Vindkraftprojekt Boarp. Underlag för samråd. Ulricehamns kommun Västra Götalands län. enligt 6 kapitel 4 miljöbalken

Transkript

1 Vindkraftprojekt Boarp Ulricehamns kommun Västra Götalands län Underlag för samråd enligt 6 kapitel 4 miljöbalken VATTENFALL VINDKRAFT SVERIGE AB Erik Sundqvist, Vattenfall Teknik 1

2 Innehåll 1. Presentation av sökande och ärendet Inledning Vattenfall och vindkraften Vindkraft vid Boarp... 8 a. Platsbeskrivning 8 b. Vindförhållanden 9 c. Vindkraftparkens utformning 9 d. Vindkraftverk, vägar, fundament och elnät Områdesbeskrivning a. Planförhållanden 12 b. Riksintressen 13 c. Områden skyddade enligt 7 kapitlet miljöbalken Övriga intressen och miljökonsekvenser a. Naturmiljö och hydrologi 16 b. Kulturmiljö 18 c. Fauna 19 d. Friluftsliv 20 e. Kumulativa effekter 20 f. Landskapsbild 20 g. Ljud och skuggor från vindkraftverk 20 h. Miljönytta och lokal nytta Förutsedd miljöpåverkan Fortsatt utredningsarbete och miljökonsekvensbeskrivning

3 Sammanfattning samrådsunderlag Boarp, version 2 Detta utgör samrådsunderlag för Vattenfall Vindkraft Sverige ABs Boarps-projekt. Under 2014 skickades ett första samrådsunderlag ut till närboende, myndigheter, organisationer och andra särskilt berörda. Sedan dess har förutsättningarna för vindkraft i området och Sverige förändrats, bland annat när det gäller storlek på vindkraftverk, ökad elproduktion och möjlighet till lönsamhet. Detta dokument ligger därför till grund för ett förnyat samråd för Boarpsprojektet. Nedan summeras de betydande aspekter som förändrats sedan det första samrådet 2014 och som även presenteras i detta dokument. Vilken hänsyn och vilka försiktighetsmått som kommer att vidtas med hänsyn till de naturoch kulturvärden som noterats i utredningar och inventeringar som nämns nedan kommer att framgå av miljökonsekvensbeskrivningen på samma sätt som för tidigare kända värden Totalhöjd Med totalhöjd anges vindkraftverkens totala höjd, från tornets botten till vingens yttersta spets. Vindkraftverkens totalhöjd kommer inte att bli högre än 240m jämfört mot tidigare angivna 200m. Markanspråk I samrådsunderlaget 2014 angavs att markanspråket för varje vindkraftverk skulle kunna uppgå till m 2. Vattenfall kan konstatera att markanspråket kan komma att bli betydligt större. Inventering naturvärden Under sommaren 2014 genomfördes en naturvärdesinventering av området. Fem områden av högt naturvärde (klass 2) identifierades inom projektområdet. Inventering kulturvärden En översiktlig kulturhistorisk inventering av området har utförts. Ett mindre antal nya fornminnen påträffades, totalt sett stärker dock inventeringsresultatet att projektområdet utgör ett fornlämningsfattigt utmarksområde. Inventering fladdermus Under sommaren 2014 har Vattenfall genomfört en fladdermusinventering. Denna visar att området överlag saknar miljöer av särskilt värde för fladdermöss. Inventering kungsörn, skogsfågel och lom Inventering av kungsörn, skogsfågel samt lom har utförts. Kungsörnsinventeringen visade att det sannolikt inte finns några häckande kungsörnar i eller i direkt anslutning projektområdet. Skogshönsinventeringen visade att en tjäderspelplats hittades inom projektområdet vid Äramossen. Orre och järpe finns inte i någon större koncentration men återfinns inom projektområdet. 3

4 Smålomsinventeringen visade att ingen häckning förekommer inom projektområdet. Smålommar flyger dock mellan Komosse och Äramossen över projektområdets norra del. Elnät Beskrivningen av det interna elnätet har justerats, se nedan. 4

