Planeringsunderlag gällande miljöstörningar m.m. för program för stråket Högdalen-Farsta

Transkript

1 MILJÖFÖRVALTNINGEN DNR: SID 1 (8) Anette Jansson anette.jansson@stockholm.se Beställaren Stockholms Stadsbyggnadskontor Ludvig Elgström Box Stockholm Planeringsunderlag gällande miljöstörningar m.m. för program för stråket Högdalen-Farsta Stadsbyggnadskontoret har beställt planeringsunderlag gällande miljöstörningar för program för stråket Högdalen-Farsta från Miljöförvaltningen. Miljöförvaltningen översänder här detta underlag. Miljöförvaltningen bedömer att det som särskilt behöver beaktas i det vidare programarbetet är påverkan på värdefull naturmark. De miljöstörningar som behöver beaktas är framförallt störningar från Högdalens industriområde, bensinmackar, magnetfält från kraftledningar, samt buller från väg och spårtrafik. Per Enarsson Enhetschef MILJÖASPEKTER AVSEENDE NATURMARK OCH REKREATION ECOS Mall 47_PLANBYGG_synpunkter_02_MKB - ver.2.0, Stora delar av utredningsområdet utgörs av naturmark som bedöms som värdefull ur olika aspekter. De värden som finns i dessa grönområden har sådan kvalitet att de bör bevaras enligt såväl miljöbalken, Stockholms översiktsplan, som Stockholms miljöprogram. En förutsättning för att de ekologiska värdena ska finnas kvar långsiktigt är att spridningssambanden inte skärs av. Svaga samband kan också behöva förstärkas. Enligt Stockholms grönkarta är stora delar av naturmarken inom programområdet klassat som värdefulla naturmiljöer. Detta definieras på kartan som områden som har förutsättningar att vara livsmiljö för ett stort antal olika arter. Biotoperna är lägesbundna och har ofta lång kontinuitet. Av Sociotopkartan framgår att stora delar av naturmarken utgörs av friytor med sociala och kulturella värden. Dessa ytor uppges vara särskilt värdefulla för ute- Box 8136, Stockholm. Telefon Fax miljoforvaltningen@stockholm.se Besöksadress Tekniska nämndhuset, Fleminggatan 4

2 SID 2 (8) vistelse och friluftsliv. Rågsveds friområde anges dessutom behöva utvecklas ur denna synvinkel. Stora delar av naturmarken inom programområdet ingår i den gröna kil som kallas Hanvedenkilen. Det är kilens allra nordligaste spets som sträcker sig in i Stockholm och tar slut strax norr om programområdet. I rapporten Stockholms ekologiska infrastruktur (Stadsbyggnadskontoret 2004) redovisas stora delar av programområdets naturmark som spridningszon eller värdekärnor (bilaga 7). Med spridningszoner menas grön- och bebyggelseområden som är belägna mellan två större sammanhängande naturområden eller mellan ett större naturområde och grönstruktur inne i staden. Spridningszonen innehåller en stor andel särskilt värdefulla biotoper. Värdekärnor avser områden i spridningszonerna med särskilt höga naturvärden, som utgör viktiga förutsättningar för biologisk mångfald och kan inte ersättas inom överskådlig tid. I Miljöförvaltningens databas för skyddsvärda arter (ArtArken) finns en mängd förekomster noterade inom programområdet (bilaga 18). Arterna är främst registrerade inom naturområdena. Det finns även en mängd ekologiskt värdefulla objekt som t.ex. bredkroniga barrträd, solitära bredkroniga ädellövträd, hällmarker och våtmarker (bilaga 19). Stora delar av programområdets naturmark ingår i habitatnätverk för groddjur (bilaga 15), barrskogsfågel (bilaga 14), samt för eklevande arter (bilaga 13). Habitatnätverk definieras som nätverk av habitat för en viss art eller artgrupp, vilket består av lämpliga livsmiljöer för reproduktion, födosök, övervintring, m.m., sammanlänkade med spridningszoner. Habitatnätverkens kvaliteter och sammanbindningsgrad är högst väsentlig för arters möjlighet att överleva på sikt i området. Det finns ett mindre ekområde i Rågsved som värderats till klass 1 (högsta klass) i karteringen av värdefulla ekområden, några områden har klass 2, men de flesta har klass 3 (bilaga 8). I ekområdena finns många jätteekar (bilaga 10+11). Två kärnområden för ek sträcker sig också in i programområdets södra och sydöstra delar (bilaga 9). Inom programområdet finns flera områden som klassats som ekologiskt särskilt känsliga områden (bilaga 6) i enlighet med miljöbalken (3 kap. 3 ). I dessa ingår större delen av Magelungens strandområden, samt fyra våtmarksområden. Bedömningsgrund Enligt miljöbalken (3 kap, 3 ) ska mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Hur detta ska tillämpas inom Stockholm redovisas i Stockholms ekologiska känslighet, redovisning av ekologiskt särskilt känsliga områden (Stadsbyggnadskontoret 1995). Enligt Stockholms översiktsplan ska den ekologiska infrastrukturens kvaliteter och samband, i form av kärnområden, spridningszoner och buffertzoner värnas och utvecklas så att stockholmarnas behov av en upplevelserik rekreation inte äventyras

3 SID 3 (8) eller att omistliga ekologiska värden går förlorade. Förlorade ekologiska värden av särskild betydelse ska kompenseras. Ekologiskt särskilt känsliga avrinnings- och vattenområden skyddas i möjligaste mån mot åtgärder som kan skada områdenas värden. I Stockholms miljöprogram finns ett antal mål som rör naturmark. Där framgår bland annat att Särskilt värdefulla mark- och vattenområden ska bevaras Detta omfattar inte alla stadens natur- och vattenområden, utan handlar om att bevara områden i grönstrukturen som har sådana viktiga funktioner för biologisk mångfald att de inte kan kompenseras. Till de särskilt värdefulla områdena hör de områden som skyddats eller som utreds för naturskydd, värdefulla spridningsvägar och buffertzoner samt livsmiljöer för skyddsvärda arter enligt ArtArken. Särskilt värdefulla områden utgörs främst av områden som hyser skyddsvärda arter och biotoper som framförallt har sin utbredning i Stockholm. Exploatering av värdefulla mark- och vattenområden kompenseras Detta innebär att kompensationsåtgärder genomförs på områdesnivå där omfattningen av kompensationen avgörs av vilken typ av funktion det handlar om. Åtgärder kan till exempel vara nyskapande av motsvarande naturtyp eller restaurering av en miljö vars naturvärden försämrats. Stockholmarna har god tillgång till variationsrika mark- och vattenområden Detta innebär att stockholmarnas tillgång till park- och naturmark förbättras i enlighet med riktlinjerna för god park- och naturtillgång i stadens parkprogram. Stadsbyggandet ska vara långsiktigt hållbart Detta innebär bland annat att värdefulla grönområden sparas. Kommunfullmäktige beslutade den 4 oktober 1999 att anta följande mål för den biologiska mångfalden: Stockholms biologiska mångfald skall bevaras och de ekologiska spridningskorridorerna skyddas. De skyddsvärda arter som definieras i ArtArken skall kunna fortleva i livskraftiga populationer. Möjligheten till återetablering av de arter som försvunnit från kommunen, samt möjligheten att skapa ekologiska spridningskorridorer, bör med hänsyn till den ekologiska balansen beaktas och arbetas in i planprocessen. Därmed kan den biologiska mångfalden öka. Stockholms gröna kilar är ett begrepp som använts sedan början av 1990-talet. I utställningsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) anges att de gröna kilarna ska bevaras, utvecklas och göras tillgängliga för invånarna. Det framgår att gröna kilarnas kvalitet är kopplad till att de utgör en sammanhängande struktur, som sträcker sig från omgivande landsbygd in mot den centrala stadskärnan och ansluter till bebyggelsen. Stora barriäreffekter som berör människor och djur bör undvikas eller åtgärdas för att stärka de gröna kilarna som sammanhållen yta.

4 SID 4 (8) Stadsbyggnadskontoret, Exploateringskontoret och Miljöförvaltningen har gemensamt tagit fram en vägledning för grönmarkskompensation. Vägledningen antogs i marknämnden 19 oktober 2006 och återges i Hjälpredan tillsammans med övriga bedömningsunderlag. Utredning och redovisning I det fortsatta programarbetet bör göras en bedömning av om föreslagen exploateringen påverkar övergripande, viktiga ekologiska eller rekreativa funktioner. Speciellt bör påverkan på den gröna kilens funktion studeras. Det bör även redovisas om exploateringen har en lokal påverkan för natur och människa och om hänsyn kan tas eller åtgärder vidtas som minskar påverkan. Även eventuella kompensationsåtgärder bör redovisas. Genom den gröna kilen sträcker sig två stråk av barriärer; Örbyleden, samt Magelungsvägen och järnvägen. Det bör utredas om dessa barriärer kan minskas t.ex. genom överbryggning med ekodukter. LUFTFÖRORENINGAR Luftföroreningarna (partiklar (PM10) och kvävedioxider) inom programområdet har måttliga halter, vilket innebär att miljökvalitetsnormerna klaras. Vid placering av bostäder, skolor eller förskolor intill större vägar bör dock luftföroreningssituationen utredas. MARKFÖRORENINGAR Inom programområdet finns ett antal platser där markföroreningar konstaterats eller kan befaras p.g.a. tidigare markanvändning (bilaga 2a och 2b). Markföroreningar är generellt inget hinder för exploatering, men marken ska undersökas, riskbedömas, samt vid behov saneras. Även om marken tidigare är sanerad kan det bli aktuellt med ytterligare sanering om exploateringen innebär att markanvändningen förändras till en känsligare klass, t.ex. från industrimark till bostadsområde. Undantag från ovanstående är mark som använts som avfallsdeponi. Inom området finns tre avfallsdeponier vid de s.k. Högdalstipparna. Innehållet i en deponi är sällan helt känt, vilket medför att det är riskabelt att börja gräva i dessa massor. Detta för att det är stor risk att föroreningar frigörs och transporteras till omgivande mark, vatten och luft. Exploatering av mark som använts som deponi ställer därför extra stora krav på utredningar och provtagning. TRAFIKBULLER Längs stora delar av vägnätet och spårtrafiken inom planområdet överskrids 55 db(a) ekvivalent ljudnivå, som är riktvärdet för trafikbuller vid nybyggnation av bostäder (bilaga 20).

5 SID 5 (8) Bedömningsgrund Nationella riktvärden: Riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Vid åtgärd i järnväg eller annan spåranläggning avser riktvärdet för buller utomhus 55 dba ekvivalentnivå vid uteplats och 60 dba ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt. Stockholms avstegsfall från nationella riktvärden Avstegsfall A: Från riktvärden görs avsteg för att innehålla max 70 dba samt 55 dba ekvivalent ljudnivå utomhus. Samtliga lägenheter har dock tillgång till tyst sida för minst hälften av boningsrummen med betydligt lägre nivåer än 55 dba. Tyst uteplats kan anordnas i anslutning till bostaden. Avstegsfall B: Från riktvärden görs även avsteg för att nå ned mot 40 dba ekvivalent nivå på den tysta sidan. Samtliga lägenheter har dock tillgång till tyst sida om högst 55 dba i minst hälften av boningsrummen. Utredning och redovisning Vid planering av bostadsområden, skolor, förskolor och vårdlokaler där ljudnivån ligger nära eller överskrider riktvärdet 55 db(a) bör bullerstudier göras. KRAFTLEDNINGAR Miljöförvaltningens rekommendation är att nya byggnader där människor ska vistas mer än tillfälligt, bör placeras på ett avstånd från kraftledningar så att inte 0,2 µt överskrids. Om bostäder planeras i kraftledningars närhet bör det redovisas vilket magnetfält (µt) som kommer att bli aktuellt på platsen. Det finns flera kraftledningar som sträcker sig genom programområdet. Den ena kommer från Myrängen (Huddinge) och sträcker sig öster om Rågsved upp mot Älvsjö. Även den andra kommer från Myrängen (Huddinge) men fortsätter upp till Högdalens industriområde och vidare österut. Avståndet från kraftledningarnas mitt till plats där riktvärdet 0,2 µt varierar (tabell 1). Observera att den inventering Miljöförvaltningen har tillgång till är från 1997 och förändringar kan ha skett.

6 SID 6 (8) Tabell 1: Avståndet från kraftledningarnas mitt till plats med riktvärdet 0,2 µt (Källa: Magnetfält från luftburna trefas kraftledningar i Stockholms stad. Uppdatering av SLB-rapport 2:94. SLB-analys 1997). Kraftledningens beteckning Geografisk sträckning Avståndet till 0,2 µt ÄL59 S3 Myrängen - Rågsved- Älvsjö 42 meter RL55 S3-4 RL14 S3-4 Högdalen mot sydväst Väster: 63 m Öster: 7 m KL23 S1 RL9 S1-2 Högdalen - mot sydväst 24 m RL9 S3 Högdalen - österut Norr: 31 m Söder:21 m MILJÖSTÖRANDE VERKSAMHETER Inom programområdet finns ett stort verksamhetsområde där störande verksamheter förekommer; Högdalens industriområde. Dessutom finns några mindre verksamhetsområden, samt fristående verksamheter, framförallt bensinstationer, som kan medföra störningar (bilaga 3a och 3b). Exempel på störningar från verksamheter kan vara lukt, buller, luftföroreningar, ljus och joniserande strålning. Möjligheten att samlokalisera bostäder och verksamhetsområden beror av typen av verksamheter som finns eller har möjlighet att etablera sig på platsen, samt vilka störningar de orsakar. I Boverkets allmänna råd Bättre plats för arbete redovisas riktvärden för skyddsavstånd mellan bostäder och olika former av verksamheter (tabell 2). Riktvärdena utgör vägledning för den individuella bedömning som görs från fall till fall. Skyddsavstånd kan behöva kombineras med andra åtgärder t.ex. invallning eller diken. Vid denna bedömning bör beaktas att bostadsbebyggelse nära ett verksamhetsområde kan verka hämmande på områdets verksamhet och utveckling. Om en verksamhet orsakar störningar som bedöms som olägenhet enligt miljöbalken kan miljö- och hälsoskyddsnämnden besluta om begränsningar för verksamheten. Tabell 2: Riktvärde för skyddsavstånd mellan olika typer av arbetsplatsområden och bostäder. (Källa: Bättre plats för arbete. Boverkets allmänna råd 1995:5) Arbetsplatsområden med Riktvärde skyddsavstånd (meter) små risker (industrikvarter) 50 vissa risker (småindustriområde) 200 betydande risker (industriområde) 500 storindustriområde 1000 Högdalens industriområde är det största verksamhetsområdet inom programområdet. Här finns cirka 100 företag inom tillverkning, elprodukter, elförsörjning, parti-

7 SID 7 (8) handel och byggverksamhet. I den södra delen finns avfallsförbränningsanläggningen Högdalenverket och en återvinningsanläggning. Området trafikeras av tunga transporter. Miljöförvaltningen bedömer att Högdalens industriområde till största delen bör räknas som småindustriområde, vilket innebär att riktvärde för skyddsavstånd är 200 meter från området. Kring de större industrierna i söder, Högdalenverket och återvinningsanläggningen bör skyddsavståndet 500 meter tillämpas. Verksamhetsområdet Snösättra har använts för upplag och småindustriverksamhet sedan 1950-talet. Idag finns drygt tjugo verksamheter i området. Det finns en politisk vilja att avveckla upplagsområdet. Dagens arrenden går ut år Miljöförvaltningen bedömer att med dagens verksamheter bör riktvärdet 200 meter tillämpas som skyddsavstånd till bostäder. Inom programområdet finns ett antal bensinstationer och andra typer av bilvårdsanläggningar som bilverkstäder och lackeringsfirmor. Länsstyrelsens riktlinjer för ny bebyggelse intill bensinstationer 1 är följande: I nyplaneringsfallet bör alltid ambitionen vara att hålla ett avstånd på 100 meter från en bensinstation till bostäder, daghem ålderdomshem och sjukhus. tät kontorsbebyggelse närmare än 25 meter från en bensinstation bör undvikas sammanhållen bostadsbebyggelse och personintensiva verksamheter närmare än 50 meter från en bensinstation bör undvikas. Avses bebyggelse eller verksamheter lokaliseras inom 100 meter från bensinstation och om risk föreligger ska en riskanalys vara ett av underlagen vid planering. Det finns också flera återvinningsstationer inom området. Vid samlokalisering av bostäder och återvinningsstationer bör beaktas buller då allmänheten slänger sitt avfall, samt buller då behållarna töms. MAGELUNGEN Magelungen är en av de största sjöarna i Stockholmsområdet. Sjön är övergödd, har höga halter av fosfor och kväve, litet siktdjup och mycket höga halter klorofyll. Svavelväte förekommer i djup vattnet sommar och vinter. Magelungen är klassad som en vattenförekomst enligt EU:s vattendirektiv. Detta innebär för Magelungen att miljökvalitetsnormen god ekologisk status och god kemisk status ska uppnås till år I planarbetet bör man därför vara extra uppmärksam på att dagvattenhanteringen inom avrinningsområdet (bilaga 21) inte medför att vattenkvaliteten i Magelungen försämras. 1 Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer. Länsstyrelsen i Stockholms län, rapport 2000:1

8 SID 8 (8) RISK FÖR VIBRATIONER Den geologiska kartan visar att lerjordar finns som en mosaik över i stort sett hela programområdet (bilaga 4). Vid byggnation av bostäder på lermark intill vägar föreligger risk för att passerande trafik orsakar vibrationer i byggnaderna, vilket kan ge upphov till olägenhet för människors hälsa. Detta bör uppmärksammas vid planering av bostäder på lermark, så att det kan säkerställas att byggnaderna konstrueras på sådant sätt att markvibrationer inte sprids till byggnaderna. Vibrationer i byggnaderna bör underskrida komfortriktvärde 0,4 mm/s (Svensk standard SS ). Bilagor: 2a Markföroreningar, karta 2b Markföroreningar, tabell 3a Miljöfarlig verksamhet, karta 3b Miljöfarlig verksamhet, tabell 4 Geologi 5 Biotopkarta ytor 6 ESKO Ekologiskt särskilt känsliga områden 7 Ekologisk infrastruktur 8 Ekdatabasen ekområden 9 Ekdatabasen kärnmråden 10 Ekdatabasen jätteekar 11 Ekar behov av friställning 12 Ekområden restaureringsbehov 13 Habitatnätverk eklevande arter 14 Habitatnätverk barrskogsfåglar 15 Habitatnätverk groddjur 16 Vattendrag 17 Barns tillgång till naturlek 18 Artarken 19 Biotopkarta punkter 20 Bullerkarta 21 Tillrinningsområde sjöar