Om någon ändå märkt hur jag hade det...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om någon ändå märkt hur jag hade det..."

Transkript

1 65 Om någon ändå märkt hur jag hade det... I denna artikel presenteras Elevhälsoprojektet en studie av en grupp elever inom IV-programmet i Stockholms stad. Hur kan man på ett tidigt stadium fånga upp elever som behöver extra stöd och hjälp innan hela skolgången havererat? ULLA EK LEG PSYKOLOG, LEG PSYKOTERAPEUT, DOCENT VID PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, STOCKHOLMS UNIVERSITET I DETTA TEMANUMMER om barns och ungas psykiska hälsa är jag tacksam för att få möjlighet att ge min syn på att som barn växa upp i Sverige, barnperspektivet samt de förslag som jag anser är de viktigaste för att förbättra situationen. Jag har genom åren som psykolog och som forskare mött olika grupper av barn med stora och speciella behov. För det mesta har det dock handlat om barn som, i något avseende, är klart definierade som till exempel synskadade, utvecklingsstörda eller barn med autism. Men för några år sedan kom jag i kontakt med en annan grupp: barn och ungdomar som inte alls hade lyckats i skolan. Barn som under många år hade vandrat runt i skolsystemet och trots att åtgärder hade prövats så hade det positiva utfallet av dessa alldeles tydligt uteblivit. För mig blev det snabbt uppenbart att detta handlar om en stor grupp barn och ungdomar och att deras situation blivit dåligt uppmärksammad. I samarbete med skolöverläkare Görel Bråkenhielm startade då det arbete som jag nu skall beskriva för att åskådliggöra min syn, och vår syn vi som arbetat i projektet på de tre frågorna som jag nämner i inledningen. Projektet fick namnet: Elevhälsoprojektet en studie av en grupp elever inom IV-programmet i Stockholms stad, och delar av det beskrivs nedan.

2 66 En skola för alla? Med 1991 års gymnasiereform förändrades gymnasieskolan (Skolverket, 2007). Hela det gamla linjesystemet byttes mot sjutton nationella program. De tidigare tvååriga linjerna ersattes av treåriga studievägar avsedda att ge behörighet för universitets- och högskolestudier. För elever med otillräckliga kunskaper från grundskolan skapades det individuella programmet (IV-programmet) (SFS 1985:1100, 1991:1107). Det viktigaste motivet till reformen var att försöka utjämna sociala skillnader mellan elever som tidigare hade att välja antingen en teoretisk eller en praktisk studieväg. Den utbildningspolitiska ambitionen att ge alla ungdomar en bred, allmän kompetens har dock i praktiken kommit att innebära ett extra studieår för många gymnasieelever som nu istället samlas på IV-programmet (Hultqvist, 2001). Varje år lämnar ungdomar, eller 30 procent av alla elever, gymnasieskolan utan grundläggande betygsbehörighet (Skolverket, 2008b). Avsikten med IV-programmet är att ge elever möjlighet att uppnå godkända betyg i något eller några av ämnena svenska, engelska och matematik. Målet är att eleverna under ett år skall lyckas med detta för att sedan kunna söka ett nationellt program. Många av eleverna uppnår dock inte målen under detta år, de går istället i samma eller annan enhet i ytterligare 1 eller 2 år. Läsåret 2005/06 gick 14,5 procent (20 798) av alla elever i gymnasieskolans första år i Sverige på det individuella programmet vilket gör IV till det andra största programmet efter samhällsvetenskapsprogrammet. Andelen pojkar och flickor är 57 procent respektive 43 procent. Elever som avbryter studierna eller inte får slutbetyg med högskolebehörighet från IV-program är 85 procent (Skolverket, 2001). Bakgrunden till misslyckandena i skolan kan vara mångfacetterad; nyinvandrade elever, utländsk bakgrund, (37 % av eleverna på IV-program har utländsk bakgrund, att jämföra med 15 procent för samtliga nationella program), bristfällig skolbakgrund och svaga kunskaper i svenska språket. En del har haft svåra upplevelser, en del har haft skolsvårigheter under hela sin tid i grundskolan. Andra faktorer kan vara svåra hemförhållanden och missbruk. En erfarenhet från skolhälsovårdsarbetet på IV-programmet i Stockholms stad är att eleverna kan ha svag begåvning av olika grad i kombination med större eller mindre koncentrations- och uppmärksamhetsproblem oavsett modersmål. I de fall där eleverna har en annan språkbakgrund finns dessutom risken att en bakomliggande kognitiv problematik har förbisetts och förklarats med språksvårigheter. Skolhälsovården möter ofta elever som inte blivit bemötta efter sina förutsättningar och förmågor. Kraven i skolarbetet har ofta legat på fel nivå och eleverna har inte fått adekvat hjälp i grundskolan. Andra studier, till exempel den studie som genomfördes av Svenny Kopp och medarbetare i Göteborg har påtalat att flickor med ADHD-problematik ofta blir förbisedda, det är också erfarenheten från skolhälsovårdsarbetet på IV programmet. Skolans roll som arbetsplats Varje år lämnar ungdomar, eller 30 procent av alla elever, gymnasieskolan utan grundläggande betygsbehörighet (Skolverket, 2008b), skrev jag ovan. Skolan är barnens arbetsplats i allmänhet under 12 år. Att 30 procent inte klarar att uppnå betygsbehörighet efter nio år måste anses vara en mycket skrämmande siffra. Speciellt många är de ungdomar som inte klarar av att uppnå godkänt betyg i matematik.

3 67 Detta ger upphov till många frågor: är det eleven som är hopplöst dum när det gäller matematik, är det lärarens som inte är tillräckligt duktig på att lära ut eller kan matematikämnet reformeras på ett sådant sätt att det blir tillgängligt för fler elever? Kanske svaret är en kombination av detta, men hur som helst så kan samhället inte bara stillatigande se på och fortsätta diskutera de stora skolpolitiska frågorna som för dagen handlar om betyg/omdömen och etablerandet av friskolor. Elevhälsoprojektet Den här studien syftade till att kartlägga en grupp elever på en enhet inom IV-programmet i Stockholm avseende kognitiva resurser och brister och förekomst av funktionsnedsättningar. Studien avsåg också att belysa vilka åtgärder som gjorts under elevens skoltid och vad dessa lett till samt att om möjligt identifiera försvårande faktorer som kan ha påverkat skolprestationerna. Syftet med studien var således ytterst att belysa möjligheter att fånga upp elever på ett tidigare stadium innan hela skolgången havererat samt att identifiera insatser som kan vara verksamma för den enskilda eleven. Projektet har utformats som en pilotstudie som till viss del initialt finansierades med ett bidrag från Kompetensfonden i Stockholm. Genomförande Psykologens bedömning Psykologisk utredning med allmänbegåvningstestet WISC-III (Wechsler Intelligence Scale for Children), Trail Making Test -A och -B. (som mäter visuella och motoriska färdigheter sammankopplat med uppmärksamhet) samt deltestet Matriser (icke-språklig, logisk resonerande förmåga) ur WAIS (Wechsler Adult Intelligence Scale). I tillägg utfördes en intervju utifrån självskattningsformuläret SDQ (Strengths and Difficulties Questionnaire) samt ett antal fria frågor som huvudsakligen behandlar skolgång. Skolläkarens bedömning Elever på det aktuella IV-programmet inbjöds till skolläkarmottagningen. Frågor ställdes, med hjälp av frågeformulär/skattningsskalor, för att belysa olika funktionsområden; motorik, koncentration/uppmärksamhet, socialt samspel och inlärning. Eleverna intervjuades också avseende den sociala situationen och om aktiviteter på fritiden. Skolhälsovårdsjournalerna granskades avseende elevens hela skolgång; vilka insatser som givits och vilka utredningar som genomförts. Resultat från dessa utredningar sammanställdes. Specialpedagogens bedömning Specialpedagog granskade tidigare pedagogiska bedömningar och en aktuell specialpedagogisk bedömning av läs- och skrivsvårigheter genomfördes för några av eleverna. Återkoppling Efter dessa bedömningar gavs individuellt en återkoppling av resultat till eleverna och i vissa fall också till föräldrar och lärare. Samtidigt gavs råd angående den fortsatta skolgången och vid behov skrevs remiss för kompletterande utredning. Deltagare Information om projektet gavs till föräldrar och elever under höstterminen Skriftlig inbju-

4 68 dan till elever och föräldrar samt påminnelsebrev skickades ut. Skolläkare, skolsköterskor, kuratorer och lärare har stimulerat elever att delta. Eleverna fick självmant ansöka om att ingå i studien. Eleverna, och i förekommande fall deras föräldrar, gav ett skriftligt medgivande till att delta i projektet. Eleverna kallades till det första mötet av personal anställd vid skolhälsovården, samt i vissa fall direkt av psykologerna. Eleverna fick således utförlig information om projektet och denna upprepades när psykologutredningen inleddes. Deltagarna informerades om att deltagandet var helt frivilligt och att de när som helst kunde avbryta utredningen Tjugofyra elever elva pojkar och tretton flickor mellan sexton och nitton år, kom att ingå i studien. Av dessa hade tolv elever minst en svensk förälder. Sju av pojkarna och fem av flickorna var födda utanför Sverige, eller födda i Sverige men med föräldrar som ursprungligen kom från ett annat land. En elev var utlandsadopterad. Tjugo elever gick på olika enheter på ESS-gymnasiet och fyra på Xist-gymnasiet. Insamling och bearbetning av data Alla kognitiva data och data från SDQ poängsattes och bedömdes i enlighet med normer för respektive metod och ålder. Svaren på de fria frågorna som ställdes under psykologintervjun skrevs ut, teman identifierades och sammanställdes sedan i enlighet med principerna för tematisk analys. Data från besök hos skolläkare och genomgång av skolhälsovårdsjournal sammanställdes metodiskt. Data från specialpedagogens bedömning normerades i enlighet med respektive tests manual. Resultat Psykologbedömningar SDQ: Detta självskattningsformulär innehåller flera delskalor: Emotionella problem, Uppförandeproblem, Hyperaktivitet, Kamratproblem, Prosocialt beteende. Det ger dessutom en indikation om total svårighet i beteendet och en Impact poäng som visar hur svårigheterna påverkar elevens dagliga liv. En jämförelse mellan medelvärdena på alla ingående delskalorna för pojkarna på IV programmet och data från en amerikansk normering (Goodman, 1999) och en svensk dito (Smedje et al, 1999) visar att pojkarnas upplevda svårigheter ligger över medelvärdet i samtliga underkategorier (delskalor). Uppförandeproblem och hyperaktivet rapporterades i särskilt hög grad. Svårigheter som att sitta still, svårt att koncentrera sig, oro, ont i magen och nedstämdhet var vanligt förekommande bland pojkarna. Kamratproblem och mobbing förekom ofta i svaren. Flickorna mådde, som grupp betraktat, sämre än pojkarna och sämre än normgrupperna. De rapporterade speciellt fler emotionella symptom; ont i magen, ont i huvudet rapporterades ofta, de beskrev också att de ofta oroade sig i vardagliga situationer. Kognitiva data: Vid den kognitiva testningen med WISC kunde ingen speciell typ av begåvningsprofil återfinnas i undersökningsgruppen, varken hos pojkarna eller hos flickorna. Sjutton av tjugofyra elever presterade resultat inom IK-intervallet , det vill säga inom det normala området. Sju av elva pojkar hade en begåvning inom detta område. Flickornas resultat på WISC låg generellt lite högre än pojkar-

