visar emellertid att det finns ett uppenbart tryck i den riktningen, eftersom det är svårt för enskilda regeringar att upprätthålla en restriktiv policy, 243
10 gentemot kravet på fri rörlighet för varor, personer och kapital. Det finns emellertid ett aber, och det är att europeiseringen framkallar en konvergens ifråga om tanke- och handlingsmönster enbart i den mån väljarna är anhängare av den europeiska modellen. Denna är i sin tur lockande uttryckligen för att medborgarna förlorat sitt förtroende för politiken i det egna landet. Den lockelse Europa utövar är alltså omvänt proportionell mot stödet för det egna landets restriktiva politik. NOTER Översättning: Thomas Rosenberg 1. I genomsnitt upptäcks kring 10 procent av den insmugglade alkoholen vid gränsen (Ohlsson 1997). Det innebär att den illegala alkoholen uppgår till ungefär 5 miljoner liter. 2. Sverige kom också överens med Kommissionen om att tillämpa en enhetlig skattetabell, utgående från dryckernas alkoholhalt. Det innebar i praktiken att det s.k. folkölets skattegrad höjdes. 3. Även representanterna för supermarketkedjorna samt de konservativa politikerna är ense om att spritdrycker endast skall få säljas i statliga butiker som inte drivs av något vinstintresse. REFERENSER Ahlström, Salme & Österberg, Esa (1992): Changes in Climate of Opinion Concerning Alcohol Policy in Finland in the 1980s. In: Contemporary Drug Problems 19: Ahlström, Salme & Österberg, Esa (1997): Public Attitudes Towards Alcohol Control in Finland in the 1990s. Paper presented at the 23rd Annual Alcohol Epidemiology Symposium, June 2-6 Arter, David (1995): The EU Referendum in Finland on 16 October 1994: A Vote for the West, not for Maastricht. In: Journal of Common Market Studies 33: Holder, Harold et al. (1998): European Integration and Nordic Alcohol Policies: Changes in Alcohol Controls and Consequences in Finland, Norway, Sweden Ashgate: Brookfield Hupkens, Christianne & Knibbe, Ronald & Drop, Maria (1993): Alcohol Consumption in the European Community: Uniformity and Diversity in Drinking Patterns. Addiction 88: Majone, Giandomenico & Baake, Pio (1996): Regulating Europe. New York: Routledge McIvor, Greg (1997): Call to scrap Finland's state Alko monopoly. Financial Times, August 1 Miles, Lee (1997): Sweden and European Integration. Ashgate: Brookfield Nordic Alcohol Statistics (1997): Nordic Alcohol Studies 14: (English Supplement) Nycander, Svante (1996): Svenskarna och spriten: Alkoholpolitik Stockholm: Sober Ohlsson, Sven (1997): Alkoholsmuggling till Sverige. Stockholm: Generaltullstyrelsen/Kontrollbyrån Simpura, Jussi & Paakkanen, Pirjo (1995): New Beverages, New Drinking Contexts? Signs of Modernization in Finnish Drinking Habits from 1984 to 1992, Compared with Trends in the European Community. Addiction 90: Sournia, Jean-Charles (1990): A History of Alcoholism. Nick Handley and Gareth Stanton. Cambridge, MA: Basil Blackwell Stort mörkertal i alkoholstatistiken (1997): Aftonbladet, September, 17 Sutton, Caroline (1998): Swedish Alcohol Discourse. Constructions of a Social Problem. Studia Sociologica Upsaliensis 45. Uppsala Österberg, Esa & Haavisto, Kari (1997): Alkoholsmugglingen till Finland under 1990-talet. Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift 14: Österberg, Esa & Haavisto, Kari & Ahtola, Raija & Kaivomurmi, Maija (1996): Itärajan viinaralli, alkoholin kulutus ja alkoholihaitat (Brännvinsrallyt vid östra gränsen, alkoholkonsumtion och -skador). Alkoholipolitiikka 61: Österberg, Esa (1993): Implications for Monopolies of the European Integration. Contemporary Drug Problems 20:
Yttrande över delbetänkandet Gårdsförsäljning (SOU 2010:98)
S2010/9077/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-05-10 Yttrande över delbetänkandet Gårdsförsäljning (SOU 2010:98) IOGT-NTO har inbjudits att lämna synpunkter på utredningens förslag.
Läs merVilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige?
Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige? Harold Holder (red) Harold Holder, Prevention Research Center, Pacific Institute for Research and Evaluation,
Läs merAlkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar
Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar Nordisk Rusmiddelseminar, Visby 24-27.8.2015 Nina Karlsson, Nordens Välfärdscenter Finland 1 Inledning - På ett internationellt plan har Europa det
Läs merDen första mars 2004 sänktes alkoholskatterna
Meddelande Alkoholkonsumtionen ökar i Finland Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna i Finland med i genomsnitt 33 procent. Skatterna på starka alkoholdrycker sänktes med 44 procent och skatterna
Läs merPROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Eliason, Wennerström, Stävberg, Kindlund och Ståhl
1 (5) PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm Avdelning I NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Eliason, Wennerström, Stävberg, Kindlund och Ståhl FÖREDRAGANDE och PROTOKOLLFÖRARE Regeringsrättssekreteraren Norling KLAGANDE
Läs merSynd och skatt. en ESO-rapport om politiken inom områdena alkohol, tobak och spel
Synd och skatt en ESOrapport om politiken inom områdena alkohol, tobak och spel Frågeställningar Hur stora samhällskostnader ger bruket av alkohol, tobak och spel upphov till? Når ATSpolitiken de mål som
Läs mer2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm
2013-11-26 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Betänkande av Utredningen om tillsyn av marknadsföring och e-handel med alkoholdrycker m.m., SOU 2013:50 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt
Läs merRegeringens proposition 1999/2000:121
Regeringens proposition 1999/2000:121 Privat införsel av alkoholdrycker, m.m. Prop. 1999/2000:121 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25 april 2000 Lena Hjelm-Wallén Bosse
Läs mer1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om gårdsförsäljning av egenproducerat öl.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2553 av Per Bill (M) Gårdsförsäljning av öl Sammanfattning Producenterna borde ha rätt att få rimliga möjligheter till avsättning av sina produkter. Det skulle
Läs merInför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning
Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning Det undantagstillstånd som Finland, Sverige och Danmark har i EU för införselkvoter på alkohol upphör den 1.1.2004. I och med det kan den enskilda medborgaren
Läs merKommittédirektiv. Gårdsförsäljning av alkoholdrycker och alkoholservering på särskilda boenden. Dir. 2010:21
Kommittédirektiv Gårdsförsäljning av alkoholdrycker och alkoholservering på särskilda boenden Dir. 2010:21 Beslut vid regeringssammanträde den 4 mars 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram
Läs merAlkoholpolitik i Europa - en folkhälsofråga ANNA NA HEDHH. Socialdemokratisk ledamot i. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp
Alkoholpolitik i Europa - en folkhälsofråga ANNA NA HEDHH Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentetparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp EU BEHÖVER EN RESTRIKTIV ALKOHOLPOLITIK!
Läs merLagrådsremiss. Alkoholreklam i tryckta skrifter. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.
Lagrådsremiss Alkoholreklam i tryckta skrifter Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 27 februari 2003 Morgan Johansson Björn Reuterstrand (Socialdepartementet) Lagrådsremissens
Läs merSju frågor och svar om gårdsförsäljning av alkohol
Sju frågor och svar om gårdsförsäljning av alkohol Författat av: Robert Damberg, september 2009 INLEDNING Alkohol och den politik som förs kring den är en het, spännande och engagerande fråga. Den verkar
Läs merHur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson
Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Det är en lika spridd som felaktig uppfattning att det är EU som har skapat vad
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM104. Ändring i alkoholskattedirektivet. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Ändring i alkoholskattedirektivet Finansdepartementet 2018-06-13 Dokumentbeteckning COM(2018) 334 Förslag till rådets direktiv om ändring i direktiv 92/83/EEG om harmonisering
Läs merKommittédirektiv. E-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument. Dir. 2014:1. Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 2014
Kommittédirektiv E-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument Dir. 2014:1 Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av relevanta
Läs merGabriel Romanus, en socialliberal
MEDDELANDEN Gabriel Romanus, en socialliberal alkoholpolitiker Gabriel Romanus tillträdde posten som direktör för det svenska Systembolaget år 1982. Bakom sig hade han en lång erfarenhet av folkpartistiskt
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.7.2010 KOM(2010)399 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om Konungariket Sveriges genomförande av de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att tobaksvaror
Läs merAlkoholpolitikens mål och medel Några ekonomiska synpunkter Johan Stennek
Alkoholpolitikens mål och medel Några ekonomiska synpunkter Johan Stennek Mitt fokus Område Alkohol Inget om tobak och spel Medel Skatt Lite om information och tillgänglighet Skatt Trubbigt medel för att
Läs merHöjning av alkoholskatten
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Höjning av alkoholskatten April 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att punktskatterna på öl, vin, andra jästa drycker än vin
Läs merDirektivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)
Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och
Läs merRIKSÅKLAGAREN SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Rättsavdelningen Chefsåklagaren Lars Persson 2003-06-19 RÅ-2003/0625 B 712-03
RIKSÅKLAGAREN SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Chefsåklagaren Lars Persson 2003-06-19 RÅ-2003/0625 Ert Er beteckning B 712-03 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM KR m.fl../. Riksåklagaren angående förverkande
Läs merLombach KLAGANDE 1. KR
HÖGSTA DOMSTOLEN PROTOKOLL Aktbil. nr Avd. 2 2004-03-26 Föredragning Mål nr B 712-03 i Stockholm Sida 1 (2) NÄRVARANDE JUSTITIERÅD FÖREDRAGANDE REVISIONSSEKRETERARE TILLIKA PROTOKOLLFÖRARE Munck, Lennander,
Läs merVår syn på e-handel. Policy paper September 2019
Vår syn på e-handel Policy paper September 2019 SVL verkar för en samtida alkoholpolitik, hållbara affärsvillkor för branschen och sunda attityder till alkohol och konsumtion. I denna skrivelse ger SVL
Läs merTa ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!
EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står
Läs merRiktlinje kring hantering av statligt stöd
Beslut Datum Diarienr 2018-11-20 2018/00216 1(6) GD-nummer 2018/00003-85 Riktlinje kring hantering av statligt stöd Syfte med riktlinjen Denna riktlinje beskriver översiktligt reglerna om statligt stöd
Läs merSören Holmberg och Lennart Weibull
Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges
Läs merR-2003/0827 Stockholm den 30 oktober 2003
R-2003/0827 Stockholm den 30 oktober 2003 Till Socialdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 18 juli 2003 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandena Alkohol i tryckta skrifter
Läs merGårdsförsäljning Vinklubbar Ungdomsförbunden
Tis dag 2 3 oktobe r klockan 19 :0 0 I s påkulan: Alk oh olförsäljn in gen 20 2 2, finn s alk oh olm on opol k var s om idag? Faktorer som bevarar Både och Faktorers om hotar Svensk tradition Sortiment
Läs merSociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden
Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala
Läs merFamnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse
Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse Bakgrund Som nämnts i de tidigare faktabladen så saknas en tydlig definition av begreppet allmänna tjänster på gemenskapsnivån. Däremot
Läs merFörhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet
Läs merNågra alkoholfrågor med EG-rättslig anknytning
Några alkoholfrågor med EG-rättslig anknytning Delbetänkande av Alkohollagsutredningen Stockholm 2007 SOU 2007:113 Till statsrådet Maria Larsson Genom beslut den 6 september 2007 bemyndigade regeringen
Läs merReglering av distanshandel med alkoholdrycker (Ds 2016:33) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 30 december 2016
PM 2016:208 RVI (Dnr 110-1561/2016) Reglering av distanshandel med alkoholdrycker (Ds 2016:33) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 30 december 2016 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Läs merEurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen
Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) Bryssel den 21 augusti 2013 ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET
Läs merVad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium
Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Systembolaget bjöd på kunskap Systembolagets seminarium Vad händer inom alkoholforskningen, måndagen den 10 maj i Stockholm, lockade ett 80-tal
Läs merOktober Gårdsförsäljning. - En möjlighet för Västra Götalands län. Författare: Simon Nilsson, studentmedarbetare Svenskt Näringsliv
Oktober 2017 Gårdsförsäljning - En möjlighet för Västra Götalands län Författare: Simon Nilsson, studentmedarbetare Svenskt Näringsliv Bakgrund Frågan om att öppna upp för gårdsförsäljning av alkohol,
Läs merEtt naturligt steg för Sverige. Dags för euron
Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera
Läs merFörslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden
GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Förslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden SAMMANFATTNING
Läs merVem ska återkräva olagligt statsstöd?
olagligt för mottagare av Det är för närvarande svårt för företag att vidta rättsliga åtgärder mot olagligt i Sverige och återkrav av sådant stöd är en sällsynt företeelse. Den 7 februari 2013 överlämnade
Läs merU 55/2010 rd. Inrikesminister Anne Holmlund
U 55/2010 rd Statsrådets skrivelse till Riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning (saluföring och användning av sprängämnesprekursorer) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen
Läs merStockholm den 16 december 2016
R-2016/1940 Stockholm den 16 december 2016 Till Socialdepartementet S2016/06189/FS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 oktober 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Reglering
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten Justitiedepartementet 2016-10-18 Dokumentbeteckning KOM(2016) 595 Förslag till Europaparlamentets
Läs merVarifrån kommer alkoholen?
