Klimatforskning i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimatforskning i Sverige"

Transkript

1 Klimatforskning i Sverige RAPPORT

2 Klimatforskning i Sverige

3 Beställningsadress Naturvårdsverket Kundtjänst SE Stockholm, Sweden Tfn: Fax: Internet-hemsida: Miljöbokhandeln: ISBN ISSN Naturvårdsverket Pdf: 2002/01

4 KLIMATFORSKNING I SVERIGE En rapport till Naturvårdsverket november 2001

5 Högskole- och forskningsinformation AB (35) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 KLIMATFORSKNING I SVERIGE BAKGRUND Genomförande Särskilda frågor Undersökningsdesign RESULTATREDOVISNING Forskningssystemet Samordning Utförare FORSKNINGENS INRIKTNING OCH OMFATTNING KLIMATPROCESSER OCH KLIMATSYSTEM, INKLUSIVE PALEOKLIMATOLOGISKA STUDIER Utförare Forskning direkt inriktad på klimat inom området "Klimatprocesser och klimatsystem, inkl. paleoklimatologiska studier Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Klimatprocesser och klimatsystem, inkl. paleoklimatologiska studier" Finansiärer MODELLERING OCH PROJICERINGAR, INKLUSIVE GENERELLA CIRKULATIONSMODELLER Utförare Forskning direkt inriktad på klimatsystemet inom området "Modellering och projiceringar, inkl. generella cirkulationsmodeller" Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Modellering och projiceringar, inkl. generella cirkulationsmodeller" Finansiärer FORSKNING KRING MILJÖEFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR Utförare Forskning direkt inriktad på klimat inom området "Miljöeffekter av klimatförändringar" Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Miljöeffekter av klimatförändringar" Finansiärer SOCIOEKONOMISKA ANALYSER, INKLUSIVE ANALYSER AV BÅDE EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH MÖJLIGA ÅTGÄRDER Utförare Forskning direkt inriktad på klimat inom området "Socioekonomiska analyser" Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Socioekonomiska analyser Finansiärer FOU KRING ÅTGÄRDER OCH ANPASSNING Utförare Forskning direkt inriktad på klimat inom området "Åtgärder och anpassning" Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Åtgärder och anpassning" Finansiärer SAMMANFATTNING BILAGA 1. FORSKARKLUSTER INOM DE OLIKA INRIKTNINGARNA...31 Forskarkluster inom område 1 Klimatprocesser och klimatsystem, inklusive paleoklimatologiska studier...31 Forskarkluster inom område 2 Modellering och projiceringar, inklusive generella cirkulationsmodeller...32 Forskarkluster inom område 3 Forskning kring miljöeffekter av klimatförändringar...33 Forskarkluster inom område 4 Socioekonomiska analyser, inklusive analyser av både effekter av klimatförändringar och möjliga åtgärder...35 Forskarkluster inom område 5 FoU kring åtgärder och anpassning...35

6 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Figurförteckning Figur 1: Förändringar inom forskningsfinansiärernas organisation Figur 2: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Klimatprocesser ", största utförare Figur 3: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Klimatprocesser ", kön hos projektledare Figur 4: Forskning med relevans för klimat inom området "Klimatprocesser.", största utförare Figur 5: Forskning med relevans för klimat inom området "Klimatprocesser ", kön hos projektledare Figur 6: Finansiärer av direkt och relevant forskning inom området "Klimatprocesser " Figur 7: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området " Modellering " avseende typ av finansiärer och utförare Figur 8: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Modellering ", kön hos projektledare Figur 9: Forskning med relevans för klimat inom området "Modellering ", största utförare Figur 10: Forskning med relevans för klimat inom området "Modellering ", kön hos projektledare Figur 11: Finansiärer av direkt och relevant forskning inom området "Modellering och prognoser" 18 Figur 12: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Miljöeffekter " avseende typ av finansiärer och utförare Figur 13: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Miljöeffekter " kön hos projektledare Figur 14: Forskning med relevans för klimat inom området "Miljöeffekter.", största utförare 21 Figur 15: Forskning med relevans för klimat inom området "Miljöeffekter av klimatförändringar", kön hos projektledare Figur 16: Finansiärer av direkt och relevant forskning inom området "Miljöeffekter av klimatförändringar" Figur 17: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Socioekonomiska analyser" avseende typ av finansiärer och utförare Figur 18: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Socioekonomiska analyser" kön hos projektledare Figur 19: Forskning med relevans för klimat inom området Socioekonomiska analyser största utförare Figur 20: Forskning med relevans för klimat inom området Socioekonomiska analyser, kön hos projektledare Figur 21: Finansiärer av direkt och relevant forskning inom området Socioekonomiska analyser 25 Figur 22: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området avseende "Åtgärder/anpassning", utförande organisation Figur 23: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Åtgärder/anpassning", kön hos projektledare Figur 24: Forskning med relevans för klimat inom området "Åtgärder/anpassning, största utförare Figur 25: Forskning med relevans för klimat inom området "Åtgärder och anpassning, kön hos projektledare Figur 26: Finansiärer av direkt och relevant forskning inom området Åtgärder/anpassning Figur 27: Utförare av klimatforskning i Sverige, alla forskningstyper... 29

7 Högskole- och forskningsinformation AB (35) 1 Klimatforskning i Sverige Bakgrund Naturvårdsverket har fått regeringens uppdrag att sammanställa och redovisa material till den svenska nationalrapporten till Klimatkonventionen (Third National Communication, NC3). I detta uppdrag ingår att redovisa den forskning kring klimat med svensk finansiering. Delar av föreliggande rapport ingår i NC Genomförande Undersökningen har genomförts i form av en tvåstegsmodell. I ett första steg har en förfrågan skickats till kända och möjliga finansiärer av klimatrelaterad forskning. (Bilaga 1). Finansiärerna har ombetts lämna information om de projekt man finansierat som har klimatrelevans och som har bedrivits under perioden I ett andra steg har de projektledare som redovisats av finansiärerna tillfrågats huruvida de genomfört annan forskning med relevans för klimatfrågan, och ombetts lämna uppgifter om dessa projekt. Metoden innebär ingen garanti för att all klimatrelaterad forskning inventerats, men tvåstegsmodellen bedöms dock avsevärt ha ökat förutsättningarna för en god täckning. Forskning som finansieras via EU har utgjort ett särskilt problem vid inventeringen. Den FoU som delfinansierats via EU har hittats genom den metod som beskrivits ovan. FoU som enbart finansierats via EU har varit svårare att finna, mycket beroende av att EU:s databaser över forskningsprojekt ännu inte är uppdaterad så att sökning som resulterar i de här önskade projekten går att genomföra Särskilda frågor Alla projekt som har startat tidigare än och/eller slutat senare än har räknats om ekonomiskt så att de i rapporten redovisade medlen enbart avser den undersökta perioden. Härvid har förutsatts att samma volym resurser förbrukats under varje månad i projektet. I de fall Euro har angivits som resurs har omräkningskursen satts till 8.88 Flera av de större projekten är av "paraplykaraktär". I de fall information om delprojektens utförare inte kunnat finnas har huvudorganisationen angivits som utförare. I samband med omorganisationen av forskningsrådsorganisationen bildades nya finansiärer. Medlen för 2001 har dock beslutats av den gamla organisationen, varför den ursprungliga beteckningen behållits. Klassificering av vilken forskning som skall räknas till klimatforskning har (av naturliga skäl) vållat vissa problem. Med den valda metoden har det ankommit på respektive finansiär och projektledare att bedöma huruvida den egna forskningen skall anses som klimatrelaterad eller inte. I de fall diskussion om ett projekt skall anses som relevant för klimatfrågan eller inte har följande definition använts: "Ett FoU-projekt anses klimatrelaterat om klimat finns med som förklarande eller förklarad variabel i undersökningsdesignen/projektdesignen. Detta är inte någon heltäckande definition men har den fördelen att den ställer krav på att klimat skall ha varit en ingående del i de frågeställningar som lett till projektets genomförande. Inte heller om denna definition används försvinner emellertid definitionsproblemen. Som kan ses i redovisningen trängs en lång rad projekt med vitt skilda utgångspunkter i sammanställningen - allt

8 Högskole- och forskningsinformation AB (35) ifrån ren naturvetenskaplig grundforskning inom området sedimentär geologi till mycket tillämpade utvecklingsprojekt inom fjärrvärmeområdet. Detta förhållande skall dock snarare ses som ett bevis för klimatfrågornas betydelse inom snart sagt alla samhällsområden än som ett tecken på bristande undersökningsdesign. När det gäller Statens Energimyndighet har denna myndighet ett omfattande arbete som på olika sätt kan beröra klimatfrågan. I denna redovisning har de projekt tagits med som möter definitionens krav, vilket bl.a. inneburit att ett stort antal energimotiverade projekt runt Östersjön inte tagits med Undersökningsdesign I redovisningen har materialet delats in i olika kategorier för överskådlighet och tydlighet. När det gäller variabeln "forskningstyp" är denna given från kravet på redovisning till NC3. Nedan redovisas de variabler samt möjliga variabelvärden som använts i rapporten, och dessa kategoriseringar ligger till grund för redovisningens uppläggning och slutsatser. Variabel Forskningstyp Utförare typ Finansiär typ Projektledare kön Projektet berör klimatfrågeställningar Projektets inriktning på klimatfrågor Möjliga värden Klimatprocesser och klimatsystem Modellering och prognoser inkl. GCM Forskning kring miljöeffekter av klimatförändringar Socioekonomiska analyser, inklusive analyser av både effekter av klimatförändringar och möjliga åtgärder FoU kring åtgärder och anpassade teknologier Ej svar Universitet/högskola Institut Privat företag Myndighet Utländsk utförare Kommun/Landsting Ideell organisation/branschorganisation Ej svar Fakultet Forskningsråd/stiftelser Myndigheter EU, utländska finansiärer Privata företag/stiftelser Ej svar Man Kvinna Ej svar Primärt Sekundärt Ej svar Direkt inriktat på klimatfrågor Med relevans för klimatfrågor Ej svar

9 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Denna indelning avser att bl.a. skilja mellan projekt som är huvudsakligen inriktade på klimatfrågan och projekt där klimatfrågor ingår i ett större sammanhang men där den huvudsakliga inriktningen är t.ex. energi och/eller miljö.

10 Högskole- och forskningsinformation AB (35) 2 Resultatredovisning Forskningssystemet Den klimatrelaterade forskningen återfinns såväl inom grundforskning som inom tillämpad och åtgärdsinriktad forskning. Det svenska forskningssystemet har under perioden präglats av pluralism med ett stort antal av varandra oberoende finansiärer. För att åstadkomma en stärkt organisation för forskningsfinansiering har riksdagen efter förslag av regeringen i propositionen Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering (prop. 1999/2000:81) fattat beslut om inrättandet av en ny myndighetsorganisation, vilken trädde i kraft 1 januari Syftet med den nya organisationen är att ge möjlighet till kraftsamling på viktiga vetenskapliga områden, främja samarbete mellan forskningsområden och mellan forskning och utveckling samt förbättra spridningen av information om forskning och dess resultat. Bättre villkor för att stimulera tvär- och mångvetenskapligforskning ges. Jämställdhet och etiska aspekter skall främjas. För att åstadkomma detta och för att stärka grundforskningens roll och samtidigt öka kvalitetskraven genom forskarstyre har tre forskningsråd inrättats med forskarmajoritet i styrelsen. Vetenskapsrådet(VR), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS) samt Forskningsrådet för Arbetsliv och socialvetenskap (FAS). Den behovsstyrda forskningen avses få en effektiv organisation genom inrättandet av Verket för innovationssystem, VINNOVA, med höga relevans- och kvalitetskrav. Figur 1: Förändringar inom forskningsfinansiärernas organisation Förutom dessa nya myndigheter bidrar Statens Energimyndighet och andra myndigheter samt stiftelser, varav Den Miljöstrategiska Stiftelsen MISTRA, bidrar mest till den klimatrelaterade forskningen. Naturvårdsverket saknade FoU-medel under När Naturvårdsverket återigen fick en forskningsbudget delades medel ut för år Från och med 2001 flyttas dock kommittéforskningen över till det nya forskningsrådet FORMAS. Fortsättningsvis finansierar Naturvårdsverket endast forskning till stöd för Naturvårdsverkets egen verksamhet i form av insatsområden.

11 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Inom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sidas, ansvarsområde för biståndshjälp finns forskningsorganet SAREC, som bidrar till miljöforskning och upprättandet av kompetens inom utvecklingsländer. Privata forskningsfonder och stiftelser av intresse för klimatforskningen är Kungliga Vetenskapsakademien, KVA, som bidrar med medel för logistik till bl.a. polarexpeditioner där många projekt har klimatanknytning. Wallenbergstiftelsen har bl.a. bidragit till uppbyggnaden av en mätstation av atmosfäriska gaser på Svalbard. Förutom dessa svenska finansiärer utgör EU en stor finansiär i form av medverkan i EU-projekt. Under perioden finansierades klimatforskningen huvudsakligen via det tidigare forskningsrådssystemet. Naturvetenskapliga forskningsrådet, Skogs- och jordbrukets forskningsråd, Kommunikationsforskningsberedningen och Byggforskningsrådet var alla finansiärer av klimatforskning. Förutom dessa finansiärer bidrar ett flertal internationella organisationer genom samfinansierade projekt till klimatforskning som genomförs med svenskt deltagande. Även privata stiftelser och fonder samt branschforskningsinstitut bidrar i viss mån till klimatrelaterad forskning Samordning Eftersom finansiärerna varit många i Sverige har under de senaste 15 åren samordning av miljöforskningen skett genom att alla finansiärer av miljöforskning vart tredje år fördelat forskningsansvaret mellan sig. Samarbetet har redovisats i det strategiska dokumentet Forskning och utveckling för bättre miljö. Den senaste (1998:13) kom till som ett delprojekt vid regeringsuppdraget att utreda "forskning till stöd för en hållbar utveckling" (1998:21). De sju temaområden som utpekats rymmer viss grundforskning men fokuserar på tillämpad forskning och åtgärdsforskning. Klimatrelaterad forskning återfinns inom alla temaområden utifrån ett hållbarhetsperspektiv, dock ingen direkt klimatforskning. Den nya svenska FoU organisationen innebär att anslag kommer från flera utgiftsområden och samverkan mellan flera departement bidrar till en effektivare samverkan mellan myndigheter. Syftet är också att ge möjlighet till kraftsamling på viktiga vetenskapliga områden, främja samarbete mellan forskningsområden samt förbättra spridningen av information om forskning och dess resultat. I den nya organisationen har FORMAS ett samordningsansvar för klimatforskning och för åtgärdsinriktad forskning och utveckling inom energiområdet har Energimyndigheten ett samordningsansvar. Internationellt samordnas den naturvetenskapliga forskningen om globala miljöförändringar (Global Change) genom två internationella program, International Geosphere-Biosphere Programme (IGBP) och World Climate Research Programme (WCRP). IGBP är huvudsakligen inriktat mot de geologiska, biologiska och kemiska processerna medan WCRP, fokuserar på fysikaliska processer relaterade till klimatförändringar. I Sverige samordnas forskningen genom den Svenska Nationalkommittén för IGBP/WCRP. Internationella IGBP har sitt sekretariat vid Kungliga Vetenskaps Akademien (KVA) Utförare Forskningen bedrivs huvudsakligen vid universitet och högskolor, men även till icke ringa del vid myndigheter, statliga forskningsinstitut och näringslivet. Några större aktörer är:

12 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) är en myndighet som är såväl finansiär som utförare av klimatforskning. Forskningsenheten är indelad i fyra grupper: Meteorologisk analys och prognos, Atmosfärsforskning, Oceanografi och Hydrologi. Forskningen kring miljöproblem spänner över alla disciplinerna. Rossby Centre är en separat forskningsenhet med inriktning mot regional klimatmodellering och ingår i programmet SWECLIM. IVL Svenska Miljöinstitutet AB utför forskning integrerat med tillämpning, förutsatt medverkan från näringslivet om gemensam finansiering (motfinansiering till Naturvårdsverket). Medlen till stiftelsen skall även användas för nationell finansiering av EU-projekt. Ett av IVL: s arbetsområden är klimatanalys. IVL har i tolv års tid arbetat med att ta fram underlag för att beskriva bidraget till växthuseffekten från energi-, transport-, skogs- och jordbrukssektorerna samt för enskilda företag. Analyserna innefattar dels framtagningen av emissionsunderlag för olika scenarier, dels att värdera emissionernas bidrag till växthuseffekten. I anslutning till detta har IVL tagit fram verktyg för att värdera växthusgasemissioner med varandra. I detta arbete ingår även grundläggande forskning kring ozonets klimatpåverkan. Sedan 1996 finns också Miljö- och rymdforskningsinstitutet (MRI), som inrättades med EU-medel på initiativ av Forskningsrådsnämnden. MRI består av tre program, vilka alla är mer eller mindre klimatrelaterade), atmosfärsforskning vid Institutet för Rymdfysik (Atmospheric Physics Programme), samhällsgeografisk miljöforskning (SMC -Spatial Modelling Centre) och klimatcentret (CIRC - Climate Impact Research Centre. Inom CIRC bedrivs forskning kring de grundläggande sambanden mellan klimat och olika aspekter på nordlig miljö, t.ex. ekologi och glaciär- och vegetationsdynamik över tid. Klimatarkiv som glaciärer, sjösediment och årsringar i träd undersöks, samtidigt som experimentella och analytiska försök används för att avslöja nuvarande klimatpåverkan på ekologiska och glaciologiska processer. Grundläggande förståelse för samband mellan klimat och det nordliga landskapet och dess ekologi är viktiga för att skatta sannolikheten för kommande snabba klimatförändringar i norr.

13 Högskole- och forskningsinformation AB (35) 3 Forskningens inriktning och omfattning Den klimatrelaterade forskningen delas här in i fem olika huvudområden: Klimatprocesser och klimatsystem, inklusive paleoklimatologiska studier Modellering och projicering inklusive generella cirkulationsmodeller Forskning kring miljöeffekter av klimatförändringar Socioekonomiska analyser, inklusive analyser av både effekter av klimatförändringar och möjliga åtgärder FoU om tekniker för att minska utsläppen och öka upptaget av växthusgaser samt för anpassning (åtgärder och anpassning) Sverige har inget samlat klimatforskningsprogram. Bedömningen av vad som är klimatforskning och vad som är annan forskning är inte trivial. Inom alla de fem forskningsområdena återfinns forskning som är direkt inriktad på klimatfrågan, men även FoU som har relevans för klimatfrågan men primärt är inriktad på annan verksamhet som energifrågor eller miljöfrågor d.v.s. forskning om hållbar utveckling. I denna framställning redovisas den totala klimatrelaterade FoU-verksamheten (direkt klimatforskning + klimatrelevant FoU inklusive demonstrationsprojekt = klimatrelaterad FoU), vilket bl.a. innebär att endast delar av t.ex. Energiforskningsprogrammet finns med i materialet. Den sammantagna finansieringen av klimatrelaterad FoU i Sverige under perioden uppgick till nära 633 miljoner kronor. (Se tabell 1). Av dessa medel svarade svenska myndigheter för den största delen av finansieringen. Medel till forskning med direkt inriktning på klimat och medel till FoU med relevans för klimatfrågan fördelade sig i stort sett lika med en viss övervikt för den direkt inriktade forskningen. Tabell 1: Totala medel till klimat-fou tkr Finansieringen av klimatforskningen kommer huvudsakligen från statliga anslag (inklusive forskningsstiftelsen MISTRA). Finansiering från EU, högskolornas egen finansiering, medel från privata företag och stiftelser samt uppgår totalt till 105 miljoner, eller 16% av finansieringen. Fördelningen mellan de fem forskningsområdena är inte likartad, vilket framgår av tabell 2:

14 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Tabell 2: Fördelning mellan forskningsområden tkr Totalt får forsknings- och utvecklingsarbete inom området Miljöeffekter mest finansiellt stöd, men denna FoU har i huvudsak en indirekt koppling till klimatfrågan. Samma förhållande gäller också forskning om Åtgärder och anpassning till skillnad mot forskning som avser Klimatprocesser och klimatsystem, inkl. paleoklimatologiska studier och Modellering och projiceringar inkl. generella cirkulationsmodeller, vilka huvudsakligen har direkt koppling till klimat. Det forskningsområde som erhållit de minsta resurserna är Socioekonomiska analyser, inkl. analyser av både effekter av klimatförändringar och möjliga åtgärder. Det är värt att notera att de två mest naturvetenskapligt orienterade frågeställningarna (1 och 2) tillsammans omfattar c:a 200 miljoner kronor, eller nära 31% av den totala finansieringen.

15 Högskole- och forskningsinformation AB (35) 3.1 Klimatprocesser och klimatsystem, inklusive paleoklimatologiska studier Inom området Klimatprocesser och klimatsystem, inkl. paleoklimatologiska studier har sammantaget drygt 118 miljoner kronor fördelats under perioden. Fördelning av medlen uppdelat på finansiär och utförare inom direkt forskning resp. relevant FoU framgår av tabellerna 3 och 4: Utförare Forskning direkt inriktad på klimat inom området "Klimatprocesser och klimatsystem, inkl. paleoklimatologiska studier Inom området är SMHI den största enskilda utföraren. Myndigheten intar något av en särställning i och med att man har en egen forskningsbudget som möjliggör kraftfulla riktade insatser. En stor satsning är programmet Baltic Sea Experiment (BALTEX), som är ett hydrometeorologiprojekt som genomförs delvis på SMHI. I och med att myndigheten också är kontaktpunkt för projekt med finansiering från bl.a. EU blir betydelsen av SMHI inom detta område ännu större. Bland de större projekten (räknat i termer av finansiering) inom denna kategori kan nämnas Satellite Application Facility on Climate Monitoring (Climate SAF) som är ett projekt inom ramen för EU: s meteorologiska satellitorganisation EUMETSTAT för fjärranalys av bl.a. klimatdata. SMHI är största svenska utförare. Tabell 3: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Klimatprocesser " avseende typ av finansiärer och utförare Den största utföraren är en myndighet SMHI, och den näst största utföraren är forskningsinstitut Institutet för rymdfysik. Detta gör sammantaget att den högskoleanknutna forskningen inom området blir relativt begränsad.

16 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Figur 2: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Klimatprocesser ", största utförare Om man ser till projektledarnas kön framträder här i stort sett samma bild som inom övrig naturvetenskaplig forskning andelen kvinnliga projektledare är låg. Även om uppgifter saknas för en del projekt inom denna kategori finns anledning anta att fördelningen inte skulle förändras även om dessa uppgifter fanns till hands. 1 Det förefaller osannolikt att andelen kvinnliga projektledare skulle överstiga 25 % även om uppgifter fanns för samtliga projekt. Figur 3: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Klimatprocesser ", kön hos projektledare Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Klimatprocesser och klimatsystem, inkl. paleoklimatologiska studier" Då det gäller forskning som är relevant för klimatfrågan inom denna kategori dominerar universitet och högskolor i detta fall Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för skogsekologi där det EUfinansierade projektet FORCAST (Forest Carbon Nitrogen Transactions) genomförs. Tabell 4: Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Klimatprocesser." avseende typ av finansiärer och utförare. I detta fall svarar instituten för ca en tredjedel av den utförda forskningen, och forskningsråd och stiftelser är huvudsakliga finansiärer. 1 Se personalförteckningar för forskande enheter vid SMHI och IFR så framkommer detta tämligen klart.

17 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Figur 4: Forskning med relevans för klimat inom området "Klimatprocesser.", största utförare Även Climate Impact Research Centre och institutionen för kvartärgeologi vid Lunds universitet är stora utförare inom området. Även inom detta område kan man notera att andelen kvinnliga projektledare är lågt 37%. Figur 5: Forskning med relevans för klimat inom området "Klimatprocesser ", kön hos projektledare I tabell 1 i bilaga 1 redovisas de projektledare som redovisat forskning inom området Klimatprocesser och klimatsystem, inkl. paleoklimatologiska studier Finansiärer Betydelsen av SMHI framträder klart när man studerar finansiärerna inom detta område. Tillsammans med EU och Naturvetenskapliga forskningsrådet dominerar SMHI finansiärsbilden helt.

18 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Figur 6: Finansiärer av direkt och relevant forskning inom området "Klimatprocesser "

19 Högskole- och forskningsinformation AB (35) 3.2 Modellering och projiceringar, inklusive generella cirkulationsmodeller Det andra huvudområdet inom klimatforskningen är något mindre. Som framgått av tabell 2 omfattade forskningen inom detta område knappt 78 miljoner kronor under perioden. Fördelningen av medlen uppdelat på finansiär och utförare framgår av tabell 5 och Utförare Forskning direkt inriktad på klimatsystemet inom området "Modellering och projiceringar, inkl. generella cirkulationsmodeller" Inom den del av forskningen som är direkt inriktad på klimatfrågor kännetecknas insatserna av att i huvudsak följa det mönster som gäller för naturvetenskaplig forskning i Sverige i allmänhet den bedrivs vid universitet och högskola och finansieras via forskningsråd och stiftelser. I detta fall är Stockholms universitet den största utföraren med projekt för sammantaget när 40 miljoner kronor under perioden. SMHI är även här en stor utförare. Det största enskilda projektet i den svenska satsningen i denna kategori the Swedish Climate Modelling Programme (SWECLIM), administreras och genomförs till stor del vid SMHI. Ett annat större projekt i denna kategori är Sveriges lantbruksuniversitets deltagande i Long Term Effects of CO2 increase and climate change on European Forests (LTEEF), ett sameuropeiskt projekt för att modellera förhöjda CO2-halters inverkan på skogens utveckling. Tabell 5: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Modellering " avseende typ av finansiärer och utförare

20 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Figur 7: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området " Modellering " avseende typ av finansiärer och utförare Könsfördelningen bland projektledarna är markant skev. 95% av projekten leds av män. Figur 8: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Modellering ", kön hos projektledare Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Modellering och projiceringar, inkl. generella cirkulationsmodeller" Volymen forskning avseende Modellering och prognoser som inte är direkt inriktad på klimatprocesser är begränsad sammantaget nästan 5 miljoner kronor under perioden. Tabell 6: Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Modellering " avseende typ av finansiärer och utförare. Av dessa medel utgörs huvuddelen av ett projekt rörande kolbalanser i Europa utfört vid Naturgeografiska institutionen, Lunds universitet, och Sveriges Lantbruksuniversitet. Även projekt vid Onsala observatorium, kopplat till Chalmers tekniska högskola, som rör observationsmodeller för molnstudier och sattelitbaserade studie finns med här.

21 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Figur 9: Forskning med relevans för klimat inom området "Modellering ", största utförare Som framgår av figur 10 finns nästan inga kvinnliga projektledare inom området, 99% är män. Figur 10: Forskning med relevans för klimat inom området "Modellering ", kön hos projektledare De forskare som redovisat projekt till studien återfinns i tabell 2 i bilaga Finansiärer MISTRA är den helt dominerande finansiären inom området Modellering och prognoser. Övriga finansiärer anslår sammantaget c:a 40% av den totala finansieringen. Figur 11: Finansiärer av direkt och relevant forskning inom området "Modellering och prognoser"

22 Högskole- och forskningsinformation AB (35) 3.3 Forskning kring miljöeffekter av klimatförändringar Forskningen kring miljöeffekter av klimatförändringar är relativt omfattande med en omslutning av drygt 217 miljoner kronor under perioden (Se tabell 2). Forskning som tas upp inom detta område har klimatet som en av flera förklarande faktorer. Fördelningen av medel uppdelat på finansiär och utförare framgår av tabellerna 7 och 8: Utförare Forskning direkt inriktad på klimat inom området "Miljöeffekter av klimatförändringar" Den FoU som är direkt inriktad på klimatfrågan inom detta område är den mindre delen av satsningen. Sammantaget 89 miljoner kronor har satsats inom området under perioden Sveriges Lantbruksuniversitets, SLU, och CIRC (Climate Impact Research Center) är största utförare med drygt 37 miljoner kronor vardera under perioden. Tabell 7: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Miljöeffekter " avseende typ av finansiärer och utförare Figur 12: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Miljöeffekter " avseende typ av finansiärer och utförare Inte heller inom detta område är andelen kvinnliga projektledare framträdande. Även om uppgifter saknas för en del projekt uppgår inte andelen till mer än 7%.

23 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Figur 13: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Miljöeffekter " kön hos projektledare Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Miljöeffekter av klimatförändringar" När det gäller miljöeffekter av klimatförändringar är en stor del av FoU-verksamheten inte direkt inriktad på klimatfrågor, men forskningen har relevans för området. Detta syns tydligt i finansieringsbilden, där nära 129 miljoner kronor har gått till denna typ av FoU under perioden. Tabell 8: Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Miljöeffekter " avseende typ av finansiärer och utförare. Universitet och högskolor är största utförare även vad gäller forskning med relevans för klimatfrågan, men här syns även att privata företag har en förhållandevis stor andel. I praktiken handlar detta i hög grad om energiforskningsprojekt som har beröring med klimatfrågan och som finansierats av Byggforskningsrådet. Det handlar emellertid också om projekt som tidigare startats inom ramen för Närings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK) verksamhet och som nu administreras av Statens energimyndighet (STEM). Spridningen bland finansiärer och utförare är stor jämfört med övriga forskningsområden.

24 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Figur 14: Forskning med relevans för klimat inom området "Miljöeffekter.", största utförare Att utförarna till dels ser annorlunda ut än inom övriga forskningsområden spelar emellertid ingen roll när det gäller könsfördelningen hos projektledaren. Även inom detta område är andelen kvinnliga projektledare mycket lågt, 11 %. Figur 15: Forskning med relevans för klimat inom området "Miljöeffekter av klimatförändringar", kön hos projektledare De forskare som redovisat projekt under denna kategori återfinns i tabell 3 i bilaga Finansiärer Inom detta område syns tydligt genomslaget av energiforskningssatsningarna.. MISTRA är visserligen den dominerande finansiären, men Byggforskningsrådet, Energimyndigheten och samfinansieringspartner Elforsk syns också tydligt inom finansiärsredovisningen.

25 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Figur 16: Finansiärer av direkt och relevant forskning inom området "Miljöeffekter av klimatförändringar"

26 Högskole- och forskningsinformation AB (35) 3.4 Socioekonomiska analyser, inklusive analyser av både effekter av klimatförändringar och möjliga åtgärder De socioekonomiska studierna är det område som erhåller det minsta stödet i den svenska klimatforskningen. Satsningar inom detta område skall bl.a. belysa frågor som gäller politikens möjligheter att påverka klimatförändringar (styrmedelsforskning), men också klimatförändringarnas betydelse för olika grupper i samhället. Fördelning av medlen uppdelat på finansiär och utförare framgår av tabell 9 och Utförare Forskning direkt inriktad på klimat inom området "Socioekonomiska analyser" Enbart drygt 4 miljoner kronor har gått till forskning som direkt är inriktad på klimatfrågorna inom denna kategori under perioden. Detta motsvarar c:a 2 heltidstjänster per år. Tabell 9: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Socioekonomiska analyser" avseende typ av finansiärer och utförare När det gäller direkt inriktad forskning inom detta område är det myndigheter som finansierar forskning vid universitet och högskolor. I huvudsak är detta finansiering ett projekt som berör analyser av styrmedel inom klimatområdet. Stockholms universitet och SLU har i stort sett varit enda utförare av de medel som fördelats. Figur 17: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Socioekonomiska analyser" avseende typ av finansiärer och utförare

27 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Alla projektledare i de berörda projekten har varit män. Figur 18: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Socioekonomiska analyser" kön hos projektledare Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Socioekonomiska analyser Forskning med relevans för klimatfrågan inom området har varit synnerligen begränsad under perioden. Dock kan vissa program innehålla forskning som borde ha bokförts under denna rubrik, men där programmets huvudinriktning anger något annat. Tabell 10: Forskning relevant för klimatfrågan inom området Socioekonomiska analyser avseende typ av finansiärer och utförare FoU med relevans för klimatfrågan har bedrivits i liten omfattning och då framförallt vid två statliga institut, men även vid ett privat företag.

28 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Figur 19: Forskning med relevans för klimat inom området Socioekonomiska analyser största utförare Även inom detta område är den manliga dominansen tydlig, 93 % av projektledarna är män. Figur 20: Forskning med relevans för klimat inom området Socioekonomiska analyser, kön hos projektledare Finansiärer Figur 21: Finansiärer av direkt och relevant forskning inom området Socioekonomiska analyser Energimyndigheten, som har ett sektorsansvar inom energiområdet, har satsat mest medel på forskningsprogram inom klimatområdets samhällsvetenskapliga gren. Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) har satsat 10 Mkr per år under redovisade period, varav flertalet projekt hade en socioekonomisk inriktning. Tillika har en relativt stor del av forskningen inom området finansierats av EU.

29 Högskole- och forskningsinformation AB (35) 3.5 FoU kring åtgärder och anpassning Den sammantaget största satsningen inom svensk klimatforskning görs inom området FoU kring åtgärder och anpassning. Detta är emellertid också ett område där insatserna i hög grad har relevans för klimatfrågorna men enbart i mindre grad är direkt inriktade på dessa. Insatsernas huvudsakliga inriktning ligger i stället på miljöförbättrande åtgärder och energieffektivisering. Fördelning uppdelat på finansiär och utförare framgår av tabell 11 och Utförare Forskning direkt inriktad på klimat inom området "Åtgärder och anpassning" Som framgår av tabellen 11 samt figur 22 bedrivs nästan all forskning inom området vid universitet och högskola. Nästan hela beloppet går till satsningen på Ångström Solar Center vid Uppsala universitet, avseende utveckling av solenergiteknik för ett hållbart energisystem, vilket finansieras av MISTRA och Energimyndigheten. En annan stor satsning som går till SLU, avser att minska växthusgaser genom skötselåtgärder inom skogsbruket. Även här är MISTRA och Energimyndigheten finansiärer. Tabell 11: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Åtgärder/anpassning" avseende typ av finansiärer och utförare Figur 22: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området avseende "Åtgärder/anpassning", utförande organisation Alla projektledare inom området är män.

30 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Figur 23: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Åtgärder/anpassning", kön hos projektledare Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Åtgärder och anpassning" Den totalt sett största ekonomiska satsningen inom klimatområdet görs i form av FoU med relevans för klimatfrågan inom området Åtgärder och anpassning. 148 av de totala 632 miljonerna har använts till detta ändamål under perioden. Tabell 12: Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Åtgärder/anpassning avseende finansiärer och utförare Av tabellerna 11 och 12 framgår tydligt att en viss del av forskningsmedlen inom denna kategori utgörs av stöd till utländska utförare. Detta är huvudsakligen Statens energimyndighets stöd till klimatpolitiskt motiverade insatser av utvecklings- och demonstrationskaraktär runt Östersjön. (Ej lån/krediter). Figur 24: Forskning med relevans för klimat inom området "Åtgärder/anpassning, största utförare

31 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Även om utförarna är av olika kategori (och av olika nationalitet) förefaller könsfördelningen bland projektledare vara densamma. Enbart 2% av projektledarna är kvinnor. Figur 25: Forskning med relevans för klimat inom området "Åtgärder och anpassning, kön hos projektledare Finansiärer Figur 26: Finansiärer av direkt och relevant forskning inom området Åtgärder/anpassning MISTRA och Energimyndigheten ansvarar för i stort sett all finansiering inom detta område. MISTRA bidrar till ett fåtal stora projekt medan Energimyndigheten huvudsakligen bidrar till klimatpolitiskt motiverat stöd till länderna runt Östersjön samt stöd till Ångström Solar Center.

32 Högskole- och forskningsinformation AB (35) 4 Sammanfattning Klimaforskning i Sverige under perioden kännetecknas av många utförare, många finansiärer och forskning som är såväl direkt inriktad på klimatfrågor och sådan forskning som har relevans för klimatfrågan men huvudsakligen är inriktad på andra områden. Det totala omfånget på FoU-satsningar uppgick under perioden till nästan 634 miljoner kronor. Universitet och högskola är dominerande utförare, men en för svenska förhållanden mycket hög andel av forskningen (24 %) utförs av institut och myndigheter. Vad gäller klimatforskning är det myndigheten SMHI och institutet CIRC som är de enskilt mest betydelsefulla utförarna. Betydelsen av detta är svår att uppskatta. Enligt svensk forskningsdoktrin har forskning vid institut ansetts missgynna kopplingen mellan forskning och grundutbildning, och detta har också varit det traditionella argumentet mot att samla resurser för forskning vid institut. Samtidigt visar exempel från övriga Europa, framförallt Tyskland, på att forskning som bedrivs vid institut kan var mycket framgångsrik. En reflektion är att vi inom klimatforskningen kanske ser ett område där den traditionella svenska modellen där högskolan är samhällets forskningsinstitut har satts åt sidan. Figur 27: Utförare av klimatforskning i Sverige, alla forskningstyper Som framgår av figur 27 svarar myndigheter och institut för när 150 miljoner kronor under perioden, vilket får anses vara en mycket hög siffra. Till dels förklaras denna höga siffra av ett antal stora projekt med industrianknytning, t.ex. Träforskningsinstitutets MISTRA-finansierade projekt kring nya former för pappersmassetillverkning. Inom den forskning som är direkt inriktad på klimatfrågor är frågeställningar inom området klimatprocesser/klimatsystem samt området miljöeffekter dominerande. Tillsammans utgör dessa två områden 58 % av forskningsinsatserna.

33 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Bland finansiärerna intar den Miljöstrategiska stiftelsen (MISTRA) en särställning både vad avser direkt klimatforskning som när den klimatrelevanta forskning räknas in. SMHI har även som finansiär en betydande ställning, särskilt om man enbart ser till den direkta klimatforskningen. En observation i sammanhanget är (återigen) den ojämna könsfördelningen bland projektledarna. Oberoende av typ av utförare och typ av inriktning på projekt är män helt dominerande som projektledare. Detta säger ingenting om hur fördelningen ser ut på forskarnivå eller inom projekten, men det visar att klimatforskning i detta avseende inte skiljer sig från övrig naturvetenskaplig forskning eller miljöinriktad forskning. Inom den del av forskningen som är direkt inriktad på klimatfrågor kännetecknas insatserna av att i huvudsak följa det mönster som gäller för naturvetenskaplig forskning i Sverige i allmänhet den bedrivs vid universitet och högskola och finansieras via forskningsråd och stiftelser.

34 Högskole- och forskningsinformation AB (35) 5 Bilaga 1. Forskarkluster inom de olika inriktningarna Forskarkluster inom område 1 Klimatprocesser och klimatsystem, inklusive paleoklimatologiska studier Utförare Underutförare Projektledare Antal projekt Climate Impact Research Centre Hall, Roland 2 Göteborgs universitet Analytisk och marin kemi Alatalo, Juha 1 Göteborgs universitet Analytisk och marin kemi Anderson, Leif 3 Göteborgs universitet Geovetenskaper Ingolfsson, Olafur 3 Göteborgs universitet Marin geologi Malmgren, Björn 1 Göteborgs universitet Marin geologi Schmitz, Birger 1 Göteborgs universitet Naturgeografi Wyser, Klaus 1 Göteborgs universitet Naturgeografi Chen, Deliang 2 Göteborgs universitet Oceanografi Björck, Göran 1 Institutet för rymdfysik SSC Esrange Stebel, Kerstin 1 Institutet för rymdfysik SSC Esrange Kirkwood, Sheila 11 Institutet för rymdfysik Eliasson, Lars 1 Institutet för rymdfysik Raffalski, Uwe 1 IVL Altenstedt, Johanna 1 IVL Skärby, Lena 1 Lunds universitet Geologi Hjort, Christian 1 Lunds universitet Kvartärgeologi Möller, Per 1 Lunds universitet Kvartärgeologi Sandgren, Per 1 Lunds universitet Kvartärgeologi Wohlfarth, Barbara 7 Lunds universitet Kärnfysik Martinsson, Bengt 1 Lunds universitet Naturgeografi Lindroth, Anders 1 Lunds universitet Paleoekologiska laboratoriet Berglund, Björn 1 Lunds universitet Paleoekologiska laboratoriet Hammarlund, Dan 1 Lunds universitet Paleoekologiska laboratoriet Rundgren, Mats 2 Stockholms universitet Geologi och geokemi Andrén, Thomas 1 Stockholms universitet Geologi och geokemi Arnold, Eve 1 Stockholms universitet Geologi och geovetenskaper Backman, Jan 1 Stockholms universitet Kvartärgeologi Stroeven, Arjen 1 Stockholms universitet Kvartärgeologi Wastegård, Stefan 1 Stockholms universitet Meteorologi Hansson, Margareta 1 Stockholms universitet Meteorologi Nilsson, Douglas 1 Stockholms universitet Meteorologi Noone, Kevin 1 Stockholms universitet Naturgeografi Holmgren, Karin 1 Stockholms universitet Naturgeografi Holmlund, Per 1 Stockholms universitet Naturgeografi Karlén, Wibjörn 1 Stockholms universitet Naturgeografi Kleman, Johan 1 Stockholms universitet Naturgeografi Moberg, Anders 1 Stockholms universitet Naturgeografi Rosqvist, Gunhild 1 Stockholms universitet Naturgeografi Jansson, Peter 2 Stockholms universitet Bodén, Per 1

35 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Sveriges lantbruksuniversitet Ekologi och miljövård Persson, Tryggve 2 Sveriges lantbruksuniversitet Skogsekologi Grip, Harald 1 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Andersson, Tage 1 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Omstedt, Anders 1 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Werscheck, Martin 1 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut van Lammeren, André 2 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Ågren, Maria 2 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Ej, Uppgift 3 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Karlsson, Karl-Göran 3 Uppsala universitet Geocentrum Aldahan, Ala A. 1 Uppsala universitet Hydrologi Xu, Chong-Yu 1 Uppsala universitet Meteorologi Smedman, Ann-Sofi 1 Uppsala universitet Naturgeografi Pohjola, Veijo 1 Växjö universitet Biovetenskaper och processteknik Lemdahl, Geoffrey 2 Forskarkluster inom område 2 Modellering och projiceringar, inklusive generella cirkulationsmodeller Utförare Underutförare Projektledare Antal projekt Chalmers tekniska högskola Onsala observatorium Eriksson, Patrick 1 Chalmers tekniska högskola Onsala observatorium Elgered, Gunnar 12 Göteborgs universitet Oceanografi Björck, Göran 1 IVL Lindskog, Anne 1 Kungl. tekniska högskolan Anläggning och miljö Jansson, Per-Erik 1 Lunds universitet Ekologiska institutionen Sykes, Martin T. 1 Lunds universitet Naturgeografi Lindroth, Anders 4 Lunds universitet Paleoekologiska laboratoriet Holmquist, Björn 1 Stockholms universitet Geologi och geovetenskaper Backman, Jan 2 Stockholms universitet Institutet för tillämpad miljöforskning Ström, Johan 1 Stockholms universitet Meteorologi Nilsson, Douglas 1 Stockholms universitet Meteorologi Svensson, Gunilla 1 Stockholms universitet Meteorologi Tjernström, Michael 1 Stockholms universitet Meteorologi Källén, Erland 6 Sveriges lantbruksuniversitet Ekologi och miljövård Ågren, Göran 1 Sveriges lantbruksuniversitet Markvetenskap Lewan, Elisabet 1 Sveriges lantbruksuniversitet Skoglig produktionsekologi Linder, Sune 1 Sveriges lantbruksuniversitet Skoglig vegetationsekologi Hörnberg, Greger 1 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Rossby Center Rummukanien, Markku 6 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Ågren, Maria 1 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Gardelin, Marie 2 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Josefsson, Weine 2 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Karlsson, Karl-Göran 2 Uppsala universitet Hydrologi Xu, Chong-Yu 1 Uppsala universitet Hydrologi Halldin, Sven 2 Uppsala universitet Meteorologi Smedman, Ann-Sofi 2

36 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Forskarkluster inom område 3 Forskning kring miljöeffekter av klimatförändringar Utförare Underutförare Projektledare Antal projekt A Söderström & Partner HB Söderström, Bengt 1 Byggforskningsrådet Save, Ulla 1 Byggforskningsrådet Waldén, Gabrielle 3 Byggforskningsrådet Gavatin, Margareta 6 Chalmers tekniska högskola Eriksson, Bengt Erik 1 Chalmers tekniska högskola Larsson, Bengt 1 Christer Nordström Arkitektkontor Nordström, Christer 2 Climate Impact Research Centre Callaghan, Terry 7 Cukurova University Evliya, Hunay 1 Dahlgren Bengt AB Nilson, Anders 4 Elforsk AB Montin, Stefan 5 Förlags AB VVS Fridén, Ramon 1 Göteborg Energi AB Eek, Hans 7 Göteborgs universitet Botanik Wallin, Göran 1 Göteborgs universitet Vetenskapsteori Elzinga, Aant 1 Göteborgs universitet Wulff, Agneta 1 Högskolan Dalarna Centrum För Solenergiforskning Henning, Annette 1 Högskolan Dalarna Socialantropologi Borgström, Bengt-Erik 2 Högskolan Dalarna Berg, Per E O 1 Högskolan Dalarna Rönnelid, Mats 2 Högskolan i Gävle Byggd miljö Glaumann, Mauritz 1 Högskolan i Gävle Byggd miljö Sandberg, Mats 1 Högskolan i Gävle Byggd miljö Knez, Igor 2 Högskolan i Gävle Byggd miljö Löfberg, Hans-Allan 3 Högskolan i Gävle Byggd miljö Norlén, Urban 6 Högskolan i Halmstad Arbetsvetenskap Hansson, Agneta 7 Högskolan på Gotland Utbildning och forskning Broström, Tor 2 IEA Caddet Van Hoof, Guus 1 IEA Caddet Litt, John 12 IEA Solar Heating And Cooling Bosselaar, Lex 19 IEA Solar Heating And Cooling De Herde, André 19 IVL Ekstrand, Sam 1 IVL Klemedtsson, Leif 1 IVL Lindskog, Anne 1 KanEnergi - Mats Rydehell AB Rydehell, Mats 1 K-Konsult Energi Stockholm AB Isaksson, Hans 2 Kungl. tekniska högskolan Anläggning och miljö Jansson, Per-Erik 2 Kungl. tekniska högskolan Byggnader och installationer Isakson, Per 1 Kungl. tekniska högskolan Byggnadsteknik Johannesson, Gudni 2 Kungl. tekniska högskolan Energiteknik Lundqvist, Per 1 Kungl. tekniska högskolan Infrastruktur och samhällsplanering Olerup, Brita 3 Kungl. tekniska högskolan Kemiteknik Setterwall, Fredrik 1 Kungl. tekniska högskolan Kemiteknik Frostell, Björn 3

37 Högskole- och forskningsinformation AB (35) LGM Consult AB Månsson, Lars-Göran 1 LOWTE AB Platell, Peter 4 Luleå tekniska universitet Vattenteknik Gehlin, Signhild 1 Luleå tekniska universitet Vattenteknik Nordell, Bo 14 Luleå tekniska universitet Wall, Maria 3 Lunds universitet Byggnadsfysik Svensson, Anders 4 Lunds universitet Byggnadskonstruktion Källblad, Kurt 1 Lunds universitet Byggnadskonstruktion Thormark, Catarina 1 Lunds universitet Byggnadskonstruktion Fredlund, Bertil 3 Lunds universitet Ekologiska institutionen Carlsson, Bengt 1 Lunds universitet Ekologiska institutionen Granéli, Wilhelm 1 Lunds universitet Ekologiska institutionen Wallen, Bo 1 Lunds universitet Ekologiska institutionen Christensen, Torben R. 2 Lunds universitet Ekologiska institutionen Sykes, Martin T 2 Lunds universitet Energihushållning Pyrko, Jurek 2 Lunds universitet Fysik Swietlicki, Erik 1 Lunds universitet Fysiologisk botanik Bornman, Janet F. 1 Lunds universitet Geologi Snowball, Ian 2 Lunds universitet Matematisk fysik Hellström, Göran 2 Lunds universitet Miljö- och energisystem Gustavsson, Leif 1 Lunds universitet Naturgeografi Bärring, Lars 1 Lunds universitet Naturgeografi Lindroth, Anders 2 Lunds universitet Plantekologi Nihlgård, Bengt 1 Lunds universitet Teknisk geologi Andersson, Olof 3 Profu AB Rydén, Bo 2 Promandat AB Westling, Hans 2 Scandiaconsult VVS-Teknik AB Andersson, Johnny 1 Statens geotekniska institut Rydell, Bengt 1 Statens geotekniska institut Rosén, Bengt 3 Stockholms universitet Institutet för tillämpad miljöforskning dewit, Cynthia 1 Stockholms universitet Institutet för tillämpad miljöforskning Johanson, Christer 1 Stockholms universitet Meteorologi Holmen, Kim 1 Stockholms universitet Meteorologi Nilsson, Douglas 3 Stockholms universitet Meteorologi Rodhe, Henning 4 Svenska Solenergiföreningen Dalenbäck, Jan-Olof 1 Sveriges lantbruksuniversitet Ekologi och miljövård Ågren, Göran 2 Sveriges lantbruksuniversitet Ekologi och miljövård Persson, Tryggve 5 Sveriges lantbruksuniversitet Ekologi och växtproduktionslära Tuvesson, Magne 9 Sveriges lantbruksuniversitet Jordbrukets biosystem och teknologi Jilar, Torbjörn 2 Sveriges lantbruksuniversitet Produktionsekologi Sindenberg, Ingela 1 Sveriges lantbruksuniversitet Skoglig genetik och växtfysiologi Nilsson, Jan-Erik 4 Sveriges lantbruksuniversitet Skoglig marklära Olsson, Mats 2 Sveriges lantbruksuniversitet Skoglig produktionsekologi Linder, Sune 11 Sveriges lantbruksuniversitet Skoglig vegetationsekologi Segerström, Ulf 1

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Elisabet Göransson 2012-03-26 Om Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande har till uppgift att främja

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Forskare och praktiker som medverkar i boken

Forskare och praktiker som medverkar i boken Forskare och praktiker som medverkar i boken Kjell Aleklett, professor i fysik, Uppsala Ellen Almers, doktorand i didaktik, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping Christian Azar, professor

Läs mer

riksrevisionen granskar: hållbar utveckling klimat Svensk klimatforskning vad kostar den och vad har den gett? rir 2012:2

riksrevisionen granskar: hållbar utveckling klimat Svensk klimatforskning vad kostar den och vad har den gett? rir 2012:2 riksrevisionen granskar: hållbar utveckling klimat Svensk klimatforskning vad kostar den och vad har den gett? rir 2012:2 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING

FORSKNINGSFINANSIERING FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet

Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet Datum 2012-02-01 Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet Ett förvaltande organ är den juridiska person som förvaltar ett bidrag som Vetenskapsrådet betalar ut. Nedan listas

Läs mer

Klimat- och miljöforskning i Grekland

Klimat- och miljöforskning i Grekland Klimat- och miljöforskning i Grekland BULGARIEN NAVARINO ENVIRONMENTAL OBSERVATORY TURKIET Forskningsstationen inrymmer bostäder, arbetsplatser och andra faciliteter som är nödvändiga för forskning och

Läs mer

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED 2009-2012 SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED är ett treårigt internationellt projekt, som påbörjades i september 2009 och pågår till augusti 2012. Projektets syfte

Läs mer

MB AO Bygg. Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson Sammankallande AO Bygg 0733-376547. Region Mellersta Mats Skog 0733-375145

MB AO Bygg. Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson Sammankallande AO Bygg 0733-376547. Region Mellersta Mats Skog 0733-375145 Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson AO Bygg 0733-376547 Region Bygg Väst & Region Bostad Väst Sam Ekman Informatör AO Bygg 0733-373423 Region Mellersta Mats Skog 0733-375145 Region

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

2009-03-12. Den svenska hydrologiska tjänsten 1908-2008 Gunlög Wennerberg

2009-03-12. Den svenska hydrologiska tjänsten 1908-2008 Gunlög Wennerberg Den svenska hydrologiska tjänsten 1908-2008 Gunlög Wennerberg Axel Wallén, hydrologisk chef 1908-1919 chef för SMHA 1919-1935 Riksdagsbeslut om Porjus 1910 Porjus 2007 Bollnäs 1909 och 1916 Kronologi

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd önskar Filippa Myrbäck, SKL, Helene Bogren, Boverket, Pia Lindeskog, Folkhälsomyndigheten och Eva Renhammar, Malmö stad Hållpunkter för 09.50-11:00 09.50

Läs mer

Undersökning i fält av stabiliseringseffekt i organisk jord och lera. Svensk Djupstabilisering Swedish Deep Stabilization Research Centre

Undersökning i fält av stabiliseringseffekt i organisk jord och lera. Svensk Djupstabilisering Swedish Deep Stabilization Research Centre Svensk Djupstabilisering Swedish Deep Stabilization Research Centre Arbetsrapport 12 2000-02 Undersökning i fält av stabiliseringseffekt i organisk jord och lera Tobias Hansson Yvonne Rogbeck Leif Säfström

Läs mer

Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen

Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen Jenny Gode 1 Tänkbara konsekvenser för energisektorn av klimatförändringar Finansiärer: Elforsk, STEM, NV Elforsk rapport 07:39 Huvudförfattare:

Läs mer

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering RA-MS 2007:68 Riksarkivets föreskrifter om upphävande av vissa myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och överlämnande

Läs mer

Energisystemforskning. Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson

Energisystemforskning. Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson Energisystemforskning Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson Innehåll 1. Energimyndighetens finansiering 2. Energisystemforskning 3. Program inom energisystemforskning

Läs mer

Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a

Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a Serie RO (Rapport Oceanografi) The series of RO (Reports of Oceanography) 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Svenska Föreningen för Limnologi. och SMHI. hälsar dig varmt välkommen till. Vattendagarna 2004

Svenska Föreningen för Limnologi. och SMHI. hälsar dig varmt välkommen till. Vattendagarna 2004 Svenska Föreningen för Limnologi och SMHI hälsar dig varmt välkommen till Vattendagarna 2004 Förändringar i klimat och vattenflöden Effekter på vattenkvalitet och biologi 23-24 november, Louis De Geer

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM STORA OCH SMÅ RESULTAT NÅGRA EXEMPEL Utveckling av en ny giftfri båtbottenfärg Bättre skördar med hjälp av mikroorganismer Fokus på etik-

Läs mer

12,8 miljarder till forskning oanvända

12,8 miljarder till forskning oanvända Svenska Dagbladet, 10 februari 2011 12,8 miljarder till forskning oanvända Hela 12 miljarder kronor i forskningsmedel ligger på hög på landets universitet. Nu slår Riksrevisionen larm om den kraftiga ökningen

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik

Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik Hösten 2014 startas en magisterutbildning med huvudområdet byggteknik och inriktning hållbart samhällsbyggande på Högskolan i Borås. Metodutveckling av kurser

Läs mer

2 Offentlig FoU-finansiering i Sverige 1981-2012

2 Offentlig FoU-finansiering i Sverige 1981-2012 2 Offentlig FoU-finansiering i Sverige 1981-2012 Rolf Nilsson & Staffan Håkansson Sammanfattning Sverige har sedan början av 1980-talet tillhört de länder i världen där staten, som andel av BNP, satsat

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 1 Baltic Biogas Bus Project Gasskonferansen, Bergen, 5 Maj 2011 Anneli Waldén AB Storstockholms Lokaltrafik www.sl.se 2 Agenda Bakgrund Baltic Biogas Bus Projekt Strategi vid införandet av biogasbussar

Läs mer

POS 16/4-2015 Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015. S:a slag 6 omg Plac

POS 16/4-2015 Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015. S:a slag 6 omg Plac Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015 Namn / Speldag 2/4 9/4 16/4 23/4 30/4 7/5 12/5 21/5 28/5 4/6 Andersson Arne Andersson Egon Andersson Jan-Christer 76 80 73 Bengtsson Bengt-Ove 82 81 79 Bengtsson

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

POS 30/4-2015 Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015. S:a slag 6 omg Plac

POS 30/4-2015 Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015. S:a slag 6 omg Plac Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015 Namn / Speldag 2/4 9/4 16/4 23/4 30/4 7/5 12/5 21/5 28/5 4/6 Andersson Arne Andersson Egon 86 Andersson Jan-Christer 76 80 73 70 68 Bengtsson Bengt-Ove 82

Läs mer

Val som ska förrättas av valkongressen

Val som ska förrättas av valkongressen VALKONGRESSEN 24 MARS 2015 Val som ska förrättas av valkongressen FÖRSLAG FRÅN VALUTSKOTTET Förslag till protokoll från valutskottet Närvarande Lilly Bäcklund (S), Västerbotten (ordförande) Johan Sjölander

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Centre for Environmental and Resource Economics www.cere.se

Centre for Environmental and Resource Economics www.cere.se Centre for Environmental and Resource Economics www.cere.se Varför CERE? Miljö- och naturresursekonomi har av både Umeå Universitet och SLU utvalts som strategiska forskningsområden Två separata, men sammanlänkade,

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Enstånk Mod -85. Heat 1 Heat 2 Heat 3. 35 Fredrik Kronberg 54 Peter karlsson 2 Tomas Sjöström. 60 Johnny Olofsson 70 Mikael Karlsson

Enstånk Mod -85. Heat 1 Heat 2 Heat 3. 35 Fredrik Kronberg 54 Peter karlsson 2 Tomas Sjöström. 60 Johnny Olofsson 70 Mikael Karlsson Enstånk Mod -85 Heat 1 Heat 2 Heat 3 9 Marino Carlsson 60 Johnny Olofsson 35 Fredrik Kronberg 54 Peter karlsson 57 Pia Karlsson Fabjan 68 Anders Norell 2 Tomas Sjöström 63 Patrik Strandh 53 Kent Nordin

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

EFS i Röke Medlemsmatrikel januari 2014. Röke 4015 282 93 RÖKE. Röke 4015 282 93 RÖKE. Röke 4015. Englarp 4228. Röke 4255.

EFS i Röke Medlemsmatrikel januari 2014. Röke 4015 282 93 RÖKE. Röke 4015 282 93 RÖKE. Röke 4015. Englarp 4228. Röke 4255. Agneta Alfredsson Helsingborgsvägen 44 0451-50245 282 33 TYRINGE 073-441 41 53 agneta.alfredsson@spray.se Lars Alfredsson Helsingborgsvägen 44 0451-50245 282 33 TYRINGE 070-877 86 56 alfredsson.lasse@spray.se

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Möte i Lantmäteriets användargrupp för Forskning & Utbildning

Möte i Lantmäteriets användargrupp för Forskning & Utbildning Möte i Lantmäteriets användargrupp för Forskning & Utbildning ------------------------------------------------------------------------------------------------- Tid: Fredag 17 maj 2013, kl. 9.00-15.30 Plats:

Läs mer

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Statistiska centralbyrån, september 2012 Carolina Thulin Frida Hultgren Robin

Läs mer

Plast i ett hållbart samhälle

Plast i ett hållbart samhälle Stockholm den 29 april 2015 Plast i ett hållbart samhälle Utlysning av medel till ett forskningsprogram Programmets förväntade budget Mistras finansiella bidrag Förväntad motfinansiering från deltagande

Läs mer

Genomsnittlig normerad citeringsgrad och Top 5% för 20 naturvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet

Genomsnittlig normerad citeringsgrad och Top 5% för 20 naturvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet Genomsnittlig normerad citeringsgrad och Top 5% för 20 naturvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet Inledning Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek De resultat

Läs mer

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Georgia Destouni Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Bert Bolin center för klimatforskning Sammanfattande perspektiv

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Pristagare den 13 Maj 2008 Poängbogey Norra Banan Antal startande: 81

Pristagare den 13 Maj 2008 Poängbogey Norra Banan Antal startande: 81 Pristagare den 13 Maj 2008 Poängbogey Norra Banan Antal startande: 81 1 Bauer, Svante 17 39 25 2 Bengtsson, Anders 25 39 Lindahls/Carlanders - Presentkort * 22 3 Nilsson, Björn 11 37 JM:s Chark - Lökkorv

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Lärosäte Namn Tfn Adress Mail

Lärosäte Namn Tfn Adress Mail Högskolan Kristianstad Maria Rosberg 044-203 417 291 88 Kristianstad maria.rosberg@hkr.se Högskolan Kristianstad Lars Jonsson 044-203 413 291 88 Kristianstad lars.jonsson@hkr.se Frökengårdsskolan Maria

Läs mer

Hot eller möjlighet? Datormolnet och SMHI. Lisa Hammar, IT-arkivarie, SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23

Hot eller möjlighet? Datormolnet och SMHI. Lisa Hammar, IT-arkivarie, SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23 Hot eller möjlighet? Datormolnet och SMHI Lisa Hammar, IT-arkivarie, SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Datormolnet och SMHI Hösten 2009 - en teknisk utredning om molntjänster Under vintern 2009/2010 - ett

Läs mer

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002 Jan Wretman Statistiska Institutionen Stockholms Universitet 106 91 Stockholm e-mail: jan.wretman@stat.su.se Rapport nr. 27 från projektet

Läs mer

Detta har vi gjort. Rapport från kommittén för FRÄMJANDE AV UTBILDNINGEN inom surveyområdet. Martin Eva Antonio Axelson Leander Marañon

Detta har vi gjort. Rapport från kommittén för FRÄMJANDE AV UTBILDNINGEN inom surveyområdet. Martin Eva Antonio Axelson Leander Marañon Detta har vi gjort Rapport från kommittén för FRÄMJANDE AV UTBILDNINGEN inom surveyområdet Martin Eva Antonio Axelson Leander Marañon Disposition av vår slutrapport Uppdraget och vad vi ville från början

Läs mer

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA?

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? Europa blir en allt viktigare arena för FoU. EUs sjunde ramprogram har snart avverkat sitt första år och lockar med över 400 miljarder kronor i projektpengar. För

Läs mer

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Ett gemensamt bolag NSVA, Sydvatten och VA SYD har bildat ett gemensamt FoU bolag för vattentjänstsektorn. Projektet är unikt för Norden. 1 Varför göra detta

Läs mer

Gränsträffen 2011 Resultatlista

Gränsträffen 2011 Resultatlista Gränsträffen 2011 Resultatlista Resultat i A-vapen Klass 1 1 Mats Berg Piteå Pk 5 2 1 6 6 4 3 5 32/20 0 2 Filip Jakobsson Laxforsens Ssf 1 4 3 6 4 4 2 1 25/19 0 3 Jonas Gyllenäs Piteå Pk 2 4 3 2 3 4 3

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan

Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan PRESSMEDDELANDE 2007-05-24 Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Malmö och Trelleborg får tillsammans 144 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Smålands Bowlingförbunds förtroendevalda

Smålands Bowlingförbunds förtroendevalda Smålands Bowlingförbunds förtroendevalda 1944-1945 Ordförande Erik Georg Holm Jönköping Suppleant John Lindberg Jönköping vice Ordförande Bertil Ljungberg Gunnar Andersson Sekreterare Alvar Wärnegård Jönköping

Läs mer

En hållbar gruvindustri: en förstudie under utveckling Presentation på Bergforskdagarna 2014

En hållbar gruvindustri: en förstudie under utveckling Presentation på Bergforskdagarna 2014 En hållbar gruvindustri: en förstudie under utveckling Presentation på Bergforskdagarna 2014 Patrik Söderholm Nationalekonomiska enheten Luleå tekniska universitet Pågående förstudie om gruvor och hållbar

Läs mer

Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft

Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft BILD 1 2012-03-21 Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft BILD 2 2012-03-21 Högskolornas forskningsfinansiär KK-stiftelsen finansierar forskning och kompetensutveckling vid Sveriges nya universitet och

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut I:12 Utbildningsdepartementet 2013-12-12 U2013/5575/UH U2013/7500/UH U2013/7484/SAM (delvis) Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor 6bilagor

Läs mer

Formas stark forskningsmiljö Upphandling för e/ hållbart och innova6vt samhällsbyggande

Formas stark forskningsmiljö Upphandling för e/ hållbart och innova6vt samhällsbyggande Formas stark forskningsmiljö Upphandling för e/ hållbart och innova6vt samhällsbyggande Procurement for sustainable innova6on in the built environment (ProcSIBE) 25 mkr, 5 år (2014-2018) Sveriges Bygguniversitet

Läs mer

Universities in Sweden

Universities in Sweden Universities in Sweden Blekinge tekniska högskola Office/Enheten för Externa Relationer Postadress: Blekinge Tekniska Högskola, 371 79 Karlskrona Telefon: 0455-38 50 00 Fax: 0455-38 52 07 Enhetschef: Lena

Läs mer

Resultat Mikael Ljungbergs Minnesgolf 2006. 1:a Stefan Allbäck Byggnads AB Odd Andersson Stefan Jonsson Ronald "Sura-Pelle" Pettersson Christer Rose

Resultat Mikael Ljungbergs Minnesgolf 2006. 1:a Stefan Allbäck Byggnads AB Odd Andersson Stefan Jonsson Ronald Sura-Pelle Pettersson Christer Rose Resultat Mikael Ljungbergs Minnesgolf 2006 1:a Stefan Allbäck Byggnads AB Odd Andersson Stefan Jonsson Ronald "Sura-Pelle" Pettersson Christer Rose 2:a IFK-Kliniken Ulrika Lind Stefan Lind Louise Karlsson

Läs mer

Stiftelsen för Strategisk Forskning

Stiftelsen för Strategisk Forskning Stiftelsen för Strategisk Forskning Forskning som formar vår framtid Presentation för styrelsen Lars Rask 2008-02-08 1 Stiftelsen för Strategisk Forskning Bildades 1994 Regeringen utarbetade dess stadga,

Läs mer

Uppdaterat: 2015-09-14

Uppdaterat: 2015-09-14 Måndag 2015-10-26 Exchange Akvatisk biologi och naturvård Lars-Erik Widahl BI4024 Ord 2015-10-26 Fristående kurs Akvatisk biologi och naturvård Lars-Erik Widahl BI4024 Ord 2015-10-26 NGNTMh14 Akvatisk

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:5 Utbildningsdepartementet 2014-12-22 U2014/7521/SAM (delvis) U2014/6413, 7553/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor 8bilagor Riksdagen

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Resultatlista, ackumulerat - brutto: Isaberg Golfklubb Postmästerskap Golf 2014

Resultatlista, ackumulerat - brutto: Isaberg Golfklubb Postmästerskap Golf 2014 Klass Resultatlista, ackumulerat - brutto Postmästerskap Golf 2014 A-klassen Rond 2 Spelform Slaggolf CBA -2 Datum 2014-09-21 Placering Namn Spel.kat. Klubb S-HCP Rondresultat Resultat 1 Mats Birgersson

Läs mer

Tre-års uppföljningar berörda lärosäten.doc

Tre-års uppföljningar berörda lärosäten.doc Dennis Jakobsson Från: Kurt-Allan Andersson Skickat: den 25 mars 2010 09:04 Till: Umeå Universitet Ämne: VB: Treårsuppföljningar av civilingenjörsprogrammet Bifogade filer: Tre-års uppföljningar berörda

Läs mer

HÖGSKOLESTYRELSEN PROTOKOLL (VI) fört vid sammanträde 2004-12-10. Tid 09.00 12.30. Faculty Club, Högskolan

HÖGSKOLESTYRELSEN PROTOKOLL (VI) fört vid sammanträde 2004-12-10. Tid 09.00 12.30. Faculty Club, Högskolan HÖGSKOLESTYRELSEN PROTOKOLL (VI) Tid 09.00 12.30 Plats Närvarande ledamöter Faculty Club, Högskolan Andersson Thorsten, ordf Bangsgaard Christian Enmark Romulo Nilsson Kristina Norén Johan Persson Birgitta

Läs mer

Resultatlista Mårtensträffen 2010

Resultatlista Mårtensträffen 2010 Resultatlista Mårtensträffen 2010 Resultat i A-vapen Klass 1 1 Daniel Stodola Trelleborgs Psk förening 6/3 4/2 4/4 4/3 4/3 4/4 5/2 6/2 37/23 8 2 Anders Hornwall Överums PK 6/3 5/2 4/4 5/4 5/2 4/4 3/2 5/2

Läs mer

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTE UTLÅTANDE Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 ISlHLtUB Landstingsstyrelsens

Läs mer

Delårsrapport för januari juni 2014

Delårsrapport för januari juni 2014 Stockholm, 2014-08-15 Delårsrapport för januari juni 2014 Ekonomiskt resultat och prognos 2013 uppvisade KTH ett betydligt lägre resultat än de fem föregående årens stora positiva resultat, kapitalförändringen

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

Forskningsanslagen har inte ökat sedan 2004

Forskningsanslagen har inte ökat sedan 2004 STATISTISK ANALYS Marie Kahlroth Avdelningen för statistik och analys 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2008-06-17, Analys nr 2008/8 Forskningsanslagen har inte ökat sedan 2004 Universitetens

Läs mer

Förnamn Efternamn Gatuadress Postadress Hemtelefon Mobil Epost. Eric Agestam Kvarngatan 4 24331 HÖÖR 0413-21944 eric.agestam@ess.slu.

Förnamn Efternamn Gatuadress Postadress Hemtelefon Mobil Epost. Eric Agestam Kvarngatan 4 24331 HÖÖR 0413-21944 eric.agestam@ess.slu. Förnamn Efternamn Gatuadress Postadress Hemtelefon Mobil Epost Eric Agestam Kvarngatan 4 24331 HÖÖR 0413-21944 eric.agestam@ess.slu.se Jonas Andersson jonand_81@hotmail.com Agneta Andersson-Johansson Maglasätevägen

Läs mer

Plats och tid: Stiftelsens kansli, WTC, Stockholm, kl.10.00 13.05.

Plats och tid: Stiftelsens kansli, WTC, Stockholm, kl.10.00 13.05. 1(5) Plats och tid: Stiftelsens kansli, WTC, Stockholm, kl.10.00 13.05. Närvarande: Ledamöter Lena Hjelm-Wallén Lars Björck Karin Caldwell Peter Garvin Ulla Grönlund Göran Johnsson Carola Lemne Lennart

Läs mer

Green Innovation and strategy

Green Innovation and strategy Green Innovation and strategy Erfarenheter från tidigare och pågående projekt Det jag vill ha fram är tips som de andra kan ta med sig hur man bör tänka kring formuleringar, vilka partners, hur man jobbar

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Dalbanan Längsta drive oldboys Anders Johansson 222 närmast hål oldboys Torbjörn Svensson 2,65

Dalbanan Längsta drive oldboys Anders Johansson 222 närmast hål oldboys Torbjörn Svensson 2,65 PM Golf 2012 Längsta drive och närmast hål Fredag 21 sept Parkbanan Längsta drive herr Johannes Andersson & Mats Birgersson 276 Längsta drive dam Monika Ax 182 närmast hål herr Mats Birgersson 0.89 närmast

Läs mer

Welcome Hotell Skyttestafett 2007-08-18

Welcome Hotell Skyttestafett 2007-08-18 SLUTRESULTAT Lagtävling Stafetten Plac Lag Omg 1 Omg 2 Total 1 Mönsterås 706 452 1158 Per Claesson 142 92 234 Roger Hansson 143 91 234 Clas Bernhardsson 144 89 233 Danne Lundquist 139 91 230 Jennie Lundquist

Läs mer

startnr slutnr efternamn förnamn 1 18 Pettersson Bengt 19 36 Pettersson Ingrid 37 48 Roman Jan 49 60 Larsson Kai 61 68 Malmström Dennis 69 76

startnr slutnr efternamn förnamn 1 18 Pettersson Bengt 19 36 Pettersson Ingrid 37 48 Roman Jan 49 60 Larsson Kai 61 68 Malmström Dennis 69 76 startnr slutnr efternamn förnamn 1 18 Pettersson Bengt 19 36 Pettersson Ingrid 37 48 Roman Jan 49 60 Larsson Kai 61 68 Malmström Dennis 69 76 Dahlberg Evy 77 108 Hellström Anna-Lena 109 140 Hellström Bo

Läs mer