Framtagning av ICC-profil för VTAB Backa

Transkript

1 Framtagning av ICC-profil för VTAB Backa The production of an ICC-profile for VTAB Backa Katarina Amnéus 2003 EXAMENSARBETE Nr: E 2637 GT

2 EXAMENSARBETE, C-nivå Grafisk Teknik Program, 120p Namn Katarina Amnéus Företag Västsvenskt Tidningstryckeri AB Backa (VTAB Backa) Titel Reg nr E 2637 GT Månad/År 5-03 Examinator Emmi Enoksson Omfattning 10 poäng Handledare vid företaget/institutionen Bengt Larsson Nyckelord ICC-profil, VTAB, färgstyrning, kalibrering, karaktärisering, akromatik, CTP, densitet, punktförstoring, gråbalans, trappning Sammanfattning Följande examensarbete behandlar hur en ICC-profil skapas, detta i form av ett praktiskt arbete där ICC-profiler skapats för Västsvenskt Tidningstryckeri AB Backa (VTAB Backa). Företaget har tidigare använt en egen profil som de inte var riktigt nöjda med och började därför tidigare i år att använda TidningsUtgivarnas (TU) standardprofil, men önskade ett komplement till denna i form av en profil baserad på enbart deras egna tryckpressar. Skapandet av de nya profilerna baserades på de separationsinställningar som TidningsUtgivarna tillhandahåller samt den information som fanns i den nuvarande profilen. Två grundprofiler skapades som sedan editerades för att uppnå ett bättre resultat. Den tryckning som genomfördes med de editerade profilerna visar att ju färre justeringar som görs i efterhand, desto bättre. Det visade sig att TidningsUtgivarnas profil bränner ut i de ljusaste partierna medan de nya profilerna gör bilderna något mörkare. VTAB Backa har efter detta examensarbetes slut valt att genomföra fler tryckningar med de nyskapade profilerna innan de gör sitt val Borlänge Röda vägen 3 Telefon: Telefax: URL:

3 DEGREE PROJECT Graphic Arts Technology Programme Graphic Art Technology, 120p Names Katarina Amnéus Company/Department Västsvenskt Tidningstryckeri AB Backa (VTAB Backa) Title The production of an ICC-profile for VTAB Backa Reg number E 2637 GT Year-Month-Day Examiner Emmi Enoksson Exents 15 ECTS Supervisor at the Company/Department Bengt Larsson Keywords ICC-profile, VTAB, kalibrating, CTP, density, trapping, gray balance Summary The following degree project deals with the production of an ICC-profile, this in the form of producing ICC-profiles for VTAB Backa. The company previously had their own profile but they weren t satisfied, so earlier this year they started using the TU standard profile, but they also wanted a complement to this in form of a profile created for solely their printing press. The separation settings used when creating the new profiles were based on information from TU and their profile. Two basic profiles were created and then edited to obtain a better result. The test printings made with the edited profiles showed that the less adjustments that are made, the better. It was also discovered that the TU standard profile eliminates the highlight tones whiles the new profiles are somewhat darker. VTAB Backa has at the end of this degree project desided to conduct more test printings before making their decision Borlänge Röda vägen 3 Telefon: Telefax: URL:

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Mål Metod Avgränsningar Tidplan Teknisk sammanställning 9 2 Teori Färgstyrning CMS - Color Management System Programvaror och testkartor Mätutrustning Applikationsprogram Enhetsoberoende färgrymd Färghanteringsmodul ICC-profiler Kalibrering Karaktärisering Akromatik GCR UCR CTP Densitet Punktförstoring Gråbalans Trappning Varför använda ICC-profil? 16 3 Företaget VTAB - Västsvenskt Tidningstryckeri AB 17 4

5 4 Genomförande Förberedelser inför skapandet av profil Tryckning inför skapandet av profil (Testtryckning 1) Uppmätning av IT8-karta Nuvarande profil De nya profilerna Skapandet av nya profiler Mätningar för kontroll av skapad profil Kontroll av gråskaleteststripp Visuell bedömning på bildskärm Tryckning med nyskapade profiler (Testtryckning 2) Visuell bedömning Uppmätning av arken Fel vid applicering av profiler Editerade profiler Editering av nyskapade profiler Tryckning med editerade profiler (Testtryckning 3) Visuell bedömning Uppmätning av arken Utvärdering av ICC-profiler 25 5 Slutsats 26 6 Diskussion 28 7 Referenser 29 Bilaga A (1) Tryckform 1, sida A1 Bilaga B (2) Tryckförhållanden, sida B1 Bilaga C (3) Uppmätning av IT8-karta, sida C1 Bilaga D (4) Sammanslagning av textfiler, sida D1 5

6 Bilaga E (5) Skapande av ICC-profil, sida E1-E2 Bilaga F (6) Mätresultat från gråskaleteststripp, sida F1-F3 Bilaga G (7) Kalibrering av bildskärm, sida G1 Bilaga H (8) Testform 2, höger, sida H1 Testform 2, vänster, sida H2 Bilaga I (9) Uppmätning av Testtryckning 2 Optisk punktförstoring och kontrast, sida I1 Trappning, sida I2 Bilaga J (10) Inställningar vid editering av ICC-profiler, sida J1 Bilaga K (11) Testform 3, höger, sida K1 Testform 3, vänster, sida K2 Bilaga L (12) Uppmätning av Testtryckning 3 Optisk punktförstoring och kontrast, sida L1 Trappning, sida L2 Bilaga M (13) Tryckark från Testtryckning 2, sida M1 Bilaga N (14) Tryckark från Testtryckning 3, sida N1 6

7 Förord Denna rapport är ett examensarbete i utfört vid. Examensarbetet på 10 poäng utgör avslutningen på en treårig utbildning inom grafisk teknik med inriktningen tryckteknik. Vi vill tacka vår uppdragsgivare, Västsvenskt Tidningstryckeri AB Backa, för chansen att visa våra kunskaper i form av detta examensarbete. Vi vill tacka dem för deras tid, resurser och engagemang, speciellt vår handledare Bengt Larsson. Vi vill även rikta ett varmt tack till Per Aviander och Rolf Hansson vid Grafisk Assistans, för vägledning och goda råd. Slutligen vill vi även tacka de goa gubbarna på VTAB Backas reproavdelning för deras alltid lika varma välkomnande. Göteborg, 19 maj 2003 Katarina Amnéus och 7