5 69 nas. Medelvärdet för gruppen som helhet var Stora individuella skillnader med mycket ojämna begåvningsprofiler återfanns. Mest slående var elevernas låga resultat på Snabbhetsindex (gäller speciellt för pojkarna) parallellt med deras relativt höga resultat på icke-språkligt resonerande förmåga (Matriser). För pojkarna noteras ett relativt högt värde på Performanceindex (detta utgörs av några icke-språkliga delprov som huvudsakligen handlar om att samordna öga-hand och att använda sig av logisk icke-verbal förmåga). För flickorna noteras ett relativt högt resultatet på Verbalt Förståelseindex detta utgörs av delprov som testar ordförråd, verbal förståelse och språkligt resonerande. Genomgående erhölls så kallade ojämna testprofiler med många toppar och dalar hos såväl pojkar som flickor. Nästan alla flickor som presterade mycket lågt hade tidigare kända funktionsnedsättningar Tre av flickorna hade en total IQ i området Endast en av dessa hade psykologutretts tidigare. En av pojkarna visade sig ha en utvecklingsstörning (IQ<70), men hade aldrig tidigare utretts. Specialpedagogisk screening Tretton elever bedömdes med diagnostiskt läs och skrivprov. De lägsta resultaten erhölls på deltestet Läshastighet där tre elever nådde upp till normalprestation (jämförelsegrupp: gymnasieelever åk 1, praktiskt program), de övriga presterade mycket lågt. Något högre presterade eleverna på Stavningsprovet, endast ett par elever når upp till en normalgod prestation. Deltestet Läsförståelse visar värden som ligger nära medelvärdet för flertalet av de undersökta eleverna. Läkarbedömning Skolläkaren har träffat 20 av eleverna. Fyra flickor tillkom sent under läsåret och träffade ej skolläkaren. Ett allmänt intryck från genomgång av skolhälsovårdsjournaler är att eventuella kartläggningar av elevens inlärningsmässiga styrkor och svagheter inte framgår. I protokoll från Elevvårdskonferens (EVK) och i åtgärdsprogram framgår sällan om och hur elevens grundläggande problematik och kapacitet analyserats. Bakgrund till beslutade åtgärder finns ofta inte heller redovisade. Uppföljning och utvärdering och insatta åtgärder framgår inte alltid. Det är därför svårt att värdera de åtgärder som vidtagits. Av nio flickor har fyra tidigare funktionsdiagnoser som Aspergers syndrom, autismlikande tillstånd, Tourettes syndrom samt grav språkstörning. Fem har haft kontakt med BUP, två har haft långvariga depressioner under högstadiet och varit hemma från skolan långa tider, en flicka har träffat skolpsykolog tidigare. Flera har psykiska traumata i anamnesen. Många har sökt skolsköterska för vad som tolkats som psykosomatiska besvär. Ingen av flickorna lider av någon kronisk sjukdom. Sju har svenska som modersmål och är uppvuxna i Sverige, en är utlandsadopterad under förskoleåren. Vid genomgång tillgängligt journalmaterial och utifrån aktuell läkarbedömning framkom indikationer på betydande uppmärksamhetsproblematik i kombination med svårigheter avseende socialt samspel hos ytterligare 3 flickor. Dessa remitterades för närmare utredning. Ytterligare två hade uppmärksamhetsproblem och tecken på dyskalkyli, båda remitterades för utredning. Flera har samtidigt annan psykiatrisk/psykologisk och eller social problematik. Av elva pojkar har tre tidigare fått diagnoser som ADHD/DAMP och autismliknande tillstånd. En har dessutom epilepsi. Ytterligare fem elever

