Minnesanteckningar internat för processansvariga september 2015 TEMA: Hur ser omvärlden ut? Vilka resultat har vi uppnått?

Transkript

1 Närvarande: Markus Klinton Externa relationer, Örebro universitet Camilla Ulvmyr Externa relationer, Örebro universitet Kerstin Lillje Länsstyrelsen Örebro län Maria Svensson Hallberg Region Örebro län, Område Utbildning och arbetsmarknad Oskar Axelsson Handelskammaren Mälardalen Theresa André Arbetsgivarrepresentant, Örebro kommun Andreas Blom Teknikcollege Linda Carlsson Vård- och omsorgscollege Anette Granberg Utbildning och arbetsmarknad, Region Örebro län Camilla Tähtelä Utbildning och arbetsmarknad, Region Örebro län Carina Åberg ApeL Örebro. Minnesanteckningar internat för processansvariga september 2015 TEMA: Hur ser omvärlden ut? Vilka resultat har vi uppnått? DAG 1 16 september Välkommen och introduktion Anwar Jamil, ny områdeschef för utbildning och arbetsmarknad, Region Örebro län inledde internatet och presenterade området, utmaningar och kommande satsningar inför Inför revidering av den nuvarande regionala utvecklingsstrategi RUS är Kunskap och kompetens ett prioriterat område, detta var många rörande överens om när LOKA-dagarna genomfördes i slutet av augusti. Anwar visade också några exempel från matchningsindikatorerna. Indikatorerna är viktiga verktyg för att kunna diskutera utmaningar och möjligheter. Det är också ett underlag för att kunna skapa en förståelse och resultat. Det är viktigt för politiken. Bakgrund Anette gav en bakgrund till Kompetensplattformsuppdraget och handlingsplanen. Vi gick laget runt och alla processansvariga presenterade sin roll i uppdraget. Varför sitter vi här? Vad är syftet? Utgångspunkten för vårt gemensamma arbete är handlingsplanen för kompetensförsörjning i syfte att få till en bättre matchning mellan utbud och efterfrågan. Genom det har vi tagit ansvaret och kommit fram till åtgärder i en handlingsplan som vi tror på och som kan göra skillnad. Vi har också tagit på oss att driva dessa processer antingen som processansvariga eller som samhandlingsaktörer. Mötet inleddes med en genomgång av viktiga frågor att ta med sig under dagarna. Avsikten är att identifiera hindrande och främjande faktorer i genomförandet av handlingsplanen. Att tydliggöra vilka resultat och effekter de olika insatserna förväntas leda till samt på vilket sätt det bidrar till handlingsplanens resultat och effektmål. Och att förtydliga rollen för processansvariga och samhandlingsaktörer och vilket ansvar som förväntas ta.

2 Frågor som präglade internatet Hur går det? Vilka resultat har vi uppnått? Var pågår inom kompetensförsörjningsområdet som har bäring på vårt arbete? Vilka konsekvenser får det för vårt arbete? Omvärldsspan vad händer på olika nivåer med bäring på regionens kompetensförsörjning? Carina från Apel inledde med att berätta om utmaningen med utvecklingslogik kontra driftlogik och presenterade dagarnas upplägg och arbetsformer. Carina belyste också förhållningssätt till utveckling. Det är viktigt att se den röda tråden, d.v.s omvärlden påverkar oss, resultat ger nuläge, dialog pekar framåt. Sedan knyta ihop vad tar vi med i det fortsatta arbetet med handlingsplanen? Anette presenterade sedan sammanställningen av omvärldsspaningen. Se bilaga. Vad såg vi när vi gjorde detta? Sammanfattning? Klustrat till tre områden: Utbildning Sociala området Generellt övergripande. Konsekvenser - vad kan det betyda/betyder det? Diskussion kring omvärdsspaning Anwar: Betonar vikten av att vara ödmjuk gentemot kommunerna, vi finns till för dem inte dem för oss. Vi ska inte diktera villkoren, vi måste lyssna in. Maria Svensson Hallberg är kontaktperson gentemot myndigheten för yrkeshögskola. Citykademin, Örebro kommun, ger processtöd i skrivandet av YH-ansökningar. Kunskapen om YH (yrkeshögskola) är liten. Behöver sprida info! Remiss ute om hur YH (yrkeshögskolan) kan utvecklas. Markus Klinton: Örebro universitet är en statlig myndighet som SCB och Försäkringskassan. Viktigt att komma ihåg det! Universiteten samarbetar mkt mer än konkurrerar med varandra. Vi vill tydliggöra och fokusera kring universitets uppdraget, d.v.s. utbildning och forskning. Universitetet ska inte driva projekt som t.ex. syv-nätverk, utan det måste lokala aktörer göra. Universitetet kan gärna vara med i en sådan satsning men ska inte driva projektet. Däremot kan vi driva projekt som handlar om högre utbildning. Frågeställningar: Era reflektioner - vad betyder detta för vårt fortsatta arbete på regional nivå? Spontant - reflektion till sin egen process för åtgärderna i handlingsplanen. Sammanfattning av omvärldsspan Drunkning i alla olika utbildningsval - rörigt Genomföra en bättre kartläggning av utbildningsutbudet Bjuda in skolverket - identifiera särarterna - vad är typiskt? Olika uppdrag, svårt att samhandla. Regionen sammankallar. KC/LD beredskap - stärkt kompetens i regionen Skolchefer ingår i en tvärgrupp Nyttja ESF, fonder

3 Syv-uppdraget. Överblick över hur andra regioner arbetar Strategiska beslut lokalt/regionalt Brist på samordning - yh-utbildningar (pågår) platser nyttjas inte Upphandlingar är resurskrävande Oseriösa aktörer Arbetsmarknadens parter är inte på plats regionalt YH-campus byggs upp Universitetet - bidra med kompetens och kontakter Cityakademin - stöd i ansökan Informationsbrist - hur ska vi dela informationen? Vilka möjligheter finns - brist på kunskap om informationsdelning AF:s upphandlingar komplicerar Universitetets potential, nätverk med andra lärosäten Fokus på resultat Vad har vi uppnått i våra åtgärder och aktiviteter? Maria Svensson Hallberg: Förstudie om kommunal samverkan kring vuxenutbildningen är klar. Slutrapporten finns på kompetensplattformen.se. Regionen är samordnande men inte dragande - för ett vuxnätverk inom REKO (Regionalt kompetensforum). Det övergripande målet är ett livslångt lärande och att alla ska kunna komma vidare i skolsystemet. Nätverket har bildat arbetsgrupper, gemensamt har man bestämt att jobba med en gemensam webportal, SFI, validering, nya utbildningsmetoder och gemensam marknadsföring. Teresa André: Åtgärd inom strategisk kompetensförsörjning i Örebro kommun. Tagit fram ett metodstöd. Inom vård och omsorg pågår mycket kompetensutvecklingsinsatser utifrån hur det ser ut nu, men det saknas en långsiktighet. Lärarlegitimation är en annan het fråga. Vi håller på och kompetenskartlägger alla lärare och deras behörigheter. Vi behöver hitta forum o arenor för hur de ska arbeta internt och implementera detta arbete mot förvaltningschefer med flera. Det blir lätt att de i linjen vill att personalavdelningen ska komma ut och göra, arbeta fram handlingsplaner mm. Vi har inte implementerat detta i regionen. Det är svårt att nå ut i regionens nätverk för alla personachefer pga. att det brister i den strategiska diskussionen. Markus Klinton: Vi ansvara för fem aktiviteter i handlingsplanen. Skapa mötesplatser, skapa strategisk kompetensförsörjning på Universitetsnivå, skapa exjobb-studenter engageras i arbetsgivare, samverkansavtal, samverkan med Personalprogrammet, utveckla konceptet studentmedarbetare och implementera en av virtuell webportal. Campusmässan, byggt aktiviteter tillsammans med bemanningsföretagen, skriva cv osv. Tror det funnits dagar för t.ex. sjuksköterskor. Gjort mkt saker, självkritiska till om de levererat rätt saker. Lär sig hur de ska arbeta mer strategiskt. Personalprogrammet jobbar mkt själva med detta, finns praktik. Väldigt sociologitungt, behöver mer arbetsrätt, ledarskap och coaching. Oru careergate webportal är skapad. Får inte slå sig till ro, kommer nya studenter hela tiden. Studentmedarbetare, hitta bra extrajobb under studietiden som ligger nära deras utbildning. Örebro kommun har kört detta en aktivitet inom kompetensstrategin. När Örebro kommun

4 följt upp dem så är de jättenöjda. Kommunen testade yrkesgrupper inom udda områden, t.ex. använd en jurist i skolan. SKL har tagit fram kollektivavtal för studentmedarbetare. Carina: Ett tips, man kan till exempel studenter som skriver sin c-uppsats inom genus. Oskar Axelsson: Projektet AMK ska ut till elever och alla syvare i Örebro län. Frågor som kommer upp är bland annat: Ska inte syv göra detta? Det är en befogad fråga. Förutom elever ska projektet också träffa arbetsgivare. Degerfors, Hallsberg och Kumla kommun är kommuner som i dagsläget inte är med i projektet. Det pågår intensivt arbete för att implementera konceptet varför det är viktigt med uppföljning. Det skulle kunna vara ett exjobb för en student eller ett projekt med medel från Skolverket. I Västerås har de tagit fram en riktad lektion inom vård och omsorg och en inom Teknik. Kan eventuellt bli aktuellt för Örebro län. Teresa André: Vård och omsorgsmedarbetarna i Örebro kommun har höga siffror på yrkesstolthet i medarbetarundersökningar. Dialogforum vi blickar framåt Reflektioner/slutsatser för uppnådda resultat - vad betyder detta för vårt fortsatta arbete med handlingsplanen? Reflektioner Bli bättre på att hitta och arbeta med samhandlingsaktörer Bättre informationsspridning Arbetsgivarperspektivet - Hur kan vi använda dem som påtryckningsmedel? Flera "uppspel" som rör fortsatt utveckling. Hur får vi kraft att ta vidare i samhandling? Behov av att följa upp och mäta resultat i processerna? Intressant att fler ifrågasätter det strategiska arbetet. Att visa på resultat är jätteviktigt för det fortsatta arbetet. NÖDVÄNDIGT! Ge bränsle till arbetet utåt - konkretion! Anwar visade några bra bilder (matchningsindikatorerna) som är användbara. Vi pratar väldigt mycket om det "hårda": mål, planer och strategier medan det "mjuka" förblir osynligt: bemötande, "huret", pedagogiken, motivationsarbete m.m. Båda är viktiga! Info som leder till ny kunskap och idéer om ev. samarbeten Vikten av att ju mer transparenta vi är desto större tillit = desto mer kan vi åstadkomma Vi gör saker, det går framåt i handlingsplanen även om det går långsamt Vi finns med i andras aktiviteter TAM - AMK - student etc. Känner energi i att ta arbetet vidare i åtgärden enl. plan Workshops - tydliggöra aktiviteter Vikten av att fördjupa kunskapen om varandras roller och uppdrag Balansgång mellan att lyssna på varandras åtgärder kontra att jobba i workshopsform. Komma vidare till konkret handling Kul med alla kopplingar till alla åtgärder i handlingsplanen Vi har uppnått mycket i våra gemensamma åtgärder Bra arbetsklimat Bra engagemang och delaktighet Vi kommer aldrig att bli klara, vi lämnar dock hela tiden ett resultat för att kunna uppnå ett högre resultat = vi jobbar i processer och förhoppningsvis samma målbild Parkerade frågor inför dag 2: Kommunens kapacitet

5 Universitetet som partner Ytt. i regional kompetensförsörjning Involvera "görarna" i förändelsearbetet (styra resurser dit) Hur strategiska är aktiviteterna DAG 2 17 september Fokus på resultat Vad har vi uppnått i våra åtgärder och aktiviteter? Anette Granberg: Drop-outs är avslutad och förstudien kring studieavhoppen är färdig. Ett projekt är riggat #jagmed och en projektledare är tillsatt. Åtgärden att följa upp hur skolorna arbetar med entreprenörskap. Det pågår ett arbete men det finns inga konkreta resultat i dagsläget. Interna samtal med näringslivsutveckling har genomförts. Utifrån deras perspektiv ligger fokus på att hitta ett bättre samarbete med UF(ung företagsamhet). I första hand kommer ett projekt att riggas som har till syfte att få fler elever intresserade av UF. Inom ramen för Teknikcollege arbete kommer de att jobba mer med UF (ung företagsamhet). Det pågår en kartläggning av studie- och yrkesvägledning i regionen. En enkät har skickats ut till alla studie- och yrkesvägledare, rektorer, lärare, och elever i åk 5, åk 8 och åk 2 på gymnasiet. Presentation och workshop kring det fortsatta arbetet kommer att äga rum den 10:e november. Enkäten har haft problem med att få in svar från alla målgrupper. Studie- och yrkesvägledare har bra svarsfrekvens medan andra målgrupper har haft ett stort bortfall. Karläggningen belyser utmaningar, förbättringsområden samt lyfter goda exempel hur man jobbar med studie- och yrkesvägledning. Skola Arbetsliv är en satsning för att ta fram verktyg för studie- och yrkesvägledning. Satsningen innehåller utbildningsdagar och handledarstöd. Utbildningsdagarna kommer att genomföras den 26/10 i Askersund och den 3/ Detta sker i samarbete med Skolverket, Arbetsförmedlingen, Mälardalens högskola och Region Örebro län. Andreas Blom: Utveckla arbetet med strategisk kompetensförsörjning inom området industri/teknik. Det har pågått ett arbete med att kartlägga och identifiera Teknikcollege framtida utveckling och roll. Det finns många bristområden men det finns även saker som har fungerat bra. Det pågår ett arbete med att ta fram en återcertifieringsansökan för Teknikcollege. Ansökan kommer att skickas in Vissa åtgärder är löpande medan andra punkter avslutas efter en viss tid. Det finns många aktörer och områden att arbeta mot. Det är inte bara en gymnasiefråga. Det regionala perspektivet genomsyrar hela ansökan och ska prägla alla nivåer. Inte bara vart utbildningar och jobb finns i regionen. Det ska knyta an till vuxenutbildningen och Gysam. Hur kan vi få in fler arbetsgivarna i detta arbete som kan vara ett stöd och ett påtryckningsmedel? Arbetsgivarna är väldigt på och de måste lägga ett stort fokus på rätt kompetens och är inte speciellt intresserade av vilken skola som erbjuder respektive utbildning. Linda Carlsson: Att utveckla modeller för personalförsörjning har resulterat i en kartläggning som visade på hur det ser ut i arbetslivet nu och framåt. Den rapporten finns på kompetensplattform.se. Rapporten har bekräftat det man redan hört om vilka behov man ser framöver. Modellen ska kunna

6 utvecklas och användas. Bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. För att bryta ner denna har jag samarbetat med Länsstyrelsen och Kompetensplattformen för att kunna ta in Apel som konsult och genomföra två utbildningsdagar. Arbetet inleddes med en enkät för att ta reda på behov. Regional styrgrupp deltog i dessa utbildningsdagar. Alla aktörer var därmed representerade. Och nu är frågan - hur går vi vidare med jämställdhetsarbetet? Vård- och omsorgscollege och Teknikcollege jobbar båda med frågan men på lite olika sätt. Teknikcollege arbetar mer utifrån mätetal. Lindas fokus ligger mycket på att förankra frågorna och lägga tyngd på hur man hanterar t.ex. bilder och språkbruk. Något som lätt missas och som inte pratas så mycket om är att män vantrivs inom vård- och omsorgsyrken. Det finns en kvinnodominerad kultur och en jargong som det inte så oftast pratas om. Kerstin Lillje: Länsstyrelsen har arbetat med projektet JämFÖR och jämställdhet i arbetslivet. Arbetsmiljön och löneskillnader är stora problem för en jämställd arbetsmarknad. Rapporten "Hela lönen, hela tiden" finns att läsa på regeringen.se för Jämställdhet i arbetslivet. Jämnställdhetsutredningen visar hur man har jobbat med jämnställdhet och hur utvecklingen sett ut de senaste 10 åren. Den rapporten kommer att släppas i oktober. På regeringen.se finns även flera rapporter inom området. Länsstyrelsen försöker påverka rapporteringen kring detta i regionen genom de kanaler som redan finns i syfte att få uppmärksamhet och för att ge information, och för att kunna utvärdera arbetet. Den 13/10 arrangeras en konferens Maskulinitet i förändring med fokus på föräldraskap, se mer på kompetensplattform.se Inför revideringen av RUP (regionalt utvecklingsprogram) kommer Länsstyrelsen coacha insatsledarna i skrivandet. Region Värmland och Länsstyrelsen samarbetar och skapar filmer kring jämställdhet. mucf.se (myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) har även filmer där unga i skolan intervjuas kring att vara tjej/kille i skolan idag. Verktygen för att arbeta med jämställdhet finns, det är bara direktiven som saknas. Maria Svensson Hallberg: Validering på nationell nivå. Vi måste arbeta mer med validering men fråga är hur. Rapport kring detta har skrivits och lämnats in innan sommaren och förra torsdagen gick regeringen ut med förändringar i valideringsarbetet. Socialstyrelsen har en viktig roll i detta. Detta är uppmärksammats på kompetensplattform.se med en länk som hänvisar till insatserna. Validering light - finns det något att validera utifrån yrkeskunskap eller utbildning så ska det göras. Eldsjälar har byggt upp ett arbete för detta och det lever kvar på vägledningscentret i Örebro. Rent praktiskt går frågorna via studie- och yrkesvägledning och sedan vidare till utbildningsanordnare. Det är svårt att driva valideringsfrågan på en regional nivå när man inte vet vem som äger frågorna. Region Dalarna har ett projekt kring detta och beräknas avslutas i oktober Åtgärden att utarbeta en plan för gruv- och mineralnäringens långsiktiga kompetensbehov sker i samverkan mellan 4 andra regioner. Det är också dessa regioner som fått uppdraget från regeringen. Prognosen visade att det skulle behövas tillsättas 5000 fram till 2010, d.v.s. i samma veva som regionerna fick uppdraget. I nuläget ser det inte ut så. Mycket arbete sker ändå över länsgränserna. Näringen ser väldigt olika ut beroende på vart i landet man är. Gruvtäkter är en del o detta arbete där vi kan arbeta med frågorna och hitta samverkansformer. Dalarna har etablerat Gruvorten som kan fungera som ett nav för yh-utbildningar. Problemet är dock att gruvbranschen inte är lika aktuell som tidigare varför många praktikplatser har försvunnit. Yh-utbildningar har utifrån vår spaning riktat in sig mer mot täktbranschen. Vi ska förespråka Hedemoras Gruvort. Planen ska vara klar och återrapporterad maj 2016.

7 Fortsätta processen utifrån resultatet av förstudien för service och besöksnäringscollege. Maria Svensson Hallberg och Richard Vappelin reder i BROs roll i detta och vad man kan göra. Vart det ska ligga är oklart, om det är BRO eller annan aktör. BRO har inte ekonomin för det utan behöver isf söka pengar för detta. Anette Granberg: utveckla programråd, utveckla regional samverkan inom gymnasiesamverkan (GySam) och förstudie för samordning praktikplatser. GySam är ett övergripande paraply för detta. I första hand handlar det om gemensam antagning, information och kommunikation, alla ska ha tillgång till gymnasieskolornas utbud och att utbudet ska matcha den regionala efterfrågan. Prio ett är den gemensamma antagningen. Studie- och yrkesvägledning, programråd, praktikplatser är utvecklingsområden under paraplyet. En handlingsplan är framtagen och reviderad i våras Detta är något som prioriteras i regionens rekryteringar och det är klargjort att de nya tjänsterna kommer arbeta med dessa frågor och handlingsplanens arbete. Vart har man identifierat bristerna som leder till utveckling av programråd? Teknikcollege och Vårdoch omsorgscollege är viktiga i detta arbete för en bra samverkan och utveckling av programråden. Dialogforum vi blickar framåt Reflektioner/slutsatser för uppnådda resultat - vad betyder detta för vårt fortsatta arbete med handlingsplanen? Reflektioner Springer på samma saker Enormt tryck på studie- och yrkesvägledning. De ska göra allt och lite till. Det finns många beröringspunkter i handlingsplanens åtgärder. Det ger energi att inse vilka man behöver samarbete med. Vi fastnar/grottar ned oss t.ex. studie- och yrkesvägledningsfrågan. Vad gör vi med det? Hur går vi vidare mer konkret? Vad kan vi bocka av? Hur går vi vidare? Hur mäter vi detta? Vem finns vi till för? Hur mäter vi det vi gör så det kommer medborgarna till nytta. Mer fokus på samhandling mellan aktörerna sinsemellan i rummet. Använda våra träffar för att hitta de vi behöver arbeta tillsammans med och föra arbetet vidare. Arbeta mer praktiskt på träffarna. Vad har vi rådighet över? Vilka mandat har vi? Mer konstaterande av konkreta aktiviteter och vad vi gör och arbeta mer än rapportera. Bra att lyfta fram det görs. Ibland frustration, vi måste förhålla oss till de olika nivåerna. Tydlighet i planen. Vi behöver inte prata om 22 åtgärder längre utan det är färre. Svårt att faktiskt fånga konkreta resultaten. Behov av att informera, diskutera och förstå. Uppsamling inför fortsatt arbete Vi återkopplade till den omvärldsspaningen som vi tidigare hade genomfört och resultaten av dialogforum. Vi ställde oss följande frågor:

8 Vilka konsekvenser får det på arbetet? Och vad innebär detta? Vad motiverar framtida insatser? Vad är viktigast att ta tag i? Uppgifter för oss i det fortsatta arbetet - Handlingsplanens resultatmål Vad återstår? Rita kartan för att bilda/klustra område/grupp. Tillit i görandet och till varandra. Våga prata om allt, våra roller och ansvar och olika uppdrag. Om vi hade mer förståelse för varandra så skulle man kunna bli mer sammasvetsade och kunna skapa andra samverkansformer men det skulle också kräva andra träffar. Vårt pedagogiska ansvar att kommunicera till beslutsfattare och de som äger frågan. Det är ett ständigt utvecklingsarbete. Vi pratar för lite om "huret" och motstånden vi möter. Det är lätt att besluta och svårare och implementera. Mer fokus på tillit, bemötande, ledarskapet - hur håller man i och ut. Avstämningsrapport och avrapportera till politiker och lyfta deras kompetens kring det vi behöver lyfta och som vi inte kan påverka men motgångar som vi möter. Förmedla - hinder, synliggöra problem - dialog - visa allt som sker Synliggörande av utbildningssystemet - bjuda in skolverket. Vad behöver vi veta och vem kan svara på detta? Hur mätbara är resultaten? Hur mäter vi framgång och mål när aktiviteten inte är lika konkret med definierbara mätbara mål? Tydligt mätbara mål och resultat. Vara öppna för nya frågor som dyker upp och berör de i Kompetenskansliet och hur ska de hanteras? Detta tar vi med oss i det fortsatta arbetet med handlingsplanen. Ett arbete återstår med att tydliggöra punkterna och vem som ansvarar. Kompetensplattfrom.se blir den naturliga plattfromen för diskussion och utveckling av uppgifterna. Frågor eller synpunkter angående minnesanteckningarna besvaras av Anette Granberg, , anette.granberg@regionorebrolan.se