Om någon ändå märkt hur jag hade det...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om någon ändå märkt hur jag hade det..."

Transkript

1 65 Om någon ändå märkt hur jag hade det... I denna artikel presenteras Elevhälsoprojektet en studie av en grupp elever inom IV-programmet i Stockholms stad. Hur kan man på ett tidigt stadium fånga upp elever som behöver extra stöd och hjälp innan hela skolgången havererat? ULLA EK LEG PSYKOLOG, LEG PSYKOTERAPEUT, DOCENT VID PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, STOCKHOLMS UNIVERSITET I DETTA TEMANUMMER om barns och ungas psykiska hälsa är jag tacksam för att få möjlighet att ge min syn på att som barn växa upp i Sverige, barnperspektivet samt de förslag som jag anser är de viktigaste för att förbättra situationen. Jag har genom åren som psykolog och som forskare mött olika grupper av barn med stora och speciella behov. För det mesta har det dock handlat om barn som, i något avseende, är klart definierade som till exempel synskadade, utvecklingsstörda eller barn med autism. Men för några år sedan kom jag i kontakt med en annan grupp: barn och ungdomar som inte alls hade lyckats i skolan. Barn som under många år hade vandrat runt i skolsystemet och trots att åtgärder hade prövats så hade det positiva utfallet av dessa alldeles tydligt uteblivit. För mig blev det snabbt uppenbart att detta handlar om en stor grupp barn och ungdomar och att deras situation blivit dåligt uppmärksammad. I samarbete med skolöverläkare Görel Bråkenhielm startade då det arbete som jag nu skall beskriva för att åskådliggöra min syn, och vår syn vi som arbetat i projektet på de tre frågorna som jag nämner i inledningen. Projektet fick namnet: Elevhälsoprojektet en studie av en grupp elever inom IV-programmet i Stockholms stad, och delar av det beskrivs nedan.

2 66 En skola för alla? Med 1991 års gymnasiereform förändrades gymnasieskolan (Skolverket, 2007). Hela det gamla linjesystemet byttes mot sjutton nationella program. De tidigare tvååriga linjerna ersattes av treåriga studievägar avsedda att ge behörighet för universitets- och högskolestudier. För elever med otillräckliga kunskaper från grundskolan skapades det individuella programmet (IV-programmet) (SFS 1985:1100, 1991:1107). Det viktigaste motivet till reformen var att försöka utjämna sociala skillnader mellan elever som tidigare hade att välja antingen en teoretisk eller en praktisk studieväg. Den utbildningspolitiska ambitionen att ge alla ungdomar en bred, allmän kompetens har dock i praktiken kommit att innebära ett extra studieår för många gymnasieelever som nu istället samlas på IV-programmet (Hultqvist, 2001). Varje år lämnar ungdomar, eller 30 procent av alla elever, gymnasieskolan utan grundläggande betygsbehörighet (Skolverket, 2008b). Avsikten med IV-programmet är att ge elever möjlighet att uppnå godkända betyg i något eller några av ämnena svenska, engelska och matematik. Målet är att eleverna under ett år skall lyckas med detta för att sedan kunna söka ett nationellt program. Många av eleverna uppnår dock inte målen under detta år, de går istället i samma eller annan enhet i ytterligare 1 eller 2 år. Läsåret 2005/06 gick 14,5 procent (20 798) av alla elever i gymnasieskolans första år i Sverige på det individuella programmet vilket gör IV till det andra största programmet efter samhällsvetenskapsprogrammet. Andelen pojkar och flickor är 57 procent respektive 43 procent. Elever som avbryter studierna eller inte får slutbetyg med högskolebehörighet från IV-program är 85 procent (Skolverket, 2001). Bakgrunden till misslyckandena i skolan kan vara mångfacetterad; nyinvandrade elever, utländsk bakgrund, (37 % av eleverna på IV-program har utländsk bakgrund, att jämföra med 15 procent för samtliga nationella program), bristfällig skolbakgrund och svaga kunskaper i svenska språket. En del har haft svåra upplevelser, en del har haft skolsvårigheter under hela sin tid i grundskolan. Andra faktorer kan vara svåra hemförhållanden och missbruk. En erfarenhet från skolhälsovårdsarbetet på IV-programmet i Stockholms stad är att eleverna kan ha svag begåvning av olika grad i kombination med större eller mindre koncentrations- och uppmärksamhetsproblem oavsett modersmål. I de fall där eleverna har en annan språkbakgrund finns dessutom risken att en bakomliggande kognitiv problematik har förbisetts och förklarats med språksvårigheter. Skolhälsovården möter ofta elever som inte blivit bemötta efter sina förutsättningar och förmågor. Kraven i skolarbetet har ofta legat på fel nivå och eleverna har inte fått adekvat hjälp i grundskolan. Andra studier, till exempel den studie som genomfördes av Svenny Kopp och medarbetare i Göteborg har påtalat att flickor med ADHD-problematik ofta blir förbisedda, det är också erfarenheten från skolhälsovårdsarbetet på IV programmet. Skolans roll som arbetsplats Varje år lämnar ungdomar, eller 30 procent av alla elever, gymnasieskolan utan grundläggande betygsbehörighet (Skolverket, 2008b), skrev jag ovan. Skolan är barnens arbetsplats i allmänhet under 12 år. Att 30 procent inte klarar att uppnå betygsbehörighet efter nio år måste anses vara en mycket skrämmande siffra. Speciellt många är de ungdomar som inte klarar av att uppnå godkänt betyg i matematik.