6 70 har haft kontakt med BUP, någon i flera år. Minst två har haft kontakt med sociala myndigheter. I pojkarnas skolhälsovårdsjournaler finns mindre noterat om psykosomatiska besvär än i flickornas. En pojke har haft magkatarr som han sökt sjukvård för. Förutom denne och den elev som har epilepsi är pojkarna somatiskt friska. Sju har annat hemspråk än svenska. För sju elever fanns starka indikationer på uppmärksamhetsproblem, en av dessa hade även problem med socialt samspel. Fem av dessa har accepterat remiss för vidare utredning. En elev har efter psykologutredning inom projektet mottagits i särskolan. De åtgärder som satts in under grundskoletiden är varierande: ibland har tidiga insatser givits under lågstadiet med elevassistenter som dock växlat flera gånger per läsår, skolgång inom St. Örjans Resursenhet, liten grupp på låg- och mellanstadiet ibland även under högstadiet, extrastöd i matematik under högstadiet. Ett starkt intryck utifrån journalanteckningarna är att, för elever med annat hemspråk än svenska, har man inte uppmärksammat andra orsaker till inlärningssvårigheter utan utgått från att problematiken handlar om språkproblem. Intervju Vid psykologbedömningen genomfördes en intervju om hur skolgången varit. Följande frågor ställdes till 23 av de 24 eleverna : 1. Hur har din skolgång varit fram till i dag? 2. Vad har varit bra och vad har varit mindre bra med din skolgång? 3. Har någon skolperiod varit bättre än andra och i så fall varför? 4. Vad för slags hjälp hade du önskat dig under din skolgång om du själv hade fått välja? 5. Hur ser du på framtiden? Svaren på dessa frågor kom under intervjun ofta som en sammanhängande berättelse. Alla intervjuer skrevs ut så ordagrant som möjligt, genomlästes flera gånger och sorterades med avseende på innehåll. Ur materialet framkom så småningom sex huvudteman: skolkarriär; lärare och bemötande; egna prestationer och tillkortakommanden; kamrater, mobbing och utanförskap; psykiskt mående samt ambivalens och oro inför framtiden. Citat som härrör ur intervjuerna har kursiverats i texten. Skolkarriär Elevernas berättelser talar genomgående om att skolgången inte har fungerat bra. Orsakerna till detta är flera men det är påtagligt att eleverna bytt skola ofta och att de många skolbytena har påverkat dem negativt både kunskapsmässigt och vad gäller grupptillhörighet. Eleverna beskriver en upplevelse av att aldrig riktigt kommit tillrätta i skolan. I sjuan någonstans tappade jag greppet och fi ck gå om en klass. Då bytte jag skola... tänkte att det kanske skulle vara bättre om jag nu ändå skulle gå om en klass... men jag var hela tiden trött... det blev jobbigt med den nya klassen... alla nya. Trots att många tidigare varit utredda, eller identifierade på annat sätt, för sina svårigheter har detta inte inneburit någon reell hjälp, i de flesta fall har utredningar och bedömningar inte följt med eleven till den nya skolan eller klassen. Utifrån

7 71 skolläkarens genomgång ovan framgår ju också att detta är en mycket belastad elevgrupp, trots att flera redan har neuropsykiatriska diagnoser så har ingen av eleverna någon pågående behandlarkontakt eller något tillrättalagt dagligt upplägg som utgår från de speciella behov som eleven har. Ofta har undervisningen inte alls anpassats efter elevens behov. Eleverna formulerar att de fått bristande stöd och hjälp från skolan samt att eventuell hjälp kommit för sent, de kan under samtalen själva identifiera när problemen börjat. Lärare och bemötande Lärare är mycket viktiga i elevernas liv, de elever vi intervjuat beskriver en klar koppling mellan vantrivsel och bemötande från skolpersonal. Några elever beskrev att de känt sig kränkta av lärarna på olika sätt. Läraren skrev upp på tavlan vilka som fått MVG, VG, G och IG om du alltid får IG så blir det jobbigt. En elev berättade hur hon ibland kunde sitta en hel lektionstimme och räcka upp handen utan att få hjälp. En annan elev tyckte att han till en början skötte sig i skolan, men att lärarna inte var så bra: Dom var rasister. Jag gillar inte människor som inte visar respekt. Överlag sa många av eleverna att de lidit av en upplevd otydlighet från lärarna, både vad gällde sina befintliga kunskaper och vilka mål de behövt uppnå för att klara betygen. Lärarna och rektor visste inte vad jag kunde eller inte kunde, sa en elev. Flera av eleverna rapporterade att de saknat eller fått felaktig information om vad som krävts för att de skulle ha klarat en kurs. Detta skapade i vissa fall starka reaktioner. Men de beskriver också att de gånger de fått en positiv relation med läraren så har det medfört att de trivts bättre i skolan. Eleverna berättar att de har mött personer inom skolan som de fått förtroende för men sen upplevt att inget händer. I princip samtliga elever beskrev att de haft särskilda svårigheter i ämnet matematik. Inget annat enskilt skolämne omnämndes lika ofta. De upplevda svårigheterna med matematik ledde till en rad olika problem. En elev nämnde bland annat att hon blivit undervisad av en mattelärare som själv inte var så bra på matematik, och då blev det ännu svårare. Andra har upplevt att lärarna pekat ut just dem som mindre vetande, vilket känts kränkande. Matematik var det ämne där de tidigt har upplevde stora svårigheter. I de flesta fall kom de efter i ämnet redan i lågstadiet och sedan höll detta i sig genom hela skolgången. Jag har alltid haft svårt med matte och hade behövt hjälp tidigare... men det var svårt att be om hjälp... jag ville inte säga att jag inte kan... jag hamnade alltid i IG-kolumnen på svarta tavlan. Han (matematikläraren, förf. anm.) sa att jag aldrig skulle klara matten... att det inte ens var nån idé att jag försökte. De som vi intervjuat önskar sig konsekvenser av sitt handlande och uttrycker tydligt att det är viktigt med uppföljning av skolk och att man måste bli uppmärksammad och få konsekvenser vid mycket frånvaro eller då man mår dåligt. Många elever sa att de varit frånvarande under långa perioder. Samtliga uttryckte samtidigt en önskan om att någon skulle ha uppmärksammat att de inte deltagit i undervisningen. Flera elever sa att de varit borta flera veckor i sträck utan att någon följde upp vad som var fel. En elev var frånvarande under större delen av åttonde och hela nionde årskursen utan att någon tog tag i det från skolans sida. Hon uttryckte sig så här: Hur kunde de inte