5 1. Presentation av sökande och ärendet Verksamhetsutövare: Vattenfall Vindkraft Sverige AB Organisationsnummer: Platsnamn: Vindkraftprojekt Boarp Verksamhet enligt: B Två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter. Antal vindkraftverk: Totalhöjd: Upp till 25 stycken Upp till 240 meter För frågor om det planerade projektet eller för att framföra synpunkter kontakta följande personer: Projektledare: Linda Broman Vattenfall Vindkraft Sverige AB Stockholm linda.broman@vattenfall.com Mottagare av samrådsyttranden : Erik Sundqvist Vattenfall Teknik Stockholm erik.sundqvist@vattenfall.com Omslagsbild: Foto från projektområdet (Källa: Vattenfall) Underlagsmaterial (kartor) är hämtat från Lantmäteriet: Lantmäteriet MS2013/

6 2. Inledning Vattenfall vill med denna handling presentera Vattenfalls planer på att ansöka om tillstånd att bygga en vindkraftpark i Ulricehamns kommun i Västra Götalands län. Det område som utreds för vindkraftsetablering benämns härefter projektområde Boarp. Denna handling utgör samrådsunderlag inför samråd i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. 4 miljöbalken. Samrådsmöte med länsstyrelsen och kommunen hölls måndagen den 28 april Ytterligare samråd kommer att ske under våren Samrådsmaterial finns att tillgå på Vattenfalls hemsida på adressen nedan. Information om projektet och samrådet uppdateras löpande på hemsidan. Inbjudan till samrådsmöte kommer att göras via utskick till närboende inom en 4km radie från projektområdet och annonseras i lokala medier. 6

7 3. Vattenfall och vindkraften Moderbolaget i Vattenfallkoncernen, Vattenfall AB, ägs av svenska staten. Vattenfall Vindkraft Sverige AB är ett helägt bolag i Vattenfallkoncernen som till 100 procent ägs av Vattenfall Vindkraft AB som i sin tur ägs av Vattenfall AB. Av Vattenfalls ägardirektiv, som beslutades 2009, framgår att Vattenfall affärsmässigt ska bedriva energiverksamhet så att bolaget är ett av de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion beslutade Vattenfalls styrelse att bolagets avkastning på sysselsatt kapital ska vara 9 procent. Samtidigt presenterades bolagets hållbarhetsmål, bl.a. att Vattenfalls tillväxttakt inom förnybar energi ska vara högre än den genomsnittliga tillväxttakten för de marknader bolaget verkar på i norra Europa. Vattenfall är idag en av Europas största vindkraftsproducenter och har bedrivit forskning och utveckling kring vindkraft i mer än 35 år. Vattenfall har drygt 1000 vindkraftverk i Europa. De finns i Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. Tillsammans producerade de närmare 5,8 TWh under 2015, vilket motsvarar hushållsel till cirka svenska hem. De senaste fem åren har Vattenfall färdigställt ett drygt dussintal vindkraftparker som tillsammans har mer än fördubblat Vattenfalls produktion av vindkraftel under samma tidsperiod. Enligt Vattenfalls strategiska mål ska bolagets tillväxt av ny installerad förnybar kapacitet till 2020 uppgå till minst MW. Merparten av denna expansiva tillväxt förväntas komma från utbyggnad av vindkraft, till havs och på land och innebär att Vattenfall redan i slutet av 2016 kommer att ha installerat cirka 3,0 GW vindkraft. I Sverige äger och driver Vattenfall numera drygt 150 vindkraftverk med en årlig beräknad produktion på sammanlagt mer än GWh, vilket motsvarar förnybar hushållsel till drygt hem. Stor-Rotliden i Åsele kommun (78 MW), Hjuleberg i Falkenbergs kommun (36 MW) och Östra Herrestad i Simrishamns kommun (16 MW) är några av de vindkraftparker som sedan tidigare har byggts på land. Sedan år 2007 driver Vattenfall också Sveriges största havsbaserade vindkraftpark, Lillgrund (110 MW) strax söder om Öresundsbron. Under 2015 har Vattenfall byggt och färdigställt ytterligare tre vindkraftparker. Det är Juktan (29 MW) i Västerbotten, Högabjär-Kärsås (38 MW) i Halland samt Höge Väg ( 38 MW) i Skåne. Möjligheterna för nya vindkraftsatsningar undersöks på alla marknader där Vattenfall är verksamt, både till havs och på land. Vattenfall driver ett hundratal vindkraftsprojekt, varav tjugotalet finns i Sverige. Producerad energi mäts i kilowattimmar (kwh) och dess multipelenheter: kwh = 1 megawattimme (MWh) MWh = 1 gigawattimme (GWh) GWh = 1 terrawattimme (TWh) Produktionskapacitet mäts i kilowatt (kw) och dess multipelenheter: kw = 1 megawatt (MW) MW = 1 gigawatt (GW) 7

8 4. Vindkraft vid Boarp a. Platsbeskrivning Den planerade vindkraftparken ligger i Ulricehamns kommun i Västra Götalands län. Projektområdet består av två delområden, se figur 1, och uppskattas i dagsläget kunna omfatta upp till 25 vindkraftverk. Projektområdets storlek uppgår till 18 km2 och innefattar även anslutningsvägar, internt vägnät, uppställningsytor och andra ytor som kan komma att behöva nyttjas vid byggnation och drift. Inom projektområdet kommer även ett internt elnät att anläggas. Vindkraftverkens totalhöjd kommer inte att bli högre än 240 meter över marknivån. Mer information om antal och storlek, se avsnitt 4.3 och 4.4. Projektområdet ligger drygt 10 kilometer sydost om Ulricehamn och ca 7 km söder om riksväg 40. Projektområdet består av två delområden, västra och östra, som ligger på båda sidor om Norra vägen. De närliggande byarna och större sammanhängande bebyggelse är Köttkulla ca 1 km söder om projektområdet och Påbo ca 1 km sydväst om projektområdet. Utöver dessa byar finns ett flertal bostadshus i närheten. Området är ett höglänt kuperat landskap med flacka sänkor där marknivån i medel ligger på ca 300 meter över havet. Det utgörs av ett enhetligt barrskogslandskap med främst granskog och med inslag av öppna myrmarker. Runt projektområdena finns även större mossar som Äramossen och Komosse. Markanvändningen inom projektområdet är främst skogsbruk och därmed förekommer även hyggen. I omgivningarna förekommer även ängs- och betesmarker och jordbruk. Figur 1. Översiktskarta med projektområdet Boarp. 8

9 b. Vindförhållanden Den viktigaste parametern vid lokalisering av en vindkraftpark är vindtillgången och därför söks områden med en hög årsmedelvind. För att undersöka områdets förutsättningar har Vattenfall utfört vindmätningar under 8 månader med hjälp av en sodar 1. De mätningar och beräkningar som gjorts visar att vindförhållandena är i nivå med vad den nationella vindkarteringen visat. Beräkningarna från utförda vindmätningar visar att Boarp har en årsmedelvind på cirka 7 m/s 100 meter ovan marknivån. Mätningarna visar att den förhärskande vindriktningen kommer från sydväst samt att höst- och vinterhalvåret innehåller högre medelvind än vår- och sommarhalvåret, se Figur 2. Figur 2. Vindros som illustrerar vindförhållandena i Boarp. c. Vindkraftparkens utformning Vattenfall har för avsikt att nyttja de goda vindförhållanden som finns i Boarp och utifrån dessa optimera och bygga en resurseffektiv vindkraftpark ur energiproduktionssynpunkt. Samtidigt skall parken anpassas till platsens förutsättningar vad gäller bl.a. olika intressen, landskapsbild och övriga aspekter som till exempel ljud- och skuggutbredning. 1 Sodar (Sound Detection And Ranging) fungerar ungefär som en radar men använder ljudvågor i stället för radiovågor. Används bland annat för att detektera områden med turbulens i atmosfären. Den kan även mäta vindhastighet och vindriktning på olika höjd. 9

10 Med den genomförda vindmätningen har Vattenfall tillräckligt bra mätdata från platsen och därmed ett bra planeringsunderlag för den kommande utformningen och detaljprojekteringen av vindkraftparken. Vattenfall bedömer att projektområdena, sett till deras storlek och vindförhållanden, tillsammans med god infrastruktur skulle kunna rymma högst 25 vindkraftverk. Historiskt sett har anläggande av vindkraftverk med allt större rotorer inneburit ett utökat internt avstånd mellan vindkraftverken i en vindkraftpark. En ökad totalhöjd från 200m till 240m kan därför (vid ett ev. tillståndsgivande) innebära att det slutliga antalet vindkraftverk som byggs i Boarp reduceras från de i denna samrådshandling maximalt angivna 25 vindkraftverken. Teknikutvecklingen för vindkraftverk kommer sannolikt att fortsätta att utvecklas snabbt, på samma sätt som den har gjort under de senaste åren. Vindkraftverken blir högre, har en större rotordiameter och blir därför mer och mer resurseffektiva, samtidigt som miljöpåverkan per producerad kilowattimme minskar ur ett livscykelperspektiv. Vattenfall har därför valt att nu samråda för vindkraftverk högre än 200m. Det är viktigt att det finns en flexibilitet när det gäller placeringen av vindkraftverken inom projektområdet för att kunna planera och bygga så resurseffektiva vindkraftparker som möjligt till minsta möjliga intrång i området. Vindkraftverk kan inte placeras för nära varandra eftersom de vindkraftverk som står närmast vindriktningen då stjäl vind från bakomvarande turbiner och orsakar slitage, s.k. vakeffekter. En tumregel är att placeringen bör vara cirka fem rotordiametrar i avstånd mellan varje verk i den förhärskande vindriktningen. Detta kan dock inte fastställas förrän detaljerade studier av vinden i områdena gjorts och när det är fastställt vilken turbinmodell och storlek på verket som är bäst lämpat för platsernas förutsättningar. Det är av stor vikt att det exakta antalet vindkraftverk, storleken och effekt på vindkraftverk samt den individuella verksplaceringen måste göras efter att alla detaljerade vindmätningar är gjorda och området är kartlagt i detalj. Exakta antalet turbiner och storleken på turbinerna kan således inte fastställas vid denna tidpunkt utan måste hållas öppen tills upphandlingsskedet av vindkraftverken. Eftersom utvecklingen går mot vindkraftverk med större rotorer och då Vattenfall kommer att söka tillstånd för höga vindkraftverk kommer antalet vindkraftverk sannolikt bli färre än 25. d. Vindkraftverk, vägar, fundament och elnät Vindkraftverkens storlek beskrivs med rotordiametern som är den diameter som vindkraftverkens blad sveper över, navhöjd som är vindkraftverkets höjd från marken till verkets maskinhus samt totalhöjd som är navhöjden plus halva rotordiametern. De vindkraftverk som kan bli aktuella i Boarp kommer inte vara högre än 240 meter över marknivån. Vid varje vindkraftverk kommer en uppställningsplats för kranar och annan byggutrustning att anläggas. Uppställningsplatsernas storlek är vid dags dato svår att uppskatta, troligt är att de kommer att bli betydligt större än vad som angavs i tidigare samrådsunderlag. Inom vindkraftparkerna kommer till viss del befintliga skogsbilvägar att nyttjas. Breddning och förstärkning kommer dock att behöva ske av dessa vägar. Även nya vägar kommer att anläggas. Vid byggskedet kan även andra uppställningsytor bli aktuella att anlägga. Val av fundament (gravitationsfundament eller bergsförankrat fundament) sker efter den geotekniska undersökningen och vid valet av vindkraftverk. 10

11 Byggnation, drift och avveckling av vindkraftverkan kommer att behandlas mer ingående i den kommande MKBn. Det interna elnätet planeras att förläggas med isolerad kabel. Det kommer inte att bli aktuellt att bygga traditionella luftledningar med stora ledningsgator. Däremot kan det visa sig fördelaktigt anläggningstekniskt eller miljömässigt att hänga kabeln i stolpar av ungefär samma storlek som telefonstolpar som inte kräver någon egentlig ledningsgata. Det interna ledningsnätet kommer dock inte att bestå i traditionella luftledningar med stora ledningsgator. För att få tillstånd till extern elnätsanslutning (koncession) krävs en separat prövning enligt ellagen. Vattenfall utreder möjliga externa elnätsanslutningar till regionnätet. 11

12 5. Områdesbeskrivning a. Planförhållanden Ulricehamns kommun har antagit en vindbruksplan, vindkrafttillägg till översiktsplanen, I denna plan pekas ett flertal områden ut som lämpliga för vindkraft inom kommunen. Projektområdet Boarp innefattar två av dessa utpekade områden som i vindbruksplanen anses som prioriterade områden för vindkraft, se figur 3. Figur 3. Karta över områden som enligt Ulricehamns kommuns vindbruksplan är lämpliga för utbyggnad av vindkraft. Boarp ligger inom två av dessa utpekade områden, 28 och 29. (Källa: Vindbruksplan Ulricehamns kommun.) Områdena är benämnda Området 28 SO Äramossen och Området 29 Strängsered- Rånnaväg. Projektområde Boarp innefattar delvis område 29 som är ett vidsträckt område om nästan 10 km 2. I figur 4 visas kommunens utpekade områden samt projektområdet. Förutom utpekande och beskrivning av vindbruksområden innehåller även planen regler och rekommendationer för hur en vindkraftsanläggning skall utformas. Kommunen eftersträvar en effektiv markanvändning. 12

13 Figur 4. Karta över utpekade vindbruksområden 28 och 29 samt projektområde Boarp. Se bilaga 1 för större karta. I Ulricehamns kommuns vindbruksplan från 2013 har en begränsning av vindkraftverkens totalhöjd på 170m fastställts, med ett tillägg att högre vindkraftverk kan prövas i undantagsfall. I januari 2016 har en politisk överenskommelse nåtts kring ett förtydligande av denna skrivelse. Förtydligandet innebär att högre vindkraftverk än 170m kan tillåtas så till vida att skyddsavståndet på minst 750m till bostad hålls samt att boende i närområdet inte utsätts för en större påverkan (olägenhet) av ljus och ljud än för verk med 170m totalhöjd. b. Riksintressen Inom projektområdet finns inga riksintressen utpekade. Strax nordväst om det västra delområdet ligger Äramossen som är utpekat som riksintresse för naturvård samt Natura 2000-område. Detta gäller även Komosse någon kilometer öster om det östra delprojektområdet. Dessa områden hyser en varierad natur och ett rikt fågelliv. Komosse är en av södra Sveriges största sammanhängande myrar2. Norr om Äramossen ligger ytterligare ett riksintresse för Naturvård, Kinnared och 4 km väster om projektområdet ligger det stora riksintresset för Naturvård Åsunden Torpasjöområdet, se figur

14 Två riksintressen för kulturvård ligger i anslutning till Ätrans vattensystem längre västerut, ca 4 och 7 kilometers avstånd från projektområdet. Dessa områden är benämnda Marbäck och Dalstorp, utgör områden med ett stort antal fornlämningar med fornlämningsmiljöer från stenåldern till medeltiden. Figur 5. Riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken i området kring projektområde Boarp. Se bilaga 1 för större karta. c. Områden skyddade enligt 7 kapitlet miljöbalken Inga områden med skydd enligt 7 kap.- miljöbalkens finns inom projektområdet förutom det generella strandskyddet. På likartat sätt som för riksintressena ovan så är även Äramossen och Komosse naturreservat. Utöver dessa områden finns även ett skyddsområde för vattentäkt strax söder om projektområdet vid Köttkulla, se figur 6. Generellt strandskydd råder runt alla vattendrag och sjöar enligt 7 kapitlet 13 miljöbalken. 14

15 Figur 6. Skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken i området kring projektområde Boarp. Observera att skalan gäller i A4-utförande. Se bilaga 1 för större karta. 15

16 6. Övriga intressen och miljökonsekvenser a. Naturmiljö och hydrologi Utöver riksintressen och skyddade områden som beskrivits ovan finns inom och runt projektområdena ett antal kända mindre naturmiljöområden som registrerats av Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen och de större skogsbolagen. Dessa omfattar nyckelbiotoper, naturvärdesobjekt och sumpskog3, se figur 7. Figur 7. Skogliga intressen inom och runt projektområde Boarp. Observera att skalan gäller i A4utförande. Se bilaga 1 för större karta. I Länsstyrelsens våtmarksinventering4, se figur 8, finns klass 3 och 4-områden registrerade inom projektområdet. Under sommaren 2014 har en naturvärdesinventering samt en hydrologiundersökning genomförts. Naturvärdesinventeringen identifierade fem områden av högt naturvärde (klass 2) inom projektområdet samt ytterligare områden av naturvärdesklass 1 och 2 i närheten av projektområdet. 3 Skogsstyrelsen, Skogens pärlor ( ): Naturvårdsverket ( ):

17 Figur 8. VMI, våtmarksinventering, inom och runt projektområde Boarp. Se bilaga 1 för större karta. Redogörelse för bedömd påverkan på naturintressen med hänsyn till skyddsåtgärder kommer att redovisas i den miljökonsekvensbeskrivning som tas fram och som är en del av tillståndshandlingarna. Utöver ovan nämnda naturvärden finns övriga noterade värden i området runt projektområdet, se figur 9. Dessa består bland annat av ängs- och betesmark, som är områden som är utpekade vid Jordbruksverkets stora inventering i början av 2000-talet, lövskogsinventering och ramsarområden. Ramsarområden finner sin grund i Ramsarkonventionen som är inriktad på att skydda värdefulla våtmarker och grunda vattenmiljöer. En mindre del av det västra delprojektområdet ligger inom Bevarandeplan för odlingslandskapet, se figur 9. 17

18 Figur 9. Övriga naturvärden inom och runt projektområde Boarp. Se bilaga 1 för större karta. b. Kulturmiljö Kula HB har på uppdrag av Vattenfall genomfört en översiktlig kulturhistorisk inventering ( ) för att kunna göra en första bedömning av de kulturhistoriska lämningarnas omfattning. Inventeringen har identifierat ett antal nya fornminnen, totalt sett stärker dock inventeringsresultatet att projektområdet utgör ett fornlämningsfattigt utmarksområde. Det totala antalet kulturhistoriska lämningar är jämförelsevis litet, med få förhistoriska odlingsmiljöer och begränsade arealer med fossilt odlingslandskap, främst i form av 1800talets torpodlingar. Hänsyn till identifierade fornminnen kommer att belysas ytterligare i kommande miljökonsekvensbeskrivning. De registreringar som finns i FMIS, Riksantikvariatämbetets fornminnesdatabas, i och runt projektområdet, ses i Figur

19 Figur 10. Kulturhistoriska lämningar i och runt projektområde Boarp. (Källa FMIS) Se bilaga 1 för större karta. c. Fauna I området kring Boarp finns de vanligaste däggdjuren som älg, räv, skogshare, ekorre etc. De långsiktiga effekterna på däggdjur från vindkraft bedöms generellt som små. De flesta däggdjur som är förekommande i området bedöms vara anpassningsbara arter. Några barriärer i landskapet för t.ex. säsongsbundna vandringar av älg bedöms inte uppkomma. Under sommaren 2014 har Vattenfall genomfört en fladdermusinventering. Denna visar att området överlag saknar miljöer av särskilt värde för fladdermöss. Ev. hänsynstaganden till fladdermöss kommer att belysas ytterligare i kommande miljökonsekvensbeskrivning. Projektområdet ligger mellan två stora naturreservat och Natura 2000-områden enligt habitat- och fågeldirektivet, Äramossen och Komosse. Dessa områden är myrområden med ett rikt fågelliv. Områdena innehåller bland annat smålom, ljungpipare, orre och tjäder. Sträckfåglar som är aktuella är t ex trana, gäss och svanar. Vattenfall har utfört inventeringar av kungsörn, skogshöns och smålom. Kungsörnsinventeringen visade att det sannolikt inte fanns några häckande kungsörnar i eller i direkt anslutning projektområdet. Skogshönsinventeringen visade att en tjäderspelplats hittades inom projektområdet vid Äramossen. Orre och järpe finns inte i någon större koncentration men återfinns inom projektområdet. 19

20 Smålomsinventeringen visade att ingen häckning förekommer inom projektområdet. Däremot flyger smålommar mellan Äramossen och Komosse över projektområdets norra del. De områden som lämpar sig bäst för smålomshäckning utgörs av gölar inom Komosse, 3 km öster om projektområdet. På en av dessa gölar (Huljemossen) har en misslyckad häckning konstaterats. Smålomsinventeringen kommer att kompletteras med ytterligare en inventering under våren Redogörelse samt hänsynstaganden för bedömd påverkan på fågelarter och övrig fauna i området kommer att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. d. Friluftsliv Markerna i och omkring projektområdet Boarp nyttjas för friluftsliv i form av exempelvis älgoch småviltsjakt, bär- och svampplockning. De utmärkta vandringslederna som ligger närmast, är Björnöleden som går igenom Komosse 6 km öster som projektområdet och Marbäcksleden som går vid Marbäck ca 4 km väster om projektområdet. Under en ev. kommande anläggningsfas kommer tillgängligheten till själva projektområdet att påverkas, men när vindkraftparken är i drift kommer tillgängligheten att vara i stort sett som innan. Påverkan på turism och friluftsliv kommer att beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen. e. Kumulativa effekter I närområdet finns både pågående och planerade vindkraftprojekt förutom Boarp-projektet. Sammanlagda effekter och påverkan från flera närliggande vindkraftparker benämns kumulativa effekter. Sådan påverkan är mest sannolik när det gäller landskapsbilden, ljud och skuggor. Eventuella kumulativa effekter kommer att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. f. Landskapsbild Vindkraftverken kommer att placeras i ett kuperat landskap, blandat med skog och öppna partier. Vindkraftverken är högt belägna och kommer att synas från andra höjder och från öppna platser i landskapet. Transportstyrelsen beslutar om hindermarkering av byggnader, master och andra föremål enligt gällande föreskrift och allmänna råd (TSFS 2010:155, ändrad genom TSFS 2013:9). De planerade vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd som överstiger 150 meter, vilket enligt nu gällande föreskrifter medför krav på att vindkraftverken skall förses med belysning som avger ett högintensivt vitt, blinkande ljus. Det är enbart de vindkraftverk som i en vindkraftpark utgör parkens yttre gräns, som markeras på detta sätt. De övriga vindkraftverken som ligger innanför parkens yttre gräns ska förses med minst lågintensiv fast, rött ljus. Vattenfall kommer att följa Transportstyrelsens gällande föreskrifter. Fotomontage som visar vyn över landskapet från viktiga utsiktspunkter (fotopunkter) kommer att tas fram under det fortsatta arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen. Eventuella kumulativa effekter som uppstår med omkringliggande vindkraftsprojekt kommer även att belysas i denna. g. Ljud och skuggor från vindkraftverk Ljud Två slags ljud uppkommer i vindkraftverk; det mekaniska ljudet, som i ett modernt vindkraftverk är mycket begränsat, och det aerodynamiska ljud som uppstår från rotorbladens rörelse genom luften. Ljudet upplevs som ett svischande ljud och har fysikaliskt stora likheter med det ljud som alstras av vinden i olika typer av vegetation. 20

21 Enligt rättspraxis får ljudet från vindkraftverk som huvudregel inte överstiga 40 dba utomhus vid bostäder. Ljudnivåerna anges med ekvivalentnivåer. Detta innebär att ljudnivån mäts i medelvärde över tid och inte som ett tillfälligt ljud som kan uppstå av exempelvis en passerande långtradare. Ljudberäkningar kommer att tas fram under miljökonsekvensutredningen. Vid detaljplanering av vindkraftparken placeras vindkraftverken på ett sådant avstånd till bostäder att gällande riktvärden för buller inte överskrids. Skuggor Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa omständigheter ge upphov till rörliga skuggbilder/skuggkast hos närboende. Skuggornas utbredning är som störst när solen står lågt, det vill säga vid solens upp- och nedgång under våren och hösten. Enligt rättspraxis får vindkraftverk inte ge upphov till skuggor vid bostäder med mer än högst 8 timmar per år eller 30 minuter om dagen. Åtta timmar motsvarar cirka 0,2 % av den sammanlagda tiden under ett år med dagsljus, mellan soluppgång och solnedgång. Skuggberäkningar kommer att tas fram för projektet för att identifiera dess påverkan på omgivande bostadshus. Skulle eventuella negativa effekter av skuggkast uppkomma kan dessa regleras genom att stänga av vindkraftverken under kritiska tidpunkter. För både ljud och skugga kommer eventuella kumulativa effekter som uppstår med närliggande vindkraftverk att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. h. Miljönytta och lokal nytta Vindkraften medverkar till att direkt eller indirekt uppfylla flera av de 16 nationella miljömålen. Miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning påverkas direkt positivt eftersom vindkraftel ersätter el som produceras på marginalen. Marginalel är oftast producerad med fossila bränslen som t.ex. kol. Vindkraft medför därmed att utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider uteblir, vilka annars hade gett upphov till ökning av klimatpåverkan, försurning och övergödning. Vindkraft bidrar till lokal nytta, bland annat i form av nya arbetstillfällen. Den mest intensiva fasen vid anläggningsskedet, då parken byggs, skapar arbetstillfällen under en kortare tid. På lång sikt behövs även personal för vindkraftparkens drift och underhåll. Till detta tillkommer även positiva effekter för till exempel hotell, affärer och lokala entreprenörer. 21

22 7. Förutsedd miljöpåverkan Anläggande av en vindkraftpark medför i huvudsak markanspråkstagande för anläggande av väg, turbiner, uppställnings- och uppläggningsplatser. Anläggningsfasen innebär att området utgör en byggarbetsplats, vilket medför buller från transporter och anläggningsarbeten samt att området tillfälligt kommer att stängslas in. Efter att vindkraftverken tagits i drift medför verksamheten en förändrad landskapsbild i form av siluetten från turbinerna samt ev. ljus från vindkraftverkens hinderbelysning. Landskapet förändras även på det sätt att naturupplevelsen av området kommer att förändras. Verksamheten genererar främst ett aerodynamiskt swishande ljud från rotorbladens rörelser. Beroende på framförallt väderförhållanden varierar ljudspridningen till omgivningen. Ljudet uppfattas också väldigt olika av olika personer. Vissa upplever det som störande, andra inte. Vid soligt väder medverkar vindkraftverken även till att skuggor sprids i landskapet. De utredningar och inventeringar som kommer att utföras inom ramen för projektet skapar goda möjligheter att anpassa verksamheten till områdets miljö och förutsättningar. Vid den slutliga placeringen av vindkraftverk i området använder sig Vattenfall av den s.k. open box modellen. Denna bidrar till optimering av verksamhetens delar i förhållande till ex. närboende, natur- och kulturvärden, fågelintressen, hydrologi mm. Verksamhetens miljöpåverkan på området kommer att redovisas närmare i miljökonsekvensbeskrivningen. 8. Fortsatt utredningsarbete och miljökonsekvensbeskrivning De inventeringar som har utförts utgörs av: - Kungsörn (Våren 2014) - Smålom (Sommar 2014) - Skogshöns (Sommar 2014) - Fladdermus (Sommar 2014) - Naturmiljö (Sommar 2014) - Kulturmiljö (Höst 2014) - Hydrologi (Höst 2014) Utöver detta kommer en uppföljande smålomsinventering att utföras under våren Buller- och skuggberäkningar kommer även att utföras samt en synbarhetsanalys. Efter att alla samråd genomförts kommer en miljökonsekvensbeskrivning att arbetas fram med hänsyn till de synpunkter som kommit in. Vindkraftparkens utformning kommer under arbetet att anpassas till den kunskap som successivt tillförs projektet. Vattenfall avser att lämna in tillståndsansökan under Bilaga 1. Kartor över området 22