3 67 Detta ger upphov till många frågor: är det eleven som är hopplöst dum när det gäller matematik, är det lärarens som inte är tillräckligt duktig på att lära ut eller kan matematikämnet reformeras på ett sådant sätt att det blir tillgängligt för fler elever? Kanske svaret är en kombination av detta, men hur som helst så kan samhället inte bara stillatigande se på och fortsätta diskutera de stora skolpolitiska frågorna som för dagen handlar om betyg/omdömen och etablerandet av friskolor. Elevhälsoprojektet Den här studien syftade till att kartlägga en grupp elever på en enhet inom IV-programmet i Stockholm avseende kognitiva resurser och brister och förekomst av funktionsnedsättningar. Studien avsåg också att belysa vilka åtgärder som gjorts under elevens skoltid och vad dessa lett till samt att om möjligt identifiera försvårande faktorer som kan ha påverkat skolprestationerna. Syftet med studien var således ytterst att belysa möjligheter att fånga upp elever på ett tidigare stadium innan hela skolgången havererat samt att identifiera insatser som kan vara verksamma för den enskilda eleven. Projektet har utformats som en pilotstudie som till viss del initialt finansierades med ett bidrag från Kompetensfonden i Stockholm. Genomförande Psykologens bedömning Psykologisk utredning med allmänbegåvningstestet WISC-III (Wechsler Intelligence Scale for Children), Trail Making Test -A och -B. (som mäter visuella och motoriska färdigheter sammankopplat med uppmärksamhet) samt deltestet Matriser (icke-språklig, logisk resonerande förmåga) ur WAIS (Wechsler Adult Intelligence Scale). I tillägg utfördes en intervju utifrån självskattningsformuläret SDQ (Strengths and Difficulties Questionnaire) samt ett antal fria frågor som huvudsakligen behandlar skolgång. Skolläkarens bedömning Elever på det aktuella IV-programmet inbjöds till skolläkarmottagningen. Frågor ställdes, med hjälp av frågeformulär/skattningsskalor, för att belysa olika funktionsområden; motorik, koncentration/uppmärksamhet, socialt samspel och inlärning. Eleverna intervjuades också avseende den sociala situationen och om aktiviteter på fritiden. Skolhälsovårdsjournalerna granskades avseende elevens hela skolgång; vilka insatser som givits och vilka utredningar som genomförts. Resultat från dessa utredningar sammanställdes. Specialpedagogens bedömning Specialpedagog granskade tidigare pedagogiska bedömningar och en aktuell specialpedagogisk bedömning av läs- och skrivsvårigheter genomfördes för några av eleverna. Återkoppling Efter dessa bedömningar gavs individuellt en återkoppling av resultat till eleverna och i vissa fall också till föräldrar och lärare. Samtidigt gavs råd angående den fortsatta skolgången och vid behov skrevs remiss för kompletterande utredning. Deltagare Information om projektet gavs till föräldrar och elever under höstterminen Skriftlig inbju-

