Klimatforskning i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimatforskning i Sverige"

Transkript

1 Klimatforskning i Sverige RAPPORT

2 Klimatforskning i Sverige

3 Beställningsadress Naturvårdsverket Kundtjänst SE Stockholm, Sweden Tfn: Fax: Internet-hemsida: Miljöbokhandeln: ISBN ISSN Naturvårdsverket Pdf: 2002/01

4 KLIMATFORSKNING I SVERIGE En rapport till Naturvårdsverket november 2001

5 Högskole- och forskningsinformation AB (35) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 KLIMATFORSKNING I SVERIGE BAKGRUND Genomförande Särskilda frågor Undersökningsdesign RESULTATREDOVISNING Forskningssystemet Samordning Utförare FORSKNINGENS INRIKTNING OCH OMFATTNING KLIMATPROCESSER OCH KLIMATSYSTEM, INKLUSIVE PALEOKLIMATOLOGISKA STUDIER Utförare Forskning direkt inriktad på klimat inom området "Klimatprocesser och klimatsystem, inkl. paleoklimatologiska studier Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Klimatprocesser och klimatsystem, inkl. paleoklimatologiska studier" Finansiärer MODELLERING OCH PROJICERINGAR, INKLUSIVE GENERELLA CIRKULATIONSMODELLER Utförare Forskning direkt inriktad på klimatsystemet inom området "Modellering och projiceringar, inkl. generella cirkulationsmodeller" Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Modellering och projiceringar, inkl. generella cirkulationsmodeller" Finansiärer FORSKNING KRING MILJÖEFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR Utförare Forskning direkt inriktad på klimat inom området "Miljöeffekter av klimatförändringar" Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Miljöeffekter av klimatförändringar" Finansiärer SOCIOEKONOMISKA ANALYSER, INKLUSIVE ANALYSER AV BÅDE EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH MÖJLIGA ÅTGÄRDER Utförare Forskning direkt inriktad på klimat inom området "Socioekonomiska analyser" Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Socioekonomiska analyser Finansiärer FOU KRING ÅTGÄRDER OCH ANPASSNING Utförare Forskning direkt inriktad på klimat inom området "Åtgärder och anpassning" Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Åtgärder och anpassning" Finansiärer SAMMANFATTNING BILAGA 1. FORSKARKLUSTER INOM DE OLIKA INRIKTNINGARNA...31 Forskarkluster inom område 1 Klimatprocesser och klimatsystem, inklusive paleoklimatologiska studier...31 Forskarkluster inom område 2 Modellering och projiceringar, inklusive generella cirkulationsmodeller...32 Forskarkluster inom område 3 Forskning kring miljöeffekter av klimatförändringar...33 Forskarkluster inom område 4 Socioekonomiska analyser, inklusive analyser av både effekter av klimatförändringar och möjliga åtgärder...35 Forskarkluster inom område 5 FoU kring åtgärder och anpassning...35

6 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Figurförteckning Figur 1: Förändringar inom forskningsfinansiärernas organisation Figur 2: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Klimatprocesser ", största utförare Figur 3: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Klimatprocesser ", kön hos projektledare Figur 4: Forskning med relevans för klimat inom området "Klimatprocesser.", största utförare Figur 5: Forskning med relevans för klimat inom området "Klimatprocesser ", kön hos projektledare Figur 6: Finansiärer av direkt och relevant forskning inom området "Klimatprocesser " Figur 7: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området " Modellering " avseende typ av finansiärer och utförare Figur 8: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Modellering ", kön hos projektledare Figur 9: Forskning med relevans för klimat inom området "Modellering ", största utförare Figur 10: Forskning med relevans för klimat inom området "Modellering ", kön hos projektledare Figur 11: Finansiärer av direkt och relevant forskning inom området "Modellering och prognoser" 18 Figur 12: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Miljöeffekter " avseende typ av finansiärer och utförare Figur 13: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Miljöeffekter " kön hos projektledare Figur 14: Forskning med relevans för klimat inom området "Miljöeffekter.", största utförare 21 Figur 15: Forskning med relevans för klimat inom området "Miljöeffekter av klimatförändringar", kön hos projektledare Figur 16: Finansiärer av direkt och relevant forskning inom området "Miljöeffekter av klimatförändringar" Figur 17: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Socioekonomiska analyser" avseende typ av finansiärer och utförare Figur 18: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Socioekonomiska analyser" kön hos projektledare Figur 19: Forskning med relevans för klimat inom området Socioekonomiska analyser största utförare Figur 20: Forskning med relevans för klimat inom området Socioekonomiska analyser, kön hos projektledare Figur 21: Finansiärer av direkt och relevant forskning inom området Socioekonomiska analyser 25 Figur 22: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området avseende "Åtgärder/anpassning", utförande organisation Figur 23: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Åtgärder/anpassning", kön hos projektledare Figur 24: Forskning med relevans för klimat inom området "Åtgärder/anpassning, största utförare Figur 25: Forskning med relevans för klimat inom området "Åtgärder och anpassning, kön hos projektledare Figur 26: Finansiärer av direkt och relevant forskning inom området Åtgärder/anpassning Figur 27: Utförare av klimatforskning i Sverige, alla forskningstyper... 29

7 Högskole- och forskningsinformation AB (35) 1 Klimatforskning i Sverige Bakgrund Naturvårdsverket har fått regeringens uppdrag att sammanställa och redovisa material till den svenska nationalrapporten till Klimatkonventionen (Third National Communication, NC3). I detta uppdrag ingår att redovisa den forskning kring klimat med svensk finansiering. Delar av föreliggande rapport ingår i NC Genomförande Undersökningen har genomförts i form av en tvåstegsmodell. I ett första steg har en förfrågan skickats till kända och möjliga finansiärer av klimatrelaterad forskning. (Bilaga 1). Finansiärerna har ombetts lämna information om de projekt man finansierat som har klimatrelevans och som har bedrivits under perioden I ett andra steg har de projektledare som redovisats av finansiärerna tillfrågats huruvida de genomfört annan forskning med relevans för klimatfrågan, och ombetts lämna uppgifter om dessa projekt. Metoden innebär ingen garanti för att all klimatrelaterad forskning inventerats, men tvåstegsmodellen bedöms dock avsevärt ha ökat förutsättningarna för en god täckning. Forskning som finansieras via EU har utgjort ett särskilt problem vid inventeringen. Den FoU som delfinansierats via EU har hittats genom den metod som beskrivits ovan. FoU som enbart finansierats via EU har varit svårare att finna, mycket beroende av att EU:s databaser över forskningsprojekt ännu inte är uppdaterad så att sökning som resulterar i de här önskade projekten går att genomföra Särskilda frågor Alla projekt som har startat tidigare än och/eller slutat senare än har räknats om ekonomiskt så att de i rapporten redovisade medlen enbart avser den undersökta perioden. Härvid har förutsatts att samma volym resurser förbrukats under varje månad i projektet. I de fall Euro har angivits som resurs har omräkningskursen satts till 8.88 Flera av de större projekten är av "paraplykaraktär". I de fall information om delprojektens utförare inte kunnat finnas har huvudorganisationen angivits som utförare. I samband med omorganisationen av forskningsrådsorganisationen bildades nya finansiärer. Medlen för 2001 har dock beslutats av den gamla organisationen, varför den ursprungliga beteckningen behållits. Klassificering av vilken forskning som skall räknas till klimatforskning har (av naturliga skäl) vållat vissa problem. Med den valda metoden har det ankommit på respektive finansiär och projektledare att bedöma huruvida den egna forskningen skall anses som klimatrelaterad eller inte. I de fall diskussion om ett projekt skall anses som relevant för klimatfrågan eller inte har följande definition använts: "Ett FoU-projekt anses klimatrelaterat om klimat finns med som förklarande eller förklarad variabel i undersökningsdesignen/projektdesignen. Detta är inte någon heltäckande definition men har den fördelen att den ställer krav på att klimat skall ha varit en ingående del i de frågeställningar som lett till projektets genomförande. Inte heller om denna definition används försvinner emellertid definitionsproblemen. Som kan ses i redovisningen trängs en lång rad projekt med vitt skilda utgångspunkter i sammanställningen - allt

8 Högskole- och forskningsinformation AB (35) ifrån ren naturvetenskaplig grundforskning inom området sedimentär geologi till mycket tillämpade utvecklingsprojekt inom fjärrvärmeområdet. Detta förhållande skall dock snarare ses som ett bevis för klimatfrågornas betydelse inom snart sagt alla samhällsområden än som ett tecken på bristande undersökningsdesign. När det gäller Statens Energimyndighet har denna myndighet ett omfattande arbete som på olika sätt kan beröra klimatfrågan. I denna redovisning har de projekt tagits med som möter definitionens krav, vilket bl.a. inneburit att ett stort antal energimotiverade projekt runt Östersjön inte tagits med Undersökningsdesign I redovisningen har materialet delats in i olika kategorier för överskådlighet och tydlighet. När det gäller variabeln "forskningstyp" är denna given från kravet på redovisning till NC3. Nedan redovisas de variabler samt möjliga variabelvärden som använts i rapporten, och dessa kategoriseringar ligger till grund för redovisningens uppläggning och slutsatser. Variabel Forskningstyp Utförare typ Finansiär typ Projektledare kön Projektet berör klimatfrågeställningar Projektets inriktning på klimatfrågor Möjliga värden Klimatprocesser och klimatsystem Modellering och prognoser inkl. GCM Forskning kring miljöeffekter av klimatförändringar Socioekonomiska analyser, inklusive analyser av både effekter av klimatförändringar och möjliga åtgärder FoU kring åtgärder och anpassade teknologier Ej svar Universitet/högskola Institut Privat företag Myndighet Utländsk utförare Kommun/Landsting Ideell organisation/branschorganisation Ej svar Fakultet Forskningsråd/stiftelser Myndigheter EU, utländska finansiärer Privata företag/stiftelser Ej svar Man Kvinna Ej svar Primärt Sekundärt Ej svar Direkt inriktat på klimatfrågor Med relevans för klimatfrågor Ej svar

9 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Denna indelning avser att bl.a. skilja mellan projekt som är huvudsakligen inriktade på klimatfrågan och projekt där klimatfrågor ingår i ett större sammanhang men där den huvudsakliga inriktningen är t.ex. energi och/eller miljö.

10 Högskole- och forskningsinformation AB (35) 2 Resultatredovisning Forskningssystemet Den klimatrelaterade forskningen återfinns såväl inom grundforskning som inom tillämpad och åtgärdsinriktad forskning. Det svenska forskningssystemet har under perioden präglats av pluralism med ett stort antal av varandra oberoende finansiärer. För att åstadkomma en stärkt organisation för forskningsfinansiering har riksdagen efter förslag av regeringen i propositionen Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering (prop. 1999/2000:81) fattat beslut om inrättandet av en ny myndighetsorganisation, vilken trädde i kraft 1 januari Syftet med den nya organisationen är att ge möjlighet till kraftsamling på viktiga vetenskapliga områden, främja samarbete mellan forskningsområden och mellan forskning och utveckling samt förbättra spridningen av information om forskning och dess resultat. Bättre villkor för att stimulera tvär- och mångvetenskapligforskning ges. Jämställdhet och etiska aspekter skall främjas. För att åstadkomma detta och för att stärka grundforskningens roll och samtidigt öka kvalitetskraven genom forskarstyre har tre forskningsråd inrättats med forskarmajoritet i styrelsen. Vetenskapsrådet(VR), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS) samt Forskningsrådet för Arbetsliv och socialvetenskap (FAS). Den behovsstyrda forskningen avses få en effektiv organisation genom inrättandet av Verket för innovationssystem, VINNOVA, med höga relevans- och kvalitetskrav. Figur 1: Förändringar inom forskningsfinansiärernas organisation Förutom dessa nya myndigheter bidrar Statens Energimyndighet och andra myndigheter samt stiftelser, varav Den Miljöstrategiska Stiftelsen MISTRA, bidrar mest till den klimatrelaterade forskningen. Naturvårdsverket saknade FoU-medel under När Naturvårdsverket återigen fick en forskningsbudget delades medel ut för år Från och med 2001 flyttas dock kommittéforskningen över till det nya forskningsrådet FORMAS. Fortsättningsvis finansierar Naturvårdsverket endast forskning till stöd för Naturvårdsverkets egen verksamhet i form av insatsområden.

11 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Inom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sidas, ansvarsområde för biståndshjälp finns forskningsorganet SAREC, som bidrar till miljöforskning och upprättandet av kompetens inom utvecklingsländer. Privata forskningsfonder och stiftelser av intresse för klimatforskningen är Kungliga Vetenskapsakademien, KVA, som bidrar med medel för logistik till bl.a. polarexpeditioner där många projekt har klimatanknytning. Wallenbergstiftelsen har bl.a. bidragit till uppbyggnaden av en mätstation av atmosfäriska gaser på Svalbard. Förutom dessa svenska finansiärer utgör EU en stor finansiär i form av medverkan i EU-projekt. Under perioden finansierades klimatforskningen huvudsakligen via det tidigare forskningsrådssystemet. Naturvetenskapliga forskningsrådet, Skogs- och jordbrukets forskningsråd, Kommunikationsforskningsberedningen och Byggforskningsrådet var alla finansiärer av klimatforskning. Förutom dessa finansiärer bidrar ett flertal internationella organisationer genom samfinansierade projekt till klimatforskning som genomförs med svenskt deltagande. Även privata stiftelser och fonder samt branschforskningsinstitut bidrar i viss mån till klimatrelaterad forskning Samordning Eftersom finansiärerna varit många i Sverige har under de senaste 15 åren samordning av miljöforskningen skett genom att alla finansiärer av miljöforskning vart tredje år fördelat forskningsansvaret mellan sig. Samarbetet har redovisats i det strategiska dokumentet Forskning och utveckling för bättre miljö. Den senaste (1998:13) kom till som ett delprojekt vid regeringsuppdraget att utreda "forskning till stöd för en hållbar utveckling" (1998:21). De sju temaområden som utpekats rymmer viss grundforskning men fokuserar på tillämpad forskning och åtgärdsforskning. Klimatrelaterad forskning återfinns inom alla temaområden utifrån ett hållbarhetsperspektiv, dock ingen direkt klimatforskning. Den nya svenska FoU organisationen innebär att anslag kommer från flera utgiftsområden och samverkan mellan flera departement bidrar till en effektivare samverkan mellan myndigheter. Syftet är också att ge möjlighet till kraftsamling på viktiga vetenskapliga områden, främja samarbete mellan forskningsområden samt förbättra spridningen av information om forskning och dess resultat. I den nya organisationen har FORMAS ett samordningsansvar för klimatforskning och för åtgärdsinriktad forskning och utveckling inom energiområdet har Energimyndigheten ett samordningsansvar. Internationellt samordnas den naturvetenskapliga forskningen om globala miljöförändringar (Global Change) genom två internationella program, International Geosphere-Biosphere Programme (IGBP) och World Climate Research Programme (WCRP). IGBP är huvudsakligen inriktat mot de geologiska, biologiska och kemiska processerna medan WCRP, fokuserar på fysikaliska processer relaterade till klimatförändringar. I Sverige samordnas forskningen genom den Svenska Nationalkommittén för IGBP/WCRP. Internationella IGBP har sitt sekretariat vid Kungliga Vetenskaps Akademien (KVA) Utförare Forskningen bedrivs huvudsakligen vid universitet och högskolor, men även till icke ringa del vid myndigheter, statliga forskningsinstitut och näringslivet. Några större aktörer är:

12 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) är en myndighet som är såväl finansiär som utförare av klimatforskning. Forskningsenheten är indelad i fyra grupper: Meteorologisk analys och prognos, Atmosfärsforskning, Oceanografi och Hydrologi. Forskningen kring miljöproblem spänner över alla disciplinerna. Rossby Centre är en separat forskningsenhet med inriktning mot regional klimatmodellering och ingår i programmet SWECLIM. IVL Svenska Miljöinstitutet AB utför forskning integrerat med tillämpning, förutsatt medverkan från näringslivet om gemensam finansiering (motfinansiering till Naturvårdsverket). Medlen till stiftelsen skall även användas för nationell finansiering av EU-projekt. Ett av IVL: s arbetsområden är klimatanalys. IVL har i tolv års tid arbetat med att ta fram underlag för att beskriva bidraget till växthuseffekten från energi-, transport-, skogs- och jordbrukssektorerna samt för enskilda företag. Analyserna innefattar dels framtagningen av emissionsunderlag för olika scenarier, dels att värdera emissionernas bidrag till växthuseffekten. I anslutning till detta har IVL tagit fram verktyg för att värdera växthusgasemissioner med varandra. I detta arbete ingår även grundläggande forskning kring ozonets klimatpåverkan. Sedan 1996 finns också Miljö- och rymdforskningsinstitutet (MRI), som inrättades med EU-medel på initiativ av Forskningsrådsnämnden. MRI består av tre program, vilka alla är mer eller mindre klimatrelaterade), atmosfärsforskning vid Institutet för Rymdfysik (Atmospheric Physics Programme), samhällsgeografisk miljöforskning (SMC -Spatial Modelling Centre) och klimatcentret (CIRC - Climate Impact Research Centre. Inom CIRC bedrivs forskning kring de grundläggande sambanden mellan klimat och olika aspekter på nordlig miljö, t.ex. ekologi och glaciär- och vegetationsdynamik över tid. Klimatarkiv som glaciärer, sjösediment och årsringar i träd undersöks, samtidigt som experimentella och analytiska försök används för att avslöja nuvarande klimatpåverkan på ekologiska och glaciologiska processer. Grundläggande förståelse för samband mellan klimat och det nordliga landskapet och dess ekologi är viktiga för att skatta sannolikheten för kommande snabba klimatförändringar i norr.

13 Högskole- och forskningsinformation AB (35) 3 Forskningens inriktning och omfattning Den klimatrelaterade forskningen delas här in i fem olika huvudområden: Klimatprocesser och klimatsystem, inklusive paleoklimatologiska studier Modellering och projicering inklusive generella cirkulationsmodeller Forskning kring miljöeffekter av klimatförändringar Socioekonomiska analyser, inklusive analyser av både effekter av klimatförändringar och möjliga åtgärder FoU om tekniker för att minska utsläppen och öka upptaget av växthusgaser samt för anpassning (åtgärder och anpassning) Sverige har inget samlat klimatforskningsprogram. Bedömningen av vad som är klimatforskning och vad som är annan forskning är inte trivial. Inom alla de fem forskningsområdena återfinns forskning som är direkt inriktad på klimatfrågan, men även FoU som har relevans för klimatfrågan men primärt är inriktad på annan verksamhet som energifrågor eller miljöfrågor d.v.s. forskning om hållbar utveckling. I denna framställning redovisas den totala klimatrelaterade FoU-verksamheten (direkt klimatforskning + klimatrelevant FoU inklusive demonstrationsprojekt = klimatrelaterad FoU), vilket bl.a. innebär att endast delar av t.ex. Energiforskningsprogrammet finns med i materialet. Den sammantagna finansieringen av klimatrelaterad FoU i Sverige under perioden uppgick till nära 633 miljoner kronor. (Se tabell 1). Av dessa medel svarade svenska myndigheter för den största delen av finansieringen. Medel till forskning med direkt inriktning på klimat och medel till FoU med relevans för klimatfrågan fördelade sig i stort sett lika med en viss övervikt för den direkt inriktade forskningen. Tabell 1: Totala medel till klimat-fou tkr Finansieringen av klimatforskningen kommer huvudsakligen från statliga anslag (inklusive forskningsstiftelsen MISTRA). Finansiering från EU, högskolornas egen finansiering, medel från privata företag och stiftelser samt uppgår totalt till 105 miljoner, eller 16% av finansieringen. Fördelningen mellan de fem forskningsområdena är inte likartad, vilket framgår av tabell 2:

14 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Tabell 2: Fördelning mellan forskningsområden tkr Totalt får forsknings- och utvecklingsarbete inom området Miljöeffekter mest finansiellt stöd, men denna FoU har i huvudsak en indirekt koppling till klimatfrågan. Samma förhållande gäller också forskning om Åtgärder och anpassning till skillnad mot forskning som avser Klimatprocesser och klimatsystem, inkl. paleoklimatologiska studier och Modellering och projiceringar inkl. generella cirkulationsmodeller, vilka huvudsakligen har direkt koppling till klimat. Det forskningsområde som erhållit de minsta resurserna är Socioekonomiska analyser, inkl. analyser av både effekter av klimatförändringar och möjliga åtgärder. Det är värt att notera att de två mest naturvetenskapligt orienterade frågeställningarna (1 och 2) tillsammans omfattar c:a 200 miljoner kronor, eller nära 31% av den totala finansieringen.

15 Högskole- och forskningsinformation AB (35) 3.1 Klimatprocesser och klimatsystem, inklusive paleoklimatologiska studier Inom området Klimatprocesser och klimatsystem, inkl. paleoklimatologiska studier har sammantaget drygt 118 miljoner kronor fördelats under perioden. Fördelning av medlen uppdelat på finansiär och utförare inom direkt forskning resp. relevant FoU framgår av tabellerna 3 och 4: Utförare Forskning direkt inriktad på klimat inom området "Klimatprocesser och klimatsystem, inkl. paleoklimatologiska studier Inom området är SMHI den största enskilda utföraren. Myndigheten intar något av en särställning i och med att man har en egen forskningsbudget som möjliggör kraftfulla riktade insatser. En stor satsning är programmet Baltic Sea Experiment (BALTEX), som är ett hydrometeorologiprojekt som genomförs delvis på SMHI. I och med att myndigheten också är kontaktpunkt för projekt med finansiering från bl.a. EU blir betydelsen av SMHI inom detta område ännu större. Bland de större projekten (räknat i termer av finansiering) inom denna kategori kan nämnas Satellite Application Facility on Climate Monitoring (Climate SAF) som är ett projekt inom ramen för EU: s meteorologiska satellitorganisation EUMETSTAT för fjärranalys av bl.a. klimatdata. SMHI är största svenska utförare. Tabell 3: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Klimatprocesser " avseende typ av finansiärer och utförare Den största utföraren är en myndighet SMHI, och den näst största utföraren är forskningsinstitut Institutet för rymdfysik. Detta gör sammantaget att den högskoleanknutna forskningen inom området blir relativt begränsad.

16 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Figur 2: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Klimatprocesser ", största utförare Om man ser till projektledarnas kön framträder här i stort sett samma bild som inom övrig naturvetenskaplig forskning andelen kvinnliga projektledare är låg. Även om uppgifter saknas för en del projekt inom denna kategori finns anledning anta att fördelningen inte skulle förändras även om dessa uppgifter fanns till hands. 1 Det förefaller osannolikt att andelen kvinnliga projektledare skulle överstiga 25 % även om uppgifter fanns för samtliga projekt. Figur 3: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Klimatprocesser ", kön hos projektledare Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Klimatprocesser och klimatsystem, inkl. paleoklimatologiska studier" Då det gäller forskning som är relevant för klimatfrågan inom denna kategori dominerar universitet och högskolor i detta fall Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för skogsekologi där det EUfinansierade projektet FORCAST (Forest Carbon Nitrogen Transactions) genomförs. Tabell 4: Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Klimatprocesser." avseende typ av finansiärer och utförare. I detta fall svarar instituten för ca en tredjedel av den utförda forskningen, och forskningsråd och stiftelser är huvudsakliga finansiärer. 1 Se personalförteckningar för forskande enheter vid SMHI och IFR så framkommer detta tämligen klart.

17 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Figur 4: Forskning med relevans för klimat inom området "Klimatprocesser.", största utförare Även Climate Impact Research Centre och institutionen för kvartärgeologi vid Lunds universitet är stora utförare inom området. Även inom detta område kan man notera att andelen kvinnliga projektledare är lågt 37%. Figur 5: Forskning med relevans för klimat inom området "Klimatprocesser ", kön hos projektledare I tabell 1 i bilaga 1 redovisas de projektledare som redovisat forskning inom området Klimatprocesser och klimatsystem, inkl. paleoklimatologiska studier Finansiärer Betydelsen av SMHI framträder klart när man studerar finansiärerna inom detta område. Tillsammans med EU och Naturvetenskapliga forskningsrådet dominerar SMHI finansiärsbilden helt.

18 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Figur 6: Finansiärer av direkt och relevant forskning inom området "Klimatprocesser "

19 Högskole- och forskningsinformation AB (35) 3.2 Modellering och projiceringar, inklusive generella cirkulationsmodeller Det andra huvudområdet inom klimatforskningen är något mindre. Som framgått av tabell 2 omfattade forskningen inom detta område knappt 78 miljoner kronor under perioden. Fördelningen av medlen uppdelat på finansiär och utförare framgår av tabell 5 och Utförare Forskning direkt inriktad på klimatsystemet inom området "Modellering och projiceringar, inkl. generella cirkulationsmodeller" Inom den del av forskningen som är direkt inriktad på klimatfrågor kännetecknas insatserna av att i huvudsak följa det mönster som gäller för naturvetenskaplig forskning i Sverige i allmänhet den bedrivs vid universitet och högskola och finansieras via forskningsråd och stiftelser. I detta fall är Stockholms universitet den största utföraren med projekt för sammantaget när 40 miljoner kronor under perioden. SMHI är även här en stor utförare. Det största enskilda projektet i den svenska satsningen i denna kategori the Swedish Climate Modelling Programme (SWECLIM), administreras och genomförs till stor del vid SMHI. Ett annat större projekt i denna kategori är Sveriges lantbruksuniversitets deltagande i Long Term Effects of CO2 increase and climate change on European Forests (LTEEF), ett sameuropeiskt projekt för att modellera förhöjda CO2-halters inverkan på skogens utveckling. Tabell 5: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Modellering " avseende typ av finansiärer och utförare

20 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Figur 7: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området " Modellering " avseende typ av finansiärer och utförare Könsfördelningen bland projektledarna är markant skev. 95% av projekten leds av män. Figur 8: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Modellering ", kön hos projektledare Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Modellering och projiceringar, inkl. generella cirkulationsmodeller" Volymen forskning avseende Modellering och prognoser som inte är direkt inriktad på klimatprocesser är begränsad sammantaget nästan 5 miljoner kronor under perioden. Tabell 6: Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Modellering " avseende typ av finansiärer och utförare. Av dessa medel utgörs huvuddelen av ett projekt rörande kolbalanser i Europa utfört vid Naturgeografiska institutionen, Lunds universitet, och Sveriges Lantbruksuniversitet. Även projekt vid Onsala observatorium, kopplat till Chalmers tekniska högskola, som rör observationsmodeller för molnstudier och sattelitbaserade studie finns med här.

21 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Figur 9: Forskning med relevans för klimat inom området "Modellering ", största utförare Som framgår av figur 10 finns nästan inga kvinnliga projektledare inom området, 99% är män. Figur 10: Forskning med relevans för klimat inom området "Modellering ", kön hos projektledare De forskare som redovisat projekt till studien återfinns i tabell 2 i bilaga Finansiärer MISTRA är den helt dominerande finansiären inom området Modellering och prognoser. Övriga finansiärer anslår sammantaget c:a 40% av den totala finansieringen. Figur 11: Finansiärer av direkt och relevant forskning inom området "Modellering och prognoser"

22 Högskole- och forskningsinformation AB (35) 3.3 Forskning kring miljöeffekter av klimatförändringar Forskningen kring miljöeffekter av klimatförändringar är relativt omfattande med en omslutning av drygt 217 miljoner kronor under perioden (Se tabell 2). Forskning som tas upp inom detta område har klimatet som en av flera förklarande faktorer. Fördelningen av medel uppdelat på finansiär och utförare framgår av tabellerna 7 och 8: Utförare Forskning direkt inriktad på klimat inom området "Miljöeffekter av klimatförändringar" Den FoU som är direkt inriktad på klimatfrågan inom detta område är den mindre delen av satsningen. Sammantaget 89 miljoner kronor har satsats inom området under perioden Sveriges Lantbruksuniversitets, SLU, och CIRC (Climate Impact Research Center) är största utförare med drygt 37 miljoner kronor vardera under perioden. Tabell 7: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Miljöeffekter " avseende typ av finansiärer och utförare Figur 12: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Miljöeffekter " avseende typ av finansiärer och utförare Inte heller inom detta område är andelen kvinnliga projektledare framträdande. Även om uppgifter saknas för en del projekt uppgår inte andelen till mer än 7%.

23 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Figur 13: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Miljöeffekter " kön hos projektledare Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Miljöeffekter av klimatförändringar" När det gäller miljöeffekter av klimatförändringar är en stor del av FoU-verksamheten inte direkt inriktad på klimatfrågor, men forskningen har relevans för området. Detta syns tydligt i finansieringsbilden, där nära 129 miljoner kronor har gått till denna typ av FoU under perioden. Tabell 8: Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Miljöeffekter " avseende typ av finansiärer och utförare. Universitet och högskolor är största utförare även vad gäller forskning med relevans för klimatfrågan, men här syns även att privata företag har en förhållandevis stor andel. I praktiken handlar detta i hög grad om energiforskningsprojekt som har beröring med klimatfrågan och som finansierats av Byggforskningsrådet. Det handlar emellertid också om projekt som tidigare startats inom ramen för Närings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK) verksamhet och som nu administreras av Statens energimyndighet (STEM). Spridningen bland finansiärer och utförare är stor jämfört med övriga forskningsområden.

24 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Figur 14: Forskning med relevans för klimat inom området "Miljöeffekter.", största utförare Att utförarna till dels ser annorlunda ut än inom övriga forskningsområden spelar emellertid ingen roll när det gäller könsfördelningen hos projektledaren. Även inom detta område är andelen kvinnliga projektledare mycket lågt, 11 %. Figur 15: Forskning med relevans för klimat inom området "Miljöeffekter av klimatförändringar", kön hos projektledare De forskare som redovisat projekt under denna kategori återfinns i tabell 3 i bilaga Finansiärer Inom detta område syns tydligt genomslaget av energiforskningssatsningarna.. MISTRA är visserligen den dominerande finansiären, men Byggforskningsrådet, Energimyndigheten och samfinansieringspartner Elforsk syns också tydligt inom finansiärsredovisningen.

25 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Figur 16: Finansiärer av direkt och relevant forskning inom området "Miljöeffekter av klimatförändringar"

26 Högskole- och forskningsinformation AB (35) 3.4 Socioekonomiska analyser, inklusive analyser av både effekter av klimatförändringar och möjliga åtgärder De socioekonomiska studierna är det område som erhåller det minsta stödet i den svenska klimatforskningen. Satsningar inom detta område skall bl.a. belysa frågor som gäller politikens möjligheter att påverka klimatförändringar (styrmedelsforskning), men också klimatförändringarnas betydelse för olika grupper i samhället. Fördelning av medlen uppdelat på finansiär och utförare framgår av tabell 9 och Utförare Forskning direkt inriktad på klimat inom området "Socioekonomiska analyser" Enbart drygt 4 miljoner kronor har gått till forskning som direkt är inriktad på klimatfrågorna inom denna kategori under perioden. Detta motsvarar c:a 2 heltidstjänster per år. Tabell 9: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Socioekonomiska analyser" avseende typ av finansiärer och utförare När det gäller direkt inriktad forskning inom detta område är det myndigheter som finansierar forskning vid universitet och högskolor. I huvudsak är detta finansiering ett projekt som berör analyser av styrmedel inom klimatområdet. Stockholms universitet och SLU har i stort sett varit enda utförare av de medel som fördelats. Figur 17: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Socioekonomiska analyser" avseende typ av finansiärer och utförare

27 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Alla projektledare i de berörda projekten har varit män. Figur 18: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Socioekonomiska analyser" kön hos projektledare Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Socioekonomiska analyser Forskning med relevans för klimatfrågan inom området har varit synnerligen begränsad under perioden. Dock kan vissa program innehålla forskning som borde ha bokförts under denna rubrik, men där programmets huvudinriktning anger något annat. Tabell 10: Forskning relevant för klimatfrågan inom området Socioekonomiska analyser avseende typ av finansiärer och utförare FoU med relevans för klimatfrågan har bedrivits i liten omfattning och då framförallt vid två statliga institut, men även vid ett privat företag.

28 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Figur 19: Forskning med relevans för klimat inom området Socioekonomiska analyser största utförare Även inom detta område är den manliga dominansen tydlig, 93 % av projektledarna är män. Figur 20: Forskning med relevans för klimat inom området Socioekonomiska analyser, kön hos projektledare Finansiärer Figur 21: Finansiärer av direkt och relevant forskning inom området Socioekonomiska analyser Energimyndigheten, som har ett sektorsansvar inom energiområdet, har satsat mest medel på forskningsprogram inom klimatområdets samhällsvetenskapliga gren. Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) har satsat 10 Mkr per år under redovisade period, varav flertalet projekt hade en socioekonomisk inriktning. Tillika har en relativt stor del av forskningen inom området finansierats av EU.

29 Högskole- och forskningsinformation AB (35) 3.5 FoU kring åtgärder och anpassning Den sammantaget största satsningen inom svensk klimatforskning görs inom området FoU kring åtgärder och anpassning. Detta är emellertid också ett område där insatserna i hög grad har relevans för klimatfrågorna men enbart i mindre grad är direkt inriktade på dessa. Insatsernas huvudsakliga inriktning ligger i stället på miljöförbättrande åtgärder och energieffektivisering. Fördelning uppdelat på finansiär och utförare framgår av tabell 11 och Utförare Forskning direkt inriktad på klimat inom området "Åtgärder och anpassning" Som framgår av tabellen 11 samt figur 22 bedrivs nästan all forskning inom området vid universitet och högskola. Nästan hela beloppet går till satsningen på Ångström Solar Center vid Uppsala universitet, avseende utveckling av solenergiteknik för ett hållbart energisystem, vilket finansieras av MISTRA och Energimyndigheten. En annan stor satsning som går till SLU, avser att minska växthusgaser genom skötselåtgärder inom skogsbruket. Även här är MISTRA och Energimyndigheten finansiärer. Tabell 11: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Åtgärder/anpassning" avseende typ av finansiärer och utförare Figur 22: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området avseende "Åtgärder/anpassning", utförande organisation Alla projektledare inom området är män.

30 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Figur 23: Forskning direkt inriktad på klimatforskning inom området "Åtgärder/anpassning", kön hos projektledare Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Åtgärder och anpassning" Den totalt sett största ekonomiska satsningen inom klimatområdet görs i form av FoU med relevans för klimatfrågan inom området Åtgärder och anpassning. 148 av de totala 632 miljonerna har använts till detta ändamål under perioden. Tabell 12: Forskning relevant för klimatfrågan inom området "Åtgärder/anpassning avseende finansiärer och utförare Av tabellerna 11 och 12 framgår tydligt att en viss del av forskningsmedlen inom denna kategori utgörs av stöd till utländska utförare. Detta är huvudsakligen Statens energimyndighets stöd till klimatpolitiskt motiverade insatser av utvecklings- och demonstrationskaraktär runt Östersjön. (Ej lån/krediter). Figur 24: Forskning med relevans för klimat inom området "Åtgärder/anpassning, största utförare

31 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Även om utförarna är av olika kategori (och av olika nationalitet) förefaller könsfördelningen bland projektledare vara densamma. Enbart 2% av projektledarna är kvinnor. Figur 25: Forskning med relevans för klimat inom området "Åtgärder och anpassning, kön hos projektledare Finansiärer Figur 26: Finansiärer av direkt och relevant forskning inom området Åtgärder/anpassning MISTRA och Energimyndigheten ansvarar för i stort sett all finansiering inom detta område. MISTRA bidrar till ett fåtal stora projekt medan Energimyndigheten huvudsakligen bidrar till klimatpolitiskt motiverat stöd till länderna runt Östersjön samt stöd till Ångström Solar Center.

32 Högskole- och forskningsinformation AB (35) 4 Sammanfattning Klimaforskning i Sverige under perioden kännetecknas av många utförare, många finansiärer och forskning som är såväl direkt inriktad på klimatfrågor och sådan forskning som har relevans för klimatfrågan men huvudsakligen är inriktad på andra områden. Det totala omfånget på FoU-satsningar uppgick under perioden till nästan 634 miljoner kronor. Universitet och högskola är dominerande utförare, men en för svenska förhållanden mycket hög andel av forskningen (24 %) utförs av institut och myndigheter. Vad gäller klimatforskning är det myndigheten SMHI och institutet CIRC som är de enskilt mest betydelsefulla utförarna. Betydelsen av detta är svår att uppskatta. Enligt svensk forskningsdoktrin har forskning vid institut ansetts missgynna kopplingen mellan forskning och grundutbildning, och detta har också varit det traditionella argumentet mot att samla resurser för forskning vid institut. Samtidigt visar exempel från övriga Europa, framförallt Tyskland, på att forskning som bedrivs vid institut kan var mycket framgångsrik. En reflektion är att vi inom klimatforskningen kanske ser ett område där den traditionella svenska modellen där högskolan är samhällets forskningsinstitut har satts åt sidan. Figur 27: Utförare av klimatforskning i Sverige, alla forskningstyper Som framgår av figur 27 svarar myndigheter och institut för när 150 miljoner kronor under perioden, vilket får anses vara en mycket hög siffra. Till dels förklaras denna höga siffra av ett antal stora projekt med industrianknytning, t.ex. Träforskningsinstitutets MISTRA-finansierade projekt kring nya former för pappersmassetillverkning. Inom den forskning som är direkt inriktad på klimatfrågor är frågeställningar inom området klimatprocesser/klimatsystem samt området miljöeffekter dominerande. Tillsammans utgör dessa två områden 58 % av forskningsinsatserna.

33 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Bland finansiärerna intar den Miljöstrategiska stiftelsen (MISTRA) en särställning både vad avser direkt klimatforskning som när den klimatrelevanta forskning räknas in. SMHI har även som finansiär en betydande ställning, särskilt om man enbart ser till den direkta klimatforskningen. En observation i sammanhanget är (återigen) den ojämna könsfördelningen bland projektledarna. Oberoende av typ av utförare och typ av inriktning på projekt är män helt dominerande som projektledare. Detta säger ingenting om hur fördelningen ser ut på forskarnivå eller inom projekten, men det visar att klimatforskning i detta avseende inte skiljer sig från övrig naturvetenskaplig forskning eller miljöinriktad forskning. Inom den del av forskningen som är direkt inriktad på klimatfrågor kännetecknas insatserna av att i huvudsak följa det mönster som gäller för naturvetenskaplig forskning i Sverige i allmänhet den bedrivs vid universitet och högskola och finansieras via forskningsråd och stiftelser.

34 Högskole- och forskningsinformation AB (35) 5 Bilaga 1. Forskarkluster inom de olika inriktningarna Forskarkluster inom område 1 Klimatprocesser och klimatsystem, inklusive paleoklimatologiska studier Utförare Underutförare Projektledare Antal projekt Climate Impact Research Centre Hall, Roland 2 Göteborgs universitet Analytisk och marin kemi Alatalo, Juha 1 Göteborgs universitet Analytisk och marin kemi Anderson, Leif 3 Göteborgs universitet Geovetenskaper Ingolfsson, Olafur 3 Göteborgs universitet Marin geologi Malmgren, Björn 1 Göteborgs universitet Marin geologi Schmitz, Birger 1 Göteborgs universitet Naturgeografi Wyser, Klaus 1 Göteborgs universitet Naturgeografi Chen, Deliang 2 Göteborgs universitet Oceanografi Björck, Göran 1 Institutet för rymdfysik SSC Esrange Stebel, Kerstin 1 Institutet för rymdfysik SSC Esrange Kirkwood, Sheila 11 Institutet för rymdfysik Eliasson, Lars 1 Institutet för rymdfysik Raffalski, Uwe 1 IVL Altenstedt, Johanna 1 IVL Skärby, Lena 1 Lunds universitet Geologi Hjort, Christian 1 Lunds universitet Kvartärgeologi Möller, Per 1 Lunds universitet Kvartärgeologi Sandgren, Per 1 Lunds universitet Kvartärgeologi Wohlfarth, Barbara 7 Lunds universitet Kärnfysik Martinsson, Bengt 1 Lunds universitet Naturgeografi Lindroth, Anders 1 Lunds universitet Paleoekologiska laboratoriet Berglund, Björn 1 Lunds universitet Paleoekologiska laboratoriet Hammarlund, Dan 1 Lunds universitet Paleoekologiska laboratoriet Rundgren, Mats 2 Stockholms universitet Geologi och geokemi Andrén, Thomas 1 Stockholms universitet Geologi och geokemi Arnold, Eve 1 Stockholms universitet Geologi och geovetenskaper Backman, Jan 1 Stockholms universitet Kvartärgeologi Stroeven, Arjen 1 Stockholms universitet Kvartärgeologi Wastegård, Stefan 1 Stockholms universitet Meteorologi Hansson, Margareta 1 Stockholms universitet Meteorologi Nilsson, Douglas 1 Stockholms universitet Meteorologi Noone, Kevin 1 Stockholms universitet Naturgeografi Holmgren, Karin 1 Stockholms universitet Naturgeografi Holmlund, Per 1 Stockholms universitet Naturgeografi Karlén, Wibjörn 1 Stockholms universitet Naturgeografi Kleman, Johan 1 Stockholms universitet Naturgeografi Moberg, Anders 1 Stockholms universitet Naturgeografi Rosqvist, Gunhild 1 Stockholms universitet Naturgeografi Jansson, Peter 2 Stockholms universitet Bodén, Per 1

35 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Sveriges lantbruksuniversitet Ekologi och miljövård Persson, Tryggve 2 Sveriges lantbruksuniversitet Skogsekologi Grip, Harald 1 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Andersson, Tage 1 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Omstedt, Anders 1 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Werscheck, Martin 1 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut van Lammeren, André 2 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Ågren, Maria 2 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Ej, Uppgift 3 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Karlsson, Karl-Göran 3 Uppsala universitet Geocentrum Aldahan, Ala A. 1 Uppsala universitet Hydrologi Xu, Chong-Yu 1 Uppsala universitet Meteorologi Smedman, Ann-Sofi 1 Uppsala universitet Naturgeografi Pohjola, Veijo 1 Växjö universitet Biovetenskaper och processteknik Lemdahl, Geoffrey 2 Forskarkluster inom område 2 Modellering och projiceringar, inklusive generella cirkulationsmodeller Utförare Underutförare Projektledare Antal projekt Chalmers tekniska högskola Onsala observatorium Eriksson, Patrick 1 Chalmers tekniska högskola Onsala observatorium Elgered, Gunnar 12 Göteborgs universitet Oceanografi Björck, Göran 1 IVL Lindskog, Anne 1 Kungl. tekniska högskolan Anläggning och miljö Jansson, Per-Erik 1 Lunds universitet Ekologiska institutionen Sykes, Martin T. 1 Lunds universitet Naturgeografi Lindroth, Anders 4 Lunds universitet Paleoekologiska laboratoriet Holmquist, Björn 1 Stockholms universitet Geologi och geovetenskaper Backman, Jan 2 Stockholms universitet Institutet för tillämpad miljöforskning Ström, Johan 1 Stockholms universitet Meteorologi Nilsson, Douglas 1 Stockholms universitet Meteorologi Svensson, Gunilla 1 Stockholms universitet Meteorologi Tjernström, Michael 1 Stockholms universitet Meteorologi Källén, Erland 6 Sveriges lantbruksuniversitet Ekologi och miljövård Ågren, Göran 1 Sveriges lantbruksuniversitet Markvetenskap Lewan, Elisabet 1 Sveriges lantbruksuniversitet Skoglig produktionsekologi Linder, Sune 1 Sveriges lantbruksuniversitet Skoglig vegetationsekologi Hörnberg, Greger 1 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Rossby Center Rummukanien, Markku 6 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Ågren, Maria 1 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Gardelin, Marie 2 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Josefsson, Weine 2 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Karlsson, Karl-Göran 2 Uppsala universitet Hydrologi Xu, Chong-Yu 1 Uppsala universitet Hydrologi Halldin, Sven 2 Uppsala universitet Meteorologi Smedman, Ann-Sofi 2

36 Högskole- och forskningsinformation AB (35) Forskarkluster inom område 3 Forskning kring miljöeffekter av klimatförändringar Utförare Underutförare Projektledare Antal projekt A Söderström & Partner HB Söderström, Bengt 1 Byggforskningsrådet Save, Ulla 1 Byggforskningsrådet Waldén, Gabrielle 3 Byggforskningsrådet Gavatin, Margareta 6 Chalmers tekniska högskola Eriksson, Bengt Erik 1 Chalmers tekniska högskola Larsson, Bengt 1 Christer Nordström Arkitektkontor Nordström, Christer 2 Climate Impact Research Centre Callaghan, Terry 7 Cukurova University Evliya, Hunay 1 Dahlgren Bengt AB Nilson, Anders 4 Elforsk AB Montin, Stefan 5 Förlags AB VVS Fridén, Ramon 1 Göteborg Energi AB Eek, Hans 7 Göteborgs universitet Botanik Wallin, Göran 1 Göteborgs universitet Vetenskapsteori Elzinga, Aant 1 Göteborgs universitet Wulff, Agneta 1 Högskolan Dalarna Centrum För Solenergiforskning Henning, Annette 1 Högskolan Dalarna Socialantropologi Borgström, Bengt-Erik 2 Högskolan Dalarna Berg, Per E O 1 Högskolan Dalarna Rönnelid, Mats 2 Högskolan i Gävle Byggd miljö Glaumann, Mauritz 1 Högskolan i Gävle Byggd miljö Sandberg, Mats 1 Högskolan i Gävle Byggd miljö Knez, Igor 2 Högskolan i Gävle Byggd miljö Löfberg, Hans-Allan 3 Högskolan i Gävle Byggd miljö Norlén, Urban 6 Högskolan i Halmstad Arbetsvetenskap Hansson, Agneta 7 Högskolan på Gotland Utbildning och forskning Broström, Tor 2 IEA Caddet Van Hoof, Guus 1 IEA Caddet Litt, John 12 IEA Solar Heating And Cooling Bosselaar, Lex 19 IEA Solar Heating And Cooling De Herde, André 19 IVL Ekstrand, Sam 1 IVL Klemedtsson, Leif 1 IVL Lindskog, Anne 1 KanEnergi - Mats Rydehell AB Rydehell, Mats 1 K-Konsult Energi Stockholm AB Isaksson, Hans 2 Kungl. tekniska högskolan Anläggning och miljö Jansson, Per-Erik 2 Kungl. tekniska högskolan Byggnader och installationer Isakson, Per 1 Kungl. tekniska högskolan Byggnadsteknik Johannesson, Gudni 2 Kungl. tekniska högskolan Energiteknik Lundqvist, Per 1 Kungl. tekniska högskolan Infrastruktur och samhällsplanering Olerup, Brita 3 Kungl. tekniska högskolan Kemiteknik Setterwall, Fredrik 1 Kungl. tekniska högskolan Kemiteknik Frostell, Björn 3

37 Högskole- och forskningsinformation AB (35) LGM Consult AB Månsson, Lars-Göran 1 LOWTE AB Platell, Peter 4 Luleå tekniska universitet Vattenteknik Gehlin, Signhild 1 Luleå tekniska universitet Vattenteknik Nordell, Bo 14 Luleå tekniska universitet Wall, Maria 3 Lunds universitet Byggnadsfysik Svensson, Anders 4 Lunds universitet Byggnadskonstruktion Källblad, Kurt 1 Lunds universitet Byggnadskonstruktion Thormark, Catarina 1 Lunds universitet Byggnadskonstruktion Fredlund, Bertil 3 Lunds universitet Ekologiska institutionen Carlsson, Bengt 1 Lunds universitet Ekologiska institutionen Granéli, Wilhelm 1 Lunds universitet Ekologiska institutionen Wallen, Bo 1 Lunds universitet Ekologiska institutionen Christensen, Torben R. 2 Lunds universitet Ekologiska institutionen Sykes, Martin T 2 Lunds universitet Energihushållning Pyrko, Jurek 2 Lunds universitet Fysik Swietlicki, Erik 1 Lunds universitet Fysiologisk botanik Bornman, Janet F. 1 Lunds universitet Geologi Snowball, Ian 2 Lunds universitet Matematisk fysik Hellström, Göran 2 Lunds universitet Miljö- och energisystem Gustavsson, Leif 1 Lunds universitet Naturgeografi Bärring, Lars 1 Lunds universitet Naturgeografi Lindroth, Anders 2 Lunds universitet Plantekologi Nihlgård, Bengt 1 Lunds universitet Teknisk geologi Andersson, Olof 3 Profu AB Rydén, Bo 2 Promandat AB Westling, Hans 2 Scandiaconsult VVS-Teknik AB Andersson, Johnny 1 Statens geotekniska institut Rydell, Bengt 1 Statens geotekniska institut Rosén, Bengt 3 Stockholms universitet Institutet för tillämpad miljöforskning dewit, Cynthia 1 Stockholms universitet Institutet för tillämpad miljöforskning Johanson, Christer 1 Stockholms universitet Meteorologi Holmen, Kim 1 Stockholms universitet Meteorologi Nilsson, Douglas 3 Stockholms universitet Meteorologi Rodhe, Henning 4 Svenska Solenergiföreningen Dalenbäck, Jan-Olof 1 Sveriges lantbruksuniversitet Ekologi och miljövård Ågren, Göran 2 Sveriges lantbruksuniversitet Ekologi och miljövård Persson, Tryggve 5 Sveriges lantbruksuniversitet Ekologi och växtproduktionslära Tuvesson, Magne 9 Sveriges lantbruksuniversitet Jordbrukets biosystem och teknologi Jilar, Torbjörn 2 Sveriges lantbruksuniversitet Produktionsekologi Sindenberg, Ingela 1 Sveriges lantbruksuniversitet Skoglig genetik och växtfysiologi Nilsson, Jan-Erik 4 Sveriges lantbruksuniversitet Skoglig marklära Olsson, Mats 2 Sveriges lantbruksuniversitet Skoglig produktionsekologi Linder, Sune 11 Sveriges lantbruksuniversitet Skoglig vegetationsekologi Segerström, Ulf 1

Forskningsresurser i högskolan

Forskningsresurser i högskolan , Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008

Läs mer

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Forskningsfinansiering i Sverige Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är den stora grundforskningsmyndigheten med tre ämnesråd;

Läs mer

Ökning av resurserna för forskning och utveckling vid universitet och högskolor

Ökning av resurserna för forskning och utveckling vid universitet och högskolor PM Onni Tengner 2001-11-09 Ökning av resurserna för forskning och utveckling vid universitet och högskolor Frågor rörande forskningsfinansiering har debatterats nyligen. Högskoleverket presenterar här

Läs mer

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Remiss av rapporten Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle Regeringskansliet Remiss 2017-01-31 N2017/00055/IFK Näringsdepartementet Enheten för innovation, forskning och kapitalförsörjning Michael Jacob Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning

Läs mer

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Elisabet Göransson 2012-03-26 Om Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande har till uppgift att främja

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

SOU 2017:10 Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning

SOU 2017:10 Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning Remiss 2017-04-21 U2017/00732/F Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten SOU 2017:10 Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning Härmed remitteras ovan nämnda betänkande.

Läs mer

Forskare och praktiker som medverkar i boken

Forskare och praktiker som medverkar i boken Forskare och praktiker som medverkar i boken Kjell Aleklett, professor i fysik, Uppsala Ellen Almers, doktorand i didaktik, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping Christian Azar, professor

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen 1:24 och 1:25 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen 1:24 och 1:25 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Regeringsbeslut IV 7 Näringsdepartementet 2016-12-20 N2016/08017/SUN N2016/07690/KLS (delvis) N2016/06636/SUN m.fl. Se bilaga 1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Internationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november

Internationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november Internationella forskarsymposiet 26 oktober 1 november Inbjudan Ett femtiotal av världens mest framstående forskare kommer den 26 oktober till den 1 november 2008 till Lund och Malmö. Under sin vecka i

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING

FORSKNINGSFINANSIERING FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Huvudområdesansvariga inom Naturvetenskapliga fakulteten Huvudområdesansvariga är utsedda till och med Grundnivå

Huvudområdesansvariga inom Naturvetenskapliga fakulteten Huvudområdesansvariga är utsedda till och med Grundnivå 1 (5) 2015-12-16 Huvudområdesansvariga inom Naturvetenskapliga fakulteten Huvudområdesansvariga är utsedda till och med 2018-02-28 Grundnivå Huvudområde Astronomi Beräkningsteknik om examen inom huvudområdet

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

Fallstudier inom Formas ansvarsområde

Fallstudier inom Formas ansvarsområde Fallstudier inom Formas ansvarsområde Formas uppdrag inom analys och utvärdering Regeringen uppdrar Formas att: utvärdera den forskning och utveckling som rådet har fördelat medel till, i utvärderingen

Läs mer

Långsiktig strategisk plan för svensk forskningsinfrastruktur

Långsiktig strategisk plan för svensk forskningsinfrastruktur Långsiktig strategisk plan för svensk forskningsinfrastruktur Beredningsgruppen för jorden och dess nära omgivning Presentation av Donal Murtagh KFI:S hearing 9 maj 2006 Gruppens medlemmar Karin Markides,

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering. Dir. 2007:102. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Utvärdering av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering. Dir. 2007:102. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Utvärdering av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Dir. 2007:102 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall

Läs mer

Miljömyndighetsutredningens uppdrag

Miljömyndighetsutredningens uppdrag 1 s uppdrag Dir. 2013:101 2 Uppdraget Kartlägga och analysera hur regeringen genom myndigheterna under Miljödepartementet kan verka för ett effektivt och långsiktigt hållbart miljöarbete, med fokus på

Läs mer

riksrevisionen granskar: hållbar utveckling klimat Svensk klimatforskning vad kostar den och vad har den gett? rir 2012:2

riksrevisionen granskar: hållbar utveckling klimat Svensk klimatforskning vad kostar den och vad har den gett? rir 2012:2 riksrevisionen granskar: hållbar utveckling klimat Svensk klimatforskning vad kostar den och vad har den gett? rir 2012:2 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet

Läs mer

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Fosfor eller kväve eller båda?

Fosfor eller kväve eller båda? Inledning Larmrapporterna om Östersjön har duggat tätt de senaste åren, och många anser att övergödningen är det största problemet. Går det att återställa Östersjön? Till vilket tillstånd i så fall? Och

Läs mer

Regeringens skrivelse 2000/01:28

Regeringens skrivelse 2000/01:28 Regeringens skrivelse 2000/01:28 Resursfördelningen inom Vetenskapsrådet Skr. 2000/01:28 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 12 oktober 2000 Göran Persson Thomas Östros

Läs mer

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-06-17 Ärendenr: NV-02737-15 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren

Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren Regeringsbeslut 47 2006-12-21 S2006/10212/SK(delvis) Socialdepartementet Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Box 2220 103 15 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende anslagen 1:25 och 1:26

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende anslagen 1:25 och 1:26 REGERINGEN FORMAS In/ut:2012-12-28 Dnr: 2012-2169 Regeringsbeslut 13 Handl: 2012-12-20 L2012/2240 L2012/2586 Landsbygdsdepartementet L2012/3395 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och s amhälls

Läs mer

Yttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, SOU 2014:50

Yttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, SOU 2014:50 Miljödepartementet Naturmiljöenheten 103 33 STOCKHOLM Datum: 2014-11-27 Vår referens: 2014/1626/10.1 Er referens: M2014/1595/Nm m.registrator@regeringskansliet.se charlotta.sorqvist@regeringskansliet.se

Läs mer

Omfattning och effekter av svensk klimatforskning

Omfattning och effekter av svensk klimatforskning Omfattning och effekter av svensk klimatforskning En delrapport för Formas underlag till forsknings- och innovationspropositionen 2016 En hållbar framtid genom stark forskning och utveckling Innehåll Förord

Läs mer

DOKTORERNAS SYSSELSÄTTNING TIO ÅR EFTER DISPUTATIONEN 2004 RAPPORT OKTOBER 2016

DOKTORERNAS SYSSELSÄTTNING TIO ÅR EFTER DISPUTATIONEN 2004 RAPPORT OKTOBER 2016 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN DOKTORERNAS SYSSELSÄTTNING TIO ÅR EFTER DISPUTATIONEN 2004 RAPPORT OKTOBER 2016 V 2016/798 Fakultetssekreterare Henrik Tallgren Inledning I många år har sagts att si eller

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING VID GU OCH ANDRA LÄROSÄTEN I SVERIGE

FORSKNINGSFINANSIERING VID GU OCH ANDRA LÄROSÄTEN I SVERIGE FORSKNINGSFINANSIERING VID GU OCH ANDRA LÄROSÄTEN I SVERIGE GUVR Göteborgs universitets vetenskapliga råd September 22. Sid 1. Sammanfattning Forskningsbidragens storlek skiljer sig avsevärt mellan landets

Läs mer

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 250 år av erfarenhet HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 2005 2004 2005 E-legitimation införs av skatteverket YouTube lanseras Big Brother sänds för första

Läs mer

Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export

Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export Klimatanpassning Sverige 2015, 23 September 2015; Sem C2; Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export Bo Holst, International Projects Manager, SMHI, Sweden; bo.holst@smhi.se Klimatanpassning

Läs mer

Utlysning av projektmedel

Utlysning av projektmedel Utlysning av projektmedel Effektiva och hållbara produktionssystem inom vattenbruk och jord-och trädgårdsbruk Finansiärer Formas, Mistra och Lantmännens forskningsstiftelse Utlyst belopp Särskilda villkor

Läs mer

Polarforskningssekretariatet. Stockholm 26 mars 2012

Polarforskningssekretariatet. Stockholm 26 mars 2012 Polarforskningssekretariatet Stockholm 26 mars 2012 Polarforskningssekretariatet har till uppgift att främja förutsättningarna för och samordna svensk forskning och utveckling i polarområdena Myndigheten

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Utbildning och. 16 universitetsforskning Utbildning och 6 universitetsforskning PROP. 2002/03: UTGIFTSOMRÅDE 6 Förslag till statsbudget för 2003 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut...9 2 Utgiftsområde

Läs mer

MB AO Bygg. Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson Sammankallande AO Bygg 0733-376547. Region Mellersta Mats Skog 0733-375145

MB AO Bygg. Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson Sammankallande AO Bygg 0733-376547. Region Mellersta Mats Skog 0733-375145 Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson AO Bygg 0733-376547 Region Bygg Väst & Region Bostad Väst Sam Ekman Informatör AO Bygg 0733-373423 Region Mellersta Mats Skog 0733-375145 Region

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Kustskydd för ett framtida klimat planeringsunderlag och anpassningsåtgärder VARIA 585. Kustmöte 2007, Malmö den 25 oktober

Kustskydd för ett framtida klimat planeringsunderlag och anpassningsåtgärder VARIA 585. Kustmöte 2007, Malmö den 25 oktober VARIA 585 Kustskydd för ett framtida klimat planeringsunderlag och anpassningsåtgärder Kustmöte 2007, Malmö den 25 oktober SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION Bilder omslag Övre bilden: Malmö Turism

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Seminarium om havsförsurning vad är havsförsurning och vilka konsekvenser kan den få för livet i haven?

Seminarium om havsförsurning vad är havsförsurning och vilka konsekvenser kan den få för livet i haven? 2013-11-20 Miljöforskningsberedningen Rapport från Miljöforskningsberedningens seminarium om havsförsurning den 12 november 2013 Seminarium om havsförsurning vad är havsförsurning och vilka konsekvenser

Läs mer

Vetenskapsrådet är en myndighet med huvuduppgift att främja grundläggande forskning av högsta vetenskaplig kvalitet inom alla områden.

Vetenskapsrådet är en myndighet med huvuduppgift att främja grundläggande forskning av högsta vetenskaplig kvalitet inom alla områden. Remisspromemoria 2009-07-03 Utbildningsdepartementet Nya regler om Vetenskapsrådet och ämnesråden, m.m. I forsknings- och innovationspropositionen Ett lyft för forskning och innovation(prop. 2008/09:50)

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

den 6 juli 2016 Pro s Prize RESULTATLISTA Plac Namn Klubb SHCP Klass Till par Total Sär.

den 6 juli 2016 Pro s Prize RESULTATLISTA Plac Namn Klubb SHCP Klass Till par Total Sär. 1 Hansson / Hansson 19 1 klass -8 64 HANSSON, Mattias Forsgårdens Golfklubb 1 klass HANSSON, Axel Forsgårdens Golfklubb 1 klass 2 Stahl / Hegge 13 1 klass -6 66 HEGGE, Gunnar Forsgårdens Golfklubb 1 klass

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

REGERINGEN S2013/3465/PBB S2013/3466/PBB. Uppdrag att upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling

REGERINGEN S2013/3465/PBB S2013/3466/PBB. Uppdrag att upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling Regeringsbeslut IV:4 REGERINGEN 2014-02-20 S2013/3465/PBB S2013/3466/PBB Socialdepartementet Boverket Box 534 371 23 Karlskrona j S2014/1631/PBB Uppdrag att upprätta och förvalta en plattform för frågor

Läs mer

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Utbildning och. 16 universitetsforskning Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statsbudget för 2002 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut...17 2 Utgiftsområde 16 Utbildning och

Läs mer

Bilfälten

Bilfälten Resultat i A-vapen Klass 1 1 Fredrik Bergström Härnösands PSK 6/3 4/2 2/2 6/3 6/5 3/3 6/2 6/1 39/21 6 Brons 2 Markus Lindström Umeå PK 6/1 4/1 4/3 5/3 4/3 5/3 2/1 4/1 34/16 3 3 Christer Gustavsson Kramfors

Läs mer

Startlista Örnsköldsviks PK's Bilfält 2011-03-20 Patrullvis

Startlista Örnsköldsviks PK's Bilfält 2011-03-20 Patrullvis Patrull 1 Uppropstid 06:30 1 K-G Johansson Örnsköldsviks PK C-vapen Öppen 2 Tord Olsson Örnsköldsviks PK C-vapen Öppen 3 Lennart Selander Örnsköldsviks PK C-vapen Öppen 4 Fredrik Johansson Örnsköldsviks

Läs mer

2 Finansiering, genomförande och utvärdering

2 Finansiering, genomförande och utvärdering 2 Finansiering, genomförande och utvärdering 2.1 FINANSIERING Diagram 4. Finansiering av tillväxtavtal i 15 län (totalt 1 933 miljoner kronor), procentuell andel per kategori Diagram 5. Statlig finansiering

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Lottningsföljd Handölsdalen 2014-2015

Lottningsföljd Handölsdalen 2014-2015 1 / 6 Datum 2014-08-07 Lottningsföljd Handölsdalen 2014-2015 Lottningsföljden anger i vilken turordning som personerna kommer att erbjudas jakt. Namnen i listan kan förekomma upp till fem gånger och det

Läs mer

Kandidatprogrammet miljövetenskap

Kandidatprogrammet miljövetenskap Kandidatprogrammet miljövetenskap Introduktion miljövetenskap 30 hp Inriktningsämne 60 hp Kemi Geovetenskap Biologi Stödämne 30 hp Kemi Geovetenskap Biologi Fysik Matematik Valbara miljöklassade kurser

Läs mer

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd önskar Filippa Myrbäck, SKL, Helene Bogren, Boverket, Pia Lindeskog, Folkhälsomyndigheten och Eva Renhammar, Malmö stad Hållpunkter för 09.50-11:00 09.50

Läs mer

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM STORA OCH SMÅ RESULTAT NÅGRA EXEMPEL Utveckling av en ny giftfri båtbottenfärg Bättre skördar med hjälp av mikroorganismer Fokus på etik-

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan KSLA 2016-12-09 Ingrid Petersson Generaldirektör Formas Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling Miljö Areella näringar Samhällsbyggnad Vetenskaplig

Läs mer

Anders OE Johansson ProcessIT Innovations Helena Jerregård Automation Region

Anders OE Johansson ProcessIT Innovations Helena Jerregård Automation Region Anders OE Johansson ProcessIT Innovations Helena Jerregård Automation Region Bakgrund Området viktigt för Sverige och ett svenskt styrkeområde. Bekräftat i fakta från fler källor. Både regionala, nationella

Läs mer

UK-ämbetets insamling av ekonomiska uppgifter

UK-ämbetets insamling av ekonomiska uppgifter 1(4) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 Marie.kahlroth@uk-ambetet.se Universitet och högskolor samt UK-ämbetets kontaktpersoner enligt sändlista UK-ämbetets insamling

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Undersökning i fält av stabiliseringseffekt i organisk jord och lera. Svensk Djupstabilisering Swedish Deep Stabilization Research Centre

Undersökning i fält av stabiliseringseffekt i organisk jord och lera. Svensk Djupstabilisering Swedish Deep Stabilization Research Centre Svensk Djupstabilisering Swedish Deep Stabilization Research Centre Arbetsrapport 12 2000-02 Undersökning i fält av stabiliseringseffekt i organisk jord och lera Tobias Hansson Yvonne Rogbeck Leif Säfström

Läs mer

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18

Läs mer

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet 2 oktober 2008, Radisson SAS Royal Viking Hotel, Stockholm Sammanfattning av gruppdiskussionerna Deltagarna delades in i fyra olika grupper. Varje

Läs mer

De gröna frågorna i årets forskningsproposition

De gröna frågorna i årets forskningsproposition De gröna frågorna i årets forskningsproposition Kopplingen till det nationella skogsprogrammet (och Skogforsk) Göran Örlander, ordförande, Skogforsk Kort om Skogforsk Skogsbruket och staten i samverkan

Läs mer

Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten. Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010

Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten. Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010 Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010 Livsmedelsverkets ansvar: En översikt Regelarbete nationellt och internationellt Forskning och utveckling

Läs mer

Angående delegationer - utdrag ur: Integrerad Arbetsmiljö- och miljöplan - Institutionen för ekologi och geovetenskap

Angående delegationer - utdrag ur: Integrerad Arbetsmiljö- och miljöplan - Institutionen för ekologi och geovetenskap UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för ekologi och geovetenskap INTEGRERAD ARBETSMILJÖ- OCH MILJÖPLAN 2004-03-08 Angående delegationer - utdrag ur: Integrerad Arbetsmiljö- och miljöplan - Institutionen för

Läs mer

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED 2009-2012 SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED är ett treårigt internationellt projekt, som påbörjades i september 2009 och pågår till augusti 2012. Projektets syfte

Läs mer

KLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer

KLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer 1 2006-05-31 Utlysning KLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed svenska universitet, högskolor, och forskningsinstitut att inkomma med ansökan om finansiering av projekt

Läs mer

Korta Banan, m (71)

Korta Banan, m (71) Klubbmatchen /, IK Hakarpspojkarna, 0-0-0 Sida Korta Banan, 0 m () Torild Bornetun.0. Bo Turesson. +.0. Anna-Karin Argus-Johansson. +..0 Berndt Tenlid. +.. Kjell Holmqvist. +.0. Rolf Gabrielsson. +.. Sven-Olof

Läs mer

Från forskning till praktik

Från forskning till praktik http://www.med.lu.se/case Från forskning till praktik Ett forskningsprojekt för att sprida kunskap Var befinner vi oss? CASE - Centre for Ageing and Supporting Environments Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv

Läs mer

RESULTAT KRISTIANSTADSKRETSENS FÄLT NR 1 30 januari 2005 VINSLÖV

RESULTAT KRISTIANSTADSKRETSENS FÄLT NR 1 30 januari 2005 VINSLÖV RESULTAT KRISTIANSTADSKRETSENS FÄLT NR 1 30 januari 2005 VINSLÖV C-vapen Klass 1 = etra insats 10:- 1 David Hecktor Hässleholms Psk 42/28 12p 140:- 2 Björn Elgtberg Lönsboda Psk 42/28 7p 80:- 3 Mats Borgström

Läs mer

EXTERNA FORSKNINGSMEDEL PÅ SJU UNIVERSITETSINSTITUTIONER FÖR PSYKOLOGI I SVERIGE ÅREN 2003 OCH 2005

EXTERNA FORSKNINGSMEDEL PÅ SJU UNIVERSITETSINSTITUTIONER FÖR PSYKOLOGI I SVERIGE ÅREN 2003 OCH 2005 EXTERNA FORSKNINGSMEDEL PÅ SJU UNIVERSITETSINSTITUTIONER FÖR PSYKOLOGI I SVERIGE ÅREN 2003 OCH 2005 Nationalkommittén för psykologi vid Kungliga Vetenskapsakademin 2006-11-12 Rapporten är sammanställd

Läs mer

Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet

Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet Datum 2012-02-01 Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet Ett förvaltande organ är den juridiska person som förvaltar ett bidrag som Vetenskapsrådet betalar ut. Nedan listas

Läs mer

Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik

Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik Hösten 2014 startas en magisterutbildning med huvudområdet byggteknik och inriktning hållbart samhällsbyggande på Högskolan i Borås. Metodutveckling av kurser

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson 1998-02-20 Doss 112 Dnr 2596/97

STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson 1998-02-20 Doss 112 Dnr 2596/97 STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson Regeringen Utbildningsdepartementet Förslag till finansiering av verksamheten budgetåren 1999-2001 1 Intäkter

Läs mer

NSM 2010 Östersund Precision

NSM 2010 Östersund Precision NSM 2010 Östersund Precision 2010-06-18 Bana B NSM 2010 Östersund 2010-06-18 1 Kjell Eriksson Porjus SKF 336 475 S S 2 Hans Jonsson Kramfors PSK 332 473 S S 3 Tomas Backlund Vännäs PSK 331 472 S S e.sskj.

Läs mer

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006 Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006 rapportering av sektorsansvaret 2006 INNEHÅLL 1 Bakgrund 3 2 Nuteks sektorsansvar 4 - Omfattning och ambitionsnivå 3 Nuteks rapportering

Läs mer

Resultatlista, enskild rond - netto: Hammarö Golfklubb Golf och Culture Cup 2015

Resultatlista, enskild rond - netto: Hammarö Golfklubb Golf och Culture Cup 2015 Klass Placering Resultatlista, enskild rond - netto Golf och Culture Cup 2015 En-klassen Namn Rond 1 Spel.kat. Spelform Fyrboll, Poängbogey Klubb CBA S-HCP Datum Resultat 2015-08-01 Särskiljning 1 M Olsson/A

Läs mer

Kärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid

Kärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid RAPPORT FRÅN ENERGIUTSKOTTET OKTOBER 2013 Kärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid Detta dokument har producerats av Energiutskottet som tillhör Kungl. Vetenskapsakademien. Det speglar Energiutskottets

Läs mer

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Statistiska centralbyrån, september 2012 Carolina Thulin Frida Hultgren Robin

Läs mer

VERKSAMHET Följande ska gälla för verksamheten inom Formas ansvarsområde.

VERKSAMHET Följande ska gälla för verksamheten inom Formas ansvarsområde. Regeringsbeslut I:9 Miljö- och energidepartementet 2016-12-20 M2016/02982/S (delvis) M2016/02662/Mm Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 11182 Stockholm Regleringsbrev

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:9 Utbildningsdepartementet 2015-06-25 U2014/07215/UH U2015/01681/UH U2015/03560/SAM (delvis) U2015/03647/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet

Läs mer

Grundforskning inom gruv och mineral hur ser det ut? Björn Öhlander Tillämpad geologi Luleå tekniska universitet

Grundforskning inom gruv och mineral hur ser det ut? Björn Öhlander Tillämpad geologi Luleå tekniska universitet Grundforskning inom gruv och mineral hur ser det ut? Björn Öhlander Tillämpad geologi Luleå tekniska universitet Vad är grundforskning? Inom grundforskningen letar forskarna efter det okända. De ger oss

Läs mer

Infasning Konservatorstbildningen (45 HST. Ingår i takbelopp fr om 2012)

Infasning Konservatorstbildningen (45 HST. Ingår i takbelopp fr om 2012) Dispositionsplan budgetåret 2012 Bilaga 1 Fördelning av anslag bå 2012 (tkr) Anslag 2011 2011 2011 2011 2012 2012 2012 2012 Grund Fo/Fou Externt Totalt Grund Fo/Fou Externt Totalt Anslagsmedel grund+fak

Läs mer

Rundabordssamtal om vätgas. IVA 15:e februari 2007

Rundabordssamtal om vätgas. IVA 15:e februari 2007 Rundabordssamtal om vätgas IVA 15:e februari 2007 Deltagare Universitet/högskola Per Alvfors, KTH Peter Lindblad, Uppsala Universitet Dag Noréus, Stockholms Universitet Bengt Steen, Chalmers Lars Stenmark,

Läs mer

OM VA. Vetenskap & Allmänhet

OM VA. Vetenskap & Allmänhet OM VA 2014 Vetenskap & Allmänhet VA FRÄMJAR DIALOG OCH ÖPPENHET MELLAN ALLMÄNHET OCH FORSKARE Vetenskap & Allmänhet, VA, är en ideell förening med både organisationer och personer som medlemmar. Ett övergripande

Läs mer

Klubbmästare H30 & H35 & H40 & H45

Klubbmästare H30 & H35 & H40 & H45 Klubbmästare Pojkar 1972 Per Eriksson 1973 Mikael Björin 1974 Mats Fungdal 1975 Mårten Runow 1976 Mats Fungdal 1977 Claes Nilsson 1978 Claes Nilsson 1979 Pontus Carminger 1980 Magnus Berglund 1981 Pontus

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Hur få saker gjorda med minimal kommunal pengainsats?

Hur få saker gjorda med minimal kommunal pengainsats? Hur få saker gjorda med minimal kommunal pengainsats? Miljöåterställning av Vindel- & Piteälven Arjeplogs kommun Sorsele kommun Arvidsjaurs kommun Lycksele kommun Älvsbyns kommun Vindelns kommun Piteå

Läs mer

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-563 086 71 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 2008-11-20 Analys nr 2008/11 Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Antalet nybörjare

Läs mer

Bilaga till remittering av rapporten God Havsmiljö 2020

Bilaga till remittering av rapporten God Havsmiljö 2020 1/4 2012-03-19 Bilaga till remittering av rapporten God Havsmiljö 2020 Remissinstanser: Affärsverket svenska kraftnät Agrifood Economics Centre Alrutz Advokatbyrå AB Baltic Sea 2020 Blekingekustens vattenvårdsförbund

Läs mer

Klimat- och miljöforskning i Grekland

Klimat- och miljöforskning i Grekland Klimat- och miljöforskning i Grekland BULGARIEN NAVARINO ENVIRONMENTAL OBSERVATORY TURKIET Forskningsstationen inrymmer bostäder, arbetsplatser och andra faciliteter som är nödvändiga för forskning och

Läs mer

Privata sektorn viktiga finansiärer av forskning och utbildning på forskarnivå vid svenska lärosäten

Privata sektorn viktiga finansiärer av forskning och utbildning på forskarnivå vid svenska lärosäten Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2011-02-01 2011/1 Regnr: 63-17-2011 Privata sektorn viktiga finansiärer av forskning och utbildning på

Läs mer