Oktober Medlemsblad nr. 19. Gränsbygdens Släktforskare i Dalsland, Bohuslän och 0stfold.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Oktober 1993. Medlemsblad nr. 19. Gränsbygdens Släktforskare i Dalsland, Bohuslän och 0stfold."

Transkript

1 Oktober 1993 Medlemsblad nr. 19. Gränsbygdens Släktforskare i Dalsland, Bohuslän och 0stfold. Redaktion: Monika Åhlund-Efraimsson, Taxvikens Kvarn 23, Dals Långed, Bo Rask, Lärksoppsvägen 5, Strömstad, Eva Caroiusen, Bakke Rute 208, N-1765 Halden. Riksröse nr 6 på gränsen mellan Sverige och Norge i Nössemark.

2 Föreningens funktionärer och adresser: Ordf. Roland Olsson, G. Edsbräckeväg. 11,66832 ED, Sekr. Jan Noren, Topperudsväg. 20,66831 ED, Kassör Ulla Inders Ängsholteväg. 7, ED, Kassör i Norge, adjungerad Egil Johansen Gimleveien 62, N-1786 HALDEN, TEL Ledamöter: Eva Carolusen (vice ordo Bakke Rute 280, N-1765 HALDEN, tel Rosa Borg, Fressland, Mo, Bullaren, Bengt Svensson, Storgatan 8, ED, (registerförare ), Erik Milsten, Topperudsväg ED, Gunnar Lindqvist, Ramberg, Rölanda, ED, Suppleanter: Ulla Lindström, Södergatan 11, HÖGSÄTER, Tom Birkelund, Granitveien 2, N-1738 BORGENHAUGEN Redaktör: Monika Ahlund-Efraimsson, Taxvikens Kvarn 23, DALS LANGED, Klubbmästare: Ingegärd Strutz, Kronoparksväg ED, Redaktören har ordet... Jag tackar för förtroendet jag fått att göra medlemsbladet till Gränsbygdens släktforskare. Eftersom tidningen inte förut haft något namn tyckte ordförande Roland att den skulle ha det, och som Ni märker fastnade vi för hans förslag "Gränsposten". Förhoppningsvis skall bladet bli lika innehållsrikt som tidigare. Roland har försett mig med en hel pärm material där säkert det mesta kan komma Er medlemmar till del. Därmed inte sagt att vi inte behöver mer artiklar från Dig! Skicka gärna egna berättelser om Dina släktforskarmödor eller speciella personer och platser Du har stött på genom åren. Trevlig läsning! 2

3 Redakt~rskifte Vi lesere er kjent med at hervarende blad har fått ny redaktflir. Gratulere og lykke til Monika Efraimsson. Det ligger på mitt hjerte samtidig og rette en stor takk til avtroppende redaktflir Roland Olsson. Hans innsats har vart av meget stor betydning for bladet vårt - selvsagt hele foreningens virke nyter godt av Rolands energi. For mig er han liksom symbolet på alt hva Gränsbygdens slektsforsker forening står for. Häper vi fortsatt får ny te godt av din innsats og dine kunnskaper om "vårt" distrikt. Hilsen Vidar Frydenlund, Oslo. Vidar Frydenlund i Oslo skriver vidare: I mitt arbeide med slektsgranskning kom jeg over et brev for en tid siden som trolig kan vare av interessefor noen av våre lesere. Kjrere Susanne & Iver Deres datter har vrert hos meg for å få rede på våre forfredre, det jeg vet vil jeg fortelle. Gikk til Sofie for hun er jo fflldt og oppvokst der (Rölanda), men hun viste ikke mere enn om bestemor. Jeg skriver opp det jeg vet, så får Dere ta det som passer eller om Dere vii skrive ril Kyrkoherden i Rölanda, Dalsland, da får Oere vite mye mere. Vår oldefar het (Joh. Andersson) Lund, (1787 Nössemark ) om han var fra en gård som hete Lund vet jeg ikke, men han eiet en gård som het Ökna, der har jeg vrert. Det var bestefars eldste bror som hadde overtatt den. Bestefar het Jonas Lund ( ) og han giftet seg med Maja Larsdatter ( ) fra Matre gård som vår oldefar på bestemors side eide. Gården ble ved dfl.ldsbo delt mellom bestemor og hennes bror Ole. De brukte halvparten hver. Deres mor flyttet som enke Toren (Toven) som ble tatt fra Matre. Det var en bror til hos bestemor, han het Peter og var i Amerika. Han reiste tilbake til mot Rölanda, men ble drept og frarfllvet sin oppsparte penger. Toren er nå i Oles slekt. Oldemor Maja giftet seg pånytt, reiste til Sarpsborg og ble enke der for anden gang. Sel v dfl.lde hun i Onsflly. Hun og bestefar Lund hadde 7 barn: Maja-Kajsa, 3

4 Anne-Kathrina, Karl-Edvard (min oldefar), Mathilda, Anders-Magnus, Johan-Ludvig og Petter-Erik. De mistet sin far da Petter-Erik var 2 år. F~r han d~de var alle samlet omkring hans seng for å ta farvell. Bestemor sa da: Hva skal det bli med meg og alle disse barna? Da svarte bestefar: Det skal du ikke s~rge for, jeg har fått det l~fte av Gud, at jeg skal m~te dere alle igjen, vrer bare redige og oppriktige. Alle barne ble freiset. Bestefar har m~tt alle sine igjen. Ja dette h~rer jo ikke med til slektsregisteret, men jeg synes det var hyggelig for Susanne å hvite det. Jeg hadde en attest til onkel Karl som mamma hadde tatt vare på, den er hos Aagoth, den får dere sikker låne. Det er ca. 91 år siden bestefar d~de, bestemor d~de hos oss på Gressvik, var på bes~k, hun ble gravlagt på Fredrikstad Gravlund. Det er ca. 68 år siden. Skriv til Kyrkoherden i Rölanda, Hökedalen St. Dalsland, da får Dere greie på mye mer og alle datoer. Hanna. Dette var altså et brev jeg kom over, som må were skrevet omkring Det som står i () er mine tilfrjjyelser. Har noen kjennskap til disse eller deres foifadre, hrjjrer jeg gjerne fra dere om det. Vidar Frydenlund Arbins gt OSLO Landstrykare kom i fängelse Ur Fräkne härads domböcker från 1770-taJet av fil. lic. Ingeborg Brunkborst Lagen utmätte stränga straff mot landstrykare. Det heter i en förordning från 1748: "Att löst folk i gemen.., warder härmed strängeligen förbudit, at fara omkring landet, under hwad förewändning det ock wara må, när de ej hafwa riktiga pass at uppwisa... då böra de genast häcktas och till fängelse föras... " Det var också förbjudet vid l O dalers vite att hysa landstrykare. Vi möter ett par landstrykare på tingen i Grohed åren 1773 och

5 På sommartinget 1773 hör vi för första gången talas om Fredrik Berg och Anna Britta Forsberg. De hade blivit hänvisade att undergå rannsakning i Fräkne härad, därför att de här skulle ha "plägat köttslig beblandelse" och därför borde komma inför rätta i detta härad. Länsman Forsberg berättade, att de båda "med förpassning", d.v.s. under bevakning, kommit till honom och att han låtit föra dem till kronorättaren Westerberg med order om att de skulle följas till Uddevalla för att han hos domhavanden skulle få besked om hur man vidare skulle förfara med dem. Kronorättaren infann sig inte vid tinget, han var enligt grannarnas utsago förhindrad av sjukdom, och istället hade hans far, Johan Nilsson, infunnit sig. Denne berättade, att han hade tagit emot de båda fångarna och följt dem till änkan Kerstin Börjesdotter i Råssby, en gård, som var bland de uttagna att föra fångar till Uddevalla. Fångarna tog till flykten. Kerstin Börjesdotter var närvarande vid tinget, och hon berättade, att hon inte haft något manfolk hemma på gården och inte hade råd och lägenhet att ta någon främmande och därför själv följt dem på vägen. Hon trodde, att de inte hade begått något svårare brott än lägersmål och att de därför inte skulle taga till flykten. Hon hade nog inte fått veta hela sanningen, men däremot hade nog fångarna klart för sig, att fästning hotade dem. När de hade kommit ett stycke på vägen, var de hungriga och törstiga, och de bad Kerstin Börjesdotter att få gå ett litet stycke från vägen till hemmanet Långehed och där tigga sig något att äta. Detta hade de begärt för att visa, att de inte var några ogärningsmän. När de efter en stund inte återkommit, hörde Kerstin efter i Långehed och i gårdarna däromkring, utan att träffa på dem. Hon gick då hem igen. Hon hade hållit tyst med händelsen av rädsla för straff. Hon anhöll, att hennes begångna fel måtte tillges henne. Länsman förklarade, att han sökt efter de båda, men inte kunnat finna dem. Han begärde därför uppskov. Kerstin friades från ansvar. På hösttinget 1773 kom målet åter upp. Länsman Forsberg meddelade, att han inte hade kunnat finna de efterspanade någonstans. Han hade däremot blivit övertygad om att Kerstin Börjesdotter berättat sanningen och att han inte kunde ställa henne till ansvar för det skedda. Tingsrätten lät därför målet bero, men de efterspanade skulle om möjligt införas till nästa ting. 5

6 Hur blev man landstrykare? Landsfiskal Hollbeck lyckades emellertid ertappa Anna Britta Forsberg, som nu var övergiven av tiggaren Fredrik Berg och i sällskap med en annan man, Olov Jonsson. De förhördes på tinget den 4 och 5 maj Olov Jonsson berättade, att han var 25 år gammal och född i Nössemarks socken på Dal, där han haft tjänst hos en trumslagare, men vid sistlidna Mickelsmässan - man räknade efter högtider - blivit uppsagd och sedan med tröskande här och där förtjänat sitt uppehälle och i sökande efter arbete kommit på drift. Han hade sedan tillsammans med Anna Britta tiggt sig födan. Anna Britta berättade, att hon var 24 år och född i Norge vid Fredrikshald aven norsk mor och en svensk far. Efter faderns död tiggde modern och hon sig fram. Det var vad hon lärde sig därhemma. Efter moderns död hade hon under några år strukit omkring tillsammans med en man vid namn Fredrik Berg, med vilken hon otuktigt sammanlevt. Oklara uppgifter Det är svårt att få någon reda i hennes berättelse om vad som hänt i Fräkne. Prosten Toren talade med henne före den andra rättegångsdagen och gjorde henne "kristeliga ock allwarsamma föreställningar om sanningens warma bekännande". Men hon berättar och tar tillbaka, berättar och tar tillbaka, och troligen är det så, att hon inte minns, vad som egentligen hade hänt fyra år tidigare och när och var. Hur skulle hon också kunna det, när hon ständigt var på språng, jagad av länsman, och kanske inte sovit två nätter å rad på samma ställe? Anna Brittas berättelse Hon berättade, att hon blivit havande och fått missfall fyra år tidigare på torpet Husen vid Ljungskile. Hon hade där blivit så skrämd av "annat kringstrykande folk", att hon fått missfall. Vilka var dessa kringstrykande och varför hade hon blivit så skrämd av dem? Utstötta ur samhället, sjuka? Vi får inte veta det. Fostret hade inte haft liknelse till lemmar utan endast varit en köttklump aven fingers längd. Hon hade talat om för torparhustrun, som nu var död, att hon fått missfall. När hon gick ifrån torpet på morgonen, hade hon virat in fostret i ett gammalt kläde och lagt det i en grav på kyrkogården. Torparen Nils Svensson på Husen vid Ljungskile, hos vilken Anna Britta skulle ha fått missfallet, berättade, alt Anna Britta legat ute på 6

7 logen och inte i hans hus. Han hade inte hört sin hustru tala om missfallet. Nu ändrade Anna Britta sin berättelse och sade, att hon fått missfallet i ett torp vid Åker eller Anfasteröd och att torparen där och hans hustru varit närvarande. Hon visste inte namnet på torpet, men hon visste, var det var beläget. Rätten beslöt, att hon nästa morgon skulle föras till torpet, där hon sade sig ha fått missfallet. Rannsakningen uppsköts. Tingsförhandlingar följande dag Vid tinget nästa dag berättade länsman Forsberg, att Anna Britta blivit förd till det torp, Bråten, där hon skulle ha fått missfallet. Anna Britta frångick åter sin berättelse och påstod, att hon fått missfallet vid Husen vid Ljungski1e. Anna Britta hade påstått, att klockaren Frank i Grinneröd hade gett henne ett intyg om missfallet, och därför hördes nu han. Men han sade, att han aldrig sett Anna Britta och att han inte visste något om henne. Torparen Per Håkansson på Bråten berättade, att Anna Britta tillsammans med flera kringstrykande på begäran fått låna hus hos honom. Hon hade på natten blivit illa sjuk, och två i följet hade tagit henne under armarna för att ledsaga henne till krogen och där skaffa henne något att dricka. Men han visste inget om ett barn eller missfall. Hans hustru berättade, att hon väl förstått, att Anna Britta var havande, men att havandeskapet inte tycktes vara halvgånget. Anna Britta hade också erkänt det på hennes fråga. Nu vidgick Anna Britta detta och sade, att hon gått till Ljungskile 1/4 mils väg och där på torpet Husen framfött fostret och visat det för torparhustrun. Hon påstod också, att hon i Ängelholm fött ett levande barn, vilket dock dött på hennes vandring genom Skaraborgs län och där begravts. Hon hade blivit rannsakad för detta vid Fjäre tingsrätt. Hon berättade vidare, att hennes följeslagare vid den tiden, Fredrik Berg, också kallad Ridderberg, saknat vänster hand och hade varit mellan 50 och 60 år. Han var fader till barnen i båda fallen och hade också velat gifta sig med henne. Båda de anklagade förmanades att tala sanning, men de förblev vid sina utsagor. När Anna Britta dagen innan gått förbi Ljungs kyrka, hade hon hämtat det foster, som hon förut svept i ett kläde och lagt i en grav. Överlevorna visade, att det inte hade varit ett fullgånget barn och inte ens haft lemmar.. 7

8 Rätten beslöt om fängelse Rätten förklarade, att Anna Britta var misstänkt att ha begått svårare brott än lägersmål. Rätten hade inte kunnat få klarhet i flera omständigheter, tidsuppgifterna var oklara och vittnenas utsagor stämde inte. Berg hade inte kunnat uppspåras. Rätten beslöt därför, att Anna Britta skulle förpassas till Bohus fåstning och hållas i förvar där, tills rannsakningen kunde avslutas. Olov Jonsson skulle med förpassning översändas till Konungens Befallningshavande i Älvsborgs län. 8

9 En svensk husmoder Tidsbild från Bohuslän i förra århundradet (Ur veckotidningen IDUN, 1908) "Husets göromål hade en oafbruten gång", yttrar Samuel Ödman som inledning till sin skildring "Ett prästhus i Småland i förra århundradet". Ett lämpligare måtto till den sedernålning, med hvilken vi i korta drag skola teckna bilden af en bland Sveriges märkeskvinnor, låter näppeligen tänka sig. Det är vår landsmaninna änkefru Maria Olsson, född Bohlin, bosatt i Assmunderöd på Västkusten å Orust, som skall utgöra föremålet för denna vår framställning i ord och bild. Maria Charlotta Bohlin föddes den 7 maj 1816 i Myckleby prostgård å ön Orust. Föräldrarna voro dåvarande prosten och kyrkoherden i nämnda pastorat magister Nils Christian Bohlin (en broder till dåvarande svenske konsuln i Malaga) och hans maka Brita Plate, prostdotter från Qville. Släkten Bohlin härstammar från mellersta Bohuslän. Fru VIner, hvars lefnadsteckning, författad af professorskan Nyblom, Idun meddelade för något år sedan, var hennes kusin; likaså den bekante Shakespeare-kännaren professor Bolin i Helsingfors, som på sin tid höll föreläsningar å Vetenskapsakademien i Stockholm. Maria hade endast fyllt 11 år, då hennes fader bortrycktes i en svår sjukdom. Vid fadrens frånfälle år 1828 blef den då unge prästmannen, den i dessa dagar aflidne professor C. W. Skarstedt, förordnad att i egenskap af vice pastor förestå pastoratet, och efter de fyra nådårens förlopp flyttade änkeprostinnan Bohlin med sin Maria - den mellersta af 13 oförsörjda barn och då endast 15 år gammal - till det omkring 1/2 mil från prostgården belägna änkesätet Kyrkobyn. Undervisningen måste nu afslutas, ty Maria behöfdes för och måste hjälpa till med hushållet och andra praktiska sysslor i den stora familjen. På detta sätt gingo dagarna, c:a 4,500 arbetsdagar i runda år, därunder hon bland andra husliga sysslor spann ull och väfde kläder åt såväl bröder som yngre systrar om dagarna, köpte för egna penningar ljus för att kunna sitta uppe om nätterna och genom broderier och andra arbeten förtjäna till sina egna kläder. År 1843 ingick mamsell Maria Bohlin äktenskap med landtbrukaren K. Olsson, ägare af det intill änkesätet angränsande hemmanet. Hvad hon sedan denna tid verkat och tillverkat i sitt hem gränsar till det otroliga, 9

10 och bör icke förgätas i en tid, då kvinnofrågan står på dagordningen och röster höjas för den åsikt, att mannen bör betala kvinnan för det arbete hon förrättar åt honom och deras sammanaflade barn. Sparsamhet, omtanke, en rastlös verksamhet och en mönstergill ordning voro de egenskaper, som kännetecknade hennes lif i det nya hemmet. Hon gaf här lifvet åt tio barn, som alla skulle hafva kläder, föda och uppfostran. Gårdens arbetsfolk, 7 torpare, voro jämte pigor och drängar på denna tid alla i maten, som det hette, och på detta sätt hade hon ofta icke mindre än 28 personer vid bordet i köket och inne. Barnen växte upp, koltarne måste utbytas mot större klädesplagg af annan form: byxor, rockar och klädningar, en större kaka tarfvades om dagen, sängkläder och linne måste ökas för natten. Hennes varma hjärta och idoga hand hade alla att tacka för allt, icke blott i familjen utan i hela huset. Åt tjänstefolket utgingo under denna tid åtskilliga löneförmåner såsom underkläder, strumpor, förkläden och dukar in natura. Äfven detta tog hennes tid och krafter i anspråk. När hon, trött af dagens mödor och släpet i hushållet bragt alla omkring sig till hvila, då börjades i det tysta hennes ostörda, oförtrutna arbete. Sedan hon lutat sin panna mot syklumpen och låtit, såsom hon plägade uttrycka sig, sömnen rinna ur ögonen i högst 10 minuter, fann man hennes, under det alla i huset sofvo, i oafbruten verksamhet vid nattlampan, tills den unga dagen kallade till nya, men alltid samma plikter mot make, barn och tjänstefolk för det lekamliga lifvets uppehälle och nödtorft. Arla och serla, sent och tida, alltid arbete, och intet arbete var henne för ringa. Att lappa och laga allt i en så stor familj kräfver ej ringa arbete och möda, men hon stannade icke härvid. Allt hvad man såg i hemmet: brödet på bordet, drickat i muggen, maten på spiselhällen, allt hvad hennes omgifning gick uti om dagen och låg uppå om natten (m.a.o. gång- och sängkläder) hade i alla stadier tillverkats och beredts af henne, var bakadt, bryggadt, lagadt, spunnet, nystadt, spoladt, varpadt, väfdt, tillskuret, sömmadt af hennes rastlösa hand. De som reste fram den vägen kunde bli vittne till en rätt egendomlig företeelse: ängarne rundt omkring byggningen voro hvita som snö midt under sommaren! Det var hennes långa "bunkar" af dräll-, lakan-, skjort- och linneväfnad, som lågo ute på bleket. Många andra slags väfnader sågos i hennes väfsto!. Ur "Väfbok för Maria Bohlin", upplagd år 1843, hvilken ligger framför oss på skrifbordet, anteckna vi följande rubriker: lärft, dräll, fyrtråd, byxtyg, 10

11 blaggarn, flanell, vadmal, verken, bomullstyg, bålstervar, mattor, möbeltyg, rullgardinsväf, täcktyg, dukar, schalar, förkläden, klädningstyg, servietter, lakan, handdukar, fyrskäft, säckväf, sparlakanstyg, kjorteltyg, Victoriatyg, m.m. I medeltal förfårdigades här 23 fot väfnad om dagen, hvilket beräknadt på 60 år uppgår till närmare fot. Åtskilliga af hennes arbeten ha vunnit pris på utställningar. Hennes sticksöm för hand är ännu i dag lika vacker och regelbunden som maskinsöm. Då mannen var en klen skaffare och dito finansman, blef hon betänkt äfven på andra utvägar: hon bakade och försålde ett slags mycket välsmakande mandeltårtor, som, då de tillik~ voro nästan konstnärligt sirade för ögat, snart kommo i rop och rönte en allmän efterfrågan i orten till bröllop begrafning och barndop. Dessutom väfde hon jämväl dukar, schalar, klädnings- och förklädestyger till afyttring åt allmogen och kunde på detta sätt ofta bisträcka sin man med penningar. En annan sida af hennes välsignelserika verksamhet berör de nödlidande inom barnavärlden. Många äro de bland det uppväxande släktet, som ha henne att tacka för lif och hälsa, i det hon genom en sympatikur af utvärtes medel botat barn från fallandesjuka och slaganfall, där läkarens konst visat sig maktlös. Det har för henne varit ett nöje att utan vedergällning utöfva en sådan verksamhet i barnhärtighetens tjänst. Äfven läkare anlitade henne för denna kur för sina egna barn. En af hennes utmärkande egenskaper är det goda minnet. Ännu hågar hon från början till slut det afskedstal, som hennes fader på siu dödsläger höll till sin omgifning, och hvad märkligare är: hennes minne är lika starkt för allt som tilldragit sig äfven under senare tider af hennes skiftesrika lif. Hon minnes icke blott året, utan äfven dagen, då något skedde. Jämväl som sjuksköterska måste hon ofta och länge pröfva sina krafter icke blott inom sin egen familj. Tre af hennes syskon ledo af lungsot och dogo vid mognare ålder å olika tider i hennes hem, den ene efter den andra. Hon måste då i långa månader vaka nätterna i ända utan att ens taga kläderna af kroppen. Det var på denna tid en allmänt utbredd åsikt, att lungsot icke var smittosam, och i sanning det såg ej annorlunda ut, ty oaktadt expektoraten då fingo ligga vind för våg och den dödes kläder alltid användes af efterlefvande, såg man aldrig exempel på att någon af omgifningen blef smittad. Nu ser det ut som om ftiseofobin gjort sjukdomen smittosam. 11

