mellan den nordiska alkoholpolitiken någon framtid? DEBATT & REFLEKTION

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "mellan den nordiska alkoholpolitiken någon framtid? DEBATT & REFLEKTION"

Transkript

1 Den europeiska integrationen har ökat kraven på en liberalisering av den restriktiva alkoholpolitiken i Norden. Motståndet mot monopolsystemet hade emellertid enligt artikelförfattaren börjat betydligt tidigare. Mötet med den europeiska verkligheten har enbart förstärkt denna trend, och gett monopolkritikerna nya argument. Paulette Kurzer DEBATT & REFLEKTION Har den nordiska alkoholpolitiken någon framtid? Då EG-domstolens länge emotsedda utslag i det s.k. Franzénmålet (Allmänna Åklagaren vs. Franzén C-189/95) äntligen kom, och utföll till Sveriges förmån, var det många av den nordiska alkoholpolitikens försvarare som drog en suck av lättnad. Utslaget i EG-domstolen är förvisso en seger för välfärdstänkandet, över det marknadstänkande EU representerar. Det verkar kanske därför som om den typ av alkoholpolitik som funnits i Sverige och Finland skulle vara säker för utifrån kommande krav på förändring och harmonisering. De högsta rättsinstanserna deklarerade, åtminstone för tillfället, att det statliga detaljhandelsmonopolet är förenligt med kärnan i EU-lagstiftningen. Jag skall i den här artikeln argumentera för att Sverige (och Finland) kan ha vunnit slaget, men sannolikt kommer att förlora själva kri- get.* Trots att monopolförespråkarna vann en juridisk seger i Landskrona tingsrätt innebär den gemensamma marknaden och den fria rörligheten en utmaning som inte alldeles lätt kan vare sig neutraliseras eller motarbetas. Redan EU-medlemskapet i sig utgör ett direkt hot mot Sveriges och Finlands sätt att hantera alkoholfrågan, eftersom denna fråga löper en risk att falla offer för "europeiseringen". Kollisionen mellan den nordiska alkoholpolitiken och EU handlar om mer än en kollision mellan olika kulturer (Ugland 1997). Den dynamiska energi som frigörs i samband med europeiseringsprocessen berör samhällets institutioner, attityder och opinioner. Efter EU-anslutningen har motståndet och klagomålen mot alkoholsystemet i båda länderna blivit allt starkare, genom att det allmänna stödet för detta system också i övrigt * En längre version av artikeln presenterades på Society for the Advancement of Scandinavian Studies' (SASS) konferens i Tempe, Arizona den 1-3 maj Författaren arbetar på en komparativ studie av hur den ekonomiska integrationen påverkat narkotikapolitiken i Holland, alkoholpolitiken i Sverige och Finland samt abortförbudet på Irland. 235

2 varit avtagande (Saglie 1996; Sulkunen 1987; Sutton 1998). Europeisering är ett vagt och populärt begrepp som hänvisar till allt som kan tänkas ha att göra med Europa, vilket gör att det förlorar all innebörd. Jag använder i den här artikeln begreppet europeisering för att beskriva två olika typer av mekanismer. Bägge kommer, hävdar jag, att undergräva både den filosofiska grunden för och den politiska effektiviteten i det nordiska alkoholsystemet. Den första mekanismen har att göra med den uppsättning regler som kodifierar den inre marknaden. Förverkligandet av de fyra friheterna (för varor, tjänster, personer och kapital) har lett till att gränsformaliteter och tullkontroller har luckrats upp. Då Sverige och Finland anslöt sig till EU den 1 januari 1995 hade de inget annat val än att acceptera gemenskapens regelverk (acquis Communautaire) och de mellanstatliga överenskommelserna (acquis politique). I det här skedet (när gemenskapen har femton medlemsstater, och man dessutom planerar att i en nära framtid utvidga med ytterligare fem eller sex) kommer Kommissionen inte längre att bevilja permanenta inskränkningar i eller undantag från gemenskapens lagstiftning, direktiv eller regler. De fyra friheterna är därför en realitet man som EU-medlem är tvungen att beakta. Den inre marknaden representerar dessutom alltid en tvåsidig process, genom att avregleringen på nationell nivå motsvaras av ökad reglering på övernationell nivå. Både EU-kommissionen och EG-domstolen har makt att utforma de avreglerade marknaderna, och de har nitiskt arbetat för att avlägsna all gräns- och tullkontroll mellan EU-länderna. Efter EU-inträdet utnyttjade medborgarna i Sverige och Finland omedelbart de liberalare införselreglerna genom att inhandla billigare alkohol utomlands. Den inre marknaden ger ju konsumenterna en möjlighet att undvika restriktioner ifråga om pris och tillgänglighet genom att de kan resa utomlands. Genom att på det här sättet "rösta med fötterna" undergräver konsumenterna därmed hela monopolsystemets legitimitet och effektivitet. Den andra mekanismen är mer subtil och har att göra med den kulturella innebörden i att vara europé, och en del av Europa. Ingen av medlemsstaterna, med undantag av två av de tre nordiska länderna (Finland och Sverige), reglerar detaljhandelsförsäljningen av alkohol med hjälp av monopol. Det kontinentala dryckesmönstret, dvs. det som är förhärskande utanför Norden, bygger på en måttlig men regelbunden konsumtion av öl och vin, och på självkontroll (Hubkens & Knibbe & Drop 1993). Dryckesvanorna i både Sverige och Finland har emellertid i allt högre grad börjat påminna om de kontinentala, dvs. mer öl och vin och mindre brännvin. Ifall konsumenterna i Sverige och Finland börjat dricka som på andra håll, förutom att totalkonsumtionen i allmänhet är lägre än i det övriga Europa, borde den statliga kontrollen ersättas av ett system som bygger på det personliga ansvaret. Det finns visserligen fortfarande de som framför medicinskt inriktade argument mot alkoholen, men många är ovilliga att av folkhälsoskäl begränsa sin personliga frihet. De som kritiserar alkoholpolitiken (konservativa politiker, näringslivet, olika konsumentgrupper) har lyckats överföra alkoholdebatten till att gälla frågan om fri respektive reglerad handel samt principen om icke-diskriminering. Man har med andra ord utnyttjat Europa-argumentet som ett sätt att legitimera kraven på att monopolsystemet antingen skall skrotas ner eller radikalt reformeras. Jag skall i följande avsnitt beskriva hur man i konflikten mellan alkoholmonopolen och EU på helt olika sätt tolkar statens roll ifråga om den privata konsumtionen. Därefter skall jag i artikelns senare del diskutera på vilket sätt EU-medlemskapet påverkat de finländska och svenska konsumenternas attityder och beteende. 236

