SLUTRAPPORT. Tillväxt och samverkan. ( AntiJante projektet )

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLUTRAPPORT. Tillväxt och samverkan. ( AntiJante projektet )"

Transkript

1 SLUTRAPPORT Tillväxt och samverkan ( AntiJante projektet )

2 1. SAMMANFATTNING BAKGRUND...3 2:1 Syfte...4 2:2 Mål...4 2:2:1 På lång sikt...4 2:2:2 På kort sikt...4 2:3 Utgångspunkter...4 2:3:1 Jantelagen...4 2:3:2 Utveckling och öppenhet GENOMFÖRANDE...6 3:1 Arbetssätt...6 3:1:1 Offentliga evenemang...6 3:1:2 Riktade inslag...6 3:1:3 Samarbeten...6 3:1:4 Uppföljning...7 3:2 Evenemang...7 3:2:1 Improvisationsteater...7 3:2:2 Mannen från Malmberget...8 3:2:3 Tapper och underbar...9 3:2:4 Alla är olika utom jag :2:5 Vara sig själv och vara som andra :2:6 Talangjakt i AntiJante anda :2:7 Fördoms stå upp :2:8 Megafon! :2:9 Bakom rollen :2:10 Vi håller inte käften :2:11 Tjejjobb eller killjobb? :2:12 Våga vara annorlunda :2:13 Allt på med Hakan Vreskala :2:14 Har du rätt kompetens i din verksamhet? :2:15 Slutet på början :2:16 Övriga aktiviteter RESULTAT och SLUTSATSER :1 Evenemangs och deltagarantal :2 Representativitet :3 Mentometerresultat...23 Sida 1 av 38

3 4:4 Enkäter :4:1 Enkätresultat :4:2 Enkätanalys :5 Nya företag :5:2 Nordmalings placering i nyföretagarbarometern :5:3 Nyföretagande och kön :6 Omdömen och reaktioner :7 Slutsatser :7:1 Bekymmersamt :7:2 Tänkvärt :7:8 Lyckat :8 Framtiden KOSTNADER OCH FINANSIERING :1 Projektkostnader :2 Projektfinansiering RESULTATSPRIDNING K ÄLLFÖRTECKNING :1 Litteratur :2 Övriga källor :3 Bilagor...37 Sida 2 av 38

4 1. SAMMANFATTNING Under ett års tid har Nordmalings kommun motarbetat Jantelagen genom kulturevenemang och diskussionskaféer. Syftet har varit att bidra till ett öppnare, mer tillåtande klimat med de långsiktiga målen ökat innovativt företagande och ett breddat arbetskraftsutbud. Formen för evenemangen har varierat från stillsamma föreläsningar och monologer till uppiggande konserter och stå upp komik. Alla inslag har i grunden handlat om vilka gränser vi sätter upp för oss själva och andra. Frågor som diskuterats har till exempel varit hur Jantelagen kommer till uttryck, hur vi påverkar kulturen vi lever i (och hur kulturen vi lever i påverkar oss), varför vi lägger bort våra drömmar, varför vi är så rädda att göra bort oss, hur vi formas av könsroller och vem som egentligen är normal. Sammanlagt har det blivit 15 AntiJante evenemang och det totala deltagarantalet hamnar någonstans runt 760. Därmed har målet på 10 evenemang med i genomsnitt 30 deltagare per gång uppfyllts med råge. Resultaten från de undersökningar som har genomförts under projektets gång visar ett visst mått av attitydförändring både under de respektive evenemangen och under projekttiden som helhet. Det verkar emellertid som om vissa attityder är lättare att påverka än andra. Till exempel verkar det vara lättare att ompröva missunnsamhet än att ompröva synen på vad som är annorlunda. Ett av de långsiktiga projektmålen är ökat företagande. Både när det gäller nyföretagande generellt och när det gäller könsfördelningen bland nyföretagarna i ser vi en rejäl förbättring i Nordmalings kommun under 2010 men det går knappast att hävda något direkt samband med AntiJante projektet. Däremot kan kanske utvecklingen säga något om det allmänna klimatet i kommunen och det utvecklingsarbete där projektet varit en del bland många. De viktigaste slutsatserna som går att dra direkt efter projektets slut är att det går att bedriva attitydarbete genom att bjuda in till evenemang; det går att sätta ihop ett program med såväl bredd som djup, och det finns ett tydligt intresse av att delta och diskutera. För att ansatsen ska lyckas krävs emellertid noggrann planering, hårt arbete med informationsspridning, en fungerande strategi för utvärdering och ett program som tilltalar många olika sorters människor. 2. BAKGRUND Sedan våren 2009 driver Nordmalings kommun ett offensivt och innovativt utvecklingsarbete under rubriken Utveckling Nordmaling; en paraplyorganisation som driver och stöttar upp initiativ som syftar till inflyttning och nyetableringar. Utveckling Nordmaling har skapat plattformer för samverkan mellan företag, föreningar och andra intressenter. I startskedet genomfördes en rad möten och byarundor för att samla engagerade; hinder, idéer och utvecklingsmöjligheter listades. Ett utvecklingshinder som identifierades från flera håll var en stark Jantelag där allting som är normbrytande eller risktagande motarbetades. Utifrån den problembeskrivningen föddes tanken om ett brett och samtidigt djuplodande attitydarbete. Här är det nödvändigt med ett förtydligande: Jante attityder är på intet sätt är utmärkande för Nordmaling de finns överallt. Vad som möjligen är lite speciellt för Nordmaling är istället det offensiva sätt på vilket de har hanterats. Sida 3 av 38