4 68 dan till elever och föräldrar samt påminnelsebrev skickades ut. Skolläkare, skolsköterskor, kuratorer och lärare har stimulerat elever att delta. Eleverna fick självmant ansöka om att ingå i studien. Eleverna, och i förekommande fall deras föräldrar, gav ett skriftligt medgivande till att delta i projektet. Eleverna kallades till det första mötet av personal anställd vid skolhälsovården, samt i vissa fall direkt av psykologerna. Eleverna fick således utförlig information om projektet och denna upprepades när psykologutredningen inleddes. Deltagarna informerades om att deltagandet var helt frivilligt och att de när som helst kunde avbryta utredningen Tjugofyra elever elva pojkar och tretton flickor mellan sexton och nitton år, kom att ingå i studien. Av dessa hade tolv elever minst en svensk förälder. Sju av pojkarna och fem av flickorna var födda utanför Sverige, eller födda i Sverige men med föräldrar som ursprungligen kom från ett annat land. En elev var utlandsadopterad. Tjugo elever gick på olika enheter på ESS-gymnasiet och fyra på Xist-gymnasiet. Insamling och bearbetning av data Alla kognitiva data och data från SDQ poängsattes och bedömdes i enlighet med normer för respektive metod och ålder. Svaren på de fria frågorna som ställdes under psykologintervjun skrevs ut, teman identifierades och sammanställdes sedan i enlighet med principerna för tematisk analys. Data från besök hos skolläkare och genomgång av skolhälsovårdsjournal sammanställdes metodiskt. Data från specialpedagogens bedömning normerades i enlighet med respektive tests manual. Resultat Psykologbedömningar SDQ: Detta självskattningsformulär innehåller flera delskalor: Emotionella problem, Uppförandeproblem, Hyperaktivitet, Kamratproblem, Prosocialt beteende. Det ger dessutom en indikation om total svårighet i beteendet och en Impact poäng som visar hur svårigheterna påverkar elevens dagliga liv. En jämförelse mellan medelvärdena på alla ingående delskalorna för pojkarna på IV programmet och data från en amerikansk normering (Goodman, 1999) och en svensk dito (Smedje et al, 1999) visar att pojkarnas upplevda svårigheter ligger över medelvärdet i samtliga underkategorier (delskalor). Uppförandeproblem och hyperaktivet rapporterades i särskilt hög grad. Svårigheter som att sitta still, svårt att koncentrera sig, oro, ont i magen och nedstämdhet var vanligt förekommande bland pojkarna. Kamratproblem och mobbing förekom ofta i svaren. Flickorna mådde, som grupp betraktat, sämre än pojkarna och sämre än normgrupperna. De rapporterade speciellt fler emotionella symptom; ont i magen, ont i huvudet rapporterades ofta, de beskrev också att de ofta oroade sig i vardagliga situationer. Kognitiva data: Vid den kognitiva testningen med WISC kunde ingen speciell typ av begåvningsprofil återfinnas i undersökningsgruppen, varken hos pojkarna eller hos flickorna. Sjutton av tjugofyra elever presterade resultat inom IK-intervallet , det vill säga inom det normala området. Sju av elva pojkar hade en begåvning inom detta område. Flickornas resultat på WISC låg generellt lite högre än pojkar-

5 69 nas. Medelvärdet för gruppen som helhet var Stora individuella skillnader med mycket ojämna begåvningsprofiler återfanns. Mest slående var elevernas låga resultat på Snabbhetsindex (gäller speciellt för pojkarna) parallellt med deras relativt höga resultat på icke-språkligt resonerande förmåga (Matriser). För pojkarna noteras ett relativt högt värde på Performanceindex (detta utgörs av några icke-språkliga delprov som huvudsakligen handlar om att samordna öga-hand och att använda sig av logisk icke-verbal förmåga). För flickorna noteras ett relativt högt resultatet på Verbalt Förståelseindex detta utgörs av delprov som testar ordförråd, verbal förståelse och språkligt resonerande. Genomgående erhölls så kallade ojämna testprofiler med många toppar och dalar hos såväl pojkar som flickor. Nästan alla flickor som presterade mycket lågt hade tidigare kända funktionsnedsättningar Tre av flickorna hade en total IQ i området Endast en av dessa hade psykologutretts tidigare. En av pojkarna visade sig ha en utvecklingsstörning (IQ<70), men hade aldrig tidigare utretts. Specialpedagogisk screening Tretton elever bedömdes med diagnostiskt läs och skrivprov. De lägsta resultaten erhölls på deltestet Läshastighet där tre elever nådde upp till normalprestation (jämförelsegrupp: gymnasieelever åk 1, praktiskt program), de övriga presterade mycket lågt. Något högre presterade eleverna på Stavningsprovet, endast ett par elever når upp till en normalgod prestation. Deltestet Läsförståelse visar värden som ligger nära medelvärdet för flertalet av de undersökta eleverna. Läkarbedömning Skolläkaren har träffat 20 av eleverna. Fyra flickor tillkom sent under läsåret och träffade ej skolläkaren. Ett allmänt intryck från genomgång av skolhälsovårdsjournaler är att eventuella kartläggningar av elevens inlärningsmässiga styrkor och svagheter inte framgår. I protokoll från Elevvårdskonferens (EVK) och i åtgärdsprogram framgår sällan om och hur elevens grundläggande problematik och kapacitet analyserats. Bakgrund till beslutade åtgärder finns ofta inte heller redovisade. Uppföljning och utvärdering och insatta åtgärder framgår inte alltid. Det är därför svårt att värdera de åtgärder som vidtagits. Av nio flickor har fyra tidigare funktionsdiagnoser som Aspergers syndrom, autismlikande tillstånd, Tourettes syndrom samt grav språkstörning. Fem har haft kontakt med BUP, två har haft långvariga depressioner under högstadiet och varit hemma från skolan långa tider, en flicka har träffat skolpsykolog tidigare. Flera har psykiska traumata i anamnesen. Många har sökt skolsköterska för vad som tolkats som psykosomatiska besvär. Ingen av flickorna lider av någon kronisk sjukdom. Sju har svenska som modersmål och är uppvuxna i Sverige, en är utlandsadopterad under förskoleåren. Vid genomgång tillgängligt journalmaterial och utifrån aktuell läkarbedömning framkom indikationer på betydande uppmärksamhetsproblematik i kombination med svårigheter avseende socialt samspel hos ytterligare 3 flickor. Dessa remitterades för närmare utredning. Ytterligare två hade uppmärksamhetsproblem och tecken på dyskalkyli, båda remitterades för utredning. Flera har samtidigt annan psykiatrisk/psykologisk och eller social problematik. Av elva pojkar har tre tidigare fått diagnoser som ADHD/DAMP och autismliknande tillstånd. En har dessutom epilepsi. Ytterligare fem elever

6 70 har haft kontakt med BUP, någon i flera år. Minst två har haft kontakt med sociala myndigheter. I pojkarnas skolhälsovårdsjournaler finns mindre noterat om psykosomatiska besvär än i flickornas. En pojke har haft magkatarr som han sökt sjukvård för. Förutom denne och den elev som har epilepsi är pojkarna somatiskt friska. Sju har annat hemspråk än svenska. För sju elever fanns starka indikationer på uppmärksamhetsproblem, en av dessa hade även problem med socialt samspel. Fem av dessa har accepterat remiss för vidare utredning. En elev har efter psykologutredning inom projektet mottagits i särskolan. De åtgärder som satts in under grundskoletiden är varierande: ibland har tidiga insatser givits under lågstadiet med elevassistenter som dock växlat flera gånger per läsår, skolgång inom St. Örjans Resursenhet, liten grupp på låg- och mellanstadiet ibland även under högstadiet, extrastöd i matematik under högstadiet. Ett starkt intryck utifrån journalanteckningarna är att, för elever med annat hemspråk än svenska, har man inte uppmärksammat andra orsaker till inlärningssvårigheter utan utgått från att problematiken handlar om språkproblem. Intervju Vid psykologbedömningen genomfördes en intervju om hur skolgången varit. Följande frågor ställdes till 23 av de 24 eleverna : 1. Hur har din skolgång varit fram till i dag? 2. Vad har varit bra och vad har varit mindre bra med din skolgång? 3. Har någon skolperiod varit bättre än andra och i så fall varför? 4. Vad för slags hjälp hade du önskat dig under din skolgång om du själv hade fått välja? 5. Hur ser du på framtiden? Svaren på dessa frågor kom under intervjun ofta som en sammanhängande berättelse. Alla intervjuer skrevs ut så ordagrant som möjligt, genomlästes flera gånger och sorterades med avseende på innehåll. Ur materialet framkom så småningom sex huvudteman: skolkarriär; lärare och bemötande; egna prestationer och tillkortakommanden; kamrater, mobbing och utanförskap; psykiskt mående samt ambivalens och oro inför framtiden. Citat som härrör ur intervjuerna har kursiverats i texten. Skolkarriär Elevernas berättelser talar genomgående om att skolgången inte har fungerat bra. Orsakerna till detta är flera men det är påtagligt att eleverna bytt skola ofta och att de många skolbytena har påverkat dem negativt både kunskapsmässigt och vad gäller grupptillhörighet. Eleverna beskriver en upplevelse av att aldrig riktigt kommit tillrätta i skolan. I sjuan någonstans tappade jag greppet och fi ck gå om en klass. Då bytte jag skola... tänkte att det kanske skulle vara bättre om jag nu ändå skulle gå om en klass... men jag var hela tiden trött... det blev jobbigt med den nya klassen... alla nya. Trots att många tidigare varit utredda, eller identifierade på annat sätt, för sina svårigheter har detta inte inneburit någon reell hjälp, i de flesta fall har utredningar och bedömningar inte följt med eleven till den nya skolan eller klassen. Utifrån