18 Alkohol & Narkotika Nr 3/2013 Unga dricker mindre Andelen elever som smuggelsprit minskar sedan 2007. Vanligast är att man alkohol som kommer från Systembolaget. Det är framför allt yngre vuxna i 20-årsåldern
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Förslag till RÅDETS FÖRORDNING Bryssel den 24.02.2003 KOM(2003) 91 slutlig 2003/0038 (CNS) om upphävande av förordning (EEG) nr 3975/87 samt om ändring av förordning
Läs merAlkoholpolitik i Europa - en folkhälsofråga
Alkoholpolitik i Europa - en folkhälsofråga Svenska Socialdemokrater i Europaparlamentetparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Inledning
Läs mer2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig
2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart
Läs merTjänsteföretagen och den inre marknaden
November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium
Läs merSveriges Bryggeriers enkät med Europaparlamentskandidater 2009
Sveriges Bryggeriers enkät med Europaparlamentskandidater 2009 Sveriges Bryggerier skickade tre frågor till Sveriges hugade Europaparlamentariker den 15e maj. Här sammanställs alla svar vi fått in. Bör
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 28.11.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning 0824/2008, ingiven av Kroum Kroumov, bulgarisk medborgare, och undertecknad av ytterligare
Läs merEU kan heller inte skryta med någon kvinno- eller hbtq-vänlig politik. Generellt negligeras och nedprioriteras
Vänsterpartiet i EU Fotograf: GUE/NGL Vi i Vänsterpartiet är kritiska till hur Europeiska unionen fungerar idag. Därför kämpar vi för att påverka utvecklingen inom EU till det bättre. Våra tre främsta
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12.05.2003 KOM(2003) 252 slutlig 2003/0094 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet
Läs merGATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services
GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets
Läs merMOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR
SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 22 oktober 2001 PRELIMINÄR VERSION FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,
Läs mer1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om typgodkännande för motorfordon Näringsdepartementet 2016-02-24 Dokumentbeteckning KOM (2016) 31 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning
Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande
Läs merCIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE
CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE Den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och människor ökar ständigt. Detta leder oundvikligen till att de gränsöverskridande förbindelserna utvecklas, vilket i sin tur
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område
Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29-X-2007 K(2007)5341 Ärende: Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter Herr ambassadör,
Läs merDen inre marknaden och företagen i Mälardalen
November 2005 Den inre marknaden och företagen i Mälardalen Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden. Undersökningen har gjorts på uppdrag
Läs merSAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 6.11.2007 SEK(2007) 1425 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR som åtföljer förslag till rådets rambeslut om ändring av rambeslut 2002/475/RIF om
Läs merForskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning
Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du
Läs mer*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för internationell handel 2016/0052(NLE) 7.6.2016 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om förslaget till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen,
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 16.1.2008 PE400.400v01-00
EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 16.1.2008 PE400.400v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-24 Förslag till yttrande Luis Herrero-Tejedor
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.7.2001 KOM(2001) 411 slutlig Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT om tjänsteföreskrifter och allmänna villkor för utövande
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den, 19.03.2002 C(2002) 708 Ärende: Statligt stöd nr N 327/01 Sverige Stöd till trädgårdsnäringen Herr Minister, Jag har äran att meddela Er att kommissionen inte har några
Läs merVad vill Moderaterna med EU
Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande
Läs merVilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt
GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498
Läs merForskningens roll i policyutvecklingen
Forskningens roll i policyutvecklingen Maria Renström F.d. Ämnesråd Socialdepartementet Ordförande i Systembolagets alkoholforskningsråd CERA seminarium 23 mars Dagens föreläsning Vem är jag och vad ska
Läs merLandstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över Alkoholinförselutredningens delbetänkande Var går gränsen? (SOU 2004:86)
SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över Alkoholinförselutredningens delbetänkande Var går gränsen? (SOU 2004:86) Föredragande landstingsråd: Birgitta Sevefjord ÄRENDET Socialdepartementet har