12 När hennes man i början af 1869 gick ur tiden och lämnade henne ensam med åtta lefvande barn, af hvilka endast två voro myndiga, utgjorde skulderna i boet, genom hans oförmåga att sköta affärer, kr. Inom 6 år hade hon klarat upp dessa skulder, hvilka utan tvifvel i stället skulle hafva ökats under hans ledning. Två allmänna svenska plägseder: att gå i borgen och låna pengar, kände hon just ej till; den första undvek hon alltid, men om hon någon gång behöfde anlita en medmänniskas penningpung, så hände det aldrig att betalningen uteblef på den utlofvade dagen. Härigenom kom hon i åtnjutande af en oinskränkt kredit i orten. Allmogen har hon bemött på fådernas vis med äkta svensk gästvänskap. Alla känner hon där på ön och alla känna henne. Aldrig får någon komma till hennes hem utan traktat och fågnad; det skulle vara att "bära ut julen". Under de sista åren har denna outtröttliga kvinna, en föresyn för befolkningen på ön, haft sin bärgning genom inkomsten af en liten minuthandel, som inbragt henne ett par tusen kronor årligen. Nu skola hennes rättigheter indragas och ersättning af allmänna medel skulle beredas för förlusten i likhet med hvad som skett åt 55 andra innehafvare af dylika rättigheter här i landet. Som rätt och skäligt är, har denna ersättning af K. M:t och dess befallningshafvande i länen i allmänhet fastställts till samma belopp som förlusten, stundom rätt betydligt högre. Men denna änka, den äldsta af alla 55 och numera genom ett kroniskt lidande oförmögen att sörja för sitt eget uppehälle skall - genom en statens ämbetsmans oförstånd, som af tvingat den 91-åriga hennes underskrift å en olaglig handling - åtnöjas med 450 kr. i ersättning för mistade c:a 4.000, sålunda ungefär 1/10 af hvad henne med rätta tillkommer! Hon har helt nyligen till K. M:t inlämnat en underdånig ansökan att utfå sin rätt på samma sätt som de 55 andra; hennes ansökan var åtföljd af läkare betyg, som ordagrannt lydde, att hon "lider af kronisk sjukdom med oförmåga att röra sig och försörja sig själf, eller ens i någon mån bidraga till sitt uppehälle", och på allt detta har regeringen nu svarat, icke att hennes ansökan icke bifalles, utan rent af "lämnas utan afseende". Men icke nog härmed: för detta afslag har K. M:t af den obemedlade - utkräft 20 kr! Så lönar svenska staten kvinnoarbetet i våra dagar, så belönar fosterlandet en af sina trognaste och trägnaste tjänare, sina flitigaste döttrar. En kvinna, hvilken såsom en föresyn för samtid och eftervärld gjort sig förtjänt af en nationalbelöning, hon får icke ens sin rätt. 12

13 Måtte hennes lefnadssaga väcka den svenska kvinnan till besinning! 0.c.K. Lars Dalabonde av Roland Olsson I seklets början fanns i Dalsland en mycket känd och populär bondkomiker, vilken gick under artistnamnet Lars Dalabonde, fast han hade förstås kristnats till Aron Henriksson. Han föddes 1872 på torpet Hästhagen under Björbäck i Bäve socken invid Uddevalla. Han turnerade länge tillsammans med Lilla Anna, en tidigvarande cirkusartist. Hon ville nog själv helst kallas "Lilla Damen", enligt Olle Ljungs artikel i Häradsbladet l: Lars Dalabonde skrev många s.k. tillfållighetsvisor, vilka han framförde vid sina besök i de olika dalsländska socknarna och dessa har nu samlats in, för att publiceras. Det är då, förutom Olle Ljung, även sångaren/trubaduren Olle (Olsson) Pantzar i Mellerud, som driver detta projekt. Aron Henriksson skrev visor om exempelvis Mustadfors, Håbol, Rölanda, Järbo och Högsäter, samt en om Lerdal. Denna sistnämnda visa verkar emellertid vara något "stympad" i början, men det har hittills icke gått att bevisa! Dock pågår sökandet efter den eller de förmodade saknade verserna på "Lerdalsvisan". Den kända "första versen" lyder: Så många gårdar är med i harvan, och efter Flatebyn kommer Svarvan, och ner i backen, där bor en blinn, och här försäljer han brännevin. Sista versen är en traditionell avslutning och hyllning! Nu får jag sluta min lilla visa, och lerdalsfolket det vill jag prisa, de är så bra uppå alla vis, jag tror jag ger dem det första pris! 13

14 Sammanlagt har sången 7 verser, men inledningen verkar att saknas. Han brukade ofta inleda med att tala om vilken socken han nu ville besjunga, hur vacker den var och hur bra gårdarna var skötta, o.s.v., vilket han gjort i visorna om både Håbol och Rölanda. Eftersom dessa visor ju var en del av nöjena för våra förfåder "i den gamla goda tiden", så anser jag att detta medlemsblad bör vara ett lämpligt organ för att efterlysa "de felande verserna" i! OM alltså någon vet något om Lerdals-visan, så bedes denna person ta kontakt med undertecknad!! Samtidigt efterlyses ett populärt sånghäfte med "Lars Dalabondes Visor" vilket kan ha utkommit före Innehållet i detta häfte anses vara högeligen intressant, så om någon äger ett sådant vore denne mycket vänlig och tillmötesgående, om han/hon tog kontakt med undertecknad, eller Olle Pantzar i Mellerud!! Roland Olsson G. Edsbräckevägen ED Tel: Från Skrammestad i Naverstad till Nya Zeeland och. USA. av Roland Olsson Ett gammalt brev från Nya Zeeland, en bygdens berättare, en bandad berättelse och en avskrift - se där ingredienserna i följande skildring av en liten familj under slutet av 1800-talet i Bohuslän. Berättare och guide på en intressant vandring bland gamla torp och öde ställen var Olle Olsson i Skrammestad, en senare ägare till gården, dit det år 1957 ankom ett brev från en utvandrad man. Denne sökte sin släkt i hemtrakten, men eftersom alla var antingen döda eller bortflyttade. lämnades brevet till Olsson, som i sin tur vidarebefordrade det till släkten i närheten. I skaran, som följer Olsson, finns Karl-Erik Andersson, Ed, Gunnar 14

15 Lindqvist, Harry Nyman och Ragnar Bryntesson, alla från Rölanda i Dalsland, och det är Andersson som sköter inspelningen. När berättelsen börjar sitter man i resterna efter en backstuga, Silkemyr. Väggarna, som är murade av natursten, står kvar, men allt trävirke är borta. Här bodde det en hästeskärare som gick omkring och "skar" (kastrerade) hästar. Vidare försörjde han sin familj med en del olagliga metoder. Han skulle f.ö. vara släkt med folket på Eidefjället, sades det. De hade två "söör" (får), som fick bo i en källarlik jordkula och det fanns en liten åker till stället. Här växte två pojkar upp, som var födda mellan , de gick i alla fall tillsammans med berättarens fader i skolan. Den ene pojken åkte till Oslo i Norge för att söka jobb och den andre reste till Göteborg. Båda föräldrarna var nu döda och året var Bröderna tappade kontakten med varandra, men 1957 skrev så den ene från Nya Zeeland hem för att söka sina anhöriga. Brodern som åkt till Oslo hade fortsatt till Amerika. Där hade han så gift sig med en syster till en Svante Tehlin, en familj som nu bebor Tegen, och på så sätt fick man adressen till Amerika och bröderna kunde åter få kontakt med varandra! 1959 kom så de båda bröderna åter "hem" till Silkemyr för en kort visit, men efter detta har berättaren inte haft någon kontakt med dem. Vid ett tillfålle hade "gubben på Silkemyr" varit i Norge, där han lär ha stulit några pengar. Efter hemkomsten skulle han senare ut på jakt och då gick någon annan in i hans stuga och tog dessa pengar för honom. "Lätt fånget, lätt förgånget" sade man åt detta. Några namn kan ej berättaren erinra sej, annat än att frun i huset hette Julia. Mannen på Silkemyr lär ha haft släktingar, som skall ha rånat folk som fårdades på Torrmosefjället. De låg då i bakhåll och när folk, som varit och handlat, kom körande, hoppade de fram, en tog hand om hästen och de tog varorna som fanns i kärran. Kanske var den som varit och handlat lite onykter, så något försvar behövde rånarna inte befara, ty de var ofta många, kanske 8-10 stycken. Detta var inte så gott att göra något åt, kom polisen så försvann rånargänget in i Norge, ty tränsen var nära. Bandinspelningen medfördes av Gunnar Lindqvist till "Töftedalsdagen" i Bästorp den 3n i år och det var därför mycket lämpligt, att söka 15

16 Bröderna Ernst och Hans härstammande från Silkemyr i Naverstad. Ernst l Nya Zeeland och Hans i USA. efter familjen, ty vi var där för att förevisa släktforskning för intresserade besökare. Fru Birgith Andersson i Tegen, Naverstad, har berättat, att hennes faster Ruth Thelin var gift med HANS Oskar, den ene av bröderna, som bodde i Amerika. Denne hade berättat, att de som små hade det mycket fattigt och tvingades att äta barkbröd vissa tider. Familjen bodde på 1/32 mantal Ejde i Naverstad tiden H.eg. Alexander Andersson, f. 18/ i Tanum, gift Hustru Julia Gustava Olausdotter, f. 28/ i Eidsberg, Norge. Barn: Augusta Fredrika, f. 9/ i Skee socken, Bohuslän. Karl Gustaf, f. 23/ i Rölanda socken, Dalsland Anna Kristina Olava, f. 8/ i Rölanda, död före 1891 Anders Magnus, f. 2/1 O 1879, död före 1891 Ernst Olof, f. 28/ i Naverstad 16

17 Anders Magnus, f. 10/41885 i Tanum Paret samt de två yngsta flyttade till Tanum 1885 och bodde där i slutet av 1890-talet på Långåker, Saltvik. Alexander dog där den 25/9 1898, medan sonen Anders Magnus dött redan 1886 i Tanum. Julia Gustava Maria, som då skrevs vara hennes hela namn, bodde sedan kvar som backstugesittare, med sina två yngsta barn, Ernst Olof och Hans Oskar. Denne sistnämnde föddes i Tanum den 21/6 1889, fadern angavs då vara "strandsittare". Äldste sonen, Karl Gustaf, blev gift i Tanum och bodde där omkring Hans mor, änkan Julia, flyttade med de två små tillbaka till Naverstad år (Alla uppgifter rörande Tanum har vänligen framtagits av Ingrid Andersson på Åkervägen 2 i Tanumshede, - Tack! -) Svenske arbeidere i Norge av Per A Johannessen Som kjent var det stor vandring avarbeidskraft fra Sverige til Norge i forrige århundre. I Telemark startet flere papirfabrikker, og kvalifisert arbeidskraft ble med glede mottatt. Skotfoss bruk ved Skien var en papirfabrikk som hadde endel utenlandske arbeidere. Fra Sverige vet jeg at slike kvalifiserte arbeidere kom fra papirfabrikken i Lilla Edet til Skotfoss for å arbeide. Jeg har gjennomgått folketellingen i 1900 over Solum, hvor fabrikken ligger, og har skrevet av alle svensker som bor i arbeiderboliger og barakker under fabrikken. I tillegg var det nok svensker som bodde privat, men disse er ikke tatt med. Hvor arbeiderne kom fra i Sverige er ikke oppgitt, bare deres f!2ldselsår. Navn F!2Idt Gustav Gustavson mann barn Lovisa Aaberg kone 1871 Ernst Karlberg 1882 Christian Palmgren mann 1866 barn Christine Andersen kone 1868 Rudolf Palmgren

18 Emma Lund 1880 Karoline Larsen 1872 Clara Lindqvist 1879 Hulda Adriansen 1881 Oscar Ljungstr!1lm 1878 Aksel Anderson 1873 FranzSvendson 1877 Aksel Anderson 1880? Viktor Hanson 1880 Aksel Johanson mann barn Jenny Peterson kone 1877 Karl Johnson mann barn Josefme Karlson kone 1873 Frantz Havenstr!1lm mann barn Elin Fredriksson kone 1877 Justine Johansen gift i Norge barn Herman Anderson mann barn Emma Dall!1lf kone 1854 Karl Lund 1878 Selma Petersen 1&81 John Olsen 1874 Ludvig Blom 1875 Aksel Hanson mann barn Alma Nilson kone 1873 Elin Johanson 1857 Karl Ekberg 1868 August A Anderson mann barn Augusta Gustavson kone 1861 Malin Petterson 1874? Jenny Johnson 1872 Amanda Magnussen 1881 Othilia Johnson 1878 Marie H!1Igberg 1882 Bertha Carlson 1879 NoraOlson 1881 Eva Johanson 1875 Ida Asklund 1878 Mathilda Flisberg

19 Ida Sj~berg 1879 Selma Samuelson 1879 Elen Samuelson 1883 Emma Henning 1877 Sofie Anderson gift i Norge l barn Kristine Anderson 1873 Viktor Hanson 1886 Nils Wellkoff 1882 Carl Jansen gift i Norge 1869 l barn Henrik Hanson mann barn Elsa Hanson kone 1867 Hjalmar Hafenstr~m mann barn Sandra L~fström kone 1876 Karl Johanson mann barn Johanne Magnusdtr. kone 1864 Carl G. Johnson mann 1863 Norrk~ping 4 barn Carolina H. Holmstr~m kone 1866 Kalmar len Maria Holmstr~m 1838 Var på besök Johan Eklind mann 1875 l barn Hulda Schagerholm kone 1879 Ada Anderson 1872 Hulda Johnson 1875 Jenny Tall 1881 Hilda Samuelson 1871 Josefine Liljeberg 1869 Albertine Johnsen 1876 Anna Nordstr~m 1865 Gustava Gustavson 1877 Hilda Nyberg 1871 Elfrida Arvidson 1869 Mina Olsson 1878 Anna Olsson 1884 Anna Anderson 1879 Jenny Anderson 1872 Hulda Magnussen 1870 Frida Norman 1879 Jenny Norman

20 Anna Andren 1873 Anders Larsen mann 1878 l barn Alva Ahlqvist kone 1875 Ester Ahlqvist 1885 Albert Engh gift i Norge barn Anders Engh 1881 Bernhard Olssen gift i Norge barn Hjon Gustavsen mann barn Kristine S~berg kone 1874 Anna Wicstr~m gift i Norge barn Oscar Holm gift i Norge barn? Karl Holm 1840 Carl Samuelson mann land 3 barn Anna Peterson kone 1864 S~dertelje Nils Nilsson gift i Norge 1863 Skåne 3 barn Frantz Carlsson 1860 August Jahnsen gift i Norge 1873 Navnene er skrevet som de sto i folketellingen juli 1993 Gränsbygdens Släktforskare deltog som vanligt i Vecka på Dal på Baldersnäs 21-25/ Medlemmarna ställde upp och representerade föreningen varje dag mellan Vi var liksom förra året placerade i Vagnslidret. Lite trångt och dragigt kanske, men besökare saknades inte. Nog märks det att släktforskningen är på frammarsch. I dessa arbetslöshetstider kan ju även yngre personer hinna med att släktforska! Red 20

21 Ett/örslag till stadgar har upprättats, vilka skall godkännas på två på varandra/öljande/öreningsmöten, varav ett årsmöte. Förslaget/öljer här nedan. Förslag har upprättats tidigare och nu har alla synpunkter på dessa beaktats. Har Du ytterligare synpunkter, så hör av Dig till någon i styrelsen. Förslag till STADGAR FÖR GRÄNSBYGDENS SLÄKTFORSKARE. Föreningens namn och ändamål: l. Föreningens namn är Gränsbygdens Släktforskare - i Dalsland, Bohuslän och 0stfold. 2. Föreningen har sitt säte i Dals Ed. 3. Föreningens mål och uppgift är att samla släktforskarna i Bohuslän och Dalsland i Sverige samt i 0stfold i Norge samt att höja intresset för denna forskning. Vidare skall föreningen stå sina medlemmar till tjänst med råd och hänvisningar i släktforskningsfrågor. Medlemskap: 4. Föreningens medlemmar, vilka äger rösträtt och valbarhet, utgöres av betalande personer, vilka erlagt den av årsmötet beslutade årliga avgiften. Endast fysisk person kan vara medlem i föreningen. S. I föreningen kan också ingå som medlemmar: Familjemedlemmar (-vilka tillhör samma hushåll som ordinarie medlem-) och ungdomsmedlemmar (-vilka icke fyllt 25 år-). Dessa erlägger nedsatt avgift, vilken beslutats av årsmötet. Avgifter: 6. Vid föreningens Årsmöte fattas beslut om årsavgiften för helbetalande och nedsatt årsavgift. Styrelsen: 7. Föreningens angelägenheter handhas aven styrelse, som skall bestå av 7 ledamöter och 3 suppleanter. Det skall finnas en rimlig fördelning av styrelseledamöterna mellan Bohuslän, Dalsland och 0stfold. Samtliga skall väljas på Årsmötet, efter valberedningens förslag. Vid Årsmötet väljs även 2 revisorer och en suppleant för dessa. Samtliga poster inom föreningen är oavlönade och ideella. 8. Styrelsen sammanträder på ordförandens kallelse, eller om minst tre 21

22 ledamöter så begär. Till sammanträdena skall även suppleanter och i förekommande fall även de adjungerade kallas. Styrelsen är beslutsmässig om minst halva antalet ledamöter är närvarande. Suppleanter har yttranderätt, men rösträtt endast om den ordinarie ledamoten inte är närvarande. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Vid Styrelse- och föreningsmöten skall protokoll föras, och senare i kopia tillställas alla Styrelsens olika medlemmar. Styrelsen skall även låta föra en medlemsförteckning. Räkenskaperna: 9. Föreningens räkenskaper skall avslutas per kalenderår. Årligen före första mars skall styrelsen till revisorerna för granskning överlämna protokoll, räkenskaper och förvaltningsberättelse för föregående kalenderår. Revisorerna skall före den 31 mars till styrelsen avge berättelse över granskningen och lämna förslag angående ansvarsfrihet för styrelsen. Föreningsmöten: 10. Föreningen skall hålla årsmöte omkring den 15 april, beroende på hur Påsk infaller. Kallelsen till årsmötet skall utsändas minst 4 veckor före detta genom skriftlig kallelse. Vid årsmötet skall följande ärenden förekomma: 1. Val av ordförande, att leda förhandlingarna. 2. Val av sekreterare, att föra protokoll vid mötet. 3. Val av 2 justeringsmän, att jämte ordföranden justera dagens protokoll. 4. Frågan om mötets stadgeenliga utlysande. 5. Förslag och rapporter från styrelsen. 6. Skriftliga förslag från medlemmar. Förslagen skall vara inlämnade till styrelsen före l mars. 7. Övriga ärenden, angivna i kallelsen. 8. Föredragning av styrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisningen för det gångna året. 9. Föredragning av revisorernas berättelse för det gångna verksamhetsåret och deras förslag angående ansvarsfrihet för styrelsen. 10. Beslut angående ansvarsfrihet för styrelsen. 22

23 11. Beslut angående årsavgifter för kommande verksamhetsår. 12. Nödvändiga val av såväl ordförande som sekreterare eller kassör. 13. Val av styrelseledamöter och suppleanter. 14. Val av 2 revisorer och 1 revisorssuppleant. 15. Beslut om antalet ledamöter i valberedningen och val av dessa. 16.Fråga/frågor, som inte förekommer i föredragningslistan, kan tagas upp th diskussion/behandling, men ej till beslut. 11. Övriga möten och släktforskarträffar avhålles i den omfattning varom beslut fattas av styrelsen eller vid föreningsmöte. Om revisorerna finner det nödvändigt, kan de kalla till extra föreningsmöte. Sådant extra möte kan äv~n inkallas, om minst en tredjedel av föreningsmedlemmarna så önskar. Kallelse skall ske skriftligen med minst 4 veckors varsel. 12. Vid sammanträden äger varje närvarande medlem 1 röst. Val förrättas med slutna röstsedlar, om så begäres, eljest, liksom i all omröstning i andra frågor, öppet. Vid lika röstetal avgörs val genom utslag till den sak som ordföranden träder. Ändring av stadgarna: 13. För ändring av föreningens stadgar erfordras samstämmiga beslut vid två på varandra följande föreningsmöten, varav det ena Årsmöte. Fråga om ändring av stadgarna skall framgå av kallelsen till mötet. Föreningens upplösning: 14. För föreningens upplösande gäller i princip samma regler, som för ändring av föreningens stadgar, plus att beslut därom biträdes av minst 2/3-delar (två tredjedelar) av avgivna röster. 15. I händelse av föreningens upplösande skall dess samlingar och övriga tillgångar överlämnas till släktforskarföreningar inom verksamhetsområdet. 23

24 Inköp aven ny och en begagnad ficheläsare. MINOX Type 32630/ Type Portable Reader KoHer-Lesegeråt Lecteur portatil Lector portåiii Operating Instructions Page 5 Gebrauchsanleitung Seite 11 Mode d'emploi Page 17 Instrucciones para el Uso Pågina 23 Som väl tidigare nämnts, har styrelsen haft i uppdrag, att införskaffa flera läsapparater för mikrokort, så att flera medlemmar kan få tillgång till läsapparat för hemmabruk. Sveriges Släktforskarförbund har ofta utannonserat den fina bärbara MINOX PORTABLE, till ett pris av c:a 7000 kr, och då vi beställde denna skulle priset ligga på ca 100 kr för postfrakten. Som förstorningsgrad valde vi den populäraste. Denna väskmodell torde vara slitstark, populär och i vårt syfte bra. Enda nackdelen med vårt köp var dock frakten!! I stället för att sända den väl förpackade väskan som postpaket Ii 98:- kronor valde MISAB i Ljung att skicka iväg den med Bilspedition - till en kostnad av 381 kronor... Vid samtal med dem skyllde de på att taxorna stigit just i dagarna. Om detta visste Sveriges Släktforskarförbund inget, de var av den uppfattningen att väskan skulle gå med Posten. Man kan ju önska sig bättre och klarare besked i fall som berör medlemmarnas gemensamma kassa. Skärpning MINOX! I förbundets blad 3/93 finns på sid. 6 en artikel, som handlar om en "nybörjares äventyr" som släktforskare. Förf. Anita Carlsson i Eskilstuna, skriver bl.a. att hon erhöll fiche - men saknade läsare! Maken hade dock lösningen: begagnade läsare på "firmans vind"! Således lånade man hem en och forskningen kunde gå vidare. Men dessa upplysningar fick mig att tända. Där fanns ju ett tillfälle för "Gränsbygdens" att skaffa sej en begagnad ficheläsare, kanske till en billig penning. Så jag började ringa runt för att nå författarinnan, och se, det fanns en läsare som de köpt och hade till salu! Familjen Carlsson har sina ärenden till Värmland och Karlstad, så vid 24

25 ett besök nu i Juli levererades läsaren ända hit till ordf:s dörr i Ed. Tala om tillfållen och service. Böcker Person- och Ortnamnsregister till I van Löfgrens släktbok Bågenholm Håbolssläkten. Utarbetat av Bertil Staland. Registret innehåller alla personer som i boken är upptagna med efternamn. I regel föräldrarna i varje tabell. Där "mammornas" flicknamn fmns angivet i släktboken är dessa medtagna i registret. Kvinnor och män är placerade i kolumner var för sig. Registret gör att personsökningen i släktboken avsevärt underlättas. Pris för Register 40:-. Paketpris för släktbok och register 180:- + porto. Beställningar tas emot av Roland Olsson i Ed, tel Person- och Ortnamns REGISTER ti II Ivan löfgrens släktbok Bågenholm-Håbolssläkten Utarbetat 1988 av Bertilstaland Skiffertak. Varje landskap i värt avlånga land har alltid något som skapar dess särprägel, något vi idag blivit allt mer medvetna om och även vill slå vakt om och skydda. När det gäller Dalsland finns där också något som inte minst den långväga besökaren möter och uppmärksammar och det är den s.k. dals- 25

26 landsstugan, en enkelstuga och aven fonn som växte fram från talet och som avviker mot annan äldre bebyggelse i vårt land. På denna byggnad är yttertaket av skiffer, i allmänhet av material från skifferbrytningen ur bl.a. den intressanta bergsträckningen Kroppefjäll, viktigt och angeläget att rädda och skydda för att därmed behålla den lokala karaktären när det gäller denna "Dalslandsstuga", en hustyp som är mycket känslig för större förändringar när det gäller den yttre fasaden såsom fönster, ytterklädsel och inte minst taket. Under senare år har det emellertid börjat uppstå allt större problem med dessa skiffertak, lagda under 1800-talet och i vissa fall omlagda under 1920-talet. Allt eftersom den smidda jämspiken rostar och försvagas, börjar enskilda skiffer att rasa ner och därmed uppstår ofta rötskador och på grund av att de gamla skifferläggarna sedan länge är borta, är det inte många idag som kan lägga ett skiffertak eller lägga om eller laga ett sådant. För min personliga del var jag redan på 1930-talet med och fick bära skiffer och se hur det gick vid skifferläggning och långt senare var jag med den kände skifferläggaren Helge Wik och fick då god inblick i detta yrke. Har sedan genom åren varit med och även ansvarat för några arbeten när det gäller skiffertak. Men det gäller också att nya krafter tar vid och har intresse av att lära ett nödvändigt och viktigt utdöende yrke. Så är glädjande nog fallet när det gäller Ingmar Andersson i Vrångebäck, Ör, Dals Rostock, som med brinnande intresse gav sig i kast med den stora uppgiften, att på ett Överskådligt sätt redovisa och med teckningar berättar om hur man bl.a. med "gör det själv" metoden lagar sitt skiffertak - som ofta varit ett stort bekymmer. Under vårt samarbete genom åren har jag lärt känna Ingmar som en seriös och noggrann hantverkare, som inte lämnar något åt slumpen. Detta visar sig inte minst i hans nyutgivna handbok "Skiffertak" med underrubriken "Praktiska råd vid reparation och läggning", något som den enskilde skiffertaksägaren kan få stor glädje och nytta av. Av innehållsförteckningen framgår, att i denna handledning får man upplysningar om hur man lägger skiffer och vad man då måste ta hänsyn till och så är även fallet när det gäller att reparera skiffertaket. Denna 39 sidors tryckta skriften i A4 fonnat och med Ingmars många väl utförda och upplysande teckningar samt foton är ett "måste" att få i sin hand för den som känner för och vill behålla sitt skiffertak och den är också något som det sedan länge funnits ett stort behov av. Den som även historiskt 26

27 vill fördjupa sig i skiffrets och den äldre bebyggelsens historia kan bl.a. läsa om detta i Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsbok "Hembygden" för år Handboken "Skiffertak" kostar 100 kronor, väl använda pengar när man vet hur dyrt det idag är att anlita fackfolk. Den kan bl.a. beställas hos författaren eller på Melleruds museum, tel 0530/ Du kan också söka den hos din lokala hembygdsförening Olof Ljung. Tre böcker för släkt- och hembygdsforskare. Min hemsocken. Tryckt 1953, 224 sid. illustrerad. En handbok för människor, som vill studera och beskriva sin hembygd. Rik på vägledande artiklar av kulturhistoriskt intresse. Vår hembygd. Av J. Sahlgren m.fl. Handlar om hembygden och hur den utforskas. Tryckt 1935, 272 sidor, illustrerad. Bland annat om folktro och folksed, jakt, fiske, ortnamn, folkdräkter och byggnadskultur. Likt och olikt i de skandinaviska språken. Av Gösta Bergman, 52 sid. Tryckt 1964, Intressant om likheter och olikheter, bl.a. med en lista på 400 lätt förväxlade ord. Från en antikvariats lista har jag (ordf.) plockat ut följande boktitlar, vilka på olika sätt berör den svensk/norska unionen kring sekelskiftet. De får, var och en på sitt vis, ge oss nutida grannar en bild av hur våra föräldrar eller farföräldrar levde och tänkte. Norge og foreningen med Sverige av Fridtjof Nansen, tryckt l Kristiania 1905, 88 sidor. Unionens ophjsning. En dagbok. Kristiania, Ombrutet särtryck Af ten posten. Rikt illustrerad och ovanlig. 27

28 Unionens sista dagar. Av K. Arnoldsson, 1905, 32 sidor. Tre brev: Krisens början - När riksdagens beslut väntades - Ett enigt Sverige. Samhold i Norden. Av Sophus Bugge. Tal i Kristiania 1903, 8 sidor. Unionsfrågan och Sveriges försvar. Av Harald Hjärne, 1892,40 sidor. Unionsrevisionismen. Av H. Hjärne. Tal vid ett offentligt möte i Uppsala den 27 okt. 1895, 28 sidor. Distr. som bilaga till Stockholms Dagblad. Rvad bjuda rättvisan och klokheten från svensk synpunkt i flaggfrågan? 1899,32 sidor. Kongesangen, eller HjI)ires Felttog 5 juli 1892, 4 sid. Kristiania Ur en antikvarisk boklista har jag hämtat följande topografiska litteratur från Värmland, som kan förmodas ha ett visst intresse för släktforskare inom "vårt område". Böckerna torde mycket väl gå att låna hem till det egna biblioteket i hemkommunen, ange bara titel och författare. Gillberga socken. Av Linus Brodin, Bidrag till socknens historia. Liten 4:0, illustrerad, 228 sidor. Eda skansar. Av Börje Furtenbach, Värmlands gränsförsvar genom tiderna. 4:0, illustrerad, samt med utv. karta. 256 sidor. De värmländska järnbruken. Av Jalmar Furuskog, Foton och andra ill. (8),464 sidor + 8 kartor. I sydväst. Av Gösta Höglind, Trankils kyrka och socken samt Lennartsfors bruk. Illustrerad, 372 sidor. Mangskog. En sockenbeskrivning av Mangskogsbor sidor, 28

29 fotoillustrationer. Omkring Töek och Östen. Av Karl A. Östlind, Fotoill. 152 sidor. (Om Töcksmark och Östervallskog). Litteratur från andra delar av västsverige: Under länsherrevärja och biskopsstav. Av Claes Krantz, Kulturhistoriska skildringar från 1500-talets Bohuslän. 128 sidor. Dalslandsgårdar. Av Gösta von Schoultz, :0 med foton och andra illustrationer, 184 sidor + utvikningskarta. En gammal herrgård. Av Elisabeth Waem-Bugge, Familjepapper ur Baldersnäs arkiv. Illustrerad, 496 sidor. Ärtemark. En Dalslandssocken. Av Ivan Löfgren, Fotoillustrationer, 384 sidor. Ur några antikvariska böcker (-från Svealand-) har jag hämtat följande, för oss västsvenskar och 0stfoldingar intressanta uppgifter: Lag och rätt i det medeltida Sverige. Utg av Statens Historiska Museum, Stockholm. I inledningen berättas bl.a. att vissa mycket gamla skrivelser eller böcker faktiskt använts såsom omslag till senare tiders inbundna böcker! Många gamla böcker är av den anledningen ofta ofullständiga och ger ingen heltäckande bild av det som en gång avsetts. Detta lilla häfte utgavs i anledning aven utställning med olika avdelningar för skilda typer av litteratur, och är således en sorts katalog. Alsnö Stadga sägs utgöra en samlingsvolym, innehållande bl.a. Äldre Västgötalagen, Alsnö Stadga och historiska uppteckningar. Katalognr. 64 (JUR. AA. 174) utgör omslag kring Militieräkningar 1566/34, Sven Erikssons räkenskap för en fånika västgötaknektar , Krigsarkivet. 29

30 Pionjärer. Av O. E. R~lvaag, H Gebers Förl. Berättelse om norska emigranter i Amerika, översättn. av Jacob Tegengren. En berättelse om de norska emigranter, vilka i mitten av 1800-talet utvandrade till Amerika, om en gosse (förf.) som följs vidare ute i det stora landet. Familjernas olika öden och äventyr har här fått en fin beskrivning av sedermera författaren och professorn i litteratur vid St. Olaf College i Minnesota. Boken inleds med en beskrivning av oxspannets färd från Minnesota mot Dakotaterritoriet. Namn som Per Hansa, Ole, Anna Marie och Stor-Hans förekommer då. V ägen till Soltvet - och den lokalhistoriska forskningen. Utg. av Riksförb. för Hembygdsvård, red. Gunilla Lindberg, Jönköping, I förordet skrivs: "Soltvet, en medeltida ödegård i norra Bohuslän, nämns första gången i Oslo stifts jordebok Men pest, folkdöd och skattetvister drabbade gården och på 1700-talet fanns Soltvet kvar bara som namn på ett gränsröse. Tack vare en hängiven amatörforskare, kulturgeografer, historiker och växtekologer har Soltvet väckts ur sin Törnrosasömn". Bland författarna vill jag nämna Josef Ryden, Gösta Framme, Peter Olausson och Lars Blam. Boken är på 189 sidor och omfattar även andra delar av Sverige samt behandlar många arkiv och olika utvägar att nå fram till ett mål. Kyrka och socken i medeltidens Sverige. "Bilden i den medeltida sockenkyrkan". Av Mereth Lindgren, Sth För att något beröra U.R:s TV-film under vintern 1992/93 om den kvinnliga svenska emigrationen till Amerika, med namnet "De reste för att återvända", i serien Kvinnohistoria, berättas följande om kvinnornas plats i kyrkan: -"Varför skulle kvinnorna under medeltiden och långt efter reformationen sitta på kyrkans norra sida? Du har kanske hört påståendet, att norr var ondskans väderstreck, att den norra sidan var olämplig, eller att man under medeltiden skulle ha begravt självspillingar och odöpta barn där? Man har menat att detta låg till grund för könsfördelningen i kyrkan. 30

Ideell förening Blomberg 12/4 1993 Stadgar för Föreningen Vikingaskeppet Sigrid Storråda med ändringar antagna på årsmötet 2012-02-06.

Ideell förening Blomberg 12/4 1993 Stadgar för Föreningen Vikingaskeppet Sigrid Storråda med ändringar antagna på årsmötet 2012-02-06. Föreningen Vikingaskeppet Sigrid Storråda Stadgar 2010-02-06 Sidan 1 av 6 Ideell förening Blomberg 12/4 1993 Stadgar för Föreningen Vikingaskeppet Sigrid Storråda med ändringar antagna på årsmötet 2012-02-06.

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20 Stadgar Villaägarna Göteborg Antagna vid årsmöte 2013-03-20 1 2 (6) ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1. Villaägarna Göteborg är en partipolitiskt obunden sammanslutning, ideell förening, av medlemmar i Villaägarnas

Läs mer

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening Sveriges Släktforskarförbund Framtagna 2011 NORMALSTADGAR För släktforskarförening 1 Föreningens namn Föreningens namn är. 2 Föreningens ändamål Föreningen, är en ideell förening samt politiskt och religiöst

Läs mer

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422 S T A D G A R för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING org.nr: 822000-8422 Dessa stadgar har antagits vid årsmöte i Linköpings Villaägareförening 2010-03-16 1 Ändamål och verksamhetsområde 1 1. Linköpings Villaägareförening,

Läs mer

STADGAR FÖR. SOS-Animals Sverige

STADGAR FÖR. SOS-Animals Sverige STADGAR FÖR SOS-Animals Sverige Stadgarna fastställda/ändrade av årsmöte den 31a maj 2008 1 Ändamål SOS-Animals Sverige är en ideell förening som skall verka för djurs välbefinnande i och utanför Sverige.

Läs mer

Hembygdsgillet i Karlstad Stadgar

Hembygdsgillet i Karlstad Stadgar ÄNDAMÅL 1 Hembygdsgillet i Karlstad, Gillet, är en ideell förening vars ändamål och syfte är att med folklig tradition som grund verka för ett sunt nöjesliv i förening med god arbetsvilja. Gillets verksamhet

Läs mer

Stadgar för. Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening

Stadgar för. Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening Stadgar för Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening Ändring av lydelse i 5 antagen på ordinarie årsmöten 2014-03-09 och 2015-03-01. 1. Föreningens namn och karaktär Föreningens namn är Söderbykarls

Läs mer

Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm.

Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm. Stadgar för Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm. Föreningen bildades den 27 mars 1913 Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf är föreningens höge beskyddare 1 Föreningen, vars benämning är Föreningen

Läs mer

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond STADGAR för Föreningen Svenska Sågverksmän och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond Reviderad juni 2009 STADGAR för FÖRENINGEN SVENSKA SÅGVERKSMÄN 1 Ändamål Föreningen har till ändamål: att att skapa ett

Läs mer

Stadgar. Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden. (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16)

Stadgar. Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden. (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16) Stadgar Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16) INNEHÅLL 1 NTF:s Ändamål 1 2 Föreningens säte 1 3 Organisatorisk uppbyggnad 1 4 Medlemskap 1 5 Medlemsavgifter

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

Fonden för CancerFriskvård Jägerhorns väg 8, 141 75 Kungens kurva info@fondenforcancerfriskvard.se www.fondenforcancerfriskvard.se

Fonden för CancerFriskvård Jägerhorns väg 8, 141 75 Kungens kurva info@fondenforcancerfriskvard.se www.fondenforcancerfriskvard.se Fonden för CancerFriskvård Jägerhorns väg 8, 141 75 Kungens kurva info@fondenforcancerfriskvard.se www.fondenforcancerfriskvard.se Stadgar 1 juni 2015 1 Föreningens namn Föreningens namn är Fonden för

Läs mer

antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Föreningen har som ändamål att bedriva havsbastuverksamhet i Kullavik.

antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Föreningen har som ändamål att bedriva havsbastuverksamhet i Kullavik. Bilaga 1 till Protokoll Årsmöte 2015 STADGAR för Kullaviks Havsbastuförening antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Allmänna bestämmelser 1 Föreningens firma Föreningens firma

Läs mer

STADGAR. Stora Rörs Intresseförening

STADGAR. Stora Rörs Intresseförening STADGAR för den ideella föreningen Stora Rörs Intresseförening med hemort i Stora Rör, Borgholm och Mörbylånga kommuner. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att ta till vara och

Läs mer

STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015

STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015 STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015 1. ÄNDAMÅL Svenska Motorvagnsklubben (SMoK) är en riksomfattande ideell förening. Dess huvudsyfte är att bevara kulturarvet i form av äldre svenska motorvagnar, och

Läs mer

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER 1 Ändamål KÄRRA VÄNNER är en ideell förening, vars syfte är att verka för att bevara byn Kärradals karaktär och verka för en god, trivsam och innehållsrik

Läs mer

SIG Securitys stadgar

SIG Securitys stadgar SIG Securitys stadgar Fastställda 2002-10-08. Reviderade 2006-03-16. Reviderade 2008-03-14. Reviderade 2013-04-18. 1 Firma Föreningens benämning skall vara SIG Security. 2 Ändamål SIG Security är en intressegrupp

Läs mer

INBJUDAN TILL ALLA FÖRENINGAR I NORDANSTIG

INBJUDAN TILL ALLA FÖRENINGAR I NORDANSTIG INBJUDAN TILL ALLA FÖRENINGAR I NORDANSTIG Din förening inbjuds för att diskutera ett bildande av en samlingsförening för Nordanstigs föreningar. Därigenom kan vi tillsammans söka medel hos Länsstyrelsen

Läs mer

STADGAR. Stora Rörs Företagarförening

STADGAR. Stora Rörs Företagarförening STADGAR för den ideella föreningen Stora Rörs Företagarförening med hemort i Stora Rör, Borgholm och Mörbylånga kommuner. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att ta till vara och

Läs mer

Hannäs SockenFörening Stadgar

Hannäs SockenFörening Stadgar na är antagna på allmänt möte den 11 augusti 2002. Hannäs Sockenförening, HSF, är en ideell förening, som bildades år 2002, och föreningens säte är Hannäs, i Åtvidabergs kommun. Föreningens syfte är att

Läs mer

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Namn, verksamhetsområde 2 Föreningens grundsyn 3 Industrihistoriska föreningens ändamål

Läs mer

Innehållsförteckning. Stadgar för Bilpoolarna i Uppsala ekonomisk förening. Föreningens namn är Bilpoolarna i Uppsala ekonomisk förening.

Innehållsförteckning. Stadgar för Bilpoolarna i Uppsala ekonomisk förening. Föreningens namn är Bilpoolarna i Uppsala ekonomisk förening. Innehållsförteckning Stadgar för Bilpoolarna i Uppsala ekonomisk förening... 1 1. Namn... 1 2. Säte... 1 3. Ändamål... 1 4. Organ... 1 5. Medlemskap... 2 6. Medlemmars rättigheter och skyldigheter gentemot

Läs mer

För medlemskap krävs förutom anmälan till styrelsen att föreskriven årsavgift betalas.

För medlemskap krävs förutom anmälan till styrelsen att föreskriven årsavgift betalas. STADGAR Högklints villaägareförening i Västerhejde socken, Gotlands kommun Organisationsnummer [ ] 1 Ändamål Föreningens ändamål är att verka för skyddet av naturen inom det s.k. Högklintsområdet och att

Läs mer

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1.

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. STADGAR Riksnätverket Fryshusandan En ideell förening för utvecklingen av ungdomsverksamheter i Sverige 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. 2 Syfte & ändamål Riksnätverket

Läs mer

Stadgar för Malmö Dövas Förening Svenske

Stadgar för Malmö Dövas Förening Svenske Dessa stadgar är antagna den 26 mars 2011 efter att ha behandlats vid föreningsmöte den 16 oktober 2010 och vid föreningens årsmöte den 26 mars 2011. Malmö Dövas Förening Svenske är ansluten till Sveriges

Läs mer

Stadgar för Västernärkes hembygdsförening

Stadgar för Västernärkes hembygdsförening Stadgar för Västernärkes hembygdsförening Antagna 2002 och reviderade på årsmötet 26 mars 2011 1. Namn, verksamhetsområde och karaktär Föreningen heter Västernärkes Hembygdsförening, är medlem i Örebro

Läs mer

STADGAR FÖR FLOTTANS MÄN GOTLAND FASTSTÄLLDA VID ÅRSMÖTET DEN 19 FEBRUARI 1994.

STADGAR FÖR FLOTTANS MÄN GOTLAND FASTSTÄLLDA VID ÅRSMÖTET DEN 19 FEBRUARI 1994. Sida 1 av 5 STADGAR FÖR FLOTTANS MÄN GOTLAND FASTSTÄLLDA VID ÅRSMÖTET DEN 19 FEBRUARI 1994. ÄNDAMÅL Flottans Män på Gotland är en lokalförening till Riksförbundet Flottans Män och omfattar Gotlands län.

Läs mer

STADGAR för VALLDA TORÅSSKOLANS FÖRÄLDRAFÖRENING

STADGAR för VALLDA TORÅSSKOLANS FÖRÄLDRAFÖRENING STADGAR för VALLDA TORÅSSKOLANS FÖRÄLDRAFÖRENING 1 Ändamål Föreningen, vars namn är Vallda Toråsskolans Föräldraförening (VTFF) har till uppgift inom Toråsskolan och dess förskolor stödja hemmen och skolan

Läs mer

Stadgar för Agronomförbundet

Stadgar för Agronomförbundet 1. Ändamål [STADGAR FÖR AGRONOMFÖRBUNDET] Antagna den 9 mars 2013 Stadgar för Agronomförbundet Medlemskap i Agronomförbundet tillkommer den som besitter agronomexamen eller som bedriver studier för att

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS).

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). 1(6) FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). INTRESSEFÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE 1. Den ideella intresseföreningens namn är KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS) och har sitt

Läs mer

FÖR FÖRENINGEN FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN. Fastställda vid årsmöte 1978-09-21, 8 Ändrade vid årsmötet 2011-05-16.

FÖR FÖRENINGEN FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN. Fastställda vid årsmöte 1978-09-21, 8 Ändrade vid årsmötet 2011-05-16. 1 (5) STADGAR FÖR FÖRENINGEN FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN Fastställda vid årsmöte 1978-09-21, 8 Ändrade vid årsmötet 2011-05-16. Andra stycket 2 1 Arkivets ändamål Folkrörelsearkivet i Uppsala län,

Läs mer

EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR

EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR Observera att detta enbart är ett exempel på hur en förenings stadgar kan vara utformade. Varje förening är individuell och måste därför alltid noga överväga vad

Läs mer

STADGAR FÖR IDEELLA INTRESSEFÖRENINGEN BRANSCHORGANISATIONEN FÖR TEKNIKINFORMATION (BOTI)

STADGAR FÖR IDEELLA INTRESSEFÖRENINGEN BRANSCHORGANISATIONEN FÖR TEKNIKINFORMATION (BOTI) STADGAR FÖR IDEELLA INTRESSEFÖRENINGEN BRANSCHORGANISATIONEN FÖR TEKNIKINFORMATION (BOTI) 1 Föreningens firma Föreningens namn är Branschorganisationen för Teknikinformation (BOTI) 2 Föreningens ändamål

Läs mer

Stadgar. För Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne med säte i Göteborg, Västra Götalands län. Föreningen är bildad den 24/8 2000.

Stadgar. För Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne med säte i Göteborg, Västra Götalands län. Föreningen är bildad den 24/8 2000. Stadgar För Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne med säte i Göteborg, Västra Götalands län. Föreningen är bildad den 24/8 2000. Stadgarna är fastställda den 24/8 2000. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Föreningen Friends in line Uppsala Org. Nr. 802 441 2804

Föreningen Friends in line Uppsala Org. Nr. 802 441 2804 Föreningen Friends in line Uppsala Org. Nr. 802 441 2804 Stadgan antogs 21 april 2008 1 Firma Moment 1. Föreningens namn (firma) är Friends in line Uppsala. Moment 2.Föreningens säte är Uppsala kommun.

Läs mer

Västerås Astronomi- och Rymdforskningsförening (VARF) Stadgar

Västerås Astronomi- och Rymdforskningsförening (VARF) Stadgar Västerås Astronomi- och Rymdforskningsförening (VARF) Stadgar 1 Föreningens firma Föreningens firma är Västerås Astronomi- och RymdforskningsFörening. 2 Föreningens ändamål Föreningen har till ändamål

Läs mer

Förslag på stadgar för Bastuträsk by Byaförening. 1 Föreningens namn Föreningen benämns Bastuträsk by Byaförening

Förslag på stadgar för Bastuträsk by Byaförening. 1 Föreningens namn Föreningen benämns Bastuträsk by Byaförening Förslag på stadgar för Bastuträsk by Byaförening 1 Föreningens namn Föreningen benämns Bastuträsk by Byaförening 2 Säte Föreningens säte är Bastuträsk by, Norsjö kommun. 3 Ändamål Föreningen är ideell,

Läs mer

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.

Läs mer

Föreningen är religiöst och partipolitiskt obunden.

Föreningen är religiöst och partipolitiskt obunden. STADGAR för CISV Umeå 1 Ändamål CISV-Umeå är en ideell fredsförening med uppgift att: a) Utbilda unga människor för fred oberoende av ras, religion eller politisk uppfattning b) utveckla unga människors

Läs mer

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING 1. Namn och ändamål Föreningens namn är Pölsebo Småstugeförening. Föreningen har till uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen i deras egenskap av egnahemsägare

Läs mer

STADGA FÖR ÖREBRO LÄNS ORIENTERINGSFÖRBUND

STADGA FÖR ÖREBRO LÄNS ORIENTERINGSFÖRBUND STADGA FÖR ÖREBRO LÄNS ORIENTERINGSFÖRBUND I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Örebro Läns Orienteringsförbund (ÖLOF) skall främja, utveckla och samordna orienteringsidrotten i distriktet samt arbeta i enlighet

Läs mer

STADGAR FÖR LILLSJÖNS VATTENFÖRENING

STADGAR FÖR LILLSJÖNS VATTENFÖRENING (1983 03 21) (Rev. 1996519) Reviderade 2005 06 19 STADGAR FÖR LILLSJÖNS VATTENFÖRENING 1 Ändamål Denna förening vars firma är Lillsjöns Vattenförening Svensboda, nedan kallad föreningen, har till uppgift

Läs mer

LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8

LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8 LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8 Stadgar för Laholmsortens företagshälsovårdscentral LFS 5.8 1 Föreningens firma är Laholmsortens företagshälsovårdscentral. Föreningens firma tecknas förutom av

Läs mer

Styrelse 5 Föreningens angelägenheter handhas av styrelsen. Den ska verka för föreningens framåtskridande samt tillvarata medlemmarnas intressen.

Styrelse 5 Föreningens angelägenheter handhas av styrelsen. Den ska verka för föreningens framåtskridande samt tillvarata medlemmarnas intressen. Stadgar för Gransjöbodarnas snöskoterklubb Ändamål 1 Klubben är en ideell förening, vars uppgift skall vara att tillvarata medlemmarnas intressen i snöskoterfrågor, verka för en sund utveckling av snöskotertrafiken

Läs mer

Stadgar för ideella föreningen FMK Södermanland

Stadgar för ideella föreningen FMK Södermanland 2013-11-21 Sida 1 (5) Stadgar för ideella föreningen FMK Södermanland 1.kap Ändamål FMK Södermanland är en ideell förening med verksamhet inom trafiksäkerhet, trafikmiljö och konsumentfrågor. Föreningen

Läs mer

STADGAR SOUTH WETTERN CHAPTER SWEDEN ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

STADGAR SOUTH WETTERN CHAPTER SWEDEN ALLMÄNNA BESTÄMMELSER STADGAR SOUTH WETTERN CHAPTER SWEDEN ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Föreningens namn Föreningens namn är South Wettern Chapter med Org Nr 802421 5900. 2 Föreningens säte Förenings säte är Jönköping, Sverige.

Läs mer

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1 Bilaga 1 INSTRUKTION för LOKALAVDELNINGARNA i SOS BARNBYAR SVERIGE Antagen vid årsmöte den 15 maj 2004 Antagen vid årsmötet den 23 april 2005 Antagen vid årsmötet den 22 april 2006 Antagen vid årsmötet

Läs mer

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö 1. Ändamål: Vattenföreningen Hagen har till ändamål att handha till föreningen anslutna fastighetsägares vattenanläggning föruppfordring

Läs mer

S T A D G A R för. FÖRENINGEN ANHÖRIGA TILL SEXUELLT UTNYTTJADE BARN OCH UNGDOMAR/Göteborg

S T A D G A R för. FÖRENINGEN ANHÖRIGA TILL SEXUELLT UTNYTTJADE BARN OCH UNGDOMAR/Göteborg ATSUB/Göteborg, Anhöriga Till Sexuellt Utnyttjade Barn Och Ungdomar Prästgårdsängen 21 BV 412 71 GÖTEBORG Telefon: 031 20 99 49 eller 23 30 43 Kvällstid: 020 21 53 50 E-post: info@atsubgbg.nu Hemsida:

Läs mer

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 1 Namn och Distriktets namn och geografiska verksamhetsområde geografiskt fastställs av Autism- och Aspergerförbundets

Läs mer

Stadgar för Leader Linné

Stadgar för Leader Linné Stadgar för Leader Linné 1 Föreningens namn Leader Linné ideell förening 2 Föreningens säte Styrelsen har sitt säte i Alvesta, med Alvesta, Ljungby, Markaryd, Värnamo, Växjö och Älmhults kommuner som verksamhetsområde,

Läs mer

FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015

FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015 FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015 Förslaget har upprättats av Anders Klasson, Göran Wendelin och Jan Säbb 1 KAP ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Läs mer

Lunk i Kring- ideell förening för handikappridning

Lunk i Kring- ideell förening för handikappridning Stadgar för Lunk i Kring- Ideell förening Föreningen bildad 1992-02-12 Syfte 1 Lunk i krings syfte är att bedriva ridning i form av ridträning och/eller fritidsridning relaterat till hälsa (rehabiliterings

Läs mer

Stadgar för Hovenäsets Intresseförening

Stadgar för Hovenäsets Intresseförening 1 Allmänna bestämmelser Stadgar för Hovenäsets Intresseförening 1. Föreningens namn Föreningens namn är Hovenäsets Intresseförening 2. Föreningens ändamål Föreningens ändamål är att verka för åretrunt-

Läs mer

2. Styrelsen äger rätt att delegera teckningsrätten i enskild fråga eller inom visst ansvarsområde.

2. Styrelsen äger rätt att delegera teckningsrätten i enskild fråga eller inom visst ansvarsområde. Stadgar antagna vid konstituerande stämma i Kalmar 1977-11-22, konfirmerade och reviderade vid ordinarie stämma i Skara 1979-02-17 samt reviderade vid ordinarie stämma i Linköping 1980-10-04, Örebro 1983-10-01,

Läs mer

Stadgar för Jönköpings Läns Dreverklubb.

Stadgar för Jönköpings Läns Dreverklubb. Stadgar för Jönköpings Läns Dreverklubb. Inledning Lokalklubbar ingår som medlemsorganisationer i Svenska Dreverklubben. Utöver dessa stadgar gäller också SKKs och Svenska Dreverklubbens stadgar och av

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGEN EKETÅNGA MONTESSORISKOLA

IDEELLA FÖRENINGEN EKETÅNGA MONTESSORISKOLA IDEELLA FÖRENINGEN EKETÅNGA MONTESSORISKOLA STADGAR 1. ÄNDAMÅL Ideella Föreningen Eketånga Montessoriskola har till ändamål att bedriva montessoriförskola, montessoriförskoleklass, montessoriskol- och

Läs mer

STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND

STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND Antagna vid Stockholms Orienteringsförbunds årsmöte 2005-03-09 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Ändamål 1 Stockholms Orienteringsförbund (OF) skall främja, utveckla och

Läs mer

Exempel på att bilda en förening

Exempel på att bilda en förening Exempel på att bilda en förening Information om hur man går till väga för att bilda en förening och information om vad styrelsen och styrelsens ledamöter har för uppgifter. 1. Att bilda en förening I Sverige

Läs mer

Förslag på stadgar för Bastuträsk by byaförening. 1 Namn Föreningens namn är Bastuträsk by byaförening.

Förslag på stadgar för Bastuträsk by byaförening. 1 Namn Föreningens namn är Bastuträsk by byaförening. Förslag på stadgar för Bastuträsk by byaförening 1 Namn Föreningens namn är Bastuträsk by byaförening. 2 Föreningens ändamål Föreningen har till ändamål att verka för en levande landsbygd och tillvarata

Läs mer

Stadgar. för Kullaledens vänner förening

Stadgar. för Kullaledens vänner förening Stadgar för Kullaledens vänner förening Föreningen bildad Den 11 november 2014 1 Föreningens syfte och mål Kullaledens Vänner är en ideell, oberoende förening som har till ändamål att värna om Kullaledens

Läs mer

Fullvärdigt medlemskap förutsätter att medlemmen

Fullvärdigt medlemskap förutsätter att medlemmen 1 ÄNDAMÅL Sveriges Tvätteriförbund är en ideell förening. Som branschorganisation har man till ändamål att främja den svenska tvätteri- och textilservicenäringens utveckling samt ta tillvara och stödja

Läs mer

1 Namn Mom. 1: Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund

1 Namn Mom. 1: Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund Stadga för Öppna Moderater - Moderaternas hbt-förbund Antagna vid förbundsstämman 2014-04-26 1 Namn Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund 2 Ändamål Mom.1: Öppna Moderater

Läs mer

Modell. för. stadgar. för. Lokal uppfinnarförening. Fastställda 991020

Modell. för. stadgar. för. Lokal uppfinnarförening. Fastställda 991020 Modell för stadgar för Lokal uppfinnarförening Fastställda 991020 Tfn 08-545 16470 SANDELSGATAN 21 Bankgiro 714-9230 Fax 08-545 16471 11534 STOCKHOLM Plusgiro 57537-3 suf@uppfinnare.se www.uppfinnare.se

Läs mer

Stadgar för Leader Kustbygd

Stadgar för Leader Kustbygd Stadgar för Leader Kustbygd 1 Föreningens namn Leader Kustbygd ideell förening 2 Föreningens säte Styrelsen har sitt säte i Hyltebruk i Hylte kommun. 3 Verksamhetsområde Föreningens geografiska verksamhetsområde

Läs mer

Stadgar för Svenska Marathonsällskapet

Stadgar för Svenska Marathonsällskapet Stadgar för Svenska Marathonsällskapet Svenska Marathonsällskapet, i fortsättningen kallat Sällskapet, bildades den 22 mars 1952 i Stockholm. Nya stadgar godkändes av årsmötet den 23 mars 1972. Därefter

Läs mer

We Effects prioriterade arbetsområden är att bidra till utvecklingen av den kooperativa och sociala ekonomin i samarbetsländerna.

We Effects prioriterade arbetsområden är att bidra till utvecklingen av den kooperativa och sociala ekonomin i samarbetsländerna. STADGAR FÖR WE EFFECT 1 ÄNDAMÅL We Effect är en ideell förening som i samverkan med sina medlemsorganisationer arbetar för att skapa engagemang, bilda opinion, mobilisera resurser och vinna människors

Läs mer

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering S t a d g a r för föreningen Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Reviderade 26 mars 2015 1 Föreningens namn Föreningens namn är Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering. Föreningen är en

Läs mer

En information om hur det går till att bilda en förening.

En information om hur det går till att bilda en förening. Bilda förening En information om hur det går till att bilda en förening. Att bilda en förening I Sverige finns det ingen lag som kräver att ideella föreningar ska registreras eller godkännas. Det innebär

Läs mer

Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV

Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV Antagna av riksförbundets årsmöte 2015-05- 10 VOOV, Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta är en ideell partipolitiskt och religiöst obunden

Läs mer

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015 Stadgar för Sveriges HR Förening Sveriges HR Förening orgnr. 802004-2159 (The Swedish Association for Human Resource Management) Fastställda vid stämman den 29 mars 2012. Föreningen bildad 1921 1. Föreningens

Läs mer

Stadgar. för. Stockholms Dövas Ungdomsråd

Stadgar. för. Stockholms Dövas Ungdomsråd Stadgar för Stockholms Dövas Ungdomsråd Reviderad vid årsmötet den 15 mars 2013 Stadgar för Stockholms Dövas Ungdomsråd 1. RÅDETS NAMN Ungdomsrådets namn är Stockholms Dövas Ungdomsråd. 2. MÅLGRUPP Stockholms

Läs mer

STADGAR för ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄNS HANDELSKAMMARFÖRENING och HANDELSKAMMAREN MÄLARDALEN FÖR ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄN

STADGAR för ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄNS HANDELSKAMMARFÖRENING och HANDELSKAMMAREN MÄLARDALEN FÖR ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄN STADGAR för ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄNS HANDELSKAMMARFÖRENING och HANDELSKAMMAREN MÄLARDALEN FÖR ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄN Antagna av Handelskammarföreningen - den 18 mars 1992 och den 5 maj 1992 (årsmöte)

Läs mer

Stadgar för Föreningen Nordiska Trästäder

Stadgar för Föreningen Nordiska Trästäder 1(4) Dessa stadgar har antagits vid interimistiskt årsmöte i Helsingfors den 10 oktober 2008. Stadgar för Föreningen Nordiska Trästäder 1 Firma Föreningens firma är Föreningen Nordiska Trästäder ideell

Läs mer

STADGAR. för GÖTEBORGS JUDOFÖRBUND

STADGAR. för GÖTEBORGS JUDOFÖRBUND STADGAR för GÖTEBORGS JUDOFÖRBUND Fastställda av årsmötet den 7 september 1993 Godkända av Svenska Judoförbundet 1993 Reviderade av GJF 2006 I dessa stadgar har följande förkortningar använts: RF Riksidrottsförbundet

Läs mer

STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA

STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA Antagna på årsmöte 2011-xx-xx 1. Firma Lokalavdelningens namn är jagvillhabostad.nu Uppsala. 2. Syfte Lokalavdelningens syfte är att bevaka samt agera utifrån unga bostadssökandes

Läs mer

Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare

Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare 1 Ändamål Årsta-Runstens Sportryttare (ÅRS) är en ideell förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet. Föreningen skall bedriva utbildnings- och tävlingsverksamhet

Läs mer

För den ideella föreningen Vallentuna skate- och BMX-förening med hemort i Vallentuna kommun.

För den ideella föreningen Vallentuna skate- och BMX-förening med hemort i Vallentuna kommun. Föreningens stadgar För den ideella föreningen Vallentuna skate- och BMX-förening med hemort i Vallentuna kommun. Föreningen bildades den 27 november 2007 med antagande av nedanstående stadgar. Föreningens

Läs mer

Stadgar för Frisk & Fri Riksföreningen mot ätstörningar Slutgiltigt förslag

Stadgar för Frisk & Fri Riksföreningen mot ätstörningar Slutgiltigt förslag Stadgar för Frisk & Fri Riksföreningen mot ätstörningar Slutgiltigt förslag 1 Föreningen Föreningens namn är Frisk & Fri Riksföreningen mot ätstörningar. Verksamheten är partipolitiskt obunden och religiöst

Läs mer

Förslag till NORMALSTADGAR

Förslag till NORMALSTADGAR Förslag till NORMALSTADGAR FÖR BYGDEGÅRDSFÖRENING med årsavgifter 1. NAMN Föreningens namn är... 2. ÄNDAMÅL Föreningen, som är en ideell förening, politiskt och religiöst obunden, har till uppgift att

Läs mer

Swedish Showjumpers Owners Club (SSOC).

Swedish Showjumpers Owners Club (SSOC). STADGAR FÖR FÖRENINGEN Swedish Showjumpers Owners Club (SSOC). 1 Föreningens firma Föreningens firma är; Swedish Showjumpers Owners Club (SSOC) 2 Föreningens ändamål Föreningen är en sammanslutning för

Läs mer

Mall: Stadgar för Region XX Pura Raza Española

Mall: Stadgar för Region XX Pura Raza Española Mall: Stadgar för Region XX Pura Raza Española 1 - Föreningens namn Föreningens officiella namn är Region XX Pura Raza Española (XX P.R.E.) På spanska är föreningens namn XX 2 Föreningens säte Föreningens

Läs mer

Stadgar Umeå Cheerleadingförening

Stadgar Umeå Cheerleadingförening Stadgar Umeå Cheerleadingförening Stadgar Umeå Cheerleadingförening 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Föreningens namn, m.m. 2 Syfte 3 Beslutande organ 4 Verksamhets- och räkenskapsår 5 Firmateckning 6 Stadgeändring

Läs mer

Att bilda en förening

Att bilda en förening Att bilda en förening Här hittar du information om hur man startar en förening och om vilka uppgifter styrelsen och styrelsens ledamöter har. Förberedelser För att kunna bilda en förening måste det finnas

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SPRÅKRÅDGIVNING OCH TEXTVÅRD. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Föreningen Språkrådgivning och textvård.

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SPRÅKRÅDGIVNING OCH TEXTVÅRD. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Föreningen Språkrådgivning och textvård. STADGAR FÖR FÖRENINGEN SPRÅKRÅDGIVNING OCH TEXTVÅRD 1 Föreningens namn Föreningens namn är Föreningen Språkrådgivning och textvård. ÄNDAMÅL 2 Föreningens ändamål Föreningen ska fungera som nätverk för

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

Juridiska föreningen vid Umeå universitet

Juridiska föreningen vid Umeå universitet Juridiska föreningen vid Umeå universitet Om föreningen 1. Juridiska föreningen vid Umeå universitet är en underförening till samhällsvetenskapliga sektionen (Samsek) och ytterst till Umeå studentkår (US).

Läs mer

STADGA KALMAR ESS Antagen av årsmötet den 11 januari 2011 samt av extra föreningsstämman den 10 februari 2011 1

STADGA KALMAR ESS Antagen av årsmötet den 11 januari 2011 samt av extra föreningsstämman den 10 februari 2011 1 STADGA KALMAR ESS Antagen av årsmötet den 11 januari 2011 samt av extra föreningsstämman den 10 februari 2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1. ALLMÄNT... 4 1.1 Namn... 4 1.2 Ändamål och syfte... 4 KAPITEL

Läs mer

STADGAR STOCKHOLMS SCHACKFÖRBUND. Giltiga från 2013-06-17

STADGAR STOCKHOLMS SCHACKFÖRBUND. Giltiga från 2013-06-17 STADGAR STOCKHOLMS SCHACKFÖRBUND Giltiga från 2013-06-17 1 Förbundets namn och geografiska omfattning Förbundets namn är Stockholms Schackförbund, i fortsättningen benämnt Förbundet, bildat den 28 januari

Läs mer

STADGAR FÖR [namn på föreningen]

STADGAR FÖR [namn på föreningen] STADGAR FÖR [namn på föreningen] Antagna på årsmötet 20[xx-xx-xx]. 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är [namn]. 2 Föreningens säte 2.1 Föreningen har sitt säte i [er hemkommun]. 3 Föreningsform 3.1

Läs mer

stadgar för Göteborgsdistriktet

stadgar för Göteborgsdistriktet stadgar för Göteborgsdistriktet Stadgar för Göteborgsdistriktet av Amnesty International Detta dokument består av nationella standardstadgar för distrikt inom amnesty international, samt de lokala tillägg

Läs mer

Stadgar. för Unga Rörelsehindrade Stockholm

Stadgar. för Unga Rörelsehindrade Stockholm Stadgar för Unga Rörelsehindrade Stockholm Fastställd på årsmöte 12 april 2014 1 Uppstart av region mom 1: Förbundsstyrelsen (FS) godkänner bildandet av en ny region. En ansökan skicks till FS. Den ska

Läs mer

STADGAR. för Företagarna Göteborg ansluten till. organisationen FÖRETAGARNA

STADGAR. för Företagarna Göteborg ansluten till. organisationen FÖRETAGARNA STADGAR för Företagarna Göteborg ansluten till organisationen FÖRETAGARNA Dessa stadgar bygger på normalstadgar som ändrades vid kongressen i Umeå 2008. Dessa stadgar godkändes av den nationella föreningens

Läs mer

1. Karlstad Båtklubbs organisation

1. Karlstad Båtklubbs organisation 1. Karlstad Båtklubbs organisation Karlstad Båtklubb(KBK) bildades 1982-02-03. Karlstad Båtklubb kan vara ansluten till Värmlands Båtförbund, Värmlands seglarförbund, Svenska Båtunionen och Svenska Seglarförbundet.

Läs mer

STADGAR. Rationals användarförening i Norden

STADGAR. Rationals användarförening i Norden STADGAR Nedanstående stadgar 1-26 antogs 1998-02-20 på föreningens konstituerande årsmöte. 27 adderades vid föreningens ordinarie årsmöte 1999-02-25. 19 ändrades vid årsmötet 2002-02- 28. 1 - Firma (Föreningens

Läs mer

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening.

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. l. Föreningens firma. Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. 2. Föreningens ändamål. Föreningen, vars verksamhetsområde utgöres av Källö-Knippla i Öckerö kommun, har

Läs mer

Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. 1. Ändamål. 2. Uppgifter Riksorganisationens uppgifter är: Lokalföreningens uppgifter är:

Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. 1. Ändamål. 2. Uppgifter Riksorganisationens uppgifter är: Lokalföreningens uppgifter är: Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. Stadgar antagna vid årsmöte den 28 februari 1988 Ändringar av stadgarna antagna vid årsmöte 15 maj 2004 Ändringar av stadgar antagna vi årsmöte

Läs mer

STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE

STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE KAPITEL 1 Firma, säte och ändamål STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE 1:1 Namn 1:2 Säte Föreningens namn är Linjeföreningen BEWARE. Föreningens styrelse har sitt säte i Västerås. 1:3 Föreningstyp Linjeföreningen

Läs mer

Stina. Studieinspiratörerna. Stadgar för den ideella föreningen Studieinspiratörerna. Ändringar gjorda på årsmöte 140526 medtagna

Stina. Studieinspiratörerna. Stadgar för den ideella föreningen Studieinspiratörerna. Ändringar gjorda på årsmöte 140526 medtagna Stina Studieinspiratörerna Stadgar för den ideella föreningen Studieinspiratörerna Ändringar gjorda på årsmöte 140526 medtagna Föreningen 1 Föreningens namn är Studieinspiratörerna. 2 Föreningen och dess

Läs mer