5 2:1 SYFTE AntiJante projektets syfte är att skapa ett öppnare, mer tillåtande klimat genom att på ett djuplodat sätt förändra attityder som agerar tillväxthämmande. De övergripande målen med projektet är att: 2:2 MÅL 2:2:1 På lång sikt - Fler innovativa företag ska etableras genom att skapa en mer tillåtande attityd. - Arbetsgivare och arbetstagare ska kunna se bortom sina egna fördomar och därigenom bredda arbetskraftsutbudet. 2:2:2 På kort sikt De övergripande målen handlar alltså om effekter av attitydförändring. Eftersom detta är en lång och komplex process kan vi dock knappast förvänta oss några synliga resultat i direkt anslutning till projekttiden. Däremot går det att mäta några mer påtagliga faktorer; antal genomförda aktiviteter, antal deltagare och representativiteten bland deltagarna. De kortsiktiga målen är därmed att: - Minst 10 kulturaktiviteter ska under projekttiden genomföras på temat Jantelagen, att våga sticka ut och vara annorlunda. - Varje aktivitet ska ha i genomsnitt minst 30 deltag are. - Individsammansättningen bland deltagarna ska motsvara sammansättningen i kommunen, vad gäller kön, ålder, etnisk bakgrund, sysselsättning (anställda/företagare), och bosättning (i/utanför tätorterna). 1. Du skall inte tro att du är något. 2. Du skall inte tro att du är lika god som vi. 3. Du skall inte tro att du är klokare än vi. 4. Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi. 5. Du skall inte tro att du vet mer än vi. 6. Du skall inte tro att du är förmer än vi. 7. Du skall inte tro att du duger till något. 2:3 UTGÅNGSPUNKTER 2:3:1 Jantelagen Sida 4 av 38

6 8. Du skall inte skratta åt oss. 9. Du skall inte tro att någon bryr sig om dig. 10. Du skall inte tro att du kan lära oss något. Så lyder Jantelagens tio budord. De formulerades av den dansk norske författaren Aksel Sandemose i hans självbiografiska roman En flykting korsar sitt spår 1. Boken publicerades 1933 och beskriver författarens uppväxt och de oskrivna regler som härskade i författarens barndomsstad. Sandemose döpte staden till Jante alltså blev stadens tysta regler Jantelagen. Samhället som skildras är präglat av misstänksamhet, missunnsamhet och inskränkthet. Jantarna har stenhård kontroll över varandra och den som ifrågasätter, förändrar eller beter sig annorlunda på något sätt bestraffas med elakt skvaller och menande blickar. När Jantelagen kommer på tal tänker kanske de flesta på inställningen som säger att det är förbjudet att vara framgångsrik och förmögen. Om man utgår från Sandemoses berättelse om Jantarna och deras kultur är lagen dock betydligt bredare än så. Den som lyder till punkt och pricka anpassar sig till alla normer om hur en Jante bör leva och tänka. Coacherna Maria Appelqvist och Bo Pedersen som har skrivit en reseguide till Janteland, beskriver Jante som ett samhällsfenomen vi upptäcker när vi inte uppför oss som alla andra 2 För att inte fastna i enbart frågor om reaktioner på rikedom och framgång formulerades i projektets början vad man skulle kunna kalla tre ledord för AntiJante arbetet: unnsamhet, öppenhet och möjlighet. Unnsamhet (det är inte ett etablerat ord, men det kanske borde bli) handlar om att aktivt unna människor i omgivningen det de på olika sätt har, får eller uppnår. Öppenhet handlar om att vara nyfiken och välkomnande i mötet med nya tankar och beteenden. Möjlighet, slutligen, handlar om att våga se bortom givna ramar, tänka nytt och utmana trygghetszoner. Så långt Jantelagen, men har den någonting att göra med ekonomisk utveckling? 2:3:2 Utveckling och öppenhet Den amerikanske geografen Richard Florida har funnit starka samband mellan ett öppet samhällsklimat och gynnsam ekonomisk utveckling 3. Kort sagt har platser som välkomnar invandrare, konstnärer, bohemer och homosexuella i stor utsträckning visat sig ha hög och hållbar ekonomisk tillväxt. Inte därför att dessa grupper i sig är ovanligt produktiva eller innovativa, utan därför att en öppen mångfaldskultur lockar till sig kreativa människor. Idag är ekonomin till stora delar idédriven, vilket gör människor och deras kreativitet till den viktigaste framgångsfaktorn. Ekonomisk utveckling styrs därmed inte uteslutande av tillgången till infrastruktur och naturtillgångar, utan i ökande grad även av den kultur som råder. Håller kulturen tillbaka kreativitet eller lockar den fram den? Finns det utrymme att uttrycka sig själv och följa sina drömmar, eller knuffas människor in i bergfasta roller och ramar som de sedan inte tillåts lämna? Är det lätt eller svårt att få tillträde till samhällsgemenskapen? Framtiden ser ut att tillhöra de samhällen som förmår vårda medborgarnas kreativitet och locka till sig nya kreativa medborgare. Det kräver i sin tur en öppen och uppmuntrande kultur. 1 Sandemose Appelqvist & Pedersen Florida 2006 Sida 5 av 38

7 Alltså: Jantelagen beskriver en inskränkt, missunnsam, misstänksam atmosfär där inga nya intryck eller idéer är tillåtna, vilket blir tillväxthämmande. Toleranta, nyfikna och välkomnande samhällen förmår däremot attrahera olika sorters människor som genererar nya idéer, vilket blir tillväxtskapande. Därför bör ett aktivt arbete för ett tillåtande klimat kunna medverka till ekonomisk utveckling. 3. GENOMFÖRANDE Projektets verktyg har varit kulturevenemang och diskussionskaféer. Några aktiviteter har riktats specifikt till ungdomar (genom skolan) och andra har haft fokus på företagare. De flesta har dock varit öppna för allmänheten. 3:1 ARBETSSÄTT 3:1:1 Offentliga evenemang Information om de öppna evenemangen har gått ut genom: - Affischering runtom i kommunen. - Annonsbladet (reklamtidning som delas ut till samtliga hushåll i kommunen ungefär en gång i månaden). - Flygblad till samtliga hushåll i kommunen (inför två specifika evenemang). - Kommunens Facebook sida. - Kommunens hemsida (www.nordmalin g.se) - E post till tidigare AntiJante besökare. - Kalendariet på Västerbottenskurirens hemsida (ww w.vk.se) 3:1:2 Riktade inslag Valet att rikta några evenemang specifikt mot ungdomar (tre tillfällen) respektive företagare (två tillfällen) har sin bakgrund i projektets mål, och i synpunkter som inkom tidigt i planeringsstadiet. Ett delmål i projektet har varit att bredda arbetskraftutbudet genom att få företagare att se bortom sina fördomar när de rekryterar. Därför föll det sig naturligt att genomföra aktiviteter för företagare på teman såsom fördomar och breddad rekrytering. I projektets startskede kom synpunkter från många håll om hur oerhört viktigt det är att attitydarbetet når kommunens ungdomar. Detta eftersom det kan vara lättare att ta till sig nya tankebanor och sätt att vara innan man hunnit etablera sig i till exempel fasta yrkesroller. 3:1:3 Samarbeten Projektet har haft många viktiga samarbetspartners både vad gäller planering, informationsspridning och samarrangemang. Studieförbunden i kommunen har bistått med råd om informationsspridning och tidsplanering. Biblioteket i Nordmaling har varit samarrangör samt upplåtit lokaler för utställning och föreläsning. Vidare har ett flertal evenemang Sida 6 av 38

8 genomförts i samarbete med projekt 4K konkurrenskraftiga kranskommuner (ett projekt som syftat till förbättrat näringslivsklimat i Umeås kranskommuner). De evenemang som riktat sig specifikt till ungdomar har genomförts i samarbete med Artediskolan. Försäljning av fika under diskussionskaféerna har varit möjligt tack vare samarbeten med byaföreningar och klassinsamlingar. 3:1:4 Uppföljning För att skapa en uppfattning om huruvida de som deltagit vid aktiviteterna tänkt om i någon riktning har två olika sorters attityduppföljning använts. Dels har evenemangsdeltagarna med hjälp av mentometerknappar fått besvara en attitydfråga i början av kvällen som sedan sällts på nytt i slutet. Dels har den som första gången besökt ett evenemang fått fylla i en post eller webbenkät, som sedan skickats ut på nytt i slutet av projektet. Resultaten från en del av mentometerundersökningarna kommer att presenteras under respektive evenemang nedan, medan resultaten från webb /postenkäterna diskuteras i rapportens avslutningsavsnitt. En redovisning av samtliga resultat finns i bilagorna. 3:2 EVENEMANG 3:2:1 Improvisationsteater Datum: 11 maj 2010 Fokus: Titta närmare på Jante. Antal deltagare: 55 Diskussionsfrågor: Hur ser Jantelagen ut; hur påverkar den oss och vi den? Det allra första AntiJante evenemanget var en improvisationsteaterföreställning med AntiJantetema. Skuggteatern från Umeå lockade fram många skratt och skapade hög igenkänningsfaktor när de med publikens hjälp gestaltade Jantelagen på olika sätt. Under diskussionskaféet efter förställningen fick deltagarna bland annat ta ställning till mentometerfrågorna Borde Bert Karlsson jobba på sin ödmjukhet?, Tar Anna Anka för mycket plats? och Din granne vinner 56 miljoner. Är glädje din spontana reaktion? Deltagarna fick även ta ställning till hur mycket de trodde sig påverkas av respektive själv ha möjlighet att påverka Jantelagen. Dessvärre var det premiärnerver för mentometersystemet, och resultaten från denna omgång gick förlorade. Diskussionerna under kvällen kretsade bland annat kring för och nackdelarna med att bo på en mindre ort där alla känner alla, och om vad det är som brukar framkalla reaktionen du ska inte Sida 7 av 38

9 tro att du är något. Det framkom även ett förslag på hur man kan motarbeta Jantelagen; genom att prata motstå frestelsen att skvallra om andra. 3:2:2 Mannen från Malmberget Datum: 8 juni 2010 Plats: Brattsbackagården Fokus: Livsval och omgivning Antal deltagare: 39 Frågor: Hur påverkar omgivningen våra livsval och ambitioner? Är Jant elagen starkare i norra Sverige än i södra? I föreställningen Mannen från Malmberget fick publiken följa en livshistoria från gruvan via skrivarkurs och kärlek till konsultjobb och tillbaka igen. På vägen dök det upp funderingar om Malmbergets förfinade Jantelag ( Ingen skall någonsin tro att nån någonsin kommer att bli något. ), om olika sorters medelmåttor och om att vara en pilsnerflaska under Niagarafallet. På scen stod skådespelaren Göran Forsmark (känd från bland annat Jägarna ). Under diskussionskaféet användes mentometerknapparna för att tycka till om bland annat vad som har störst betydelse för våra val i livet (medfödda styrkor och svagheter bedömdes vara viktigast), huruvida Jantelagen är starkare i norra Sverige än i södra (majoriteten tyckte att det förhåller sig så), och vad som väcker mest missunnsamhet (hög inkomst, tyckte de flesta). Diskussionen kom även att handla om huruvida kvinnliga partiledare bedöms efter andra mallar än sina manliga kolleger, om vikten av att peppa och uppmuntra människor i sin omgivning, och om svårigheterna att skapa en gemenskap mellan människor utan att någon stängs ute. En av kvällens uppföljningspåståenden löd: Du påverkar vad andra tror att de kan och inte kan. Svarsalternativen var Instämmer helt, Instämmer ganska mycket, Instämmer ganska lite och Instämmer inte alls. I slutet av kvällen trodde deltagarna i högre grad att de påverkar självförtroendet hos människor i omgivningen, än vad de trodde i början av kvällen (figur1). Sida 8 av 38

10 Du påverkar vad andra tror att de kan och inte kan. (Figur 1) Början av kvällen Slutet av kvällen 3:2:3 Tapper och underbar Datum: 6 augusti 2010 Plats: Gabrielssons loge, Mullsjö Fokus: Att förverkliga drömmar och vara sig själv. Antal deltagare: 40 Diskussionsfrågor: Vad får oss att lägga bort våra drömmar? Bestämmer vi helt själva hur vi ska vara? Det tredje evenemanget blev en AntiJante konsert. Med låtar som Tapper och underbar, Stjärnorna i mig, Så länge jag vill och Vuxen, vis och vild förmedlade förelsäsningsartisten Catharina Lindahl från Södertälje vikten av våga vara sig själv och förverkliga sina drömmar. Mellan låtarna bjöd hon på infallsvinklar och råd. Ett axplock: - Vi måste bli bättre på att spara minnen av bedrifter vi är stolta över, och på att slänga minnen av det vi känner att vi misslyckats med. (Ofta g ör vi helt tvärtom.) - Tänk över vad som verkligen är värt tid och resurser behöver du verkligen ännu en ny soffa, eller finns det större drömmar du skulle kunna förverkliga? Sida 9 av 38