7 71 skolläkarens genomgång ovan framgår ju också att detta är en mycket belastad elevgrupp, trots att flera redan har neuropsykiatriska diagnoser så har ingen av eleverna någon pågående behandlarkontakt eller något tillrättalagt dagligt upplägg som utgår från de speciella behov som eleven har. Ofta har undervisningen inte alls anpassats efter elevens behov. Eleverna formulerar att de fått bristande stöd och hjälp från skolan samt att eventuell hjälp kommit för sent, de kan under samtalen själva identifiera när problemen börjat. Lärare och bemötande Lärare är mycket viktiga i elevernas liv, de elever vi intervjuat beskriver en klar koppling mellan vantrivsel och bemötande från skolpersonal. Några elever beskrev att de känt sig kränkta av lärarna på olika sätt. Läraren skrev upp på tavlan vilka som fått MVG, VG, G och IG om du alltid får IG så blir det jobbigt. En elev berättade hur hon ibland kunde sitta en hel lektionstimme och räcka upp handen utan att få hjälp. En annan elev tyckte att han till en början skötte sig i skolan, men att lärarna inte var så bra: Dom var rasister. Jag gillar inte människor som inte visar respekt. Överlag sa många av eleverna att de lidit av en upplevd otydlighet från lärarna, både vad gällde sina befintliga kunskaper och vilka mål de behövt uppnå för att klara betygen. Lärarna och rektor visste inte vad jag kunde eller inte kunde, sa en elev. Flera av eleverna rapporterade att de saknat eller fått felaktig information om vad som krävts för att de skulle ha klarat en kurs. Detta skapade i vissa fall starka reaktioner. Men de beskriver också att de gånger de fått en positiv relation med läraren så har det medfört att de trivts bättre i skolan. Eleverna berättar att de har mött personer inom skolan som de fått förtroende för men sen upplevt att inget händer. I princip samtliga elever beskrev att de haft särskilda svårigheter i ämnet matematik. Inget annat enskilt skolämne omnämndes lika ofta. De upplevda svårigheterna med matematik ledde till en rad olika problem. En elev nämnde bland annat att hon blivit undervisad av en mattelärare som själv inte var så bra på matematik, och då blev det ännu svårare. Andra har upplevt att lärarna pekat ut just dem som mindre vetande, vilket känts kränkande. Matematik var det ämne där de tidigt har upplevde stora svårigheter. I de flesta fall kom de efter i ämnet redan i lågstadiet och sedan höll detta i sig genom hela skolgången. Jag har alltid haft svårt med matte och hade behövt hjälp tidigare... men det var svårt att be om hjälp... jag ville inte säga att jag inte kan... jag hamnade alltid i IG-kolumnen på svarta tavlan. Han (matematikläraren, förf. anm.) sa att jag aldrig skulle klara matten... att det inte ens var nån idé att jag försökte. De som vi intervjuat önskar sig konsekvenser av sitt handlande och uttrycker tydligt att det är viktigt med uppföljning av skolk och att man måste bli uppmärksammad och få konsekvenser vid mycket frånvaro eller då man mår dåligt. Många elever sa att de varit frånvarande under långa perioder. Samtliga uttryckte samtidigt en önskan om att någon skulle ha uppmärksammat att de inte deltagit i undervisningen. Flera elever sa att de varit borta flera veckor i sträck utan att någon följde upp vad som var fel. En elev var frånvarande under större delen av åttonde och hela nionde årskursen utan att någon tog tag i det från skolans sida. Hon uttryckte sig så här: Hur kunde de inte

8 72 bry sig om att jag under så långa perioder inte var där och att det hände så ofta?. Och här kommer vi till det svar som var allra mest frekvent förekommande på frågan Vad för slags hjälp hade du önskat dig? : Att någon märkt hur jag hade det. Några elever upplevde att skolan initialt hört av sig för att kontrollera varför de inte varit i skolan, men att intresset avtagit efter hand. Eleverna beskriver att mycket av misslyckandena är att hänföra till deras egna prestationer och tillkortakommanden. Jag beskrev ovan att ett framträdande drag i de kognitiva utredningarna är långsamheten, det var den kognitiva faktor som låg allra lägst. Långsamheten blev ju tydlig också i läsprovet där läshastigheten visade sig vara mycket låg. Eleverna var själva tydligt medvetna om denna långsamhet och berättade om hur de snabbt kom efter sina kamrater i arbetet och att de till och med hade svårt att hinna be om hjälp innan undervisningen gick vidare till ett nytt tema. Det är särskilt svårt för mig att förstå uppgifter som har många olika delar. Plus att jag behöver mer tid. När jag sedan inte hänger med vågar jag inte säga till om det... jag känner mig för dum för att be om hjälp. Långsamheten beskrevs på många sätt Eleverna tyckte att de behövde mycket lång tid på sig för att lära in nya saker. De uppgav att de ofta känt sig dåliga, tröga, dumma, och inte som andra. De kunde också berätta att svårigheterna med långsamt kognitivt tempo funnits redan tidigt. Men mina kompisar har ju inte dom här problemen... dom klarar ju att plugga och hänga med... dom säger att jag måste skärpa mej annars hänger jag aldrig med... då tänker jag att hur fi xar dom det men inte jag? Jag vill ju inte gå här på IV helt misslyckat... Många beskriver också koncentrationssvårigheter: Årskurs 1 4 var ganska OK, femman gick jag om, hade svårt att hänga med. I årskurs 6 9 var vi 34 personer i klassen, från sjuan till nian sjönk mina prestationer och i åttan gav jag upp och skolkade mest hela nian. Trivdes inte i skolan. Har haft kontakt med BUP men hjälp? Nej det fi ck jag inte så mycket där. Hon har svårt att koncentrera sig sa dom ja, det stämmer! Då jag är i stor grupp och folk pratar i rummet eller utanför då kan jag inte koncentrera mig eller hålla kvar tråden. Flera elever uppgav sömnproblem som en av orsakerna till sina skolsvårigheter. Problemen varierade ifrån problem att komma i säng i tid, svårt att somna in, avbruten nattsömn, att komma upp i tid på morgonen samt att känna sig utvilad. En elev sade: Jag är så trött att jag har så svårt att hålla huvudet uppe. Vissa upplevde dessa problem som självförvållade, särskilt de elever som har haft svårt att komma upp i tid. Flera elever önskade sig hjälp med att vakna på morgonen. Så här uttryckte en elev det: Om jag hade egna barn skulle jag se till att de steg upp tidigt... jag skulle väcka dom.... Att få stöd i att komma iväg upplevdes av några elever som nödvändigt för att de överhuvudtaget skulle gå till skolan. När jag är hos farsan, då väcker han mej alltså... och så ringer han en gång till när han kommit till jobbet för att kolla att jag gått upp... och då kommer jag ju iväg till skolan... men mest är jag ju hos morsan... och hon orkar liksom inte... hon ska ju själv till jobbet och så... [...]...och då vaknar jag kanske ungefär när skolan är slut eller strax innan... då är det ju ingen idé att gå.