8 72 bry sig om att jag under så långa perioder inte var där och att det hände så ofta?. Och här kommer vi till det svar som var allra mest frekvent förekommande på frågan Vad för slags hjälp hade du önskat dig? : Att någon märkt hur jag hade det. Några elever upplevde att skolan initialt hört av sig för att kontrollera varför de inte varit i skolan, men att intresset avtagit efter hand. Eleverna beskriver att mycket av misslyckandena är att hänföra till deras egna prestationer och tillkortakommanden. Jag beskrev ovan att ett framträdande drag i de kognitiva utredningarna är långsamheten, det var den kognitiva faktor som låg allra lägst. Långsamheten blev ju tydlig också i läsprovet där läshastigheten visade sig vara mycket låg. Eleverna var själva tydligt medvetna om denna långsamhet och berättade om hur de snabbt kom efter sina kamrater i arbetet och att de till och med hade svårt att hinna be om hjälp innan undervisningen gick vidare till ett nytt tema. Det är särskilt svårt för mig att förstå uppgifter som har många olika delar. Plus att jag behöver mer tid. När jag sedan inte hänger med vågar jag inte säga till om det... jag känner mig för dum för att be om hjälp. Långsamheten beskrevs på många sätt Eleverna tyckte att de behövde mycket lång tid på sig för att lära in nya saker. De uppgav att de ofta känt sig dåliga, tröga, dumma, och inte som andra. De kunde också berätta att svårigheterna med långsamt kognitivt tempo funnits redan tidigt. Men mina kompisar har ju inte dom här problemen... dom klarar ju att plugga och hänga med... dom säger att jag måste skärpa mej annars hänger jag aldrig med... då tänker jag att hur fi xar dom det men inte jag? Jag vill ju inte gå här på IV helt misslyckat... Många beskriver också koncentrationssvårigheter: Årskurs 1 4 var ganska OK, femman gick jag om, hade svårt att hänga med. I årskurs 6 9 var vi 34 personer i klassen, från sjuan till nian sjönk mina prestationer och i åttan gav jag upp och skolkade mest hela nian. Trivdes inte i skolan. Har haft kontakt med BUP men hjälp? Nej det fi ck jag inte så mycket där. Hon har svårt att koncentrera sig sa dom ja, det stämmer! Då jag är i stor grupp och folk pratar i rummet eller utanför då kan jag inte koncentrera mig eller hålla kvar tråden. Flera elever uppgav sömnproblem som en av orsakerna till sina skolsvårigheter. Problemen varierade ifrån problem att komma i säng i tid, svårt att somna in, avbruten nattsömn, att komma upp i tid på morgonen samt att känna sig utvilad. En elev sade: Jag är så trött att jag har så svårt att hålla huvudet uppe. Vissa upplevde dessa problem som självförvållade, särskilt de elever som har haft svårt att komma upp i tid. Flera elever önskade sig hjälp med att vakna på morgonen. Så här uttryckte en elev det: Om jag hade egna barn skulle jag se till att de steg upp tidigt... jag skulle väcka dom.... Att få stöd i att komma iväg upplevdes av några elever som nödvändigt för att de överhuvudtaget skulle gå till skolan. När jag är hos farsan, då väcker han mej alltså... och så ringer han en gång till när han kommit till jobbet för att kolla att jag gått upp... och då kommer jag ju iväg till skolan... men mest är jag ju hos morsan... och hon orkar liksom inte... hon ska ju själv till jobbet och så... [...]...och då vaknar jag kanske ungefär när skolan är slut eller strax innan... då är det ju ingen idé att gå.