11 - Våga lyssna inåt på vad som är rätt för dig själv och lägg inte för mycket vikt på hur andra vill att du ska vara och göra. - Det är aldrig för sent att lära sig spela gitarr. Diskussionen handlade bland annat om vad som får oss att lägga bort våra drömmar och vilka gränser som finns för den som i alla lägen försöker vara sig själv. Enligt diskussionsdeltagarna är realism, ekonomi, feghet och rädsla vanliga skäl att människor lägger bort sina drömmar. När det gäller gränserna för vilka beteenden som är acceptabla visade det sig att den som får för sig att ge spontankonsert på tåget mest skulle möta uppskattning, medan den som väljer att gå naken på ICA får förbereda sig på en ogillande omgivning. Poängen med att diskutera vad som känns okej/inte okej var att påvisa att mycket av det vi gör styrs av sociala koder, även om vi inte alltid är medvetna om det. Den som vill tänka nytt eller göra saker annorlunda måste därför ofta börja med att titta på vilka tysta regler som gäller, och vilka det är läge att ifrågasätta. Med anledning av det var ett av kvällens uppföljningspåståenden Du bestämmer helt själv hur du ska vara. I slutet av kvällen är deltagarna mer öppna för att omgivningen har ett finger med i spelet än vad som var fallet i början av kvällen (figur 2). Du bestämmer helt själv hur du ska vara. (Figur 2) Början av kvällen Slutet av kvällen Sida 10 av 38

12 3:2:4 Alla är olika utom jag Datum: 29 september 2010 Plats: Oasen, Nordmaling Fokus: Dygder, roller och vikten av att göra bort sig. Antal deltagare: 105 Diskussionsfrågor: Vilka egenskaper värderar vi hos människor i vår omgivning? Vilken makt har vi över de roller vi tar, och de roller vi tilldelar andra? Hur otäckt är det att göra bort sig? Stå upp föreläsningen med komikern Lasse Eriksson kretsade runt flera olika teman. Bland annat avhandlades hur de val man gör i livet påverkar var man slutligen hamnar, om det är så farligt som man tror att göra bort sig, samt skillnaderna mellan 1900 talets och 2000 talets människoideal. (Enligt Lasse skulle en människa på 1900 talet bland annat vara medmänsklig, tystlåten, ärlig, ödmjuk, sparsam, lugn och trygg, samt kysk eller alternativt gift. På 2000 talet har dessa kriterier bytts ut mot att man ska ha empati för djur, vara kommunikativ och pratglad, verka vara ärlig, vara självframhävande och kaxig, cool och distanserad, samt glad singel.) Under diskussionskaféet pratades det om att göra bort sig; om skammen nu är så mäktig, vad blir egentligen konsekvenserna när man gör något pinsamt? Oftast händer det ingenting förutom just att man skäms en liten stund. Publiken fick dela med sig av några av sina pinsamma erfarenheter, som kunde vara allt ifrån att fråga en rund kvinna om hon var gravid, till att bjuda hem en kvinna man trodde var sin fru på myskväll. En av mentometerfrågorna för kvällen gällde vilka egenskaper man värderade i olika sammanhang. Tio svarsalternativ gavs, varav hälften var egenskaper som har att göra med att passa in, och den andra hälften var egenskaper som har att göra med att sticka ut. När frågan gällde vilka egenskaper man trodde var viktigast för att personer och samhällen ska utvecklas blev de två vanligaste svaren nytänkande (31 %) och driftig (30 %). När frågan istället gällde vilka egenskaper man spontant gillar hos människor runtomkring sig blev de två vanligaste svaren rättvis (28 %) och ödmjuk (23%). Utifrån de resultaten fördes en kort diskussion om att man kanske bör vara uppmärksam på att de egenskaper man uppskattar hos sina medmänniskor inte alltid är desamma som de egenskaper man tycker gynnar utveckling. En annan fråga gällde huruvida det blir lättare eller svårare att pröva nya roller i sammanhang där alla känner alla. En majoritet menade att det blir svårare. En av kvällens uppföljningsfrågor löd: Hur otäckt är det att göra bort sig? Det rörde sig inte om någon stor förändring, men i slutet av kvällen hade deltagarna blivit något mindre rädda (figur 3). Sida 11 av 38

13 Hur otäckt är det att göra bort sig? (1 = inte alls otäckt 10 = fruktansvärt otäckt). (Figur 3) Början av kvällen Slutet av kvällen 3:2:5 Vara sig själv och vara som andra Datum: 11 oktober 2010 Plats: Biblioteket, Nordmaling Fokus: Att höra till och sticka ut. Antal deltagare: 22 Diskussionsfrågor: Hur bär man sig åt för att både vara sig själv och känna gemenskap med andra? Hur mycket av det vi gör påverkas av tysta regler? Vilka tysta regler kan det vara idé att bryta emot? I mitten av oktober kom Billy Ehn till biblioteket i Nordmaling för att prata om balansgången mellan att vara sig själv och att vara som andra. Billy som är professor i etnologi på Umeå universitet studerar kultur; hur folk samarbetar och hamnar i konflikt, samt hur de lever och tänker. Han är intresserad av hur folk är i det dagliga livet. Eftersom han Sida 12 av 38

14 ursprungligen är från Stockholm och nu bor i Norrmjöle (ett litet samhälle strax söder om Umeå) kunde han berätta om hur det känns att komma från en stor stad där man är anonym till ett samhälle där alla känner alla. Det finns två sidor när man bor i ett litet samhälle; man kan känna att man blir kontrollerad, bedömd och värderad, samtidigt som det kan vara skönt med bekräftelse. Jantelagen handlar i grunden om gemenskap och om att hålla ihop. Billy pratade också om att ingen egentligen kan vara helt och hållet sig själv eftersom vi hela tiden har känselspröten riktade mot omgivningen för att scanna av vad som verkar vara okej och inte. Man försöker automatiskt hålla stilen och kolla läget, för att exempelvis inte såra någon. Jante behöver alltså inte alltid vara negativ; med Jantelagen lär man sig vad andra tycker om. Det är viktigt att känna att man duger, vilket man gör när man läser av omgivningen. Som en man i publiken uttryckte det; Vi människor är sociala varelser som behöver bekräftelse. Kvällens diskussion kretsade mycket kring just detta: Hur beroende är vi av bekräftelse från omgivningen, och när blir det en begränsning? Kvällens uppföljningspåstående var: Hur ofta anpassar du dig till sociala koder runtomkring dig? (1 = aldrig 6 = hela tiden). Deltagarna ändrade inte ståndpunkt under kvällen i någon större utsträckning, men några enstaka svarade i slutet av kvällen att de anpassade sig oftare än vad som var fallet i början av kvällen (figur 4). Hur ofta anpassar du dig till sociala koder runtomkring dig? (1 = aldrig 6 = hela tiden) (Figur 4) Början av kvällen Slutet av kvällen Sida 13 av 38

15 3:2:6 T alangjakt i AntiJante anda Plats: Norrskenshallen, Nordmaling Fokus: Att våga ta plats och visa att man är något. Antal deltagare: 19 Besökare: Ca 4000 (totalt under helgen) Under Höstmässan i Nordmaling fick mentometerknapparna och diskussionerna lämna plats för fart, fläkt och unga talanger. Kom och visa att du ÄR nåt, löd inbjudan som gick ut till kommunens alla barn och ungdomar i årskurserna tre till och med nio. Nitton deltagare svarade på utmaningen och kom till Norrskenshallen för att ta plats på scenen. Under två dagar sjöngs, dansades och spelades så det stod härliga till, och den som på något sätt vågade sticka ut och vara annorlunda knep extra AntiJante poäng. 3:2:7 Fö rdoms stå upp Datum: 23 oktober 2010 Plats: Oasen, Nordmaling Fokus: Att titta närmare på vilka fördomar vi bär på. Antal deltagare: 54 Diskussionsfrågor: Hur fördomsfulla är vi? Vilka kategorier har vi fördomar om? På kommunens årliga företagarmiddag Handslaget bjöds deltagarna på specialskriven fördomsstandup. Tre komiker angrep ämnet från olika vinklar. Ingela Wall drev med vår tendens att dela in människor i stereotypa fack. Marcus Bodin luftade bland annat fördomar om nordmalingsbor och om företagare. Solja Krapu skämtade friskt om svenskar och deras motvilja att framhäva sig själva bland annat vanan att inleda meningar med: ibland kan jag tycka att Publiken fick även tycka till om sin egen fördomsfullhet. Sida 14 av 38

16 3:2:8 Megafon! Datum: 27 oktober 2010 Plats: Oasen, Nordmaling Fokus: Att belysa vad vi tänker på som normalt respektive onormalt och varför. Antal deltagare: Ca 120 Diskussionsfrågor: Är du normal? Vem bestämmer vad som är normalt? Teater Barda från Östersund är en teatergrupp bestående av personer med en utvecklingsstörning eller ett psykiskt funktionshinder. Deras föreställning Megafon! fick drygt 120 personer att trotsa ett riktigt ruskigt höstväder. Kvällen inleddes i vanlig ordning med ett antal mentometerfrågor, bland annat Är du normal? De flesta svarade ja, men frågan skapade mycket surr i lokalen. När Teater Barda sedan äntrade scenen blev det teater, dans, och dikter. Allt handlade om dem själva; hur är det att vara en person med utvecklingsstörning? Hur är det att bo i ett gruppboende? Vem är normal? Från scenen ställdes uppfordrande frågor; Vad är egentligen utvecklingsstörd? Jag utvecklas ju hela tiden!, Är det jag som är normal och ni som är konstiga? Diskussionen efteråt handlade bland annat om vad som är normalt respektive onormalt och vem som bestämmer det. Är det onormalt att vara vänsterhänt? Homosexuell? Fotbollsspelare? Från Örnsköldsvik? Ett axplock åsikter från diskussionsdeltagare: Att vara normal är att vara tråkig och beige. Vad som är normalt och onormalt bestäms av kulturen man lever i. I Sverige är det till exempel onormalt att vara rakt på sak. Att vara normal är att försöka bli accepterad. Det blir man genom att hålla sig inom alla normer. I Nordmaling är det helt tillåtet att vara annorlunda. Människorna här är underbara. Kvällens uppföljningsfråga löd som sagt: Är du normal? Av två anledningar skulle det dock vara lite poänglöst att presentera resultaten från denna omgång. Det handlar om magsjuka och Sida 15 av 38

17 svarvägran. Ensemblen genomförde hjältemodigt föreställningen trots att ett magsjukeutbrott härjade i kulisserna. Däremot kunde de naturligtvis inte stanna kvar för diskussionen, vilket ledde till att även många ur publiken lämnade lokalen direkt efter föreställningen. Det stora bortfallet mellan de båda svarsomgångarna gör en jämförelse vansklig. De som stannade och diskuterade vägrade dessutom i stor utsträckning att svara ja eller nej på frågan andra gången den ställdes. De ville istället svara både och / det beror på / det finns ingenting som är normalt. 3:2:9 Bakom rollen Datum: 2 november 2010 Plats: Rundviksgården Fokus: Att fundera över om och hur vi påverkas av könsroller. Antal deltagare: 35 Diskussionsfrågor: Vad är förbjudet för en riktig man respektive en riktig k vinna? AntiJante evenemang nummer nio gick av stapeln på Rundviksgården i november när Charlotte Lindmark från Teater Scratch i Luleå bjöd på tänkvärd underhållning. I monologen Bakom rollen dök det upp så skilda ämnen och gestalter som utomjordingen Diana i TV serien V, drottningsylt, fräckisglada lärare, adrenalinstinna hanar, Pessimisten och Nelson Mandela. Den röda tråden var roller i allmänhet och könsroller i synnerhet. Charlotte gestaltade effektivt hur män och kvinnor uppfostras att följa olika spelregler. När det blev dags för diskussionsstund behandlades bland annat hur en manlig uppfostran ser ut, och vad som är förbjudet för en riktig man respektive en riktig kvinna. Publiken tyckte att killar uppfostras till att vara starka, bita ihop och inte gråta. En riktig man får inte måla naglarna, medan en riktig kvinna bör undvika att slåss, odla mustasch och jobba som lastbilschaufför. Det sades också att de båda könen är ganska försiktiga med att släppa in det motsatta könet på sitt revir. Som en man i publiken skämtsamt uttryckte sig: Det riktiga brottet är när en kvinna klarar av till exempel ett rörmokeri som mannen har misslyckats med. Andra diskussionspunkter rörde vilka konsekvenser det får att vi uppfostras olika. Är det ett problem eller en tillgång? I slutet av kvällen är deltagarna betydligt mer benägna att betrakta könsroller som en begränsning än vad som var fallet i början av kvällen (figur 5). Sida 16 av 38

