Publikation 2005:99. säkerhet. Resultat från 2005 års trafiksäkerhetsenkät

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Publikation 2005:99. säkerhet. Resultat från 2005 års trafiksäkerhetsenkät"

Transkript

1 Puliktion 5:99 Trfi k säkerhet Resultt från 5 års trfiksäkerhetsenkät 5-9

2 Titel: Resultt från 5 års trfiksäkerhetsenkät Puliktion: 5:99 Utgivningsdtum: 5-9 Utgivre: Vägverket Förfttre: Ann Wrnemo, Sttistisk centrlyrån Lyout: Ateljén, Sttistisk centrlyrån Omslg: Vägverket Tryck: Vägverket, Borlänge ISSN: Distriutör: Vägverket, Butiken, Borlänge. vgverket.utiken@vv.se, telefon , fx På omslgilden: Ny genertionens trfiksäkerhetskmer. Våren 6 örjr Vägverket ersätt de gml trfiksäkerhetskmerorn med en ny genertion kmeror. 7 utomtisk trfiksäkerhetskmeror sk plcers ut på ungefär 25 mil olycksdrd väg, främst där hstighetern är för hög. I vrje kmerskåp finns en kmer och en rdr som mäter hstigheten. Om hstigheten överskrids ts en ild på fordonet, förren och registreringsskylten. Bilden kompletters med informtion om tid, plts etc och skicks utomtiskt vi telenätet till polisen för utredning.

3 Förord Vägverket hr sedn 1993 det övergripnde nsvret för trfiksäkerheten i Sverige. Verket smretr lnd nnt med polisen och kommunern. Att t frm och nlyser trfiksäkerhetssttistik ingår som en del i nsvret. En v de äldst löpnde undersökningrn inom dett område är den s.k. trfiksäkerhetsenkäten. Undersökningen hr genomförts v Sttistisk centrlyrån sedn Eftersom fler v frågorn ställts änd sedn 1981 (med undntg för år 4) är trfiksäkerhetsenkäten en utmärkt käll för tt studer utveckling och trender över tid. Speciellt i frågor om ttityder visr erfrenhetern tt det i llmänhet tr fler år innn någr större förändringr kn påviss. I dgens trfiksäkerhetsrete finns ett stort ehov v informtion och resultt från enkäten. Därför ger vi för tionde gången ut denn rpport. Vägverket Viktigt tt vet Rpportens vsikt är tt genom digrm och kommentrer till dess ge en översiktlig ild v resultten från 5 års undersökning. I slutet v rpporten finns en tellilg med sifferunderlg till respektive digrm. Genomförnde: Årligen , 5 Urvl: slumpmässigt utvld personer i åldrrn år Strtifiering: Efter sju åldersgrupper och Vägverkets sju regioner Fältretsperiod: 8 mrs 5 7 juni 5 Metod: Postenkät med tre skriftlig påminnelser Svrsfrekvens: 67,5 procent Stndrdvägning: De erhålln resultten hr vägts, så tt de är representtiv för hel efolkningen Signifikns: Storleken på respektive frågs underlg vgör om mindre skillnder är signifiknt eller ej. I de fll ntlet oservtioner som instämmer eller hr svrt "j" är färre än 3, mrkers dett med en prentes i tellilgn. Attitydfrågor: Fem svrslterntiv: instämmer helt, instämmer i stor drg, gnsk tveksm, mycket tveksm, tr helt vstånd Vilk svr redoviss De som svrt och tgit ställning utgör totli denn rpport? ndelen, procent. Svr som Vet ej och Kn ej t ställning hr tgits ort om inget nnt nges. När det i digrmmen nges hur mång som instämmer är det en summering v dem som Instämmer helt och Instämmer i stor drg. I 1985, 199, 1995 smt års undersökningr hr personer år deltgit medn åldersintervllet övrig år vrit år. Vid jämförelser över tiden som illustrers i tidsseriedigrmmen hr svren från åldersgruppen år tgits ort för tt gör resultten melln åren direkt jämförr. Undersökningen genomfördes inte år 4 vilket mrkers med en luck i tidsseriedigrmmen. 3

4 Innehåll sid FÖRORD... 3 VIKTIGT ATT VETA... 3 NOLLVISIONEN... 5 SÄKRARE TRAFIKMILJÖ... 1 TRAFIKNYKTERHET HASTIGHET BILBÄLTEN CYKELHJÄLM SYNBARHET TABELLBILAGA

5 Nollvisionen Ingen människ sk ehöv dö eller skds llvrligt i trfiken. Det är det långsiktig mål Nollvisionen som riksdgen hr eslutt om. Ytterst hr de som utformr vägtrnsportsystemet nsvret för säkerheten. 1 Hur mång dödsfll i trfiken nser Du vr cceptelt per år? Andel som svrt noll död 5 1 Andel som svrt noll död , 5, år Noll död i trfiken Närmre 55 procent, fler kvinnor än män, nser det occeptelt tt människor döds i trfiken. Andelen som svrt noll död på frågn om hur mång dödsfll som är cceptelt i trfiken per år hr minskt från 58 procent år 1997 till drygt 5 procent år 3. År 5 hr ndelen ökt till 54 procent. 2 2 Känner Du till etppmålet för år 7 (högst 27 dödde) Andel som svrt j Tror Du tt etppmålet är möjligt tt uppnå? Andel som svrt j Nollvisionens etppmål för år 7 Närmre två v tio hr svrt tt de känner till etppmålet för år 7 på högst 27 dödde. I åldrrn smt hr fler män än kvinnor svrt "j" på denn fråg. Andelen som känner till etppmålet är något högre lnd de som är 55 år eller äldre. Är etppmålet möjligt tt uppnå? Av de som svrt och tgit ställning hr närmre procent v smtlig, något fler kvinnor än män, svrt tt de tror tt etppmålet är möjligt tt uppnå. Frmför llt de yngre, personer under år, hr svrt j på denn fråg. Melln 25 och procent v de svrnde i de olik redovisningsgruppern hr svrt Kn ej t ställning. 5

6 2 c Vilk tre eteenden tror Du är viktigst tt påverk för tt nå etppmålet 7? Andel som mrkert ktuellt svrslterntiv Trfiknteteenden Av de sju eteenden som årets trfiksäkerhetsenkät tgit upp tror åde kvinnor och män tt trfiknykterheten är det eteende som är viktigst tt påverk för tt nå etppmålet 7. Därefter är det runt hälften som hr mrkert hstigheten, ältesnvändningen och vståndshållningen. Hjälmnvändningen lnd cyklister Hstigheten Moiltelefonnvändningen vid ilkörning Trfiknykterheten Bältesnvändningen Rödljuskörningen Avståndshållningen 3 3 Mitt intresse för trfiksäkerhetsfrågor hr ökt den senste tiden , 5, år Intresse för trfiksäkerhetsfrågor Ungefär fyr v tio tillfrågde uppger tt ders intresse för trfiksäkerhetsfrågor hr ökt den senste tiden. Intresset ökr med stignde ålder med undntg v 18 till 19-åringrn som ligger reltivt högt. Andelen som instämmer hr successivt minskt melln åren 1992 och 1998, från 44 till 34 procent. Därefter hr ndelen ökt och vriert runt procent. 6

7 Politikers och eslutsfttres vilj tt sts på trfiksäkerhet hr ökt den senste tiden , 5, år 24 Politiker och eslutsfttre Att politikers och eslutfttres vilj tt sts på trfiksäkerhet hr ökt den senste tiden nser drygt 35 procent v smtlig. De llr äldst instämmer i högre i grd jämfört med övrig åldersgrupper Andelen som instämmer hr vriert runt 25 procent åren 1992 till År 1 vr ndelen som högst, ungefär 45 procent. Därefter hr ndelen vriert melln 35 och procent. Jg etlr gärn mer för ensinen om pengrn går till trfiksäkerhetsåtgärder , år Bensinpengr till trfiksäkerhetsåtgärder Ungefär en femtedel v smtlig, något fler kvinnor än män, skulle kunn tänk sig tt etl mer för ensinen om pengrn går till trfiksäkerhetsåtgärder. De äldst är mest positivt inställd till tt etl mer. Andelen som instämmer minskde successivt under perioden 1992 till Därefter hr ndelen ökt frm till och med år 3 för tt återigen minsk år 5. 7

8 Jg tycker tt trfiken livit mer riskfylld under senre år , 5, år 24 Mer riskfylld trfik Drygt sju v tio kvinnor och fem v tio män hr svrt tt de tycker tt trfiken hr livit mer riskfylld under senre år. De som är 55 år eller äldre instämmer i högre grd än yngre Under perioden 1992 till 1997 hr ndelen som instämmer minskt från drygt 7 till 5 procent. Därefter hr ndelen ökt och vriert runt procent. 7 7 Jg tycker tt trfikntern i llmänhet visr större hänsyn i trfiken nu än tidigre , 5, år Hänsyn i trfiken Drygt 15 procent v smtlig, något fler män än kvinnor, tycker tt trfikntern i llmänhet visr större hänsyn i trfiken nu än tidigre. Personer i åldrrn till 24 år är minst enägn tt instämm. Under perioden 1992 till 1997 hr ndelen som instämmer successivt ökt. År vr ndelen som högst; 22 procent. Därefter hr ndelen minskt. År 5 ligger ndelen på 15 procent. 8

9 8 9 All föreningr, företg och myndigheter orde ställ krv på trfiksäkerhet i smnd med sin trnsporter 5 Det orde krävs körkort för tt få kör EU-moped (moped klss I, hstighet högst 45 km/tim) Trfiksäkr trnsporter Ungefär 85 procent v smtlig, något fler kvinnor än män, nser tt ll föreningr, företg och myndigheter orde ställ krv på trfiksäkerhet i smnd med sin trnsporter. Andelen som instämmer ökr med stignde ålder. Körkortskrv för EU-moped Närmre 65 procent v smtlig tycker tt det orde krävs körkort för tt få kör EU-moped. instämmer genomgående i högre grd än män, äldre i högre grd än yngre Det orde vr förjudet tt prt i moiltelefon när mn kör il 5 Snnolikheten tt li stoppd i en poliskontroll hr ökt den senste tiden Moiltelefon och ilkörning Ungefär två tredjedelr v smtlig, etydligt fler kvinnor än män, nser tt det orde vr förjudet tt prt i moiltelefon när mn kör il. Äldre instämmer i mycket högre grd än yngre. Nio v tio personer i åldrrn 65 till 84 år är positivt inställd till ett förud. Stoppd i poliskontroll Närmre en fjärdedel v smtlig hr svrt tt snnolikheten tt li stoppd i en poliskontroll hr ökt den senste tiden. Yngre i åldrrn 15 till 19 år instämmer i högre grd än de som är äldre. 9