8 1 Inledning 1.1 Bakgrund Grunden till examensarbetet hos Västsvenskt Tidningstryckeri AB Backa (VTAB Backa) är att företaget vill förbättra sin tryckkvalitet. Företaget har tidigare använt en egen profil som det inte var riktigt nöjda med och började därför tidigare i år att använda TidningsUtgivarnas (TU) standardprofil som är baserad på ett flertal olika tidningstryckerier, varav en är VTAB Backa, och deras pressar. Profilen är även skapad för både CTP (Computer to Plate) och film-till-plåt framställning. VTAB Backa anser att företaget idag är i behov av en ICC-profil anpassad för enbart sina tryckpressar i förhoppning att det ska öka tryckkvaliteten. 1.2 Syfte Syftet med examensarbetet är att göra en fördjupning i hur ICC-profiler skapas. Examensarbetet ska resultera i en profil anpassad för VTAB Backas tryckpressar och dess förhållanden. 1.3 Mål Målet med examensarbetet är att den nyskapade ICC-profilen ska ge ett bättre tryckresultat än tidigare profil och tillämpas av VTAB Backa. 1.4 Metod Examensarbetet kommer att utföras hos VTAB Backa där tre testtryckningar som sedan visuellt utvärderas kommer att ske. Mätningar av IT8- kartor, skapande av ICC-profil samt eventuella justeringar kommer att ske vid i Borlänge där lämplig utrustning finns. Utgångsläget för fördjupningen är litteraturstudier, Internet samt en studie av den tidigare profilen. Inställningar vid framtagning av ICC-profilen kommer att ske utifrån rekommendationer från TidningsUtgivarna då det är dessa som VTAB Backa följer. 1.5 Avgränsningar ICC-profilen kommer enbart att anpassas för VTAB Backas Koenig & Bauer Commander 70 pressar och deras förhållanden. Detta innebär en rastertäthet på 85 lpi och ett obestruket papper (SCA - Svenska Cellulosa Aktiebolaget) med ytvikter på g/m Tidplan För att få en överblick över arbetet och för att säkerställa att examensarbetet kommer att slutföras inom givna tidsramar har följande tidplan sats upp. v 14 Inledande möte med handledare Bengt Larsson vid Västsvenskt Tidningstryckeri AB Backa, genomgång av tidigare ICC-profil samt litteraturstudier. 8

9 v 15 v 16 v 17 v 18 v 19 v v 22 v 23 Testtryckning samt resa till för uppmätningar av tryck. Framställning av ICC-profil. Testryckning 2 med skapad ICC-profil samt utvärdering av tryck. Eventuella korrigeringar av skapad ICC-profil Eventuell testryckning 3 samt utvärdering av tryck. Färdigställande av rapport samt godkännande av kontaktperson. Inlämning av rapport till, Borlänge. Redovisning av examensarbete. Inga möten tillsammans med handledaren är inbokade utan samtal kommer att ske kontinuerligt under arbetets gång. 1.7 Teknisk sammanställning Programvaror Adobe Photoshop 5.0 (VTAB Backa) Adobe Photoshop 6.0 () Adobe Illustrator 9.1 QuarkXPress 3.31 (VTAB Backa) QuarkXPress 4.11 () ProfileMakerPro 4.1 ProfileEditor 4.1 MeasureTool 4.1 OptiCal Utrustning Densitometer Techkon R410e Mätbord Spectroscan, GretagMacbeth Mäthuvud Spectrolino, GretagMacbeth TryckpressKBA, Koenig & Bauer Commander 70 Plåt Agfa 91A Gummiduk Agfa Royal Web Färg Cotes/Lorilleux Papper SCA, Svenska Cellulosa Aktiebolaget, 45 g/m 2 9

10 2 Teori Det krävs en viss kunskap för att skapa ICC-profiler. Det är viktigt att se till att de parametrar som ingår och påverkar slutresultatet är optimala. Mätutrustningen måste kalibreras och tryckpressen karaktäriseras. Det är även viktigt att de personer som arbetar inom produktionsflödet är insatta i vad färgstyrning innebär och vad som krävs för att få det optimala tryckresultatet. Nedan ges en kortfattad beskrivning av några av de begreppen som ingår i färgstyrningsprocessen samt några trycktekniska begrepp som kan påverka slutresultatet. 2.1 Färgstyrning CMS Color Management System För att få en jämn färgåtergivning och förutsägbarhet genom hela den grafiska produktionen används färghanteringssystemet CMS (Color Management System). Syftet med att arbeta med detta system är att förhindra färger från att ändras då de går genom produktionskedjans olika färgsystem. Två av de vanligaste färgsystemen i den grafiska branschen idag är RBG och CMYK. RGB (Röd, Grön, Blå) är ett additivt kulörsystem där färgerna adderas för att skapa olika färgnyanser. CMYK (Cyan, Magenta, Gul, Svart) är ett subtraktivt kulörsystem där kulörer subtraheras/filtreras från den infallande vita ljuset, som innehåller hela spektrumet av färger. Röd Gul Grön Cyan Blå Magenta Magenta Cyan Grön Röd Blå Gul Figur 2.1. Det additiva kulörsystemet Figur 2.2. Det subtraktiva kulörsystemet Problem kan uppstå vid konverteringar mellan dessa två färgrymder på grund av att RGB-rymden är större än CMYK-rymden. Detta innebär att den förstnämnda kan återge fler färger än den senare. Skärmar och inenheter, så som digitalkameror och skannrar, använder sig av RBG-färgrymden medan utenheter, så som skrivare och tryckpressar, använder CMYK-färgrymden. En jämförelse mellan en bild på skärm och en likadan bild i tryck kan enkelt illustrera hur olika stora dessa färgrymder är. CMS består av programvara för ICC-profilering, testkartor, mätutrustning, applikationsprogram för färghantering, enhetsoberoende färgrymd, färghanteringsmodul samt ICC-profiler för de olika enheterna. Nedan följer en kort genomgång av dessa delar. 10

11 Programvaror och testkartor Det finns en mängd olika leverantörer av programvaror för skapande av ICC-profiler. Exempel på dessa är GretagMacbeths ProfileMaker, Fujis ColourKit ProfileMaker, Heidelbergs PrintOpen samt Agfas ColorTune. Vid köp av dessa ingår även olika testkartor skapade för olika typer av enhetsklasser, så som skannrar, skrivare och tryckpressar. Det finns olika standarder för utformningen av testkartor och de flesta ICCprofileringsprogram stödjer dessa, men leverantörerna tillhandahåller även egna testkartor. Testkartor är utrustade med små färgrutor som vid inläsning ligger som grund för ICC-profilens färgrymd. Figur 2.3. Testkarta IT8.7/ Mätutrustning Ett tillförlitligt färghanteringssystem bygger på en förmåga att förutse hur färger beter sig i tryckprocessen och hur det färdiga tryckresultatet blir. Genom noggranna färgmätningar med densitometer och spektrofotometer kan detta uppnås. En densitometer mäter densitet vilket motsvarar en ytas förmåga att absorbera ljus. Ju högre densiteten är desto mer ljus absorberas. Det finns två olika varianter av densitometer, påsikts- och genomsiktsdensitometer. Påsiktsdensitometern mäter den mängd ljus som reflekteras från en yta medan genomsiktsdensitometern mäter den mängd ljus som passerar igenom ett transparent material. Densitometern kan även användas till att mäta gråtoner och punktförstoring. En spektrofotometer mäter den spektrala intensitetsfördelningen, inom det synliga spektrumet, genom att belysa färgprovet med ljus från en särskild punkt i spektrumet. Mätningen resulterar i en spektralkurva som anger hur mycket ljus som reflekteras eller transmitteras av färgprovet, jämfört med mängden infallande ljus för varje våglängd. 11

12 Applikationsprogram För att kunna applicera en ICC-profil på en önskad bild krävs ett applikationsprogram. En typ av applikationsprogram är ColorSync. Appel har valt att bygga in detta system i sina datorers operativsystem (MacOS). Genom detta applikationsprogram kan alla program och enheter, som arbetar med färghantering kommunicera med varandra och därmed göra konvertering på samma sätt Enhetsoberoende färgrymd Profile Connection Space (PCS) är en enhetsoberoende färgrymd som behövs för att kunna konvertera färger mellan olika enheters färgrymder. PCS-färgrymden representeras av antigen CIELab eller CIE XYZ och skapas först då enhetskalibrering, karaktärisering och färgomvandlingar är färdiga. CIE, Commission International de l Eclariage, även kallad den Internationella belysningskommissionen har sedan starten 1931 arbetat fram den oberoende färgstandarden som används idag. Standarden utgår från att ett objekts färgintryck bestäms av tre faktorer: ljusets färgegenskaper, det belysta objektets färgegenskaper och betraktarens färguppfattning. CIELab, som är en utveckling av CIE XYZ, är idag det vanligaste färgsystemet och är anpassad både till ögats uppfattning av kulörer och kulörernas fysikaliska angivelse a L +b -b +a 0 Figur 2.4. CIELab-rymden Tack vare att enhetsberoende färgrymder från olika enheter kan omvandlas till en oberoende färgrymd är det enklare att kombinera utrustning från olika leverantörer till ett system och bevara färgspecifikationerna. (Johansson, 2002, s. 24) Färghanteringsmodul Color Management Module (CMM) sköter färgomvandlingarna mellan olika färgrymder. När färg från ett visst färgomfång ska reproduceras av en enhet med ett annat färgomfång använder färghanteringsmodulen enheternas ICC-profiler för att optimera och anpassa färger mellan dessa enheter. Färger som befinner sig utanför färgrymden konverteras alltså till färger som kan reproduceras av målenheten. 12

13 ICC-profiler ICC står för The International Color Consortium som är en organisation bestående av ledande mjuk- och hårdvarutillverkare i den grafiska branschen. Då organisationen grundades 1993 var målet att ta fram en standard för hur färger ska beskrivas och konverteras mellan olika färgrymder och system. Standarden ska fungera som ett tillförlitligt färghanteringsverktyg som kan användas inom alla kommunikationsmedier och vara plattformsoberoende. ( 2003) En ICC-profil innehåller information om enhetens färgrymd, egenskaper och brister. Vid skapandet av en profil jämförs kulörvärden från enheten med referensvärden över hur kulörvärdena bör vara. Eftersom en testkarta inte innehåller alla de färgnyanser som är möjliga att trycka räknar färghanteringsmodulen (CMM) fram dessa genom interpolation. Vid interpolation räknas ett färgvärde fram med hjälp av två eller flera närliggande referensfärger. Det finns två varianter av ICC-profiler, egenskapande och generella. De generella profilerna är baserade på ett medelvärde från ett antal olika enheter och är inte representativa för den specifika enheten som profilen ska appliceras på. Finns höga krav på färgöverensstämmelse och kvalitet bör profilen skapas för den specifika enheten, egenskapad profil, detta för att säkerställa att den profil som används kompenserar för enhetens avvikelser. 2.2 Kalibrering För att alla enheter i produktionskedjan ska visa ett korrekt färgomfång, måste de kalibreras. Kalibrering innebär att ställa in alla enheter till ett utgångsläge, där färgkaraktäristiken är känd. Detta betyder att utrustningen ställs in mot givna riktvärden. Hur kalibreringen görs skiljer sig från enhet till enhet. (Johannson; Lundberg; Ryberg, 1998, s. 45) 2.3 Karaktärisering Karaktärisering av en enhet innebär att dess färgomfång beskrivs genom att förhållandet mellan enhetens egna färgrymd och den enhetsoberoende färgrymden definieras. Definieringen sker genom en kontroll av hur enheten återger färgerna i en testkarta i förhållande till hur de egentligen ska se ut, det vill säga färgvärdena angivna i en enhetsoberoende färgrymd. Med hjälp av detta fås information om hur en färg måste kompenseras för att ge rätt färg. (Grafisk Assistans, 2002, Färgstyrningsguide s. 18) 13

14 2.4 Akromatik I teorin är det möjligt att trycka med en total färgmängd på 400 procent, det vill säga 100 procent vardera av de fyra CMYK-färgerna, men på grund av den långa torktiden och risken för smetning är detta dock svårt att genomföra i praktiken. Genom GCR och UCR kan den totala färgmängden minskas utan att förändra färgens utseende och minska risken för smetning. (Johannson; Lundberg; Ryberg, 1998, s. 80) GCR GCR, Grey Component Replacement, är en speciell separationsmetod som innebär att i digitala bilder ersätts lika mängd av kulörfärger, färgernas gemensamma gråkomponent, med svart. Det finns vanligtvis fyra olika grader av GCR att välja mellan. Vilken som väljs beror på hur mycket av den gemensamma gråkomponent som ska ersättas med svart. Valet baseras på papperskvaliteten och dess ytråhet. Ju högre ytråhet papperet har desto starkare GCR bör väljas, vid tidningstryck bör alltså maximal GCR väljas. Effekten av en för stark GCR kan göra att de finstämda tonerna i bildens ljusa partier kan bli för hårda och svärtan för svag i skuggpartierna. ( 2003) UCR UCR, Under Color Removal, är en separationsmetod som innebär en reduktion av de kulörta tryckfärgerna i en bilds neutrala skuggpartier. Denna metod är fördelaktigt på bestruket-, glättat- och konsttryckpapper eftersom den tillåter kulörfärgerna att ge maximala värden och mjuk täckning i bildens kulörton. ( 2003) 2.5 CTP CTP, Computer-To-Plate, innebär att det digitala originalet exponeras direkt på plåten i en plåtsättare istället för att först exponeras på film. En plåtsättare har precis som en fotosättare en laser som belysningskälla, som bränner in rasterpunkterna på plåten. Fördelar med CTP jämfört med traditionell produktion är den minskade materialförbrukningen då ingen film eller några filmframkallningskemikalier behövs, som i sin tur leder till ett snabbare arbetsförlopp och mindre bemanning. CTP-tekniken ger även en bra registerhållning och minskar risken för misspass då lasern bränner direkt på plåten. Tekniken ger även en högre kvalitet då punktförstoringen från filmen uteblir vilket leder till en minskning av den totala punktförstoringen. Minskningen i punktförstoringen har lett till att många tryckerier har kunnat öka sin rastertäthet. 14

15 2.6 Densitet Densitet är ett mått på hur mycket färg som tryckts på ett papper och mäts med en densitometer på mätstrippens fulltonsfält. En låg densitet ger trycket ett matt utseende och en för hög densitet innebär att de mörka tonerna kan slå igen. Den höga densiteten ger en högre punktförstoring och kan leda till smetning. (Johannson; Lundberg; Ryberg, 1998, s. 210) Densitet används till att fastställa densitetsstandard vid tryckstart, för att få en jämn densitet tvärs tryckarket och för att kontrollera densitetens jämnhet genom hela upplagan. (Grafisk Assistans, 2002, Densitometri s. 10) Referensvärden för densitet K C M Y Arkoffset , lpi Rulloffset lpi Dagspress lpi 2.7 Punktförstoring Punktförstoring är ett mått på rasterpunktens storleksförändring från film till färdigt tryck, eller vid CTP, dess storleksförändring från plåt till färdigt tryck och mäts i procent. Den totala punktförstoringen inkluderar mekanisk-, kemisk- och optisk punktförstoring. Den mekaniska innebär rasterpunktens förstoring på film, plåt och papper, den kemiska dess tillväxt genom färg/fuktbalansen och den optiska innebär en visuellt uppfattad förstoring av den tryckta rasterpunkten beroende på ljusets brytning i papperet. De faktorer som påverkar graden av punktförstoring i tryckningen är i första hand papperskvalitet, tryckprocess och rastertäthet. Bestrukna papperskvaliteter ger en lägre punktförstoring än obestrukna. Om tryckning skulle ske med samma papperskvalitet i både rull- och arkoffset så skulle rulloffset ge en högre punktförstoring än arkoffset, detta på grund av rullpressens påverkan på papperets dimensioner. Vid tryckning i samma tryckprocess och med ett likvärdigt papper så ger en högre rastertäthet en något högre punktförstoring än en lägre rastertäthet. Det är viktigt att punktförstoringen är lika för varje individuell färg under hela tryckningen av ett arbete, annars uppstår störningar i bland annat gråbalansen. (Johannson; Lundberg; Ryberg, 1998, s. 208) Rekomendationer för punktförstoring i 40 procentston: K C M Y Ark 24% 22% 22% 20% 150 lpi Rulloffset 26% 24% 22% 22% 133 lpi Dagspress 38% 28% 28% 26% 85 lpi 15

16 Figur 2.5. Gråbalkar Figur 2.6. Trappningsfält 2.8 Gråbalans Gråbalans beskriver det tillstånd då en viss blandning av kulörfärgerna CMY ger en neutralt grå ton. Tryckta bilder med färgstick i hela bilden beror ofta på att gråbalansen är felaktig. Fel gråbalans påverkar både neutrala toner och kulörer. Gråbalkar är speciella mätytor som ofta används vid tidningstryck. Den ena halvan av gråbalken är uppbyggd av CMY och den andra av enbart svart. Dessa två halvor ska i tryck matcha varandra och om gråbalken inte är neutralt grå har trycket ett färgstick. Gråbalken är det hjälpmedel som tryckaren använder för att styra trycket. ( 2003) 2.9 Trappning Ordet trappning kommer ifrån engelskans trap som betyder infånga och beskriver hur mycket färg som fäster på föregående tryckt färg. Tryckfärger som trycks ovanpå varandra vått i vått fäster inte till 100 procent på varandra och det är därför trappning mäts. Trappning används för att kontrollera sekundära färger (röd, grön, blå) och eventuella förändringar i pressen under tryckningen. För att kontrollera trappning finns det speciella mätfält, där fulltonsfält från två olika tryckfärger har lagts på varandra. Graden av trappning mätes med en densitometer, detta sker genom att densiteten från trappningsfälten jämförs med densiteten från de enskilda färgernas fulltonsfält. Faktorer som påverkar trappningen är bland annat tryckfärgernas klibb, densitet och transparens, pressens kondition, dess färg/fuktbalans samt det papper som används. Det blir även svårare för färgen att fästa ju senare i tryckordningen den kommer. (Grafisk Assistans, 2002, Densitometri s. 12) 2.10 Varför använda ICC-profiler? Färgstyrning är ett viktigt begrepp i dagens trycksaksproduktion och är en förutsättning för att ett tryckeri ska kunna hålla en jämn tryckkvalitet. Användning av ICC-profiler är ett bra verktyg för en ökad kvalitet under förutsättning att den skapas och används på rätt sätt. ICC-profiler bör uppdateras med jämna mellanrum bland annat på grund av slitage i tryckpressen, men även om till exempel gummiduksvariant eller papperskvalitet byts. Det är viktigt att veta att färgstyrning kräver en god kommunikation mellan alla inblandade i produktionsflödet såväl internt som externt. De som arbetar i flödet måste vara motiverade och veta vad det är dom jobbar med. Alla måste sträva mot samma mål. 16

17 3 Företaget 3.1 VTAB - Västsvenskt Tidningstryckeri AB VTAB är en fristående tryckerigrupp som ägs av Göteborgs-Postens moderbolag Tidningsaktiebolaget Stampen och Bohusläningen AB, Hallandsposten AB, Nya Lidköpings-Tidningen AB och Tvåstads Tidnings AB. VTAB har bland annat följande uppdragsgivare: Göteborgs- Posten, GT, Expressen, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Dagens Industri, Bohusläningen, Hallandsposten, LO-Tidningen, Metro, Politiken, Coop, Elgiganten och Siba. De är en av Sveriges största producenter av gratistidningar och direktreklam. Deras fyra produktionsställen finns i Göteborg, Halmstad och Trollhättan och har totalt 350 anställda. (VTAB, 2003) VTAB Backa är beläget i Backa Industriområde, Göteborg. De trycker bland annat dagstidningarna Göteborgs-Posten, GT, Svenska Dagbladet, Bohusläningen samt Expressen och har idag cirka 210 anställda. 17

18 4 Genomförande 4.1 Förberedelser inför skapandet av profil Tryckning inför skapandet av profil (Testtryckning 1) En testtryckning gjordes för att karaktärisera tryckpressen. Tryckformen bestod av testkartan IT8.7/3 som ligger som grund för skapandet av ICCprofilen (se Bilaga A, Tryckform 1, sida A1). Kartan låg placerad mitt i falsvecket på arken men under tryckningen så gjordes allt för att få falsvecket mellan färgrutorna för att undvika problem vid uppmätningen av kartorna. Även fulltonsfält och gråbalansfält fanns placerade på tryckformen, fulltonsfälten för att kunna kontrollera att densiteten var jämn över hela arket och att de höll sig inom de rekommenderade referensvärdena, gråbalansfälten för att kontrollera att trycket höll en jämn gråbalans. Dessa kontroller skedde kontinuerligt under tryckets gång med hjälp av en densitometer. Vid trycktillfället kontrollerades även pressens tryckförhållanden för att se att värdena låg inom de rekommenderade riktvärdena (se Bilaga B, Tryckförhållanden, sida B1). De förhållanden som kontrollerades var bland annat, luftfuktighet, valstemperatur, temperatur i tryckhallen, IPA-halt i fuktvattnet samt papperskvalitet Uppmätning av IT8-karta Som grund för skapandet av en ICC-profil för en utenhet ligger alltid en testkarta, i detta fall IT8.7/3, då denna fanns tillgänglig på tryckeriet. Testkartan ska vara tryckt med den tryckpress som ICC-profilen skapas för. För att få så bra mätdata som möjligt bör de testark som används ha en så jämn densitet över arket som möjligt samt bör mer än ett testark, gärna fler än tre, användas vid uppmätning av kartan. Anledningen till att mer än en testkarta ska mätas upp är för att undvika felaktiga uppmätningsvärden som kan uppstå på grund av ojämnheter i pappersytan. Vid framtagning av mätdata för VTAB Backa användes sex olika testark som mättes upp två gånger vardera, alltså erhölls tolv olika textfiler. En sammanslagning av dessa skedde med hjälp av GretagMacbeths MeasureTool, som räknade ut ett medelvärde av textfilerna. För uppmätningen av IT8-kartorna användes GretagMacbeths spektrofotometer som består av mätbordet Spektroscan och mäthuvudet Spektrolino med tillhörande filter, i detta fall polarisationsfiltret. (se Bilaga C, Uppmätning av IT8-kartor, sida C1-C2 och Bilaga D, Sammanslagning av textfiler, sida D1). 18

19 4.1.3 Nuvarande profil VTAB Backa har hittills använt sig av en standardprofil framtagen av TidningsUtgivarna. ICC-profilen är framtagen för att passa majoriteten av tidningar och tryckerier som följer övriga rekommendationer från TidningsUtgivarna. Den är baserad på ett flertal olika tidningstryckeriers pressar och är skapad från både CTP (Computer to Plate) och film-tillplåt framställning. Till grund för profilen ligger testkartan IT8.7/3. Teknisk data för ICC-profilen»fargpressen_v3.icm«Tryckprocess: Rulloffset Coldset Papper: Standard tidningspapper (eg. 45g/m2) Raster: lpi, rundpunkt eller hybridraster Punktförstoring i 40%: 25% Totalfärgmängd: 225% Max svart: 92% GCR: Stark med svart start i 11% cyan i neutrala färger Gråbalans: C = 30%; M = 22%, Y = 22% (TidningsUtgivarna, 2003) En kontroll av»fargpressen_v3.icm«gjordes genom att ICC-profilen öppnades i GretagMacbeths ProfileEditor som visade att ovanstående information, som ges ut av TidningsUtgivarna, inte stämmer överens med den information som finns lagrad i ICC-profilen. I ICC-profilen var den totala färgmängden satt till 232%, max svart till 100% och svart start till 6%. Vid kontakt med skaparen av profilen kunde ingen tydlig förklaring, till varför informationen skiljer sig åt, ges. 19

20 4.2 De nya profilerna Skapandet av nya profiler Vid skapandet av en ny ICC-profil för VTAB Backa bestämdes det att ICC-profilen skulle baseras på den information som TidningsUtgivarna tillhandahåller. På grund av att informationen från TidningsUtgivarna och informationen i deras ICC-profil skiljde sig åt skapades två olika grundprofiler för VTAB Backa. Detta för att testa vilka inställningar som lämpar sig bäst. Profilen»VTABprofil1.icc«skapades efter den information som fanns i standardprofilen och»vtabprofil2.icc«skapades efter den information som TidningsUtgivarna tillhandahåller.»vtabprofil1.iccvtabprofil2.icc«totalfärgmängd 225% 232% Max svart 92% 100% Svart start 11% 6% Vid skapandet av ICC-profilen användes GretagMacbeths ProfileMaker Pro 4.1 (se Bilaga E, Skapande av ICC-profil, sida E1-E2). ICC-profilerna anpassades efter papperets vithet genom valet av»paper Gray Axis«i menyn»perceptual Rendering«och en stark GCR användes då tidningspapper har en hög ytråhet. I GretagMacbeths ProfileEditor 4.1 jämfördes de nyskapade profilernas färgrymder med standardprofilens. Det visade sig att de förstnämndas färgrymd var avsevärt större än den sistnämnda. Det tredimentionella läget visade att standardprofilen sträckte sig högre upp på luminansaxeln vilket betyder att den har fler ljusa toner än de nyskapade. Den visade även att de nyskapade profilerna hade fler toner i de mörka partierna. VTABprofil2.icc fargpressen_v3.icm VTABprofil1.icc VTABprofil1.icc fargpressen_v3.icm VTABprofil2.icc Figur 4.1. ICC-profilernas färgrymder Figur 4.2. ICC-profilernas färgrymder i 3D 20

21 Tonvärden Tonvärden Tonvärde Mätningar för kontroll av skapad profil Det är viktigt att kontrollera att den ICC-profil som skapats arbetar på tillfredställande sätt. En testtryckning är ett naturligt sätt att visuellt kontrollera ICC-profilen, dock kan detta ge ett varierande resultat beroende på vem som gör kontrollen och under vilka förhållanden. Genom en kontroll av en gråskaleteststripp eller en visuell bedömning på bildskärm kan ICC-profilen kontrolleras innan denna testtryckning Kontroll av gråskaleteststripp Genom att resultatet från mätningar av färgmängd illustreras i form av kurvor kan ICC-profilens arbetssätt studeras och utvärderas. Denna typ av kontroll görs genom att en gråskaleteststripp, med ett antal olika tonsteg från noll till hundra, skapas i programmet Illustrator och separeras med den aktuella ICC-profilen i programmet Adobe Photoshop. De olika tonvärderna mäts med pipettverktyget och de CMYK-värden som fås fram antecknas i ett Excel dokument. Med hjälp av dessa värden skapas sedan en kurva. Kurvan visar tydligt om de olika processfärgerna följer de uppsatta riktlinjer över hur de bör ligga i relation till varandra och om eventuella färgstick har uppstått. Om ett färgstick upptäcks kan detta korrigeras innan nästa testtryckning. (Baars; Nyberg, 2001, s. 26) Vid skapandet av ICC-profiler för VTAB Backa upptäcktes ett svagt magentastick, dock justerades inte detta innan den andra testtryckningen. Anledningen till att ingen korrigering gjordes var på grund att VTAB Backa redan hade ett känt magentastick och en»vtabprofil1.icc«andra testryckning skulle visa hur grovt detta stick skulle vara då de nya ICC-profilerna var pålagda Kurvorna för de två nyskapade profilerna, 40 30»VTABprofil1.icc«och»VTABprofil2.icc«, visade att cyan låg som rekommenderat tio procent över Gråskalevärde magentan och att gult hölls tillbaka, troligen på grund av det gula papperet. De skiljde sig mest»vtabprofil2.icc«åt i de mörka partierna, vilket var naturligt då den ena tilldelats en högre svartmängd och tidigare svart start. Vid jämförelse mellan de nyskapade profilerna och TidningsUtgivarnas»fargpressen_v3.icm«visade det sig att de största skillnaderna låg i kurvorna för gul och magenta. Gråskalevärde I TidningsUtgivarnas profil följer kurvorna för»fargpressen_v3.icm«gul och magenta varandra för att sedan skiljas och korsa varandra så att gul slutar med högre värden än magentan. I de nyskapade profilernas kurvor följer dessa två färgerna varandra dock med ett visst avstånd som innebär att magenta hela tiden har högre värden än gul. (se Bilaga F, 0 Mätresultat från gråskaleteststripp, sida F1-F3) Gråskalevärde Figur 4.3. Kurvor från gråskaleteststripp 21

22 Visuell bedömning på bildskärm För att göra en visuell bedömning, av de bilder som ska tryckas, innan testtryckning kan de bilder som applicerats med den nya ICC-profilen jämföras med originalet. Jämförelsen sker på bildskärm och det är då viktigt att den är kalibrerad. Bildskärmen bör kalibreras för att den ska visa korrekta färger och för att det som ses på skärmen ska likna det färdiga trycket. (se Bilaga G, Kalibrering av bildskärm, sida G1) Då de nyskapade ICC-profilerna applicerades på de bilder som skulle tryckas hos VTAB Backa visade det sig att de gjorde bilderna något mörkare än standardprofilen, troligen på grund av att färgrymden inte sträckte sig lika högt på luminansaxeln. Det tidigare nämnda magentasticket visade sig i de ljusare partierna. Den redan existerande profilen visade sig göra bilderna mycket ljusare, men brände ut de riktigt ljusa partierna. Den perfekta profilen vore en kombination av de nya profilerna och standardprofilen Tryckning med nyskapade profiler (Testtryckning 2) Vid andra trycktillfället applicerades de nyskapade ICC-profilerna samt TidningsUtgivarnas standardprofil på fyra olika typer av bilder. Bilderna bestod av en minnesbild, en färgtonskalebild, en ljus hudtonsbild samt en mörk hudtonsbild. Den ljusa och mörka bilden var väldigt lika, men valdes för sina olika egenskaper. Den ljusa för att det var ett stort parti med jämn hudton och den mörka för sina detaljer i de mörka partierna i bakgrunden. Som nämnts tidigare gjorde de nyskapade profilerna bilder mörkare och den mörka hudtonsbildens detaljer var ett test för detta. Bilderna monterades på en tryckform bestående av fulltonsfält, halvtonsfält i 80 och 40 procent, trappningsfält samt gråbalansfält (se Bilaga H, Tryckform 2, sida H1-H2) Visuell bedömning Efter tryckningen gjordes en visuell bedömning av arken tillsammans med handledaren Bengt Larsson, IT-samordnare Kenny Cederlöf och produktionstekniker Christer Clasborg. Resultatet visade ett kraftigt magentastick samt att de bilder som applicerats med de nyskapade profilerna var mörkare. Vid jämförelse av färgtonskalebilden visade det sig att de nya profilerna gav ett klarare intryck i de gröna tonerna, men ett smutsigare intryck i de gula. (se Bilaga M, Tryckark från Testtryckning 2, sida M1) 22

23 Uppmätning av arken För att kontrollera trycket gjordes en uppmätning av arken. Vid kontroll av optisk punktförstoring och tryckkontrast visade sig värdena för tryckkontrasten vara mycket låga jämfört med satta rekommendationsvärden (se Bilaga I, Uppmätning av Testryckning 2, sida I1-I2). Optisk punktförstoring Medel Rek. C M Y K Tryckkontrast Medel Rek. C M Y K När arkens halvtonsfält studerades med hjälp av en lupp upptäcktes att rasterpunkterna i magenta och cyan inte var distinkta, utan de bildade ett randigt mönster. Mönstret fanns inte på alla ark och inte alltid i båda färgerna utan effekten varierade genom hela trycket. Effekten liknade dubblering och upptäcktes inte vid trycktillfället då testformen saknade dubbleringsfält. VTAB Backa arbetar med att hitta felet som visat sig uppstå även i andra tryckverk Fel vid applicering av profiler Då de tryckta bilderna som applicerats med profiler öppnades i Adobe Photoshop 6 visade det sig att de inte sparats med rätt profiler. Orsaken till detta misstag var att profilerna applicerades i Adobe Photoshop 5 som inte har samma funktioner för färginställningar som Adobe Photoshop 6. I Adobe Photoshop 5 går det inte att konvertera från valfri profil i verktyget»konvertera till profil «utan att först tilldela bilden den önskvärda källprofilen i verktyget»färginställningar«. Profilerna applicerades alltså efter ett inlärt arbetssätt som fungerar i Adobe Photoshop 6, men inte Adobe Photoshop 5. På grund av att bilderna tryckts med fel profiler samt de effekter som uppstod vid trycktillfället kan ingen pålitlig slutsats dras utifrån de tryckta arken. 23

24 4.3 Editerade profiler Editering av nyskapade profiler De fel som förekom vid Testryckning 2 innebar att editering av de nyskapade profilerna inte kunde baseras på trycket utan istället baserades på en visuell bedömning på bildskärm. Utgångsprofilen för editering var den ICC-profil som skapats efter TidningsUtgivarnas rekommendationer,»vtabprofil2.icc«, alltså den profil med en svartmängd på 92 procent och en svart start vid 11 procent. Den profil som baserats på informationen i TidningsUtgivarnas ICC-profil valdes bort på grund av att de mörkare tonerna slog igen. Editeringen av vald profil skedde i GretagMacbeths ProfileEditor 4.1. En bild i Lab-läget öppnades i programmet och de inställningar som gjordes visades i form av skiljelinjer i bilden, detta gav en tydlig illustration av före och efter. Ett antal olika editeringar av den valda ICC-profilen gjordes och totalt valdes fem av dessa. (se Bilaga J, Inställningar vid editering av ICC-profiler, sida J1) Tryckning med editerade profiler (Testtryckning 3) Inför tryckningen med de editerade profilerna valdes enbart två olika typer av bilder, den ljusa hudtonsbild som användes vid Testryckning 2 och en ny minnesbild. Minnesbilden från tidigare tryckning ersattes på grund av att den bestod av för många objekt och därför upplevdes som rörig. Den ursprungliga oediterade profilen, de fem editerade samt TidningsUtgivarnas standardprofil applicerades på de valda bilderna och monterades sedan på en testform. Testformen från tidigare tryckning användes, men kompletterades med ytterliggare trappningsfält samt dubbleringsfält. Dubbleringsfälten lades till för att redan vid tryckningen kunna upptäcka de effekter som uppstod vid tidigare tryckning. (se Bilaga K, Testform 3, sida K1-K2) Visuell bedömning Arken studerades över en helg av respektive gruppmedlem och handledaren Bengt Larsson. Vid ett möte i början på följande vecka diskuterades tryckresultatet och det fastslogs att TidningsUtgivarnas profil brände ut i de ljusa tonerna medan de nya profilerna var något mörka i vissa toner. Minnesbilden med TidningsUtgivarnas profil upplevdes onaturlig i tomaterna och paprikans röda toner medan de nya profilerna fick dessa att se något mörka ut. Trots att de nya profilerna dämpade bilderna var de mer detaljrika än de som applicerats med TidningsUtgivarnas profil. (se Bilaga N, Testtryckning 3, sida N1) 24

25 Uppmätning av arken Arken kontrollerades genom uppmätning av trappning, optisk punktförstoring och tryckkontrast. Trappningsvärdena visade sig ligga något över de rekommendationer som finns vilket innebär en mycket bra trappning för dagstidningstryck (se Bilaga L, Uppmätning av Testtryckning 3, sida 1). Den optiska punktförstoringen visade sig följa rekommendationerna med endast små avvikelser (se Bilaga L, Uppmätning av Testryckning 3, sida 2). Uppmätningarna för tryckkontrast går inte att jämföra med de exakta värden som finns rekommenderade då dessa är uppmätta i 75 procent och tryckningen i 80 procent, dock kan färgernas förhållande till varandra jämföras. Rekommendationsvärdena för tryckkontrast säger att svart bör ligga högst sedan cyan och magenta på ungefär samma värde och gul lägst. Uppmätning av Testryckning 3 visade att svart låg högst sedan magenta, cyan och lägst gul (se Bilaga L, Uppmätning av Testryckning 3, sida 2). Detta visar att tryckningen följer riktlinjerna. 4.4 Utvärdering av ICC-profiler Efter den sista tryckningen med de editerade profilerna så utvärderades bilderna tillsammans med handledaren vid VTAB Backa, Bengt Larsson. Testformens bilder var applicerade med den nyskapta grundprofilen, fem olika editeringar av denna samt TidningsUtgivarnas standardprofil. Där framgick det att det fanns två profiler som ansågs vara bättre än de andra. Det var bild nummer sex och bild nummer ett (se Bilaga N, Testtryckning 3). Bild sex var applicerad med grundprofilen»vtabprofil2.icc«. Det gjordes inga ändringar i denna profil då en referensbild önskades som jämförelse med de editerade ICC-profilerna. Bild ett var applicerad med den nyskapande grundprofilen med endast en liten justering av kontrast och ljushet. I de utvalda bilderna upplevs inga färgstick eller onaturliga toner. En slutsats som kunde tas vid utvärderingen var att ju färre justeringar som görs i efterhand, desto bättre. Alltså bör inga extrema editeringar av ICC-profiler göras då de är känsliga och färgstick lätt kan uppstå. Detta kan ses i bild fem där flickan fått en grönaktig hudton (se Bilaga N, Tryckark från testtryckning 3). Innan VTAB Backa väljer att använda någon av ICC-profilerna som ett komplement i deras produktion har de valt att göra fler testtryckningar med de profiler som skapats. 25

26 5 Slutsats En av slutsatserna som kan tas av detta examensarbete är att det är viktigt att vara noggrann och ha kunskaper om hur de program som används fungerar. En anledning till att vara noggrann är för att undvika bland annat fel som att bilder trycks med fel profiler eller att mätfält saknas på testformen. För att undvika att fel uppstår bör en checklista skapas. Några av de punkter som bör finnas med på checklistan är: Har bilderna rätt upplösning och storlek Är de anpassade för tryck (CMYK) Har de applicerats med rätt ICC-profil Har de sparats i rätt format Finns alla mätfält med på testformen Är rätt bilder monterade på testformen Att färgrymderna för de nyskapade profilerna och TidningsUtgivarnas profil skiljde sig åt i så pass stor skala är något som förbryllat. De har använt samma IT8-karta som vid skapandet av de nya profilerna och ändå fått en så liten färgrymd. Dock har standardprofilen fler ljusa toner än vad de nya profilerna har och de nya har fler mörka. Om dessa skillnader i toner kan bero på falsvecket som fanns i de IT8-kartor som användes vid skapandet av de nya profilerna eller att de blivit aningen lortiga då de gnidits mot varandra vid transport är något som inte är fastställt. Bilderna som tryckts med den nyskapade profilen»vtabprofil2.icc«upplevdes något mörkare än de tryckta med den tidigare, detta kan bland annat bero på skillnaderna i färgrymderna, men även på separationsinställningarna som gjordes vid skapandet av profilerna. Vid en jämförelse mellan»fargpressen_v3.icm«och»vtabprofil2.icc«kurvor från gråskaleteststripparna går det att urskilja vissa skillnader, bland annat att kurvan för svart är brantare i den sistnämnda. Det går även att urskilja skillnader i kurvorna för gul och magenta där de i den nya profilen följer varandra, dock med ett visst avstånd som innebär att magentan hela tiden har högre värden än gul. I den tidigare profilen ligger de däremot till en början jäms med varandra för att sedan dela på sig och korsa varandra så att gul slutar på högre värden än magentan. Hur stor påverkan dessa skillnader har är inte fastställt, men borde undersökas. De editeringar som gjordes av grundprofilen baserades på vad som sågs på skärm då det inte fanns något tryck som gick att lita på. Efter att ha sett resultatet från den sista tryckningen visade det sig att den nyskapade grundprofilen var bättre än förväntat, det magentastick som synts på bildskärmen var inte lika tydligt i trycket. Analysen av de editerade ICCprofilerna visade att ju färre justeringar som görs i efterhand, desto bättre. Profilerna är känsliga och de justeringar som görs kan ge färgstick och andra avvikande effekter. Om situationen varit annorlunda vid andra tryckningen så hade editeringen gjorts annorlunda. 26

27 Målet med att skapa en ICC-profil för VTAB Backa har delvis uppfyllts. Framtagningen av ICC-profilerna är klara och nu kvarstår endast några testtryckningar som VTAB Backa vill genomföra innan de bestämmer sig för att använda någon av profilerna som ett komplement i deras produktion. 27

28 6 Diskussion I inledningsfasen i examensarbetet kändes det som att tiden var begränsad då vi var beroende av hur produktionsschemat på VTAB Backa såg ut. Det har visat sig att företaget såg vårt examensarbete som intressant och viktigt, vilket ledde till att vi snabbt fick trycktid. De fel som uppstod vid användning av Adobe Photoshop 5 kunde ha undvikits om vi inte tagit för givet att version fem och sex fungerade likadant. Vi borde ha utforskat programmet och varit noggrannare vid applicering av ICC-profilerna. Dock uppstod även andra fel vid tryckningen av dessa bilder, vilket gjorde att det ändå inte gick att lita på. För att undvika dessa fel borde dubbleringsfält ha varit placerade på tryckformen. Vid skapandet av profilerna saknade vi klara riktlinjer för hur separationsinställningarna borde göras. Med detta menar vi om knappen»balance«borde användas vid balansering av svart eller om värdena borde skrivas in för hand och i såfall vilka värden det borde vara. Vi saknade även klara riktlinjer för hur kulörernas kurvor i gråbalansen borde ligga i förhållande till varandra. En liten nackdel har varit att behöva åka upp till Borlänge för att läsa in IT8-kartan och skapa samt editera profilerna då programvaran fanns där. Det har gjort att vi känt oss lite ängsliga för att vi inte kunnat ändra och kontrollera i programmet när vi lämnat Borlänge. Examensarbetet har varit mycket intressant och lärorikt. Dels för att vi har fått vara med och se hur VTAB Backas produktionsflöde ser ut och för att vi har fått testa våra kunskaper i ICC-profilering. Det har uppkommit några hinder på vägen, men vi har klarat oss igenom dem tack vare varandra och det stöd vi fått från personalen på VTAB Backa. 28

29 7 Referenser Personer Aviander, Per. Konsult, Grafisk Assistans AB, Sverige. Tel: , Borg, Gunnar. Webbtekniker, TidningsUtgivarna, Sverige. Tel: Cederlöf, Kenny. IT-samordnare, Västsvenskt Tidningstryckeri AB Backa, Sverige. Tel: , Clasborg, Christer. Produktionstekniker, Västsvenskt Tidningstryckeri AB Backa, Sverige. Tel: , Enoksson, Emmi. Programansvarig,, Högskolan Dalarna, Borlänge. Tel: , Gustavsson, Tobias. Adjunkt,,, Borlänge. Tel: , Hansson, Rolf. Konsult, Grafisk Assistans AB, Sverige. Tel: , Larsson, Bengt. Produktionstekniker, Västsvenskt Tidningstryckeri AB Backa, Sverige. Tel: , Litteratur Grafisk Assistans: Allard, Juhani; Aviander, Per; Hansson, Rolf; Olsson, Björn (2002). Grafisk Resursinfo. Andra reviderade upplagan, Sverige. Johansson, Kaj; Lindberg, Peter; Ryberg, Robert (2001). Grafisk Kokbok 2.0 -Guide till grafisk produktion. Andra reviderade upplagan, Värnamo. ISBN Nyman, Mattias (1999). Bättre bilder i tryck. Andra upplagan, Skövde. ISBN

30 Rapporter Amnéus, Katarina; Astrén, Johanna (2003). ICC-profilens uppbyggnad och antalet erfordrade mätpunker. Projektarbete 5 poäng, Tryckteknik,,. Baars, Kristina; Nyberg, Astrid (2001). Granskning av kvalitetssäkringsarbetet vid en ICC-profilbaserad trycksaksproduktion. Examensarbete 10 poäng,,. Bjurell, Malin; Streitlien, Kerstin (2003). Framställning av ICC-profil för papperskvaliteten Hello Gloss 130g. Projektarbete 5 poäng, Tryckteknik,,. Johansson, Linda (2002). Färgåtergivning i katalogproduktion. Examensarbete Tekniska Högskolan, Linköpings Universitet. ( rapport f-47, ) Mattsson, Sofia; Nyberg, Astrid (2001). Akromatisk reproduktion av en snöbild med varierande UCR-, GCR-, TIC-nivåer. Projektarbete 5 poäng, Tryckteknik,,. Skogsbergs, Anna; Åkeson, Lina (2001). UCR-reproduktion. Projektarbete 5 poäng, Tryckteknik,,. Broschyr Västsvenskt Tidningstryckeri AB (2003). Nordens mest skärpta tryckerigrupp ger dig chans att slappna av. Artikel Svenskt Papper (2003). Grafiska Råd nr 9, ( ) Internet Arbetet är korrekturläst av: Per-Olof Amnéus och Anders Härnqvist 30

31 Bilaga A Testform 1 1. IT8.7/3 2. Gråbalansfält 3. Fulltonsfält Sida A1

32 Namn Namnsson Kompis Polarsson Bilaga B Tryckförhållanden Riktvärden 25% Papperstyp SCA, Svenska Cellulos Aktiebolaget Ytvikt 45g/m 2 Rastertäthet 85lpi Rasterstruktur Konventionellt raster, rund punkt Total punktförstoring C, M, Y, K (25%, 20%, 25,5%, 22%) Tryckpress KBA; Koenig & Bauer Commander 70 Tryckhastighet ex/tim Plåt Gummidukar Agfa 91A Agfa Royal Webb 25 C 21 C 50% CMY 0,90 K 1,10 Valstemperatur vid stabilt grader Temperatur i tryckhall 22 grader Luftfuktighet Blåser in 67 %, visar 52 % Färg Cotes/ Lorilleux Tryckordning CMYK Färgmängd 228% (fargpressen_v3.icm) Densitet: ±0,1 C, M, Y, K (0,90 0,90 0,90 1,20) Fuktvatten Journal Fount (Tillverkare Varn) IPA 2 % Sida B1