9 73 Flera av eleverna har, eller har haft, självmordstankar. Enstaka elever kunde berätta om planer, och några av dessa sa att de gjort allvarliga suicidförsök. En elev berättade att hon vantrivts så på gymnasiet att hon slutat att äta för att hon mådde så dåligt. Till slut hade hon blivit så allvarligt sjuk att hon varit tvungen att vårdas på sjukhus för uttorkning. Eleven berättade att hon har haft självmordstankar och att hon försökt ta livet av sig. Sedan en tid tillbaka är det bättre då hon medicinerar med antidepressiv medicin. Flera ytterligare elever har förutom att ha haft samtalskontakter även medicinerat i perioder, framförallt med antidepressiva läkemedel, med varierande resultat. I åttan fi ck jag medicin från BUP och i nian mådde jag lite bättre. Men i slutet på det året bröt jag ihop totalt. Nu får jag Zoloft men det funkar inte så bra... personalen är inte så bra heller.... Många elever uppgav att de led av somatiska besvär. Eleverna beskrev stressproblem, magkatarr, glömska men framförallt sömnsvårigheter och huvudvärk. Jag hade tidigare pluggat bra och hängt med, men sen blev jag ofta trött och orkade inte läsa... från fyran ungefär... jag fi ck ofta huvudvärk, var trött och hade ont i magen. Jag har fortfarande ofta ont i huvudet och problem att sova. Jag är ofta trött och känner det som att jag inte orkar bära upp huvudet, det blir tungt. Ingen av eleverna svarade att de mådde bra. Kamrater, mobbning och utanförskap Dessa var teman som gick igen i berättelserna Många gånger berodde detta på att uppträdandet varit sådant att man bränt sina skepp. En pojke berättade att i femman och sexan bråkade han med alla: lärare, andra vuxna och kompisar, han tjafsade, slogs och var enligt egen utsago, alldeles för djävlig, under den tiden uppkom också stora kamratproblem. Jag förlorade mycket kompisar, när jag var så där stökig och dom har jag inte återfått. När han berättar om det här är han klart insiktsfull om sitt beteende och ångrar det, 14 år det var min värsta tid. Några av eleverna reflekterade nyanserat över att de har haft problem med aggressivitet. Om jag blir arg, då tänker jag mig inte alls för, sa en elev som berättade att han varit med i många slagsmål, ofta på grund av att han inte kan behärska sina impulser. Vad händer om jag slår?, berättade han att han kan hinna tänka, men så slår han ändå. Han oroar sig mycket för sitt humör. Jag blir ofta besviken på mig själv och andra. Han beskrev att han slagit sin bror sönder och samman. Andra vågade inte reta mig, då slog jag, sa en annan elev, en flicka som numera ofta är den som medlar istället för att bråka. För många av eleverna innebar dessa beteendeproblem att de hamnade ytterligare utanför gemenskapen. Jag har jobbat mycket med ART vet du... (ett uppmärksamhetsprogram där man arbetar med aggressivitetsträning, förf. anm.)... det är viktigt med ömsesidighet, att man pratar lugnt och lyssnar... att man lär sig respekt... men många är rädda för mig. Utanförskapet beskrivs på olika sätt. Jag känner mig som en 30-åring, känner mig som två personer, en överaktiv och en riktigt smart, det är jag det. Folk har varit rädda för mig, jag gjorde konstiga saker, som att hoppa från balkongen och sånt där, det var värst i nian Flera uppger att de sällan eller aldrig känt någon tillhörighet, att de har blivit särbehandlade av sko-

10 74 lan; att ha blivit mobbade, psykiskt och fysiskt trakasserade. Många elever beskrev att de upplevt att de inte var lika mycket värda som andra elever. På särskolan var jag bara ännu en säring, i en vanlig klass blev jag mobbad, sa en elev. Jag hade inte samma värde, var inte jämbördig, sa en annan elev. Flera elever beskrev att de av olika skäl haft svårt att få kamrater i skolan. Jag har alltid blivit betraktad som annorlunda och konstig. Jag har inte själv direkt förstått varför. Kanske för jag är udda, för jag gillar en annan kläd- och musikstil än de fl esta. Jag har haft en kompis. --- Jag tycker det är svårt att gå på ESS (ett IV-program, förf. anm.), jag passar inte riktigt in här heller. Jag är inte stökig och högljudd, det är inte mina problem. Jag har aldrig skolkat, dricker inte, är inte kaxig. Är man för tystlåten passar man inte i en ESS-klass. Jag har svårt att få kompisar. Jag är alltid ensam. Flera elever sa att de i perioder blivit mobbade. Några berättade att de blivit mobbade under i stort sett hela sin skolgång. Anledningarna till mobbingen har varit flera, etnicitet, utseende, beteende och psykosocial situation förefaller vid analys av intervjusvaren att vara några av dem. Psykiskt mående Under samtalen blev det tydligt att eleverna var mycket tungt belastade psykiskt och socialt. I stort sett alla fyllde kriterierna för en eller flera diagnoser och övervägande delen har, eller har haft, kontakt med BUP och/eller Socialtjänsten. Flera elever har haft självmordstankar eller planer och några har gjort suicidförsök, flera elever berättar att de skadat sig själva, många lider av somatiska besvär, sexuella övergrepp och krigstrauman förekommer. En flicka berättar: I slutet av sjuan blev jag litet nere, och i åttan blev jag deprimerad, klädde mig i svart, rispade mig i händer och armar. Fick psykoser och var jätterädd för allt, hon har i stort sett haft en pågående, men sporadisk, kontakt med BUP sedan i 12-årsåldern då hon fi ck neuropsykiatriska diagnoser då kände jag att allt stämde. Många har/har haft olika problem inom familjesfären: separationer, misshandel och vanvård. Eleverna som ingick i studien beskrev alltså många upplevda svårigheter i skolan. Men flera av eleverna beskrev även svårigheter utanför skolans sfär som de upplever har inverkat på studier och psykiskt mående. Framför allt handlade dessa svårigheter om problem inom familjen. De mest frekvent förekommande temana rörde separationer. Sjutton av de 24 eleverna berättade att deras föräldrar levde separerade. De flesta eleverna bodde nu med sin mamma. Ett fåtal hade bott växelvis hos sina föräldrar, de flesta besökte sin far varannan helg. En elev berättade att han sedan en tid tillbaka kan välja hur mycket han vill vara hos sin pappa. Det är bra att man inte behöver vara just varannan helg. Många elever hade olika nya konstellationer av syskon och styvföräldrar att förhålla sig till. Mina föräldrar skiljde sig innan sexårsverksamheten eller när jag var elva kanske? Jag minns inte...[...] I nian fl yttade jag från mamma till pappa... Jag kunde inte bo kvar hos mamma och hennes nya kille. De hade just fått ett nytt barn och det var lite rörigt... Jag tror att mamma har X * barn... jag är inte säker. (*den faktiska siffran utgår av sekretesskäl) Eleven som står för ovanstående citat har haft kontakt med BUP sedan två års ålder. En annan elev berättade att hela familjen hade gått till BUP för samtal: De hade ingen bra relation till varandra,

Inte behörig till gymnasiet 14.000 ungdomar/år Misslyckande för eleven, skolan eller kanske något vi får acceptera?

Inte behörig till gymnasiet 14.000 ungdomar/år Misslyckande för eleven, skolan eller kanske något vi får acceptera? Inte behörig till gymnasiet 14.000 ungdomar/år Misslyckande för eleven, skolan eller kanske något vi får acceptera? Ulla Ek Leg. Psykolog/psykoterapeut professor Många mänskliga egenskaper och kännetecken

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

1 Sammanfattning och elevernas förslag

1 Sammanfattning och elevernas förslag 1 Sammanfattning och elevernas förslag I uppdrag från Utbildningsförvaltningen i Malmö har undersökts hur ungdomar vid IV-program beskriver sina upplevelser av grundskolan. Bakgrunden till studien är den

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

2014-04-15. Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. Vilka spår lämnar skoltiden?

2014-04-15. Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. Vilka spår lämnar skoltiden? Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka Föreläsning Miriam Lindström Speciallärare och handledare www.attention-utbildning.se Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. En inkluderande skola innefattar

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning I skilda världar Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Handledningsmaterial för skolpersonal

Handledningsmaterial för skolpersonal Handledningsmaterial för skolpersonal Du är en sådan där viktig vuxen, som kan finnas för barn runt omkring dig. Vi på Maskrosbarn möter dagligen barn som lever i mycket utsatta hemsituationer. Genom detta

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Närvaroteamet. Bilaga 1

Närvaroteamet. Bilaga 1 Närvaroteamet Bilaga 1 Kön 1. Tjej 29 (48%) 2. Kille 31 (52%) Friskola eller kommunal? 1. Friskola 10 (17%) 2. Kommunal 48 (83%) Skolområde 1. Haga 6 (10%) 2. Njurunda 9 (15%) 3. Matfors/Stöde 4 (7%) 4.

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Klarar alla barn skolans mål?

