Hur mäta effektivitet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur mäta effektivitet?"

Transkript

1 från Åbo Akademi Nr Hur mäta effektivitet? Nytt forskningsprojekt i samarbete med den marina industrin Professor Kim Wikström (t.v.) och forskare Thomas Westerholm ser projektet M-Net som en stor utmaning.

2 EN FRÅGA FÅR SVAR Sysselsättningsläget Enligt en undersökning angående nyutexaminerade från Åbo Akademi år 2005 har arbetslösheten sjunkit ordentligt jämfört med tidigare år. År 2003 blev 6.8 procent av de nyutexaminerade arbetslösa, år 2004 var siffran 5.8 procent och år 2005 blev endast 3.2 procent av de nyutexaminerade arbetslösa. Klarar sig nyutexaminerade från Åbo Akademi bättre på arbetsmarknaden än nyutexaminerade från landets andra universitet, Arbetsforums ledande koordinator Jan Kraufvelin? Generellt har nyutexaminerade från Åbo Akademi klarat sig lite bättre än nyutexaminerade från landets andra universitet. Jag har gjort lite jämförelser med den nyaste statistiken och där klarar sig de nyutexaminerade från Åbo Akademi lite bättre på arbetsmarknaden än sina kolleger i resten av landet. Fenomenet är bekant: nyutexaminerade från ÅA har så gott som alltid klarat sig litet bättre än medeltalet i resten av landet. En mycket liten skillnad men roligt att se att våra studerande klarar sig bra. Orsakerna till att de nyutexaminerade klarar sig bättre är säkert många men enligt Kraufvelin är huvudorsakenbättre språkfärdigheter bland nyutexaminerade från ÅA. Svenskan kommer som på köpet och de flesta kan också finska. Det ger pluspoäng i anställningsituationen. Största orsaken till mindre arbetslöshet än medeltalet är nog kunskaperna i svenska, säger Jan Kraufvelin. JA IT-färdigheter samlas i portfolio Ny möjlighet kartlägga egen kunskap Personalen vid Åbo Akademi har från och med hösten möjlighet att sammanställa sina kunskaper och färdigheter i att använda IT i undervisningen i en s.k. Ope.fiportfolio. Det handlar inte om en kurshelhet som avläggs under en viss tid, utan i portfolion kan man samla alla kortkurser man deltagit i gällande användningen av IT och nätet. I portfolion kan man också utvärdera sitt eget kunnande samt ge exempel på produktioner som visar hur man tillämpat sina kunskaper, säger lärcenterchef Tove Forslund vid Lärcentret i Åbo och amanuens Carina Gräsbeck vid Fortbildningscentralen i Åbo. Det handlar i praktiken om ett verktyg med vilket i huvudsak den undervisande och planerande personalen vid ÅA kan göra en sammanställning över sin kompetens beträffande användningen av IT i undervisningen. Samtidigt erbjuder portfolion en kanal för att kartlägga behoven av fortbildning på området, säger Forslund och Gräsbeck. I anslutning till den nya portfolio-möjligheten kommer Lärcentret och FC i höst att kartlägga ÅA-personalens färdigheter i och behov av fortbildning inom användandet av IT i undervisningen. Detta görs via en enkät som sänds till personalen i september. Tre nivåer Den struktur för Ope.fi-portfolion som tagits i bruk vid ÅA baserar sig på de principer som undervisningsministeriet har stakat ut i den nationella kunskapsstrategin för utbildning och forskning. I strategin definieras undervisningspersonalens centrala färdigheter i informationsteknik och användningen av IT i undervisningen enligt tre Ope.fi-nivåer, där den första innebär grundläg- Seminarium om entreprenörskap Entreprenörskap diskuteras ur många synvinklar på ett seminarium som ordnas vid Åbo Akademi onsdagen den 27 september. Seminariet öppnas kl. 13 av Petri Palmroth, som är chef för Åbo regionkontor inom PricewaterhouseCoopers, och därefter följer tre anföranden under rubriken Jag som företagare ekonomer och företagsamhet. De som talar är direktör Hasse Westerback, VD Pirkko Keskinen och VD Anders Ingström. Professor Malin Brännback håller ett anförande under rubriken Ekonomer och entreprenörer en (o)möjlig kombination och dagen avrundas med paneldiskussion under ledning av Brännback. I panelen deltar Westerback, Keskinen och Ingström samt entreprenör Tomas Stenlund och kansler Christoffer Taxell. Seminariet hålls i auditorium Armfelt, Arken. Arrangörer är Handelshögskolans näringslivsförening, ekonomföreningen Merkur, ekonomutbildningen vid Åbo Akademi samt PricewaterhouseCoopers. 2 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

3 gande IT-färdigheter, den andra står för färdigheter i att använda IT i den egna undervisningen och den tredje nivån betyder specialfärdigheter samt färdigheter i att fungera som stödperson för och utbildare i användningen av IT i undervisningen. En ledningsgrupp bedömer omfattningen på portfolion, som kan utgöra 2 10 studiepoäng. Det går senare att komplettera portfolion med ytterligare studiepoäng efter att man deltagit i flera kurser, berättar Carina Gräsbeck. Närmare information om Ope. fi-portfolion finns på lc/pu/portfolio ÅA har också beviljats specialfinansiering av UVM för att arrangera Ope.fi-kurser för personalen inom de ämnen som utbildar ämneslärare för olika skolstadier. Utbildningen ges som korta kurser under hösten Detta berör alla fakulteter vid ÅA. Det är viktigt att blivande ÅA-personalen har nu möjlighet att sammanställa sina kunskaper och färdigheter i att använda IT i undervisningen i en Ope.fi-portfolio, berättar Tove Forslund (t.v.) och Carina Gräsbeck. ämneslärare i alla ämnen ges erfarenheter av att som studerande ha deltagit också i nätkurser och IT-stödda kurser, konstaterar Tove Forslund och Carina Gräsbeck. Detaljinformation om kurser i IT för undervisningen och produktion av nätkurser finns i Lärcentrets kurskatalog: fi/lc/kurskatalog PETER SANDSTRÖM INNEHÅLL NR 12/2006 Portfolio för IT-färdigheter Ny möjlighet kartlägga egen kunskap... Att kartlägga effektivitet Nytt projekt utvecklar mätningssystem... Inga nollor i matematik Lärarpris till Lisen Häggblom... Omtyckt logopedi Lärarpris till Susanna Simberg... Nytt läsår nya utmaningar Synergieffekter sökes Studiepenningen måste höjas Studentkåren kräver åtgärder... Finare förädling av trä Bioraff projekt med många möjligheter... Veckans skribent: Jorma Mattinen Inför det nya läsåret... Sydkorea och utbildningen Rapport från Seoul... Baksidan Vetenskapsmässa i Åbo Nya publikationer Annonser och kungörelser MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 3

4 AKTUELL FORSKNING Ny metod mäter effektivitet Modern, kunskapsintensiv produktion ställer höga krav på ledningen Den projektbaserade verksamheten blir allt vanligare inom industrin. Samtidigt ställs allt högre krav på den kunskapsintensiva produktionen; hur ska man mäta och förbättra effektiviteten hos projekt där långt över halva produktionskostnaden består av immateriella värden? Frågan är enkel, men svaret kan vara komplicerat, konstaterar Kim Wikström, professor i industriell ekonomi vid Åbo Akademi och specialist på internationell projektverksamhet. Centret för produktionsekonomi vid ÅA (CIEM) och forskningsinstitutet för projektbaserad industri (PBI) har nu i samverkan med Tekniska högskolan och ett antal industriparter startat projektet M-Net (Network Performance Measurement in Marine Industry), vars syfte är att skapa ett mätningssystem för effektiviten och prestationsförmågan hos aktörerna i den marina industrins nätverk. Systemet ska tas i praktiskt bruk samt utvärderas och utvecklas vartefter det växer fram. De grundläggande frågorna är vad vi ska mäta för att kunna avläsa verksamheten, något som är av största vikt för ledningen av projektbaserade produktionsnätverk, konstaterar Kim Wikström. M-Net finansieras till åttio procent av Tekes och till tjugo procent av deltagande företag. Kontrakten för projektet undertecknades vid ÅA den 30 augusti. Kim Wikström fungerar som forskningsledare för projektet tillsammans med prof. Karlos Artto, Tekniska högskolan. Som samarbetsuniversitet fungerar Stanford University (prof. Ray Levitt) och Technical University of Berlin (prof. Hans-Georg Gemuenden). Industripartners är Aker Yards Finland, Deltamarin, Piikkio Works, Wärtsilä och YIT. Projektet är treårigt och sysselsätter sammanlagt sju forskare, berättar Kim Wikström. 4 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI M-Net är en stor och intressant utmaning, säger prof. Kim Wikström (t.v) och forskare Thomas Westerholm. Vad är uppdraget? Den kunskapsintensiva industrin ställer allt mera komplexa krav på ett effektivt ledarskap, något som industriparterna är väl medvetena om när de vänder sig till projektforskarna för att få hjälp med att kartlägga de processer som gör sig gällande i dagens jätteprojekt. Det kan handla om att leverera hela pappersfabriker, eller kraftverk, eller enorma kryssningsfartyg. Den moderna fartygsindustrin är i hög grad uppbyggd kring leveranser av hela funktioner. Maskinrummet tillverkas av en

5 Foto: Robin Sjöstrand Kontrakten för M-net undertecknades den 30 augusti av (stående fr.v.) Markku Salonen (YIT), Juha Korkeila (TEKES), Jyrki Koivisto (Wärtsilä) och Petteri Heimo (Piikkio Works) samt (sittande fr.v.) prof. Karlos Artto (Tekniska högskolan), Seppo Lauttamäki (Aker Yards Finland) och prof. Kim Wikström (ÅA). underleveratör, medan en annan producerar kommandobryggan och en tredje hyttavdelningen, en fjärde köket etc. Var och en av aktörerna har ett stort antal underleverantörer, och hela produktionskedjan har många länkar, något som givetvis påverkar projektet och dess ledarskap i grunden. För en lyxkryssare i den s.k. Genesis-klassen kan man räkna med att en miljon arbetstimmar har använts för enbart planering. Lägg därtill att antalet underleverantörer kan vara upp mot tusen, representerande ett femtiotal olika länder, så ser vi att projektet är mycket komplext, konstaterar DI Thomas Westerholm, som är forskare och doktorand inom PBI och M-Net. Ett modernt varv måste vara en kraftig centralaktör för ett pärlband av delprojekt. Arbetsledningen behöver här effektiva instrument för att styra projektet. Man kan säga att det har uppkommit en ny kravstruktur på ledarskap, säger Thomas Westerholm. Överlag rör sig projektverksamhetens idéer mot mera decentraliserade modeller än tidigare, säger Kim Wikström. Länge har det industriella arbetet mätts och bedömts utgående från den s.k. Taylorismen, som bygger på en mekanistisk syn på produktionsprocessen. Den centrala frågan har varit: hur utföra uppdraget? Processen har bedömts utgående från kvantifierbara data genom mätning av tidsanvändning, arbetsfördelning osv. I det moderna, kunskapsintensiva samhället blir den centrala frågan istället Vad är uppdraget? Dagens produktion innefattar en mängd icke-kvantifierbara data, säger Kim Wikström. Funktioner betonas De högre krav som den decentraliserade projektmodellen ställer på ledarskapet analyseras inom den moderna projektforskningen i termer av s.k. reflektivt ledarskap. I praktiken innebär detta att vi utvecklar nya modeller för hur ansvaret för olika områden inom projektet kan föras över till de enskilda aktörerna. Ett reflektivt ledarskap ska kontinuerligt utvärdera processens gång: var står vi nu med tanke på slutresultatet? Detta innebär samtidigt att helt nya aktörer gör entré i projektverksamheten, berättar Kim Wikström. Man talar om s.k. solution providers som tar helhetsansvaret för att leverera en fungerande lösning. Dessa aktörer agerar också alltmer inom den växande efterprojektverksamheten, dvs. under driftfasen. Det handlar om tjänster av olika slag: planering, design, projektledning, service eller konsultering. Den renodlade projektleverantörsrollen blir mindre, samtidigt som funktionsansvaret växer, menar Kim Wikström. Hela begreppet projekt håller alltså sakta men säkert på att förändras. Ordet i sig låser fast sig vid en viss tidsram eller ett visst mål. Det kan hända att vi i framtiden hellre talar om en pågående process, det vill säga mera om en riktning för det som händer än ett fast mål. Detta skulle stå i samklang med att vi allt mera beaktar hela livscykeln för ett projekt, konstaterar Wikström. Flexiblare modeller för projektverksamheten innebär också att det som tidigare sågs som risker nu kan betecknas som möjligheter. Och det som i den centralstyrda modellen fungerade som kontroll ses i allt högre grad som samspel, ofta i nätverk. Utgående från detta är det klart att det arbete som görs inom M- Net kommer att behöva en bred inriktning för att man ska kunna utveckla ett mät- och styrsystem som är fungerar såväl horisontellt som vertikalt i den projektbaserade industrin. Här kommer den tvärvetenskapliga infallsvinkel som länge använts inom ÅA:s projektforskning och inom PBI mycket väl till användning, konstaterar Kim Wikström och Thomas Westerholm. PETER SANDSTRÖM MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 5

6 Matematik + läroböcker = pris Matematiklektor Lisen Häggblom tror inte på snabba lösningar Saknar du sinne för addition, multiplikation och subtraktion? Blir ett plus ett ibland tre? Är trigonometri rena algebran? Lisen Häggblom, prisbelönt lektor på ÅA:s pedagogiska fakultet, har goda nyheter: I matematik finns det inga hopplösa nollor! Man behöver inte ta till kofoten för att dyrka upp en ekvation. Det räcker med en strukturerad och kreativ inlärningsmiljö och en engagerad och kunnig lärare. Bra läroböcker är förstås också ett plus. De ger struktur åt undervisningen. Till exempel matematik är ett systematiskt ämne som bygger på det man tidigare lärt sig. Läraren får inte avancera för snabbt, då kan det bli katastrof. Så det finns inga dåliga elever, bara dåliga lärare och dåliga böcker? Nå, du kan i varje fall säga att du inte fick uppleva en miljö där du hade kunnat utvecklas mera I början av september tog Lisen Häggblom emot lärarpriset och euro ur Harry Elvings legat. Priset får hon för att hon som forskare och lärare aktivt strävat efter att utveckla undervisningen i matematik inom lärarutbildningen och den grundläggande utbildningen. Till vardags är hon lektor i matematikens didaktik på ÅA i Vasa och författare till drygt hundra läroböcker. Allt började på 1980-talet då Häggblom och kollegerna Ria Heilä-Ylikallio och Siv Hartikainen sjösatte ELMA-projektet (elevanpassad matematikundervisning). Med aktuell forskning som bas och utgångspunkt började de testa och bolla med nya undervisningsmetoder och synvinklar på lärandet. Arbetet resulterade bland annat i läromedelsserien Tänk och räkna, som getts ut i både Finland och Sverige på Söderströms respektive Gleerups förlag. Böckerna, som är ämnade för förskolan upp till årskurs sex, har även översatts till finska. Övning ger färdighet Lisen Häggblom bläddrar i ett färgglatt häfte där traditionella 5+7-uppgifter varvas med nya grepp. Typ: Det finns tio ben, men hur många djur? Öh? Klassisk problemlösning! 6 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Lektorn vill ge matematiken bredd och djup. Matematik handlar också om att lära sig se och öva upp perceptionsförmågan, om att upptäcka mönster och system. Det finns en koppling mellan frågorna vad är matematik och hur lär sig eleverna matematik. Jag vill inte påstå att man gjort fel tidigare; varje tidsperiod har egna perspektiv på lärandet. I dag läggs stor vikt vid lärarnas förmåga att fånga upp olika sätt att tänka. Det går att addera 5 och 7 på många olika sätt. Dessutom vandrar eleverna mellan olika prestationsnivåer under sin skoltid. En lågpresterande förstaklassare kan bli en högpresterande sjätteklassare och vice versa. Skolan som inlärningsmiljö har stor betydelse, vilket även PISA-undersökningen visade. Mycket väsen för ingenting I våras utvärderades de finlandssvenska skolböckerna av Staffan Selander, professor i didaktik på lärarhögskolan i Stockholm. Enligt Selander borde förlagen Schildts och Söderströms gå samman och bilda en ny, stark enhet. Men Lisen Häggblom skakar på huvudet. Varför skulle man slå ihop två förlag som trots allt klarar sig ekonomiskt? En fusion betyder färre läroboksförfattare. För Svenskfinland är det bara bra att det finns många som engagerar sig i utgivningen. Via läromedlen tar vi ju till vara den kompetens som finns i Svenskfinland. Den hetsiga debatt som följde på Selanders rapport var snedvriden och felaktig, tycker hon. Dra inte alla över samma kam. Erkänn att det också ges ut bra böcker! Finlandssvenska läromedelsförfattare kan räkna med mycket jobb, små upplagor och obetydliga inkomster. Det säger sig självt att det är si och så med nyrekryteringen. Ett annat hinder är, enligt Lisen Häggblom, att det i akademiska sammanhang inte är någon merit att ha gett ut skolböcker. Vill man syssla med läromedel måste man vara beredd att göra det på sin fritid. Jag har själv jobbat hårt. Samtidigt har det blivit en livsstil. Jag är som en konstnär som

7 målar en tavla. På ett blankt papper börjar jag skapa det som ska bli en lärobok. Det är ett kreativt jobb och jag har alltid känt en enorm arbetsglädje. Inga genvägar Apropå PISA: De senaste åren har Lisen Häggblom rest Norden runt för att förklara de finländska framgångarna. I maj 2005 befann hon sig i en knökfull föreläsningssal på Stockholms lärarhögskola. Folk trängdes i trapporna, pennorna glödde. Alla ville ha svar på samma fråga: Varför är finländare så bra på matematik? En orsak är att innehållet i uppgifterna råkade passa vår läroplan. Finländska elever är till exempel bra på problemlösning. Men visst finns det andra, icke-vetenskapliga förklaringar, som att vi har en lång och gedigen lärarutbildning med tydliga kompetenskrav. Dessutom prioriteras kunskap högt i Finland. När de svenska politikerna Lisen Häggblom har tilldelats lärarpriset ur Harry Elvings legat. Fantastiskt roligt, tycker hon själv. efterlyser snabba lösningar brukar jag påpeka att det inte finns några genvägar. Det handlar om hela samhällets syn på kunskap. Roligt med erkänsla En del av prispengarna tänker Lisen Häggblom skänka till välgörenhet, resten investerar hon i en bärbar dator. Det är fantastiskt roligt att bli uppmärksammad och få erkänsla för det arbete man gjort. Dessutom har jag hela tiden haft förmånen att jobba i medvind. Inget av detta hade varit möjligt utan stödet från Åbo Akademi. NINA DAHLBÄCK MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 7

8 Det har varit svårt att hitta kompetenta lärare för utbildningen. Det krävs en viss sort av passion och engagemang för att orka med den ställvis stressiga tillvaron. Logopedin ett omtyckt ämne Årets lärare Susanna Simberg vill se fler kompetenta lärare vid ÅA Ett år efter att logopediutbildningen kommit ordentligt igång har Susanna Simberg blivit vald till årets lärare vid Åbo Akademi. I prisförklaringen sägs det att Simberg praktiskt taget ensam byggt upp den nya utbildningen och på ett engagerat sätt fått med sig både personal och elever. Det var en överraskning att få priset men det är förstås alltid trevligt när man får erkännande för sitt arbete, säger Simberg. Det har varit roligt att få vara med och bygga upp utbildningen. Ny utbildning Logopedi är en helt ny utbildning 8 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI vid Åbo Akademi som uppkom i och med det skriande behovet på svenskspråkiga och tvåspråkiga talterapeuter. Utbildningen har lockat många intresserade och för tillfället studerar 24 studerande ämnet om tre år är de cirka 60. Vi har härliga elever som alla säkert kommer att få arbete, säger Simberg. Arbetsmarknadsutvecklingen är positiv och det behövs många nya talterapeuter också i framtiden bland annat på grund av att medelåldern bland talterapeuter nu är mycket hög. Dessutom ökar språk-, tal- och röststörningar både bland barn och vuxna och det krävs mer och mer habilitering och rehabilitering för att underlätta de drabbades vardag. Arbetet är roligt och krävande i ett väl sammansatt paket. Som färdig talterapeut kan man arbeta enskilt eller i team vid olika sjukhus, hälsocentraler eller andra rehabiliteringscenter. Utbildningen vid Åbo Akademi drar nytta av de besläktade ämnena och det är bra att de finns under samma tak. Alla som läser logopedi har psykologi som största biämne. Ett annat viktigt biämne är språkvetenskap. Dessutom ingår en hel del medicinska kurser men för

9 dem anlitar man olika specialläkare som timlärare. Årets lärarpris Simberg är lite osäker på varför just hon fick årets lärarpris. I förklaringen står det ännu att hon med stor kunskap och humoristiska inslag fört in studerandena i logopedins underbara värld. Det är viktigt att man som lärare har engagemang och passion. Jag har hittills ensam skött största delen av undervisningen och planeringen och det har varit både utmanande och givande. Jag tror dock att jag har haft det som krävts och det är kanske priset ett tecken på. Hur Simberg tänker använda pengarna hon fick som pris har hon ännu inte bestämt. Det är verkligen mycket pengar, 6000 euro kan användas på många sätt och jag har ännu inte tänkt något mer på det. Antagligen kommer de att användas för rekreation, för att sätta guldkant på tillvaron. Nya utmaningar Arbetet går dock hela tiden vidare och Simberg har nya utmaningar och idéer på lut. Utbildningen skall hela tiden evalueras och det finns ännu mycket arbete före hela utbildningsprogrammet är uppbyggt. Vi har åstadkommit ramarna och de verkar vara fungerande. Det bästa som har hänt i år är att vi från och med i höst är två heltidsanställda lärare vid logopedin. Men eftersom logopedin är ett brett ämne med många specialiteter är det viktigt att ha tillgång till timlärare för att hålla en hög nivå på utbildningen. Susanna Simberg berättar att det är svårt att hitta bra och kompetenta timlärare till undervisningen. Alla talterapeuter har arbete på sitt håll och det är inte alltid enkelt att hitta tid för undervisning. Vi rekryterar timlärare också i Sverige och det underlättar situationen något. Men också där är det brist på talterapeuter som har tid för undervisning. Ett exempel på att det finns för litet folk är det att Simberg inte kan ta ut någon tjänsteledighet för de forskningsprojekt som nu är aktuella vid logopedin eller för att använda sina prispengar. Det finns helt enkelt ingen vikarie, men hon klagar inte. Det är bra då det finns arbete och man får hålla sig aktiv. Jakten på kompetenta lärare går vidare och våra studeranden är oerhört ambitiösa och duktiga bland dem har vi en stor potential för blivande forskare och lärare! JESPER ALM BUP-skepp gästade Åbo Baltic University Programme (BUP) är ett nätverk av 192 universitet och högskolor i 14 länder i Östersjöregionen. Generalsekretariatet finns vid Uppsala universitet och stöds av 13 nationella center i de övriga Östersjöländerna. Finlands nationella center finns vid Åbo Akademi. BUP-nätverket producerar gemensamma läroböcker och andra läromaterial på engelska, arrangerar årligen kurser för ca 9000 studenter i 370 studiegrupper och ett tiotal internationella seminarier för universitetslärare och forskare kring regionala utvecklingsprojekt. En av höjdpunkterna för både BUP-studenter och BUP-lärare är den årliga dagar långa seglatsen runt Östersjön ombord på ett stort segelfartyg. Årets seglats gjordes med den tvåmastade briggen Fryderyk Chopin. Fartyget besökte Åbo En av besättningsmedlemmarna är Dorota Ciepielewska som studerar teknik vid universitetet i Lodz, Polen. Seglatsen som i sin helhet kommer att vara i cirka två veckor är otroligt rolig och lärorik för oss alla, säger Ciepielewska. Människor från olika länder kring Östersjön diskuterar både politik och miljö. Det är intressant då alla ser med olika perspektiv på problemen. Skeppet är utrustat med motor, men den används bara inne i hamnarna samt då det är helt stilla eller besvärlig motvind. För det mesta seglar man med hjälp av vinden och det är vinden som bestämmer nästa destination. Det bästa med resan har varit äventyret, vänner och ansvaret. JESPER ALM MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 9

10 Kansler Christoffer Taxell och rektor Jorma Mattinen går med bestämda steg och allvarliga blickar mot det nya läsåret. Nytt läsår nya utmaningar Läsåret för med sig rationaliseringar. Mer synergieffekter sökes. Inskriptionen onsdagen den 6 september inledde ett nytt läsår vid Åbo Akademi. Det nya året kommer enligt rektor Jorma Mattinen att vara kantat av rationaliseringstankar och synergieffekter. Åbo Akademi är ett effektivt universitet men vi måste rationalisera för att bli ännu effektivare, säger Mattinen. Ett exempel kunde vara de synergieffekter vi får genom yrkeshögskolekonsortiet. Den största nyttan ser ändå Mattinen i att personalen kunde användas såväl inom akademin som inom yrkeshögskolan. Många av de människor som i dag är anställda vid yrkeshögskolan kunde med lätthet användas 10 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI inom akademin och vice versa, säger Mattinen. Det gäller att ha siktet högt inställt och få igång samarbetsdiskussioner som leder till ökade synergieffekter för alla inblandade. Statsmakten vill spara Universiteten lever i förändringens tider och utan vilja till förändringar får universiteten det svårt då statsmakten vill skära ned resurserna. Mattinen påpekar att trots hot om nedläggningar av olika ämnen finns det inga sådana planer inom den närmaste framtiden. En arbetsgrupp har bildats för att utreda möjligheten för ett närmare samarbete med Åbo universitet för att trygga de små språkens fortsatta existens, säger Mattinen. Hur det går i framtiden är svårt att säga men just nu finns det inga hot mot språken. I statens planer ingår också att skapa en jättelik servicecentral som skulle ta hand om universitetens ekonomi- och personalförvaltningar. I praktiken skulle det här betyda slutet på den svenska servicen och födseln av någonting stort och klumpigt. För att trygga svenskan och för att få en slimmad och effektiv lösning har Åbo Akademi tillsammans med Åbo universitet och Åbo handelshögskola skickat in ett förslag om en lokal servicecentral i Åbo som skulle ta hand

11 om dessa tre universitet säger Mattinen. Profilering behövs Det gäller att profilera sig om man vill klara sig i konkurrensen. Åbo Akademi vill synas som ett forskningsuniversitet som tryggar den svenskspråkiga forskningen och utbildningen. I och med inskriptionen premierades ett antal forskare med stipendier. En av dem var teologie doktor Björn Vikström som fick ÅA:s särskilda miljöforskningsstipendium. Det tilldelades för första gången en postdocforskare. Vikström skall studera användningen av begreppet hållbar utveckling och andra närliggande begrepp inom ett brett spektrum av forskningsinriktningar, från naturvetenskap och teknik till förvaltning, ekonomi och etik. Det är svårt att diskutera över forskningsområdena och det är här jag kommer in, säger Vikström. Jag är som en sorts brobyggare mellan disciplinerna. Det finns ett utbrett behov av en expertis som kan föra samman olika kunskapsfragment från experterna som ofta ser på verkligheten ur sitt eget lilla nyckelhål. Samtidigt ingår Vikströms planerade forskning i en bredare projektplan som ett antal ämnen gemensamt utvecklat, med en ny tvärvetenskaplig kunskap och forskarfärdighet som mål. I anslutning till detta jobbar man inom ÅA med uppgörandet av ett särskilt tvärvetenskapligt magisterprogram kring hållbarhetsoch miljöfrågor. Patrik Eklund har ur Harry Elvings legat fått forskarpris för sin doktorsavhandling i organisk kemi. Avhandlingen utgår från en avancerad kombination av organisk natuproduktkemi, kemisk syntes och organisk-kemisk analysteknik. Jag har undersökt lignanerna i granens kvistnötter och funderat över hur de med kemins hjälp kan användas på andra sätt, säger Eklund. I framtiden är det meningen att vi i Finland skulle använda oss av hela trädet och inte bara cellulosan som det nu ofta görs inom industrin. Andra pristagare av forskarpriser ur Harry Elvings Legat är filosofie doktor Christer Glader och teologie doktor Pamela Slotte. Resestipendier gick till pedagogie magister Katarina Jungar, filosofie magister och pedagogie magister Päivi Koskinen, filosofie magister Milla-Riina Lähde och filosofie doktor Michael Szurawitzki. JESPER ALM Inskriptionen i Vasa Vid inskriptionen vid ÅA i Vasa tog rektor Sven-Erik Hansén upp den reformprocess som Åbo Akademi befinner sig i. Rationaliseringskrav har kommit från statsmakten och de kräver på både finskt och svenskt håll en klarare profilering av universitetsstudierna. Det märks tydligt att profileringen har skapat oro bland personalen, säger Hansén. Ofta då man profilerar sig betyder det att man framtonar någonting men på samma gång tonar ned eller tonar bort vissa delar. Enligt Hansén är det viktigt att vara försiktig då man gör satsningar för framtiden. Hur skall man väga styrkeområdena, de som idag är starka kan vara svaga imorgon. Det gäller att hålla kvar den starka svenskspråkiga utbildningen. Lärarutbildningen är en viktig del av akademin. Den involverar förutom pedagogiska fakulteten fyra andra fakulteter inom akademin samt flera andra universitet. För att få goda lärare behövs det samarbete över disciplingränserna. Hansén poängterar att det är vikigt att tänka noga efter hur man vill skära ned. Åbo Akademi har valts till landets effektivaste universitet och fastän statsmakten alltid vill rationalisera och göra långtgående profileringar där människorna inte tas i beaktande måste man ändå komma ihåg människan. Pristagare Patrik Eklund och Björn Vikström hoppas att deras forskning ska kunna hjälpa andra forskare i framtiden. Eriksson fick Finnilä-pris I samband med inskriptionen tilldelades professor Katie Eriksson Ann-Mari Finniläs pris. I prisförklaringen heter det att professor Eriksson har under 20 års tid utvecklat den vetenskapliga vårdteorin och byggt upp ett utbildnings- och forskningssamfund i vårdvetenskap. JESPER ALM MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 11

12 12 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Styrelseordförande Anniina Pirttimaa och socialpolitiskt ansvariga Kristel Englund vill ha upp studiepenningen

13 Studiepenningen måste höjas Upp med den! uppmanar Åbo Akademis Studentkår Trots bakslaget i och med att regeringen valde att inte ta med en höjning av studiestödet i sitt budgetförslag fortsätter kampen för höjt studiestöd. Anniina Pirttimaa och Kristel Englund, ordförande respektive socialpolitiskt ansvarig vid Åbo Akademis Studentkår, säger att de vill ge studerande en möjlighet att koncentrera sig på studierna. Som det är nu kan inte de studerande fokusera helt på studierna. Det är inget fel att man ibland arbetar, men när man är tvungen att arbeta kontinuerligt för att klara av ekonomin är något fel, säger Pirttimaa. Trots att det finns undersökningar som visar på att studietiden inte förlängs trots att man arbetar menar de att fokuseringen inte riktigt ligger på rätt saker. Det kanske inte förändrar studietiden att höja stödet, men kvalitativt blir studierna mycket bättre om den studerande kan koncentrera sig på dessa. Tankar på hur man ska klara av ekonomin är inte hälsosamma utan leder till stress, säger Englund. Pirttimaa hänvisar till den omfattande undersökningen Studera och prestera som gjordes i våras. Där framkom det att skrämmande få studerande vågar unna sig en semester. De har helt enkelt inte råd till det. Istället blir det en vardag att kämpa mot dålig ekonomi. Lån inget alternativ Att studerande hänvisas till lån är också något som upprör de två ÅAS-styrelsemedlemmarna. Det finns ingen annan befolkningsgrupp som hänvisas till lån för att klara av sitt dagliga liv. Lån ska man kunna ta när man vill unna sig något extra, som en ny bil eller ett hus. Att leva ett normalt liv är inte något extra, säger Pirttimaa. Det är helt enkelt inget realistiskt bra alternativ, säger Englund. Att man dessutom nu har begränsat studietiden utan att höja stödet anser Pirttimaa sänder motstridiga signaler till studerande. När studietakten pressas upp utan ekonomisk uppbackning skapar det ytterligare stress hos en grupp som redan är mycket utsatt för den varan. För en studerande är det nästan en utopi att kunna se fram emot en vårtermin med bara studier, utan att behöva tänka på jobb. Vi vill kunna ge studerande den chansen. Det har varit stora ansträngningar från de studerandes sida att jobba för ett höjt studiestöd sedan förra våren. Kampanjen Upp med den! ( Nouse jo! på finska) lanserades i våras. En namninsamling med syfte att höja studiepenningen med 15 procent. Det betyder ungefär 40 euro i månaden. 40 euro kanske inte verkar mycket, men för en studerande kan den lilla summan göra stor skillnad, säger Pirttimaa. Höjningen av studiepenningen har fått mycket uppmärksamhet i media, så man kan inte kalla kampanjen ett misslyckande. Många har fått upp ögonen för de studerandes situation. Många har blivit upprörda över att ingenting har gjorts trots stora ansträngningar från studentorganisationernas sida. Också allmänheten börjar lägga märke till att vi studerande inte har det så bra, säger Englund. Namnunderskrifterna lämnades in till kulturminister Tanja Saarela den 12 september med runt namn på listan. Vädjar om hjälp De ändringar som slutligen kom i budgetförslaget var istället till det negativa för studerande. Just detta är en av de motstridiga signaler som Pirttimaa talar om. Nu har man dock troligen lyckats förhindra att studentrestaurangerna höjer priserna. Men det underlättar inte studerandes situation. Den är precis likadan som förut. Nu vill man från ÅAS sida även vända sig till de som jobbar med studerande. Nu vill jag vädja också till personalen vid Åbo Akademi. Förhoppningsvis bryr sig också de om oss studerande och vår framtid, säger Pirttimaa. Namninsamlingen för en höjning är avslutad, men det finns andra sätt man kan hjälpa till på, hävdar Pirttimaa. Tänk på hur ni röstar i riksdagsvalet, man kan visa sina åsikter på det sättet också. Det finns många sätt att hjälpa de studerande. Att politikerna vet att också lektorer och professorer står bakom sina studerande gör en stor skillnad. Utan studerande skulle det ju inte heller finnas något Åbo Akademi. ROBIN SJÖSTRAND MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 13

14 AKTUELL FORSKNING Finare förädling av trä Bioraff ett projekt med många möjligheter Trä och andra växtmaterial kan ge betydligt mångsidigare och värdefullare produkter än i dag. Processkemiska forskningscentret vid Åbo Akademi (PCC) undersöker bättre möjligheter till bioraffinering inom det nya projektet Bioraff, vars målsättning är att ta fram lösningar för att utnyttja biomassa på ett effektivare och mångsidigare sätt än tidigare. I förlängningen handlar det om att utveckla en effektivare produktion av biobränslen och bioenergi samt finkemikalier och andra specialmaterial. Möjligheterna är många. Vi utgår från en integrerad syn på användning av biomassa i olika processer, som produktion av energi, bränsle och finkemikalier, säger professor Mikko Hupa. PCC har nyligen utsetts till spetsforskningsenhet av Finlands Akademi för en andra sexårsperiod, det vill säga åren Bioraff är en av de stora planerna som vi har för den kommande verksamhetsperioden, berättar Hupa. Projektet backas upp av Tekes och industriparter och kommer att sysselsätta ett tjugotal forskare. Projektets mål är även att ta fram nya idéer för utnyttjande av träets komponeneter. Kunnandet utvecklas genom att forskarna på molekylär nivå analyserar olika trädslags kemiska sammansättning. Sedan utförs olika experiment för att utvinna och förädla värdefulla komponenter. Det handlar om att utveckla ett effektivare och förnuftigare sätt att utnyttja skogen som förnybar resurs, konstaterar professor Bjarne Holmbom. Ett övergripande mål med Bioraff är att utveckla effektivare och förnuftigare sätt att utnyttja skogen som förnybar resurs, säger Bjarne Holmbom (t.v.) och Mikko Hupa. 14 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

15 Effektivare produktions- och raffineringsprocesser har kontinuerligt lett till att en allt större del av skogens råvara tas i användning. Samtidigt har de aktuella trenderna med biomassa och bioenergi gjort att trä betraktas som en allt värdefullare råvara som man vill utnyttja så effektivt som möjligt. Redan nu kan trädens gröna delar och hyggesavfall tas till vara. Skadligt blir värdefullt En intressant aspekt är att flera av de ämnen och träkomponenter som forskarna lyckats vidareförädla ur trä är skadliga för den industri som traditionellt använder enorma mängder skogsråvara, nämligen pappersindustrin. Hit hör bl.a. harts, som försämrar pappersmassan, och hit hör också granens s.k. kvistnötter. Efter avverkningen har kvistnötterna gått med virket till pappersfabriken, men nötterna gör fibermassan sämre, konstaterar Bjarne Holmbom. Hans forskargrupp har varit framgångsrik i arbetet med att utvinna föreningen HMR (hydroximatairesinol), en lignan som till sin struktur påminner om det matairesinol som finns i ätbara växter. Medicinska analyser har visat att HMR kan ha effekt i förebyggandet av hjärt- och kärlsjukdomar, och även föreningens anticancerogena effekter har undersökts. Granens kvistnötter innehåller förbluffande höga koncentrationer av HMR. Innovativ forskning Det finns en lång rad exempel på finkemikalier som utvinns ur biomassa, hit hör xylitol, sorbitol, mannaner, lignaner och flavonoider, vilka är bekanta ingredienser bland annat i mervärdeslivsmedel. Biobränslen är ett modebegrepp idag, och faktum är att omkring tjugo procent av Finlands energiproduktion idag baserar sig på biomassa. Förbränning av träfibrer ger värme och el, och via en förgasning av trä som råvara kan man producera metanol eller biodiesel för bilmotorer. Den katalytiska tekniken på området påminner om den som är aktuell vid oljeraffinering, säger prof. Tapio Salmi. Oljeraffineringstekniken har utvecklats under många decenniers tid, och det finns ännu många öppna frågor inom raffineringen av biomassa till trafikbränslen. Kvaliteten är en aspekt, lönsamheten en annan. De kemiska och tekniska möjligheterna att raffinera biomassa till samma kvalitetsnivå som fossila bränslen finns, men det handlar förstås också om till vilket pris biobränslen kan produceras, säger professor Markku Auer. Han konstaterar att raffinering av biomassa i grunden avviker från förädling av oljeprodukter. Vid oljeraffinering bryts molekylerna ner och byggs upp på nytt, men vid bioraffinering används de i trä befintliga molekylerna som sådana. Industrisamarbete I Bioraff medverkar flera cellulosa- och pappersfabriker. Forskningen är av stort intresse dels i den redan befintliga pappersproduktionen, dels för en kommande utvecklingstrend med pappersfabriker som också kan satsa på produktion av kemikalier och energi vid sidan av själva pappersframställningen. Redan nu har vissa pappersfabriker avdelningar som fokuserar på alternativa biomassaprodukter, men det är ett område där mycket ännu kan göras. En av tyngdpunkterna i Bioraff är utvinning av metaller ur trä och fiber, och det är ett område som kan stärkas redan i den befintliga pappersproduktionen: träets halter av vissa metaller inverkar nämligen på slutprodukten i pappersbruken. Inverkan av vissa metaller kan minimeras, medan inverkan av andra kan förstärkas med tanke på slutproduktens kvalitet. Som helhet strävar vi inom Bioraff efter att få bättre kunskap om träets kemiska uppbyggnad samt att utveckla nya produkter och processer, säger prof. Bjarne Holmbom. En grundläggande målsättning inom Bioraff är att identifiera flera olika nyttiga komponenter i biomassa, samt att utveckla nya separeringsmetoder och modifieringstekniker. Förhoppningsvis kommer detta att synas som förbättrad produktionsekonomi inom industrin, inte minst i form av värdefullare och mera mångsidiga produkter, säger Bjarne Holmbom. Meningen är att den förbättrade förståelsen av träkomponenternas kemiska struktur och egenskaper skall skapa en solid grund för olika bioraffinaderiers produktoch processutveckling. PETER SANDSTRÖM Som helhet strävar vi efter att få bättre kunskap om träets kemiska uppbyggnad samt att utveckla nya produkter och processer. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 15

16 VECKANS SKRIBENT Inför det nya läsåret INOM STATSFÖRVALTNINGEN har man allt mera börjat betona koncerntänkandet d.v.s. att all statlig ekonomi ses som en helhet som tillämpar enhetliga ekonomiska principer genom hela organisationen. Detta betyder bland annat att man enligt s.k. new public management försöker genomdriva produktivitetskulturen och genomföra det nya personliga lönesättningssystemet samt statens produktivitetsprogram inom alla ämbetsverk. Statskoncerntänkandet kan anses vara ett rationellt sätt att förvalta statens tillgångar, men ur universitetens synvinkel finns där två grundläggande problem. FÖR DET FÖRSTA bildar universiteten inom statsekonomin en omfattande verksamhet för service- och kunskapsproduktion, vilken inte direkt utövar offentlig makt. Liknande service produceras i Finland huvudsakligen av kommunerna, stödda med hjälp av statsandelssystemet. Det här betyder att de ekonomiska effektiveringsåtgärder som statsmakten vill tillämpa på sin förvaltningsorganisation inte nödvändigtvis kan tillämpas på universiteten. Att statsmakten till exempel förutsätter att universiteten i enlighet med statens allmänna produktivitetsprogram skall skära ned sin forsknings- och undervisningspersonal, kan inte anses stå i samklang med Lissabonstrategin eller det kunskapsbaserade framtidssamhälle. Universiteten i Finland är redan nu klart underresurserade i jämförelse med sina utländska konkurrenter. För att ta ett konkret exempel: Harvard är ett av de mest kända universiteten i världen och många tror att det också är ett mycket stort universitet. Detta är dock inte fallet. Inklusive sina forskarstuderande hade Harvard förra läsåret knappt studerande, d.v.s. endast drygt dubbelt Jorma Mattinen är rektor för Åbo Akademi. så mycket som Åbo Akademi. Åbo Akademis årsbudget ligger på ungefär 96 miljoner euro inklusive den externa finansieringen, medan motsvarande summa för Harvard är 2,2 miljarder euro. Konkurrenssituationen är alltså inte sund. FÖR DET ANDRA baserar sig universitetens autonomi på att den vetenskapliga forskningen och utbildningen har en särställning, d.v.s. att beslutanderätten gällande verksamhet och utveckling finns hos en speciell sakkunnigorganisation. De styrningsbehov som statskoncerntänkandet har lyft fram baserar sig inte på problem eller behov som man har upptäckt vid universiteten, utan på att man strävar efter att tillämpa en allmän reform också på universiteten. Om man betraktar samhället som helhet och ur den synvinkeln anser att den vetenskapliga forskningen och den akademiska undervisningen borde handhas av en autonom sakkunnigorganisation, är det inte konsekvent att försöka styra systemets ekonomiska förvaltning enligt principer som inte motsvarar universitetens behov och målsättningar. 16 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

17 I sin strävan att uppfylla sin lagstadgade uppgift kommer universiteten, också Åbo Akademi, i framtiden att uppleva en allt hårdare konkurrens om goda studenter. För att vi skall kunna klara oss väl i denna tävling måste vi se till att vårt universitet är ett attraktivt alternativ bland det växande utbildningsutbudet i samhället. ENLIGT UNIVERSITETSLAGENS fjärde paragraf har universiteten till uppgift att främja den fria forskningen och den vetenskapliga bildningen, att meddela på forskning grundad högsta undervisning samt att fullgöra sina uppgifter i samverkan med det övriga samhället. I sin strävan att uppfylla sin lagstadgade uppgift kommer universiteten, också Åbo Akademi, i framtiden att uppleva en allt hårdare konkurrens om goda studenter. För att vi skall kunna klara oss väl i denna tävling måste vi se till att vårt universitet är ett attraktivt alternativ bland det växande utbildningsutbudet i samhället. Vi måste agera öppet och se till att akademins examina har efterfrågan på marknaden och att arbetslivet också i fortsättningen uppskattar Åbo Akademis magistrar och doktorer. Vi har en god grund att stå på, för olika utredningar visar att utexaminerade från Åbo Akademi placerar sig väl i arbetslivet. I DEN HÅRDNANDE KONKURRENSEN finns det dock en risk att man tar till nya knep som kan ge en vilseledande bild av verksamheten. Ett exempel är de nya engelska benämningarna på yrkeshögskolorna, som nu vill marknadsföra sig som University of Applied Sciences. Yrkeshögskolorna borde inte kalla sig universitet, inte ens på engelska. Den ökande konkurrensen är ett faktum och Åbo Akademi måste kunna agera i den situationen. Hur kan vi då göra det? Å ena sidan har vi ansvar för nästan all högre utbildning på svenska i Finland, vilket i sig leder till en viss tunnhet i akademins strukturer. Å andra sidan måste vi se till att akademins vetenskapliga nivå inte sjunker. Hur kan vi komma till rätta med detta dilemma? Det är min övertygelse att svaret ligger i ett ökat samarbete på svenskt håll. Det pågående samarbetsprojektet med yrkeshögskolorna kommer i framtiden att leda till synergieffekter inom t.ex. förvaltning och undervisning. Jag vill samtidigt påpeka att jag fortfarande tror starkt på den finländska dualmodellen och att jag anser att universiteten och yrkeshögskolorna har skilda uppgifter. Detta förhindrar dock inte samarbete i olika former inom såväl förvaltning som användning av fastigheter och också inom undervisningen. TROTS ALLA SAMARBETSPLANER och -avtal, måste Åbo Akademi själv se till att vår forskning också i framtiden ligger på en hög internationell nivå. Det är enligt min mening den enda hållbara strategin för framtiden, det är till och med fråga om vår överlevnad. Lyckligtvis har vi också här ett mycket bra utgångsläge med våra akademiprofessorer och toppenheter. Som jag tidigare påpekade är våra toppenheter inom forskningen av central betydelse för Åbo Akademi. Vi får dock inte glömma att Åbo Akademis centrala uppgift är högre utbildning på svenska i Finland. Inte nog med det, Åbo Akademi har också en mycket viktig kulturbärande uppgift som landets enda svenskspråkiga universitet. Det är ett ansvar som vi alla gärna bär. JAG ÖNSKAR ER alla, studerande, lärare, forskare och övrig personal, ett framgångsrikt och inspirerande läsår. JORMA MATTINEN MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 17

18 Sydkorea vurmar för utbildning Sydkorea har över 200 universitet, enligt vissa källor upp till 250. Det stora flertalet av dem, ca 90 procent, är privatägda. Var fjärde universitet finns inte oväntat i huvudstaden, Seoul. Dessa uppgifter skall ses mot antalet invånare i hela landet, ca 49 miljoner, och antalet invånare i Seoul, drygt tio miljoner. Jag hade för några månader sedan det stora nöjet att besöka ett av de privata universiteten i Seoul, Hanyang University, som stod som värd för en internationell språkdidaktisk konferens. Konferensen arrangerades av KATE (The Korea Association of Teachers of English) och dess övergripande tema var Beyond the Horizon: Extending the Paradigm of TEFL (Teaching English as a Foreign Language). Sammanlagt hölls inemot 100 presentationer och workshops uppdelade i ett tiotal sektioner. Bland dessa kunde de 300 deltagarna (som representerade ett tjugotal olika länder) välja sin favoritinriktning. När jag planerade hur jag skulle ta mig från Incheon, Seouls internationella flygplats, till universitetets campusområde, noterade jag att Hanyang University hade en egen metrostation. Fenomenet var emellertid inte unikt. Vid noggrannare studier av metrokartan hittade jag utan svårighet ett tjugotal andra stationer som hette University i efternamn. Förnamnen var knepigare att förstå, eller vad sägs om Chungang, Dankuk, Dongguk, Hankuk, Hongik, Induk, Konkuk och Sahmyook. Seouls metrosystem fungerar synnerligen väl. Linjerna är åtta till antalet, och varje station är försedd med en tresiffrig kod, där den första siffran berättar på vilken linje stationen finns. Som tur är, är stationerna också försedda med engelskspråkiga namn, men namnen är ibland felstavade och oftast skrivna med mycket små bokstäver. När man väl identifierat det engelska namnet på den station som tåget stannat på, är tåget oftast redan på väg mot nästa station. Den löpande numreringen per metrolinje är därför en välsignelse för resenärer som har dålig syn och (r)inga kunskaper i koreanska, men som lyckats knäcka stationskoden. Efter mina första kontakter med en storstad där restaurangerna serverar hundkött, där du inte förstår någonting av informationen runt dig, och där inte en endaste människa verkar förstå engelska, väcktes i mitt huvud några frågor som berör utbildning. Varför finns det ett så stort utbud på universitet? Hur kommer det sig att så få talar engelska? Högt i kurs Intervjuer med sydkoreanska kolleger gav alla samma svar. Utbildningen står mycket högt i kurs i hela landet. De flesta föräldrar betalar sig sjuka för att ge sina barn den bästa möjliga start här i livet, 18 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Universitetsbyggnad i Hanyang University. (Bilden t.v. Foto: Rolf Palmberg) Ingången till metrostationen Hanyang University. (Bilden uppe t.h. Foto: Rolf Palmberg)

19 vilket för dem är det samma som en universitetsexamen. Och inte bara en. Det är inte ovanligt att ungdomar har två examina från olika inhemska universitet, och dessutom en tredje examen från ett utländskt universitet! Enligt den officiella statistiken studerar sydkoreanska ungdomar i medeltal 14 timmar per dygn, börjande i skolan och slutande vid ett eller flere universitetet. Varför kan då dessa ungdomar inte engelska? Studerar man inte språket i skolan och vid universiteten? Jodå, man studerar engelska från och med lågstadiets tredje klass. Problemet är, enligt mina sydkoreanska informanter, att praktiskt taget ingen tid ägnas åt kommunikativa övningar. Det viktigaste målet med skolornas språkundervisning är att hjälpa eleverna att klara av kommande inträdesprov, först till gymnasiet och senare till olika universitet. Proven omfattar i sin tur nästan enbart grammatikkunskap och hörförståelse. Detta är således den främsta orsaken till att koreanerna inte vågar tala engelska: de vill inte demonstrera sin kommunikativa oförmåga, de vill inte förlora ansiktet inför en främling. Att denna brist mer än väl kompenseras av deras vänlighet är en annan historia. ROLF PALMBERG lektor i engelska språkets didaktik, Åbo Akademi i Vasa Nordisk fenomenologi stadd i utveckling År 2001 grundades The Nordic Society for Phenomenology och 2003 arrangerades den första årliga kongressen i Helsingfors. I år hölls kongressen i Reykjavik i slutet av april. Det här är kanske inte det rätta stället att förklara vad fenomenologi är men kort sagt är det en mycket lös filosofisk riktning som vill grunda mänskans vetande på hennes erfarenhet av tingen så som de i sig själva är. Ett kännetecknande drag hos fenomenologin är att man inte i förväg, på basis av vetenskapliga eller andra fördomar, vill avgöra huruvida en viss frågeställning är fruktbar eller inte. Det handlar mera om vilka erfarenheter en viss frågeställning kan förknippas med. Den wittgensteinska filosofin som är starkt företrädd inom filosofin vid Åbo Akademi brukar inte vanligtvis räknas till fenomenologin. Ändå har de två inriktningarna en hel del beröringspunkter. Eftersom inte heller den wittgensteinska filosofin anser att vetenskapen kan anvisa filosofin de relevanta frågeställningarna finns det en klar likhet mellan forskningsobjekten i fenomenologin och i wittgensteinsk filosofi. Den analytiska filosofin är däremot mer orienterad mot vetenskapen. Temat för årets kongress var fenomenologin och naturen. Underrubrikerna var, som man kan gissa, många: natur och kultur, natur och moral, natur och konst, natur och kroppslighet, natur och varat etc. Nivån på föredragen var väl som det brukar; de mesta är standardforskning, några föredrag är anmärkningsvärt bra och några oförlåtligt trista. Däremot var uppfinningsrikedomen då det gäller forskningsteman slående och det här har säkert med den fenomenologiska approachen att göra. Men tyvärr tenderar fenomenologin att falla in i den dominerande trenden i filosofin där man uttolkar de viktiga filosofernas texter i stället för att tänka själv. Islands otroliga natur utgjorde en bra miljö för kongressen som hade samlat en hel del deltagare. Mest folk kom det givetvis från de nordiska länderna men också en del fenomenologer från andra länder var på plats. HANNES NYKÄNEN PERSONALENS VOLLEYBOLL Tillfälligt i Kellonsoittajan KT torsdagar kl följande dagar: 21.9, 28.9 samt Fr.o.m. den 10 oktober igen i Raunistula tisdagar kl PERSONALENS SPORTDAG Dagen blir troligtvis först vecka 40, närmare info inom kort på webben och till enheternas kontaktpersoner. NIA Folkhälsan arrangerar fem gånger i Gillesgården fredagar kl under tiden ÅA-anställda som vill delta skall anmäla sig till ÅA:s idrottskansli (cmyrberg@abo.fi). ÅA sponsrar deltagaravgiften. ISHOCKEY Träningar tillsammans med Åbo universitet i Impivaara ishall måndagar och onsdagar kl VATTENGYMNASTIK I Åbo simhall onsdagar kl Första gången Deltagaravgiften är 2 euro/gång. Anmälningar till idrottskansliet innan man går första gången. BÅGSKYTTE/GRUNDKURS I Impivaara torsdag 21.9 kl Anmälningar till idrottskansliet senast 18.9 kl Deltagaravgift: 5 euro/person. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 19

20 IN MEMORIAM John Lagström Förutvarande skattmästaren vid Stiftelsen för Åbo Akademi John Lagström avled den 30 juli. Han skötte det ansvarsfulla VDuppdraget i Stiftelsen under nästan 20 år, det vill säga från 1973 till 1992, då han pensionerades. Före det var han biträ dande skattmästare med Tor-Erik Lassenius och Carl Olof Tallgren som chefer. Lagström var jurist till utbildningen och inledde sin yrkeskarriär som prokurist i Nordiska föreningsbanken. Under John Lagströms första och längsta tid i Stiftelsen var Åbo Akademi privat, med ett statsbidrag om 75 procent av de enligt undervisningsministeriet godtagbara utgifterna. Då akademins stora expansion inleddes på 1960-talet uppstod problem för Stiftelsen att finansiera resterande procent av utgifterna. Tidvis, och i synnerhet under de sista åren före akademins förstatligande 1981, måste Stiftelsen förbruka av sitt kapital för akademins drift. För den visserligen temperamentsfulla men godhjärtade Lagström måste det ha kännts tungt att många gånger säga nej till behjärtansvärda anslagsäskanden från akademins rektor och konsistorium. I egenskap av skattmästare deltog John Lagström förstås i de långvariga och svåra förhandlingarna om akademins förstatligande. Hans namn på avtalet med finska staten av 26 juni 1981 utgör en höjdpunkt i hans karriär. Avtalet gav akademin möjligheter till fortsatt tillväxt samtidigt som Stiftelsen kunde stabilisera sin ekonomi. John Lagströms skattmästaruppdrag underlättades i hög grad av aktiva styrelsemedlemmar och goda medarbetare, särskilt kamrer Christina Montin. Det gav honom tid också för aktiviteter som låg nära hjärtat. Med entusiasm och målmedvetenhet ledde han kampanjen för att rädda det världsunika museifartyget Sigyn på 1970-talet. Genom enträget insamlingsarbete, försäljning av t-skjortor m.m. lyckades operationen. Tjugo år senare deltog han aktivt i projektet att få Daphne till Finland och Åbo. Johns far var sjökapten och segligen var honom alltid kär. Ett annat av Johns stora intressen var teatern. Stiftelsen äger Åbo svenska teaters hus men John nöjde sig inte med att sköta fastighetsfrågorna. Han fungerade som teaterns ordförande under den långa tiden och hade bestämda synpunkter både på repertoar och anställningar. Verksamheten i Åbo till trots var Korpo John Lagströms fästpunkt i livet. Han brann för segling och skärgård. Åbo Akademis profilering under de senaste åren som miljö- och skärgårdsuniversitet låg därför i hans anda. För Åbo Akademi är Stiftelsen utomordentlig viktig. Staten skall givetvis svara för den normala driften av vårt universitet, men Stiftelsen kan hjälpa vid akuta behov och ger en guldkant t.ex. för litteraturanskaffningar och toppforskning. Det var därför följdriktigt och välförtjänt att skattmästaren John Lagström tilldelades en filosofie hedersdoktorshatt vid promotionen Åbo Akademi hedrar hans minne. ROGER BROO En minneskonsert till John Lagströms minne ordnas i Sibeliusmuseum 8.10 kl Alla är välkomna! NYA PUBLIKATIONER På Åbo Akademis förlag har utkommit: Eklund, Bertil: Parallella, dynamiska representationer i gymnasiefysiken. Implementering av ett interaktivt datorverktyg i didaktiska situationer och uppfattning av effektivt lärande. - Diss.: Åbo Akademi. Summary. ISBN X, (digital), xvi; 445 s. 32,00 euro Elonheimo, Kalle: Das universale Recht bei Johannes Calvin. Mit besonderer Berücksichtigung seines Naturrechtsverständnisses. - Diss.: Åbo Akademi University. ISBN , (digital), 202 s. 20,00 euro Zilliacus, Lars: Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter VI. En källa för forskningen. ISBN , (digital). 220 s. 20,00 euro Distribution och försäljning: Oy Tibo-Trading Ab, PB 33, Pargas, tfn (02) , fax (02) , e-post: tibo@tibo.net Docent Risto Nurmelas (TF) studie The Mouth of the Lord has Spoken: Inner-Biblical Allusions in Second and Third Isaiah har utgivits av University Press of America. 20 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han Universitetet är ingen fabrik Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han själv och försöker inte dölja den konflikt som nu tornar upp sig mellan universiteten och regeringens

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Välkommen till 16.11.2015 1

Välkommen till 16.11.2015 1 Välkommen till 16.11.2015 1 Öppna universitet vid ÅA Grundat 1981 Målet är utbildningsmässig och regional jämlikhet 2014 3062 studerande 26779 avlagda studiepoäng 300 arrangerade kurser varav 33 % nätkurser

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo

Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo Kårpolitikern sitter inte i glaskupa Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo Akademis Studentkårs nya styrelseordförande Anniina Pirttimaa, men bara i en diskussion

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Humaniora vid Åbo Akademi

Humaniora vid Åbo Akademi Humaniora vid Åbo Akademi Nära dig vi har tid att handleda och stöda! Högklassig forskning ger utmärkta undervisningsmiljöer Ett finlandssvenskt, nordiskt och internationellt universitet Du formar din

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Införande av en karriärtrappa av samma typ som de använder i Shanghai

Införande av en karriärtrappa av samma typ som de använder i Shanghai Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:170 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) Införande av en karriärtrappa av samma typ som de använder i Shanghai Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig

Läs mer

Torgmötet

Torgmötet Torgmötet 12.10.2010 ÅA-styrelsen ansvarar för akademins långsiktiga utveckling som organisation Genom en strategi beskriver styrelsen hur den vill utveckla verksamheten Förändra för att bli lika bra eller

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Utbildningslinjen för Informationsteknologi

Utbildningslinjen för Informationsteknologi Utbildningslinjen för Informationsteknologi Jan Westerholm utbildningslinjeansvarig 27.8.2015 1 Fyra Fakulteter vid ÅA och deras utbildningslinjer 1. Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi kultur,

Läs mer

Finländska lärare ska lyfta svenska elever

Finländska lärare ska lyfta svenska elever Finländska lärare ska lyfta svenska elever Publicerat 2009-06-13 Foto: Mikko Lehtimäki "Vad tror ni, sjunker stenen?" frågar läraren Fred Holmsten barnen i förskoleklassen. VASA.Gripsholmsskolan i Mariefred

Läs mer

Lutande torn och kluriga konster!

Lutande torn och kluriga konster! Lutande torn och kluriga konster! Aktiviteter för barn under Vetenskapsfestivalens skolprogram 2001 Innehåll 1 Bygga lutande torn som inte faller 2 2 Om konsten att vinna betingat godis i spel 5 3 Den

Läs mer

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2012 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2012 Section 1, Part A Text 1 THOMAS: THOMAS : THOMAS : [Knocks on the door] Kom igen

Läs mer

Strategiskt ledande är bra ledande

Strategiskt ledande är bra ledande Strategiskt ledande är bra ledande Ledarskap kan förstås på många olika sätt. Ett sätt att se på det är att uppfatta ledarskapet som ledarens förmåga att styra den energi som finns i organisationen så

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer

GÄRDET. Öppet hus. 27 jan kl

GÄRDET. Öppet hus. 27 jan kl GÄRDET Öppet hus 27 jan kl. 12.00-14.00 Välkommen till Hermods Gymnasium Vi vill få dig att utvecklas, växa och få de bästa förutsättningarna för framtiden och för vidare studier. När du tar studenten

Läs mer

Rapport Kompetenta familjer Feriepraktik sommaren 2013

Rapport Kompetenta familjer Feriepraktik sommaren 2013 Rapport Kompetenta familjer Feriepraktik sommaren 2013 Alamir Samir Elvira Fernandez Elin Lindberg Bakgrund Att forska är att skaffa sig djupare kunskaper om ett ämne, kan vara vad som helst. Föräldrastöd

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet sprogrammet Inriktningar och musik och samhälle Nyhet! PER BRAHEGYMNASIET Det är en cool miljö på PB med en trevlig stämning. Jag var på öppet hus och hade också hört mycket bra om skolan. Det var också

Läs mer

Arbetslivsenkäter och Kandidatrespons

Arbetslivsenkäter och Kandidatrespons Arbetslivsenkäter och Kandidatrespons Matias Erlund Åbo Akademi Arbetsforum Henriksgatan 7 20500 Åbo www.abo.fi/arbetsforum Arbetsforums karriäruppföljning Utexaminerade magistrar sedan 1995 Normalt 1

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Docent Kirsti Hemmi: Ämnesintegration i teoretisk och praktisk belysning

Docent Kirsti Hemmi: Ämnesintegration i teoretisk och praktisk belysning 23.2.2015 Docent Kirsti Hemmi: Ämnesintegration i teoretisk och praktisk belysning Førsteamanuensis Anne Fyhn: Hur identifiera matematiskt tänkande i arbetet inom hantverksämnen? Exempel från hur matematiklärare

Läs mer

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR

Läs mer

INTRODUKTION HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP?

INTRODUKTION HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP? INTRODUKTION Deltagare: Tid: Ni behöver: HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP? Helst alla i gruppen 1 till 3 timmar Det här aktivitetsbladet, en plats att träffas på Varför ska vi göra det

Läs mer

En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på

En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på Manpower Student är ett eget bolag och en egen avdelning inom Manpower. Manpower är världsledande när det gäller arbetsmarknadsrelaterade tjänster som rekrytering, uthyrning och jobbförmedling. De finns

Läs mer

Val av form Vår affärsplan ska vara 30x30 i måtten och se ut som vår servett.

Val av form Vår affärsplan ska vara 30x30 i måtten och se ut som vår servett. Val av form Vår affärsplan ska vara 30x30 i måtten och se ut som vår servett. Bestäm hur den ska se ut i fysisk form I ena hörnet ska vi placera en knapp som håller ihop själva affärsplanen. Nere i ett

Läs mer

Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23

Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23 Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23 Två sanningar närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. Tomas Tranströmer Kursmål Du utvecklas

Läs mer

En liten folder om Lanseringskampanjen

En liten folder om Lanseringskampanjen En liten folder om Lanseringskampanjen 2011 Lanseringskampanjen 2011 Den 5 september 2011 drar hela förbundet igång en historisk satsning där vi med 2012-målen och våra nio åtgärdspunkter i ryggen ska

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05)

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05) From: Netigate Sent: den 21 augusti 214 1:27:1 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/214 1:27: AM (1.22:32:5) Adress-

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan Spanska för nöjets skull UF Affärsplan 2005-2006 Magdalena Andersson Soltorgsgymnasiet Borlänge Innehållsförteckning 1. Spanska för nöjets skull UF 1.1 Affärsidé 1.2 Bakgrund 1.3 Tjänsten 2. Företaget

Läs mer

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets

Läs mer

Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap

Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap Åbo Akademi är ett internationellt framstående forskningsuniversitet med ett brett svenskspråkigt utbildningsansvar i Finland med campus i Åbo,

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL

FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL (Översättning) FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT 28.9.2010 OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL Med undervisningspersonal avses i detta beslut undervisnings-

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning?

Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Management Då är det här rätt utbildning för dig... 40 sp CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE VID

Läs mer

Tankar om elevtankar

Tankar om elevtankar Tankar om elevtankar HÖJMA-projektet JAN UNENGE HÖJMA-projektet drivs vid Högskolan i Jönköping, avdelningen för matematik. Det bekostas med medel för forskningsanknytning som numera finns inom varje högskoleregion,

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap }

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap } { ledarskap } VAD HAR PERSONER SOM WALT DISNEY, OPRAH WINFREY, STEVE JOBS OCH ELVIS PRESLEY GEMENSAMT? JO, DE HAR ALLA MISSLYCKATS. VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! V isste du att de flesta framgångsrika

Läs mer

Logopedins examensstruktur för Logo16

Logopedins examensstruktur för Logo16 Logopedins examensstruktur för Logo16 Yasmin Nyqvist, studierådgivare yasmin.nyqvist@abo.fi Professor i logopedi, Pirkko Rautakoski pirkko.rautakoski@abo.fi Annette Nylund, egenlärare för Logo16 annette.nylund@abo.fi

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt.

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt. 68 Årskurslöst är min modell Det blev roligare att vara lärare under 80-talet. Eleverna blev mer öppna och spontana. När den nya läroplanen kom 1980 ökade också den pedagogiskafriheten. Jag fick lättare

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Introduktion till studier på Masugnen och sfi

Introduktion till studier på Masugnen och sfi Introduktion till studier på Masugnen och sfi Innehållsförteckning Till nya studerande på sfi i Lindesberg... 3 Hej!... 3 Syfte... 3 Masugnens utbildningsverksamhet... 3 Våra kurser och spår... 3 Frånvaro...

Läs mer

90 stycken genskjutsintervjuer

90 stycken genskjutsintervjuer 90 stycken genskjutsintervjuer Studenter och personal på KTH Valhallavägen och KTH Södertälje. Gymnasieelever från: S:ta Ragnhildgymnasiet Täljegymnasiet i Södertälje samt Östra gymnasiet i Skogås och

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

INSAMLINGSGUIDE. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

INSAMLINGSGUIDE. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen INSAMLINGSGUIDE Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen 13 Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi - en framtid där diabetes kan botas och

Läs mer

Då är det här rätt utbildning för dig...

Då är det här rätt utbildning för dig... Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Då är det här rätt utbildning för dig... CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning

Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning 2008-06-30 1(5) Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning Härmed sänder Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset (STR-T) följande skriftliga kommentarer med anledning

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag

Content is king - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag "Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet sprogrammet Inriktningar och samhälle PER BRAHEGYMNASIET Det är en cool miljö på PB med en trevlig stämning. Jag var på öppet hus och hade också hört mycket bra om skolan. Det var också en kompis som skulle

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola Läsåret 2013/2014 sida 1 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs

Läs mer

RESULTATAVTAL MELLAN ÅBO AKADEMI OCH UNDERVISNINGSMINISTERIET FÖR ÅREN 2001-2003

RESULTATAVTAL MELLAN ÅBO AKADEMI OCH UNDERVISNINGSMINISTERIET FÖR ÅREN 2001-2003 UNDERVISNINGSMINISTERIET 6.9.2000 RESULTATAVTAL MELLAN ÅBO AKADEMI OCH UNDERVISNINGSMINISTERIET FÖR ÅREN 2001-2003 MÅL FÖR VERKSAMHETEN Universitetens gemensamma mål Universitetens uppgifter anges i universitetslagen.

Läs mer

Valberedd 2015 Din guide till valet!

Valberedd 2015 Din guide till valet! Valberedd 2015 Din guide till valet! 1 Valberedd 2015 Din guide till valet! Vad är valet? På måndag 23/11 kommer vi att rösta om vilka som ska sitta i förbundsstyrelsen år 2016! Vi i valberedningen har

Läs mer

Styrelsen har ordet. Göteborgsaktivisten Nr.8 201 2. Innehåll: styrelsen har ordet Distriktet Ungdomsverksamhet Utbildningar Månadens grupp i fokus

Styrelsen har ordet. Göteborgsaktivisten Nr.8 201 2. Innehåll: styrelsen har ordet Distriktet Ungdomsverksamhet Utbildningar Månadens grupp i fokus Göteborgsaktivisten Nr.8 201 2 Innehåll: styrelsen har ordet Distriktet Ungdomsverksamhet Utbildningar Månadens grupp i fokus D å har snart en till månad paserat och vi går djupare in i hösten. Här i Göteborgsdistriktet

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många

Läs mer

Låt kunderna göra jobbet!

Låt kunderna göra jobbet! Låt kunderna göra jobbet! Innehållsförteckning Inledning...4 Vad är referensprogrammet?...6 250 gånger 250-regeln...8 ABC-listan...10 Ha mig i åtanke...12 Bevara kontakten!...14 - Årsplan för utskick...16

Läs mer

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande Helsingfors 15.11.2017 Riksdagens kulturutskott siv@eduskunta.fi Ärende: Referens: Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande regeringens proposition till riksdagen RP 114/2017 med förslag

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Som anhörigkonsulent och enhetschef

Som anhörigkonsulent och enhetschef Med en röd fåtölj i centrum Anhörigcentrum i Örebro genomförde under september månad 2008 ett intensivt marknadsföringsarbete. På TV4 sändes en reklamfilm och ute på stan i Örebro har anhörigsamordnare

Läs mer

10 tips för ökad försäljning

10 tips för ökad försäljning 10 tips för ökad försäljning Innehållsförteckning Tips 1 Kundvård...3 Tips 2 Vad har du egentligen på gång?...4 Tips 3 Ställ jobbiga frågor...5 Tips 4 När tiden inte räcker till...6 Tips 5 Låt kunden skriva

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Distansundervisning. Anna Anu Viik. tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige

Distansundervisning. Anna Anu Viik. tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige Distansundervisning Anna Anu Viik tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige Utmaningar! Grupperna är ofta heterogena! Modersmål är inte ett schemalagt

Läs mer

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Peter M Senge Johanna Söderström Hur ska en organisation se ut för att bli framgångsrik? Svaret Senge ger i boken är att den ska vara en lärande

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Öppna universitetet vid Åbo Akademi. Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo

Öppna universitetet vid Åbo Akademi. Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo Öppna universitetet vid Åbo Akademi 11.5.2018 1 Grundades 1918 Åbo Akademi kort information om universitetet 5500 grundexamensstuderande och 780 forskarstuderande Examina under 2017 500 magistrar och 66

Läs mer