9 73 Flera av eleverna har, eller har haft, självmordstankar. Enstaka elever kunde berätta om planer, och några av dessa sa att de gjort allvarliga suicidförsök. En elev berättade att hon vantrivts så på gymnasiet att hon slutat att äta för att hon mådde så dåligt. Till slut hade hon blivit så allvarligt sjuk att hon varit tvungen att vårdas på sjukhus för uttorkning. Eleven berättade att hon har haft självmordstankar och att hon försökt ta livet av sig. Sedan en tid tillbaka är det bättre då hon medicinerar med antidepressiv medicin. Flera ytterligare elever har förutom att ha haft samtalskontakter även medicinerat i perioder, framförallt med antidepressiva läkemedel, med varierande resultat. I åttan fi ck jag medicin från BUP och i nian mådde jag lite bättre. Men i slutet på det året bröt jag ihop totalt. Nu får jag Zoloft men det funkar inte så bra... personalen är inte så bra heller.... Många elever uppgav att de led av somatiska besvär. Eleverna beskrev stressproblem, magkatarr, glömska men framförallt sömnsvårigheter och huvudvärk. Jag hade tidigare pluggat bra och hängt med, men sen blev jag ofta trött och orkade inte läsa... från fyran ungefär... jag fi ck ofta huvudvärk, var trött och hade ont i magen. Jag har fortfarande ofta ont i huvudet och problem att sova. Jag är ofta trött och känner det som att jag inte orkar bära upp huvudet, det blir tungt. Ingen av eleverna svarade att de mådde bra. Kamrater, mobbning och utanförskap Dessa var teman som gick igen i berättelserna Många gånger berodde detta på att uppträdandet varit sådant att man bränt sina skepp. En pojke berättade att i femman och sexan bråkade han med alla: lärare, andra vuxna och kompisar, han tjafsade, slogs och var enligt egen utsago, alldeles för djävlig, under den tiden uppkom också stora kamratproblem. Jag förlorade mycket kompisar, när jag var så där stökig och dom har jag inte återfått. När han berättar om det här är han klart insiktsfull om sitt beteende och ångrar det, 14 år det var min värsta tid. Några av eleverna reflekterade nyanserat över att de har haft problem med aggressivitet. Om jag blir arg, då tänker jag mig inte alls för, sa en elev som berättade att han varit med i många slagsmål, ofta på grund av att han inte kan behärska sina impulser. Vad händer om jag slår?, berättade han att han kan hinna tänka, men så slår han ändå. Han oroar sig mycket för sitt humör. Jag blir ofta besviken på mig själv och andra. Han beskrev att han slagit sin bror sönder och samman. Andra vågade inte reta mig, då slog jag, sa en annan elev, en flicka som numera ofta är den som medlar istället för att bråka. För många av eleverna innebar dessa beteendeproblem att de hamnade ytterligare utanför gemenskapen. Jag har jobbat mycket med ART vet du... (ett uppmärksamhetsprogram där man arbetar med aggressivitetsträning, förf. anm.)... det är viktigt med ömsesidighet, att man pratar lugnt och lyssnar... att man lär sig respekt... men många är rädda för mig. Utanförskapet beskrivs på olika sätt. Jag känner mig som en 30-åring, känner mig som två personer, en överaktiv och en riktigt smart, det är jag det. Folk har varit rädda för mig, jag gjorde konstiga saker, som att hoppa från balkongen och sånt där, det var värst i nian Flera uppger att de sällan eller aldrig känt någon tillhörighet, att de har blivit särbehandlade av sko-

10 74 lan; att ha blivit mobbade, psykiskt och fysiskt trakasserade. Många elever beskrev att de upplevt att de inte var lika mycket värda som andra elever. På särskolan var jag bara ännu en säring, i en vanlig klass blev jag mobbad, sa en elev. Jag hade inte samma värde, var inte jämbördig, sa en annan elev. Flera elever beskrev att de av olika skäl haft svårt att få kamrater i skolan. Jag har alltid blivit betraktad som annorlunda och konstig. Jag har inte själv direkt förstått varför. Kanske för jag är udda, för jag gillar en annan kläd- och musikstil än de fl esta. Jag har haft en kompis. --- Jag tycker det är svårt att gå på ESS (ett IV-program, förf. anm.), jag passar inte riktigt in här heller. Jag är inte stökig och högljudd, det är inte mina problem. Jag har aldrig skolkat, dricker inte, är inte kaxig. Är man för tystlåten passar man inte i en ESS-klass. Jag har svårt att få kompisar. Jag är alltid ensam. Flera elever sa att de i perioder blivit mobbade. Några berättade att de blivit mobbade under i stort sett hela sin skolgång. Anledningarna till mobbingen har varit flera, etnicitet, utseende, beteende och psykosocial situation förefaller vid analys av intervjusvaren att vara några av dem. Psykiskt mående Under samtalen blev det tydligt att eleverna var mycket tungt belastade psykiskt och socialt. I stort sett alla fyllde kriterierna för en eller flera diagnoser och övervägande delen har, eller har haft, kontakt med BUP och/eller Socialtjänsten. Flera elever har haft självmordstankar eller planer och några har gjort suicidförsök, flera elever berättar att de skadat sig själva, många lider av somatiska besvär, sexuella övergrepp och krigstrauman förekommer. En flicka berättar: I slutet av sjuan blev jag litet nere, och i åttan blev jag deprimerad, klädde mig i svart, rispade mig i händer och armar. Fick psykoser och var jätterädd för allt, hon har i stort sett haft en pågående, men sporadisk, kontakt med BUP sedan i 12-årsåldern då hon fi ck neuropsykiatriska diagnoser då kände jag att allt stämde. Många har/har haft olika problem inom familjesfären: separationer, misshandel och vanvård. Eleverna som ingick i studien beskrev alltså många upplevda svårigheter i skolan. Men flera av eleverna beskrev även svårigheter utanför skolans sfär som de upplever har inverkat på studier och psykiskt mående. Framför allt handlade dessa svårigheter om problem inom familjen. De mest frekvent förekommande temana rörde separationer. Sjutton av de 24 eleverna berättade att deras föräldrar levde separerade. De flesta eleverna bodde nu med sin mamma. Ett fåtal hade bott växelvis hos sina föräldrar, de flesta besökte sin far varannan helg. En elev berättade att han sedan en tid tillbaka kan välja hur mycket han vill vara hos sin pappa. Det är bra att man inte behöver vara just varannan helg. Många elever hade olika nya konstellationer av syskon och styvföräldrar att förhålla sig till. Mina föräldrar skiljde sig innan sexårsverksamheten eller när jag var elva kanske? Jag minns inte...[...] I nian fl yttade jag från mamma till pappa... Jag kunde inte bo kvar hos mamma och hennes nya kille. De hade just fått ett nytt barn och det var lite rörigt... Jag tror att mamma har X * barn... jag är inte säker. (*den faktiska siffran utgår av sekretesskäl) Eleven som står för ovanstående citat har haft kontakt med BUP sedan två års ålder. En annan elev berättade att hela familjen hade gått till BUP för samtal: De hade ingen bra relation till varandra,

Inte behörig till gymnasiet 14.000 ungdomar/år Misslyckande för eleven, skolan eller kanske något vi får acceptera?