Klarar alla barn skolans mål? Klarar alla barn skolans mål? 2014-10-29/Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Gillbergcentrum Barn och ungdomscentrum

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

VIS - Verksamt i skolan

VIS - Verksamt i skolan 2014-06- 18 Gunilla Carlsson Kendall, psykolog www.provivus.se Om ADHD för barn och ungdomar AkMv och processinriktad utbildning Komple5era den kunskap som finns hos pedagoger Verksamma strategier i den

Läs mer

Barn med oro och rädsla i skolan

Barn med oro och rädsla i skolan Barn med oro och rädsla i skolan Hur kan vi möta små besvär och förebygga stora? BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping Oro och rädsla - vanliga men ouppmärksammade besvär 5-10% av

Läs mer

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping Besvär av oro och ångest har negativ inverkan på skolgång och inlärning Kunskap hos elevhälsa och pedagoger om förhållningssätt

Läs mer

The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ)

The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ) The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ) Tobias Edbom Mia Danielson 2014-05- 27 SDQ Strengths and difficulaes quesaonnaire Ger en uppfafning om barns psykiska hälsa och möjlighet af följa över

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN Odenslundsskolan, reviderad, februari 2013 1 Målsättning med elevhälsoarbetet. Vi vill främja varje elevs hälsa, utveckling och lärande. Vi vill skapa en trygg och god

Läs mer

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Innehåll Inledning... 5 Projektet Psynk psykisk hälsa, barn och unga... 5 Första linjen... 5 Utvärdering av

Läs mer

Ambitionsnivåer hos kommunerna

Ambitionsnivåer hos kommunerna KRISTIANSTAD 22/11 Osäkra övergångar Brett forskningsprojekt kring ungdomar med avbruten gymnasieskola En enkät om hur landets kommuner hanterar sitt lagstadgade ansvar att hålla sig informerad om unga

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar hösten och våren 2009 Uppföljningen bygger på intervjuer utförda av Ann-Katrin Johansson och Jenny Wahl Rapporten sammanställd av Jenny

Läs mer

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA PRODUCERAD I SAMARBETE MED JANSSEN-CILAG AB. www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT ALKOHOL OCH NARKOTIKA

HANDLINGSPLAN MOT ALKOHOL OCH NARKOTIKA 1997-06-12 Reviderad 2006-08-10 HANDLINGSPLAN MOT ALKOHOL OCH NARKOTIKA GYMNASIESKOLORNA I KATRINEHOLMS KOMMUN Innehåll Inledning Målsättning Att förebygga missbruk skolans ansvar Åtgärder vid oro om missbruk

Läs mer

Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009. Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga.

Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009. Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga. Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009 Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga. FoU-Nordväst kommer under våren att ge ut ett antal nyhetsbrev. Nyhetsbreven

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad december 2013 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Kognitivt stöd i skolan

Kognitivt stöd i skolan 1 Kognitivt stöd i skolan Studiematerialet Så här blev det för mig Angelica, Axel, Sara, Jacob och Anna berättar Studiematerialet Johanna, Philip och Anthon behöver olika inlärningsmiljöer Olika unga Lika

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Barn. Vinjett SIP Vera

Barn. Vinjett SIP Vera Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Författningsbestämmelser

Författningsbestämmelser Författningsbestämmelser Enlig 3 kap. 3 andra stycket skollagen (1985:1100) skall barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är utvecklingsstörda tas emot i särskolan.

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

Utdrag ur Elevhälsoplanen 2015-16

Utdrag ur Elevhälsoplanen 2015-16 1 Utdrag ur Elevhälsoplanen 2015-16 2 Innehållsförteckning Sid. 3-4 Sid. 5-6 Sid. 7 Sid. 8 Sid. 9-10 Sid. 11 Elevhälsans uppdrag och organisation på Västbergaskolan Klassöversikter och diagnoser, klassgenomgångar

Läs mer

Resultatredovisning för Test Testsson

Resultatredovisning för Test Testsson Normjämförelse Jämförelsegrupp: Pojkar - årskurs 4 Totalpoäng 10 Råpoäng Stanine 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Stanine 1 är ett mycket undergenomsnittligt värde som 4,0 % av jämförelsegruppen har. Redovisning av delskalor

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras 1 (6) Datum 2014-03-31 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Hemmasittande barn och ungdomar

Hemmasittande barn och ungdomar DAGENS INNEHÅLL Hemmasittande barn och ungdomar Vad vet vi om hemmasittare? Vad bör vi göra utifrån det vi vet? Malin Gren Landell Leg psykolog, leg psykoterapeut, medicine doktor BUP-kliniken, Universitetssjukhuset,

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia

Läs mer

Aktuell forskning kring långvarig ogiltig skolfrånvaro (april 2015)

Aktuell forskning kring långvarig ogiltig skolfrånvaro (april 2015) Aktuell forskning kring långvarig ogiltig skolfrånvaro (april 2015) Omfattning: Långvarig ogiltig skolfrånvaro: Mätning från läsåret 2008/2009 är att 1500 elever i kommunala skolor och 150 elever i fristående

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan, För- och grundskolan Umeå kommun Telefon 090-16 12 20 sep 2013 Innehållsförteckning Social bedömning...

Läs mer