Läs merFjärde rapporten. om införlivande av hälsoskyddskrav. i gemenskapens politik
Fjärde rapporten om införlivande av hälsoskyddskrav i gemenskapens politik (1999) Innehåll Inledning Vägen framåt Behovet av inriktning Utvärdering av gemenskapspolitikens inverkan på folkhälsan Slutsatser
Läs merAnsvarsfull Alkoholhantering
Ansvarsfull Alkoholhantering Utbildning Tillsyn Samverkan En del av ett större arbete... Reglering och kontroll Sociala påtryckningar för regler och kontroll Sociala normer Begränsningar av tillgängligheten
Läs merPolicy för värdegrundsarbete i NSF
Policy för värdegrundsarbete i NSF NSF:s vision är ett solidariskt och drogfritt samhälle med kreativa och modiga världsmedborgare. Grunden till detta är NSF:s värdegrund som omfattar scoutlag och -löfte
Läs merDatum Vår referens Ersätter 2010-09-30 Elisabet Ohlsson
YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation Ingemar Hamskär 114 94 Stockholm Datum Vår referens Ersätter 2010-09-30 Elisabet Ohlsson Ert meddelande 2010-07-16 0059 Ert nummer Utländsk näringsverksamhet
Läs merReglera inte bort oss! Inledning
Reglera inte bort oss! Inledning Ända sedan starten har den svenska servicehandeln mött på motstånd i form av ibland orimliga regleringar. Exemplen är många på hur servicehandeln har fått betala priset
Läs merFöretagarombudsmannen
Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se Prel. version Ärendenummer: FO 2009-01 Datum: 2009-01-25 Utredare: Micha Velasco Utredning avseende försäljning av sjönära
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 10.12.2013 2013/0309(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och
Läs mer12671/17 hg/abr/ab 1 DGD 2C
Europeiska unionens råd Bryssel den 29 september 2017 (OR. en) 12671/17 NOT från: till: Ordförandeskapet Föreg. dok. nr: 12112/17 Ärende: FREMP 99 JAI 847 COHOM 103 POLGEN 125 AUDIO 103 DIGIT 196 Ständiga
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.7.2016 COM(2016) 438 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om tillämpning av lagstiftningspaketet
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet
Regeringskansliet Faktapromemoria Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Miljödepartementet 2016-03-21 Dokumentbeteckning KOM(2016) 53 Förslag till Europaparlamentets
Läs merAllmänheten om alkoholpolitiken. Datum:
Allmänheten om alkoholpolitiken Synovate Temo: Arne Modig Datum: 2006-05-11 Undersökningen Synovate Temo på uppdrag av Svenska Bryggareföreningen. Målgrupp: den svenska allmänheten 18 år och äldre. Telefonintervjuer
Läs merMärken i offentlig upphandling
Märken i offentlig upphandling Nya svenska LOU år 1994 En upphandlande enhet måste noga ange vilka omständigheter den avser att beakta i de fall den väljer att anta det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.
Läs merSKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL
SKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL 1.1.1 Inledning 1. Den skotska regeringen framlägger förslag att införa ett Minimipris Per Enhet Av Alkohol så att den skada som görs
Läs mer2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Läs merR 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001
R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 Till Europeiska kommissionen Meddelande om europeisk avtalsrätt Europeiska kommissionen publicerade den 11 juli 2001 Meddelande från kommissionen till rådet och
Läs mer3 Gällande rätt m.m. 4 Rättschefens bedömning 3 (5)
2 (5) Framställan avsåg ett mål gällande två turkiska medborgare och Förbundsrepubliken Tyskland angående skyldigheten för turkiska långtradarchaufförer att inneha visering för att tillhandahålla tjänster
Läs merHvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?
Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna
Läs merSociala tjänster för alla
Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen
Läs merStandard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen
Allmänna opinionen i europeiska Unionen Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten
Läs merFörslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.12.2018 COM(2018) 891 final 2018/0435 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EG) nr 428/2009 genom att bevilja
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
SV RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om läget när det gäller arbetet med riktlinjerna för statligt stöd till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse 1. RAPPORTENS SYFTE I sina slutsatser uppmanar Europeiska rådet
Läs merE-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN
E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda
Läs merU 73/2016 rd. elektroniska publikationer)
Statsrådets skrivelse till riksdagen om förslag till rådets direktiv (om mervärdesskattesats på elektroniska publikationer) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Europeiska kommissionens
Läs merAlkoholkonsumtionen i Sverige 2017
PM Alkoholkonsumtionen i Sverige 2017 Preliminära uppgifter Björn Trolldal Mars 2018 Sammanfattning De resultat som presenteras i detta pm för 2017 är preliminära. Några officiella uppgifter om restaurang-
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans Justitiedepartementet 2016-01-11 Dokumentbeteckning KOM(2015) 635 Förslag till Europaparlamentets och
Läs mer