10 Säkrre trfikmiljö Det är rimligt tt sänk hstighetsgränsen till 3 km/tim på gtor där det finns mycket fotgängre och cyklister , 5, år Hstighetsgränser i tätort I genomsnitt nser drygt 7 procent tt det är rimligt tt sänk hstighetsgränsen till 3 km/tim på gtor där det finns mycket fotgängre och cyklister. instämmer genomgående i högre grd än män. Personer i åldrrn år är mer positivt inställd än yngre. Andelen som instämmer hr vriert runt 7 procent åren 1997 till All större vägr orde förses med mitträcken för tt förhindr möteskollisioner , 5, år Mitträcken Närmre 85 procent, något fler kvinnor än män, nser tt ll vägr orde förses med mitträcken för tt förhindr möteskollisioner. Andelen som instämmer hr sedn år ökt från 75 till 83 procent. 1

11 14 Fler korsningr ör ersätts med cirkultionspltser (rondeller) 5 24 Cirkultionspltser Att fler korsningr ör ersätts med cirkultionspltser nser sju v tio. I åldrrn 18 till 19, 25 till 54 och 65 till 84 år instämmer fler män än kvinnor. Äldre instämmer i högre grd än yngre Bilrn stnnr sälln när jg sk gå över gtn på övergångsställe , 5, år Bilrn stnnr sälln Ungefär en tredjedel v smtlig, fler kvinnor än män, uppger tt ilrn sälln stnnr när de sk gå över gtn på övergångsställe. De yngst och de äldst instämmer i högre grd än övrig. Från tt den ny lgen om väjningsplikt vid övergångsställen införts 1 mj hr ndelen som nser tt ilrn sälln stnnr vid övergångsställen minskt. Andelen som instämmer hr legt runt procent åren 1993 till Därefter hr ndelen minskt successivt och ligger år 5 på 34 procent. 11

12 16 17 Det orde vr stopplikt vid skolskjuts som stnnt för v- och påstigning 5 Automtisk hstighetsövervkning med kmer (ej dold) är ett r sätt tt ök trfiksäkerheten Stopplikt vid skolskjuts som stnnt Drygt procent, etydligt fler kvinnor än män, nser tt det orde vr stopplikt vid skolskjuts som stnnt för v- och påstigning. Andelen som instämmer ökr med stignde ålder. Automtisk hstighetsövervkning för ökd trfiksäkerhet Av smtlig i efolkningen nser sju v tio tt utomtisk hstighetsövervkning med kmer är ett r sätt tt ök trfiksäkerheten. instämmer i högre grd än män och äldre i högre grd än yngre. 12

13 Trfiknykterhet Hr det hänt någon gång under de senste 12 måndern tt Du kört il efter tt h druckit lkohol utöver lättöl? Andel som svrt j 5 * Andel som svrt j , 5, år 24 Onykterhet vid rtten I 5 års undersökning hr drygt fem procent v smtlig svrnde i åldrrn 18 till 84 år svrt j på frågn om de kört il efter tt h druckit lkohol utöver lättöl de senste tolv måndern. kominerr lkohol med ilkörning i större utsträckning än kvinnor, frmför llt män i åldrrn till 54 år Andelen som hr uppgivit tt de kört il efter lkoholintg hr ökt under perioden 1981 till 1989 från nio till fjorton procent. Därefter hr ndelen minskt och ligger år 5 på sex procent, den lägst nivån sedn år 1981 då mätningen strtde Hr Du under de senste 12 måndern åkt med någon förre som vrit påverkd v lkohol? Andel som svrt j 5 * Andel som svrt j , 5, år 24 Åkt med förre påverkd v lkohol Ungefär fem procent hr svrt tt de hr åkt med någon som kört il påverkd v lkohol. Det är små skillnder melln kvinnor och män. Det är vnligre tt personer i åldrrn 15 till 24 år hr åkt med lkoholpåverkde förre jämfört med äldre personer Andelen som svrt tt de under de senste tolv måndern åkt med någon som kört il påverkd v lkohol hr legt på drygt fem procent under den redovisde perioden. Andelen vr som högst 1994; sju procent. År 5 ligger ndelen på fem procent. * Färre än 3 oservtioner som instämmer eller hr svrt "j" i någon/någr v redovisningsgruppern. Se i tellilgn för mer informtion 13

14 All ilr orde utrusts med ett lkolås där ett utndningsprov krävs vrje gång ilen skll strts , 5, år Alkolås Närmre 75 procent v kvinnorn och närmre procent v männen nser tt ll ilr orde utrusts med ett lkolås där ett utndningsprov krävs vrje gång ilen skll strts. Andelen som instämmer hr under perioden 1995 till 1999 minskt från 64 till 59 procent. Därefter hr ndelen ökt till 69 procent år 3. År 5 ligger ndelen på 66 procent. Sedn 1 oktoer 3 pågår försöksverksmhet med s.k. lkolås i hel lndet Gränsen för rttfylleri orde gå vid promille och inte som nu vid, , 5, år Noll promille Drygt 55 procent v smtlig nser tt gränsen för rttfylleri orde gå vid promille och inte som nu vid,2. instämmer genomgående i högre grd än män. Äldre är mer positivt inställd till en nollgräns än yngre. Andelen som tycker tt gränsen för rttfylleri orde gå vid promille hr vriert melln 5 och 58 procent under åren 199 till 3. År 5 ligger ndelen på 56 procent. 14

15 22 Strffet för rttfylleri orde vr hårdre 5 Lgen säger tt mn inte får kör motordrivet fordon påverkd v lkohol eller ndr droger. Strffrättsligt går gränsen för rttfylleri vid,2 promille lkoholhlt i lodet. För grovt rttfylleri är gränsen 1, promille. Beträffnde nrkotikklssde medel gäller en nollgräns. (Lg (1951:649) om strff för viss trfikrott, 4 ) 24 Hårdre strff för rttfylleri De llr flest, närmre 95 procent, tycker tt strffet för rttfylleri orde vr hårdre. i åldrrn 25 år och äldre instämmer i högre grd än män i smm ålder. Det är små vritioner melln åldersgruppern. 15

16 Hstighet Det är viktigre tt följ trfikrytmen än hstighetsgränsern , 5, år Trfikrytm och hstighetsgränser I genomsnitt tycker 55 procent v smtlig tt det är viktigre tt följ trfikrytmen än hstighetsgränsern. instämmer i högre grd än kvinnor, ovsett åldersgrupp. Andelen som instämmer hr ökt under 19-tlet, från 41 till 5 procent. Sedn 199 hr ndelen vriert runt 55 procent Det är rimligt tt sänk hstighetsgränsern för tt ök trfiksäkerheten , 5, år Ökd trfiksäkerhet genom sänkt hstighetsgränser Drygt 45 procent v smtlig nser det rimligt tt sänk hstighetsgränsern för tt ök trfiksäkerheten. och äldre är etydligt mer positivt inställd till sänkt hstighetsgräns än män och yngre. Andelen som instämmer hr ökt under perioden 1994 till 1997, från 38 till 47 procent. Därefter hr ndelen successivt minskt och låg år 3 på 39 procent. År 5 hr ndelen ökt till 45 procent. 16

17 25 25 De nuvrnde hstighetsgränsern är så låg tt mn måste h förståelse för tt de överskrids , 5, år Överskridnde v hstighetsgränser Drygt en fjärdedel, etydligt fler män än kvinnor, nser tt de nuvrnde hstighetsgränsern är så låg tt mn måste h förståelse för tt de överskrids. Andelen som instämmer hr vriert under de redovisde åren. Under perioden 1988 till 1991 ökde ndelen från 21 till 37 procent. Året därpå minskde ndelen till drygt 3 procent. De senste tolv åren hr ndelen vriert runt 25 procent Hstighetsgränsen på motorvägr orde höjs till 13 km/tim 5 Hstighetsgränsen vid övergångsställen ör lltid vr högst 3 km/tim Hstighetsgräns på motorvägr Av smtlig tillfrågde nser drygt sex v tio tt hstighetsgränsen på motorvägr orde höjs till 13 km/tim. instämmer genomgående i högre grd än kvinnor och yngre är mer positivt inställd till en högre hstighetsgräns på motorvägr än äldre. Hstighetsgräns vid övergångsställen Drygt hälften v smtlig sex v tio kvinnor och fyr v tio män nser tt hstighetsgränsen vid övergångsställen lltid ör vr högst 3 km/tim. De yngst och de äldst instämmer i högre grd än personer i åldrrn 18 till 74 år. 17

18 28 28 Jg skulle vilj h ett tekniskt hjälpmedel i ilen för tt lättre kunn håll hstighetsgränsern , 5, år Tekniskt hjälpmedel Drygt 45 procent v kvinnorn och närmre procent v männen hr svrt tt de skulle vilj h ett tekniskt hjälpmedel i ilen för tt lättre kunn håll hstighetsgränsern. Personer i åldrrn till 54 år är mindre positivt inställd till ett tekniskt hjälpmedel jämfört med de som är yngre eller äldre Automtisk hstighetsövervkning med kmer (ej dold) är ett r sätt tt övervk hstighetsöverträdelser 5 Andelen som instämmer hr vriert runt 45 procent åren 1999 till , 5, år Automtisk hstighetsövervkning, hstighetsöverträdelser Tre fjärdedelr tycker tt utomtisk hstighetsövervkning med kmer är ett r sätt tt övervk hstighetsöverträdelser. i åldrrn år instämmer i högre grd än män. Äldre är mer positivt inställd än yngre. Andelen som instämmer hr ökt från 59 procent år 1999 till 74 procent år 5. 18

19 3 Automtisk hstighetsövervkning med kmer (ej dold) orde finns på fler gtor och vägr 5 24 Automtisk hstighetsövervkning på fler gtor och vägr Närmre 7 procent v kvinnorn och närmre 55 procent v männen hr svrt tt de tycker tt utomtisk hstighetsövervkning med kmer orde finns på fler gtor och vägr. Äldre instämmer i högre grd än yngre Strffet för fortkörning orde vr hårdre , 5, år Hårdre strff Drygt procent v smtlig, etydligt fler kvinnor än män, tycker tt strffet för fortkörning orde vr hårdre. Äldre är mer positivt inställd till hårdre strff än yngre Andelen som instämmer hr vriert runt procent under åren 199 till 5. 19

20 33 33 Polisens tolernsgräns vid fortkörning orde minsks 5 Hstighetsgränsern orde kunn vriers eroende på trfikmängd och väder Polisens tolernsgräns Närmre procent v smtlig, fler kvinnor än män, nser tt polisens tolernsgräns vid fortkörning orde minsks. Blnd personer i åldrrn 55 till 84 år instämmer fler kvinnor än män. Andelen som instämmer ökr med stignde ålder. Vril hstighetsgränser Närmre sju v tio kvinnor och ått v tio män nser tt hstighetsgränsern orde kunn vriers eroende på trfikmängd och väder. Yngre är mindre positivt inställd till vril hstighetsgränser än äldre. 34 Högst tillåtn hstighet orde vr 3 km/tim vid skolskjuts som stnnt för v- och påstigning 5 24 Hstighetsgräns vid skolskjuts som stnnt Drygt 9 procent v kvinnorn och närmre 85 procent v männen hr svrt tt högst tillåtn hstighet orde vr 3 km/tim vid skolskjuts som stnnt för v- och påstigning. Andelen som instämmer ökr med stignde ålder.

21 Bilälten "Hur oft nvänder Du ilälte då Du åker personil och sitter i FRAMSÄTET?" Andel som lltid eller nästn lltid nvänder ilälte v dem som åker il i frmsätet Frmsätet, tätort 35 Frmsätet, lndsväg Bilälten i frmsätet Drygt 95 procent v kvinnorn och 9 procent v männen uppger tt de lltid eller nästn lltid nvänder ilälte i frmsätet i tätortstrfik. Yngre i åldrrn 15 till 24 år är något sämre på tt nvänd ilälte jämfört med de äldre. Vid lndsvägskörning hr ännu fler, 98 procent v kvinnorn och 95 procent v männen, svrt tt de lltid eller nästn lltid nvänder ilälte när de sitter i frmsätet. "Hur oft nvänder Du ilälte då Du åker personil och sitter i BAKSÄTET?" Andel som lltid eller nästn lltid nvänder ilälte v dem som åker il i ksätet Bksätet, tätort 36 Bksätet, lndsväg Bilälten i ksätet Drygt procent v smtlig nvänder lltid eller nästn lltid ilälte i ksätet i tätortstrfik. Bilältesnvändningen ökr med åldern. Drygt 85 procent v smtlig hr svrt tt de nvänder ilälte i ksätet i lndsvägstrfik. Även i ksätet nvänder äldre ilälte i större utsträckning än yngre. nvänder ilälte i ksätet i större utsträckning än män, åde i tätortstrfik och i lndsvägstrfik. Lgen om oligtorisk nvändning v ilälte i frmsätet kom 1 jnuri Motsvrnde lg om nvändning v ilälte i ksätet kom 1 juli

22 Olik åldersgruppers nvändning v ilälte , 5 i frmsäte och ksäte, på lndsväg och i tätort (uppgiftern vser smtlig i åldersgruppern, åde kvinnor och män) år år Användning v ilälte Bilältesnvändningen i frmsätet hr vrit reltivt konstnt sedn mitten v - tlet. Användning v ilälte är vnligre vid lndsvägskörning, åde lnd de yngre och lnd de äldre. I ksätet hr nvändningen lnd yngre i åldrrn 15 till 24 år successivt ökt sedn I tellilgn redoviss underlget för åldersktegoriern år, 24 år, år smt år. Smmnfttningsvis: Bilälte nvänds oftre i frmsätet än i ksätet Användningen v ilälte är något högre vid lndsvägskörning än vid ilkörning i tätort nvänder ilälte i större utsträckning än män. Äldre nvänder oftre ilälte än yngre All ilr orde h ett tekniskt system, som påminner ilförre och pssgerre tt sätt på sig ilältet , 5, år Bältespåminnre Närmre 85 procent v dem som hr esvrt enkäten tycker tt ll ilr orde h ett tekniskt system som påminner ilförre och pssgerre tt sätt på sig ilältet. instämmer i något högre grd än män. Andelen som instämmer hr legt på procent eller något högre åren 1999 till 5.

23 39 39 Andel rn som nvänder yskydd eller kåtvänd ilrnstol respektive nnn skyddsnordning vid ilåkning, per åldersklss 5 Andel rn i åldrrn 4 år som nvänder yskydd eller kåtvänd ilrnstol , , 5 Andel rn som nvänder yskydd eller kåtvänd ilrnstol Andel rn som nvänder nnn skyddsnordning Personer som hr rn i åldrrn till 14 år hr tillfrågts om rnen nvänder någon form v skyddsnordning när de färds i il. Enligt svren nvänder 98 procent v rnen någon form v skyddsutrustning. Det först levndsåret nvänder närmre 92 procent v rnen yskydd eller kåtvänd ilrnstol. Ungefär 73 procent v rn i åldern 2 år nvänder också kåtvänd ilrnstol. Blnd rn i åldern 3 år nvänder 39 procent kåtvänd ilrnstol medn 53 procent nvänder frmåtvänd ilrnstol. Användningen v yskydd eller kåtvänd ilrnstol i åldersgruppen till 4 år hr vriert melln 5 och 63 procent de år då frågn ställts. De två senste mätningrn hr ndelen legt på 61 procent. Åren ställdes inte denn fråg i enkäten. 23

24 Cykelhjälm Hur oft nvänder Du hjälm då Du cyklr? Andel som lltid eller nästn lltid nvänder hjälm v dem som cyklr 5 * Andel som lltid eller nästn lltid nvänder hjälm v dem som cyklr , 5, år Få vuxn nvänder cykelhjälm En v tio v dem som cyklr uppger tt de lltid eller nästn lltid nvänder hjälm. i åldrrn 25 år eller äldre nvänder hjälm i större utsträckning än män i smm ålder. Äldre är något flitigre på tt nvänd hjälm än yngre. Under 19-tlet vr det väldigt få som lltid eller nästn lltid nvände hjälm vid cykling. Under 9-tlet hr ndelen ökt från drygt en procent till ått procent. År 5 ligger ndelen på smm nivå som år 3, tio procent Det orde vr oligtoriskt för ll tt nvänd hjälm vid cykling , 5, år Oligtoriskt med hjälm vid cykling Hälften v de tillfrågde nser tt det orde vr oligtoriskt för ll tt nvänd hjälm vid cykling. instämmer genomgående i högre grd än män och äldre är mer positivt inställd än yngre. Andelen som instämmer hr ökt från 39 procent år 1991 till 5 procent år Därefter hr ndelen vriert runt 5 procent. 24 * Färre än 3 oservtioner som instämmer eller hr svrt "j" i någon/någr v redovisningsgruppern. Se i tellilgn för mer informtion

25 Andel rn som lltid eller nästn lltid nvänder hjälm då de cyklr på tvåhjulig cykel , , år 7 12 år c år Från 1 jnuri 5 lev nvändning v cykelhjälm oligtorisk för rn under 15 år Brns cykelhjälmsnvändning Blnd rn som cyklr på tvåhjulig cykel i åldrrn till 6 år uppger föräldrrn tt det år 5 är 96 procent som lltid eller nästn lltid nvänder hjälm. Jämfört med år 1991 är det en ökning med ått procentenheter. Hjälmnvändningen lnd rn i åldrrn 7 till 12 år uppges till 83 procent år 5. Då mätningen strtdes år 1991 vr ndelen 58 procent. Andelen rn i åldrrn 13 till 14 år som lltid eller nästn lltid nvänder hjälm när de cyklr på tvåhjulig cykel ligger år 5 på 42 procent. Det är en ökning med 13 procentenheter jämfört med år 3. Åren ställdes inte denn fråg i enkäten. 25

26 Synrhet Hur oft nvänder Du reflexer då Du är ute och går i mörker där iltrfik förekommer? Andel som lltid eller nästn lltid nvänder reflexer 5 * Andel som lltid eller nästn lltid nvänder reflexer , 5, år Belyst gt/väg Belyst gt/väg Smtlig Andel som lltid eller nästn lltid nvänder reflexer 5 * Andel som lltid eller nästn lltid nvänder reflexer , 5, år Ej elyst gt/väg Smtlig Ej elyst gt/väg Fotgängres nvändning v reflexer En fjärdedel v smtlig som är ute och går i mörker där iltrfik förekommer nvänder reflex om vägen eller gtn är elyst. På väg eller gt där elysning skns nvänder 35 procent reflexer. nvänder reflexer i större utsträckning än män ovsett om vägen eller gtn är elyst eller ej. Reflexnvändningen ökr med stignde ålder. Blnd rnen är tendensen den motstt, nvändningen v reflex minskr med stignde ålder. Närmre 85 procent v rnen i åldrrn till 6 år uppges nvänd reflex då vägen eller gtn är elyst och något fler, 9 procent, då elysning skns. Andelrn lnd rn som är 7 år eller äldre är etydligt lägre. För rn i åldrrn till 14 år hr föräldrrn redogjort för rnens reflexnvändning, medn personer över 15 år själv esvrt enkäten. Andelen v smtlig som nvänder reflexer hr minskt sedn år 1981, men hr under de senste åren legt på en konstnt nivå. På elyst gt eller väg hr ndelen vriert runt procent och på oelyst gt eller väg runt 3 procent. 26 * Färre än 3 oservtioner som instämmer eller hr svrt "j" i någon/någr v redovisningsgruppern. Se i tellilgn för mer informtion

27 TABELLBILAGA Denn tellilg innehåller de procentndelr som utgör underlg för rpportens digrm. Digrm och teller är numrerde i pr digrm 1 ygger på värden i tell 1 osv. I ttitydfrågor representerr ndelrn dem som instämmer helt eller i stor drg. I fkt- och kunskpsfrågor gäller ndelrn dem som svrt j eller instämmnde (t.ex. lltid eller nästn lltid eller mycket stort ). Respektive digrmrurik i rpporten innehåller utförligre upplysningr om frågeformuleringrn. ( ) Färre än 3 oservtioner i gruppen som instämmer eller hr svrt "j". 1 Noll död i trfiken 3 Intresse för trfiksäkerhetsfrågor Smtlig tidsserie, år ,8 5,1 47, ,5 56,2 35, ,5 58,5 52, ,5 59,5 47, ,6 69,7 49, ,8, 45, ,1 58,6 43,6 Smtlig 54,,5 47,5 År Smtlig År All , , ,8 38,7 1994,6 1 41, ,8 2 38, ,4 3 39, ,1 5 38, ,7 6 Trfiken mer riskfylld, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig , , , , ,6 58, ,3 1 59, ,2 2 62, ,4 3 63, ,4 5 59, c 3 Noll död i trfiken, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig ,3 1 51, , 2 52, ,7 3 5, ,8 5 54,1 53,8 Etppmålet 7 Smtlig ,6 13,1 14, ,1 14,2 21, , 12,7 21, ,4 13,5 13, ,6 18, 25, ,7 28,2 33, ,9 23,1 29,6 Smtlig 18, 16,7 19,3 Etppmålet 7, möjligt tt uppnå? Smtlig ,2 67,5 64, ,2 65,8 54, ,2 57,5 49, ,7 44,6 39, ,3 28,6 26, ,5 15,6 19, ,5 22,2 15, Smtlig 37,8,1 36, Etppmålet 7, tre eteenden Beteende Smtlig Hjälmnvändningen lnd cyklister 16, 15,1 16,8 Hstigheten 54,4 58, 51, Moiltelefonnvändningen vid ilkörning 21,9 26, 17,8 Trfiknykterheten 88,6 89,5 87,6 Bältesnvändningen 51,4 49,8 53, Rödljuskörningen 9,1 7, 11,3 Avståndshållningen 49,1 46,9 51,2 Intresse för trfiksäkerhetsfrågor Smtlig ,2 3, 3, ,5 43,7 37, , 34,2 3, ,4 33,1 31, ,9 48,8 47, ,5 56,9, ,6,5 63, Smtlig 39,8,6 39,1 4 Politikers vilj tt sts Smtlig ,2 34,1 32, , 31, 34, ,9 35,9 35, ,8 38,2 37, ,9 33,6 3, ,3 38,4, ,4 46,9 43,7 Smtlig 37,1 37,7 36,5 4 Politikers vilj tt sts, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig , , , 32, ,4 1 44, ,4 2 35, ,9 3, ,2 5 36, ,2 5 Bensinkostnd och trfiksäkerhet Smtlig , 18,7 11, , 21, 13, ,2 16,4 14, ,5 16,1 14, ,2 25,5 17, ,1 26,2, ,2 34,6 33,8 Smtlig 18,5,3 16,7 5 Bensinkostnd och trfiksäkerhet tidsserie, år År Smtlig År Smtlig , , ,7 16, , 1 21, , 2, , 3 21, , 5 17, ,3 6 Trfiken mer riskfylld Smtlig ,6 62,, ,5 56,5 3, ,1 49,2 41, , 65, 44, , 82,7 61, ,2 9,2 75, ,3 91,9 81,1 Smtlig 62,1 72,4 52,2 7 Hänsyn i trfiken Smtlig 15-17,2 16,8 23, ,3 15,7 27,1-24 1,6 1,9 1, ,1 11,3 16, ,8 13,9 15, , 17,7 22, ,8 32,7 28,4 Smtlig 16,4 14,7 18,1 7 Hänsyn i trfiken, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig , , ,8 22, , 1 18, ,1 2 16, ,3 3 14, ,8 5 15, ,7 8 Trfiksäkr trnsporter Smtlig ,2 79,3 73, ,2 85,1 79, ,5 87,1 82, ,2 85,8, ,7 9,4 85, ,8 91,3 9, ,3 93,4 88,6 Smtlig 85,1 87,6 82,7 9 EU-moped och körkort Smtlig ,2,5 34, ,7 47,7 43,9-24 5,7 56,2 45, ,7 67,7 54, ,6 82,1 69, , 81,2 76, , 84,8,8 Smtlig 64,4 7,3 58,8 1 Moiltelefon och ilkörning Smtlig ,4 51,5 41, , 51,3, , 56,9 45, ,3 71,8 43, ,2 87,5 73, ,4 93,2 87, ,9 93,9 89,1 Smtlig 66, 76,1 55,9 27

28 11 Stoppd i poliskontroll Smtlig ,5,1 39, ,7 45,7 34, ,3 25,8 26, ,5 24,1 19, ,9 22, 19, ,6 22,7 22, ,8 31,7 27,9 Smtlig 23,6 25,4 22, 12 Sänkt hstighetsgräns till 3 km/tim Smtlig ,3 75, 67, ,9 76,5 71, ,6 74,4 7, ,5 76,1 65, ,2 73,5 66, ,2 76,8 71, ,6 82,8, Smtlig 72, 76,2 67,8 12 Sänkt hstighetsgräns till 3 km/tim, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig ,9 1 69, ,8 2 67, ,7 3 7,5 7,4 5 71,2 13 Mitträcken på vägr Smtlig ,7 85,4 82, ,2 82,7 76, ,6 86, 79, ,8 82,4 79, ,1 86,5 81, ,5 92,7 88, ,5 87,3 87,8 Smtlig 83,1 85, 81,2 13 Mitträcken på vägr, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig ,8 2 79,4 75,5 3 81,6 1 79,1 5 82,7 14 Cirkultionspltser (rondeller) Smtlig ,6 63, 62, ,8 69,6 73, ,2 64,4 65, ,8 64,4 7, ,4 75,2 73, ,5 71,1 76, ,5 74,7,9 Smtlig 69,9 67,9 71,8 15 Övergångsställe Smtlig ,9 44,4 45, , 48,5 28, ,6 28,1 36, , 39, 27, ,5 35,6 29, ,5 38,2 32, ,2 38,3 42,9 Smtlig 34,4 38,1 3,7 15 Övergångsställe, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig , ,4 1994,4 35, ,4 1 34, ,9 2 32, ,3 3 32, ,8 5 33,9 16 Stopplikt vid skolskjuts Smtlig ,9 61, 47, ,5 52,8 42, , 55,2 43, ,6 65,7 48, ,7 75,3 62, ,3,6 69, ,6 84,4 73, Smtlig 61,6 69,5 53,9 17 Hstighetsövervkning, ök trfiksäkerheten Smtlig ,3 68,4 56, ,1 65,7, ,4 58,7 54, ,8 68,9 61, ,1 81,6 66, ,1 85,8 82, ,5 88,4 86,4 Smtlig 69,4 73,8 65, 18 Kört il och druckit lkohol Smtlig (3,6) (3,4) (3,9) -24 6,8 (1,7) 11, ,9 (4,9) (8,9) (4,2) (1,7) (6,7) (3,6) (2,1) (5,3) (1,8) (1,4) (2,3) Smtlig 1) 5,5 3,4 7,7 1) Endst personer år 18 Kört il och druckit lkohol tidsserie, år År Smtlig År Smtlig , , , , , , , , , , , , , , ,7 8, ,9 1 7, ,4 2 7, ,8 3 8, ,2 5 5,9 19 Åkt med förre påverkd v lkohol Smtlig ,8 1,6 (7,1) ,1 17,4 16, , 15,4 1, (4,2) (4,8) (3,5) (2,3) (1,9) (2,7) (1,8) (2,1) (1,5) (1,4) (1,2) (1,6) Smtlig 4,6 5,1 4,2 19 Åkt med förre påverkd v lkohol, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig ,2 6, ,3 1 5, ,1 2 5, ,3 3 5, ,9 5 4, ,3 Alkolås Smtlig ,3 73,9 72, ,2 76,6 66, , 78,8 63, , 72,8 55, ,2 7,2 58, ,2 77,7, ,6 79, 61,8 Smtlig 66,3 74, 58,7 Alkolås, tidsserie, År Smtlig År Smtlig ,9, , 1 59,9 1997,6 2 62,8 1998,7 3 68, ,7 5 65,9 21 Noll promille Smtlig ,4 56,9 48, ,2 51,1 41, ,5 55,3 38, ,7 66,6 39, ,7 77,4 44, ,6 83,4, ,4 81,1 72,4 Smtlig 57,4 7, 45,1 21 Noll promille, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig , , , , ,2 49, ,1 1 5, ,1 2 52, , 3 58, ,7 5 55, , 22 Strff för rttfylleri Smtlig ,3 89,1 89, , 9,6 89, ,4 96,6 96, ,6 96,1 89, ,1 97,5 88, ,6 97,8 91, ,1 96,1 93,7 Smtlig 93,1 96,1 9,2 23 Viktigre följ trfikrytmen Smtlig ,8 35,2 55, ,9 38,7 62, ,5 45,9 7, , 48,7 68, ,3 38,1 64, ,6 39,4 58, ,9 45,8 5,4 Smtlig 55, 44,7 65, 23 Viktigre följ trfikrytmen, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig , , , , , , , , , , , , , , ,8 52, ,2 1 57, ,6 2 55, ,4 3 56, ,7 5 55,5 24 Sänkt hstighet ökd trfiksäkerhet Smtlig ,4 54,2 37, ,1 62,8, ,1 55,1 35, ,6 51,6 32, ,4 54,6 36, ,9 65,3 5, ,1 75,1 63,4 Smtlig 46,9 56,3 37,5 28

29 24 Sänkt hstighet ökd trfiksäkerhet, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig ,8 44, ,5 1, ,8 2, ,3 3 38, ,9 5 44, ,8 25 Överskrid hstighetsgräns Smtlig ,8 19,3 39, ,3 12,5 38, ,5 17, 37, ,8 13,9 38, ,6 17,6 35, ,5 19,9 33, ,8 28,7 31,2 Smtlig 27,1 16,8 37, Överskrid hstighetsgräns, 25 tidsserie, år År Smtlig År Smtlig , , , , , , , , , , , , , , ,1 23, ,1 1 24, ,5 2 28, ,4 3 25, ,8 5 26,9 26 Hstighetsgräns på motorvägr Smtlig 15-17,5 45,7 73, ,5 37, 74, ,7 5,6 72, ,1 56,2, ,3 51,8 76, ,9 35,3, ,3 3,5 43,5 Smtlig 62,4 49,7 74,4 27 Hstighetsgräns vid övergångsställe Smtlig ,7 67,4, ,4 54,5 37,2-24, 43,6 36, ,3 59, 36, ,7 58,4 45, ,7 64,1 5, ,1,4 7,3 Smtlig 51,5,6 42,8 28 Tekniskt hjälpmedel i ilen Smtlig ,9 62,6 42, ,3 52,3 41, ,4 42,9 36, ,1 39,3 33, ,1 52,, ,1 56,9 55, , 65,3 56,9 Smtlig 42,7 46,8 39, 28 Tekniskt hjälpmedel i ilen, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig , 2 45,1 43,1 3 44,4 1 45, 5 41,4 29 Hstighetsövervkning Smtlig ,7 73,6 58, ,1 72,7 63, ,6 67,1 58, , 79,3 65, ,2 84,4 74, ,5 89,7 87, ,5 92, 93, Smtlig 75,4 81,1 69,8 29 Hstighetsövervkning, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig ,2 2 66,8 62,9 3 69,4 1 65,2 5 74, 3 Hstighetsövervkning, fler gtor och vägr Smtlig ,5 62,8 5, ,2 66,3 44, ,1 56,6 42, ,4 65,9 49, ,2 75, 57, ,3 78,9 69, ,7 81,6 77,3 Smtlig 61,6 69,5 54, 31 Strff för fortkörning Smtlig ,7 45,2 38, ,3 43,7 29, ,5 38,9 28, ,9 38,8 23, ,4, 37, ,9 71,3 51, ,8 73,2 67,7 Smtlig 41,1 49,6 32,9 31 Strff för fortkörning, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig , ,9 1991, , ,7 37, ,9 1 37, ,9 2 43, ,2 3 41, ,5 5 38,6 1997, 32 Lägre tolerns vid fortkörning Smtlig ,6 31,1 37, , 33,2 32, ,4 29,1 27, ,6 34, 29, ,3 49,4 35, , 62,2 47, ,6 73,8 53,8 Smtlig 38,1 42,2 34,2 33 Vril hstighetsgränser Smtlig ,5 56,6 58, ,6 61,7 67,2-24 7,2 66,6 73, ,7 71,6 81, ,8 62,3 77, ,5 66,5 78, , 75,1 76,9 Smtlig 73,3 68,4 78, 34 Hstighetsgräns 3 km/tim vid skolskjuts som stnnt Smtlig ,1 69, 57, ,5 77,7 71, ,1 89, 81, ,1 91,8 82, ,7 93, 88, ,8 96,2 91, ,7 94,9 92,1 Smtlig 87,3 91,2 83,5 35 Hur oft nvänder du ilälte? Frmsätet, tätort Smtlig ,5 92,1 88, ,8 94,2 91,5-24 9,1 92,7 87, ,7 95,6 89, , 97,7 94, ,7 97,6 95, ,6 98,7 96,1 Smtlig 93,7 96, 91,4 35 Hur oft nvänder du ilälte? Frmsätet, lndsväg Smtlig ,6 91, 92, , 94,7 91, ,9 93,5 92, , 97,6 94, ,4 99,4 97, ,4 99, 97, ,9 99,2 96,3 Smtlig 96,2 97,5 95, 36 Hur oft nvänder du ilälte? Bksätet, tätort Smtlig ,4 86,6 82, ,5 88,5 82, ,8 86,7 76, ,2 86,3 72, ,8 9,9 78, ,2 9,5 87, ,2 93,8 87,6 Smtlig 82,6 88,2 76,7 36 Hur oft nvänder du ilälte? Bksätet, lndsväg Smtlig ,4 87,3 85, ,7 88,5 83, ,8 88,7, , 9, 78, ,2 94,1 81, ,9 94,1 91, , 95,2 92,3 Smtlig 86,5 91,2 81,6 37 Användning v ilälte år Frmsäte Bksäte År Lndsv. Tätort Lndsv. Tätort ,3 81,3 3, 2, ,6 79,9 3,4 2, ,7 82,8 8,8 7, ,3 86,5 1,3 9, ,2 86,7 14,6 13, ,3 89,8 51,1 48, ,6 87,1 51,5 48, ,8 86,1 57, 52, ,9 86,7 61, 56, ,7 84,9 64,3 59, ,4 86,1 65,5 61, ,5 88, 72,3 67, ,6 87,1 72,8 69, ,2 86,5 73,5 68, ,8 86,2 74,3 72, ,7 86,5 76,3 74, ,5 85,2 76, 73, ,5 86,4 77,9 76, ,1 89,5,7 78,5 89, 87,, 78, 1 87,2 86,3 79, 77,2 2 9,5 88,5 81,1 78,5 3 89,1 88,9 82,3 82,2 5 92,1 91,3 86,1 84,8 29

30 37 Användning v ilälte 24 år Frmsäte Bksäte År Lndsv. Tätort Lndsv. Tätort ,3 83,5 3,6 2, ,8 7,6 3,6 2, ,5 77,5 6,1 4, ,2 78,7 7,2 5, ,8 79,2 8,8 6, ,7 83,5 5,8 43, ,4,6 42,4 33, ,1 79,1 5,2 42, ,1 78,5 46,3 37, ,9 77,7 54,3 45, ,4 75,7 55,7 46, ,4 79,2 59,6 49, ,9 79,2 64,2 55, , 82,7 66,3 58, ,6 84,8 71,9 64, ,9 87,3 73,3 67, ,4 82,9 75,1 68, ,2 83,5 79,9 73, ,2 87, 81,2 75, 91,6 85,4 78, 73,9 1 91,9 86,9,9 76,5 2 95,4 91, 85,3 82,1 3 9,9 87,3,5 77,8 5 92,9 9,1 84,8 81,8 37 Användning v ilälte år Frmsäte Bksäte År Lndsv. Tätort Lndsv. Tätort ,1 83,7 7,7 6, ,7 83,3 1, 7, ,5 86,9 18,5 14, ,4 87,8, 17, ,4 87,2 24,1 19, ,9 9,8 78,4 72, ,2 9,7 72, 66, ,5 91,1 74,8 69, ,2 9,4 75,3 7, , 87,8 72,6 65, ,5 88,2 73,2 66, ,7 88,3 73,4 65, ,9 87,6 74,3 67, ,4 9, 7,5 63, ,6 89,9 73,6 67, ,8 89, 74,2 69, ,7 88,8 78,3 71, ,8 9,9,5 72, ,7 9,2 81, 73,6 96,6 91,5 82,3 74,5 1 94,7 88,4 82, 74,4 2 96,6 88,6 82,5 75,7 3 96,3 92,6 82,1 78,3 5 96, 92,7 84, 79,2 37 Användning v ilälte år Frmsäte Bksäte År Lndsv. Tätort Lndsv. Tätort , 93, 22,, , 93, 29, 26, , 94, 34, 32, , 96, 36, 35, , 96, 42,, , 97, 9, 89, , 97, 9, 87, , 94, 88, 86, , 96, 89, 87, , 95, 88, 85, ,1 94,2 84,8 81, ,8 95,3 85,2 82, ,9 95,8 85,6 82, ,3 96,4 86,1 81, ,6 95,5 86,7 83, ,2 95,5 85,7 83, ,1 96,4 87,5 83, , 94,9 87,4 83, ,2 95, 86,3 81,4 97,9 95, 88,1 85, 1 97,5 95,1 85,4 81,7 2 98, 94,6 87,1 83,2 3 98,2 97, 88,6 84,8 5 98,4 96,3 9, 86, Bältespåminnre Smtlig ,8 89,8 83, ,4 89,2 74, ,2 84,8 79, ,4 81,2 77, ,4 87,8 84, ,1 91,7 92, ,9 92,5 88,7 Smtlig 83,4 85,4 81,5 38 Bältespåminnre, tidsserie,15 74 år År Smtlig År Smtlig 1999,7 2 83,5,1 3,5 1 81,6 5 82,8 39 Skydd för rn i il Byskydd eller kåtvänd Annt Totlt ilrnstol 91,9 8,1, 1 93, 7,, 2 73,2 26,8, 3 38,9 61,1, 4 7,5 92,5, 5,,, 6,,, 7,,, 8,,, 9, 95,1 95,1 1 2,2 95,6 97,8 11,,, 12 1,9 9,7 92,6 13, 94,3 94,3 14, 94,3 94,3 39 Andelen rn som nvänder ilrnstol, 1 4 år År Smtlig År Smtlig ,7, ,9 1 54, ,9 2 62, ,4 3, ,8 5, ,3 Använder cykelhjälm Smtlig ,1 (9,8) (1,3) (6,1) (5,3) (6,7) -24 (4,8) (3,9) (5,7) ,9 (1,7) (7,3) ,4 13,5 (11,3) ,3 19,6 11, ,3 (19,5) (13,1) Smtlig 1, 11,5 8,6 Använder cykelhjälm, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig 1981, ,4 1982, ,9 1983, ,8 1984, ,7 1985, ,9 1986, , 1987, ,2 1988,9 7, ,4 1 1, ,6 2 8, ,5 3 1, , 5 9,7 41 Borde vr oligtoriskt med hjälm Smtlig ,6 31,7 25, ,3,4 26, ,1 47,1 37, ,6 52,9 36, ,2,5 52, ,8 75,7 57, ,7 82,4 68,9 Smtlig 5, 57,3 42,5 Borde vr oligtoriskt med hjälm, 41 tidsserie, år År Smtlig År Smtlig , ,2 1992, , , 47, ,5 1 5, ,6 2 47, ,3 3 48, ,1 5 47,8 42 Brns nvändning v cykelhjälm, tidsserie, 6 år År Smtlig År Smtlig ,2 94, , 1 89, ,8 2 94, ,8 3 93, ,6 5 96, ,8 42 Brns nvändning v cykelhjälm, tidsserie, 7 12 år År Smtlig År Smtlig , 77, ,3 1 77, ,5 2 76, ,4 3 78, ,4 5 83, ,2 42 Brns nvändning v cykelhjälm, c tidsserie, år År Smtlig År Smtlig ,6 19, ,1 1 3, ,6 2 21, ,9 3 29, ,6 5 41, ,9 43 Använder reflexer. På elyst gt/väg Smtlig -6 86, , , ,3 14, 1, ,4 17,9 (5,1) ,1 1,9 (11,2) ,7 28,1 15, ,8 38,8 3, ,5 42,6 27, ,2 53,2 37,2 Smtlig (15-84) 24,9 3,6 19,2 Använder reflexer. På elyst gt/väg, 43 tidsserie, år År Smtlig År Smtlig , , ,8 1994, , , ,6 1996, , , ,3 1998, , , ,1 22, ,4 1 22, ,6 2 22, ,9 3, ,5 5 23,5 44 Använder reflexer. På ej elyst gt/väg Smtlig -6 89, , , ,8 22,2 15, ,4 23,9 (9,1) ,5 18,6 14, ,3 44,1 19, , 55,8, ,8,2 38, ,3 61,5 45, Smtlig (15-84) 1) 34,7 44,9 24,9 1) Smtlig vser personer år

31 44 Använder reflexer. På ej elyst gt/väg, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig , , , , , , , , 1985, , , ,6 1987, , ,3 32, , 1 32, ,4 2 31, ,8 3 3, ,6 5 33,6 3

32 Vägverket Borlänge. Telefon Telefx Texttelefon VÄGVERKET. BEST.NR 5:99. SEPTEMBER 5. PRODUKTION:STATISTISKA CENTRALBYRÅN. VÄGVERKETS TRYCKERI.

Publikation 2004:45. Trafik. säkerhet. Resultat från 2003 års trafiksäkerhetsenkät

Publikation 2004:45. Trafik. säkerhet. Resultat från 2003 års trafiksäkerhetsenkät Puliktion 4:45 Trfik säkerhet Resultt från 3 års trfiksäkerhetsenkät 4-4 Titel: Resultt från 3 års trfiksäkerhetsenkät Förfttre: Ann Wrnemo, Sttistisk centrlyrån Lyout och omslg: Ateljen, Sttistisk centrlyrån

Läs mer

Vad tycker du om vår trafiksäkerhet?

Vad tycker du om vår trafiksäkerhet? Bilg Vd tycker du om vår trfiksäkerhet? Vrje år frågr Trfikverket llmänheten om ders inställning till olik trfiksäkerhetsfrågor. På så sätt får vi viktig kunskp om människors eteende i trfiken och om vd

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1a Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 1b Hur gammal är Du? 1

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1. Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Hur gammal är Du? 1

Läs mer

Publikation 2006:106. Trafik. säkerhet. Resultat från 2006 års trafiksäkerhetsenkät

Publikation 2006:106. Trafik. säkerhet. Resultat från 2006 års trafiksäkerhetsenkät Publikation 6:16 Trafik säkerhet Resultat från 6 års trafiksäkerhetsenkät 6-1 Titel: Resultat från 6 års trafiksäkerhetsenkät Publikation: 6:16 Utgivningsdatum: 6-1 Utgivare: Vägverket Författare: Ingemar

Läs mer

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7.

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7. REDOVISAR 2004:7 Långtidssjukskrivn dignos, yrke, prtiell sjukskrivning och återgång i rbete En jämförelse melln 2002 och 2003 Smmnfttning Kvinnor svrr för 65 procent v de långvrig sjukskrivningrn som

Läs mer

Publikation 2001:33. Trafik. säkerhet. Resultat från 2000 års enkätundersökning

Publikation 2001:33. Trafik. säkerhet. Resultat från 2000 års enkätundersökning Publikation 1:33 Trafik säkerhet Resultat från års enkätundersökning 1-5 Titel: Resultat från års trafiksäkerhetsenkät Författare: Helena Mujagic och Galip Bozkurt, Statistiska centralbyrån Kontaktperson:

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1. Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilket år är du född?

Läs mer

Resultat från de årliga attitydundersökningarna 2017

Resultat från de årliga attitydundersökningarna 2017 Rpport 1 Dtum 2018-02-16 Tois Engerg och Henrik Frnzon, Anlyssten. Resultt från de årlig ttitydundersökningrn 2017 Postdress: 171 94 Soln Telefon: 0771-567 567 huvudkontoret@sktteverket.se, www.sktteverket.se

Läs mer

Publikation 2000:37. Trafik. säkerhet. Resultat från 1999 års enkätundersökning

Publikation 2000:37. Trafik. säkerhet. Resultat från 1999 års enkätundersökning Publikation :37 Trafik säkerhet Resultat från 1999 års enkätundersökning -6 Titel: Resultat från 1999 års trafiksäkerhetsenkät Författare: Helena Mujagic och Maj Eriksson, Statistiska centralbyrån Kontaktperson:

Läs mer

Publikation 2007:95. Trafik. säkerhet. Resultat från 2007 års trafiksäkerhetsenkät

Publikation 2007:95. Trafik. säkerhet. Resultat från 2007 års trafiksäkerhetsenkät Publikation 7:95 Trafik säkerhet Resultat från 7 års trafiksäkerhetsenkät 7-1 Titel: Resultat från 7 års trafiksäkerhetsenkät Publikation: 7:95 Utgivningsdatum: 7-1 Utgivare: Vägverket Författare: Ingemar

Läs mer

Publikation 2002:56. Resultat från 2001 års enkätundersökning

Publikation 2002:56. Resultat från 2001 års enkätundersökning Publikation 2:56 Resultat från 1 års enkätundersökning 2-4 Titel: Trafiksäkerhetsresultat från 1-års undersökning Författare: Anna Warnemo och Maj Eriksson, Statistiska centralbyrån Kontaktperson: Jonas

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad du anser eller hur du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad du anser eller hur du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det frågas efter, vad du anser eller hur du brukar göra! 1. Är du man eller kvinna? Man Kvinna 2. Vilket år är du född? 3. Känner

Läs mer

Publikation 2009:110. Trafik. säkerhet. Resultat från 2009 års trafiksäkerhetsenkät

Publikation 2009:110. Trafik. säkerhet. Resultat från 2009 års trafiksäkerhetsenkät Publikation 9:11 Trafik säkerhet Resultat från 9 års trafiksäkerhetsenkät 9-1 Titel: Resultat från 9 års trafiksäkerhetsenkät Publikation: 9:11 Utgivningsdatum: 9-1 Utgivare: Vägverket Kontaktperson på

Läs mer

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen 2018

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen 2018 Smmnställning v centrl resultt från Ntionell trygghetsundersökningen 2018 Smmnställning v centrl resultt från Ntionell trygghetsundersökningen 2018 Brå kunskpscentrum för rättsväsendet Myndigheten Brå

Läs mer

Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2011

Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2011 Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 11 Titel: Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 11 Foto: Omslag Jan-Aage Haaland, inaagency/damkier (sid. 16), övriga Jan-Aage Haaland

Läs mer

Resultat från de årliga attitydundersökningarna 2016

Resultat från de årliga attitydundersökningarna 2016 Rpport 1 Dtum Anders I Andersson, nlytiker. Södr regionen. Henrik Frnzon, nlytiker. Huvudkontoret, nlysenheten. Resultt från de årlig ttitydundersökningrn Postdress: 171 94 Soln Telefon: 0771-567 567 huvudkontoret@sktteverket.se,

Läs mer

Trafiksäkerhet. Regional resultatrapport 2013

Trafiksäkerhet. Regional resultatrapport 2013 Trafiksäkerhet al resultatrapport 13 Titel: Trafiksäkerhet. al resultatrapport 13 Foto: Kerstin Ericsson, Jan Helldén, Johan Ardefors, Karin Paulsson Publikationsnummer: 13:145 ISBN: 978-91-7467-536-8

Läs mer

Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2012

Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2012 Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 12 Titel: Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 12 Foto: Omslag + inlaga Jan-Aage Haaland Publikationsnummer: 12:192 ISBN: 978-91-7467-39-6

Läs mer

PUBLIKATION 2006:129. Trafiksäkerhet. Resultat från 2006 års trafiksäkerhetsenkät i Region Stockholm

PUBLIKATION 2006:129. Trafiksäkerhet. Resultat från 2006 års trafiksäkerhetsenkät i Region Stockholm PUBLIKATION 6:129 Trafiksäkerhet Resultat från 6 års trafiksäkerhetsenkät i november 6 Titel: Resultat från 6 års trafiksäkerhetsenkät i Publikation: 6:129 Utgivningsdatum: 6-11 Utgivare: Vägverket Författare:

Läs mer

13.9.2006 Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser

13.9.2006 Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser FÖRESRIFT 13.9.2006 Dnr 6/002/2006 Till pensionsstiftelser som edriver tilläggspensionsskydd och är underställd lgen om pensionsstiftelser FÖRSÄRINGSTENIS BERÄNINGR OCH DERS BERÄNINGSGRUNDER FÖR PENSIONSSTIFTELSER

Läs mer

Vår trafiksäkerhet. Ärendemening. Syfte. Alla svar är viktiga. Resultat. Kontakta oss gärna. Bilaga 2b

Vår trafiksäkerhet.  Ärendemening. Syfte. Alla svar är viktiga. Resultat. Kontakta oss gärna. Bilaga 2b Bilaga 2b Ärendemening Vår trafiksäkerhet Syfte Vägverket har till uppgift att informera allmänheten i frågor som rör trafiksäkerhet. Genom att fråga allmänheten får vi viktig kunskap om hur vi uppträder

Läs mer

Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2014

Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2014 Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 14 Titel: Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 14 Foto: Ulrika Lindström, Kerstin Ericsson, Johan Ardefors, Bo Maltanski Publikationsnummer:

Läs mer

Publikation 2008:114. Tr a fi k. säkerhet. Resultat från 2008 års trafiksäkerhetsenkät

Publikation 2008:114. Tr a fi k. säkerhet. Resultat från 2008 års trafiksäkerhetsenkät Publikation 8:114 Tr a fi k säkerhet Resultat från 8 års trafiksäkerhetsenkät 8-1 Titel: Resultat från 8 års trafiksäkerhetsenkät Publikation: 8:114 Utgivningsdatum: 8-1 Utgivare: Vägverket Kontaktperson

Läs mer

Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2015

Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2015 Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 15 1 Titel: Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 15 Foto: Thorsten Alm, Johan Ardefors, Kerstin Ericsson, Karin Paulsson, Yvonne Palm

Läs mer

Campingpolicy för Tanums kommun

Campingpolicy för Tanums kommun 1(8) Cmpingpolicy för Tnums kommun 1. Bkgrund Strömstds och Tnums kommuner diskuterde gemensmt sin syn på cmpingverksmhetern i respektive kommun år 2003 och kunde då se ett stort behov v tt en likrtd syn

Läs mer

Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2013

Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2013 Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 13 Titel: Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 13 Foto: Kerstin Ericsson, Jan Helldén, Johan Ardefors, Karin Paulsson Publikationsnummer:

Läs mer

> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck

> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck > VD r ordet: Frösund stsr på nörigfrågorn > Frösund främjr kvinnors företgnde i Indien > 5 frågor: Sofi Hägg-Jegebäck APRIL 2015 Nyetsbld med ktuell informtion till dig som rbetr i Frösund. VD HAR ORDET

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen

Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen 2016-05-23 Sid 1/2 Tjänsteskrivelse Dnr: LKS 2016-235 Kommunstyrelseförvltningen Leif Schöndell, 0523-61 31 01 leif.schondell@lysekil.se Pln för lik rättigheter och möjligheter i rbetslivet uppdrg till

Läs mer

Internetförsäljning av graviditetstester

Internetförsäljning av graviditetstester Internetförsäljning v grviditetstester Mrkndskontrollrpport från Enheten för medicinteknik 2010-05-28 Postdress/Postl ddress: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsl, SWEDEN Besöksdress/Visiting ddress: Dg Hmmrskjölds

Läs mer

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46 Vilket tl sk stå i rutn så tt likheten stämmer? + Lös ekvtionen så tt likheten stämmer. = + 9 = + = + = = Det sk stå 9 i rutn. Subtrher båd leden med. r -termen sk vr kvr i vänstr ledet. Skriv rätt tl

Läs mer

Skogstorp i framtiden

Skogstorp i framtiden I SKOGSTORP www.skogstorp.om/soildemokrtern Skogstorp i frmtiden Redovisning v enkät genomförd under perioden Novemer- Deemer 2005. 1. Tyker Du liksom fler v oss tt det ehövs yggs en förifrt utnför skogstorp?

Läs mer

Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2018

Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2018 Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten Trafikverket Postadress: Röda vägen 1, 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 771-921 921 Dokumenttitel: Trafiksäkerhet Resultat

Läs mer

Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2010

Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2010 Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 1 Titel: Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 1 Foto: Omslag Mikael Ullén, övriga Jan-Aage Haaland Publikationsnummer: 1:96 ISBN: 978-91-7467-7-7

Läs mer

Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2017

Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2017 Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 217 Trafikverket Postadress: Röda vägen 1, 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 771-921 921 Dokumenttitel: Trafiksäkerhet Resultat

Läs mer

Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär

Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär Slutrpport Jordruksverket Dnr. 25-125/ Kontroll v sniglr i ekologisk produktion v grönsker och är Projektledre: Birgitt Svensson, Område Hortikultur, SLU Innehåll sid Smmnfttning 3 Bkgrund / Motivering

Läs mer

Allmän information (1 av 1)

Allmän information (1 av 1) ASI Uppföljning ASI Uppföljning är en stndrdintervju för uppföljning v personer i missruks- och eroendevård. Den nvänds för tt stämm v personens sitution och hjälpehov smt för uppföljning v instser. Intervjun

Läs mer

Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande

Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande Vrför är kvinnor mer sjukskrivn änmän -just här? Reflektioner och ett fortstt lärnde Smmnställning v vunnen kunskp och reflektioner Under tre dgr hr 29 medrbetre från sex myndigheter i norr Västmnlnd fördjupt

Läs mer

Rapport gällande LUS- resultat under höstterminen 2011

Rapport gällande LUS- resultat under höstterminen 2011 Rpport gällnde LUS- resultt under höstterminen 2011 Kommunen hr sedn mång år tillk eslutt tt ll låg- och mellnstdieskolor sk gör ett läsutvecklingstest (LUS) på vrje rn en till två gånger per termin. Dett

Läs mer

RAPPORT. Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2016

RAPPORT. Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2016 RAPPORT Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 16 Titel: Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 16 Foto: Thorsten Alm, Johan Ardefors, Kerstin Ericsson, Karin Paulsson, Yvonne

Läs mer

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN Övningr och verktyg för år 7-9 och gymnsiet SPEL OM PENGAR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? ANPASSAT FÖR BLAND ANNAT SVENSKA, SPEL I KONSTHISTORIEN BILD, MATEMATIK OCH SAMHÄLLSKUNSKAP IILLEGALT SPEL VERKTYG, ÖVNINGAR

Läs mer

Monteringsanvisning. Bakåtvänd montering. Godkänd höjd 61-105 cm. Maximal vikt 18 kg. UN regulation no. R129 i-size. Ålder 6 mån - 4 år. 1 a.

Monteringsanvisning. Bakåtvänd montering. Godkänd höjd 61-105 cm. Maximal vikt 18 kg. UN regulation no. R129 i-size. Ålder 6 mån - 4 år. 1 a. 1 6 d c e Monteringsnvisning f h g i j k l m 7 8 10 2 3 9 c e d Bkåtvänd montering Godkänd höjd 61-105 cm 4 5 11 12 Mximl vikt 18 kg Ålder 6 mån - 4 år UN regultion no. R129 i-size 8 9 Tck för tt du vlde

Läs mer

Råd och hjälpmedel vid teledokumentation

Råd och hjälpmedel vid teledokumentation Råd och hjälpmedel vid teledokumenttion Elektrisk Instlltörsorgnistionen EIO Innehåll: Vd skiljer stndrdern åt När sk vilken stndrd nvänds Hur kn gmml och ny stndrd kominers Hur kn dokumenttionen förenkls

Läs mer

DROGER PÅ KROGEN. En uppföljning av narkotikasituationen i Stockholms krogmiljö. Anna Strandberg Tobias Elgán Johanna Gripenberg.

DROGER PÅ KROGEN. En uppföljning av narkotikasituationen i Stockholms krogmiljö. Anna Strandberg Tobias Elgán Johanna Gripenberg. DROGER PÅ KROGEN En uppföljning v nrkotiksitutionen i Stockholms krogmiljö Ann Strndberg Tobis Elgán Johnn Gripenberg Rpport nr 62 STAD:s rpportserie, 2018 Rpport nummer 62 ISSN: 1654-7497 ISBN: 978-91-85997-31-2

Läs mer

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd. LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,

Läs mer

Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000

Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000 Kpitel 10 Nturresurser Att hushåll med jordens nturresurser är en viktig del i den översiktlig fysisk plneringen. Mål Tillgång till vtten v god kvlité sk säkrs för frmtiden. Läckge v näringsämnen och ndr

Läs mer

Exponentiella förändringar

Exponentiella förändringar Eonentiell förändringr Eonentilfunktionen - llmänt Eonentilfunktionen r du tidigre stött å i åde kurs oc 2. En nyet är den eonentilfunktion som skrivs y = e. (Se fig. nedn) Tlet e, som är mycket centrlt

Läs mer

KOMMLIN FILIPSTADS. Fax: 0590-615 99 E-post: kommun@fi lipstad.se. Revisionsrapport angående gemensam administrativ nämnd

KOMMLIN FILIPSTADS. Fax: 0590-615 99 E-post: kommun@fi lipstad.se. Revisionsrapport angående gemensam administrativ nämnd FILIPSTADS KOMMLIN Dtum 2013-03-12 För kdnnedom: Kommunstyrelsen Kommuffillmhige Revisionsrpport ngående gemensm dministrtiv nämnd Vi hr, tillsmmns med revisorem i Kristinehmns, Krlskog och Storfors kommuner

Läs mer

Tentamen i Databasteknik

Tentamen i Databasteknik Tentmen i Dtsteknik lördgen den 22 oktoer 2005 Tillåtn hjälpmedel: Allt upptänkligt mteril Använd r frmsidn på vrje ld. Skriv mx en uppgift per ld. Motiver llt, dokumenter egn ntgnden. Oläslig/oegriplig

Läs mer

Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg

Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg Måndsrpport september 2013 Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 5 Individ- och fmiljeomsorg,

Läs mer

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 5 november 28 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn

Läs mer

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen... Trigonometri Innehåll 1 Rätvinklig tringlr 1 Godtyklig tringlr oh enhetsirkeln 3 Tringelstsern 4 3.1 restsen.............................. 4 3. Sinusstsen.............................. 5 3.3 Kosinusstsen.............................

Läs mer

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 29 mrs 27 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn om

Läs mer

Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen

Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen Måndsrpport juni 2014 Socil- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsvdelningen 1 Ekonomi och verksmhet 1.1 Resultt per verksmhet 1.1.1 Resultt juni 2014 Intäkter Kostnder Verksmhet Kom. ers. Fsg v verksm.

Läs mer

Allmän information (1 av 1)

Allmän information (1 av 1) ASI Grund ASI Grund är en stndrdintervju för krtläggning och edömning v prolem och resurser för personer med missruks- och eroendeprolem. Intervjun innehåller huvudskligen frågor om sju livsområden: fysisk

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet Kllelse till årsstämm i Smfälligheten Askträdet Hej, Vrmt välkomn till års stämm för medlemmrn i Smfälligheten Askträdet; Torsdg mrs 9. på Förskoln Tårpilsgränd Väl mött, Styrelsen . Vl v mötesordförnde

Läs mer

MEDIA PRO. Introduktion BYGG DIN EGEN PC

MEDIA PRO. Introduktion BYGG DIN EGEN PC BYGG DIN EGEN PC MEDIA PRO Introduktion Dett är Kjell & Compnys snguide till hur Dtorpketet MEDIA PRO monters. Att ygg en dtor är idg myket enkelt oh kräver ingen tidigre erfrenhet. Det ehövs ing djupgående

Läs mer

Sfärisk trigonometri

Sfärisk trigonometri Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller

Läs mer

Nya regler för plåtbalkar-eurokod 3-1-5

Nya regler för plåtbalkar-eurokod 3-1-5 Bernt Johnsson 008-0-5 Ny regler för plåtlkr-eurokod --5 Bkgrund Med plåtlk mens en lk som är uppyggd v smmnsvetsde plåtr på engelsk plted structure. Plåtlkr nvänds när vlsde lkr inte räcker till eller

Läs mer

analys Nuläges- Redo för nästa steg Flens kommun idag Det bästa med Flens kommun är Eldsjälarna som brinner för sin ort Invånare om Flens kommun

analys Nuläges- Redo för nästa steg Flens kommun idag Det bästa med Flens kommun är Eldsjälarna som brinner för sin ort Invånare om Flens kommun Nuläges- nlys Redo för näst steg För tt kunn sätt mål och gör en hndlingspln för tt nå dit, måste mn vet vr mn befinner sig. Den kunskpen får vi genom nulägesrpporten som försöker ge en övergripnde beskrivning

Läs mer

Användande av formler för balk på elastiskt underlag

Användande av formler för balk på elastiskt underlag Användnde v formler för blk på elstiskt underlg Bilg 2 Sidn 1 v 1 Formler från [ ] hr nvänts i exelberäkningr för någr geometrier och någr lstfll. Dess exempel hr också beräknts med FEM för tt kontroller

Läs mer

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu. Försök med vllfröblndningr Av Nill Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsl E-post: Nill.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.se Smmnfttning Målsättningen med försöksserien hr vrit tt sök

Läs mer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Thoms Erlndsson RÄTA LINJER, PLAN, SKALÄRPRODUKT, ORTOGONALITET MM VERSION MER OM EKVATIONSSYSTEM Linjär ekvtionssystem och den geometri mn kn härled ur dess är

Läs mer

GOLV. Norgips Golvskivor används som underlag för golv av trä, vinyl, mattor och andra beläggningar. Här de tre viktigaste konstruktionerna

GOLV. Norgips Golvskivor används som underlag för golv av trä, vinyl, mattor och andra beläggningar. Här de tre viktigaste konstruktionerna GOLV Norgips Golvskivor nvänds som underlg för golv v trä, vinyl, mttor och ndr beläggningr. Här de tre viktigste konstruktionern 1. Ett lg golvskivor på träunderlg 2. Flytnde golv med två lg golvskiv

Läs mer

Lamellgardin. Nordic Light Luxor INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING

Lamellgardin. Nordic Light Luxor INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING Se till tt lmellgrdinen fästes i ett tillräckligt säkert underlg. Ev motor och styrutrustning skll instllers v behörig elektriker. 1 Montering Luxor monters med de

Läs mer

Tentamen Programmeringsteknik II Skrivtid: Skriv läsligt! Använd inte rödpenna! Skriv bara på framsidan av varje papper.

Tentamen Programmeringsteknik II Skrivtid: Skriv läsligt! Använd inte rödpenna! Skriv bara på framsidan av varje papper. Tentmen Progrmmeringsteknik II 014-10-4 Skrivtid: 1400 1900 Tänk på följnde Skriv läsligt! Använd inte rödpenn! Skriv r på frmsidn v vrje ppper. Börj lltid ny uppgift på nytt ppper. Lägg uppgiftern i ordning.

Läs mer

Gödselmedel i jordbruket

Gödselmedel i jordbruket Sttistisk centrlbyrån SCBDOK 3.2 (5) Gödselmedel i jordbruket 202/203 MI00 Inneåll 0 Allmänn uppgifter... 2 0. Ämnesområde... 2 0.2 Sttistikområde... 2 0.3 SOS-klssificering... 2 0.4 Sttistiknsvrig...

Läs mer

Gör slag i saken! Frank Bach

Gör slag i saken! Frank Bach Gör slg i sken! Frnk ch På kppseglingsbnn ser mn tävlnde båtr stgvänd lite då och då under kryssrn. En del v båtrn seglr för styrbords hlsr och ndr för bbords. Mn kn undr vem som gör rätt och hur mn kn

Läs mer

Bokstavsräkning. Regler och knep vid bokstavsräkning

Bokstavsräkning. Regler och knep vid bokstavsräkning Mtemtik Bokstvsräkning Du står nu inför en ny kurs i mtemtik, där meningen är tt du sk tillgodogör dig ny teorier, som smtlig leder frm till övningr och uppgifter. Även om du förstått vd teorin sk nvänds

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody Från fotbollspln till ffärspln Berättelsen om Newbody Vi hjälper skolor och föreningr tt tjän pengr till cuper, träningsläger och skolresor. Genom tt sälj vår populär strumpor och underkläder kn de lätt

Läs mer

Skyddseffekt mot snytbaggeskador för Merit Forest, Forester, Hylobi Forest och Conniflex

Skyddseffekt mot snytbaggeskador för Merit Forest, Forester, Hylobi Forest och Conniflex Skyddseffektt mot snytggeskdor för Merit Forest, Forester, Hyloi Forest och Conniflex Smmnställning v försök nlgd 2-92 9 på As och Tönnersjöhedens försöksprker Delrpport nr 3 Kristin Wllertz & Ulf Johnsson

Läs mer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7. Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Bo Styf LAoG I, 5 hp ES, KndM, MtemA -9-6 Smmnfttning v föreläsningrn 5-7. Föreläsningrn 5 7, 7/9 6/9 : Det kommer, liksom i lärooken, inte tt finns utrymme för

Läs mer

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningr för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningrn är tänkt i först hnd för dig som läser kursen mtemtik I på distns, och de sk vägled dig på din res genom nlysen. Stoffet är i stort sett portionert på

Läs mer

Generaliserade integraler

Generaliserade integraler Generliserde integrler Mtemtik Breddning 2.5 Frm till denn punkt hr vi endst studert integrler där funktionen som skll integrers vrit begränsd. Dessutom hr det intervll över vilket vi integrerr vrit begränst

Läs mer

Sidor i boken

Sidor i boken Sidor i boken -5 Vi räknr en KS För tt ni sk få en uppfttning om hur en KS kn se ut räknr vi här igenom den end KS som givits i denn kurs! Totlt kn mn få poäng. Om mn lycks skrp ihop 7 poäng eller mer

Läs mer

Granskning av nköp och upphandling

Granskning av nköp och upphandling VALLNTUNA KOMMUN RVISIONN VALLNTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen KLK 20t{ -0t- I 7 Dnr:...,. ;. MISSIV 20 13-12- 18 KOMMUNSTYRLSN Grnskning v nköp och upphndling hr på uppdrg v oss förtroendevld revisorer grnskt

Läs mer

GOODTIMES. teknikens framkant. Prisbelönat samarbetsprojekt i ONE.2014

GOODTIMES. teknikens framkant. Prisbelönat samarbetsprojekt i ONE.2014 Sidn 4 Avbrottsfritt för SVT Sidn 6-7 Full kontroll i Sidn 8 Hydro stsr på bättre styrning GOODTIMES ONE.2014 Prisbelönt smrbetsprojekt i teknikens frmknt Världens modernste forskningslbortorium byggs

Läs mer

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen Ett förspel till Z -trnsformen Fibonccitlen Leonrdo Pisno vnligen klld Leonrdo Fiboncci, den knske störste mtemtiker som Europ frmburit före renässnsen skrev år 10 en bok (Liber bci) i räknelär. J, fktiskt.

Läs mer

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Skyddseffekt mot snytggeskdor för cypermetrin, imidkloprid, lmd-cyhlotrin och Conniflex Smmnställning v försök nlgd 22-26 på As och Tönnersjöhedens försöksprker. Delrpport

Läs mer

Programmeringsguide ipfg 1.6

Programmeringsguide ipfg 1.6 Progrmmeringsguide ipfg 1.6 Progrmmeringsklr i-ört pprter (CIC, knl, fullonh) Progrmmeringsklr kom-ört pprter CS-44 Phonk-version Progrmmeringsklr miropprter CS-44 Phonk-version 1 2 1 2 1 2 ipfg 1.6 stndrd

Läs mer

Lösningar basuppgifter 6.1 Partikelns kinetik. Historik, grundläggande lagar och begrepp

Lösningar basuppgifter 6.1 Partikelns kinetik. Historik, grundläggande lagar och begrepp Lösningr bsuppgifter 6.1 Prtikelns kinetik. Historik, grundläggnde lgr och begrepp B6.1 1-2) Korrekt 3) elktig (Enheten skll inte vr med här; om exempelvis m 2 = 10 kg, så är m 2 g = 98,1. Uttrycket m

Läs mer

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba. Rtionell tl Låt oss skiss hur mn definierr de rtionell tlen utifrån heltlen. Förutom tt det ger en inblick i hur mtemtiken är uppbyggd, är dett är ett br exempel på ekvivlensreltioner och ekvivlensklsser.

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Slutrpport för projektet Etlering v ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete Puliert 214-3-1 Per Ståhl1, Ann-Chrlotte Wllenhmmr2, Ev Stoltz2, 1 Hushållningssällskpet, Vret Kloster

Läs mer

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007 SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Kvlifieringstävling den oktober 007 Förslg till lösningr 1 I en skol hr vr oh en v de 0 klssern ett studieråd med 5 ledmöter vrder Per är den ende v

Läs mer

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING FOC_SLING_1107 Introduktion Dett är en ruksnvisning för det dynmisk rmstödet SLING som monters på rullstol, stol eller nnn nordning. SLING tillverks v FOCAL Meditech,

Läs mer

Repetitionsuppgifter i matematik

Repetitionsuppgifter i matematik Lärrprogrmmet Ingång Mtemtik och Lärnde Repetitionsuppgifter i mtemtik Inför vårterminens mtemtikstudier kn det vr r tt repeter grundläggnde räknefärdigheter. Dett mteril innehåller uppgifter inom följnde

Läs mer

Skapa uppmärksamhet och få fler besökare till din monter!

Skapa uppmärksamhet och få fler besökare till din monter! Skp uppmärksmhet och få fler esökre till din monter! För tt vinn den tuff tävlingen om uppmärksmheten, på en plts där hel rnschen är smld, gäller det tt slå på stor trummn och tl om tt du finns. Till en

Läs mer

Utvärdering av Enkla råd inom tandvård. Samtal om Tobak Räddar Liv

Utvärdering av Enkla råd inom tandvård. Samtal om Tobak Räddar Liv Utvärdering v Enkl råd inom tndvård Smtl om Tobk Räddr Liv Stockholm, 25 November Suvi Virtnen suvi.virtnen@ki.se Metod: flödesschem Kliniker vilks vlbrhet bedöms (n=128) Exkluderde kliniker (n=101) Uppfyllde

Läs mer

12 frågor om patent RESEARCHA-ÖVNING

12 frågor om patent RESEARCHA-ÖVNING reser 12 frågor om ptent En uppfinning är i sig ett llmänt begrepp och kn omftt vrje ny idé på ll möjlig områden. En uppfinning måste däremot, för tt kunn beviljs ptent, uppfyll viss bestämd kriterier.

Läs mer

14. MINSTAKVADRATMETODEN

14. MINSTAKVADRATMETODEN 4 MINTAKADRATMETODEN Nu sk vi gå igenom någr olik sätt tt lös ekvtionssystemet Ax Om A är m n mtris med m n så sägs systemet vr överestämt och det sknr då i llmänhet lösningr Istället söker mn en pproximtiv

Läs mer

KLARA Manual för kemikalieregistrerare

KLARA Manual för kemikalieregistrerare KLARA Mnul för kemiklieregistrerre Version 16.4 (2015-05-08) Utrbetd v Anders Thorén och Björn Orheim Först utgåv 2002-11-01 Innehåll Introduktion 3 Vd är KLARA? 3 Systemkrv och övrig informtion 3 Vd säger

Läs mer

Approximativ beräkning af den tid, som efter vunnen adjunktskompetens under de

Approximativ beräkning af den tid, som efter vunnen adjunktskompetens under de Bilg 1. Approximtiv beräkning f den tid, som efter vunnen djunktskompetens under de senre åren erfordrts för förvärivndet f lektorskompetens. En jämförelsevis tillförlitlig och rättvis uppskttning f det

Läs mer

Profilrapport. Erik Henningson. 21 oktober 2008 KONFIDENTIELLT

Profilrapport. Erik Henningson. 21 oktober 2008 KONFIDENTIELLT Profilrpport 21 oktober 2 KONFIDENTIELLT Profilrpport Introdution 21 oktober 2 Introduktion Denn rpport sk endst tolks v behörig nvändre under ikttgnde v professionell oh yrkesetisk övervägnden. De resultt

Läs mer

HÄRJEDALENS KOMMUN RENHÅLLNINGSTAXA

HÄRJEDALENS KOMMUN RENHÅLLNINGSTAXA HÄRJEDALENS KOMMUN RENHÅLLNINGSTAXA 2009 Renhållningstx för Härjedlens kommun Antgen v kommunfullmäktige 2006-11-27 1 Den renhållning som enligt miljölken åvilr kommunen, omesörjes v Rexcer AB som hr ntgits

Läs mer

Borcilac, en vasslebaserad foderkomponent i smågrisfoder

Borcilac, en vasslebaserad foderkomponent i smågrisfoder Borcilc, en vssleserd foderkomponent i smågrisfoder Smmnfttning - Tillsts v,5% Borcilc i ett konventionellt smågrisfoder ökde den dglig tillväxten under två veckor efter vvänjningen med melln 50 och 00

Läs mer

Reklamplatser som drar till sig uppmärksamhet och besökare till din monter på Nordbygg.

Reklamplatser som drar till sig uppmärksamhet och besökare till din monter på Nordbygg. Reklmpltser som drr till sig uppmärksmhet och esökre till din monter på Nordygg. Älvsjö 20 INORMATION Är du intresserd v eller vill ok reklmpltser så kontkt: Susnne Rip, säljre, tel 0-9 3, susnne.rip@stockholmsmssn.se

Läs mer

9. Vektorrum (linjära rum)

9. Vektorrum (linjära rum) 9. Vektorrum (linjär rum) 43. Vektorrum (linjärt rum) : definition och xiom 44. Exempel på vektorrum v funktioner. 45. Hur definierr mn subtrktion i ett vektorrum? 46. Underrum 47. Linjärkombintioner,

Läs mer

definitioner och begrepp

definitioner och begrepp 0 Cecili Kilhmn & Jokim Mgnusson Rtionell tl Övningshäfte Avsnitt definitioner och egrepp DEFINITION: Ett rtionellt tl är ett tl som kn skrivs som en kvot melln två heltl och där 0. Mängden rtionell tl

Läs mer

1. (6p) (a) Använd delmängdskonstruktionen för att tillverka en DFA ekvivalent med nedanstående NFA. (b) Är den resulterande DFA:n minimal? A a b.

1. (6p) (a) Använd delmängdskonstruktionen för att tillverka en DFA ekvivalent med nedanstående NFA. (b) Är den resulterande DFA:n minimal? A a b. UPPSAA UNIVERSITET Mtemtisk institutionen Slling (070-6527523) PROV I MATEMATIK AUTOMATATEORI 18 okt 2012 SKRIVTID: 8-13. HJÄPMEDE: Ing. MOTIVERA AA ÖSNINGAR NOGGRANT. BETYGSGRÄNSER: För etygen 3, 4 respektive

Läs mer

Innovation GAT med guldkant

Innovation GAT med guldkant Innovtion GT med guldknt Med nytänknde och uppfinningsrikedom hr bubbelbdkret nu tgits till en helt ny nivå. tt bdkr ur GTs Innovtion-serie ger dig fler vlmöjligheter, enklre funktioner och mssge utöver

Läs mer