18 Könsroller är en begränsning. Du hindras från att utveckla din fulla potential. (Figur 5) Början av kvällen Slutet av kvällen 3:2:10 V i håller inte käften Datum: 24 november 2010 Plats: Oasen, Nordmaling Fokus: Främlingsfientlighet och rasism Antal deltagare: Ca 260 (årskurs 7 9 plus SFI) Diskussionsfrågor: Vem är egentligen svensk? Främlingsfientlighet var temat när skådespelaren Hannes Olsson från Teatermaskinen i Riddarhyttan framförde monologen Vi håller inte käften. Hela Artediskolan samlades i Oasen för att lyssna på vad de trodde var en vanlig föreläsning. Det visade sig i själva verket vara en teaterföreställning uppbyggd kring två olika gestalter; en högljudd, livlig antirasist och en välkammad, vältalig rasist. I tur och ordning lade de fram sina synpunkter för publiken. I slutet klev Hannes ur båda rollerna och diskuterade med publiken. Diskussionen handlade bland annat om vad rasism är och vad det innebär att vara svensk. Sida 17 av 38

19 3:2:11 T jejjobb eller killjobb? en halvdag. Genom bland annat tipspromenad, gruppövningar och skrivuppgifter fick eleverna fundera på hur det kommer sig att tjejer och killar brukar söka sig till olika yrken och vad man kanske skulle kunna vinna på att tänka lite annorlun da. I utvärderingen av arbetslivsdagarna som helhet fick inslaget godkänt av eleverna. På en skala mellan 1 och 6 hamnade medelbetyget på 3,8. Många tyckte att passet var lite för långt, men det förekom även kommentarer som roligt och det stämde faktiskt in. Datum: november 2010 Plats: Artediskolan Fokus: Normer om manligt och kvinnligt i samband med utbildnings och yrkesval. Antal deltagare: 60 Diskussionsfrågor: Varför söker sig tjejer och killar till olika yrken? Måste det vara så? Under rubriken tjejjobb eller killjobb? pratade Eva Christina W Sandgren och Jörgen Persson från Genusakuten med Artediskolans årskurs åtta om jämställdhet och möjligheter. Inslaget var en del i åttornas arbetslivsdagar och höll på under 3:2:12 Våga vara annorlunda Datum: 28 november (skyltsöndag, invigning) Plats: Kommunhusets entré (sedan flyttad till biblioteket i Nordmaling). Diskussionsfrågor: Vad är annorlunda för dig? Varför? Under sommaren 2010 kunde hugade fotografer skicka in sina bidrag till en fototävling på temat Våga vara annorlunda. Totalt 25 bidrag skickades in, med väldigt varierande motiv och motiveringar. Eller vad sägs om omaka skor, lösskägg, kantareller, Darth Vader och en traktorbrud för att nämna några? Första, andra och tredjepris korades, och samtliga bidrag ställdes ut, först i kommunhusets entré under skyltsöndagen och sedan i Sida 18 av 38

20 biblioteket. Tanken bakom tävlingen och utställningen var att ge anledning att fundera kring vad olika människor uppfattar som annorlunda, och varför. Första pris tilldelades Mika Suorsa för bilden Jag vågar vara annorlunda (fotot till vänster). 3:2:13 Allt på med Hakan Vreskala Datum: 3 december 2010 Fokus: Fördomar om etnicitet Plats: Oasen, Nordmaling Antal deltagare: 15 Diskussionsfrågor: Är det viktigt att veta varifrån människor kommer? Det sista officiella AntiJante evenemanget var Allt på med Hakan Vreskala. En musikalisk humorföreställning om Sverige, där rolig monolog varvades med trum och gitarrspelande samt sång på både turkiska svenska. och Hakan berättade om sitt liv i Sverige, bland annat sin SFI klass, och de fåordiga men roliga konversatio nerna som kan uppstå när man inte talar samma språk. Han beskrev träffande hur han som punktrummis lärde sig turkisk folkmusik efter det att han kommit till Sverige eftersom jobberbjudandena blev så mycket fler då. Han berättade också om sina vänner som är advokater, ingenjörer och kirurger i grunden, men nu är pizzabagare och taxichaufförer i Sverige. Etniska bakgrunder blir så viktiga ibland, det är sorgligt. Ämnet för diskussionskaféet denna kväll var fördomar, och hur vi ibland placerar in människor i fack utifrån deras geografiska ursprung. En fråga var: Är det viktigt att veta var den man pratar med kommer ifrån? Två tredjedelar tyckte att det var ganska oviktigt, men många i publiken menade ändå att det kunde vara intressant att veta. En annan fråga var: Är människor som invandrat till Sverige av någon anledning extra bra på att baka pizza? Nej, tyckte tre fjärdedelar, och under den fortsatta diskussionen debatterades varför det i så fall är så många invandrade som driver just pizzerior. Bland svaren hördes det är tufft att släppas in i andra branscher, det blir tradition och det är där nätverken finns. Kvällen avslutades med slutsatsen att det inte borde spela någon roll var man är ifrån, bara hur man är. Eller med Hakans ord: Vi är alla samma skit; vi har samma problem överallt i världen. Det enda som skiljer är att vi är olika färger. Kvällens uppföljningsfråga var: Hur fördomsfull är du?. Det är inga stora förändringar, men vid slutet av kvällen är det inte längre någon som anser sig vara helt fördomsfri (figur 6) Sida 19 av 38

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Handlingsplan för mångfald

Handlingsplan för mångfald Handlingsplan för mångfald Nämnden för individ- och familjeomsorg 2014 2016 Antagen av nämnden för individ- och familjeomsorg 2014-02-18 2 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför mångfald?... 3 Definition

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Smakprov DIG SJÄLV. ur: KÄRLEKSBOMBA NINA JANSDOTTER BRAIN BOOKS

Smakprov DIG SJÄLV. ur: KÄRLEKSBOMBA NINA JANSDOTTER BRAIN BOOKS Smakprov ur: KÄRLEKSBOMBA DIG SJÄLV NINA JANSDOTTER BRAIN BOOKS Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se 2007 Nina Jansdotter, samt Brain Books AB Avtal genom Tönnheim Literary Agency

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Foto: Jörgen Wiklund 1 Innehåll Inledning sid. 3 Resultat sid. 4 Slutord sid. 11 Appendix 1: Frågor och grafer sid.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem

Läs mer

Verksamhetsområde barn, ungdom och vuxna. Rapport Sida 1 (17) Verksamhetsområde barn, ungdom och vuxna

Verksamhetsområde barn, ungdom och vuxna. Rapport Sida 1 (17) Verksamhetsområde barn, ungdom och vuxna Rapport Sida 1 (17) 2015-01-05 Sida 2 (17) Brukarundersökning Ungdomens Hus 2014 En webbenkät genomfördes under november/ december 2014. 47 ungdomar på Ungdomens Hus svarade på enkäten. Betydligt färre

Läs mer

Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i. Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a.

Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i. Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a. Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a. När vi vill berätta för andra vad vi tänker och känner kan vi göra det på olika sätt.

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Eget företag - Dröm och verklighet

Eget företag - Dröm och verklighet Eget företag - Dröm och verklighet Ingela Gabrielsson Privatekonom 2009-08-27 Om undersökningen För att öka förståelsen för drömmen om att starta eget och för verkligheten har Nordea Private Banking valt

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan a för planen Helen Peterson Vår vision På vår förskola ska alla

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 Lättläst sammanfattning Tid för tolerans Den här rapporten har fått namnet Tid för tolerans.

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013

PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013 PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013 1 3 Det är ett sätt att efterleva vår värdegrund. Det ger dynamik i organisationen Oliktänkande breddar perspektiven och ökar effektiviteten. Det driver hela

Läs mer

Utveckla resonemang om musikupplevelser Här är några saker du ska tänka på när du resonerar:

Utveckla resonemang om musikupplevelser Här är några saker du ska tänka på när du resonerar: Utveckla resonemang om musikupplevelser Här är några saker du ska tänka på när du resonerar: Förklara varför Ge exempel Visa med olika alternativ Generalisera Fördjupa med frågor Använd bindeord för att

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete AttraktivtArbete En kompetensmiljö för attraktivt arbete 2010 #1 Anställda vill göra ett bra arbete Det är viktigt att känna att man gör ett bra arbete och att det man gör är viktigt. Dessa två saker är

Läs mer

Utvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015

Utvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015 Utvärdering Konferens psykisk ohälsa 2015 Utvärdering Karlstad Upplevelse av dagen Panelen Malte Hallqvist Clas Malmström Eva Vingård 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 62 av 200 svar Utvärdering Sunne Upplevelse

Läs mer

Temadag om Hälsa & Ekonomi

Temadag om Hälsa & Ekonomi Utvärderingsrapport 9 av Lust H projektet Temadag om Hälsa & Ekonomi som en del av verksamheten Laholm 19 maj 2005 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 2005-08-16 1. Bakgrund I maj samlades 40 personer

Läs mer

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar?

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar? 5. O r g a n i s a t i o n e n s o m 40 Att kvalitetssäkra Att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen är ett viktigt steg i arbetet mot diskriminering, men för att få ett helhetsperspektiv måste flera aspekter

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

ATT FÅ VARA SIG SJÄLV

ATT FÅ VARA SIG SJÄLV ATT FÅ VARA SIG SJÄLV om livsstilar, identitet normer och grupptillhörighet. Mikael C. Svensson LIVSSTIL Livsstil är hur livet levs, vad man tycker om och livsinnehåll som man väljer själva, men som delas

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Förskolan Akvarellen

Förskolan Akvarellen Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling Förskolan Akvarellen Upprättad november 2013 Innehållsförteckning Vision sid. 3 Syfte sid. 4 Vad står de olika begreppen för sid. 5 Förklaring

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

PiteåPanelen. Integration. Rapport 15. Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Integration. Rapport 15. Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 15 Integration Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret Integration Piteå står inför en generationsväxling, där antal personer i arbetsför ålder minskar samtidigt som antalet

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och mångfald Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Sammanfattning... 3 Så jobbar chefen med mångfald... 4 Chefen och de sju diskrimineringsgrunderna... 8 Mångfald och

Läs mer

och moral inom Polisen har diskuterats flitigt i media, i olika debatter, på möten och säkerligen hemma vid köksborden de senaste veckorna. Det är nog många med mig som har känt sig bestörta och besvikna

Läs mer

Smakprov DIG SJÄLV. ur: KÄRLEKSBOMBA NINA JANSDOTTER BRAIN BOOKS

Smakprov DIG SJÄLV. ur: KÄRLEKSBOMBA NINA JANSDOTTER BRAIN BOOKS Smakprov ur: KÄRLEKSBOMBA DIG SJÄLV NINA JANSDOTTER BRAIN BOOKS Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se 2007 Nina Jansdotter, samt Brain Books AB Avtal genom Tönnheim Literary Agency

Läs mer

Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb

Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb 1 Förklaringar I följande likabehandlingsplan kommer vi utgå ifrån fyra aktörer på föreningen enligt följande; Organisationsledare, Tränare och funktionär, Aktiv

Läs mer

Ett steg fram. Förberedelse. Genomförande

Ett steg fram. Förberedelse. Genomförande Ett steg fram Vilka möjligheter du har till jobb, bostad och utbildning varierar mycket beroende på exempelvis din hudfärg, kön och sexualitet, vilken klass du kommer ifrån och vilken funktionsförmåga

Läs mer

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI 1 Kapitel 1 Tolerans: En introduktion till begreppet, forskningen och antologin Erik Lundberg Mer prat om tolerans År 2015 kom många flyktingar

Läs mer

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande Brisens likabehandlingsplan 2013-2014 mot mobbning och kränkande behandling. Bakgrund Den 1 april 2006 kom Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67).

Läs mer

Nätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa www.egetforlag.

Nätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa www.egetforlag. Nätverka med hjärtat och gör bättre affärer Helene Engström Innehåll Om nätverk...7 Nätverka med vem?...10 Nätverka lagom...12 Var hittar jag nätverk?... 15 Professionella affärsnätverk...16 Nätverka internationellt...22

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

För ett samtal i gruppen om situationen i beskrivningen med stöd av frågorna nedan

För ett samtal i gruppen om situationen i beskrivningen med stöd av frågorna nedan Vad är mångfald? Yalda, 37 år, har rötter i Mellanöstern och är född och uppvuxen i Sverige. Hon är den enda på sin arbetsplats som har utländsk bakgrund och det blir hon ofta påmind om av arbetskamrater

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Vad handlar boken om? Vem passar boken för? Mål från Lgr 11: ring mig Lärarmaterial. Författare: Thomas Halling

Vad handlar boken om? Vem passar boken för? Mål från Lgr 11: ring mig Lärarmaterial. Författare: Thomas Halling sidan 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Boken handlar om Dennis Strid. Han är en kille som bor ensam i en lägenhet tillsammans med sin pitbull, Blixt. Dennis är arbetslös och fyller sina

Läs mer

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014 Det handlar om kärlek Läsåret 2013/2014 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 2 716 elever svarat på enkäten före skolveckan och 1 698 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

Djurgårdens Idrottsförening får människor att växa genom idrottens gemenskap, för samhällets bästa

Djurgårdens Idrottsförening får människor att växa genom idrottens gemenskap, för samhällets bästa Bakgrund År 1891 bildades Djurgårdens Idrottsförening. 1990 formades Djurgårdsalliansen för att säkra föreningens existens. Nu 2016, efter att tusentals engagerade djurgårdare - ledare, idrottare, styrelser,

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om borgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Europeiskt häfte Del 2 Skolverket 106 20 Stockholm 2 Allmänna anvisningar DEL 2 Nedanstående anvisningar förklarar vad du

Läs mer

Att följa dina drömmar och förbättra världen LINA EGGEMAR

Att följa dina drömmar och förbättra världen LINA EGGEMAR Att följa dina drömmar och förbättra världen LINA EGGEMAR INNEHÅLL Inledning 5 ATT FÖLJA DINA DRÖMMAR 7 Framtiden 8 Hur jag ser på framtiden Hur jag inte vill att min framtid ska se ut Min mardrömsframtid

Läs mer

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Vill du stärka unga tjejers självbild?

Vill du stärka unga tjejers självbild? Vill du stärka unga tjejers självbild? Alla förtjänar en förebild! Med det här häftet vill Stjärnjouren inspirera er som jobbar med unga tjejer och vill stärka deras självbild. Vi bjuder här på godbitar

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Vision Alla bidrar till en öppen och positiv arbetsmiljö. Respekten för varje människa är ett självklart ställningstagande. En arbetsmiljö fri

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Dokumentation från utbildningsdag sex och samlevnad Tjörn september 2001.

Dokumentation från utbildningsdag sex och samlevnad Tjörn september 2001. Dokumentation från utbildningsdag sex och samlevnad Tjörn september 2001. Namnståupp Gruppen sitter i cirkel. Först reser sig var och en i tur och ordning och i lugnt takt och säger sitt förnamn. Därefter

Läs mer

VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING KORTVERSION

VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING KORTVERSION BAKGRUND VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING År 1891 bildades Djurgårdens Idrottsförening. 1990 formades Djurgårdsalliansen för att säkra föreningens existens. Nu 2016, efter att tusentals engagerade

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Nätverk. för blivande bibliotekschefer. SUHF Forum för bibliotekschefer 1 juni 2015

Nätverk. för blivande bibliotekschefer. SUHF Forum för bibliotekschefer 1 juni 2015 Nätverk för blivande bibliotekschefer SUHF Forum för bibliotekschefer 1 juni 2015 Bakgrund Framtida chefsförsörjning till universitets- och högskolebiblioteken Biblioteksledningarna genomgår nu en generationsväxling

Läs mer

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7)

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP 63 personer deltog i undersökningen De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) 98,3 % rekommenderar MT-gruppen 93,3 % presterar bättre 95

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Sammanställning av åsikter November 2015 Anette Christoffersson, Strategiska enheten, Kommunledningskontoret

Sammanställning av åsikter November 2015 Anette Christoffersson, Strategiska enheten, Kommunledningskontoret Sammanställning av åsikter November 2015 Anette Christoffersson, Strategiska enheten, Kommunledningskontoret Bakgrund Kommunfullmäktige har antagit ett strategiskt område; Barn och unga vår framtid. Utifrån

Läs mer

Babblarnasvärld skapad av barnen. Vetlanda här växer människor och företag

Babblarnasvärld skapad av barnen. Vetlanda här växer människor och företag 2016-2017 Tema Babblarna 2016-2017 Avd kotten Babblarnasvärld skapad av barnen Vetlanda här växer människor och företag Syfte med Babblarna Mål / Syfte: Att barnen får utveckla sitt sociala samspel Att

Läs mer

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER LIKABEHANDLINGSPLAN VINTERGATAN 2013 / 2014 BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER INTE ANDRA

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Arbetsplan Äppelbo förskola

Arbetsplan Äppelbo förskola Arbetsplan 2016-2017 Äppelbo förskola 1 Vår syn på uppdraget Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP 2016 SID 1 (8) Likabehandlingsplan för Solberga förskolor Citrusgården, Prästängen, Solängen SID 2 (8) Innehåll 1. Vad

Läs mer

Futebol dá força Åland

Futebol dá força Åland Futebol dá força Åland Varför? Med växande psykisk ohälsa bland unga tjejer, ätstörningar, sexuella övergrepp och våld, höga krav på prestation, integrationsproblematik, en icke jämställd fördelning av

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mineralens förskola 2015/2016 Om oss Vi är en två-avdelningsförskola i utkanten av Boliden. Vi är 6 heltidstjänster i barngrupp, 1 kokerska på heltid

Läs mer