Inte behörig till gymnasiet 14.000 ungdomar/år Misslyckande för eleven, skolan eller kanske något vi får acceptera? Inte behörig till gymnasiet 14.000 ungdomar/år Misslyckande för eleven, skolan eller kanske något vi får acceptera? Ulla Ek Leg. Psykolog/psykoterapeut professor Många mänskliga egenskaper och kännetecken

Läs mer

En studie av en grupp ungdomar på IV-gymnasiet. Ulla Ek Leg. Psykolog Professor Stockholms universitet

En studie av en grupp ungdomar på IV-gymnasiet. Ulla Ek Leg. Psykolog Professor Stockholms universitet En studie av en grupp ungdomar på IV-gymnasiet Ulla Ek Leg. Psykolog Professor Stockholms universitet 14.000 klarar inte målen Våren 2010 var det 88,2 procent som hade behörighet att söka till gymnasiet

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Resursskolor. Rektor Agneta Malm. Verksamhetsbeskrivning. Prestationer

Resursskolor. Rektor Agneta Malm. Verksamhetsbeskrivning. Prestationer Resursskolor Rektor Agneta Malm Verksamhetsansvarig för Resursskolor Tel: 013-26 39 90, 070-558 57 58 E-post: agneta.malm@linkoping.se Verksamhetsbeskrivning Resursskolorna bedriver undervisning i SU-grupp,

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Hur tycker du skolan fungerar?

Hur tycker du skolan fungerar? Hur tycker du skolan fungerar? För att få veta mer om hur det fungerar i skolan vill vi ställa några frågor till dig som går i årskurs 9. Statistiska centralbyrån (SCB) och Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Elever som zappar skolan 131011

Elever som zappar skolan 131011 Elever som zappar skolan 131011 Projekt på Almåsskolan 2007-2010 Titti Ljungdahl Skolutvecklare Bakgrund Våren 2007 c:a 10 elever med mycket stor frånvaro, de flesta flickor. Tidigare skolgång hade fungerat

Läs mer

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Till föräldrar och viktiga vuxna: Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 2018 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna

Läs mer

1 Sammanfattning och elevernas förslag

1 Sammanfattning och elevernas förslag 1 Sammanfattning och elevernas förslag I uppdrag från Utbildningsförvaltningen i Malmö har undersökts hur ungdomar vid IV-program beskriver sina upplevelser av grundskolan. Bakgrunden till studien är den

Läs mer

KUNSKAP TILL PRAKTIK

KUNSKAP TILL PRAKTIK KUNSKAP TILL PRAKTIK Viveka Sundelin Wahlsten Docent och psykolog, Institutionen för Neurovetenskap, BUP i Uppsala, Beroendecentrum i Stockholm EWA-mottagningen och Rosenlunds Mödravårdsteam VARFÖR HAMNAR

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg Lärarhandledning av Ann Fagerberg Innehåll: s. 3 Läroplanen 2011 s. 4 Kursplan svenska s. 4 Kursplan samhällskunskap s. 5 Kursplan bild s. 5 Uppgifter att arbeta med tillsammas som klass s. 7 Diskussionsuppgifter

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje

Läs mer

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Till dig som har ett syskon med adhd eller add Till dig som har ett syskon med adhd eller add Namn: Hej! Den här broschyren är skriven till dig som har ett syskon med adhd eller add. När det i broschyren bara står adhd så betyder det både adhd och

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Ämnesområde Likabehandlingsplan

Ämnesområde Likabehandlingsplan Ämnesområde Likabehandlingsplan Syftet med planen är: Alla elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Skolan och fritidshemmet ska vara fria från diskriminering, trakasserier

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar hösten och våren 2009 Uppföljningen bygger på intervjuer utförda av Ann-Katrin Johansson och Jenny Wahl Rapporten sammanställd av Jenny

Läs mer

Hur upptäcker vi dem i tid?

Hur upptäcker vi dem i tid? Hur upptäcker vi dem i tid? Främja förstå förändra Arbeta för goda relationer (lärare-elev, elev-elev, lärare-föräldrar, kollegialt) Skapa ett respektfullt och tryggt klassrumsklimat. T ex, hur gör vi

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell. Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet

Läs mer

Barn med oro och rädsla i skolan

Barn med oro och rädsla i skolan Barn med oro och rädsla i skolan Hur kan vi möta små besvär och förebygga stora? BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping Oro och rädsla - vanliga men ouppmärksammade besvär 5-10% av

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan 2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun Handlingsplan för elevhälsoarbete Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun Läsår 2017-2018 1 Innehåll sidan Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun 3 Trygghetsvision i Örebro

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

Hur kom jag in i projektet? Möte i Linköping med Östergötlands kommuner. 50% av min tjänst

Hur kom jag in i projektet? Möte i Linköping med Östergötlands kommuner. 50% av min tjänst Valdemarsvik Hur kom jag in i projektet? Möte i Linköping med Östergötlands kommuner. 50% av min tjänst Hur startade projektet i Valdemarsvik Ingen eget gymnasium Liten kontroll Mycket pengar Dålig återkoppling

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 14 Elevundersökning i årskurs 9 och årskurs 2 gymnasiet Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning om

Läs mer

Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27)

Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27) Stockholm 28 augusti 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27) Riksföreningen

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Välkommen till skolan!

Välkommen till skolan! Till dig som är vårdnadshavare Välkommen till skolan! Ditt barn ska börja i förskoleklassen eller grundskolan. Här får du veta mer om hur skolan i Sverige fungerar. Ju mer du vet, desto mer kan du påverka

Läs mer

The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ)

The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ) The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ) Tobias Edbom Mia Danielson 2014-05- 27 SDQ Strengths and difficulaes quesaonnaire Ger en uppfafning om barns psykiska hälsa och möjlighet af följa över

Läs mer

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Presentation från Idrottsvetenskapliga programmet, C-uppsats vid Umeå Universitet

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma Fostermamma Pappa Fosterpappa Pappas sambo/maka/make Mammas sambo/maka/make Någon bror/styvbror Någon syster/styvsyster

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Den viktiga skolnärvaron

Den viktiga skolnärvaron Den viktiga skolnärvaron http://www.sou.gov.se/elevfranvaro/ Varje dag räknas Varje lektion har betydelse Stephen.R. Zubrick 14.4% PISA-rapporten: hos de 10 % som presterar lägst förklarar frånvaro hela

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Barn som sakta faller ur skolan

Barn som sakta faller ur skolan Barn som sakta faller ur skolan en undersökning om situationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar www.attention-riks.se 1 Attention arbetar för Att människor med neuropsykiatriska

Läs mer

AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDETS SKOLPLATTFORM

AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDETS SKOLPLATTFORM AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDETS SKOLPLATTFORM Autism- och Aspergerförbundet arbetar för att skapa bättre villkor för personer med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd. BAKGRUND SKOLSITUATIONEN

Läs mer

ADHD hos skolbarn från risk till frisk. Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa

ADHD hos skolbarn från risk till frisk. Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa ADHD hos skolbarn från risk till frisk Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa Skolan är landets största hälsocentral 1,4 miljoner elever 6 år till

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Sida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Sida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde 1(8) 2(8) Elevhälsoplan 2018/2019 Elevhälsans uppdrag enligt Skollagen kap 2 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka

Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka barn som har rätt att gå där. Ytterligare information

Läs mer

Trivselenkät. Resultat av enkätundersökning i Ljungby kommuns skolor vårterminen 2018

Trivselenkät. Resultat av enkätundersökning i Ljungby kommuns skolor vårterminen 2018 Trivselenkät Resultat av enkätundersökning i Ljungby kommuns skolor vårterminen 2018 Innehåll INLEDNING... 3 Administrering... 3 Resultat... 3 Sammanfattning... 5 Resultat trivselenkäten åk 3... 6 Trivsel...

Läs mer

utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga

utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga REGLEMENTE 1(5) Fastställt av skolnämnden den 20 juni 2012 SKN 50 Reglemente för mottagande till grundsärskola i Håbo kommun Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan Kommunåterkoppling 2017 Vingåker Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa

Läs mer

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns

Läs mer

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en

Läs mer

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG 38 Reportage. Vägval framtid Kämpiga uppväxter präglade av droger, kriminalitet och svåra familjeförhållanden. På Vägval framtid får ungdomar som hamnat snett i livet en fristad och hjälp att ta sig tillbaka

Läs mer

Frågeformulär till vårdnadshavare

Frågeformulär till vårdnadshavare Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk

Läs mer

ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)

ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST) ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST) Syndrom Sjukdom Sömn Separationer Sorg Stress Familje problem Depression Koncentrations svårigheter Övergrepp Mobbning Flykting problematik Relations Problem Förskola/skola

Läs mer

Svenska. Välkommen till Luleå gymnasieskola

Svenska. Välkommen till Luleå gymnasieskola Svenska Välkommen till Luleå gymnasieskola 1. Luleå gymnasieskola med kunskap och framtidstro i centrum Vår skola är en av Sveriges största med ungefär 2 400 elever. Skolan består av fem kvarter: Hackspetten,

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten.

BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten. BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten. 1. Familjekonflikter, med underteman missbruk och skilsmässa 2. Emotionell omsorgssvikt

Läs mer

Barn. Vinjett SIP Vera

Barn. Vinjett SIP Vera Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och

Läs mer

Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10

Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10 Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230 Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10 1 (10) Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2006 Skolverket genomförde vårterminen 2006 en insamling

Läs mer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje

Läs mer

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7 Elevhälsa Plan för elevhälsa 2018 S i d a 1 7 Elevhälsan Skolan, förskoleklassen och fritidshemmet får sitt uppdrag från läroplanen för grundskolan (lgr 11), skollagen (2010), skolförordningen (2011:185)

Läs mer

Vilsen längtan hem. Melissa Delir

Vilsen längtan hem. Melissa Delir Vilsen längtan hem Melissa Delir MELISSA DELIR IDROTT OCH HÄLSA LÄRARE 3 BÖCKER & METODMATERIAL Vilsen längtan hem, Tack för att du finns, Du är född till att göra skillnad. Melissa Delir O O O JAG LYCKADES!

Läs mer

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen. SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer