Betalningstjänster för mobiltelefonen SUSANNA HEYMAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Betalningstjänster för mobiltelefonen SUSANNA HEYMAN"

Transkript

1 Betalningstjänster för mobiltelefonen SUSANNA HEYMAN Examensarbete Stockholm, Sverige 2009

2 Betalningstjänster för mobiltelefonen SUSANNA HEYMAN Examensarbete i människa-datorinteraktion om 30 högskolepoäng vid Programmet för medieteknik Kungliga Tekniska Högskolan år 2009 Handledare på CSC var Ola Knutsson Examinator var Ann Lantz TRITA-CSC-E 2009:120 ISRN-KTH/CSC/E--09/120--SE ISSN Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC Stockholm URL:

3 Betalningstjänster för mobiltelefonen Sammanfattning Sedan tidigt 2000-tal har teleoperatörer, telefontillverkare, banker och tredjepartsföretag försökt lansera betalningstjänster via mobilen. I länder som Kenya, Filippinerna och Ryssland har sådana tjänster blivit populära, då konsumenterna i dessa länder inte har tillgång till traditionella banker. I västvärlden har marknaden hittills varit desto trögare. Denna rapport beskriver en kvalitativ undersökning bland svenska konsumenter, där fokusgrupper och intervjuer används för att ta reda på vad svenskarna tycker om tanken på att betala med mobilen. Resultaten visar att de flesta tycker att det vore skönt att slippa bära med sig plånboken, men att de har stora förbehåll vad gäller säkerheten och att det krävs mycket för att de ska ändra sina vanor. Payment services for the mobile phone Abstract During the early 21 st century telcos, phone manufacturers, banks and third party vendors have been competing over the opportunity to introduce the mobile wallet providing the mobile phone with monetary transaction functionality similar to that of the debit or credit card. The mobile wallet has been widely successful in Third World countries where there are no or few traditional banks. However, western consumers have shown little or very little interest. This is the report from a qualitative study of Swedish consumers, using focus groups and interviews to find out what Swedes think of the idea of paying with their mobile phones. The results show that most people like the idea of not having to carry their regular wallets with them, but they have huge concerns over security, and lots of people tend to go with old habits even when there are slightly better alternatives.

4 Förord Jag vill tacka min handledare Ola Knutsson för all vägledning och värdefulla kommentarer under arbetets gång. Tack också till min uppdragsgivare som upplåtit tid och resurser till det här projektet. Slutligen vill jag tacka min sambo Niklas för allt stöd, kloka kommentarer och för assistansen under fokusgrupperna. Jag vill också rikta ett stort tack till mina vänner som ställde upp under pilotstudien. Ni vet själva vilka ni är, men enligt medgivandeformuläret har jag lovat att ni ska få vara anonyma i rapporten!

5 Innehållsförteckning 1 Introduktion Bakgrund Mobila betalningstjänster en kort historik Intresset på marknaden idag Frågeställning Avgränsningar Teori Faktorer som påverkar användningen Olika typer av användare Metod för datainsamling Studiens utformning Målgrupp för studien Rekrytering av deltagare Pilottester Fokusgruppernas utformning Intervjuernas utformning Analysmetod Resultat Deltagare Tolkning och urskillning Betalsituationer Upplevda fördelar med mobilen Upplevda nackdelar med mobilen Möjligheter Hinder Vågdelare Analys Intressanta tjänster Kraven är höga NFC kontra SMS Mobilen som betalkort Diskussion Metodkritik...47 Referenser...50 Bilaga 1: Manus fokusgrupper...52 Bilaga 2: Manus intervjuer...54

6

7 1 Introduktion Introduktion Detta examensarbete är utfört vid ett svenskt telekombolag under våren Syftet är att undersöka svenska konsumenters intresse för ett urval av betalningstjänster via mobilen. 1.1 Bakgrund Mobiltelefonen blir en allt mer central del av våra liv, och många går aldrig hemifrån utan den. Fler och fler tjänster flyttar in i mobilen, exempelvis GPS, och chatt. Många har därför slagits av tanken att det borde gå att betala med mobilen, så att man kan lämna plånboken hemma. I t.ex. Japan är det redan verklighet där kan man använda mobilen till att betala såväl bussbiljett som dagligvaror i butik 1. Betaltransaktioner via mobiltelefonen är en intressant idé för teleoperatörerna, som på grund av priskonkurrens börjar få allt svårare att ta betalt för vanlig telefoni, SMS- och datatrafik. Hittills har dock de europeriska konsumenterna visat lågt intresse för att göra transaktioner via mobilen. 1.2 Mobila betalningstjänster en kort historik I början av 2000-talet var betalningstjänster via mobilen ett hett område och hundratals mobila betalningstjänster lanserades över hela världen (Dahlberg m.fl. 2008). Dussintals av dessa tjänster fanns tillgängliga i Europa (Dahlberg m.fl. 2008). Nästan samtliga misslyckades och är idag nedlagda. De flesta kom aldrig ens förbi pilotstadiet (Dahlberg m.fl. 2008). De tidigaste mobila betalningstjänsterna byggde på SMS 2 eller på telefoni 3. Dessa tjänster var både krångligare och långsammare att använda än de betalningsmedel som redan fanns: kontanter och bankkort. Man betalade genom att ringa eller SMS:a en kod till ett angivet nummer, varpå man fick en kod tillbaka som man skulle ge till kassören. Denne matade in koden tillsammans med köpesumman i systemet, och därefter fick kunden bekräfta köpet på något sätt. Den här typen av tjänster blev ingen succé. Trots detta förekommer fortfarande nya försök att lansera liknande tjänster 4. Efter att så många mobila betalningsprojekt misslyckats dämpades förväntningarna något, men idag har området börjat väcka intresse igen, bl.a. på grund av att tekniken har utvecklats. (Poulbere 2008b). Idag finns en teknik som kallas Near Field Communication, NFC, och som gör det möjligt att genomföra betalningar genom att hålla telefonen mot en avläsare istället för att ringa eller SMS:a. Många tror att den nya tekniken kommer att göra mobila betalningar attraktivt för konsumenterna (Poulbere 2008b). Andra påpekar att kort och kontanter redan är så enkla att betala med att NFC-betalningar via mobilen inte tillför särskilt stor kundnytta bara för att de blir lätta att använda (Kristoffersen m.fl. 2008). Flera försök har genomförts med NFCbaserade betalningar 5, och dessa har fått positiv respons från konsumenterna. En av de mest 1 Tjänsten kallas Osaifu-Ketai: 2 T.ex. norska Contopronto (nuvarande Luup) och schweiziska PostFinances inledande försök 3 T.ex. svenska Mint och tyska Paybox 4 T.ex. norska mobileaxept och brittiska Beem 5 Se t.ex. Geven m.fl. 2007; Lockie 2007; Abramovich 2008; O 2 Media Centre 2008; Quintana Pearce

8 Introduktion uppskattade NFC-tjänsterna är färdbiljetter på mobilen (GSMA 2007; Evjemo m.fl. 2008). Biljetter har, liksom ringsignaler och annat digitalt innehåll, fördelen att själva varan som inhandlas också levereras till mobilen vilket gör det naturligt att betala med mobilen. Än så länge existerar få mobila betaltjänster som kan användas för att köpa fysiska varor. I Sverige bygger nästan alla mobila betalningstjänster på Premium-SMS, som fungerar genom att användaren skickar ett SMS till tjänsteutgivarens nummer, varpå kostnaden för tjänsten dras från användarens telefonräkning. De få svenska mobila betalningstjänster som är mer avancerade än så har svårt att överleva. Mer eller mindre framgångsrika försök att lansera mobila betalningar har gjorts av bl.a. Mint (numera EasyPark), Svenska Internetbetalningar AB, Accumulate AB och Paysystem Sweden AB. Flera av dessa företag har drivits av teknikens möjligheter snarare än av att man sett ett tydligt kundbehov. Det mervärde man anser sig erbjuda konsumenten är ofta att han eller hon ska kunna lämna plånboken hemma för att istället betala med mobilen, som han eller hon ändå alltid har med sig. För att detta scenario ska vara realistiskt krävs dock att det verkligen går att betala med mobilen överallt. Så länge så inte är fallet går det inte att lämna plånboken hemma, och om hela mervärdet består i att kunna lämna plånboken hemma finns ingen anledning att börja använda tjänsten innan den har nästan hundraprocentig täckning. Man får då ett hönan-och-äggetproblem som är mycket svårt att övervinna. 1.3 Intresset på marknaden idag Experterna förutspår att mobila betalningar kommer att växa under de närmaste åren. Huvuddelen av tillväxten för kontaktlösa betalningar via NFC förväntas sprida sig från Japan, det ställe i världen där det idag används mest, till USA och Europa (Poulbere 2008a). Banktjänster och transaktioner mellan privatpersoner via mobilen förväntas växa mest i Afrika, Kina, Indien och Sydostasien (Poulbere 2008a). Banker, kreditkortsföretag och teleoperatörer tävlar nu om att bli först med att lansera sin egen standard för mobila betalningar på olika ställen i världen, innan någon annan hinner före (Patel & Taylor 2006). De företag eller forskare som gjort användarundersökningar med kontaktlösa betalningar via NFC rapporterar mycket positiva resultat 1. Rapporterna från dessa undersökningar kan dock vara positivt vinklade och bör därför tas med en nypa salt (Patel & Taylor 2006). Det har också förekommit kritik om att man vid en stor studie mutade sina testpersoner genom att ge dem alltför generös ersättning under testperioden (Evjemo m.fl. 2008). De testpersoner som ger positiva omdömen i studierna tycker ofta att tjänsten verkar cool, vilket kan tyda på att det är nyhetens behag som lockar (GSMA 2007; Patel & Taylor 2006). En undersökning har också visat att teknikintresserade personer gärna provar mobila betaltjänster en gång, men sedan överger dem (Kristoffersen m.fl. 2008). Den undersökningen handlade dock om tjänster som redan finns på marknaden, dvs. sådana som bygger på SMS eller WAP. Det kan kanske tänkas att NFC-tjänster skulle kunna locka mer lojala kunder. The GSM Association har undersökt marknaden för sitt NFC-baserade koncept Pay-Buy- Mobile i bl.a. Sverige (GSMA 2007). I en webbenkät rankar ca 55 % av svenskarna tjänsten som minst 60 av 100 i nytta (usefulness). Ungefär 12 % rankar den som minst 80. Det är svårt att uttyda ur rapporten vilka som har svarat på enkäten, varför resultatet ska tolkas med försiktighet. Svenskarnas intresse är ganska lågt jämfört med de länder där Pay-Buy-Mobile har de allra mest entusiastiska användarna: Filippinerna och Ryssland (GSMA 2007). Troligtvis har detta att göra med att Sverige redan har en välfungerande infrastruktur för betalningar. 1 Se t.ex. GSMA 2007; Patel & Taylor 2006; Geven m.fl

9 Introduktion Sammanfattningsvis tycks västerländska konsumenter vara ganska ointresserade av att betala fysiska varor via SMS, medan det ännu är för tidigt att säga hur intresset ser ut för NFCbetalningar. 1.4 Frågeställning Detta projekt syftade ursprungligen till att ta fram nya förslag till mobila betalningstjänster som skulle kunna locka svenska konsumenter. Under projektets gång valde jag emellertid att utvidga studien till att även undersöka hur intresset ser ut för mobila betalningstjänster som redan föreslagits av andra före mig. För att kunna förstå varför en viss betalningstjänst verkar intressant eller ointressant studerade jag också hur betalningar fungerar idag. 1.5 Avgränsningar Det som studerades i denna undersökning var enbart konsumenternas perspektiv på mobila betalningar, vad de önskar sig och vad de ser som begränsningar. Vilka mobila betaltjänster som vore lönsammast för utgivaren att satsa på ur affärsstrategisk synpunkt är en helt annan fråga där även konkurrens, riskberäkningar, investeringskostnader och dylikt måste tas med i beräkningen. Jag har heller inte undersökt vad handlarna, som måste vara med och erbjuda mobila betaltjänster till sina kunder, har att säga. Studien var begränsad till den svenska marknaden och bör inte generaliseras till andra länder. Marknaden för mobila betalningar skiljer sig radikalt åt i olika delar av världen, beroende på t.ex. infrastruktur, betalningstraditioner och hur väl förtrogen befolkningen är med mobiltelefoner. Av praktiska skäl genomfördes studien enbart i Stockholm, vilket medför att samtliga respondenter var storstadsbor. Det kan finnas skillnader mellan invånarna i kommuner där man som i Stockholm kan betala sin bussbiljett per SMS och i kommuner där man betalar bussbiljetten kontant. Personer som är vana att betala sin bussbiljett med mobilen kan förväntas vara mer mottagliga för tanken att använda mobilen också för att betala andra saker. Det blir dock allt vanligare att bussbolagen inför SMS-biljettsystem, varför vi kan förvänta oss att en allt större del av befolkningen provar på att betala med SMS. 3

10 2 Teori Teori Tidigare studier har visat att en persons vilja att använda ett visst tekniskt system påverkas av faktorer som t.ex hur effektivt systemet upplevs vara och hur lätt det är att använda. Vilket som är viktigast snabbhet, enkelhet eller något annat beror bl.a. på vem användaren är och hur situationen ser ut vid användningstillfället. 2.1 Faktorer som påverkar användningen Många studier som undersöker konsumenternas syn på mobila betalningar utgår från Davis Technology Acceptance Model, TAM. Modellen säger att det som har betydelse för en persons beslut att använda eller inte använda ett visst tekniskt system är i första hand om systemet underlättar personens arbete (upplevd nytta) och i andra hand om systemet är lätt att använda (upplevd lättanvändhet) (Davis 1989). TAM har använts i studier som handlar om en rad olika tekniska produkter och tjänster, bl.a. ordbehandlare, Internetanvändning och Internethandel (Mallat m.fl. 2006). Många har emellertid funnit att modellen inte räcker till för att förklara allt. TAM var ursprungligen avsedd att handla om teknikanvändning på arbetsplatsen, och därför finns t.ex. inte den viktiga faktorn kostnad med, eftersom den antas belasta arbetsgivaren istället för den enskilde individen. TAM tar heller inte hänsyn till sociala aspekter som grupptryck, status och användarens självbild. Många har därför försökt bygga ut modellen på olika sätt och skräddarsy den efter den teknik som just deras studie handlar om. Det är vanligt att man kombinerar TAM med Everetts Diffusion of Innovations Theory, DIT, som räknar upp andra faktorer som också sägs påverka användningen. Dessa är teknikens relativa fördel jämfört med konkurrerande tekniker; hur krånglig tekniken verkar vara att använda; hur väl tekniken passar med användarens livsstil; hur enkelt det är att få tillfälle att prova tekniken och hur ofta användaren fått se andra använda den framgångsrikt (Mallat m.fl. 2006). Mallat m.fl. gjorde 2006 en studie om bussbiljetter på mobilen, som kombinerade TAM och DIT för att se vilka av de föreslagna faktorerna som hade betydelse för användningen och hur de påverkade varandra (Mallat m.fl. 2006). De lade också till två faktorer som de anade skulle ha ytterligare betydelse för användningen: situationen vid användningen och graden av mobilitet, dvs. möjligheten att utnyttja tjänsten oberoende av tid och plats. Upplevd lättanvändhet Upplevd nytta Avsikt att använda Livsstil Mobilitet Situation vid användningen Figur 1: TAM-modell för SMS-biljetter på bussen. Fritt avbildat efter Mallat m.fl. (2006) 4

11 Teori Mallat m.fl. fann att det mest avgörande för användning av SMS-biljetter var användarens livsstil, och att SMS-biljetten med större sannolikhet upplevdes som bättre än andra biljetter om användaren hade bråttom, hade slut på kontanter och/eller busskortet hade gått ut, eller om det var kö till biljettluckan. Bättre än alternativen var alltså det som Mallat m.fl. kallade nytta i sin modell. Evjemo m.fl. (2009) gjorde en prototypstudie med NFC-baserade biljetter på bussen i en stad i Norge. Deras färdigarbetade TAM-modell fanns inte tillgänglig medan jag skrev den här rapporten, men deras preliminära beräkningar visar att förutom upplevd lättanvändhet och upplevd nytta, så hade också användarglädje och teknikrädsla betydelse för hur testdeltagarna upplevde NFC-biljetterna. I faktorn användarglädje ingick frågor om huruvida testpersonen trodde att det skulle bli trevligt att använda NFC-biljetterna, och i teknikrädsla ingick oro för att göra fel när man skulle betala eller för att tappa bort mobilen med alla biljetter på. Pagani m.fl. (2004) gjorde ytterligare en studie som kombinerade TAM och DIT, men denna gång handlade det om olika 3G-tjänster på mobilen. Denna studie undersökte bl.a. skillnader mellan olika åldersgrupper och fann att skillnaderna var markanta, så pass markanta att jag menar att det egentligen skulle krävas olika TAM-modeller för olika kundsegment. Detta hänger samman med den andra halvan av DIT-teorin, nämligen hypotesen att det finns stora skillnader mellan de personer som är först med att skaffa en ny teknik jämfört med dem som inte gör det förrän alla andra gör det 1 (Pagani m.fl. 2004). Pagani lät deltagarna i studien själva definiera vad de menade med nytta, och det visade sig att yngre personer ansåg att nytta var när tjänsten sparade pengar men också att den var rolig att använda, medan något äldre användare menade att nytta var när tjänsten hjälpte till att organisera vardagen och sparade tid (Pagani m.fl. 2004). Förutom skillnaden i definitioner av vad själva termerna betydde (vilket är nog så viktigt) så fann Pagani m.fl. också att olika åldersgrupper tyckte att de olika faktorerna var olika viktiga. För yngre personer är det viktigare att tjänsten inte kostar för mycket, och för äldre personer är det viktigare att den är lätt att använda (Pagani m.fl. 2004). Trots att nyttofaktorn (som är definierad på olika sätt i olika studier, men som oftast handlar om effektivitet och att spara tid) alltså väger tungt, är den långt ifrån helt avgörande. Pedersen och Nysveen (2003) fann att även användningen av en till synes helt nyttoinriktad tjänst som parkering via SMS påverkas av användarens självbild, t.ex. förtroendet för den egna förmågan att hantera tekniken och den status som man upplever är förknippad med användningen av tekniken ifråga. I deras studie om SMS-parkering var det främst typiska s.k. early adopters som anslöt sig till tjänsten, d.v.s. högutbildade män med inkomst över genomsnittet (Pedersen & Nysveen 2003). Pedersen och Nysveen drog slutsatsen att SMS-parkering symboliserar något som dessa early adopters vill bli förknippade med eller vill förknippa sig själva med. Ytterligare faktorer som har funnits ha betydelse för just mobila betalningar är systemets upplevda säkerhet (GSMA 2007; Higdon m.fl. 2008; Schmid 2008) och att prissättningen är tydlig så att användaren inte riskerar att överraskas av oförutsedda kostnader (Ahlin & Karsberg 2004; Ensor m.fl. 2008). 2.2 Olika typer av användare 1967 beskrev Everett Rogers hur en teknik steg för steg sprids bland allmänheten. Hans teori har fått stort genomslag och termen early adopter har blivit allmänt känd. Teorin utgör en del av Diffusion of Innovations Theory, DIT, som nämndes i föregående avsnitt. 1 Se nästa avsnitt 5

12 Teori Laggards Late majority Early majority Early adopters Innovators Figur 2: Rogers Diffusion of Innovations Theory Teorin säger att det är stora skillnader på de personer som är först att ta till sig ny teknik jämfört med dem som väntar tills tekniken blivit standard. De allra första användarna drivs av andra motiv och har andra prioriteringar jämfört med majoriteten. På grund av dessa skillnader säger DIT att det är meningslöst att försöka lansera en produkt eller tjänst på hela marknaden och förvänta sig att alla ska ta till sig den på en gång. Marknadsföringen av produkten bör anpassas efter vilken fas i livscykeln den befinner sig i. Flera av studierna om mobila betalningar försöker identifiera de mobila betaltningsjänsternas tidiga användare och kartlägga skillnaden mellan dem och övriga konsumenter. Studierna visar att en tidig användare av mobila betalningar är en yngre man som har ett intresse för teknik och som äger avancerade mobiler, mp3-spelare och spelkonsoler (GSMA 2007). Min studie fokuserade på den stora massan i mitten, dvs. från early adopers till late majority. Jag tror att mobila betalningstjänster har stor potential att locka till sig innovators (t.ex. teknikintresserade tonåringar) även om tjänsten inte är speciellt riktad till dem, medan laggards (t.ex. pensionärer) troligtvis aldrig kommer att låta sig övertygas att prova på att betala med mobilen, hur mycket man än försöker locka dem. Jag lade därför all energi på att utreda behoven hos de största konsumentgrupperna. 6

13 Metod för datainsamling 3 Metod för datainsamling I det här projektet användes kvalitativa metoder fokusgrupper och intervjuer. Under studiens gång justerades studiens frågeställning något så att resultatet skulle bli mer givande. Min uppdragsgivare anlitade mig ursprungligen för att hitta nya s.k. killer applications 1 till mobila betalningar. Efter min pilotstudie kunde jag dock ganska säkert säga att studien inte skulle påvisa några nya sådana. För att projektet ändå skulle ge något användbart utvidgade jag därför min frågeställning till att även studera hur intresset ser ut för de potentiella killer applications som redan föreslagits av andra forskare och företag. Skulle jag råka hitta några egna killer applications under vägens gång så fick det betraktas som en bonus. Dock kunde jag inte släppa jakten på killer applications helt, eftersom det var denna uppgift jag skrivit kontrakt om med min uppdragsgivare. I avsnitt 3.4 nedan beskrivs hur jag anpassade studien efter dessa nya förutsättningar. 3.1 Studiens utformning Studien var designad enligt den s.k. Lead User-metoden, en beprövad metod för att låta konsumenterna själva skapa idéer till nya produkter och tjänster (Herstatt m.fl. 1991). Metoden går ut på att först hålla en eller ett par fokusgrupper med kunniga och teknikentusiastiska användare med syftet att generera idéer till nya tjänster, för att därefter låta lite mer typiska konsumenter utvärdera idéerna. Notera likheten mellan metodens teknikentusiaster och DIT:s early adopters å ena sidan, och den typiska konsumentgruppen och early-late majority å den andra. Anledningen till att teknikentusiasternas idéer behöver utvärderas av mer vanliga konsumenter är således att de två gruppernas önskemål och prioriteringar kan skilja sig åt. Det vore missvisande att basera en studie som handlar om majoriteten av de svenska konsumenterna på data som enbart inhämtats från det mest teknikentusiastiska segmentet. 3.2 Målgrupp för studien Enligt Lead User-metoden ska alltså två grupper ingå i studien: teknikentusiaster och personer med ett lite mer ordinärt teknikintresse. Vad som definierar en teknikentusiast är inte givet, utan får avgöras från fall till fall (Herstatt m.fl. 1991). I min studie bestämde jag mig för att en teknikentusiast var en person som tycker att mobila betalningar verkar vara en bra idé och som tillhör min uppdragsgivares segment av aktiva kunder 2. Den ordinära gruppen skulle istället tillhöra de största kundgrupperna på den svenska marknaden. Jag hade inga särskilda krav på om de skulle tycka att mobila betaltjänster är en bra idé eller inte. Detta var istället en av de frågor jag ville undersöka i studien. 1 En killer application är en tjänst eller ett program som är så användbart att det motiverar folk att skaffa sig nya teknikplattformar enbart för att kunna använda just den tjänsten. Ett exempel på killer applications är klienter för positioneringssystemet GPS, som motiverat många att skaffa handdatorer eller byta till en nyare mobiltelefon för att kunna få färdbeskrivningar i bilen och på stan. 2 De aktiva kunderna står för den största användningen av mobiltjänster utöver telefoni och SMS. Exakt vad som definierar det aktiva segmentet är hemligt och jag kommer därför inte att beskriva det i denna rapport. 7

14 Metod för datainsamling Deltagarna i studien skulle tillhöra de största konsumentsegmenten på den svenska marknaden med avseende på ålder, livsstil och familjesituation 1. Jag rekryterade därför dels unga vuxna utan barn och dels något äldre till medelålders vuxna med barn. Detta gjordes med stöd av min uppdragsgivares data om den svenska marknaden. 3.3 Rekrytering av deltagare Deltagarna till fokusgrupper och intervjuer rekryterades med hjälp av en professionell rekryteringsfirma. En s.k. screener, ett formulär med filtreringsfrågor som definierar målgruppen, skickades till rekryteringsfirman som med hjälp av screenern plockade ut lämpliga deltagare ur sin databas. I början av varje intervju och fokusgrupp fick deltagarna fylla i en introduktionsenkät där bl.a. screenerfrågorna fanns med en gång till. Detta för att säkerställa att rekryteringsfirman verkligen hade skickat personer som tillhörde rätt målgrupp. Jag höll också täta kontakter med rekryteringsfirman under tiden som rekryteringsprocessen pågick, ifall det skulle visa sig bli svårt att rekrytera lämpliga deltagare. I sådant fall hade jag blivit tvungen att sänka vissa av kraven på deltagarna. Något sådant blev aldrig nödvändigt. 3.4 Pilottester Jag gjorde pilottester för att testa upplägget för fokusgrupper och intervjuer, för att se hur lång tid sessionerna tog och hur pass användbart resultatet blev. Efter varje pilottest transkriberade och analyserade jag resultatet för att se om det verkade ge någonting. Den första pilotfokusgruppen hade en utformning som syftade till att i första hand generera så många idéer till nya mobila betalningstjänster som möjligt, i andra hand ge information om hur deltagarna använder kontanter, kort och Internetbetalningar. Jag blev inte nöjd med resultatet av denna första session. Det var visserligen intressant att få ta del av deltagarnas upplevelser av kontanter, kort och Internetbetalningar, men det gav ganska liten praktisk vägledning i fråga om hur en mobil betalningstjänst ska vara utformad. Det var helt enkelt för långt bort från studiens frågeställning. De idéer till mobila betalningstjänster som genererades var nästan uteslutande sådant som redan finns, men som var okänt för deltagarna. Detta tyder på att de mest självklara tillämpningarna för mobila betalningar redan hade upptäckts av andra före mig. Jag designade en ny fokusgrupp som fokuserade mindre på att ta fram nya tjänster och mer på att hämta information om vilka problem konsumenterna upplever när de ska betala idag. Diskussionen blev mer detaljstyrd från mitt håll, då jag märkte att den information som kom fram blev mer intressant och relevant ju fastare ramar deltagarna fick att utgå från. Detta nya upplägg testades i en ny pilotfokusgrupp, och resultatet av denna transkriberades och analyserades också så att jag skulle hinna upptäcka eventuella brister innan det var dags för de riktiga fokusgrupperna. Den information som kom fram vid detta andra pilottest blev mycket mer användbar, så jag behöll det nya upplägget. Upplägget för intervjuerna designades inte förrän resultatet av fokusgrupperna var färdiganalyserat, eftersom intervjuerna skulle bygga vidare på den information som framkommit vid fokusgrupperna. Jag skrev en intervjuguide som jag testade genom att göra en testintervju med en bekant. Jag gjorde inga större ändringar av intervjuguiden efter pilotintervjun, men små ändringar skedde successivt mellan varje intervju då nya intressanta frågeställningar uppstod. 1 Ett av de största konsumentsegmenten i antal personer räknat är pensionärer, men detta segment bortser jag från då denna åldersgrupp visat mycket lågt intresse för att betala med mobilen i tidigare studier. 8

15 3.5 Fokusgruppernas utformning Metod för datainsamling Det fanns två anledningar till att jag valde just fokusgrupper för att undersöka teknikentusiasternas åsikter och attityder: för det första därför att det är den metod som föreskrivs i Lead User-metoden, för det andra därför att all övrig litteratur jag läst rekommenderar fokusgrupper som den bästa metoden att skapa idéer (Greenbaum 2000; Litosseliti 2003; Trost 2004). Jag delade in teknikentusiasterna i två grupper: unga vuxna utan barn och äldre vuxna som har barn. Diskussionen kan nämligen hämmas om gruppen är alltför heterogen (Litosseliti 2003). Dessutom ville jag ha tid att fördjupa mig i de båda gruppernas olika vardagssituationer, något som jag nog inte hunnit med om jag försökt få med båda vid samma tillfälle. Jag misstänkte nämligen att det fanns stora skillnader i livsstil beroende på om man har barn eller inte. Fokusgrupperna var utformade efter en välkänd metod för användardrivet skapande som kallas Framtidsverkstad (Apel 2004). Denna metod hade rekommenderats för mig av min handledare på KTH. Efter att ha läst om metoden tyckte jag också själv att den verkade bra för att skapa diskussion. Framtidsverkstaden utgörs av: Inledningsfasen, där deltagarna presenterar sig för varandra och introduceras till ämnet Kritikfasen, där man diskuterar vad som är fel med dagens system Fantasifasen, där man diskuterar hur man önskar att det skulle vara istället Implementeringsfasen, där man föreslår realistiska lösningar på problemet Efter den första pilotfokusgruppen tog jag emellertid bort implementeringsfasen eftersom de lösningar (dvs. idéer till mobila betalningstjänster) som föreslogs oftast redan existerade 1. Jag tyckte därför inte att implementeringsfasen gav så mycket. Istället fördjupade jag kritik- och fantasifaserna och inriktade mig mer på att förstå vilka behov som existerar idag. Under fokusgruppernas gång tog jag hjälp av en assistent för att föra anteckningar, skriva upp deltagarnas idéer på tavlan och poängtera eventuella saker som jag glömt. Detta underlättade mycket eftersom jag kunde fokusera på mina ansvarsområden: att leda diskussionen samt att hålla koll på tiden. 3.6 Intervjuernas utformning Till skillnad från teknikentusiasternas idéskapande fokusgrupper, så valde jag att undersöka de mer ordinära konsumenternas åsikter med hjälp av enskilda intervjuer. Anledningen var att det är lättare att få reda på en persons ärliga och opåverkade åsikt vid en enskild intervju än inför en grupp (Trost 2004). I en grupp finns det för många faktorer som stör, som t.ex. dominanta deltagare som kör över de andra eller falskt konsensus som uppstår när alla vill vara överens för trevlighetens skull (Greenbaum 2000; Litosseliti 2003). Intervjuerna inleddes med att jag bad intervjupersonen berätta om sin vardag och hur han eller hon skötte sina betalningar i olika situationer. Därefter beskrev jag olika idéer till mobila betalningstjänster som jag påträffat under fokusgrupper och litteraturstudier, och bad 1 T.ex. föreslogs i varje fokusgrupp jag hållit, såväl piloter som skarpa, att man ska kunna SMS:a pengar mellan mobiltelefoner. Det är intressant att se att så många verkar vilja ha denna tjänst, men själva idén till tjänsten är långt ifrån ny. Om syftet med studien enbart varit att hitta nya tjänster skulle man alltså inte ha kunnat påstå att studien nått sitt mål. Idéer av denna typ kom dessutom snabbt fram även utan en speciell implementeringsfas. 9

16 Metod för datainsamling intervjupersonen att kommentera idéerna. Han eller hon fick också sortera de olika idéerna i två högar: sådant hon trodde att hon skulle använda och sådant hon trodde att hon inte skulle använda. Denna övning var endast menad som underlag för diskussion och jag kommer därför inte att redovisa resultatet här, då det vore missvisande att försöka presentera resultatet som något slags statistik. Till detta är underlaget för litet. Dessutom var många personers svar tveksamma och med många förbehåll, varför det vore missvisande att visa upp deras svar i en tabell utan närmare förklaring. Jag hade naturligtvis själv mina hypoteser om vilka av idéerna som var bra och vilka som var mindre bra, men jag gjorde mitt bästa för att inte intervjupersonerna skulle märka detta. Jag skrev i förväg ner ordagrant hur jag tänkte beskriva varje idé under intervjun, och lät några utomstående personer läsa igenom beskrivningarna. Ingen av dessa personer sade sig kunna se på beskrivningarna vilka idéer jag gillade och inte gillade. Jag var också noga med att poängtera att det inte var jag själv som hade hittat på idéerna, så att intervjupersonen skulle känna sig bekväm med att kritisera dem. 3.7 Analysmetod Efter fokusgrupperna och intervjuerna transkriberade jag ljudbanden ordagrant samt förde in alla skrivna kommentarer i ett kalkylblad. Jag gjorde därefter ett nytt kalkylblad med all intressant data från studien, såväl skrivna kommentarer som relevanta citat ur transkriberingen, tillsammans med klassificerande koder som höll reda på olika kategorier av information. Nedan finns ett exempel på en rad ur kalkylbladet: Kommentar Område Område detalj Moment Bra översikt av vad man gjort Internetbetalning Fördelar Internetbetalning +/- Jag använde därefter ett filter för att plocka ut de citat som hörde till samma kategori, exempelvis Säkerhet, och klistrade in dessa citat i en textredigerare. Där sorterade jag citaten i grupper, så att exempelvis Säkerhet kom att delas upp i undergrupper. På det här sättet blev det lättare att urskilja mönster och återkommande teman i den enorma mängd data som genererades (ungefär tio timmar ljudband eller ord). Analysmetoden är mycket tidskrävande men i gengäld ger den en bra översikt över återkommande teman och hur vanliga och representativa dessa är (Siegel 2008). Metoden är starkt inspirerad av s.k. grundad teori 1. Egentligen bör man vara minst två personer som kategoriserar informationen på varsitt håll så att man sedan kan jämföra kategoriseringarna med varandra (Siegel 2008), men då jag jobbade ensam och hade väldigt mycket data, så fanns ingen som hade tid att hjälpa mig med detta. Jag bad emellertid den person som varit med och hjälpt mig under fokusgrupperna att läsa igenom den del av analysen som handlade om fokusgrupperna, för att se om den stämde med hans allmänna intryck av diskussionerna. Han tyckte att min beskrivning stämde väl överens med hans generella bild. 1 Grundad teori är en forskningstradition som går ut på att hypoteserna ska vara byggda utifrån data, istället för att förutbestämda hypoteser ska bestämma vilken data som samlas in. 10

17 4 Resultat Resultat I detta avsnitt beskrivs det som deltagarna i studien berättade under fokusgrupper och intervjuer. Det handlar dels om hur betalningar fungerar i vardagen, dels om hur deltagarna tror att vardagen skulle kunna underlättas med hjälp av mobila betalningstjänster. 4.1 Deltagare Pilotstudier Deltagarna i pilotstudien var vänner till mig som ställde upp gratis. Det är inte helt optimalt att göra fokusgrupper med bekanta, men då syftet var att testa upplägget och inte att använda den data som genererades så gjorde jag bedömningen att detta inte gjorde så stor skada. Det var i stort sett samma personer som deltog i pilot 1 och 2, då pilot 2 var oplanerad och fick arrangeras i hast. Tabell 1: Deltagarna i pilot 1 Kön Ålder Yrke Civilstånd Barn Tillhör rätt målgrupp Kvinna 26 Ingenjör Sambo Nej Nej Kvinna 26 Systemutvecklare Sambo Nej Ja Man 27 Marknadsanalytiker Sambo Nej Ja Man 30 Projektingenjör Sambo Nej Ja Tabell 2: Deltagarna i pilot 2 Kön Ålder Yrke Civilstånd Barn Tillhör rätt målgrupp Kvinna 26 Systemutvecklare Sambo Nej Ja Man 27 Systemutvecklare Singel Nej Ja Man 27 Marknadsanalytiker Sambo Nej Ja Man 30 Projektingenjör Sambo Nej Ja Fokusgrupper Deltagarna i de två riktiga fokusgrupperna var rekryterade av en professionell firma och fick betalt för att ställa upp. Den ena gruppen utgjordes av unga vuxna utan barn, och den andra av något äldre vuxna med barn. Ett krav var att alla skulle ha provat att betala någonting med mobilen, exempelvis en bussbiljett, för att de skulle ha erfarenhet av ämnet som diskuterades. Vidare skulle de tillhöra min uppdragsgivares aktiva kundsegment. 11

18 Resultat Tabell 3: Deltagarna i fokusgrupp 1 Kön Ålder Yrke Civilstånd Barn Kvinna 23 Vårdbiträde/Hemtjänsten Singel Nej Kvinna 25 Planerare/Trafik Singel Nej Man 26 Controller/Bil Sambo Nej Man 26 Banktjänsteman/Finans Singel Nej Kvinna 27 Studerande Singel Nej Man 27 Inköpare/Elektronik Singel Nej Kvinna 29 Arbetssökande/f.d. vakt Singel Nej Man 29 Egen företagare/grafisk design Singel Nej Tabell 4: Deltagarna i fokusgrupp 2 Kön Ålder Yrke Civilstatus Barn Kvinna 31 Rekryterare/Personal Gift 1,2,6,7 Kvinna 32 Säljare/Finans + Egen företagare/hälsa Sambo 3 Man 35 Fastighetsskötare Ensamstående med barn Man 41 Busschaufför Sambo 1,4,9,12 Man* 42 Fritidspedagog Gift 12,17 Man 47 Informatör Gift 3,9,12 Kvinna 45 Sjuksköterska Gift 11,15 Kvinna 53 Massör/hälsopedagog/egen företagare * Lämnade återbud 13 Gift 14 12

19 4.1.3 Intervjuer Resultat De intervjuade personerna skulle vara något mer skeptiska till teknik men ändå ha provat att betala något, exempelvis en bussbiljett, med mobilen. Jag ville ha med representanter från båda åldersgrupperna i fokusgrupp 1 och 2, samt en jämn könsfördelning. Tabell 5: Intervjuade personer Kön Ålder Yrke Civilstatus Barn Man* 23 Okänt Okänd Nej Kvinna 26 Receptionist Singel Nej Kvinna 28 Undersköterska Singel Nej Man 29 Sjukvårdare + Studerande/sjukvård Singel Kvinna 33 Läkare/föräldraledig Gift 11 mån,11 mån, 5 Man 36 Lokalvårdare Gift 7,11 Man* 38 Lärare Gift 2 Kvinna 44 Lärare Sambo 11,12 Kvinna 47 Sjuksköterska Sambo 16,17 Man 51 Hantverkare Gift 10,19,21,23 * Lämnade återbud 4.2 Tolkning och urskillning Jag har inte litat på deltagarnas spekulationer och resonemang om andra målgrupper än deras egen, exempelvis: Kvinna 26, har inga barn: Jag kan ju bara tänka mig att skulle jag ha en treåring som springer runt samtidigt, då skulle jag ha noll koll. Citatet ovan säger ingenting om hur en verklig småbarnsförälder upplever sin situation, eftersom det kan finnas faktorer som den som inte har barn inte känner till. I detta exempel gällde det självscanning i livsmedelsbutiker, och det visar sig tvärtom att småbarnsföräldrarna hör till den grupp som uppskattar självscanningen mest. Däremot visar citatet ovan att personen som uttalar sig själv upplever självscanningen som komplex och förvirrande, vilket är intressant information. Jag har också hoppat över anekdoter som handlat om uppenbara engångshändelser eller saker som inträffar mycket sällan. Målet var att enbart ta fasta på de delar som är självupplevda och regelbundet återkommande. Jag har aktat mig för att dra för stora växlar på skillnader mellan de två målgrupperna teknikentusiaster och teknikskeptiker. Skillnaderna mellan grupperna kan bero på att olika Nej 13

20 Resultat metoder användes (fokusgrupper kontra intervjuer) 1. Jag presenterar därför resultatet i sin helhet utan att skilja de två grupperna åt såvida inte skillnaden var väldigt markant. De citat som jag valt att lyfta fram i följande stycke är typexempel som kort och kärnfullt beskriver sådant som många av respondenterna tyckte. 4.3 Betalsituationer Livsmedelsbutiker Från intervjuerna De flesta jag har intervjuat går och handlar efter jobbet, runt kl på kvällen. Vanligen har man storhandlat inför veckan, men behöver komplettera med små inköp som t.ex. mjölk och bröd. Bland de personer som har barn i 10-årsåldern är det vanligt att barnet följer med. De flesta vet redan ungefär vad de ska köpa när de kliver in i affären, men håller utkik efter extrapriser och erbjudanden. I kassan betalar man med kort, ytterst sällan med kontanter. De flesta ser ingen anledning att gå till bankomaten och hämta ut kontanter när det fungerar så smidigt med kort. Trängsel och köer Från intervjuer och fokusgrupper När jag frågar om de har något vanligt irritationsmoment när de går och handlar, blir svaret nästan alltid långsamma köer. Köer tar tid, barnen blir otåliga, och jämt lyckas man ställa sig bakom någon som tar extra tid på sig med kontanter och urklippta kuponger. Har man otur kan man hamna bakom någon som ska hämta ut ett paket på Posten. En person är mycket irriterad över att alla snabbkassor har försvunnit och ersatts med självscanning. Att stå i kö är extra jobbigt när man har barn eftersom barnen kan bli gnälliga och kissnödiga. Intervjuare: Om din affär skulle ha den handhållna scannern, skulle du använda den då tror du? Man 38: (paus) Jag skulle gå där det var minst kö. Så är det minst kö i kassan så tar jag det, och är det minst kö i självscanningen så tar jag det. Intervjuare: Och om de är lika? Man 38: Lika Då är det trevligare att få säga hej och tack och hejdå i kassan. Osäkert om köpet medges Från fokusgrupperna Ett annat vanligt problem är att man inte vet hur mycket man har på kontot. Om man inte använder en handhållen scanner som håller reda på köpesumman, så vet man dessutom inte heller hur mycket man håller på att handla för. Många känner sig därför otrygga, speciellt i slutet av månaden, eftersom de riskerar att råka ut för den pinsamma situationen att deras köp 1 Som exempel kan nämnas att ingen i fokusgruppen med de äldre teknikentusiasterna erkände att de någonsin betalar på Internetsidor med dålig säkerhet, dvs. sådana som endast kräver att man skriver in sitt kortnummer. I den yngre gruppen medgav några att de gör det ibland, och bland de intervjuade teknikskeptikerna berättade många att de gör det hellre än att göra sig besväret att logga in på Internetbanken. Detta kan bero på att teknikskeptikerna värderar enkelhet högre än säkerhet, men det kan lika gärna bero på att fokusgruppsdeltagarna inte ville visa sig dumma och slarviga inför varandra. Jag nöjer mig därför med att konstatera att många (i detta fall de intervjuade teknikskeptikerna) hellre väljer ett osäkert sätt som de är vana vid trots att samma personer säger sig vara mycket oroliga över säkerhet. 14

21 Resultat refuseras inför kassören och alla som står i kön. Detta händer kanske inte så ofta i praktiken, men den gnagande oron finns där. Att prova självscanning för första gången Från intervjuer och fokusgrupper Det blir allt vanligare att stora livsmedelsbutiker inför olika typer av självscanningssystem. Dessa kan fungera genom att man kvitterar ut en handhållen scanner och scannar varorna inne i butiken, eller genom att man scannar allt vid en obemannad station i slutet. Den stationära scanningen kan användas direkt, det enda som krävs är att man går fram till scannern istället för att gå till kassan. Den vanligaste anledningen till att man provar stationär scanning är följdaktligen att man ser att kön är kortare till självscanningkassan än till den vanliga kassan. Den handhållna scannern kräver att man blir medlem och registrerar sig som scanningkund, varför tröskeln är större mot att prova 1. De personer som har provat den handhållna scannern har gjort så efter att ha fattat ett genomtänkt beslut där de kommit fram till att den handhållna scannern är värd besväret att registrera sig. Det går inte att prova den handhållna scannern spontant. Följdaktligen är det fler personer som har provat den stationära scannern än den handhållna. De allra flesta har använt den på IKEA, inte lika många har använt den i livsmedelsbutiker. Från fokusgrupp 2 Man: Och sen så, i och med de här scannergrejerna så har alla snabbkassor försvunnit, och det irriterar mig. För det finns jätteofta att man I alla fall jag, jag storhandlar en gång i månaden. Sen alla andra gånger när man handlar så här smågrejer, då vill jag ha en snabbkassa. Jag ska inte behöva stå bakom alla som handlar stora berg liksom. Och de enda snabbkassorna som finns, det är de här scannergrejerna. Moderatorn: Men du vill inte testa scanning? Man: Nej, jag alltså.. Vi satt och dividerade här Varje gång jag går och handlar så är det så här Jag har bråttom, det ska gå fort. Och då vill inte jag hålla på och fylla i en massa papper, och det ska vara godkännande hit och dit, utan det ska bara flyta liksom. Bland dem som inte har provat den handhållna scannern är den vanligaste anledningen att de inte har orkat registrera sig eller lära sig hur scannern fungerar. Ofta är de omedvetna om den handhållna scannerns fördelar, t.ex. att den håller reda på vilken summa man är uppe i medan man handlar. När jag berättar om denna funktion ändrar sig flera personer och säger att de blivit intresserade av att prova. Det är också vanligt att man misstänker att scannern kommer att krångla så att man tvingas att göra om scanningen. Några personer har gått bredvid bekanta som använt scannern och fått problem, eller har hört historier om hur scannern har krånglat, och har därefter avfärdat konceptet. De som faktiskt har provat den handhållna scannern har dock inte upplevt tekniska problem särskilt ofta, speciellt inte på senare tid. Flera respondenter har aldrig provat vare sig handhållen eller stationär scanning i livsmedelsbutik. Nästan alla har dock använt den stationära på IKEA, men är ändå tveksamma till att använda den när de handlar mat. Anledningen är dels en stor tröskel mot allt som är ovant och måste läras in, dels en rädsla att råka missa att scanna någon vara och därigenom råka stjäla någonting. 1 Jag tror också att en viktig faktor kan vara var i butiken man träffar på scanningsystemet; den stationära scannern ser man när det är dags att betala och man ser hur långa köerna är till den vanliga kassan, medan den handhållna scannern kräver att man bestämmer sig för att scanna själv redan innan man går in i butiken och börjar plocka varor. 15

22 Den handhållna scannern är bättre än den stationära Huvudsakligen från fokusgrupperna Resultat Så gott som alla respondenter som har provat båda varianterna föredrar den handhållna scannern. Den handhållna scannern spar in ett moment eftersom kunden bara behöver packa sin kasse en gång; den visar vilken summa man är uppe i medan man handlar; och den minskar köproblemen betydligt, medan det fortfarande kan vara kö till de obemannade scanningsstationerna. Det tar dessutom oftast längre tid för en ovan kund att scanna sina varor själv vid en station än vad det tar för en kassör att slå in varorna. Många av respondenterna menar därför att hela poängen med självscanning är att man ska kunna scanna medan man går runt i butiken. Många uppfattar det som att det primära syftet med den stationära scannern är att butiken ska kunna spara in på personal, inte att underlätta för kunderna. Den handhållna scannern har också fördelen att den gör shoppingen roligare. En kvinna berättar att hennes barn håller sig lugna och snälla om de får hjälpa till att scanna. En annan säger att hennes man numera följer med och handlar eftersom han får en elektronisk pryl att använda. Eftersom den handhållna scannern oftast gör att man slipper stå i kö är systemet populärt bland småbarnsföräldrarna i gruppen. Systemet med den handhållna scannern är dock inte helt perfekt. Det går inte att kvittera ut flera scannrar på en gång, varför det blir ineffektivt och rörigt när flera personer går och handlar tillsammans. En kvinna påpekade att hennes man använder detta som ursäkt för att slippa följa med och handla. När man är flera blir det oftast så att en person tar huvudansvaret för att bära kassen och sköta scanningen, medan de andra delar upp sig och plockar varor som de kommer tillbaka med och lägger i kassen. Det är lätt att missa att scanna någon vara som någon annan har lagt i. Flera personer tycker också att det är krångligt att ta bort en vara som man råkat scanna in av misstag. Dessutom kräver systemet med handhållen scanner att man skriver på ett avtal för att kunna börja använda det, ibland ett avtal för varje enskild butik även om de olika butikerna tillhör samma butikskedja. Detta innebär att man måste skaffa sig en massa medlemskort att bära runt på för att kunna använda den handhållna scannern. Gemensamt för både handhållen och stationär scanning är att båda blir mer komplexa ju fler varor man har. Efter en viss gräns tar den stationära scanningen längre tid än om man hade ställt sig i kö till kassan, och med handhållen scanner blir det svårt att packa kassen optimalt inne i butiken. Man plockar oftast varor i den ordning de dyker upp i butiken, och då finns en risk att ömtåliga varor hamnar underst. Vissa personer löser detta genom att ha två kassar och skilja på ömtåliga och tunga varor, men andra menar att det blir så krångligt att man då lika gärna kan ställa sig i kö till kassan. Många ogillar också att behöva väga lösviktsvaror själva. När det blir för jobbigt menar flera personer att det är skönare att låta en levande person hantera ens ärende, eftersom man kan resonera med en människa men inte med en maskin. Många betraktar shopping som ett socialt möte Från intervjuerna Förutom det faktum att en person är lättare att resonera med än en maskin, så finns det personer som ser ett egenvärde i att det är en levande person som hanterar ens varor, ger en pengar tillbaka och säger tack och hejdå. Flera av dem som är lagda åt det teknikskeptiska hållet, men även mer teknikentusiastiska personer, säger att det sociala mötet är en del av upplevelsen. De vill inte att livsmedelsbutiken, som är en av mötesplatserna i vårt samhälle, ska bli en kall och automatiserad plats. Om de får välja mellan en självscanningsmaskin och en kassa utan kö, väljer flera personer kassan av just den anledningen att de vill prata med kassören. Men blir köerna till kassan längre så prioriterar de flesta ändå att bli klara fort och få gå därifrån. 16

23 Att betala med mobilen i kassan Resultat Kvinna 33: Hm... Ja, jag skulle nog prova i alla fall. Intervjuare: Varför tror du att du skulle prova det? Kvinna 33: Ibland har man ju faktiskt bara mobilen med sig och inte plånboken. Om man till exempel går en promenad med barnen, och så kommer man på att man ska köpa nånting och så har man inte plånboken med sig. Så det kan väl vara bra, om det känns som att det funkar liksom. Intervjuare: Om du har plånboken med dig då? Kvinna 33: Då skulle jag nog välja Visakortet. I alla fall nu. Det kanske blir jättevanligt med mobiltjänster och då kanske man börjar använda det mer, men som det är just nu så skulle jag använda Visakortet. /.../ Men småsaker som om jag ska gå förbi en kiosk och så vill jag ha en glass, skulle funka jättebra med mobilen. Intervjuare: Du sa om det blir jättevanligt med mobiltjänster Kvinna 33: Eller just om det blir vanligt att man betalar med mobilen menar jag. Om alla gör det, då kanske jag också gör det. Man brukar vara rätt påverkbar. Intervjuare: Men om det är i det skedet att det inte går att betala med mobilen överallt, så att du fortfarande måste bära med dig plånboken? Skulle du ändå se nån vits med att betala med mobilen på vissa ställen? Man 29: Det beror helt på hur bra tjänsten var. Om den kändes bättre, smidigare säkrare eller nånting så, än Visakortet. Men om den bara känns som ja, om den inte tillför nånting så blir det ju naturligtvis ingen... det måste ju vara nånting som är bättre så att säga. Annars ger det ju ingenting. Kvinna 26: Jag vet inte, för jag tänker så här varför ska jag varför vill jag byta ut mitt kreditkort mot en mobil? Och enda anledningen till det är ju det, det är ju det att då har jag bara mobilen med mig och så har jag allting inne i min mobil. Det är ju i och för sig bra, att slippa kånka runt med sitt Jag vet inte, det känns... ja. Ja, det är väl det. Att vad är fördelen, jag vill bara liksom behöva ha kreditkortet med mig. Intervjuare: Så att om det inte funkar överallt, så att du i alla fall måste ha med dig plånboken? Kvinna 26: Mm. Intervjuare: Ser du nån idé med det då? Kvinna 26: Nej. Från intervjuer och fokusgrupper De flesta är positiva till idén att betala med mobilen, men med stora förbehåll. Att betala med mobilen måste vara bättre än att betala med kort, annars ser man ingen anledning att ändra sina vanor. Bättre betyder i de flesta fall enklare. Det scenario de flesta föreställer sig som önskvärt är att det är lika enkelt som att betala med kortet, men med den extra fördelen att man slipper bära med sig plånboken. Detta innebär att betalningen måste vara lika snabb och innefatta lika få steg som en kortbetalning, vanligtvis att man på något sätt håller upp mobilen och slår en PIN-kod. Det innebär också att mobila betalningar måste accepteras överallt; annars kan man inte lämna plånboken hemma. Dessutom säger många, framför allt de teknikskeptiska personerna, att de vill se andra använda tjänsten först innan de själva provar den. En förutsättning är att mobilen har en säkerhetslösning som är minst lika robust som kortets. För många är deras egen okunskap om teknik och säkerhet en faktor som ökar otryggheten; de tycker inte att de själva kan bedöma hur säker en viss lösning är utan går efter rykten och eventuella varningar i tidningar. Därför vill de gärna bli informerade och övertygade om varför mobila betalningar skulle vara lika säkert eller säkrare än kortbetalningar. Man kan dock inte förvänta sig att dessa personer självmant ska söka reda på information om säkerhetslösningar; de har en tendens att hålla sig till det som de vet fungerar tills någon övertalar dem att prova något nytt. 17

Framtidens betalningslösningar

Framtidens betalningslösningar Niklas Arvidsson Framtidens betalningslösningar Niklas Arvidsson Docent INDEK / KTH Forskar om innovation och förnyelse i industriella system med fokus på banker och betalsystem MBT MBT Mobila betalningar

Läs mer

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda Dagens agenda Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering i praktiken Per Åsberg, 7 september

Läs mer

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4 David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3 IKOT Grupp B4 Innehållsförteckning Kartläggning av användarens röst... 3 Marknadssegment... 3 Kundkedja... 4 Kundundersökning...

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Lata marknadsföraren

Lata marknadsföraren Lata marknadsföraren *************************************************** * * * * Inre Cirkelns Månadsbrev 8, januari 2015 * * * * *************************************************** Checklista för ett

Läs mer

Segmentering. i industrin. Dagens agenda. Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg. Prolog: Om mig själv

Segmentering. i industrin. Dagens agenda. Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg. Prolog: Om mig själv Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Per Åsberg, 5 september 2011 Dagens agenda Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering e e

Läs mer

Den mobila handelslösningen som förenklar din affär

Den mobila handelslösningen som förenklar din affär Den mobila handelslösningen som förenklar din affär Stärk kundrelationerna och marknadsför relevanta erbjudanden som ökar din försäljning. Snabbt, enkelt, och säkert! Med Payair kan dina kunder med mobilen

Läs mer

Övning i intervjuteknik och. olika faktorer som kan påverkar en intervjun

Övning i intervjuteknik och. olika faktorer som kan påverkar en intervjun Övning i intervjuteknik och olika faktorer som kan påverkar en intervjun Cecilia Gustafsson & Moa Haglund 1. Introduktion Övningen går ut på att studera olika faktorer som kan påverka utfallet av en intervju.

Läs mer

Frågor & svar Smartbank

Frågor & svar Smartbank Frågor & svar Smartbank Smartbank få stenkoll på din vardagsekonomi Med Sveriges första Smartbank får du automatiskt koll på alla dina transaktioner varje månad. Och hjälp att förbättra din ekonomi så

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Läs mer

Frågor & svar Smartbank

Frågor & svar Smartbank Frågor & svar Smartbank Smartbank få stenkoll på din vardagsekonomi Med Sveriges första Smartbank får du automatiskt koll på alla dina transaktioner varje månad. Och hjälp att förbättra din ekonomi så

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN KORT OM RAMBÖLL OCH UTVÄRDERING Ca 60 konsulter i Stockholm, totalt 500 i Europa Ca 80 utvärderingar varje år i Sverige Stora utvärderingar,

Läs mer

Skövdestudenter om kurser

Skövdestudenter om kurser Skövdestudenter om kurser Temat för denna enkätundersökning var kurser vilket är ett väldigt stort området. Det vi valde att fokusera på var dels ett område som tidigare diskuterats mycket inom Studentkåren

Läs mer

www.bokaflerkunder.se

www.bokaflerkunder.se För många människor underskattar vad de kan, och överskattar vad det inte kan. Nu är det dags för dig att visa vad du kan. För alla kan någonting, som ingen annan kan. av: Lotta Carlberg Lotta Carlberg

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

aug 2011 Google lanserar Google Wallet byggt på NFC aug 2011 Izettle, betalning via kortläsare i Iphone, lanseras.

aug 2011 Google lanserar Google Wallet byggt på NFC aug 2011 Izettle, betalning via kortläsare i Iphone, lanseras. maj 2011 Twittergrundaren lanserar Square, en liten kortläsare till mobilen aug 2011 Google lanserar Google Wallet byggt på NFC okt 2011 Mobiloperatörerna bildar Wywallet 2011 aug 2011 Nokia släpper fler

Läs mer

Kvinnor och män utan barn

Kvinnor och män utan barn 18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.

Läs mer

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B Detta whitepaper hjälper dig att identifiera vilka faktorer som påverkar kundlojalitet och hur du kan stärka lojaliteten

Läs mer

2. Innehållsförteckning

2. Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Marknadsföring betyder oerhört mycket för MQ. De sattsar allt på utomhusreklam som ger ett stort intryck istället för att sprida ut reklamen. De börjar förbereda sina kampanjer långt

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013

Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013 Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013 DAYTONA COMMUNICATION AB Riddargatan 17D, 114 57 Stockholm, Sweden Phone +46 8 579 397 50, Fax +46 8 579 397 55 www.daytona.se, info@daytona.se

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla 1. 1.1 Kön Kommentar: skulle gärna ha fått vara fler. Vi lade ut enkäten på högskolans hemsida och försökte locka med biobiljetter. Det totala

Läs mer

Framtiden & Säkerhet. Säkerhet och trygghet för Bank 2.0 kunder. Logica 2008. All rights reserved

Framtiden & Säkerhet. Säkerhet och trygghet för Bank 2.0 kunder. Logica 2008. All rights reserved Framtiden & Säkerhet Säkerhet och trygghet för Bank 2.0 kunder Logica 2008. All rights reserved Betalningsmedel Mynt Sedlar Bankbok Faktura, e-faktura, autogiro... Check Giro Betalkort Wap Telebank Internetbank

Läs mer

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande.

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande. Nails - Affärsidé Affärsidé Ge färg och glans till dina naglar! Vi erbjuder en mängd trendiga nyanser som skapar en skönhetskänsla. Vi säljer ett stort utbud av märket Catrine Arley med ett rimligt pris

Läs mer

Petra Engström Stockholm Business region Maj 2007

Petra Engström Stockholm Business region Maj 2007 FÖR VEM DESIGNAR DU? Petra Engström Stockholm Business region Maj 2007 EN PRODUKTS URSPRUNG Vad ger en produkt existensberättigande? Är det tillgång och efterfrågan? Eller är det så att åtrå, längtan,

Läs mer

Intervjuinstruktioner

Intervjuinstruktioner Intervjuinstruktioner Generellt Det är möjligt att IP vill ha ytterligare förklaring på flera av frågorna. Till exempel kanske man vill veta vad som avses med i ditt bostadsområde. Avsikten är dock i de

Läs mer

Bonus Rapport Kommersiell Design KTH

Bonus Rapport Kommersiell Design KTH Bonus Rapport Kommersiell Design KTH Johan Holmström & Lars Åkesson Introduktion Denna rapport beskriver projektet och delmomentet Kommersiell Design i kursen Interaktionsdesign 2 på KTH i Stockholm. Detta

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

10 tips för ökad försäljning

10 tips för ökad försäljning 10 tips för ökad försäljning Innehållsförteckning Tips 1 Kundvård...3 Tips 2 Vad har du egentligen på gång?...4 Tips 3 Ställ jobbiga frågor...5 Tips 4 När tiden inte räcker till...6 Tips 5 Låt kunden skriva

Läs mer

Svar till ÖVNING 4. SVAR

Svar till ÖVNING 4. SVAR Svar till ÖVNING 4. 1. Förklara varför en lagstiftning om att arbetsgivaren inte får fråga en arbetssökande om dennes eventuella föräldraledighet torde vara meningslös. SVAR: Arbetsgivaren vill hellre

Läs mer

Twittrande marknadsföring

Twittrande marknadsföring Twittrande marknadsföring En essä i digitala distrubtionsformer Ulf Stäke VT 2010 Högskolan Väst Innehållsförteckning Inledning... 3 Twitter... 4 Varför Twitter används till marknadsföring och hur... 4

Läs mer

Resenärer ger förslag till bättre kollektivtrafik

Resenärer ger förslag till bättre kollektivtrafik Resenärer ger förslag till bättre kollektivtrafik 1 av 5 resenärer tycker att det är svårt att förstå vilken biljett de behöver och hur de ska köpa biljetterna. Hälften av resenärerna anser att meddelanden

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Caroline Hainer. Inte helt hundra. Volante

Caroline Hainer. Inte helt hundra. Volante Caroline Hainer Inte helt hundra Volante Stockholm 2013 Inledning Men är det inte bäst att bara strunta i det helt och hållet, säger jag till terapeuten. Bara utfärda ett totalt relationsförbud helt enkelt.

Läs mer

61% SVENSK E-HANDEL 50% NYA KONSUMENTER HANDLAR I MOBILEN UNDER 2013 DIBS ÅRLIGA RAPPORT OM E-HANDEL, MOBIL HANDEL OCH BETALNINGAR

61% SVENSK E-HANDEL 50% NYA KONSUMENTER HANDLAR I MOBILEN UNDER 2013 DIBS ÅRLIGA RAPPORT OM E-HANDEL, MOBIL HANDEL OCH BETALNINGAR WWW.DIBS.SE SVENSK E-HANDEL DIBS ÅRLIGA RAPPORT OM E-HANDEL, MOBIL HANDEL OCH BETALNINGAR 50% NÄR DE HANDLAR PÅ NÄTET AV ALLA KONSUMENTER I NORDEN VILL LAGRA SITT KORTNUMMER 733 000 NYA KONSUMENTER HANDLAR

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

EXAMENSARBETE. Analys av produktionseffektiviteten inom byggservicen. Simon Lundstig 2013. Högskoleexamen Bygg och anläggning

EXAMENSARBETE. Analys av produktionseffektiviteten inom byggservicen. Simon Lundstig 2013. Högskoleexamen Bygg och anläggning EXAMENSARBETE Analys av produktionseffektiviteten inom byggservicen Simon Lundstig 2013 Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

Läs mer

Varumärket Doro. Uppgift 2: Varumärkesstrategi och design av Johan Dahlin

Varumärket Doro. Uppgift 2: Varumärkesstrategi och design av Johan Dahlin Varumärket Doro Uppgift 2: Varumärkesstrategi och design av Johan Dahlin Doros identitet och position Vision? Doros vision är att bli varumärket Varifrån? Doro är en svensk världsmedborgare med 35 års

Läs mer

Frågor och svar om Uppsägning av Telia Mobil plånbok och skaffa WyWallet (Extern)

Frågor och svar om Uppsägning av Telia Mobil plånbok och skaffa WyWallet (Extern) Frågor och svar om Uppsägning av Telia Mobil plånbok och skaffa WyWallet (Extern) 1 Varför har ni sagt upp min mobila plånbok? WyWallet erbjuder nu allt det och lite till som du som kund är van vid i Telia

Läs mer

Resultat av kursvärdering

Resultat av kursvärdering DAT 501: Diskret matematik vt 2003 Resultat av kursvärdering Antal svar: 19 av 37. Kursvärderingsblanketter delades ut på tentan och kunde lämnas in separat då eller efteråt i kursskåpet. Tycker du att

Läs mer

NÄRHET ELLER DISTANS

NÄRHET ELLER DISTANS NÄRHET ELLER DISTANS Konsekvenser av digital internkommunikation Sveriges Kommuner och Landsting 2014-11-25 Catrin Johansson Professor i organisationers kommunikation Mittuniversitetet SOCIALA MEDIER

Läs mer

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 E-handel i Norden Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 Nordisk e-handel för 40,5 miljarder SEK under andra kvartalet FÖRORD E-handeln i Norden ökade kraftigt under andra kvartalet. Nordborna e-handlade

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Pengar är för de flesta av oss en begränsad resurs d v s vi har bara en begränsad summa pengar per vecka eller månad att hushålla med.

Pengar är för de flesta av oss en begränsad resurs d v s vi har bara en begränsad summa pengar per vecka eller månad att hushålla med. Hkk åk 9 PRIVATEKONOMI-INTERNETHANDEL-KRONOFOGDEN Tid 160 min PRIVATEKONOMI Pengar är för de flesta av oss en begränsad resurs d v s vi har bara en begränsad summa pengar per vecka eller månad att hushålla

Läs mer

Att ha ordning och ork för sin ekonomi.

Att ha ordning och ork för sin ekonomi. Att ha ordning och ork för sin ekonomi. Vi har samlat några tips och idèer för att få bättre ordning och ork för viktiga papper och räkningar. På slutet finns det plats för att sammanfatta hur just du

Läs mer

Svensk Distanshandel. Mat på nätet Rapport 2013

Svensk Distanshandel. Mat på nätet Rapport 2013 Svensk Distanshandel Mat på nätet Rapport 2013 1 Sammanfattning och slutsatser För fjärde året i rad tar Svensk Distanshandel fram rapporten Mat på nätet. Matförsäljningen på nätet ökar, men kunskapen

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Innehållsförteckning Designprocessen... 3 Utgångspunkter... 3 Användarstudier... 3 Koncept & Visualisering... 3 Utvärdering och konceptval...

Innehållsförteckning Designprocessen... 3 Utgångspunkter... 3 Användarstudier... 3 Koncept & Visualisering... 3 Utvärdering och konceptval... Innehållsförteckning Designprocessen... 3 Utgångspunkter... 3 Användarstudier... 3 Koncept & Visualisering... 3 Utvärdering och konceptval... 4 Justering och genomförande... 4 Produktbeskrivning... 4 En

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

TEAM. Manus presentationen

TEAM. Manus presentationen 4 TEAM Manus presentationen Nu är chansen är din! 1 Ni startar upp er verksamhet med 1.000 p. Det ger er först och främst rätt till att kvalificera ert företagande i Nu Skin. Dessutom får ni ett stort

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Agreement No: UK/10/LLP-LdV/TOI-328

Agreement No: UK/10/LLP-LdV/TOI-328 Agreement No: UK/10/LLP-LdV/TOI-328 This project has been funded with support from the European Commission. This publication [communication] reflects the views only of the author, and the Commission cannot

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management 6. Att få mer gjort under en dag - Time Management Tiden är en unik och icke förnybar resurs. Den tid som gått får du inte igen. Du kommer inte att få mer tid, du har ett visst antal timmar till ett visst

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Kursledaren: Serguei Shimorin. Övningsledarna: Daniel Zavala Svensson, Shiva Samieinia, Nils Dalarsson.

Kursledaren: Serguei Shimorin. Övningsledarna: Daniel Zavala Svensson, Shiva Samieinia, Nils Dalarsson. Kursanalys av SF1624 för CINTE, vårtermin 2015 1 Kvantitativa data Moment TEN1 Poäng på moment 7.5hp Antal registrerade 83 Antal godkända på moment 33 Prestationsgrad 40% Antal med slutbetyg 33 Examinationsgrad

Läs mer

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Robert Gustafson 28 januari 2010 Målsättning för Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt Målsättningen för projektet

Läs mer

OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND

OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND 8 mars 2010 OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND Version 1.0 8 mars 2010 Projektledare: Anders Ankarlid Vårt uppdrag: Att hjälpa företag med service. Invent Observer har funnits sedan

Läs mer

Att få ordning och ork för sin ekonomi

Att få ordning och ork för sin ekonomi Att få ordning och ork för sin ekonomi Vi har samlat några tips och idèer för att få bättre ordning och ork för viktiga papper och räkningar. På slutet finns det plats för att sammanfatta hur just du vill

Läs mer

Ann-Maj Törnroos, utbildningsrådgivare på TE-byrån i Vasa, projektledare för Lähde/Källan projektet

Ann-Maj Törnroos, utbildningsrådgivare på TE-byrån i Vasa, projektledare för Lähde/Källan projektet INTERVJUFRÅGOR till EDU-vuxens slututvärdering Informant Ann-Maj Törnroos, utbildningsrådgivare på TE-byrån i Vasa, projektledare för Lähde/Källan projektet Datum 15.8.2012, kl. 9-10.15 Dokumentation rapport

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Så fungerar ditt kort

Så fungerar ditt kort KORT Så fungerar ditt kort Gäller från 2014-04-15 Innehåll Kreditkort, så fungerar kortet 3 Bankkort, så fungerar kortet 4 Ungdomskort, så fungerar kortet 4 När du använder korten, praktiska saker att

Läs mer

POSICA. Version 11.03.01

POSICA. Version 11.03.01 Version 11.03.01 Page 2 / 11 1. Allmänt om POSICA 11.03 3 2. Nyheter i Kassan 3 2.1. Inloggning 3 2.2. Inmatning av bokstäver för rekvisitionsreferens 4 2.3. Automatisk retur av EPP artiklar vid kvittotrassel,

Läs mer

ICF. International Coach Federation. Sammanställning av Internationella coachveckan 2009 Sverige aktiviteter

ICF. International Coach Federation. Sammanställning av Internationella coachveckan 2009 Sverige aktiviteter Sammanställning av Internationella coachveckan 2009 Sverige aktiviteter Ort Plats och Resultat vid fler aktiviteter Plats och Resultat Luleå Kulturens Hus Antal besökare/deltagare: ca 6-7 personer stannade

Läs mer

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC?

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? En intervjustudie där patienten får säga sin mening Jenny Nordlöw September 2010 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3

Läs mer

Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster

Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster Avdelningen för industriell marknadsföring, e-handel och logistik Åsa Wallström Anne Engström BAKGRUND Huvudsakligt fokus har varit på: informationsteknologi

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Ansök om ShopExpress och handla snabbare!

Ansök om ShopExpress och handla snabbare! Ansök om ShopExpress och handla snabbare! Så här enkelt handlar du med ShopExpress För att hämta en scanner drar du ditt MedMerakort för registrering. Tag den scanner som lyser. Med scannern läser du själv

Läs mer

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Författare: Karin Hahlin-Ohlström Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman

Läs mer

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen.

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen. Högkänslighet Comfort Zone, november 2008 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Helt poänglöst bara billigare!

Helt poänglöst bara billigare! Förm å nskort Helt poänglöst bara billigare! Läs mer om kortets alla funktioner och användningsområden. Och nu ingår självscanning! Bra mat som alla har råd med Samla inte poäng. Handla billigare istället.

Läs mer

H10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28

H10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 H10_Statistik och Vetenskapsteori Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? (5) Stor 13 46,4% (6) Mkt stor 5 17,9%

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Effektivitet på jobbet

Effektivitet på jobbet Effektivitet på jobbet RAPPORT BASERAD PÅ RESULTATEN FRÅN MANPOWER WORKLIFE, APRIL 2012 EFFEKTIVITET PÅ JOBBET NÄSTAN EN TIMME OM DAGEN FÖRSVINNER I STRUL Många drömmer nog om den perfekta arbetsplatsen,

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer