100 år av innovationer. Volvo Penta

Transkript

1 100 år av innovationer Volvo Penta

2

3 100 år av innovationer

4 Låt oss kalla motorn för Penta En vårdag 1907 steg en man i 30-årsåldern av tåget i Skövde och promenerade över järnvägspåren till en större verkstadsbyggnad en bit från stationsområdet. Mannen hade ett kraftigt mörkt skägg och var klädd i rock och keps, på fötterna träskor. Hans ankomst väckte ingen särskild uppmärksamhet, men det låg något excentriskt över hela personligheten. Den unge mannen var Edvard Hubendick, en av sin tids främste motorkonstruktörer. Han skulle så småningom bli professor vid Tekniska Högskolan i Stockholm i förbränningsteknik, men vid tiden för denna berättelse var han anställd av Ingenjörsfirman Fritz Egnell i Stockholm. Edvard Hubendick hade kommit till västgötametropolen för att övervaka tillverkningen av en mindre försöksmotor vid Sköfvde Gjuteri & Mekaniska Verkstad. Det var en utmaning för den duktige ingenjören. Många år senare skulle han med glädje minnas arbetet med att ta fram den första helsvenska båtmotorn. Hubendicks arbetsgivare, ingenjör Fritz Egnell, var båtentusiast och hade roat sig med att installera och provköra en tysk motor i Stockholms skärgård. Men motorn höll inte måttet. Som den driftiga person han var beslöt sig Fritz Egnell för att förbättra konstruktionen och att Edvard Hubendick skulle få uppdraget var självklart. Hubendick beskrivs som en noggrann, nästan pedantisk person och vi kan utgå från att han övervakade varje fas i tillverkningen. Resultatet blev också något alldeles extra. Edvard Hubendick presenterade en encylindrig motor med en effekt på tre hästkrafter. Med överliggande kamaxel och toppventiler betecknades den som marknadens modernaste å r m e d V o lv o P e n ta

5

6 Wy mot Mekaniska Werkstaden Sköfde Nöjd och stolt över sitt arbete återvände han till Stockholm och vid ett sammanträde som ägde rum på Fritz Egnells kontor drogs planerna upp för produktion av båtmotorn. Men ett problem återstod att lösa motorn hade under utvecklingsarbetet gått under beteckningen B 1. Nu måste den få ett säljande namn. De fem herrarna runt bordet hade olika förslag. Vi vet att Fritz Egnell, Edvard Hubendick och disponent John G Grönvall från Sköfvde Mekaniska var närvarande. Förmodligen var de andra två personerna nära medarbetare till Grönvall. Vem som till slut kom med det förlösande namnet berättar inte historien, men eftersom de var fem runt bordet lär någon ha föreslagit: Låt oss kalla motorn för Penta! Penta betyder nämligen fem på grekiska å r m e d V o lv o P e n ta

7 Produktion av Pentamotorn startade året därpå och de första 20 motorerna släpptes ut på marknaden Motorn blev omedelbart en stor framgång. Redan 1910 kunde Sköfvde Mekaniska redovisa en vinst på kr, en rejäl summa på den tiden. Efterfrågan ökade stadigt och personalstyrkan växte från 129 till köpte Fritz Egnell ut den gamla ägarfamiljen Grönvall och tog över företaget. Några år senare markerade han Pentamotorns betydelse genom att döpa om den anrika verkstaden till AB Pentaverken. Den första motorn följdes av nya modeller och totalt tillverkades Pentamotorer fram till Å r e n

8 Det första genombrottet De goda tiderna varade några år, men några år efter kriget kom lågkonjunkturen och depression. Det blev brist på fotogen och bensin och försäljningen av motorer minskade kraftigt. Pentaverken tvingades friställa arbetare och låna pengar av banken för att klara den löpande driften. Företaget lyckades hålla näsan ovanför vattenytan tack vare att man behållit tillverkningen av vattenturbiner. Räddningen blev en egenutvecklad utombordsmotor, kallad U2, som började tillverkas Motorn med två cylindrar var robust och lättskött, driftsäker och relativt billig i inköp. U2 blev snabbt en succé hos vanliga småbåtsägare och försäljningen tog ordentlig fart. Fram till 1930 såldes totalt motorer. Utombordaren gav klirr i kassan och lansering gjorde att Pentas namn blev välkänt i båtvärlden. Med dagens språkbruk skulle vi säga att succémotorn byggde varumärket. Penta fick en image av kvalitet och tillförlitlighet, tillgångar som skulle bli värdefulla i framtiden. U2:an förbättrades hela tiden och kom att bli en riktig långkörare. Den fanns kvar i produktionen i olika varianter ända fram till inträffade en händelse i Pentaverkens historia som skulle få avgörande betydelse för företagets framtid. Volvos grundare, Assar Gabrielsson och Gustaf Larson, hade bestämt sig för att satsa på en svenskbyggd motor i sin nya bil. Hösten 1925 hade bilprojektet börjat ta fast form och grundarna åkte till Pentaverken för att förhandla om priser och leveransvillkor för en tvåliters motor. I Pentaverkens annaler beskrivs dessa förhandlingar som svåra, på gränsen till smärtsamma, på grund av göteborgarnas hårda prispress. Till slut var man dock överens och ett kontrakt kunde skrivas under å r m e d V o lv o P e n ta

9 Bilmotorerna började levereras 1927, samma år som den första Volvon rullade ut från fabriken på Hisingen. Fram till 1929 levererade Pentaverken närmare motorer till Volvo i Göteborg. Båtmotorerna dominerade fortfarande produktionen, men bilmotorerna började nu bli allt viktigare. Å r e n

10 Volvo tar över I början på 30-talet brottades Fritz Egnell med allvarliga problem i Pentaverken. Produktionen drabbades av återkommande störningar när bil-, båt- och industrimotorer skulle samsas i den trånga fabriken. Trots moderna produktionsmetoder med löpande band och tidsstudier tvingades personalen ofta jobbade dygnet runt för att klara leveranserna. Problemen ledde till att Göteborgs Bank sade upp lån och krediter och tog över aktiemajoriteten i företaget. Det öppnade för en ny ägare. För Assar Gabrielsson och Gustaf Larson var detta ett bra tillfälle att få kontroll över utveckling och produktion av motorerna köpte Volvo upp aktierna och blev ensam ägare till fabriken. Namnet ändrades samtidigt till Volvo Pentaverken. Assar Gabrielsson och Gustaf Larson fattade samtidigt ett annat beslut som skulle få framtida konsekvenser. De flyttade avdelningen för konstruktion och försäljning från Skövde och skapade AB Pentaverken i Göteborg. Det var ur detta företag som AB Volvo Penta senare växte fram var Pentaverken i Göteborg inte större än en ordinär bilverkstad. Bolaget hade 11 personer på lönelistan och var inhysta i Nordiska Kullagers gamla fabrik på nuvarande Lastvagnars område. Här utvecklades nya produkter men det var utombordaren U2 som stod för intäkterna. U2 dominerade marknaden under hela 30-talet och över motorer såldes under åren. I Skövde var den mest synliga förändringen efter ägarskiftet att kvinnor fick anställning i fabriken. Det var ett tidens tecken, den gamla bruksandan var på väg ut och det moderna industrisamhället på väg in å r m e d V o lv o P e n ta

11 Fabriken fick ordning på produktionen och gick allt bättre under 30-talet, mycket beroende på den ökade efterfrågan på Volvobilar. Drygt bilmotorer producerades i fabriken fram till Sen kom kriget och allt förändrades. Å r e n

12 En verksamhet på sparlåga 1940-talet var ett svart decennium i Europas historia och för Penta och andra företag gällde egentligen bara en enda sak att övervintra och hoppas på bättre tider. Tittar man tillbaka på Volvo Pentas historia är det ingen tvekan om att talet var den svåraste tiden i företagets historia. Försäljningen av marinmotorer föll dramatiskt och låg på en katastrofalt låg nivå under hela decenniet. Utombordarna sålde också allt sämre på grund av bensinransonering och framtiden för den tidigare så lönsamma produkten såg mycket dyster ut såg Volvos ledning ingen annan möjlighet än att sälja tillverkningen. Köpare blev ett av landets större företag, Electrolux. Under kriget och åren därefter var det personbilarna, lastvagnarna och bussarna som bar upp försäljningen i Volvo. Tillverkningen i Pentaverken gick på sparlåga. Företagets kunder fanns i flyget, marinen, armén, civilförsvaret och industrin, och även om kundlistan såg lång och imponerande ut så handlade det oftast om små volymer. Två saker skulle dock få stor betydelse för framtiden. Det lite otympliga namnet Pentaverken ändrades 1946 till AB Penta. Den andra viktiga händelsen var utnämningen 1949 av Harald Wiklund till chef. Han var en affärstalang av stora mått, en beslutsam och idérik man som skulle komma att prägla AB Penta de kommande 28 åren. Marknadsföringen på 1940-talet präglades av världskriget och när freden äntligen kom, spirade optimismen och framtidstron å r m e d V o lv o P e n ta

13 Pentas motorer fanns i pumpar, kraftaggregat, skyddsrum, startvagnar, landstigningsbåtar och i anläggningsmaskiner. En mindre andel gick till fiskebåtar och andra kommersiella kunder. I slutet av 40-talet föll den totala försäljningen till under 100 motorer om året. Å r e n

14 Det andra genombrottet Den första juni 1949 tog Harald Wiklund över AB Penta och under hans ledning gjorde företaget en resa som med ett klassiskt uttryck kan beskrivas som per aspera, ad astra genom svårigheterna, mot stjärnorna Redan 1950, efter ett bara ett år vid rodret, hade Harald Wiklund femdubblat omsättningen, från två till tio miljoner kronor kunde AB Penta lämna fabriken på Nordkulan på Lastvagnars område och flytta in i nya och moderna lokaler vid Backaplan. Harald Wiklunds strategi var att satsa på ett komplett motorprogram. Han drog igång arbetet att konvertera dielsemotorer från Volvo Lastvagnar och anpassa dem till marint och industriellt bruk. Han byggde systematiskt upp ett återförsäljarnät både inom och utanför landet och bearbetade båtbyggarna och industrikunderna. En viktig del av affären var satsningen på reservdelar. I en intervju förklarade Harald Wiklund sitt framgångsrecept: Man säljer inte en motor, bra motorer säljer sig själva genom att kunden vill köpa, men när kunden kommer måste man också kunna ge bra service. Flera nya båtmotorer blev storsäljare, t.ex. MD1, världens första riktiga segelbåtsmotor. Den encylindriga motorn var marknadens minsta och försedd med direktinsprutning och en revolutionerande nyhet, reduktionsbackslaget. MD1 följdes av MD2 som också blev en stor framgång. Båda motorerna tillverkades i Flen. En annan stor nyhet från den tiden var världens första turboladdade diesel, TD96, som väckte stor internationell uppmärksamhet när den lanserades TD å r m e d V o lv o P e n ta

15 De nya motorerna bidrog till Pentas image att ligga i frontlinjen av den tekniska utvecklingen. Men det som definitivt satte Penta på kartan i den marina världen var lanseringen av det berömda drevet. Aquamaticdrevet, som Penta valde att kalla det, konstruerades av amerikanen Jim Wynne och kombinerade på ett genialt sätt inombordsmotorns styrka med utombordarens enkelhet och styregenskaper. Drevet lanserades officiellt 1959 på båtmässan i New York. Aquamatic blev en sensation och uppmärksamheten blev inte mindre av att den nye världsmästaren i tungvikt, Ingemar Johansson, deltog i lanseringen. På bara tio år hade Penta förvandlats från ett företag i djup kris till ett av båtvärldens mest spännande företag. Under 50-talet byggdes stommen till den serviceorganisation som är grunden till dagens Volvo Penta. Harald Wiklund och en handfull medarbetare startade i princip från noll 1949, och bara 10 år senare hade de byggt upp Penta till ett av världens ledande marinföretag med en omsättning på 50 miljoner kr. Å r e n

16 Affärerna växer Med Aquamatic tog Penta steget in i det upproriska 60-talet som en vinnare. Harald Wiklund drev igenom en namnändring till AB Volvo Penta för att dra fördel av Volvos goda namn ute i världen. Nya dotterbolag startades i England, Tyskland och Italien och man gjorde inbrytningar i Sydamerika. Försäljningen av Aquamatic var till en början ganska blygsam. Båtbyggarna var inte beredda att ta till sig nyheten över en natt. Så småningom lossnade det och för att möta den ökande efterfrågan byggdes en ny fabrik i Köping för tillverkningen såldes drivpaket och fem år senare köpte enbart amerikanarna motor/drev-paket och drev. I Göteborg blev lokalerna på Backaplan snart för trånga. Personalstyrkan hade vuxit till 500 personer och vid 1969 flyttade företaget till sina nuvarande lokaler vid Gropegårdsgatan uppgick den totala försäljningen till drivpaket och ca drev. Jim Wynnes listiga konstruktion hade blivit Volvo Pentas största produkt och fabriken i Köping införde tvåskift för att hinna med alla beställningar. 60-talet präglades av optimism och framtidstro, hjulen snurrade för fullt i industrierna. Industrimotorerna var hett efterfrågade i Sverige och Europa och leveranserna ökade under hela decenniet. Volvo Pentas nya sexcylindriska dieslar, blev en favorit i många fiskebåtar och bruksbåtar. AQ80 med drev å r m e d V o lv o P e n ta

17 Volvo Pentas industrimotorer var under 1960-talet hett eftertraktade för bevattning och dieseldrivna generatoraggregat. Inte minst den klassiska 100-motorn som exporterades i stora mängder till Mellanöstern för användning i bevttningsanläggningar. Å r e n

18 Samtal vid staketet De goda åren fortsatte in på 70-talet. Omsättningen passerade en halv miljard kronor och Volvo Penta var ledande på den svenska marknaden och var störst på marinmotorer i Västeuropa blev ett minnesvärt år, av flera skäl. Volvo Penta breddade sitt produktprogram och köpte upp tillverkningen av Monark och Archimedes utombordare. Samma år presenterade företaget det klassiska S-drevet för segelbåtar, ett motorpaket som i stort sett eliminerade vibrationer och buller. S-drevet blev en enorm framgång och förstärkte bilden av Volvo Penta som ett ledande innovativt företag inom marina drivsystem. Utombordarna blev däremot aldrig någon större framgång, främst på grund av konkurrensen från Japan upphörde tillverkningen och därmed lämnade Volvo Penta definitivt marknaden för utombordare bildades ett dotterbolag i USA, Volvo Penta of America, och en fabrik byggdes i Chesapeake, Virginia, för konvertering av V 8:or till marinmotorer. USA var en tillväxtmarknad och den amerikanska etableringen blev ett viktigt brohuvud för framtiden. MD40, den så kallade Staketmotorn, lanseras. Den var en kompakt sexcylindrig diesel som utvecklade 100 hästkrafter. Motorn kunde dock inte tillverkas i Göteborg eller i andra anläggningar och därför byggdes Varafabriken Första motorn levererades Aquamaticdrevet hade dittills enbart kunnat kombineras med bensinmotorer, men med Staketmotorn tog Volvo Penta fram en högprestandadiesel med höga varvtal och som passade perfekt ihop med drevet. Det skapade en helt ny marknad i båtvärlden, en marknad där Volvo Penta sedan dess är den oomstridde ledaren å r m e d V o lv o P e n ta

19 Den så kallade Staketmotorn är en särskild historia. Harald Wiklund bodde granne med Volvo Lastvagnars chef Lars Malmros och över staketet som skilde tomterna åt diskuterade de ofta gemensamma problem. Så föddes idén till en ny lättviktsmotor som skulle passa både för båtar och lastbilar. Å r e n

20 Staketmotorn och dess efterföljare, byggd på samma grundkonstruktion, tillverkades ända fram till 2005, totalt motorer. Det är den utan jämförelse viktigaste motorn i Volvo Pentas historia. När Harald Wiklund gick i pension 1977 hade han förvandlat Volvo Penta från en liten produktionsverkstad till ett världsledande marint företag. Försäljningen ökade under hans 28 år från 2 miljoner till 800 miljoner om året. Volvo Penta hade blivit ett välkänt namn i båtvärlden, ett företag som beundrades för sitt tekniska kunnande och sin innovationskraft. Mot slutet av årtiondet blev Volvo Penta en bricka i ett större spel. Enligt det s k Norgeavtalet skulle den norska staten få ett ägande i krisdrabbade Volvo i utbyte mot att Volvo fick tillgång till norska oljefyndigheter i Nordsjön. Ett av inslagen i Norgeavtalet var att Volvo Pentas huvudkontor skulle flytta till Norge. Men efter kraftiga protester föll förslaget. Och Volvo Penta blev kvar i Göteborg. Harald Wiklund å r m e d V o lv o P e n ta

21 Det nordiska inslaget i marknadsföringen av utombordsmotorerna gick inte att ta miste på. Ännu på 2000-talet förknippar många människor Volvo Penta med utombordsmotorer - trots att försäljningen upphörde redan Å r e n

22 Jim Wynne dänger champagneflaskan i ett av de först byggda Aquamaticdreven för att fira minnet av drevets födelse 20 år tidigare. Jubileet firades vid en tillställning på New York å r m e d V o lv o P e n ta

23 Boat Show Det allra första drevet som Jim Wynne konstruerade byggdes av udda skrotbitar hemma på mamma Wynnes bakgård i Miami. Å r e n

24 Duoprop lanseras Volvo Penta gick in i 1980-talet fullt av optimism och expansionslust. Försäljningen passerade 1 miljard kronor och företaget blev 1982 ett självständigt bolag inom Volvokoncernen. Samma år lanserades Duoprop som blev en sensation på marknaden Enkelt uttryckt fick Aquamaticdrevet ytterligare en propeller. De två motroterande propellrarna på en gemensam axel gav oöverträffade prestanda och manövreringsegenskaper. Volvo Penta presenterade 30-motorn, en fyrcylindrig diesel utvecklad från Staketmotorn, och en serie mindre båtmotorer, 2000-serien, med 18 till 45 hästkrafter. I de större klasserna introducerades arbetshästarna TMD120 med 326 hk och TAMD121 med upp till hela 400 hk. Duoprop satte ny fart på båtlivet efter oljekriserna på 70-talet och affärerna ökade. Nya, smartare motorer som drog mindre bränsle lanserades och bidrog till framgångarna. Produktnyheterna duggade tätt å r m e d V o lv o P e n ta

25 80-talet blev också ett genombrott för industrimotorer och kraftgenerering. Volvo Pentas stora 16-liters dieslar, TID162, levererades förmonterade med generatorer i så kallade Genset. De dieseldrivna generatoraggregaten används bland annat som kraftkälla för att driva pumpar och bevattningsanläggningar i utvecklingsländer, som reservkraft i fabriker och sjukhus och på många andra ställen. Utvecklingen av nya motorer var intensiv under hela 80-talet. Volvo Penta satsade friskt och investerade i nya produktionsanläggningar i Göteborg med avancerade provrum. Huvudkontoret byggdes ut liksom testanläggningen på Krossholmen i Göteborgs skärgård föll Berlinmuren, en symbolisk handling som satte punkt för det kalla kriget. Nu startade en ny epok som skulle få betydelse för Volvo Penta informationsteknikens genombrott. Å r e n

26 Elektroniken gör entré Från 1990-talet ökar tempot i produktutveckling och nya motorer lanseras i allt snabbare takt. Industrimotorerna och motorer till kommersiella båtar började få ökad betydelse eftersom de blev en motvikt till svängningarna på marknaden för fritids båtar. Volvo Penta laserade 1991 sitt KAD-koncept, en ny generation motorer med lägre vikt som ger mindre emissioner och sänker bränsleförbrukningen. Året därpå startade Volvo Penta tillverkning i Lexington, Tennessee, av bensinmotorer och Aquamaticdrev för den amerikanska marknaden. Fritidsbåtar är en folkrörelse i USA och landet blev en allt viktigare marknad för Volvo Penta. Ett viktigt steg togs 1994 när Volvo Penta lanserade den sk EFI-tekniken, elektronisk insprutning, för bensinmotorer blev Volvo Penta först i världen med att presentera ett system för elektronisk styrning och övervakning av dieselmotorer, Electronic Diesel Control. EDC väckte enorm uppmärksamhet i båtindustrin. Tekniken ersatte i ett enda slag en hundraårig tradition av mekanisk styrning. EDC blev starten på en teknisk revolution på sjön. Volvo Penta kunde dra fördel av den koncerngemensamma utvecklingen av elektroniska system i motorer och fordon. Ett intensivt utvecklingsarbete inleddes för att applicera den nya tekniken i marina miljöer. Den var en tid av utmaningar och nytänkande, och resultatet av ansträngningarna kom att bli synliga efter millenniumskiftet. I Asien växte Kinas ekonomi med svindlande hastighet. Volvo Penta bildade ett asiatiskt bolag för att ta tillvara affärsmöjligheterna i landet. I Wuxi utanför Shanghai etablerades en sammansättningsfabrik för industrimotorer, ett joint-venture med ett kinesiskt företag å r m e d V o lv o P e n ta

27 7.4GSI DP Volvo Penta har gått i bräschen för att lansera elektroniken i båtbranschen. De första stegen togs i mitten av 1990-talet med bland annat EFI-tekniken i bensinmotorer och EDC, Electronic Diesel Control, i dieselmotorer. KAD44 EDC Å r e n

28 Det tredje genombrottet Volvo Penta har inlett det nya millenniet med marinvärldens mest genomgripande produktförnyelse. I stor sett hela det gamla motorprogrammet har bytts ut. Elektroniken har på allvar gjort sitt intåg i marina världen. Ett helt nytt framdrivningssystem har introducerats. Resultatet har blivit motorer som är renare, enklare, snabbare och tystare kom den stora motornyheten på marinsidan lanseringen av D4 och D6 värdiga efterföljare till Staketmotorn. D4 och D6 tillverkas i fabriken i Vara och är specialutvecklade för att passa i båtar. Med toppmodern teknik och överlägsen prestanda har de snabbt blivit båtfolkets nya favoriter. Elektronikens intåg i marinbranschen fortsatte med Volvo Pentas nya elektroniska plattform, EVC (Electronic Vessel Control). Med denna som bas var Volvo Penta 2005 redo för att skriva nästa kapitel i båthistorien lanseringen av Volvo Penta IPS, Inboard Performance System. Med IPS tog Volvo Penta ett rejält tekniksprång och startade en ny epok. Ett av IPS:s kännetecken är propellrarna. De är vända framåt istället för bakåt, vilket ger bättre dragkraft. Och med styrbara drivenheter behövs inte längre något roder på båten. Med elektronikens hjälp var Volvo Penta först med att utveckla nästa sensation i marinvärlden: joysticken båtförarnas dröm. Med hjälp av joysticken är det plötsligt lättare att lägga till med båten än att parkera bilen. Ångesten i samband med tilläggningar är botad. Joysticken och IPS-systemet har blivit den stora utmanaren av traditionell drivning med raka axlar precis som det var tänkt. Volvo Penta fortsätter på den inslagna vägen och vidareutvecklar såväl å r m e d V o lv o P e n ta

29 Med framåtvända propellrar och styrbara drivenheter är IPS, Inboard Performance System, och joysticken de stora utmanarna till traditionell drivning med raka axlar. Volvo Penta har tagit ett rejält tekniksprång och startat en ny epok i båtbranschen. Å r e n

30 drivsystem som elektroniska applikationer. Hösten 2007 gjordes den första fyrmotorinstallationen av IPS i en och samma båt, en 75-fotare. Det öppnade en marknad för IPS som drivsystem i riktigt stora nöjesbåtar. Industrimotorerna som huvudsakligen tillverkas i Skövde har blivit en allt viktigare affär och står nu för en fjärdedel av Volvo Pentas totala försäljning. Försäljningen av industrimotorerna ger synergieffekter till Volvokoncernens övriga motorprogram och Volvo Penta bidrar därmed aktivt till koncernens fortsatta utveckling och kompetens. Volvo Penta passerade sex miljarder i försäljning vid millennieskiftet och lagom till 100-årsjubileet är omsättningen en bra bit över 10 miljarder kronor. Få kunde ana denna utveckling när Edvard Hubendick klev av tåget i Skövde och började utveckla den första motorn är Volvo Penta oomstridd marknadsledare å r m e d V o lv o P e n ta

31

32 Ref nr