3 Alkoholpolitiken och EU Medlemskapet i EU innebär en utmaning för alkoholpolitikens samtliga delaspekter produktionen, handeln, priserna, konsumtionsmönstren, preventionen och behandlingen vilket medför en grundläggande kollision mellan olika värderingar. I de övriga europeiska länderna har man övergett idéen om att man i syfte att befordra en viss moral har rätt att reglera konsumtionen och det privata beteendet. I stället framhäver man individualiteten och försöker bygga upp ett samhälle där man kan leva utan att känna sig kontrollerad. Man betraktar medborgarna som fullvuxna och ansvarstagande samhällsmedlemmar som själva kan fatta beslut, och som förtjänar att vara fria från godtycklig myndighetskontroll. EU-tjänstemän från andra europeiska länder vägrar att för medelklasshushållens räkning fatta beslut om vad som bör betraktas som lämpligt beteende. Viktiga undantag görs för substanser som allmänt anses vara starkt beroendeskapande eller skadliga. Såväl handeln med som konsumtionen av narkotiska ämnen är föremål för en strikt kontroll och starka sanktioner i så gott som alla utvecklade industriländer. Det är bara i fyra av de fem nordiska länderna (Island, Finland, Norge och Sverige) man gör ett undantag också för drickandet, och gör även detta till föremål för statliga åtgärder. Därför är man i de övriga EU-länderna ofta fullständigt förbluffad över den nordiska alkoholpolitiken, och har svårt att värja sig för misstanken att det kanske finns dolda motiv bakom de passionerade påståendena om att man försvarar folkhälsan. Den andra centrala källan till oenighet gäller det sätt på vilket man i EU-maktens korridorer definierar alkoholen. Inom Kommissionen definieras alkoholen i princip antingen som en industri- eller en jordbruksprodukt. De direktiv som gäller vin, och som utfärdas av Generaldirektoratet för jordbruksfrågor, har inget att göra med dess förment skadliga effekter för hälsan eller samhället. Kommissionens teknokrater är tvärtom ivriga att befrämja vinkonsumtionen för att bli av med det dyra överskottet, eftersom lagringskostnaderna för medlemsstaterna blir betydande. Den stora notan för det komplicerade systemet av subsidier till vinproducenterna kan inte upprätthållas i längden, och den bästa lösningen på problemet är därför att söka nya marknader och konsumenter. Europaparlamentet, som annars brukar ha förståelse för konsumentgruppernas miljö- och hälsokrav, står på god fot med vinindustrin. Parlamentet försökte i början av 1990-talet finna på olika lösningar för att få de nya medlemsstaterna att sänka sin höga alkoholskattenivå, och ut tryckte i samma veva sitt missnöje med att "underkonsumtionen" av vin var så påfallande i de nya medlemsstaterna (Nycander 1996, ). Spritdryckerna betraktas visserligen som alkoholdrycker, men produktionen kontrolleras av enorma internationella spritföretag som ägnar sig åt intensivt lobbyarbete för att eliminera alla former av marknadsrestriktioner och -hinder. Alkoholindustrin inrättade därför en speciell lobbygrupp, Amsterdamgruppen, som representerar fyrtio av de största alkoholtillverkarna. År 1992 varnade man Kommissionen att alkoholindustrin direkt sysselsatte personer, och att antalet indirekt sysselsatta var inte mindre än 2,25 miljoner. Amsterdamgruppen arbetar envetet för att neutralisera den information som utges av WHO:s Europakontor, som också i övrigt lyssnar noga på vad man har att säga i EU-maktens centrum, väl medveten som man är om de för vinet och brännvinet gynnsamma opinioner som råder i Bryssel. Begreppet alkoholpolitik är därför något som får det att ringa i många alarmklockor i Bryssel. Den administrativa och rättsliga uppfattning man anammat står t.ex. i uppenbar konflikt med det sätt att resonera som de berörda tjänstemännen från de nordiska medlemsländerna brukar representera. Socialpoli- 237

4 tiken har alltid spelat en underordnad roll i EU:s historia och utveckling, och det är endast Kommissionen som har mandat i socialoch hälsofrågor. Det finns därför mycket lite utrymme för att förhandla eller diskutera social- eller hälsopolitiska frågor, och EU:s olika organ är inte involverade i denna viktiga form av policy-arbete (Majone & Baake 1996). Det här gjorde att man redan från början, t.o.m. då man år 1989 började förhandla om EES-avtalet, kritiserade alkoholmonopolen för att snedvrida konkurrensen och frihandeln, samtidigt som representanter för Kommissionen ifrågasatte påståendet om att alkoholen har skadliga följder för folkhälsan. Så fort Sverige och Finland avstod från tanken om ett frihandelsavtal, och i stället gick in för ett fullvärdigt EU-medlemskap, framförde Kommissionen sina misstankar om att de statliga alkoholmonopolen inte var förenliga med EU-rätten. Det var i synnerhet monopolens kommersiella karaktär som Kommissionen ansåg problematisk, eftersom det kunde anses utgöra ett hinder för varornas fria rörlighet och en sund konkurrens. Kommissionen hänvisade också till ett tidigare utslag i EG-domstolen (Commission v. Germany; Case 178/84), enligt vilket protektionistiska åtgärder som vidtas i folkhälsosyfte är tillåtna endast i den mån de står i proportion till de mål man uppställt på nationell nivå. Det här försatte de svenska och finländska förhandlarna i en besvärlig position, eftersom de var tvungna att framföra övertygande bevis för att man med mindre restriktiva åtgärder inte skulle kunna uppfylla folkhälsomålen. För att tillfredsställa Kommissionen, och anpassa sin lagstiftning till EU-rätten, stiftade parlamenten i Sverige och Finland nya alkohollagar år Slutresultatet var att alkoholmonopolen förlorade samtliga monopol förutom detaljhandeln, dvs. produktionen, partihandeln, importen och exporten. Man försökte i utbyte av Kommissionen få rätt till undantag angående reglerna för den gemensamma marknaden. Kommissionen hade nämligen, i samband med att man skapade den inre marknaden, lagt ner stor energi på att avlägsna alla hinder ifråga om resenärers införsel av accisbelagda alkoholdrycker. De restriktioner som finns är närmast riktgivande och kan överskridas ifall man kan visa att importen inte sker i kommersiellt syfte. Sverige och Finland har ju i motsats till detta haft strikta regler för hur mycket man får ta in i landet. Efter intensiva förhandlingar och envetet lobbyarbete har bägge länderna lyckats förhala övergången till EU:s regler. Resultatet år 1996 var att Finland valde att bibehålla undantaget till den sista december 2003, medan Sverige valde en annan väg, och skall omförhandla i frågan efter tre år (dvs. år 2000). Frågan om alkoholpolitiken stod aldrig i centrum i samband med förhandlingarna om inträde i EU (Miles 1997, ). Det mesta av debatten fokuserades i stället på frågan om medlemskapet var förenligt med neutraliteten, och om det kunde motverka den djupa recession som rådde i början av 1990-talet. Det hände visserligen då och då att myndigheterna tillfrågades om hur medlemskapet skulle påverka alkoholpolitiken. Speciellt i Sverige försökte tjänstemännen lugna nykterhetsaktivisterna med att situationen var under kontroll, och att alkoholpolitikens legitimitet inte var ifrågasatt. I vilken mån politikerna medvetet vilseledde väljarna, eller helt enkelt missförstod de politiska signalerna från Kommissionen är inte så lätt att bedöma. Däremot är det klart att EU-medlemskapet givit den restriktiva alkoholpolitikens anhängare en svår huvudvärk. Alkoholpolitiken efter inträdet i EU Anslutningen till EU medförde omedelbart en kraftig ökning i såväl den illegala som den legala införseln av alkohol, fr.a. som ett resultat av att de tidigare tidsgränserna slopades. Man beräknar t.ex. att det finländska monopolets 238

5 försäljning i södra Finland hade varit mellan 3 och 5 procent större om det inte skett någon införsel av alkohol från Ryssland och Estland. Det är också uppenbart att de stora mängder som införs olagligt till Finland inte kan införas eller distribueras utan hjälp av en organiserad brottslighet. Förutom smugglingen växte också den lagliga införseln av alkohol från Ryssland och Estland dramatiskt (se vidare Österberg et al. 1996; Österberg & Haavisto 1997). Experimentet med en liberal alkoholimport fick emellertid ett abrupt slut: den återinfördes tidsgränsen på minst 20 timmar för alkoholinförsel från tredje land (en tidsgräns som Kommissionen för övrigt har kritiserat). För medborgare från tredje land är gränsen 72 timmar. Som en följd av dessa restriktioner har mängden alkohol som inhandlas i Ryssland och Estland sjunkit med ungefär hälften. I dag förefaller situationen att vara under kontroll, om man frånser att införselbegränsningarna inom EU definitivt kommer att avlägsnas i och med utgången av år Då kommer staten definitivt att bli tvungen att överge sin höga alkoholskatte politik. Svenska konsumenter har inte turen (eller oturen) att ha en granne med en avsevärt lägre levnadsstandard. Däremot har de en betydande inhemsk marknad, och en gammal hembränningstradition. Man beräknar att det i mitten av 1980-talet fanns ungefär destillationsapparater i Sverige (Sournia 1990, 192). Efter EU-inträdet blev det avsevärt mer lockande att smuggla in antingen ren alkohol eller brännvin. Det här syns också i tullstatistiken, enligt vilken det skett en dramatisk ökning av mängderna insmugglad alkohol (Ohlsson 1997). 1 Samtidigt sjönk försälj ningen via alkoholmonopolet, vilket ledde till att statskassan år 1996 gick miste om 462 miljoner SEK i skatteintäkter (a.a.). Även om problemet med smugglingen kunde fås under kontroll är den svenska alkoholpolitiken fortfarande hotad. År 1995 infördes t.ex flaskor (legalt) danskt öl per timme. Den här ölshoppingen har klart påverkat detaljhandeln i södra Sverige, där försäljningen av brännvin och öl har minskat med 20 procent (The Economist 1996, 38). För att stävja den ökade gränshandeln sänktes skatten på starköl (mer än 3,5 volymprocent alkohol) i januari 1997 från 2,38 SEK till 1,45 SEK per liter/volymprocent alkohol. Avsikten var att minska det danska ölets popularitet, och därigenom tillfredsställa de privata ölbryggerierna inom det egna landet. 2 I slutet av år 1997 publicerade de svenska bryggerierna en rapport, enligt vilken den oregistrerade konsumtionen uppgår till 40 procent av den registrerade konsumtionen (Stort mörkertal..., 1997). Även om man kan misstänka att uppskattningen påverkats av bryggarnas egna intressen återstår det faktum att de svenska konsumenterna köper mer alkohol utomlands än någonsin tidigare. Därmed är hela det statliga monopolets legitimitet ifrågasatt, eftersom alltfler svenskar förefaller att kringgå de restriktioner som finns. Till råga på allt utmanade en handlare i södra Sverige två dagar efter EU-inträdet den svenska lagstiftningen genom att sälja franskt vin i sin butik. Efter flera års behandling kom utslaget: de femton domarna i EG-domstolen uppmanade visserligen Sverige att lätta sina omständiga och dyra licensregler för importörer och distributörer, men konstaterade att det svenska alkoholmonopolet i övrigt inte är diskriminerande och därför, i enlighet med EUrätten, kan upprätthållas i folkhälsosyfte. Beslutet var en angenäm överraskning eftersom det i en preliminär rapport i mars 1997, uppgjord av den danska generaladvokaten Michael Elmer, hette att man var mycket kritisk mot detaljhandelsmonopolet, och att folkhälsomålsättningen kunde uppnås också utan ett monopol. Franzén-målet bidrog till att nya typer av argument dök upp i den alkoholpolitiska debatten. Nu framträdde på ett synligare sätt än tidigare representanter för den privata bryg- 239

6 geriföreningen, detaljhandeln samt olika konservativa politiker dvs. röster som tidigare hade uteslutits från den offentliga arenan för att deras åsikter har ansetts vara för radikala, och stå alltför mycket i kontrast till allmänt vedertagna värderingar och normer. Det intresse som nu visades från internationellt håll, och de frågor som ställdes, gjorde att debatten nu kunde föras i nya termer såsom det privata kontra det statliga ansvaret, och frihandel kontra statliga monopol. Det är, hävdar den privata sektorn, i den enskilda konsumentens intresse att skapa och upprätthålla en fri konkurrens. Dessutom påpekade systemets kritiker redan före EU-inträdet att de svenska konsumenterna är rationella varelser som föredrar att välja den alkohol som är billigast och lättast tillgänglig (Sutton 1998, ). Eftersom en stor del av den här debatten förs i offentligheten är konsumenterna medvetna om att det existerar också ett alternativt sätt att betrakta relationerna mellan de statliga myndigheterna, alkoholen och samhället, vilket bekräftar många av deras egna fördomar gentemot monopolsystemet, och stärker deras tilltro till sin förmåga till självkontroll. Medan en överväldigande majoritet av medborgarna i både Finland och Sverige (80 procent) enligt de undersökningar som gjorts motsätter sig en avreglering av spritdrycksförsäljningen har de flesta ingenting emot att man säljer viner i dagligvarutbutikerna. År 1997 hade den andel av svararna i Sverige som anser att vin kunde säljas i matbutikerna stigit till 55 procent, vilket innebär att mer än hälften av svenskarna anser den personliga friheten viktigare än folkhälsosynpunkterna, oberoende av vad man i sig anser om vinets hälsomässiga risker (Holder et al. 1998). Jämfört med Sverige är befolkningen i Finland t.o.m. ännu villigare att företa en radikal omprövning och revidering av alkoholpolitiken: år 1997 ansåg nämligen hela 75 procent av svararna att vinet borde säljas i dagligvarubutikerna (Ahlström & Österberg 1992, 447; Ahlström & Österberg 1997). Ett annat sätt att få en bild av hur stödet för alkoholpolitiken har gått ner i Finland är att se hur man under olika tidpunkter förhållit sig till den rådande politiken. Medan majoriteten ännu år 1981 var tillfreds med alkoholpolitiken, och inemot hälften t.o.m efterlyste en skärpning, var det år 1996 bara 20 procent som ville ha en restriktivare politik, trots att alkoholen hade blivit mer tillgänglig än någonsin förut. Däremot ville 40 procent ha en ytterligare avreglering (Ahlström & Österberg 1997). Attityderna till en försäljning av vin i matbutikerna är en viktig indikator på det generella stöd alkoholpolitiken åtnjuter. Ifall vinerna flyttas över till den privata sektorn är de flesta konsumenterna tvungna att besöka statens butiker endast för att inhandla starkviner (såsom sherry och portvin) eller brännvin. Många skaffar sig redan nu sina starkvaror antingen den illegala vägen eller i samband med utrikesresor. Det innebär oundvikligen att statsmonopolet dramatiskt kommer att drabbas, eftersom man blir tvungen att tävla med dagligvaruhandeln om försäljningen av de populäraste dryckerna. Dessutom gäller att det huvudsakliga motivet för ett statligt detaljhandelsmonopol uttryckligen är att man vill förhindra att privata aktörer börja tävla på alkoholmarknaden, med pris och tillgänglighet som konkurrensmedel. Statsmonopolet gör inte reklam för alkoholen, lyfter inte fram enskilda märken och satsar inte resurser på att maximera försäljningsvolymerna. Ifall det blir tillåtet att sälja vin i matbutiker börjar de privata handlarna locka konsumenterna till sig genom att marknadsföra alkoholen. Av samma anledning kommer en del av de stora butikskedjorna antagligen att börja importera viner, för att sedan sälja sina "egna" märken till ett extrabilligt pris. Det är uttryckligen den här situationen som tjänstemännen inom social- och hälsovården hittills har försökt undvika. Man har, i enlig- 240

7 het med den gängse uppfattningen inom nykterhetsrörelsen, aldrig betraktat alkoholen som jämförbar med andra livsmedel eller drycker. Den är tvärtom en beroendeskapande och ohälsosam produkt, som motiverar att den från myndigheternas sida blir föremål för särskilda restriktioner ifråga om priser, kvantiteter och distribution. Det är en allmänt accepterad uppfattning att destillerade alkoholdrycker är en folkhälsorisk, och därför inte bör vara tillgängliga inom dagligvaruhandeln. 3 Men spritdryckerna stod år 1996 för endast 25 procent av den totala alkoholkonsumtionen (Nordic Alcohol Statistics 1997, ). Ifall brännvinet inte längre utgör den nationella favorit drycken, och det går att köpa både vin och öl i kvartersbutiken, ja då behöver de flesta överhuvudtaget aldrig bege sig till statens monopolbutiker. Utsikterna för det statliga detaljhandelsmonopolet är med andra ord allt annat än ljusa. Endel optimister hävdar att statens monopolbutiker också på en privatiserad alkoholmarknad fortsättningsvis kan spela en framträdande roll, eftersom de kan ståta med ett brett sortiment från dussintals länder. Enligt den logiken kommer monopolet också i fortsättningen att utgöra destinationen för alla seriösa vinkännare, och utvecklas i riktning mot mer specialiserade butiker. Det här är emellertid ett sätt att argumentera som sannolikt bygger på ett önsketänkande. Det är visserligen sant att framför allt de svenska konsumenterna blivit hängivna vinkonsumenter (32 procent av totalkonsumtionen), och att Systembolagets personal är allmänt erkänd för sin vinkunskap. Ändå är problemet i detta scenario att de statliga detaljhandlarna är tvungna att konkurrera med den privata sektorn, och att det blir oerhört dyrt att upprätthålla ett brett sortiment för att tillfredsställa de kräsna kunderna. Hur skall finans- och socialdepartementen ekonomiskt och ideologiskt kunna legitimera det att man upprätthåller ett sortiment på mer än 200 vinmärken, starkviner, likörer, brännvin etc., i en situation där försäljningen samtidigt dramatiskt minskar? Är det de finländska och svenska skattebetalarnas sak att betala för att staten skall kunna upprätthålla lyxiga alkoholbutiker? Hela tanken på att konkurrera med den privata sektorn genom att specialisera sig på import av dyra märken strider emot grundtanken i systemet med ett statligt monopol. Syftet är ju att minska drickandet, inte att kunna erbjuda ett bländande sortiment av alla upptänkliga märken. Det här skulle emellertid inte enbart stå i strid med alkoholpolitikens grundvalar, utan förbiser också möjligheten att den privata sektorn själv bildar supermarketkedjor som erbjuder dels ett begränsat utbud av billiga bulkvaror, dels specialbutiker med ett annorlunda och dyrare urval. Oberoende av hur frågan om vin i matbutikerna sist och slutligen blir löst är det ett faktum att debatten i sig har omdefinierat arenan för handling och beslutsfattande. Det som tidigare betraktades som fåtalets opinion, och som ett uttryck för höjden av förfining, är nu en åsikt som delas av breda samhällsgrupper. Finländska konsumenter dricker t.ex. relativt små mängder vin (20 procent av totalkonsumtionen), men är trots det ivriga på att få vin i matbutikerna. En orsak till det är att vinet för dem symboliserar förfining; det är ju något man dricker i Europa och Finland hör till Europa (Arter 1995). Medlemskapet i den Europeiska unionen (och därförinnan debatten som föregick medlemskapet) har därmed på ett subtilt sätt medverkat till att omdefiniera alkoholens roll i samhället. Det här även om rötterna till upproret gentemot statsmonopolet ligger längre tillbaka i tiden, i den utveckling Finland och Sverige har genomgått, karaktäriserad av en allt högre utbildningsnivå, ökad urbanisering och ett ökat välstånd. Drickandets sociala funktion har i bägge länderna förändrats, i takt med att brännvinet har ersatts av öl och 241

8 vin. Även om de flesta finländarna fortfarande dricker endast sporadiskt, och föredrar kaffe eller mjölk i samband med måltiderna, betraktas alkoholen av en betydande del av befolkningen uppenbarligen inte längre som ett rusmedel (Simpura 1995). Fram till diskussionerna om ett EU-medlemskap var det i Finland och Sverige fullständigt otänkbart att tillåta försäljning av något annat än mellanöl i matbutikerna. I dag, endast några år senare, föreslår flera kända påverkare öppet att också de svaga vinerna skall flyttas över till matbutikerna. Detta är en anmärkningsvärd kantring i opinionerna, som inte kan utgöra annat än ett allvarligt hot mot alkoholpolitiken. Denna kan ju fungera enbart om samhället fördömer alkoholkonsumtion, och man är villig att underkasta sig både konstgjorda och kostsamma restriktioner och hinder. I takt med att drickandets moraliska stigma har försvunnit har alltfler konsumenter börjat betrakta drickandet som en ordinär del av vardagen, och motsätter sig därför monopolets olägenheter i form av höga priser och (i synnerhet i Sverige) kortare öppettider och längre köer. Alkoholpolitikens effektivitet är i sista hand beroende av i vilken mån konsumenterna accepterar den ideologi och de normer den bygger på. Man kan inte tvinga fram en acceptans genom inskränkningar i öppettiderna och skyhöga priser. Konsumenterna måste i stället uppleva restriktionerna som helt legitima hinder, och rätta sig därefter. En situation där konsumenterna i stor omfattning struntar i restriktionerna genom att köpa billig alkohol utomlands och dricka hembränt undergräver restriktionerna, och påminner om den situation som i Finland rådde mot slutet av förbudslagstiden (1932). Då ledde en omfattande svartabörshandel och annat lurendrejeri från i övrigt laglydiga medborgares sida till att tilltron till förbudslagen undergrävdes, vilket ledde till krav på dess upphävande. Motståndet mot, eller åtminstone indifferensen ifråga om det statliga detaljhandelsmonopolet är mest utbrett i Finland. Vissa finländska politiker är t.ex. beredda att helt slopa det statliga alkoholmonopolet Alko. Den nuvarande generaldirektören vid Alko-Bolagen (och tidigare ordförande för det konservativa partiet), Ilkka Suominen, föreslog sommaren 1997 att man skulle frångå det statliga monopolet och öppna marknaden för konkurrens. Han motiverade det med den fria gränshandelns krav, och med att den statliga kontrollen över alkoholhandeln baserar sig på en "myt" om de finska dryckesmönstren (McIvor 1997, 3). Offentliga uttalanden av det här slaget förstärker givetvis enbart de monopolkritiska krafternas ställningar, och gör det oerhört svårt att argumentera för monopolets bevarande. Slutsatser Jag har i denna artikel argumenterat för att det verkliga hotet mot den nordiska alkoholpolitiken ligger i den förändring som skett i den allmänna opinionen, symboliserad av de svenska och finländska konsumenternas ökade beredskap att trotsa rådande restriktioner. Denna förändring i opinionsklimatet var synlig redan på 1980-talet. Det Europa nu har gjort är att man legitimerat en annan syn på restriktionerna, och givit konsumenterna i Sverige och Finland nya möjligheter att kringgå begränsningarna i det egna landet. Även om den restriktiva politiken förlorade mycket av sitt publika understöd redan före EU-anslutningen åtnjöt grundbultarna i den alkoholpolitiska ideologin ändå till helt nyligen respekt bland såväl äldre som yngre konsumenter. EU och den inre marknaden har introducerat ett nytt sätt att tala om alkoholpolitik, och om drickandets mening. De svenska och finländska alkoholdrickarna är, i egenskap av européer, ovilliga att pruta på sin personliga frihet av hänsyn till folkhälsan. Alkoholen kan visserligen fortfarande betraktas som skadlig, 242

9 men svenskar och finländare ser helst att myndigheterna använder sig av andra metoder i syfte att stävja direkt missbruk. Därtill kommer att det undantag Kommissionen och Ministerrådet beviljade i samband med medlemskapsförhandlingarna uttryckligen var avsedda som en övergångsordning i anpassningen till europeisk standard. Efter att Sverige och Finland hade accepterats som medlemmar var tiden förbi ifråga om specialöverenskommelser, undantag och dispenser. En union med femton medlemsstater (och ytterligare ett halvdussin i väntrummet) kan inte längre bevilja dispens för enskilda medlemsstater. Även om man i Bryssel skulle ha starka sympatier för de alkoholpolitiska målsättningarna utesluter såväl EU-rätten som den tilltagande marknadsintegrationen varje form av särbehandling för Sveriges och Finlands del. EG-domstolen har visserligen visat ett förnyat intresse för den svåra frågan om de nationella och kulturella särdrag som är specifika för de enskilda medlemsländerna. Domarna vägrade därför acceptera den preliminära rapporten av Generaladvokaten. Å andra sidan ligger problemet inte alls i spänningen mellan de enskilda staternas lagstiftning och EU-rätten. Den kritik som i dag riktas mot den restriktiva politiken kommer från de medborgare vars privata beteende och beslut undergräver den tidigare alkoholfientliga politikens logik och rationalitet. Olika intresse grupper har i den här situationen riktat in sig på den tilltagande ambivalensen ifråga om begränsningarna i detaljhandeln, och fört fram tanken på en försäljning av vin i privata butiker. Utslaget från EG-domstolen innebar i praktiken att den slutliga lösningen sköts upp till utgången av år Senast då är Finland och förmodligen också Sverige tvungna att införa gemensamma EU-regler ifråga om införselkvoter, och det är svårt att föreställa sig hur de statliga monopolen där efter skall kunna konkurrera med de utländska priserna. Endel observatörer åser med bävan hur alkoholpolitiken går mot sin upplösning. Men de facto har den antagligen redan förlorat sin betydelse. Jag har försökt visa på vilka olika följder den inre marknaden har haft och kommer att ha. De flesta undersökningar om den europeiska integrationen fokuserar på företagskonglomerat, affärsstrategier, kapital- och finansströmmar samt produktmarknader, i syfte att dokumentera utvecklingen mot en mer homogeniserad marknad. Men den inre marknaden, och då speciellt människors fria rörlighet, kommer också att påverka den typ av lagstiftning som finns till för att reglera det som uppfattas som "syndigt". Skillnaden mellan den gängse europeiska standarden och den definition man i enskilda länder gör i specifika moraliska frågor ger upphov till spänningar och konflikter. Myndigheterna i dessa länder är därför tvungna att lösa problemet, vilket oftast förutsätter att man mjukar upp de nationella normerna och anpassar dem till EU-nivå. Även om de flesta teorierna kring den gemensamma marknaden koncentrerar sig på rättsliga och institutionella frågor, är det uppenbart att ett enat Europa också utövar ett märkbart kulturellt inflytande. När man konfronteras med attityder och opinioner i andra europeiska länder framhävs kontrasten mellan den restriktiva policyn i det egna landet och avsaknaden av motsvarande i det övriga Europa. I en situation där stödet för den egna policyn redan från förut har börjat svikta blir andra länders sätt att lösa frågan ett starkt argument för att lagstiftningen i det egna landet borde harmoniseras med de övriga ländernas lagstiftning. De studier som gjorts angående tendensen till konvergens har misslyckats med att finna entydiga bevis för att en sådan faktiskt äger rum. Alkoholpolitikens utveckling visar emellertid att det finns ett uppenbart tryck i den riktningen, eftersom det är svårt för enskilda regeringar att upprätthålla en restriktiv policy, 243

10 gentemot kravet på fri rörlighet för varor, personer och kapital. Det finns emellertid ett aber, och det är att europeiseringen framkallar en konvergens ifråga om tanke- och handlingsmönster enbart i den mån väljarna är anhängare av den europeiska modellen. Denna är i sin tur lockande uttryckligen för att medborgarna förlorat sitt förtroende för politiken i det egna landet. Den lockelse Europa utövar är alltså omvänt proportionell mot stödet för det egna landets restriktiva politik. NOTER Översättning: Thomas Rosenberg 1. I genomsnitt upptäcks kring 10 procent av den insmugglade alkoholen vid gränsen (Ohlsson 1997). Det innebär att den illegala alkoholen uppgår till ungefär 5 miljoner liter. 2. Sverige kom också överens med Kommissionen om att tillämpa en enhetlig skattetabell, utgående från dryckernas alkoholhalt. Det innebar i praktiken att det s.k. folkölets skattegrad höjdes. 3. Även representanterna för supermarketkedjorna samt de konservativa politikerna är ense om att spritdrycker endast skall få säljas i statliga butiker som inte drivs av något vinstintresse. REFERENSER Ahlström, Salme & Österberg, Esa (1992): Changes in Climate of Opinion Concerning Alcohol Policy in Finland in the 1980s. In: Contemporary Drug Problems 19: Ahlström, Salme & Österberg, Esa (1997): Public Attitudes Towards Alcohol Control in Finland in the 1990s. Paper presented at the 23rd Annual Alcohol Epidemiology Symposium, June 2-6 Arter, David (1995): The EU Referendum in Finland on 16 October 1994: A Vote for the West, not for Maastricht. In: Journal of Common Market Studies 33: Holder, Harold et al. (1998): European Integration and Nordic Alcohol Policies: Changes in Alcohol Controls and Consequences in Finland, Norway, Sweden Ashgate: Brookfield Hupkens, Christianne & Knibbe, Ronald & Drop, Maria (1993): Alcohol Consumption in the European Community: Uniformity and Diversity in Drinking Patterns. Addiction 88: Majone, Giandomenico & Baake, Pio (1996): Regulating Europe. New York: Routledge McIvor, Greg (1997): Call to scrap Finland's state Alko monopoly. Financial Times, August 1 Miles, Lee (1997): Sweden and European Integration. Ashgate: Brookfield Nordic Alcohol Statistics (1997): Nordic Alcohol Studies 14: (English Supplement) Nycander, Svante (1996): Svenskarna och spriten: Alkoholpolitik Stockholm: Sober Ohlsson, Sven (1997): Alkoholsmuggling till Sverige. Stockholm: Generaltullstyrelsen/Kontrollbyrån Simpura, Jussi & Paakkanen, Pirjo (1995): New Beverages, New Drinking Contexts? Signs of Modernization in Finnish Drinking Habits from 1984 to 1992, Compared with Trends in the European Community. Addiction 90: Sournia, Jean-Charles (1990): A History of Alcoholism. Nick Handley and Gareth Stanton. Cambridge, MA: Basil Blackwell Stort mörkertal i alkoholstatistiken (1997): Aftonbladet, September, 17 Sutton, Caroline (1998): Swedish Alcohol Discourse. Constructions of a Social Problem. Studia Sociologica Upsaliensis 45. Uppsala Österberg, Esa & Haavisto, Kari (1997): Alkoholsmugglingen till Finland under 1990-talet. Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift 14: Österberg, Esa & Haavisto, Kari & Ahtola, Raija & Kaivomurmi, Maija (1996): Itärajan viinaralli, alkoholin kulutus ja alkoholihaitat (Brännvinsrallyt vid östra gränsen, alkoholkonsumtion och -skador). Alkoholipolitiikka 61: Österberg, Esa (1993): Implications for Monopolies of the European Integration. Contemporary Drug Problems 20:

Regeringens proposition 1999/2000:121

Regeringens proposition 1999/2000:121 Regeringens proposition 1999/2000:121 Privat införsel av alkoholdrycker, m.m. Prop. 1999/2000:121 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25 april 2000 Lena Hjelm-Wallén Bosse

Läs mer

Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige?

Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige? Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige? Harold Holder (red) Harold Holder, Prevention Research Center, Pacific Institute for Research and Evaluation,

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om gårdsförsäljning av egenproducerat öl.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om gårdsförsäljning av egenproducerat öl. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2553 av Per Bill (M) Gårdsförsäljning av öl Sammanfattning Producenterna borde ha rätt att få rimliga möjligheter till avsättning av sina produkter. Det skulle

Läs mer

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm 2013-11-26 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Betänkande av Utredningen om tillsyn av marknadsföring och e-handel med alkoholdrycker m.m., SOU 2013:50 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt

Läs mer

Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson

Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Det är en lika spridd som felaktig uppfattning att det är EU som har skapat vad

Läs mer

Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning

Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning Det undantagstillstånd som Finland, Sverige och Danmark har i EU för införselkvoter på alkohol upphör den 1.1.2004. I och med det kan den enskilda medborgaren

Läs mer

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Eliason, Wennerström, Stävberg, Kindlund och Ståhl

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Eliason, Wennerström, Stävberg, Kindlund och Ståhl 1 (5) PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm Avdelning I NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Eliason, Wennerström, Stävberg, Kindlund och Ståhl FÖREDRAGANDE och PROTOKOLLFÖRARE Regeringsrättssekreteraren Norling KLAGANDE

Läs mer

Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna

Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna Meddelande Alkoholkonsumtionen ökar i Finland Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna i Finland med i genomsnitt 33 procent. Skatterna på starka alkoholdrycker sänktes med 44 procent och skatterna

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

Alkoholpolitik i Europa - en folkhälsofråga ANNA NA HEDHH. Socialdemokratisk ledamot i. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

Alkoholpolitik i Europa - en folkhälsofråga ANNA NA HEDHH. Socialdemokratisk ledamot i. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Alkoholpolitik i Europa - en folkhälsofråga ANNA NA HEDHH Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentetparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp EU BEHÖVER EN RESTRIKTIV ALKOHOLPOLITIK!

Läs mer

Gårdsförsäljning Vinklubbar Ungdomsförbunden

Gårdsförsäljning Vinklubbar Ungdomsförbunden Tis dag 2 3 oktobe r klockan 19 :0 0 I s påkulan: Alk oh olförsäljn in gen 20 2 2, finn s alk oh olm on opol k var s om idag? Faktorer som bevarar Både och Faktorers om hotar Svensk tradition Sortiment

Läs mer

Lagrådsremiss. Alkoholreklam i tryckta skrifter. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Alkoholreklam i tryckta skrifter. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Alkoholreklam i tryckta skrifter Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 27 februari 2003 Morgan Johansson Björn Reuterstrand (Socialdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Sju frågor och svar om gårdsförsäljning av alkohol

Sju frågor och svar om gårdsförsäljning av alkohol Sju frågor och svar om gårdsförsäljning av alkohol Författat av: Robert Damberg, september 2009 INLEDNING Alkohol och den politik som förs kring den är en het, spännande och engagerande fråga. Den verkar

Läs mer

Kommittédirektiv. E-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument. Dir. 2014:1. Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 2014

Kommittédirektiv. E-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument. Dir. 2014:1. Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 2014 Kommittédirektiv E-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument Dir. 2014:1 Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av relevanta

Läs mer

Gabriel Romanus, en socialliberal

Gabriel Romanus, en socialliberal MEDDELANDEN Gabriel Romanus, en socialliberal alkoholpolitiker Gabriel Romanus tillträdde posten som direktör för det svenska Systembolaget år 1982. Bakom sig hade han en lång erfarenhet av folkpartistiskt

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.7.2010 KOM(2010)399 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om Konungariket Sveriges genomförande av de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att tobaksvaror

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Lombach KLAGANDE 1. KR

Lombach KLAGANDE 1. KR HÖGSTA DOMSTOLEN PROTOKOLL Aktbil. nr Avd. 2 2004-03-26 Föredragning Mål nr B 712-03 i Stockholm Sida 1 (2) NÄRVARANDE JUSTITIERÅD FÖREDRAGANDE REVISIONSSEKRETERARE TILLIKA PROTOKOLLFÖRARE Munck, Lennander,

Läs mer

Höjning av alkoholskatten

Höjning av alkoholskatten Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Höjning av alkoholskatten April 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att punktskatterna på öl, vin, andra jästa drycker än vin

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Förslag till RÅDETS FÖRORDNING Bryssel den 24.02.2003 KOM(2003) 91 slutlig 2003/0038 (CNS) om upphävande av förordning (EEG) nr 3975/87 samt om ändring av förordning

Läs mer

U 55/2010 rd. Inrikesminister Anne Holmlund

U 55/2010 rd. Inrikesminister Anne Holmlund U 55/2010 rd Statsrådets skrivelse till Riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning (saluföring och användning av sprängämnesprekursorer) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen

Läs mer

Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse

Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse Bakgrund Som nämnts i de tidigare faktabladen så saknas en tydlig definition av begreppet allmänna tjänster på gemenskapsnivån. Däremot

Läs mer

Några alkoholfrågor med EG-rättslig anknytning

Några alkoholfrågor med EG-rättslig anknytning Några alkoholfrågor med EG-rättslig anknytning Delbetänkande av Alkohollagsutredningen Stockholm 2007 SOU 2007:113 Till statsrådet Maria Larsson Genom beslut den 6 september 2007 bemyndigade regeringen

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Rättsavdelningen Chefsåklagaren Lars Persson 2003-06-19 RÅ-2003/0625 B 712-03

RIKSÅKLAGAREN SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Rättsavdelningen Chefsåklagaren Lars Persson 2003-06-19 RÅ-2003/0625 B 712-03 RIKSÅKLAGAREN SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Chefsåklagaren Lars Persson 2003-06-19 RÅ-2003/0625 Ert Er beteckning B 712-03 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM KR m.fl../. Riksåklagaren angående förverkande

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

SKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL

SKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL SKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL 1.1.1 Inledning 1. Den skotska regeringen framlägger förslag att införa ett Minimipris Per Enhet Av Alkohol så att den skada som görs

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 28.11.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning 0824/2008, ingiven av Kroum Kroumov, bulgarisk medborgare, och undertecknad av ytterligare

Läs mer

CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE

CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE Den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och människor ökar ständigt. Detta leder oundvikligen till att de gränsöverskridande förbindelserna utvecklas, vilket i sin tur

Läs mer

Sveriges Bryggeriers enkät med Europaparlamentskandidater 2009

Sveriges Bryggeriers enkät med Europaparlamentskandidater 2009 Sveriges Bryggeriers enkät med Europaparlamentskandidater 2009 Sveriges Bryggerier skickade tre frågor till Sveriges hugade Europaparlamentariker den 15e maj. Här sammanställs alla svar vi fått in. Bör

Läs mer

Alkoholpolitik i Europa - en folkhälsofråga

Alkoholpolitik i Europa - en folkhälsofråga Alkoholpolitik i Europa - en folkhälsofråga Svenska Socialdemokrater i Europaparlamentetparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Den inre marknaden och företagen i Mälardalen

Den inre marknaden och företagen i Mälardalen November 2005 Den inre marknaden och företagen i Mälardalen Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden. Undersökningen har gjorts på uppdrag

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 Till Europeiska kommissionen Meddelande om europeisk avtalsrätt Europeiska kommissionen publicerade den 11 juli 2001 Meddelande från kommissionen till rådet och

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12.05.2003 KOM(2003) 252 slutlig 2003/0094 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 22 oktober 2001 PRELIMINÄR VERSION FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans Justitiedepartementet 2016-01-11 Dokumentbeteckning KOM(2015) 635 Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter.

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om typgodkännande för motorfordon Näringsdepartementet 2016-02-24 Dokumentbeteckning KOM (2016) 31 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om

Läs mer

SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN

SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 6.11.2007 SEK(2007) 1425 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR som åtföljer förslag till rådets rambeslut om ändring av rambeslut 2002/475/RIF om

Läs mer

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 Jonas Malmberg* 1. INLEDNING Staffan Ingmanson disputerade den 21 oktober 2005 på avhandlingen Erkännande av yrkeskvalifikationer inom

Läs mer

Embargo VISTA illimité(*)

Embargo VISTA illimité(*) EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den K(2015) Embargo VISTA illimité(*) Ärende: Statligt stöd Finland SA.40228 (2014/N) Stöd för att kompensera för skador orsakade av rovdjur Herr minister, Efter att ha

Läs mer

Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium

Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Systembolaget bjöd på kunskap Systembolagets seminarium Vad händer inom alkoholforskningen, måndagen den 10 maj i Stockholm, lockade ett 80-tal

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den, 19.03.2002 C(2002) 708 Ärende: Statligt stöd nr N 327/01 Sverige Stöd till trädgårdsnäringen Herr Minister, Jag har äran att meddela Er att kommissionen inte har några

Läs mer

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna

Läs mer

Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet

Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet Regeringskansliet Faktapromemoria Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet Näringsdepartementet 2015-05-21 Dokumentbeteckning KOM (2015)177

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Förslag till Bryssel den xxx KOM(2008) 414/3 2008/aaaa (COD) EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso-

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29-X-2007 K(2007)5341 Ärende: Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter Herr ambassadör,

Läs mer

Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden

Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden IP/03/1022 Bryssel den 16 juli 2003 Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden Europeiska kommissionen antog i dag

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1 FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1 1. Gulds renhet har traditionellt mätts i karat, varvid rent guld är 24 karat. Numera mäts den ofta i tusendelar.

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 2008/2173(INI) 20.11.2008 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om skydd av konsumenter, särskilt minderåriga, i samband med användning

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi PRELIMINÄR VERSION 2003/0252(COD) 5 februari 2004 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor,

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.7.2001 KOM(2001) 411 slutlig Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT om tjänsteföreskrifter och allmänna villkor för utövande

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut 1 Denna drogpolicy är ett av flera policydokument för att styra arbetet och verksamheten

Läs mer

Om drogrelaterade skador

Om drogrelaterade skador Den internationella legaliseringsdebatten Om drogrelaterade skador Att narkotikan hittills har varit illegal beror till stor del på att psykoaktiva substanser är potentiellt skadliga. Att väcka frågan

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 16.1.2008 PE400.400v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 16.1.2008 PE400.400v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 16.1.2008 PE400.400v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-24 Förslag till yttrande Luis Herrero-Tejedor

Läs mer

Skatt på alkoholdrycker och dryckesförpackningar

Skatt på alkoholdrycker och dryckesförpackningar Kundanvisning om punktbeskattning 23 Tull- och skatte behandling av gåvor som tagits emot från utlandet www.tulli.fi Januari 2013 Skatt på alkoholdrycker och dryckesförpackningar I Europeiska unionens

Läs mer

Promemoria om ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:22) om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen

Promemoria om ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:22) om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen 1 (5) Promemoria Promemoria om ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:22) om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen 1. Inledning Denna promemoria handlar

Läs mer

A Allmänt. Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

A Allmänt. Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut Diarienummer VERK 2011/472 Rubrik Ändring av Statens folkhälsoinstituts föreskrifter (FHIFS 2011:1) om teknisk sprit A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och

Läs mer

30.12.2005 Europeiska unionens officiella tidning L 347/1. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)

30.12.2005 Europeiska unionens officiella tidning L 347/1. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) 30.12.2005 Europeiska unionens officiella tidning L 347/1 I (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av ett system med

Läs mer

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006 Bilaga 1 Slutlig Rådspromemoria 2006-12-08 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Rådets möte den 19-21 december 2006 Dagordningspunkt 3a och 3b Rubrik: 3. Ekologiska produkter: a) Förslag

Läs mer

Företagarombudsmannen

Företagarombudsmannen Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se Prel. version Ärendenummer: FO 2009-01 Datum: 2009-01-25 Utredare: Micha Velasco Utredning avseende försäljning av sjönära

Läs mer

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda

Läs mer

Ansvarsfull Alkoholhantering

Ansvarsfull Alkoholhantering Ansvarsfull Alkoholhantering Utbildning Tillsyn Samverkan En del av ett större arbete... Reglering och kontroll Sociala påtryckningar för regler och kontroll Sociala normer Begränsningar av tillgängligheten

Läs mer

motbok.qxp 09-06-15 14.17 Sida 1 E 60 51 MOT BOK MOT [MOT SMUGGLING, LANGNING OCH OKONTROLLERAD FÖRSÄLJNING AV ALKOHOLHALTIGA DRYCKER]

motbok.qxp 09-06-15 14.17 Sida 1 E 60 51 MOT BOK MOT [MOT SMUGGLING, LANGNING OCH OKONTROLLERAD FÖRSÄLJNING AV ALKOHOLHALTIGA DRYCKER] motbok.qxp 09-06-15 14.17 Sida 1 E 60 51 MOT BOK MOT [MOT SMUGGLING, LANGNING OCH OKONTROLLERAD FÖRSÄLJNING AV ALKOHOLHALTIGA DRYCKER] motbok.qxp 09-06-15 14.17 Sida 2 AB VISBYSYSTEMET Motbok N:r E 60

Läs mer

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET Uppgifter om svaranden 1. Ange för- och efternamn ELLER namnet på den organisation / det företag / den institution du företräder

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Sammanträdesdokument 3.4.2008 B6-.../2008 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

EUROPAPARLAMENTET. Sammanträdesdokument 3.4.2008 B6-.../2008 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet EUROPAPARLAMENTET 2004 Sammanträdesdokument 2009 3.4.2008 B6-.../2008 FÖRSLAG TILL RESOLUTION enligt artikel 81.4 b i arbetsordningen av Guido Sacconi för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Läs mer

Ändringar Tillägg Förflyttning av stycke Strykningar

Ändringar Tillägg Förflyttning av stycke Strykningar Antagen version 2011 Förslag på ny version Ändringar Tillägg Förflyttning av stycke Strykningar DROGPOLITISKT PROGRAM VÄGEN MOT EN SOLIDARISK OCH DEMOKRATISK VÄRLD FRI FRÅN DROGER Drogpolitiskt program

Läs mer

C 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012. PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER

C 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012. PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER C 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012 PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA, SOM BEAKTAR att, i enlighet med artikel

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 21.10.2005 KOM(2005) 518 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN om en gemensam EU-metod för att bedöma administrativa kostnader till följd av lagstiftning

Läs mer

Finansminister Eero Heinäluoma

Finansminister Eero Heinäluoma Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av ett förslag till rådets direktiv (beskattning av personbilar) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Europeiska gemenskapernas

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av överenskommelsen om ändring av den nordiska äktenskapskonvention samt med lag om ikraftträdande av de bestämmelser i nämnda överenskommelse som

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 27.6.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0238/2012, ingiven av Sven D. Adler, tysk medborgare, om införande av yrket landskapsarkitekt

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.4.2004 KOM(2004) 348 slutlig 2004/0114 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om införande av vissa restriktiva åtgärder till stöd för ett effektivt genomförande

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun Uppförandekod för förtroendevalda i Demokrati och respekt Två honnörsord i demokratin är frihet och jämlikhet. Friheten innebär att alla opinioner och viljeyttringar ska få komma till uttryck. Alla människor

Läs mer

Kommittédirektiv. Tillsyn av marknadsföring av alkoholdrycker och tobak samt tillsyn och ålderskontroll vid e-handel och hemleverans av alkoholdrycker

Kommittédirektiv. Tillsyn av marknadsföring av alkoholdrycker och tobak samt tillsyn och ålderskontroll vid e-handel och hemleverans av alkoholdrycker Kommittédirektiv Tillsyn av marknadsföring av alkoholdrycker och tobak samt tillsyn och ålderskontroll vid e-handel och hemleverans av alkoholdrycker Dir. 2012:43 Beslut vid regeringssammanträde den 10

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi 12 februari 2004 PRELIMINÄR VERSION 2003/0265(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor,

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

TÄNK OM frågor och svar

TÄNK OM frågor och svar TÄNK OM frågor och svar (Rev. den 26 april 2010) Vad är syftet med TÄNK OM? Syftet är att sprida kunskap och föra upp frågan om langning av alkohol till tonåringar på samtals- och medieagendan. Den primära

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Den svenska dryckeskonsumtionen

Den svenska dryckeskonsumtionen AV JOHN EKSTRÖM Delar av den svenska dryckeskonsumtionen har tidigare varit föremål för ingående studier. Bakgrunden för det intresset har regelmässigt varit alkoholfrågan. När lul i en i dagarna publicerad

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01 GWA ARTIKELSERIE Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01 Vad är parallellimport? Med parallellimport avses det förhållandet

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer