Stark tillsammans Verksamhets- förslag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stark tillsammans Verksamhets- förslag"

Transkript

1 ns a m k r a St m a s till Verksamhets- förslag

2 12 VERKSAMHETSFÖRSLAG På jobbet Stark tillsammans på jobbet 1. VI LOVAR VARANDRA ORGANISERA FÖR ÖKAT INFLYTANDE UTVECKLA VÅRA YRKESROLLER STÄRK DEN SVENSKA MODELLENS SPELREGLER Kollektivavtalen Arbetsrätten MAKTEN ÖVER ARBETSTIDEN Inflytande över den egna tiden Heltider och deltider Vår arbetade tid ARBETSPLATSER MED TRYGGA JOBB En otryggare arbetsmarknad En samlad strategi för trygga jobb SOLIDARISK LÖNEBILDNING OCH LÖNEPOLITIK På samhällsnivån På den centrala nivån På arbetsplatserna ARBETSMILJÖ OCH REHABILITERING Ett förebyggande arbetsmiljöarbete Den fysiska och psykosociala arbetsmiljön Säkra arbetsplatser Rehabilitering och trygg omställning 22

3 PÅ JOBBET Y VERKSAMHETSFÖRSLAG VI LOVAR VARANDRA Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin under några omständigheter arbeta på sämre villkor eller till lägre lön än det vi nu lovat varandra. Vi lovar varandra detta i den djupa insikten om att om vi håller detta löfte så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav. Det fackliga löftet beskriver Handels bärande idé för ökat inflytande på våra arbetsplatser. Den fackliga kampen på arbetsplatserna handlar om att medlemmarna stärker sin ställning genom organisering och kollektivavtal. Genom solidariskt och kollektivt handlande gör vi verklig skillnad. Vår sammanhållning ökar individernas inflytande över arbetets innehåll, lönerna och arbetsvillkoren. Det är tillsammans som vi vinner styrka. Men det finns starka krafter som hotar det fackliga löftet. Vinstintressen, marknadskrafter och vissa politiska riktningar pressar på för att försämra våra löner och arbetsvillkor. Handels arbetar för att motverka dessa krafter genom att upprätthålla det fackliga löftet. Medlemmar ska ha trygghet, ekonomisk självständighet och makt att påverka genom fackets kollektiva styrka. 2. ORGANISERA FÖR ÖKAT INFLYTANDE Den fackliga kampen utgår från organisering, att löntagarna sluter sig samman för att vinna styrka och teckna kollektivavtal. Handels arbetar med organisering i tre led. För det första arbetar vi med en ständigt pågående grundorganisering, där medlemmar sluter sig samman och kräver kollektivavtal. Solidariskt vinner vi framgång genom att löpande teckna avtal med företagen. För Handels är detta ett nödvändigt grundarbete. I ett andra led arbetar vi med organisering för att stärka den fackliga närvaron i företagen och på arbetsplatserna. Vi bildar klubbar eller utser ombud för Handels på arbetsplatserna. I ett tredje led arbetar vi med organisering för att, fördjupat och med högsta kvalitet, verkligt öka medlemmarnas inflytande. Genom att medlemmarnas fackliga styrka växer, deltar de själva i utvecklandet av arbetsplatsen. Aktiva medlemmar som pratar sig samman för att lösa problem och förbättra arbetsvillkoren är en förutsättning för arbetsplatsens och kollektivavtalets utveckling. Det handlar om att skapa det goda arbetet för alla: med utvecklande arbetsuppgifter, kompetensutveckling, god arbetsmiljö och en arbetsorganisation som bygger på inflytande. Inflytande över arbetet är ytterst en fråga om makt och demokrati. Handels medlemmar vill utvecklas i yrkesrollen och vara del i förbättrandet av de konkreta arbetsuppgifterna. Medlemmarna ska ha ett ökat ansvar för det arbete som utförs och en ökad självständighet i arbetsuppgifternas utförande. De ska ha befogenheter och möjlighet att fatta egna beslut kring sina arbetsuppgifter och ansvarsområden.

4 14 VERKSAMHETSFÖRSLAG Y PÅ JOBBET För att detta ska fungera krävs förändring av arbetsorganisationen, genom att påverka hur arbetet ska ledas och fördelas. Makt måste fördelas om från arbetsgivare till arbetstagare. Handels ska därför verka för medbestämmandeavtal som ger rätt till ökat inflytande och att man regelbundet kan vara med och påverka arbetsuppgifter och arbetets innehåll. För långsiktigt stabila och konkurrenskraftiga företag är det viktigt med utvecklade arbetsplatser som kännetecknas av hög grundbemanning, mångkunnighet och arbetsrotation samt anställda som aktivt deltar och har inflytande över produktionens och tjänsternas förbättring. Vår tredelade organiseringsstrategi syftar till att bygga en arbetsorganisation där alla deltar och vi aktivt arbetar för att förverkliga alla människors lika värde. För Handels räcker det inte med att vi formellt är lika värda, om det i verkligheten ändå finns skillnader mellan män och kvinnor eller mellan olika grupper med olika förutsättningar. Arbetet mot alla former av diskriminering ska genomsyra organisering och arbetsplatsutveckling. Det är nödvändigt för att upprätthålla vår fackliga styrka, och därmed det fackliga löftet. Handels har en stor utmaning i arbetet med att organisera och utveckla arbetsplatserna. 3. UTVECKLA VÅRA YRKESROLLER Handels organiserar många olika yrken inom skilda branscher. Yrkesrollerna ser därför olika ut. Oavsett yrke ska Handels aktivt arbeta för att yrkesrollen ständigt utvecklas, kompetensen höjs och utbytbarheten därigenom minskas. Våra yrken ska ha god status. För dem som kommer in i yrket ska det vara utvecklande och det ska finnas möjligheter till karriär. Även för dem som arbetar i branschen under en kortare tid ska den kompetens som arbetet gett vara meriterande för andra yrken. Tillsammans med våra motparter ska branschutvecklingsavtal säkerställa att vi alltid har yrkesrollens utveckling i fokus. Vi ska utveckla det arbetsplatsförlagda lärandet och vi ska arbeta för ökad och ständig kompetensutveckling av alla anställda. Det handlar om att påverka framtidens yrkesroller, löner och status för Handels medlemmar. Handels vill se tydligare befattningar med större ansvar, självständighet och inflytande. Kompetensutveckling är en naturlig del i det fackliga arbetet. Det får individer att växa och arbetsplatser att utvecklas. Kompetenshöjning ska ge löneutveckling och kriterierna för detta ska vara tydliga och transparenta. Kompetensutveckling ska komma alla anställda till del. Att arbeta aktivt med kompetensutveckling kräver resurser, såväl ekonomiska medel som engagemang och tid. Det behövs också en struktur och arbetsorganisation som stödjer lärande på arbetsplatserna och ger utrymme för utbildning. Ansvaret för kompetensutveckling och dess finansiering ligger på arbetsgivarna och är en självklar del i arbetsgivaransvaret. Då kompetenser i serviceyrken kan vara svåra att mäta innebär värdering en stor risk för ensidig arbetsgivarbedömning. Handels ska därför ha stort inflytande över validering samt arbets- och kompetensvärdering inom våra

5 PÅ JOBBET Y VERKSAMHETSFÖRSLAG 15 yrken. Vi vill stimulera till investeringar i ökad kunskap och kompetens genom att införa yrkesbevis, certifieringar och goda möjligheter till vidareutbildningar. Handels vill synliggöra de kompetenser och krav som redan finns. Medlemmarna ska både ha möjlighet att leva upp till dem och ha inflytande över hur de utformas. Handels vill se ökade möjligheter till validering. På Handels arbetsplatser förekommer ofta olika former av arbetsplatsförlagt lärande. All arbetsplatsutbildning ska vara kopplad till en kvalificerad handledare och en utbildningsplan, som gör att de olika färdigheter och kompetenser som krävs för en anställning lärs ut. Anställda som har i uppdrag att handleda ska ha resurser, i form av tid och utbildning, för att kunna sköta sitt uppdrag väl. Handels ska ha inflytande över hur utbildning på våra arbetsplatser ska se ut. Vår partsgemensamma yrkespraktik är ett viktigt instrument för att utveckla yrkesrollen. 4. STÄRK DEN SVENSKA MODELLENS SPELREGLER Den svenska arbetsmarknadsmodellen är unik. Den har vuxit fram under en lång historisk tid präglad av såväl kamp som samarbete. Modellen kännetecknas av utvecklade partsrelationer med hög organisationsgrad hos både arbetstagare och arbetsgivare. Ett omfattande partssystem, ägt och styrt av parterna själva, reglerar de bärande delarna av arbetsmarknaden. De centrala parterna sluter kollektivavtal som man sedan själv tillämpar och tolkar. Kollektivavtal och viktiga arbetsrättsliga lagar utgör den svenska arbetsmarknadsmodellens spelregler. Modellen har ett starkt stöd. Men det finns alltid hot som tenderar att rubba den maktbalans mellan arbete och kapital som modellen vilar på. Både den svenska och den internationella arbetsmarknaden har utsatts för ökade krav på rörlighet, anpassning och flexibilitet. Försämringar i arbetsrätt, a-kassa, arbetsmarknads-, välfärds- och arbetsmiljöpolitik har ökat trycket på löntagarna och försvagat fackets position. Handels arbetar för att stärka den svenska modellen. För detta behöver vi arbeta med såväl kollektivavtalen som med arbetsrätten. För att värna kollektivavtalet och att svenska regler och löner gäller i Sverige, måste Handels också driva opinion gentemot politiker i Sverige och i EU för att se till att lagarna skyddar löntagarna och de fackliga rättigheterna. 4.1 Kollektivavtalen Den svenska arbetsmarknadsmodellen med starka kollektivavtal ska värnas och utvecklas. Handels vill ha centrala kollektivavtal som garanterar goda anställningsvillkor med god löneutveckling och försäkringsskydd. Kollektivavtal förhindrar lönedumpning och hindrar att löntagare tvingas acceptera sämre villkor. Avtalen fyller därmed en viktig funktion genom att de skapar konkurrensneutralitet. En del av det gemensamma löneutrymmet används för att teckna avtalsförsäkringar. Avtalsförsäkringarna är en väsentlig del av kollektivavtalets värde

6 16 VERKSAMHETSFÖRSLAG Y PÅ JOBBET och ska användas för att ge en extra trygghet vid exempelvis sjukdom, arbetsskada, arbetslöshet, pension och dödsfall. Det ska finnas kollektivavtal på alla arbetsplatser inom Handels avtalsområden. Löntagarna ska vara organiserade i den fackförening som har avtalsrätten på arbetsplatsen. Det ska finnas tydliga regler för var arbetare ska vara organiserade. Arbetsgivare ska inte kunna välja avtal. Alla som utför arbete på den svenska arbetsmarknaden ska omfattas av de löne- och anställningsvillkor som gäller i svenska kollektivavtal. Det kräver att det finns en motpart för svenska fackföreningar att förhandla med. Utvecklingen av EU-lagstiftning och EG-rätten har medfört risk för lönedumpning och urholkning av den svenska arbetsmarknadsmodellen. 4.2 Arbetsrätten Den arbetsrättsliga lagstiftningen fyller olika funktioner. En första och nödvändig funktion är att den ger de grundläggande spelreglerna för partssystemet, för medbestämmande, förhandlingsordning och konfliktlösning. En andra funktion är att arbetsrätten utgör ett grundskydd för löntagarnas anställningstrygghet och andra rättigheter, oavsett om kollektivavtal finns eller inte. Frågor som rör gränsdragning mellan kollektivavtal och lagstiftning är ofta komplicerade. Det finns i varje givet läge en rådande arbetsrättslig lagstiftning, vilket påverkar maktförhållandena på arbetsmarknaden. En risk med arbetsrättslig lagstiftning som enda reglering av förhållanden på arbetsmarknaden är att lagstiftning kan användas som ett snabbt och effektivt vapen för att försvaga den fackliga styrkan. Därför är en kombination av att utveckla lag och avtal en bärande del av Handels strategi. Handels uppfattning är att kollektivavtal ska ligga till grund för att utveckla arbetsplatsen och förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. För att detta ska vara möjligt ska arbetsrättslig lagstiftning utformas så att den garanterar en lägsta nivå. Handels uppfattning är också att arbetsrätten ska utformas så att den stödjer den svenska modellen genom att den stimulerar fram uppgörelser anpassade till branschen. Endast vi ska avgöra vilka frågor som vi är beredda att gå i konflikt för. Konflikträtten har underminerats genom såväl svenska beslut som EU-beslut. Handels ska arbeta för att säkra och stärka rätten till strids- och sympatiåtgärder, så att svenska kollektivavtal ska gälla för alla anställda. 5. MAKTEN ÖVER ARBETSTIDEN 5.1 Inflytande över den egna tiden Handels uppfattning är att alla arbetstagare ska ha inflytande över sin egen arbetstid. Det är nödvändigt för att kunna påverka sin egen livssituation. I vissa yrken är det en självklarhet att ha en egen kontrollerad men flexibel arbetstid, att kunna uträtta ärenden på arbetstid eller att ta ut semester när man själv önskar. Men det gäller inte alla yrken. Vi vill att alla ska kunna planera sitt eget liv och ha arbetstider som ger utrymme för såväl sociala

7 PÅ JOBBET Y VERKSAMHETSFÖRSLAG 17 aktiviteter som rekreation och återhämtning. En ökad möjlighet att kunna påverka sin arbetstid är en central del av den individuella friheten. Även om det finns löntagare som har sökt sig till våra områden för att handelns arbetstider passar deras liv ska alla Handels medlemmar, oavsett var i livet de befinner sig, kunna kombinera arbetsliv och privatliv. Det finns ett samband mellan bra arbetstider och rimliga öppettider. Handels ska arbeta efter vår förbundsgemensamma strategi för affärstiderna, med en ram för öppettider som fastslagits i en väl förankrad policy. Affärstidsfrågan handlar till stor del om att förstärka inflytandet över arbetstidens längd och förläggning. Handels ska verka för att minska öppethållandet. Det arbetet ska ske genom att utveckla våra överenskommelser på både lokal och central nivå. 5.2 Heltider och deltider Möjligheten att jobba heltid är en av Handels viktigaste frågor. Allt för många av Handels medlemmar arbetar ofrivilligt deltid, eller har ett allt för lågt arbetstidsmått. Deltidsfällan leder till lägre löner, lägre månadsinkomster och en osäker ekonomisk situation för många medlemmar. Deltidsarbetet skapar stora negativa ekonomiska konsekvenser vid arbetslöshet, sjukdom, pension eller föräldraledighet. Handels arbetar därför för att alla ska ha rätt att arbeta heltid. Befintlig personals önskan om högre arbetstidsmått ska tillgodoses innan nyanställning sker. Det ska inte vara möjligt för arbetsgivare att omorganisera så att heltider förvandlas till deltider. Möjligheterna för en stärkt rätt till heltid kräver att lagstiftning och kollektivavtal understödjer varandra. När övertids- och mertidstimmar systematiskt används, tyder det på ett större behov av arbetade timmar i verksamheten. Om mertid används regelmässigt ska det innebära rätt till utökat arbetstidsmått för de som arbetar deltid. Regelbundet användande av övertidstimmar ska leda till utökat arbetstidsmått för redan anställda eller i nyanställningar. Handels ska verka för skärpta regler för hur mertids- och övertidstimmar kan användas. 5.3 Vår arbetade tid Handels menar att det är rimligt att en del av produktivitetsökningen över tid leder till en förkortad arbetstid. I olika historiska epoker har det skett genom förkortad veckoarbetstid, förlängd semester eller förkortningar av årsarbetstid genom utökad ledighet. Handels har en långsiktig vision om en lagstadgad förkortning av heltidsmåttet för normalarbetstiden. Det ska ske på ett sätt som underlättar deltidsanställdas möjlighet att öka sitt arbetstidsmått. Handels principiella uppfattning är att en sammanhållen arbetsdag ska vara grundregeln för arbetets organisering. Rätten till semester, och möjligheten att planera inför den, är avgörande för livskvaliteten. Handels uppfattning är att semesterlagen ska ge utrymme för fler semesterdagar. Handels ska utreda och analysera arbetstidsfrågan i dess hela komplexitet. Det ska syfta till att ta fram planer för hur medlemmarna inom olika branscher ska kunna få kortare eller längre arbetstider samt ökat inflytande över arbetstidens förläggning.

8 18 VERKSAMHETSFÖRSLAG Y PÅ JOBBET 6. ARBETSPLATSER MED TRYGGA JOBB För Handels är trygga jobb en grundläggande rättighet i arbetslivet. En första bärande del i begreppet trygga jobb rör anställningsformen. Handels menar att normen för alla anställningar ska vara tillsvidareanställning på heltid. En andra del handlar om anställningstryggheten, det vill säga att anställningen ska vara skyddad mot godtyckliga uppsägningar. En tredje del handlar om rätten till en bra arbetsmiljö och trygghet genom säkrad inkomst, rehabilitering och omställning om olyckan är framme. Med trygga jobb finns förutsättningar för att gå vidare och utvecklas i sitt arbete. 6.1 En otryggare arbetsmarknad Det har skett stora förändringar på arbetsmarknaden. Sedan mitten av 1990-talet har otrygga anställningsformer ökat kraftigt. Det påverkar inte bara tryggheten på jobbet negativt. De anställdas liv påverkas också genom svårigheter att få lån, skaffa bostad och i förlängningen även att bilda familj. Bakom detta ligger politiska beslut och en växande arbetslöshet vilket har lett till att löntagarnas position på arbetsmarknaden försvagats. På den nya arbetsmarknad som vuxit fram har olika grupper drabbats olika hårt. Även om trenden varit generell finns fortfarande yrkesgrupper där man huvudsakligen organiserar arbetet genom tillsvidareanställningar på heltid. I andra branscher har de mest otrygga formerna av visstidsanställning brett ut sig till den grad att alla anställda påverkas. Även de som utgör den så kallade kärnarbetskraften, det vill säga de som har tillsvidareanställningar på heltid, drabbas av hård belastning om det finns en hög andel av visstidsanställda. Handels har visat att arbetsplatser med hög andel visstidsanställningar har sämre arbetsmiljö och ger ökade psykosociala problem. Parallellt med ökningen av visstidsanställningar har andra sätt att organisera arbetet brett ut sig. Genom bemanningsföretag, outsourcing, entreprenader, F-skattsedlar med mera har arbetstagarbegreppet blivit mer otydligt. Gemensamt för dessa är att de utgör flexibilitetsstrategier för arbetsgivare. Om en otrygg anställningsform minskar finns alltid risk att en annan, kanske än mer otrygg variant, ökar. Det finns därför utmaningar med att fackligt arbeta mot otrygga anställningsformer. 6.2 En samlad strategi för trygga jobb Handels arbetar för att branschen ska präglas av företag som organiserar arbetet med hög grundbemanning, tillsvidareanställningar, heltider och löntagarinflytande. Vi ska själva vara en aktiv kraft som medverkar till att omvandla branschen och öka statusen på våra yrken. För att nå dit är skapandet av trygga jobb i ett tryggt arbetsliv centralt. Handels kräver att heltid och tillsvidareanställningar blir norm på arbetsmarknaden. Tidsbegränsad anställning ska bara kunna existera i undantagsfall som säsongsarbete, vikariat och vid arbetstoppar. Begreppet allmän visstidsanställning ska tas bort ur lagen om anställningsskydd Arbetsgivare ska inte kunna använda sig av tillfälliga anställningar utan att motivera varför de är på visstid och inte tillsvidare. Rädsla för att förlora arbetet eller för arbetsgivares repressalier leder till tysta arbetsplatser där arbetstagare inte vågar säga ifrån. Anställningsskyddet

9 PÅ JOBBET Y VERKSAMHETSFÖRSLAG 19 ska därför utgå från att uppsägningar enbart kan ske på sakliga grunder, där den fackliga organisationen har rätt att förhandla om uppsägningar. Rätten till återanställning skyddar mot att arbetsgivare godtyckligt säger upp och ersätter anställda som anses vara obekväma. Handels arbetar för att lagen om anställningsskydd, ska garantera tydliga och rättvisa regler för turordningsprinciper, återanställningsrätt och uppsägningstider som gäller lika för alla, oavsett arbetsplatsens storlek eller lokalisering. Handels arbetar för att arbetsgivare som huvudregel ska bedriva verksamhet i egen regi och accepterar inte att bemanningsföretag blir en permanent del av en verksamhet eller utgör totalbemanning. Det innebär också ett ansvar för oss att verka för att arbetsuppgifterna utförs av företagets egen personal. Om bemanningsföretag ska tas in, ska medlemmar genom den fackliga organisationen på arbetsplatsen ha inflytande över detta genom medbestämmandeförhandlingar, och det ska regleras genom överenskommelser. Genom att förstärka avtal eller lagstiftning ska det fackliga inflytandet bli reellt och effektivt. Handels accepterar inte att bemanningsföretag i sin tur lägger ut arbete på underleverantörer. Handels ska fortsätta att arbeta för att anställda i bemanningsföretag ska omfattas av kollektivavtal och att arbetstagare som arbetar i samma verksamhet ska ha likvärdiga löner och villkor. Tillsammans med LO ska Handels utveckla kollektivavtalen och möjligheterna för lokala klubbar att företräda anställda i bemanningsföretag. En del företag använder sig av egna personalpooler istället för bemanningsföretag. Det är viktigt att se till så att ett minskat användande av bemanningsföretag inte gör att andra former av otrygga anställningar ökar. Bemanningsföretag eller personalpooler är inte i sig problematiska. Givet att de inte tränger undan en hög grundbemanning kan de fungera som komplement. Det är dock när de missbrukas som de skapar problem. Handels ska därför utveckla det fackliga arbetet tillsammans med anställda inom dessa områden. Detta arbete ska ske strategiskt, strukturerat och långsiktigt. 7. SOLIDARISK LÖNEBILDNING OCH LÖNEPOLITIK 7.1 På samhällsnivån Handels står upp för den solidariska lönepolitiken. Lika lön för lika och likvärdigt arbete samt allmän löneutjämning mellan olika löntagargrupper är våra lönepolitiska ledstjärnor. Handels medverkar till en stabil lönebildning genom att inte agera på ett sådant sätt att skadlig löneinflation skapas. Reallöneökningar, och därmed ökad köpkraft, ska nås utan att samhällsekonomin skadas. Samtidigt måste en stabil lönebildning kunna kombineras med satsningar på mer jämställda löner och på att minska löneklyftorna. Annars förlorar begreppet solidarisk lönepolitik sin mening.

10 20 VERKSAMHETSFÖRSLAG Y PÅ JOBBET Handels är väl medvetet om att jämställda löner och jämställda föräldrar är varandras förutsättningar. Därför är ökad jämställdhet i samhället överlag mycket viktigt för lönebildningen inom kvinnodominerade sektorer. 7.2 På den centrala nivån Handels anser att all lönesättning ska utgå ifrån rikstäckande kollektivavtal mellan de centrala arbetsmarknadsparterna. Handels är inför avtalsrörelser både pådrivande och en garant för att vi tillsammans inom LO-familjen skapar en stark samordning som utgår från tydliga låglöne- och jämställdhetssatsningar inom ramen för en solidarisk lönepolitik. Detta ska vara den plattform som alla LO-förbunden använder och som Handels genomför sina avtalsförhandlingar utifrån. För att skapa en bra lönesättning är det avgörande att vi når garanterade lönehöjningar till alla, minimilöner på acceptabel nivå, ett lokalt löneutrymme samt lika lön för kvinnor och män i lika och likvärdiga arbeten. På central nivå ska Handels arbeta med att utveckla riktlinjer för rättvisa och jämställda lönesystem. 7.3 På arbetsplatserna Löneutrymme för lokal fördelning ska regleras i de centrala kollektivavtalen. Lönesystem på arbetsplatserna ska bidra till löne- och kompetensutveckling som är tillgänglig för alla anställda. Arbetsplatsens lönesystem ska bygga på värdering av arbetens innehåll och krav. De ska utformas så att godtyckliga bedömningar minimeras. Handels menar att all lönesättning ska ske utifrån arbetets innehåll, ansvar och befogenheter. Lönen ska höjas om kraven i arbetet ökar och när den anställde utvecklas kompetensmässigt. Reglerna för hur och varför man får höjd lön ska vara öppna, tydliga och upplevas som rättvisa. Arbetet med jämställda löner syftar till att skillnader mellan mäns och kvinnors löner ska elimineras. Handels arbetar för att de årliga lokala löneförhandlingarna ska innehålla lönekartläggningar och löneanalyser på våra arbetsplatser. 8. ARBETSMILJÖ OCH REHABILITERING Att förebygga ohälsa och skapa inkomsttrygghet och rehabiliteringsmöjligheter är en central del i arbetet för trygga jobb. 8.1 Ett förebyggande arbetsmiljöarbete I den svenska modellen är skyddsombudens roll i arbetsmiljöarbetet centralt. Genom samverkan med företagshälsovården, goda kunskaper om vilka arbetsmiljöer som bidrar till ohälsa och sjukdom, och genom ökade resurser till den svenska skyddsombudsmodellen, kan vi systematiskt göra skillnad på arbetsplatserna. Även friskvård förebygger ohälsa. Handels ska därför påverka arbetsgivare att tillhandahålla friskvård till alla anställda. För att det förebyggande arbetet ska fungera väl krävs en sammanhållen arbetsmiljöpolitik. Arbetsmiljöverket behöver mer resurser för att bedriva sitt arbete. Det är viktigt att arbetsmiljöbrott ger kännbara konsekvenser för arbetsgivarna, så att lagstiftningens mål om preventiva effekter uppnås.

11 PÅ JOBBET Y VERKSAMHETSFÖRSLAG 21 Handels ska ta initiativ till forskning, följa den systematiskt och utforma arbetsmiljöutbildningar som är till nytta för våra medlemmar. Vi ska verka för en utvecklad partsgemensam och branschspecifik arbetsmiljöforskning, som också tar hänsyn till kvinnodominerande yrken. Handels ska aktivt verka för ett samlat centrum för arbetslivsforskning. 8.2 Den fysiska och psykosociala arbetsmiljön Den ökade stressen, ensidiga och monotona arbetsmoment, för varma eller kalla lokaler, felaktiga arbetsställningar och kemikalieanvändning är exempel på problem med arbetsmiljön. Arbetsplatser med hög grad av otrygga anställningar har ofta en låg bemanning, vilket sammantaget leder till ökad belastning och stress hos alla anställda. Mobbning, kränkande särbehandling, trakasserier, diskriminering, ensamarbete och otrygghet är faktorer som skapar ett dåligt klimat som kan leda till ohälsa. Orsakerna till dessa typer av arbetsmiljöproblem är ofta bristande ledarskap, dålig arbetsorganisation, otydliga regler och mål som leder till stress och ohälsosam arbetsbelastning. Detsamma gäller för faktorer som orättvis lönesättning, bristande information och inflytande. Psykiska och sociala brister i arbetsmiljön är vanligen svårare att hantera än fysiska. Handels ska därför arbeta för att skyddsombud och chefer utbildas i hur man förebygger och hanterar arbetsmiljöproblem av psykisk och social karaktär. Likaså krävs mer utbildning i att förebygga konflikter, diskriminering och trakasserier. Att motverka missbruk av droger och alkohol på arbetsplatserna är en del i arbetsmiljöarbetet. Detta ska ske med metoder som bygger på delaktighet och som inte är kränkande för den enskilda. Integritetskränkning är överlag ett problem, oavsett om det gäller övervakning eller kränkande kontroller under arbetet och vid rekrytering. Handels ska arbeta för att facket har större inflytande i att utforma tydliga regelverk som skyddar den personliga integriteten i arbetslivet. 8.3 Säkra arbetsplatser Rån, hot och våld är ett av de största arbetsmiljöproblemen för alla de Handels medlemmar som hanterar kontanter och andra stöldbegärliga varor. Många medlemmar känner oro för att drabbas och dagligen utsätts medlemmar för brutala rån. Rånen innebär traumatiska upplevelser som tar tid att bearbeta, vilket medför att personer tvingas byta bransch och i värsta fall slås ut från arbetslivet. Ju större tillgängligheten blir på varor och tjänster som tobak, alkohol, apoteksvaror, spel och banktjänster, desto större blir också riskerna för de arbetstagare som ska hantera dessa. Handels ska verka för ett fortsatt förbud mot försäljning av vin och sprit i dagligvaruhandeln. För att minska risken för rån, hotfulla situationer och andra former av utsatthet kräver Handels att riskabelt ensamarbete för anställda inom våra avtalsområden förbjuds. Minskad kontanthantering ger säkrare butiker. Därför ska Handels verka för att andra betalningssätt än kontanter finns på alla försäljningsställen samt att kostnaderna för korttransaktionerna begränsas. Värdetransporter ska utföras av auktoriserade värdetransportföretag. Handels ska fortsätta arbeta med våra motparter och myndigheter för att butiker ska använda

12 22 VERKSAMHETSFÖRSLAG Y PÅ JOBBET den säkraste rånförebyggande tekniken i kombination med andra åtgärder. Handels vill också verka för en lagstiftning som ställer krav på slutna kontanthanteringssystem. Lagstiftningen bör utformas så att reglerna kan anpassas efter överenskommelser mellan fack och arbetsgivare. En arbetsuppgift som vilar på butiksanställda är legitimations- och ålderskontroll för varor som inte får säljas till minderåriga. Det är orimligt att arbetstagare riskerar att åtalas vid försäljning till minderåriga om kontrollen brister. Straffansvaret ska ligga på arbetsgivare eller näringsidkare. Handels accepterar aldrig att unga under 16 år arbetar med kassaarbete. Är man under 18 år får kassaarbete endast ske under vissa villkor. 8.4 Rehabilitering och trygg omställning Vi vet genom forskning att ju tidigare rehabiliteringsinsatser sätts in, desto större sannolikhet är det att människor kan komma tillbaka till arbete. Under senare år har arbetsgivarnas ansvar för rehabiliteringsutredningar avskaffats. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar har därmed urholkats, vilket har medfört en betydligt sämre möjlighet till omställning. Vi vet att tillgång till företagshälsovård innebär att det snabbt går att sätta in utredande resurser, så att rehabilitering och omställning kommer igång. Handels kräver en sammanhållen politik för rehabilitering och omställning. Vi vill ha en obligatorisk företagshälsovård som omfattar alla och präglas av arbetstagarinflytande. En gemensam kvalitetssäkring av företagshälsovården garanteras genom lagstiftning. Företagshälsovården ska vara en naturlig del av ett företags förebyggande arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbete och vara ett stöd för arbetsgivarens och skyddsombudens arbete. För att alla företag ska omfattas vill Handels också se en särskild rehabiliteringsförsäkring med särskilt stöd för den enskilde som ligger utöver den ordinarie sjukförsäkringen. Arbetsgivarna ska solidariskt finansiera denna via arbetsgivaravgifter. Därför är det viktigt att arbetsmiljölagen får en starkare skrivning med sanktioner om arbetsgivaren inte fullgör sitt rehabiliteringsansvar. För Handels är det avgörande att ha en kompetent facklig organisation och skyddsombudsorganisation som gör att medlemmarnas rätt till rehabilitering säkras.

13 PÅ JOBBET Y VERKSAMHETSFÖRSLAG 23

Stark tillsammans Verksamhets- förslag

Stark tillsammans Verksamhets- förslag ns a m k r a St m a s till Verksamhets- förslag Stark tillsammans i Handels Vår organisation Vår organisations struktur Stark tillsammans på jobbet Vi lovar varandra Organisera för ökat inflytande Utveckla

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Verksamhetsbeslut Kongressens fastställda verksamhet

Verksamhetsbeslut Kongressens fastställda verksamhet kongressens beslut Verksamhetsbeslut Kongressens fastställda verksamhet Kongressperiod 2012 2016 @ 2011 Handelsanställdas förbund Foto David Bicho Tryck september 2011 art nr HA 19016 Innehåll att göra

Läs mer

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Diskussionsunderlag. Avtalsdiskussion på arbetsplatsen

Diskussionsunderlag. Avtalsdiskussion på arbetsplatsen Diskussionsunderlag Avtalsdiskussion på arbetsplatsen AVTAL 2016 2 Ta chansen att påverka! Kollektivavtalen ger oss en gemensam bas för anställningsvillkoren. Kollektivavtalen skapar förutsättningar för

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Regional strategi för arbetsgivarpolitik

Regional strategi för arbetsgivarpolitik Regional strategi för arbetsgivarpolitik Vår vision Socialdemokratisk arbetsgivarpolitik ska stärka personalens arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är viktigt både för den enskilde men också för kvaliteten

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Värnen mot marknaden

Värnen mot marknaden Ett starkt anställningsskydd Lagen om anställningsskydd reglerar när en arbetsgivare får säga upp en anställning. Vid arbetsbrist gäller turordning sist in först ut och lagen ger rätt till återanställning.

Läs mer

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Detta vill Unionen i avtalsrörelsen Målet för avtalsrörelsen är att förbättra vår vardag och våra villkor. Utgångspunkten är vår

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Arbetsmiljö Inflytande Utveckling

Arbetsmiljö Inflytande Utveckling ST Arbetsmiljö Inflytande Utveckling 1 2 Arbetsmiljö Arbetsmiljö är summan av flera faktorer på arbetsplatsen. Det handlar bland annat om lön, ledarskap, jämställdhet och mångfald. En bra arbetsmiljö är

Läs mer

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden En lön att leva av Utvecklingen för svensk besöksnäring har under de senaste tio åren varit

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

AVTAL 2016. Diskussionsunderlag Regionala avtalskonferenser

AVTAL 2016. Diskussionsunderlag Regionala avtalskonferenser AVTAL 2016 Diskussionsunderlag Regionala avtalskonferenser 2 Inledning 2016 är det dags att förhandla om kollektivavtalen igen det är dags för en ny avtalsrörelse, den fjärde Unionen genomför. Inför och

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

TULL-KUSTs HANDLINGSPROGRAM

TULL-KUSTs HANDLINGSPROGRAM FÖRSLAG NR 5 TULL-KUSTs HANDLINGSPROGRAM Lönepolitik Visioner: Bra lön och rättvis fördelning av lönemedel Personlig löneutveckling som svarar mot de egna förutsättningarna Pension med bra villkor vid

Läs mer

LEDARSKAP 2 OMPLACERING / PERSONALAVVECKLING 4 UPPVAKTNINGAR MM 6

LEDARSKAP 2 OMPLACERING / PERSONALAVVECKLING 4 UPPVAKTNINGAR MM 6 PERSONALPOLITISKT PROGRAM 1/6 SAMVERKAN 2 ARBETSPLATSTRÄFFAR 2 LEDARSKAP 2 2 PERSONALUTVECKLING 2 INTRODUKTION 3 PERSONALUTBILDNING 3 PERSONALRÖRLIGHET 4 PERSONALFÖRSÖRJNING 4 OMPLACERING / PERSONALAVVECKLING

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Jämställdhetsplan 2013-2015

Jämställdhetsplan 2013-2015 Jämställdhetsplan 2013-2015 I jämställdhetsplanen beskrivs Tyresö kommuns övergripande mål för jämställdhetsarbetet samt de aktiva åtgärder som kommunen som arbetsgivare planerar att vidta för att främja

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program Arbetet är en av grundstenarna i byggandet av det jämlika samhället. Arbetet skapar självständighet och frihet samt formar oss som individer. Men arbetet är

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

- Må bra på och av arbetet 1 (14)

- Må bra på och av arbetet 1 (14) DEN ARBETSMILJÖPOLITISKA PLATTFORMEN TAR SIKTE PÅ ATT VI SKA MÅ BRA PÅ OCH AV ARBETET. EN GOD BALANS MELLAN ARBETE OCH FRITID OCH EN ARBETSGEMENSKAP PRÄGLAD AV ARBETSGLÄDJE ÄR CENTRALT FÖR DETTA MÅL. ALLA

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Avtalsyrkande avtalsrörelsen 2012 - KFS

Avtalsyrkande avtalsrörelsen 2012 - KFS Britta Kärnström Löner och yrkesvillkor Sida 1 Avtalsyrkande avtalsrörelsen 2012 - KFS Inledning Vi i Vision värnar om den svenska välfärden vilken skapar trygghet och välmående för både medborgare och

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Avtalen klara! Det här betyder det för dig

Avtalen klara! Det här betyder det för dig Avtalen klara! Det här betyder det för dig 1 2 ST, 2007. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafi ska, december 2007. Upplaga: 63 000 ex. Beställ fl er exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

Kollektivavtal för Framtiden

Kollektivavtal för Framtiden BROSCHYR3 2-12-25 18.37 Sida 1 Kollektivavtal för Framtiden Dags för avtalsrörelse! BROSCHYR3 2-12-25 18.38 Sida 2 Dags för avtalsrörelse De svenska fackföre n i n g a rna tillhör de mest välorganiserade

Läs mer

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner.

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner. Övertorneå kommun LÖNEPOLICY Inledning Denna lönepolicy utgör en gemensam värdegrund för lönesättande chefer i Övertorneå kommun och skall bidra till kontinuitet och samsyn i lönebildningsfrågorna. n utgår

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

EN ARBETSGIVARPOLITIK FÖR UTVECKLING OCH TRYGGA ARBETSPLATSER Gemensamt rödgrönt principprogram inför landstingsvalet 2010

EN ARBETSGIVARPOLITIK FÖR UTVECKLING OCH TRYGGA ARBETSPLATSER Gemensamt rödgrönt principprogram inför landstingsvalet 2010 EN ARBETSGIVARPOLITIK FÖR UTVECKLING OCH TRYGGA ARBETSPLATSER Gemensamt rödgrönt principprogram inför landstingsvalet 2010 Landstinget i Uppsala län 2010-04-08 2 (7) Innehållsförteckning Vi kan och vill

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Inhyrning och anställningstrygghet motionerna A92 A109

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Inhyrning och anställningstrygghet motionerna A92 A109 Utlåtande Inhyrning och anställningstrygghet motionerna A92 A109 Inom industrin har användningen av visstidsanställningar ökat markant de senaste åren. Under en lång period har företag, delvis till följd

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

PERSONALPOLICY 2011-2014

PERSONALPOLICY 2011-2014 2011-03-17 PERSONALPOLICY 2011-2014 Inledning Upplands-Bro kommun arbetar för att anställda i kommunen ger god service till invånarna. Kommunens uppdrag utgår från medborgarnas behov. Bemötandet och attityden

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

Personalpolicy för Hällefors kommun

Personalpolicy för Hällefors kommun Personalpolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Mål... 3 2 Syfte... 3 3 Värdegrund... 3 4 Medarbetarskap och ledarskap... 4 5 Arbetsmiljö och hälsa... 4 6 Personalförsörjning... 6 7 Jämställdhet och

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Nulägesbeskrivning. -Checklista

Nulägesbeskrivning. -Checklista Nulägesbeskrivning -Checklista Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning du tycker att de stämmer med verkligheten. Motivera gärna ditt svar och skriv in förslag till förbättringar.

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

AVTAL FÖR BUTIKSPERSONAL 2010 2011

AVTAL FÖR BUTIKSPERSONAL 2010 2011 Cirkulär nr Sida 2010 017 1(4) Handläggare Datum Jan-Eric Rönngren 2010-04-27 Sakregisternr Ersätter cirk 4. 2010 012 Till medlemmar som omfattas av KFO-Handels detaljhandelsavtal AVTAL FÖR BUTIKSPERSONAL

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2012

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2012 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2012 LOs stadgar innehåller tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar, samordnade förbundsförhandlingar och förbundsförhandlingar.

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-22 GSN-2015/406.199 1 (2) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet 08-535 360 30 elisabet.tullgren@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss

Läs mer

Uppdraget. att värna löftet

Uppdraget. att värna löftet Uppdraget att värna löftet Författarna och Landsorganisationen i Sverige 2006 Författare: Ingemar Göransson och Anna Holmgren Foto: Denise Grünstein/Bildhuset Illustration: Ulf Lundkvist Grafisk form:

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

PERSONALPOLITIKEN 2011-2014

PERSONALPOLITIKEN 2011-2014 PERSONALPOLITIKEN 2011-2014 Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret Rådhuset 374 81 Karlshamn Tfn 0454-811 30 Fax 0454-810 41 E-post: personal@karlshamn.se Internet: www.karlshamn.se

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor Enskild överenskommelse En möjlighet för dig att påverka dina villkor 2 Varför enskild överenskommelse Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt individuellt.

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Officersförbundet på din sida

Officersförbundet på din sida Foto: Cecilia Larsson Officersförbundet på din sida Officersförbundet, den självklara organisationen för all militär personal Officersförbundet företräder militär personal i fackliga frågor samt bidrar

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Ärende Parter Avtal om löner och allmänna bestämmelser för tjänstemän vid A Orkesterföretag, orkesterföreningar och musikstiftelser B Teater- och länsteaterföreningar samt andra ideella

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY Man kan se det som att vi alla har två arbeten - ett arbete där vi utför de arbetsuppgifter vi är utbildade för, och ett arbete där vi aktivt bidrar till att utveckla verksamheten.

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Personalpolitik Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2005-06-16, Kf 39/05 Ansvar Personalchef Personalpolitik Kävlinge

Läs mer

Sjöbo Kommun. längta till

Sjöbo Kommun. längta till Sjöbo Kommun En arbetsplats att längta till 2 sjöbo.se Innehåll Detta är arbetsplatsen Sjöbo kommun 4 Vår värdegrund 4 Rätt medarbetare på rätt plats 5 Arbetsmiljö och hälsa i fokus 6 Jämlikhet som ledstjärna

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer