Dnr 2010/128-5, 2010/ Kartläggning av den förvaltningspolitiska uppföljningen i Danmark, Finland, Kanada samt Norge

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dnr 2010/128-5, 2010/127-5. Kartläggning av den förvaltningspolitiska uppföljningen i Danmark, Finland, Kanada samt Norge"

Transkript

1 Dnr 2010/128-5, 2010/127-5 Kartläggning av den förvaltningspolitiska uppföljningen i Danmark, Finland, Kanada samt Norge

2 MISSIV DATUM DIARIENR /128-5, 2010/127-5 ERT DATUM ER BETECKNING S2011/184/SFÖ (delvis) S2011/184/SFÖ (delvis) Regeringen Socialdepartementet Stockholm Statskontorets redovisning av den offentliga sektorns utveckling Inom ramen för Statskontorets instruktionsenliga uppgift att följa upp och redovisa den offentliga sektorns utveckling, har Statskontoret på regeringens uppdrag lämnat en samlad redovisning av den offentliga sektorns utveckling och analyserat förutsättningarna för en samlad och systematisk uppföljning. Resultatet av Statskontorets arbete redovisas i rapporterna Modell för förvaltningspolitisk uppföljning i staten (2011:9) En samlad redovisning 2011 och Förutsättningar för en samlad och systematisk uppföljning av kvalitet, produktivitet och effektivitet i offentlig sektor (2011:13) samt Uppfattningar om förvaltningen kvalitet i offentlig verksamhet från allmänhetens och företagens horisont (Statskontorets skriftserie om offentlig sektor). I Statskontorets uppdrag har ingått att redovisa erfarenheter med motsvarande arbete i Danmark, Finland, Kanada och Norge samt i vissa delar Storbritannien. Statskontoret genomförde därför en kartläggning av arbetet i dessa länder. Statskontorets iakttagelser och slutsatser av arbetet i dessa länder redovisas i de berörda rapporterna. I denna PM lämnas en samlad redovisning av Statskontorets kartläggning. Generaldirektör Yvonne Gustafsson har beslutat i detta ärende. Utredningschef Åsa-Pia Järliden Bergström och utredare Claes Elmgren, föredragande, var närvarande vid den slutliga handläggningen. Yvonne Gustafsson Claes Elmgren POSTADRESS: Box 8110, Stockholm. BESÖKSADRESS: Fleminggatan 20. TELEFON VXL: FAX:

3 PM 1 (83) Innehåll Dnr 2010/128-5, 2010/127-5 Sammanfattning 3 1 Inledning Statskontorets uppdrag Frågeställningar och avgränsningar Hur har vi genomfört kartläggningen Disposition av denna PM 7 2 Sammanfattande iakttagelser och diskussion Arbete pågår i de flesta länder Utmärkande för uppföljningen Förvaltningspolitiska strukturer och reformer spelar roll Den svenska förvaltningspolitiska uppföljningen 13 3 Danmark Några utmärkande drag Huvudsakliga förvaltningspolitiska reformer Förvaltningspolitisk uppföljning Undantag från EU:s beslut om volymmätningar Uppföljning av kommunal verksamhet 25 4 Finland Några utmärkande drag Huvudsakliga förvaltningspolitiska reformer Förvaltningspolitisk uppföljning 33 5 Kanada Några utmärkande drag Huvudsakliga förvaltningspolitiska reformer Förvaltningspolitisk uppföljning 51 6 Norge Några utmärkande drag Huvudsakliga förvaltningspolitiska reformer Förvaltningspolitisk uppföljning 66 Litteratur 81 Referenspersoner 83

4 PM 2

5 PM 3 Sammanfattning Statskontoret har på regeringens uppdrag analyserat förutsättningarna för att på ett samlat och systematisk vis följa upp kvalitet, produktivitet och effektivitet. Statskontoret har också på regeringens uppdrag redovisat hur allmänheten och företagen uppfattat kvaliteten i offentlig verksamhet. Som en del i detta utredningsarbete har Statskontoret tagit del av erfarenheter i Danmark, Finland, Kanada och Norge. I denna PM redovisar vi resultatet av den kartläggning som Statskontoret genomfört. Vi belyser följande frågeställningar: Hur styrs och organiseras den offentliga sektorn i respektive land? Vilka huvudsakliga förvaltningspolitiska reformer har genomförts under den senaste tioårsperioden? I vilken utsträckning finns det en systematisk och samlad uppföljning av den offentliga sektorn? Hur är denna i huvudsak utformad och vad används uppföljningen till? Syftet med kartläggningen har varit diskutera vilka system och lärdomar som kan vara relevanta att beakta i hur den svenska offentlig sektorn kan följas upp på ett systematisk och samlat vis. Statskontorets kartläggning visar att det finns olika former av samlade och systematiska uppföljningar i Danmark, Finland och Kanada samt Norge. I regel avser uppföljningen statlig sektor. Någon samlad uppföljning som avser aggregerade mått för såväl kvalitet, produktivitet eller effektivitet finns dock inte i någon av länderna. Kartläggningen visar att i flera fall har arbetet med att utforma system varit förknippade med ett mångårigt utvecklingsarbete och att kritik i vissa fall rests mot utformningen. Därtill visar kartläggningen att hur uppföljningen är utformad i olika länder avgörs av förvaltningspolitiska traditioner och strukturer. Även pågående förvaltningspolitiska reformer påverkar utformningen. I flera av länderna är minskade resurser för offentlig verksamhet ett viktigt incitament i att utveckla en samlad och systematisk uppföljning. En slutsats av kartläggningen är att det finns flera intressanta metoder och system för uppföljning som skulle kunna övervägas för svensk del. Dels om hur produktivitet kan följas upp på ett mer systematiskt vis, dels hur en mer systematisk resultatuppföljning skulle kunna utformas.

6 PM 4

7 PM 5 1 Inledning 1.1 Statskontorets uppdrag Statskontoret har till uppgift att följa upp och regelbundet beskriva den offentliga sektorns utveckling. 1 Inom ramen för denna uppgift har regeringen gett Statskontoret i uppdrag att redovisa den offentliga sektorns utveckling och hur allmänheten och företagen uppfattar kvaliteten i offentlig verksamhet. 2 En del av uppdraget har varit att ta del av de erfarenheter av att följa upp den offentliga sektorns utveckling som gjorts i Danmark, Finland, Kanada och Norge. 3 Statskontoret har därför genomfört en kartläggning av hur dessa länder arbetar med att följa upp den offentliga sektorns utveckling. Syftet har varit att få en översiktlig bild av de befintliga systemen för uppföljning och utifrån detta diskutera vilka system och lärdomar som kan vara relevanta att beakta i den svenska förvaltningspolitiska uppföljningen. 1.2 Frågeställningar och avgränsningar Denna kartläggning avser uppföljning av den offentliga sektorn som helhet. Med det menas uppföljning som på ett samlat och systematiskt vis följer den offentliga verksamheten som helhet. Uppföljningar som enbart görs inom ett enskilt område ligger därmed utanför denna kartläggning. Gemensamt för dessa system är att de syftar till att fånga utvecklingen i fråga om kvalitet, kostnader och resultat. Fokus kan ligga på såväl statlig som kommunal verksamhet. Ett samlingsnamn för sådana system som används i denna kartläggning är förvaltningspolitisk uppföljning. Hur en systematisk och samlad uppföljning utformas hänger samman med ett lands samhälls- och förvaltningsstruktur. Det är därför viktigt att systemen sättas in i respektive lands förvaltningspolitiska sammanhang. Detta eftersom uppföljningen sannolikt har påverkats av de förvaltningspolitiska reformer som ett land har genomfört. 1 Förordning (2007:827) med Statskontorets instruktion 2 Resultaten av dessa uppdrag redovisas i rapporterna En samlad redovisning 2011 och Förutsättningar för en samlad och systematisk uppföljning av kvalitet, produktivitet och effektivitet i offentlig sektor (2011:13) samt Uppfattningar om förvaltningen kvalitet i offentlig verksamhet från allmänhetens och företagens horisont. 3 I bilaga 1 i rapporten Förutsättningar för en samlad och systematisk uppföljning av kvalitet, produktivitet och effektivitet Statskontoret (2011:13) redovisas erfarenheterna av att följa upp produktivitetsutvecklingen i offentlig sektor i Storbritannien.

8 PM 6 Sammanfattningsvis belyser denna kartläggning följande frågor: Hur styrs och organiseras den offentliga sektorn i respektive land? Vilka huvudsakliga förvaltningspolitiska reformer har genomförts under den senaste tioårsperioden? I vilken utsträckning finns det en systematisk och samlad uppföljning av den offentliga sektorn? Hur är denna i huvudsak utformad och vad används uppföljningen till? Hur respektive land styr och organiserar offentlig verksamhet beskrivs på ett övergripande plan. Även i fråga om förvaltningspolitiska reformer är redovisningen översiktlig och avser i huvudsak den senaste tioårsperioden. Tyngdpunkten ligger på en redovisning av vilka uppföljningssystem som finns i de berörda länderna. Även om denna redovisning är mer utförlig, är det viktigt att framhålla att alla delar inte återges i detalj. För vissa länder och specifika frågor är redovisningen mer omfattande, vilket delvis återspeglar variationen i den förvaltningspolitiska uppföljningen. I andra fall har det funnits större tillgång till information om hur systemen är utformade och hur de bedöms fungera. I sammanhanget bör nämnas att besöken har utformats på olika sätt, vilket har inneburit att Statskontoret fått ta del av mer information för vissa länder. Av naturliga skäl behandlas den statliga mål- och resultatstyrningen relativt utförligt. Denna har en viktig roll i uppföljningen av statligt finansierad verksamhet. 1.3 Hur har vi genomfört kartläggningen Kartläggningen är baserad på muntliga och skriftliga källor. För att få kunskap om hur den förvaltningspolitiska uppföljningen är utformad har Statskontoret besökt berörda departement i respektive land. Besöken gjordes under perioden december 2010 till januari Statskontoret har också tagit del av tidigare studier om hur den förvaltningspolitiska uppföljningen är utformad i de berörda länderna. Det rör sig i huvudsak om studier gjorda av OECD och Statskontoret samt relevant forskning. Beskrivningarna i rapporten har stämts av med berörda länder. Claes Elmgren och Susanne Johansson har genomfört kartläggningen.

9 PM Disposition av denna PM I kapitel 2 redogör Statskontoret för de huvudsakligaste iakttagelserna från kartläggningen. Här förs också en kortare diskussion om vilka slutsatser som kan dras för svenskt vidkommande. I de efterföljande kapitlen 3 6 ges en beskrivning av respektive land. Varje kapitel inleds med kort beskrivning av hur den offentliga förvaltningen är organiserad. Därefter följer en redogörelse för de större förvaltningspolitiska reformer som genomförts på senare tid. Avslutningsvis beskrivs hur den förvaltningspolitiska uppföljningen är utformad i de olika länderna.

10 PM 8

11 PM 9 2 Sammanfattande iakttagelser och diskussion 2.1 Arbete pågår i de flesta länder I Danmark, Finland, Kanada och Norge finns det olika former av samlade och systematiska förvaltningspolitiska uppföljningar. I regel avser uppföljningen statlig sektor, men i några av länderna omfattas även kommunal sektor. Någon samlad uppföljning som avser aggregerade mått för såväl kvalitet, produktivitet eller effektivitet finns dock inte i något av länderna. I Danmark sker den förvaltningspolitiska uppföljningen främst inom ramen för den ordinarie resultatstyrningen och uppföljningen av kommunal verksamhet. Några särskilda system för en samlad eller systematisk uppföljning finns inte. Undantag är möjligen den så kallade budgetredogörelsen som redovisar och analyserar utvecklingen inom ett antal centrala verksamhetsområden. För närvarande görs insatser för att få till stånd en samlad och systematisk uppföljning av i första hand den kommunala sektorn. Den finländska förvaltningspolitiska uppföljningen baseras i hög grad på resultatstyrningen och användningen av indikatorer. Avsikten är att få till stånd en samlad och systematisk uppföljning som också ska ligga till grund för tvärsektoriell uppföljning. Finland har prioriterat arbetet med att följa upp produktivitet med utgångspunkt i Eurostats principer och metoder för volymberäkningar. Den förvaltningspolitiska uppföljningen avser i huvudsak statlig verksamhet. Undantaget är den årliga brukarundersökning som täcker både statlig och kommunal verksamhet. Kanadas nationella förvaltningspolitiska uppföljning omfattar enbart federala verksamheter. Uppföljningen är i hög grad samlad och systematisk och hålls samman centralt genom en rad olika metoder/ramverk. Dessa avser uppföljning av både enskilda myndigheter och verksamhetsområden samt resultatutvecklingen i sin helhet. Kanadas förvaltningspolitiska uppföljning utmärks också av en omfattande undersökningar av hur medborgare, brukare och anställda i statlig förvaltning ser på kvalitet i offentlig verksamhet. Den förvaltningspolitiska uppföljningen i Norge är i huvudsak internetbaserade och avser både kommunal och statlig sektor. Uppföljningen av kommunal verksamhet syftar i första hand till att ligga till grund för kommunala jämförelser. För den kommunala redovisningen finns mått på produktivitet. För den statliga verksamheten prövar Norge förutsättningarna att följa upp produktivitet som baseras på data i de internetbaserade systemen. Norge har nyligen prövat att genomföra medborgar- och brukarundersökningar för statlig och kommunal verksamhet.

12 PM 10 Syftet med uppföljningen i Danmark, Finland, Kanada och Norge handlar i hög grad om att använda resurser på ett bättre sätt. Det finns också en strävan att uppföljningen ska bidra till att utveckla verksamheten, bland annat genom medborgar- och brukarundersökningar. Ett gemensamt drag är att den förvaltningspolitiska uppföljningen i första hand avser statlig verksamhet. Norge är möjligen ett undantag. En annan gemensam nämnare är att samtliga länder använder eller prövat någon form av medborgare- eller brukarundersökning. Ytterligare ett återkommande drag är att den förvaltningspolitiska uppföljningen i huvudsak hålls samman av ett departement understött av främst de nationella statistikmyndigheterna. Det finns dock stora skillnader i utformning mellan de olika ländernas förvaltningspolitiska uppföljning. 2.2 Utmärkande för uppföljningen Resultatstyrningen tillämpas olika Mål- och resultatstyrningen är central i alla länders uppföljning. Även om det finns gemensamma utgångspunkter för styrningen skiljer sig utformning och tillämpning åt mellan länderna. När det gäller Danmark och Finland är skillnaderna i fråga om ambitioner påfallande. I Danmark är resultatstyrningen främst ett medel för departementet att klargöra mål och förväntningar för den enskilda myndigheten. Resultatstyrningen har en tydlig nerifrån och upp-ansats. I Finland finns däremot en ambition att med hjälp av en idé om effektkedjan styra och följa upp prestationer och effekter. Uppföljningen ska på så vis ligga till grund för prioriteringar i budgetprocessen. Det finns också en ambition att det ska gå att lämna en samlad resultatredovisning till parlamentet och resultatstyrningen ska användas i uppföljningen av de horisontella politikprogram som Finland använder sig av. Utmärkande för den förvaltningspolitiska uppföljningen i Finland är också att man använder sig av indikatorer för att fånga upp och redovisa myndigheters prestationer och effekter som rör samhällets utveckling. Kanadas resultatstyrning påminner om Finlands. Det handlar både om hur resultaten är tänkta att användas och strävan att sammanfatta utvecklingen i horisontella samlade indikatorer. Resultatstyrningen i Norge påminner mer om Danmark än om Finland Fokus på produktivitet i Finland Finland är det enda landet i kartläggningen med en samlad uppföljning av den offentliga sektorns produktivitet. Uppföljningen sker i huvudsak utifrån Eurostats rekommendationer och riktlinjer. Fokus ligger på statlig verksamhet. Drivkraften bakom arbetet är att minska andelen offentligt anställda i statlig sektor. I och med att Finland har en åldrande befolkning kommer andelen yrkesverksamma att minska vilket leder till en brist på och ökad

13 PM 11 konkurrens om arbetskraft. Samtidigt skärps kraven på bättre offentlig service ökar när andelen äldre ökar. Därför har målet varit att frigöra arbetskraft till den privata sektorn genom att minska andelen offentligt anställda samtidigt som man effektiviserar arbetet i offentlig sektor Ramverk utöver den årliga resultatstyrningen Samtliga länder har någon form av system eller ramverk utöver den årliga resultatstyrningen. Det gäller främst Norge och Kanada. Dessa länder har under flera år arbetat med att utveckla system och ramverk för förvaltningspolitisk uppföljning. Danmarks budgetanalyser och tillhörande budgetredogörelse fokuserar på olika delar av den offentliga verksamheten och syftar till att identifiera möjliga effektiviseringar. Finlands uppföljning av de horisontella politikprogrammen och produktivitetsuppföljningen kan både ses som integrerade delar i resultatstyrningen och som system som används utöver den årliga resultatuppföljningen. Tonvikten i Norges förvaltningspolitiska uppföljning ligger på de internetbaserade uppföljningssystemen KOSTRA och StatRes. Dessa tycks dock syfta mer till att samla in data på ett systematiskt vis för jämförelser än att använda informationen i styrningen av verksamheten. Kanada utmärker sig genom att man har flera system och ramverk. Förutom att de årliga resultatuppföljningarna redovisas samlat och horisontellt till parlamentet finns system som är kopplade direkt till styrningen av offentlig verksamhet. Nämnas bör uppföljningen av myndigheternas ledning och organisering (MAF) som omfattar cirka 1/3 av myndigheterna varje år och de så kallade strategiska granskningarna (strategic reviews) som syftar till att identifiera möjligheter till omprioriteringar Olika upplägg för undersökningar om medborgare och brukares uppfattningar Ett utmärkande drag för samtliga undersökta länder är att uppföljningar av hur medborgarna och främst brukarna av offentliga tjänster uppfattar kvaliteten är central. I Norge och Finland har man genomfört större undersökningar av både allmänheten och brukare. I Finland har man sedan början av 2000-talet regelbundet genomfört brukarundersökningar inom en rad verksamhetsområden. Även i Norge genomförs ett liknande projekt som startades år I Danmark genomförs undersökningar av hur brukarna uppfattar kommunal verksamhet av enskilda verksamhetsföreträdare. Syftet skiljer sig något från de andra nordiska länderna genom att brukarnas synpunkter förväntas ligga till grund för utvecklingen av den kommunala verksamheten.

14 PM 12 I Norge och Finland samordnas undersökningar nationellt. I Danmark syftar arbetet till att skapa en gemensam frågedatabas som kommunerna i första hand kan använda i samband med att de genomför egna undersökningar. I arbetet ingår också att skapa ett gemensamt webbinstrument för att underlätta för kommuner som vill göra brukarundersökningar. Kanadas uppföljning utmärker sig på så vis att det finns ett långtgående program där olika grupper ombeds ge synpunkter på de federala välfärdstjänsterna som de tar del av. Syftet är återföra synpunkterna till myndigheterna så att de kan vara en integrerad del i utvecklingen av verksamheten Kommunal verksamhet följs upp i Norge Av länderna i studien är det bara Norge som har en samlad och förhållandevis omfattande statlig uppföljning av den kommunala sektorns verksamhet. Det internetbaserade uppföljningssystemet Kostra har varit i bruk i snart 10 år och innehåller ett stort antal resultatindikatorer för den kommunala sektorn. Syftet med systemet är främst att ge underlag för jämförelser mellan kommuner. I de nordiska länderna finns en strävan att utveckla uppföljningen av de kommunala verksamheterna. Tydligast kommer det kanske till uttryck i Danmark där staten försöker få till stånd en mer systematisk uppföljning av brukarnas uppfattning och en förbättrad uppföljning av effektivitet Kritik och fortsatt utvecklingsarbete Finland, Kanada och Norge är de länder som har försökt utveckla mer omfattande system för en förvaltningspolitisk uppföljning. Dessa tre länder har under flera års tid utvecklat och reviderat sina system, vilket av allt att döma tagit vissa resurser i anspråk. Kritik mot systemens utformning och vad de ger för nytta har lett till förändringar och i vissa fall omprövningar. Undantaget är Norge vars system utmärks av en kontinuerlig utveckling. Det är dock uppenbart att systemen i Kanada och Finland inte har infriat förväntningarna. Detta framgår tydligt av externa utvärderingar och våra samtal med berörda tjänstemän. 2.3 Förvaltningspolitiska strukturer och reformer spelar roll Att den förvaltningspolitiska uppföljningen skiljer sig åt mellan länderna avspeglar i hög grad ländernas olika förvaltningspolitiska traditioner och strukturer. Det kan till exempel nämnas att Kanadas nationella uppföljning enbart avser statliga verksamheter, vilket hänger samman med landets federala struktur. Därtill har de kanadensiska myndigheterna en betydligt svagare ställning än de nordiska myndigheterna, vilket bland annat kan förklara skillnaden i hur medborgar- och brukarundersökningar utformas.

15 PM 13 Kanadas samlade och systematiska uppföljning motsvaras i praktiken av de myndighetsspecifika brukarundersökningar som görs i de nordiska länderna (inklusive Sverige). Ett annat exempel är att den statliga styrningen av kommunal sektor tycks vara mer uttalad i Norge, vilket inneburit att fokus på en samlad uppföljning legat på kommunal verksamhet. Vidare påverkar sannolikt ländernas förvaltningspolitiska reformer utformningen av uppföljningssystem. I till exempel Finland har behovet av att minska andelen offentligt anställda och öka effektiviteten i offentliga tjänster legat till grund för en uppföljning av bland annat produktivitet. Ett annat exempel är Kanada som under en längre period haft som ambition att följa den offentliga sektorn som helhet, vilket inneburit att flera olika metoder prövats. Ett tredje exempel är Danmark som nyligen genomfört en större strukturreform avseende kommunala verksamheter på lokal och regional nivå, och som nu förutsätter en utvecklad uppföljning av de kommunala verksamheterna på dessa nivåer. Den kanske viktigaste drivkraften i arbetet med att utveckla den förvaltningspolitiska uppföljningen är minskade resurser för offentlig sektor. Finland, Danmark och Kanada har i olika avseenden försökt att begränsa de offentliga utgifterna. I Finland framhålls som nämnts ovan en åldrande befolkning som skäl till neddragningar av den offentliga verksamheten. Kanada har nyligen beslutat om frysningar av de offentliga utgifterna, vilket bör ses mot bakgrund av 2008 års finanskris. Även i Danmark har man fattat beslutat om att frysa utgifterna för offentlig sektor. I början av 2000-talet infördes till exempel skattestopp tillsammans med ett program för fiskal stabilitet för hela den offentliga verksamheten. Enligt vår bedömning är det möjligt att tala om ett större omvandlingstryck på offentlig sektor i dessa länder än i Norge, vilket till viss del återspeglar det förhållande att Norges uppföljning primärt syftar till jämförelser snarare än styrning. 2.4 Den svenska förvaltningspolitiska uppföljningen Statskontorets redovisning i förhållande till andra länder Statskontorets pågående arbete med att redovisa den offentliga sektorns utveckling utmärker sig vid en jämförelse av de länder som ingått i denna kartläggning. Det finns liknande redovisningar men dessa är mer direkt kopplade till den ordinarie resultatuppföljningen och redovisningen till parlamentet (Kanada, Finland). Den svenska uppföljningen görs separat från den ordinarie resultatstyrningen av en fristående myndighet. Statskontorets redovisning ska dessutom rymma internationella jämförelser, vilket inte är fallet i övriga länder.

16 PM 14 Någon tydlig motsvarighet till uppdraget att ta fram en modell för förvaltningspolitisk uppföljning finns inte i de studerade länderna. Möjligen kan Kanadas uppföljning av ledning och organisation av enskilda myndigheter (MAF) jämföras, men denna uppföljning har ett helt annat syfte, nämligen att klargöra förväntningar på enskilda myndigheter och utkräva ansvar av ledande tjänstemän. Statskontorets uppföljning av medborgarnas uppfattning av kvaliteten i offentlig verksamhet tycks skilja sig på så sätt att Sverige valt en betydligt enklare och sannolikt mindre resurskrävande modell i samband med det samarbete som Statskontoret inlett med SOM-institutet vid Göteborgs universitet Olika förutsättningar spelar roll Ett resultat av denna kartläggning är att hur respektive land utformar sin förvaltningspolitiska uppföljning avgörs i hög grad av hur förvaltningen organiseras och styrs. Även om de nordiska länderna i flera avseenden har en snarlik förvaltningsstruktur och förvaltningstradition finns skillnader som resulterar i svårigheter att jämföra länder sinsemellan. Andra länders erfarenheter och lärdomar bör därför hanteras med viss försiktighet. Metoder och system för uppföljning som kan uppfattas som intressanta för svensk del, måste sättas in i ett svenskt förvaltningspolitiskt sammanhang. För det första har Sverige valt att i hög grad verksamhetsanpassa resultatstyrningen, vilket inte ger de förutsättningar för en systematisk och samlad uppföljning som utmärker Kanada och Finland. För det andra svarar den kommunala sektorn i Sverige i betydande utsträckning för en samlad uppföljning av kommunal verksamhet. Sverige utmärker sig i detta avseende. För det tredje finns det i Sverige, till skillnad från de länder som ingår i studien, i högre utsträckning särskilda sektorsvisa utvärderings- och tillsynsmyndigheter Några viktiga erfarenheter En ytterligare viktig iakttagelse är att de uppföljningssystem som finns i olika länder har föregåtts av ett mångårigt och av allt att döma resurskrävande arbete. I flera fall har det funnits betydande svårigheter i arbetet. I många fall har ambitionerna sannolikt varit för höga och man har inte tagit tillräcklig hänsyn till de faktiska förutsättningarna. En slutsats som man kan dra av detta är att det sannolikt krävs en viss uthållighet om man vill skapa en samlad och systematisk uppföljning. Det finns anledning att beakta följande erfarenheter inom följande områden.

17 PM 15 Följa upp utvecklingen av produktivitet I Finland har ett ambitiöst arbete bedrivits för att kunna mäta produktivitetsutvecklingen på ett mer tillförlitligt vis. Trots den kritik som riktats mot hur uppföljningen genomförs, finns flera intressanta erfarenheter som bör beaktas i arbetet med att utveckla metoderna för volymberäkningar av både individuella och kollektiva tjänster. Uppföljningar av upplevd kvalitet Som framgått genomför samtliga länder i denna kartläggning någon form av uppföljning av hur medborgare, brukare eller företag upplever kvaliteten i offentlig verksamhet. Mycket talar för att det upplägg Sverige valt är väl avvägt, men det finns samtidigt skäl att studera arbetet i bland annat Danmark där man arbetar med att utveckla en gemensam frågebank för uppföljning av kommunal verksamhet. Dessutom finns det anledning att dra lärdomar av arbetet i Kanada med att integrera brukarundersökningar i myndigheternas verksamhetsutveckling. Bejaka erfarenheter för att säkra en samlad resultatstyrning Ett utmärkande drag för Sverige är att uppföljningssystemen till stor del är sektorsspecifika, vilket återspeglar det förhållande att de svenska myndigheterna har en förhållandevis stark ställning jämfört med myndigheter i andra länder. I de övriga länderna finns såväl en tydligare strävan som beprövade metoder för att hålla samman uppföljningen i fråga om form och vilken typ av information som samlas in och redovisas. Beroende på vilka erfarenheter som görs i Sverige i samband med den pågående reformeringen av resultatstyrningen, kan det finnas skäl att ta del av andra länders system och erfarenheter. En möjlig risk med den pågående omläggningen av resultatstyrningen i Sverige är att vissa områden inte kommer att följas upp och redovisas på ett heltäckande och rättvisande sätt. I första hand borde erfarenheter från Danmark (särskilt i fråga om statlig verksamhet) vara intressanta, men även de erfarenheter som man har gjort i Finland och Kanada när det gäller uppföljningen av förvaltningen på ett horisontellt plan kan vara intressanta. Överväg riktade analyser av verksamheter En central fråga är hur en förvaltningspolitisk uppföljning kan kopplas till budgetprocessen och ligga till grund för analyser av möjliga omprioriteringar och effektiviseringar. I de undersökta länderna har man vid ett flertal tillfällen pekat på att trots ambitionerna används inte resultaten av uppföljningarna i styrningsprocessen. Mycket talar därför för att viss försiktighet bör påkallas i sådana strävanden. Det skulle däremot kunna vara intressant att studera erfarenheterna av den riktade uppföljning som görs i Danmark (budgetanalyser) och Kanada (strategic reviews). Dessa uppföljningar är kopplade till budgetprocessen.

18 PM 16

19 PM 17 3 Danmark Styrelseskick Konstitutionell monarki Samhällsskick Enhetsstat 5 regioner 98 kommuner (uppgifter 2010) Offentliga sektorns kostnader andel av BNP 58 procent samt per capita (2009) USD Antal departement och ministrar 19 respektive Några utmärkande drag Danmark är en enhetsstat med två kommunala nivåer som samlar en stor del av den offentliga verksamheten. Den statliga förvaltningen består av 19 departement och cirka 200 myndigheter samt ett mindre antal övriga offentligrättsliga organ. 4 Styrningen av den offentliga sektorn i Danmark präglas av att Danmark sedan lång tid styrts av koalitionsregeringar i minoritetsställning. Sedan en längre tid finns en tradition att söka blocköverskridande beslut som sträcker sig över flera år. 5 Tidigare togs den årliga budgeten i hög grad fram i konsensus mellan berörda politiska partier i det danska Folketinget. Numera förhandlar regeringen fram överenskommelser med stödpartier i riksdagen. Dessa ligger sedan till grund för budgetarbetet. I viss utsträckning sker också blocköverskridande förhandlingar mellan alla partier. I likhet med övriga nordiska länder organiserar Danmark sin statliga förvaltning i myndigheter separerade från departementen. Jämfört med Sverige sker styrningen mer flexibelt. Myndigheterna har en viss självständighet i sin myndighetsutövning. En minister kan dock alltid intervenera i myndighetsutövningen. Sammantaget är gränserna mellan departementen och myndigheterna mindre tydliga än i Sverige. Myndigheter kan från fall till fall ges stort inflytande över utformning av politiska reformer och handlingsprogram samtidigt som ett departement i detalj kan styra en myndighets verksamhet. Det tar sig också uttryck i att statligt anställda i hög grad roterar mellan uppgifter på departement och myndigheter. Rörligheten mellan myndigheter och departement i fråga om kompetenser och arbetsuppgifter är med andra ord hög. 6 4 OECD (2007) 5 OECD (2004) 6 OECD (2004)

20 PM 18 Danmark har få särskilda utvärderings- eller granskningsmyndigheter. Externa utvärderingar av offentlig verksamhet görs i huvudsak av konsulter. Inom utbildnings- och biståndsområdet finns dock statliga myndigheter som har till uppgift att följa upp och utvärdera. I sammanhanget bör nämnas att Finansdepartementet i anslutning till den årliga budgetprocessen genomför en form av utvärderingar som ligger till grund för Folketingets beslut om budget. 7 Ytterligare ett utmärkande drag är att det finns få politiska tjänstemän. Någon motsvarighet till den svenska modellen (som även gäller Norge och i viss utsträckning Finland) med statssekreterare finns inte. Sist men inte minst bör det nämnas att den offentliga sektorn under talet i hög grad styrts av ett övergripande fiskalt ramverk som har inneburit att man har satt upp mål om överskott i den statliga ekonomin. I början av 2000-talet infördes också ett skattestopp för den statliga och kommunala sektorn, vilket i praktiken innebär att utgiftsökningar i princip måste finansieras genom omprioriteringar. 8 Kommunerna och regionerna ansvarar för en betydande del av välfärdsområdena. Danmark är det OECD-land där den kommunala sektorn svarar för störst andel av de offentliga kostnaderna. Den kommunala sektorns kostnader uppgick år 2009 till cirka 64 procent av de totala offentliga kostnaderna, vilket kan jämföras med Sverige där motsvarande andel var cirka 48 procent. 9 Danmark har nyligen genomföret en reform som har inneburit en kraftig minskning av antalet kommuner samtidigt som de tidigare amterna (motsvarande de svenska landstingen) omvandlats till fem regioner. Staten styr kommunerna i förhållandevis hög utsträckning, vilket enligt OECD bör ses mot bakgrund av den stora roll kommunerna getts för att bekosta den offentliga sektorn Huvudsakliga förvaltningspolitiska reformer Under 2000-talet har Danmark genomfört flera förvaltningspolitiska reformer. Den mest långtgående är strukturreformen som inneburit stora förändringar i fråga om samhällsorganisationen på regional och lokal nivå. 7 OECD (2007) 8 OECD (2004) 9 OECD (2011). Den främsta intäktskällan är skatteinkomster från privatpersoner. Kommunernas intäkter består också av fastighetsskatt och ett allmänt statsbidrag (som svarar för en mindre del av de totala intäkterna). Vidare finns ett kommunalt utjämningssystem för kostnader och intäkter. Statskontoret (2006) 10 OECD (2004)

21 PM Strukturreformen Under flera år har ett omfattande arbete med genomförandet av den så kallade strukturreformen pågått i Danmark. Reformarbetet påbörjades år 2002 och avslutades år Reformens fokus riktades mot den lokala och regionala nivån och innebar att antalet kommuner minskades från 271 till 98 och att de 14 amterna ersattes med fem regioner. De politiska målsättningarna med reformen var att öka effektiviteten i offentlig verksamhet och att förbättra serviceutbudet utan att höja skatten. Dessutom ville man åstadkomma en tydligare ansvarsfördelning med färre gråzoner, ett större medborgarinflytande och en minskad byråkrati. 11 Förändrad ansvarsfördelning En drivkraft bakom reformen var att det fanns ett behov av att förbättra och förändra strukturen i hälso- och sjukvården. På sikt såg man också att det skulle kunna uppstå problem med kompetensförsörjning på lokal nivå. Kommuner såväl som amter var för små för att på sikt kunna upprätthålla kompetensnivån. Arbetet innebar att fem nya regioner inrättades. Regionerna fick i första hand ansvar för sjukhus- och primärvård, men samtidigt avskaffades beskattningsrätten. I stället infördes ett system med statsbidrag (75 procent fördelades som ett generellt bidrag, 5 procent var ett aktivitetsbaserat bidrag och 20 procent var ett bidrag från kommunerna). De nya regionerna fick också ansvar för regionala utvecklingsplaner och vissa trafikfrågor samt ansvar för att driva vissa sociala institutioner och särskolor. Strukturreformen ledde också till att kommuner slogs samman och att de fick förändrade uppgifter. Sammanslagningarna hade fokus på frivillighet. Processen inleddes år 2004 och ett halvår senare fick kommunerna lämna förslag på vilka kommuner de önskade gå samman med. I mars 2005 fattades beslut i en bred politisk överrenskommelse om den nya kommunindelningen som kom att gälla från 1 jan Genom att slå samman ett antal kommuner förbättrades medborgarnas tillgång till offentliga tjänster. Den kommunala nivån fick också ett ökat ansvar för hälsovård, fysisk planering, kultur, vägar och kollektivtrafik. I samband med strukturreformen fick den statliga nivån ett tydligare ansvar för beskattning, gymnasieskolan, vissa miljö- och planeringsfrågor, motorvägar och vissa hälsofrågor. Utmaningar i reformarbetet Genomförandet av strukturreformen innebar stora utmaningar och involverade i princip hela den offentliga sektorn. I samband med reformens genomförande pekades ett antal områden ut som riskerade att bli särskilt utmanade i samband med genomförandet. Det ansågs centralt att få medarbetarna att 11 Se diskussion i rapport till ESS 2005:3

22 PM 20 se fördelarna med reformen, att man behöll kontroll över ekonomin och att man lyckade få medborgarna engagerade och intresserade av reformen. För att få medarbetarna att se fördelarna med reformen prioriterades arbetet med anställningsformer. Alla anställda, oavsett om ansvaret för den verksamhet de arbetade flyttades eller inte, skulle få behålla sina anställningar. En annan central fråga var att reformen i princip skulle vara utgiftsneutral, fördelning sker även fortsatt efter verksamhet. Det fanns också möjlighet att låna pengar för engångsutgifter. Dessutom sattes ett tak för det kommunala skatteuttaget. Positiva erfarenheter av reformen Bilden som förmedlas av genomförandet och konsekvenserna av strukturreformen är positiv. Själva reformen är en av de största i Danmarks historia. Enligt det danska Finansministeriet är resultaten av reformen att två av tre kommuner och regioner menar att det administrativa arbetet effektiviserats som följd av reformen. Samtidigt menar trefjärdedelar av kommunerna och regionerna att det finns potential för ett fortsatt effektivitetsarbete och enligt Finansministeriet menar 80 procent att den generella kompetensnivån ökat som följd av reformen Kvalitetsreformen I augusti 2006 sjösattes arbetet med den så kallade kvalitetsreformen. Syftet var att i samband med implementeringen av strukturreformen fokusera på frågor om verksamhetens innehåll. Dels upplevdes ett behov av att utveckla kvaliteten och möta nya krav från brukarna, dels fanns uppenbara effektivitetsskäl bakom reformen. Det statliga skattestoppet och det övergripande fiskala programmet innebär att mer måste göras med mindre resurser. Till bilden hör också en åldrande befolkning som bland annat innebär färre som förvärvsarbetar. Kvalitetsgrupp och särskilda temamöten I korthet har arbetet bestått i att en kvalitetsgrupp har träffats och genomfört en rad olika aktiviteter för att uppmärksamma möjligheter att utveckla den offentliga sektorn. I gruppen har ingått ett stort antal företrädare för olika delar av samhället och en grupp ministrar. Gruppen har letts av statsministern och arbetet har hållits samman av statsministerns kansli. Arbetet har haft en tydlig horisontell karaktär och berört flera departement. Det har också följts upp kontinuerligt. I anslutning till kvalitetsgruppens arbete har det under perioden 2006 till 2007 hållits fem temamöten med brukare och företrädare för den offentliga sektorn. Fokus har legat på den kommunala sektorn och syftet har varit att fånga upp förslag till förbättringar av generell karaktär. Parallellt med detta arbete slöt regeringen avtal med arbetsmarknadens parter i syfte att kunna genomför åtgärder som handlade om kompetensutveckling. Resultatet av

23 PM 21 temamötena och kvalitetsgruppens arbete var att sammanlagt 180 olika åtgärder till förbättringar togs fram. Genomförande med särskilda medel I ett andra steg har dessa åtgärder genomförts parallellt med att regeringen anslog sammanlagt 50 miljoner danska kronor för genomförandet. En tredjedel av åtgärderna kunde rymmas inom den ordinarie styrningen av kommuner och övriga åtgärder reglerades i särskilda avtal med berörda huvudmän. Kvalitetsreformen och de åtgärder som genomförts sedan år 2008 har handlat om att utveckla formerna för offentlig verksamhet, inte minst vad gäller användningen av IT. Det har också handlat om att utveckla olika former för servicelöften till brukare. Merparten av åtgärderna har dock handlat om att utveckla ledning och kompetensutveckling i offentlig sektor. Kvalitetsreformen har precis avslutats. Någon extern uppföljning eller utvärdering av de olika åtgärderna har ännu inte genomförts Åtgärder för att minska byråkratin Ett sätt att utveckla offentlig förvaltning En följd av kvalitetsreformen är bland annat att Danmark har uppmärksammat åtgärder för att minska den statliga och kommunala byråkratin. Avbyråkratisering ses som en del i den statliga förvaltningspolitiken. Tillsammans med att utveckla e-förvaltning, samordna administrativa lösningar, i ökad grad konkurrensutsätta offentlig verksamhet och fokusera på frågor om verksamhetens ledning och innehåll, finns ett utarbetat program för att minska byråkratin. Arbetet med att minska byråkratin som involverar flera departement hålls samman av Finansdepartementet. Arbetet handlar inte enbart om att pröva att minska antalet regleringar, utan lika mycket om att stärka kvaliteten i arbetet med att ta fram ny eller se över gällande lagstiftning. Möjligheter att begära dispens Ett arbetssätt som uppskattats av brukare och huvudmän är möjligheterna att ansöka om dispens från gällande regelverk. Sammanlagt har över 400 sådana ansökningar lämnats in, varav hälften har godkänts. I huvudsak har det handlat om att ge undantag i enskilda fall, men även i viss utsträckning har förslagen inneburit generella förenklingar. Nya lagar som tas fram innehåller generellt möjligheter att kunna ansöka om dispens från delar av regelverket. År 2009 identifierade regeringen dessutom ett hundratal förslag till regelförenklingar för den kommunala sektorn. Om dessa förslag realiserade

24 PM 22 skulle, enligt uppgift, 400 miljoner danska kronor kunna frigöras för andra ändamål Förvaltningspolitisk uppföljning Utmärkande för uppföljningen Den förvaltningspolitiska uppföljningen har i första hand kanaliserats genom den ordinarie resultatstyrningen och den löpande uppföljningen av den kommunala verksamheten. Några särskilda system för en samlad eller systematisk uppföljning finns inte. Ett undantag är dock den budgetredogörelse som redovisar och analyserar utvecklingen på ett urval centrala områden. Danmark tillhör också de få länder som har fått undantag från EU:s beslut om volymmätningar av offentlig sektor. Något uttalat arbete för att följa produktivitet i offentlig sektor finns således inte. Uppföljningen sker i första hand ad hoc och initieras av det enskilda departementet. Under senare år har Danmark eftersträvat högre grad av systematik i sin uppföljning både i fråga om statlig och om kommunal sektor. Vidare har insatser gjorts för att utveckla uppföljning av den kommunala sektorn. Bland annat har Danmark eftersträvat en mer samlad och systematisk uppföljning av brukarnas synpunkter på kommunal verksamhet. Danmark genomför inga nationella medborgar- eller brukarundersökningar i syfte att undersöka kvaliteten i offentlig verksamhet. Uppföljningen avser helt brukarnivån i kommunal verksamhet Resultatstyrning av statlig verksamhet Danmark införde mål- och resultatstyrning i slutet av 1980-talet. Systemet reviderades under 1990-talet men har sedan dess varit relativt oförändrat. Nämnas kan att mellan åren 2004 och 2010 hade varje departement i uppgift att ta fram strategier för effektivitet. Syftet med dessa var att mål och medel skulle samspela på bästa sätt och att styrningen av myndigheterna och den offentliga verksamheten skulle samordnas. 13 Kravet på strategier är numera avskaffat och ersatt med ett generellt krav på departementen att de ska kunna beskriva sina ramar för mål- och resultatstyrningen. Under 2000-talet har också behovet av externa utvärderingar förts fram. I huvudsak utförs externa utvärderingar av konsulter med undantag för områdena utbildning och bistånd Intervju 7 december 2010 Kontorschef Henrik Rosenberg Seiding, Finansministeriet, 13 OECD (2007) 14 Ibid

25 PM 23 Ett verktyg för att styra myndigheter och verksamheter Resultatstyrningen utmärks framförallt av att den ses som ett instrument för det enskilda departementets myndighetsstyrning. Det finns ingen uttalad ambition eller några riktlinjer för att integrera resultatstyrningen som en del i budgetprocessen. Det innebär att resultatstyrningen inte hålls samman av Finansdepartementet i någon större grad eller att Folketinget spelar en aktiv roll i samband med myndigheternas resultatredovisning. Däremot ligger resultatredovisningen, strategiplanerna, den årliga revisionen (som utförs av danska Riksrevisionen) och Finansdepartementets årliga budgetanalyser till grund för arbetet med den årliga budgeten. 15 Resultatstyrningen består i huvudsak av följande delar 16 : Ett resultatkontrakt mellan departement och myndighet. Dessa kontrakt infördes redan i slutet av 1980-talet och har visat sig effektiva. Kontraktet tas fram på förslag av myndigheten utifrån generella riktlinjer från Finansdepartementet 17 och sträcker sig vanligtvis över flera år, dock aldrig mer än fyra år. Årlig resultatredovisning utifrån resultatkontrakten. Redovisningarna granskas av danska Riksrevisionen. Under senare år har redovisningarna stramats upp från att ha varit relativt omfattande till att återge koncis information om prestationer och effekter samt nödvändig ekonomisk och finansiell information. Prestationsbaserad ersättning till generaldirektörerna. Beroende på vilka resultat myndigheten redovisar och hur dessa bedöms, avgörs en del av generaldirektörernas lön av detta utfall. Utöver en bedömning av myndighetens resultat, görs också en bedömning av myndighetens ledning och ledarskap. Upp till en fjärdedel av lönen kan vara prestationsbaserad. Myndigheterna har stort inflytande Myndigheterna har med andra ord ett stort inflytande över resultatstyrningen. Strävan efter en nerifrån och upp-ansats förs också fram i Finansministeriets vägledning från år Enligt vägledningen bör mål- och resultatstyrning ses som ett verktyg som avviker från gängse hierarkiska styrning. Förslagen till mål, som ska baseras på de fastslagna politiska målen, tas oftast fram av myndigheten och förhandlas därefter med berört departement. Departementet kan dock också ställa krav på specifika mål. Resultatkontrakten är inte formellt bindande, men är i praktiken i hög grad styrande. 15 Ibid 16 OECD (2004) 17 Bland annat Finansministeriet (2010a)

26 PM 24 Finansministeriet ställer vissa krav på målen och vilken återrapportering som förväntas av myndigheterna. Bland annat bör så goda effektmål som möjligt sättas. Om det inte är möjligt att ta fram effektmål, bör mål som rör myndighetens aktiviteter eller prestationer i stället tas fram. I vissa fall kan det vara svårt att isolera effekter som rör en myndighets verksamhet från andra myndigheter. Målen kan därför också avse andra departementsområden och myndigheter. Detta sker dock sällan i praktiken. Finansministeriet betonar också vikten av att i tillämpliga delar utforma mål som riktar sig till brukarna. Till varje mål som i regel ska vara fleråriga ska det finns uppföljningsbara indikatorer som myndigheterna ska redovisa årligen. 18 Modellen anses fungera väl Enligt OECD har den danska modellen för resultatstyrningen fungerat väl. En förklaring är att det finns ett stort mått av förtroende mellan finansdepartementet och de olika sakdepartementen samt mellan departementen och myndigheterna. 19 Systemet avspeglar således i hög grad denna tillit och är samtidigt förhållandevis obyråkratisk. Det finns samtidigt en diskussion om ändamålsenligheten i det danska systemet. Resultatstyrningen ger onekligen enskilda myndigheter och departement stort inflytande över vilka mål som sätts upp. Finansministeriet har få möjligheter att övervaka och förhindra att målen sätts för lågt. En annan farhåga som rests är att systemet kan riskera att målen blir snäva i förhållande till den offentliga sektorn som helhet. Risken är att ingen ser till helheten i den utsträckning som de politiska målen förutsätter. 20 Det pågår också en diskussion om den förhållandevis svaga kopplingen till budgetprocessen. Enligt OECD skulle en möjlighet kunna vara att använda kontraktsystemet för att i högre grad fokusera möjligheter och behov av effektiviseringar Budgetanalyser och Budgetredegørelse Budgetanalyserna har hittills initierats ad hoc, men nu finns planer på att systematisera dessa i högre utsträckning. För närvarande har man valt ut områden där man på förhand bedömt att det finns större besparingspotentialer, till exempel polisens verksamhet. Budgetanalyserna genomförs i regel av externa konsulter. Sedan början av 1990-talet har en så kallad budgetredogörelse tagits fram som sammanfattat och analyserat utvecklingen i fråga om intäkter och kostnader samt större volymförändringar i offentlig verksamhet. Under de senaste åren har denna tagits fram mer sällan, i praktiken vart annat år. 18 Finansministeriet (2010a) 19 OECD (2004) 20 OECD (2007)

27 PM 25 Syftet med denna redogörelse (som görs vid sidan av regeringens årliga redovisning till Folketinget) är att peka på möjliga effektiviseringar och omprioriteringar. 3.4 Undantag från EU:s beslut om volymmätningar Danmark har fått undantag ifrån EU:s beslut att medlemsländerna ska ta fram volymmätningar för offentlig verksamhet. 21 Undantaget gäller fram till år För närvarande pågår ett utvecklingsarbete med att ta fram produktionsbaserade mått som ska börjar användas senast år Uppföljning av kommunal verksamhet Sammantaget utövar staten en stark styrning av den kommunala ekonomin och verksamheten, vilket också kommer till uttryck i uppföljningen av kommunal verksamhet. 22 Staten föreskriver bland annat en gemensam kontoplan och att kommunerna minst vartannat år ska redovisa hur nöjda brukarna är med den enskilda verksamheten. 23 Uppgifter om finansiering och kostnader samlas in från kommunerna och ligger till grund för kommunala nyckeltal som uppdateras två gånger om året. Nyckeltalen rör främst produktivitet, mer sällan kvalitet eller effektivitet. Insatser för att utveckla uppföljningen av kommunal verksamhet Samtidigt har Danmark upplevt behov av att utveckla uppföljningen av den kommunala verksamheten, vilket innebär att staten och kommunerna behöver söka samarbete i hur uppföljningen kan utvecklas. I samband med bland annat konsekvenserna av införandet av det nationella skattestoppet och strukturreformen har Danmark prövat att utveckla uppföljningen av den kommunala sektorn. 24 Syftet har varit att bredda underlaget 21 el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&val=276066:cs&page 22 Statens styrning sker framförallt i samband med de årliga förhandlingarna mellan staten och KL (motsvarande SKL) om den kommunala budgeten. Systemet har varit bruk i snart 30 år och tillkom bland annat för att få ordning på kommunernas ekonomi. Avtalen är inte formellt bindande för kommunerna, men i praktiken spelar de stor roll. I avtalen fastställs ramar för den kommunala ekonomin och riktlinjer slås fast för verksamhetens inriktning. Avtalen reglerar bland statens allmänna bidrag till kommunerna och sätter gränser för kommunernas möjligheter att ta upp lån. Statskontoret (2006) 23 I Danmark har man också, till skillnad från övriga nordiska länder, en lång och väletablerad tradition av att stort brukarinflytande inom främst skola och barnomsorg. Goal Andersen & Hoff (2001: 135ff) 24 Nämnas bör at 2005 inrättades KREVI, Det kommunale og Regionale Evalueringsinstitut, för att främja kvalitetsutveckling och verka för att förbättra resursanvändningen i offentlig sektor. KREVI har till uppgift att stödja statens styrning av kommunal verksamhet.

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-06-30 S2015/3232/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen

Läs mer

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-10-06 S2016/04598/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Myndigheten för delaktighets

Läs mer

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-05-15 N2013/1260/ENT Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

Läs mer

Kommittédirektiv. Utveckling i staten genom systematiska. jämförelser, Dir. 2014:120. Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014

Kommittédirektiv. Utveckling i staten genom systematiska. jämförelser, Dir. 2014:120. Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014 Kommittédirektiv Utveckling i staten genom systematiska jämförelser Dir. 2014:120 Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda hur utveckling och effektivisering

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14)

Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-03-13 S2015/1547/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU

Läs mer

Styrning av kommuner i nordiska länder

Styrning av kommuner i nordiska länder Bilaga 1 till rapport 1 (6) Styrning av kommuner i nordiska länder I detta avsnitt presenteras erfarenheter från kartläggningar i de övriga nordiska länderna när det gäller statens styrning av kommuner.

Läs mer

Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23)

Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-05-22 S2013/3153/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23) Sammanfattning

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Med rätt att delta nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69)

Med rätt att delta nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-05-31 A2012/3434/IU Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Med rätt att delta nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91)

Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91) REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2016-02-23 N2015/08335/ITP Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91) Statskontoret

Läs mer

Statskontoret ska löpande informera Regeringskansliet (Socialdepartementet)

Statskontoret ska löpande informera Regeringskansliet (Socialdepartementet) Regeringsbeslut IV:5 2011-03-31 S2011/3603/SFÖ (delvis) Socialdepartementet Statskontoret Box 8110 104 20 Stockholm Uppdrag att ta fram ett samlat underlag om myndigheternas service i samverkan Regeringens

Läs mer

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Innehåll Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola 3 Universitet och högskolor 3 Universitet och högskolors verksamhet 3 Akademisk

Läs mer

En effektiv och kunskapsbaserad myndighet för genomförande av funktionshinderspolitiken en plan för utvecklingsarbete

En effektiv och kunskapsbaserad myndighet för genomförande av funktionshinderspolitiken en plan för utvecklingsarbete Datum: Dokumenttyp: 2016-08-31 Skrivelse Diarienr: Handläggare: 2016/0180 Tarja Birkoff 1 (5) Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm En effektiv och kunskapsbaserad myndighet för genomförande

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning Revisionsrapport Sveriges Lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Datum Dnr 2009-03-30 32-2008-0760 Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Sveriges Lantbruksuniversitets

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

Nya regler för AP-fonderna (Ds 2015:34)

Nya regler för AP-fonderna (Ds 2015:34) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 1004 ERT DATUM:2015-06- 26 ER REFERENS: FI2015/3429 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Nya regler för AP-fonderna (Ds 2015:34) Riksrevisionen har beretts möjlighet att yttra

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) REMISSVAR 1 (5) 2013-08-28 2013/113-4 ERT ER BETECKNING 2013-04-22 S2013/2830/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Sammanfattning Statskontoret

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

REVISIONSPLAN FÖR ÅR 2012

REVISIONSPLAN FÖR ÅR 2012 Internrevisionen Till styrelsen vid Göteborgs universitet Jan Sandvall 2012-02-20 Dnr V 2012/89 REVISIONSPLAN FÖR ÅR 2012 Styrelsesammanträde 2012-02-20, punkt 8 1 Inledning Internrevisionen vid Göteborgs

Läs mer

Banverkets årsredovisning 2002

Banverkets årsredovisning 2002 R7 REVISIONSRAPPORT Ert datum Er beteckning 1(5) Banverket Styrelsen 781 85 Borlänge Banverkets årsredovisning 2002 Riksrevisionsverket (RRV) har granskat Banverkets (BV) årsredovisning, beslutad 2003-02-20,

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Sjukfrånvaron i staten år 2013

Sjukfrånvaron i staten år 2013 Dnr 2014/62-4 Sjukfrånvaron i staten år 2013 myndigheter och sektorer MISSIV DATUM DIARIENR 2014-05-06 2014/62-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2013-12-19 S2013/9067/SAM (delvis) Regeringen Socialdepartementet

Läs mer

Tillsynsstrategi för myndigheten för yrkeshögskolan

Tillsynsstrategi för myndigheten för yrkeshögskolan YH2000, v1.3, 2012-01-13 1 (5) Diarienr: YH 2012/1691 Tillsynsstrategi Tillsynsstrategi för myndigheten för yrkeshögskolan Gällande regelverk Myndighetens för yrkeshögskolans tillsynsstrategi tar sin utgångspunkt

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Som. satsning på. Socialstyrelsen. inom. Inom. visass senast den I:4. implementering. Postadress Stockholm

Som. satsning på. Socialstyrelsen. inom. Inom. visass senast den I:4. implementering. Postadress Stockholm Regeringsbeslut 2012-05-24 I:4 S2012/3905/FS (delvis) Socialdepartementet 106 30 Stockholm Uppdrag om insatser inom området psykisk ohälsa Regeringens beslut Som ett led i regeringens satsning på insatser

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Yttrande över slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Datum Dnr Ert datum Er referens 2013-06-14 15-2013-0283 2013-03-13 S2013/1826/RU Yttrande över slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Rätt intäkter - uppföljning

Rätt intäkter - uppföljning Revisionskontoret AM/KS Rev/16007 Rätt intäkter - uppföljning Rapport 2-16 Rätt intäkter uppföljning Bakgrund Landstingets revisorer har ansvar för att genomföra årlig granskning av landstingets samtliga

Läs mer

Styrdokument för Hammarö kommun

Styrdokument för Hammarö kommun Styrdokument för Hammarö kommun Huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten i Hammarö kommun. Antaget 2012, reviderat 2015-05-18 2 1. Inledning 1.1 Vem vänder

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 Hur påverkas välfärden av relationen mellan staten och kommunerna -vilken roll spelar politiken för vår välfärd? Hans Karlsson Kommuner, landsting och regioner 290

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Regering och statsförvaltning

Det svenska politiska systemet. Regering och statsförvaltning Det svenska politiska systemet Regering och statsförvaltning Uppläggning Regeringsbildning Regeringen och regeringskansliet Regeringens arbete: beredning av beslut Den offentliga förvaltningen: det svenska

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc ABCD Samordningsförbundet Norra Dalsland Styrelsens ansvar KPMG AB Antal sidor: 6 FörvrevRapport08.doc 2009 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kronofogdemyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kronofogdemyndigheten Regeringsbeslut I 8 2014-12-18 Fi2014/4482 (delvis) Finansdepartementet Kronofogdemyndigheten Box 1050 17221 Sundbyberg Regleringsbrev för budgetåret avseende Kronofogdemyndigheten Riksdagen har beslutat

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Landstingets revisorer

Landstingets revisorer 1 (5) Datum Vår beteckning Ekonomistaben 2016-05-31 LK/160509 Handläggare och telefon Ert datum Er beteckning Veronica Hedlund Lundgren, 054-61 41 38 2016-02-18 Rev/15019 Landstingets revisorer Svar på

Läs mer

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-04-21 Fi2015/1581 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Sammanfattande bedömning Den särskilde utredaren

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Revisionsrapport Revision 2012 Samordningsförbundet Activus Linda Marklund Per Ståhlberg

Revisionsrapport Revision 2012 Samordningsförbundet Activus Linda Marklund Per Ståhlberg www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Per Ståhlberg Revision 2012 Samordningsförbundet Activus Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010 Revisionsrapport Skatteverket 171 94 Solna Datum Dnr 2011-05-04 32-2010-0578 Skatteverkets årsredovisning 2010 Riksrevisionen har granskat Skatteverkets (SKV:s) årsredovisning, daterad 2011-02-21. Syftet

Läs mer

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 3 Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 Svar på regleringsbrevsuppdrag Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Revisionsrapport Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Söderhamns kommun Rolf Hammar David Boman December 13 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1. Revisionsfråga...

Läs mer

Ledamot av myndighetsstyrelse

Ledamot av myndighetsstyrelse Ledamot av myndighetsstyrelse Till Dig som är styrelseledamot eller som erbjuds att bli det De statliga myndigheternas styrelser har en viktig uppgift. De är ett instrument för regeringens styrning av

Läs mer

Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3)

Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3) REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 20110-09-28 2011-113 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3) (diarienummer S2011/942/SF) Sammanfattning ISF konstaterar

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Socialdepartementet Stockholm 1 (7) Dnr: :3084. Yttrande över betänkandet Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19)

Socialdepartementet Stockholm 1 (7) Dnr: :3084. Yttrande över betänkandet Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19) Skolinspektionen Socialdepartementet 2016-10-14 103 33 Stockholm 1 (7) Yttrande över betänkandet Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19) Sammanfattning Skolinspektionen tillstyrker förslaget att

Läs mer

Regeringen bemyndigar statsrådet Ullenhag eller den som han sätter i sitt ställe att ingå en överenskommelse i överensstämmelse med förslaget.

Regeringen bemyndigar statsrådet Ullenhag eller den som han sätter i sitt ställe att ingå en överenskommelse i överensstämmelse med förslaget. Protokoll II 1 vid regeringssammanträde 2014-06-12 A2014/2289/DISK A2011/4602/DISK Arbetsmarknadsdepartementet Bemyndigande att ingå en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting 1 bilaga Efter

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning Härjedalens Kommun 27 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2015-12-16 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...

Läs mer

En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63)

En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-09-29 Fö2016/01252/MFI Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) Statskontoret

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Regler och riktlinjer för intern styrning och kontroll vid KI

Regler och riktlinjer för intern styrning och kontroll vid KI Riktlinjer Dnr: 1795/2009-010 2009-06-01 Sid: 1 / 9 Universitetsförvaltningen Ledningskansliet Regler och riktlinjer för intern styrning och kontroll vid KI Riktlinjerna är fastställda av konsistoriet

Läs mer

Matarengivägsprojektet

Matarengivägsprojektet www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman, revisionskonsult Matarengivägsprojektet Övertorneå kommun Mars 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga...3

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård

Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård Anna Ingmanson Regeringskansliet 20160404 Disposition Kort om uppdraget Vår analys (i urval!) Våra förslag (i urval) Frågor och diskussion

Läs mer

Betänkandet SOU 2017:1 För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (dnr N2017/00222/HK)

Betänkandet SOU 2017:1 För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (dnr N2017/00222/HK) 1(1) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet SOU 2017:1 För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (dnr N2017/00222/HK) Sammanfattning Avsnitt 7.1

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

I följande bilaga beskriver vi genomförandet av uppdraget. Vi diskuterar också vissa metodologiska överväganden.

I följande bilaga beskriver vi genomförandet av uppdraget. Vi diskuterar också vissa metodologiska överväganden. Bilaga 2 Metod Uppdrag och genomförande Statskontoret har i uppdrag att ta fram ett samlat underlag om myndigheternas service i samverkan. I uppdraget ingår att kartlägga medborgares och företags behov

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Revisorerna och god ekonomisk hushållning Bedömning av delårsrapporter och årsredovisning

Revisorerna och god ekonomisk hushållning Bedömning av delårsrapporter och årsredovisning PM Sida 2005-06-13 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för demokrati och styrning Agneta Peterz Till de förtroendevalda revisorerna i kommuner, landsting och regioner Revisorerna och god

Läs mer

Tjänsteskrivelse Informationsärende: överenskommelse mellan staten och SKL om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå

Tjänsteskrivelse Informationsärende: överenskommelse mellan staten och SKL om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2014-06-19 DNR KS 2014.230 EMELIE HALLIN SID 1/2 UTREDARE 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Informationsärende:

Läs mer

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling Datum 2014-12-01 Beteckning Dnr 14-7-57 Avdelning socialtjänst, vård och omsorg Skånes kommuner Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Avgiften till. 27 Europeiska unionen

Avgiften till. 27 Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2012 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

Läs mer

Beslut för fristående grundskola med fritidshem

Beslut för fristående grundskola med fritidshem Floda Friskoleförening Rektorn vid Floda friskola karinb@flodafriskola.se för fristående grundskola med fritidshem efter tillsyn av Floda friskola i Katrineholms kommun Skolinspektionen, Box 330, 581 03

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

I Central förvaltning Personalen het

I Central förvaltning Personalen het . Landstinget II DALARNA I Personalen het ~'taga BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen LS ~ 1 ~i A Datum 2013-11-04 Sida 1 (3) Dnr LD13/02597 Uppdnr 643 2013-10-21 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2013-11-04

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskning gällande beslut och återrapportering

Uppföljning av tidigare granskning gällande beslut och återrapportering Revisionsrapport Uppföljning av tidigare granskning gällande beslut och återrapportering Finspångs kommun augusti 2009 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Bakgrund...1 2 Uppdrag och revisionsfråga...1

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Reformprocesser i offentlig förvaltning

Det svenska politiska systemet. Reformprocesser i offentlig förvaltning Det svenska politiska systemet Reformprocesser i offentlig förvaltning Uppläggning Reformer och omprövning: idéer och trender Reform av den offentliga sektorns organisation: privatisering, om (eller av-)

Läs mer

Den statliga. budgetprocessen. mars. april. juni. maj. augusti. juli. september. oktober

Den statliga. budgetprocessen. mars. april. juni. maj. augusti. juli. september. oktober Den statliga budgetprocessen januari februari mars april maj juli juni augusti september november december oktober Produktion: Finansdepartementet Tryckt hos Davidsons Tryckeri AB, mars 2008 Artikelnr:

Läs mer

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-11-18 LS 2015-1121 Landstingsstyrelsen Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Läs mer

Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå

Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå ann.hedberg.balka@skl.se 1 Nationella IT-strategin för vård och omsorg Startpunkten Dagmaröverenskommelsen hösten 2004 Nationell

Läs mer

Revisionsplan 2014 Landstinget Dalarna

Revisionsplan 2014 Landstinget Dalarna Revisionsplan 2014 Landstinget Dalarna Landstingets revisorer Antaget 2013-12-09 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Avsikten med revisionsplanen 3 Vårt Arbetssätt 3 - Riskanalys 3

Läs mer