SLUTRAPPORT. Tillväxt och samverkan. ( AntiJante projektet )

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLUTRAPPORT. Tillväxt och samverkan. ( AntiJante projektet )"

Transkript

1 SLUTRAPPORT Tillväxt och samverkan ( AntiJante projektet )

2 1. SAMMANFATTNING BAKGRUND...3 2:1 Syfte...4 2:2 Mål...4 2:2:1 På lång sikt...4 2:2:2 På kort sikt...4 2:3 Utgångspunkter...4 2:3:1 Jantelagen...4 2:3:2 Utveckling och öppenhet GENOMFÖRANDE...6 3:1 Arbetssätt...6 3:1:1 Offentliga evenemang...6 3:1:2 Riktade inslag...6 3:1:3 Samarbeten...6 3:1:4 Uppföljning...7 3:2 Evenemang...7 3:2:1 Improvisationsteater...7 3:2:2 Mannen från Malmberget...8 3:2:3 Tapper och underbar...9 3:2:4 Alla är olika utom jag :2:5 Vara sig själv och vara som andra :2:6 Talangjakt i AntiJante anda :2:7 Fördoms stå upp :2:8 Megafon! :2:9 Bakom rollen :2:10 Vi håller inte käften :2:11 Tjejjobb eller killjobb? :2:12 Våga vara annorlunda :2:13 Allt på med Hakan Vreskala :2:14 Har du rätt kompetens i din verksamhet? :2:15 Slutet på början :2:16 Övriga aktiviteter RESULTAT och SLUTSATSER :1 Evenemangs och deltagarantal :2 Representativitet :3 Mentometerresultat...23 Sida 1 av 38

3 4:4 Enkäter :4:1 Enkätresultat :4:2 Enkätanalys :5 Nya företag :5:2 Nordmalings placering i nyföretagarbarometern :5:3 Nyföretagande och kön :6 Omdömen och reaktioner :7 Slutsatser :7:1 Bekymmersamt :7:2 Tänkvärt :7:8 Lyckat :8 Framtiden KOSTNADER OCH FINANSIERING :1 Projektkostnader :2 Projektfinansiering RESULTATSPRIDNING K ÄLLFÖRTECKNING :1 Litteratur :2 Övriga källor :3 Bilagor...37 Sida 2 av 38

4 1. SAMMANFATTNING Under ett års tid har Nordmalings kommun motarbetat Jantelagen genom kulturevenemang och diskussionskaféer. Syftet har varit att bidra till ett öppnare, mer tillåtande klimat med de långsiktiga målen ökat innovativt företagande och ett breddat arbetskraftsutbud. Formen för evenemangen har varierat från stillsamma föreläsningar och monologer till uppiggande konserter och stå upp komik. Alla inslag har i grunden handlat om vilka gränser vi sätter upp för oss själva och andra. Frågor som diskuterats har till exempel varit hur Jantelagen kommer till uttryck, hur vi påverkar kulturen vi lever i (och hur kulturen vi lever i påverkar oss), varför vi lägger bort våra drömmar, varför vi är så rädda att göra bort oss, hur vi formas av könsroller och vem som egentligen är normal. Sammanlagt har det blivit 15 AntiJante evenemang och det totala deltagarantalet hamnar någonstans runt 760. Därmed har målet på 10 evenemang med i genomsnitt 30 deltagare per gång uppfyllts med råge. Resultaten från de undersökningar som har genomförts under projektets gång visar ett visst mått av attitydförändring både under de respektive evenemangen och under projekttiden som helhet. Det verkar emellertid som om vissa attityder är lättare att påverka än andra. Till exempel verkar det vara lättare att ompröva missunnsamhet än att ompröva synen på vad som är annorlunda. Ett av de långsiktiga projektmålen är ökat företagande. Både när det gäller nyföretagande generellt och när det gäller könsfördelningen bland nyföretagarna i ser vi en rejäl förbättring i Nordmalings kommun under 2010 men det går knappast att hävda något direkt samband med AntiJante projektet. Däremot kan kanske utvecklingen säga något om det allmänna klimatet i kommunen och det utvecklingsarbete där projektet varit en del bland många. De viktigaste slutsatserna som går att dra direkt efter projektets slut är att det går att bedriva attitydarbete genom att bjuda in till evenemang; det går att sätta ihop ett program med såväl bredd som djup, och det finns ett tydligt intresse av att delta och diskutera. För att ansatsen ska lyckas krävs emellertid noggrann planering, hårt arbete med informationsspridning, en fungerande strategi för utvärdering och ett program som tilltalar många olika sorters människor. 2. BAKGRUND Sedan våren 2009 driver Nordmalings kommun ett offensivt och innovativt utvecklingsarbete under rubriken Utveckling Nordmaling; en paraplyorganisation som driver och stöttar upp initiativ som syftar till inflyttning och nyetableringar. Utveckling Nordmaling har skapat plattformer för samverkan mellan företag, föreningar och andra intressenter. I startskedet genomfördes en rad möten och byarundor för att samla engagerade; hinder, idéer och utvecklingsmöjligheter listades. Ett utvecklingshinder som identifierades från flera håll var en stark Jantelag där allting som är normbrytande eller risktagande motarbetades. Utifrån den problembeskrivningen föddes tanken om ett brett och samtidigt djuplodande attitydarbete. Här är det nödvändigt med ett förtydligande: Jante attityder är på intet sätt är utmärkande för Nordmaling de finns överallt. Vad som möjligen är lite speciellt för Nordmaling är istället det offensiva sätt på vilket de har hanterats. Sida 3 av 38

5 2:1 SYFTE AntiJante projektets syfte är att skapa ett öppnare, mer tillåtande klimat genom att på ett djuplodat sätt förändra attityder som agerar tillväxthämmande. De övergripande målen med projektet är att: 2:2 MÅL 2:2:1 På lång sikt - Fler innovativa företag ska etableras genom att skapa en mer tillåtande attityd. - Arbetsgivare och arbetstagare ska kunna se bortom sina egna fördomar och därigenom bredda arbetskraftsutbudet. 2:2:2 På kort sikt De övergripande målen handlar alltså om effekter av attitydförändring. Eftersom detta är en lång och komplex process kan vi dock knappast förvänta oss några synliga resultat i direkt anslutning till projekttiden. Däremot går det att mäta några mer påtagliga faktorer; antal genomförda aktiviteter, antal deltagare och representativiteten bland deltagarna. De kortsiktiga målen är därmed att: - Minst 10 kulturaktiviteter ska under projekttiden genomföras på temat Jantelagen, att våga sticka ut och vara annorlunda. - Varje aktivitet ska ha i genomsnitt minst 30 deltag are. - Individsammansättningen bland deltagarna ska motsvara sammansättningen i kommunen, vad gäller kön, ålder, etnisk bakgrund, sysselsättning (anställda/företagare), och bosättning (i/utanför tätorterna). 1. Du skall inte tro att du är något. 2. Du skall inte tro att du är lika god som vi. 3. Du skall inte tro att du är klokare än vi. 4. Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi. 5. Du skall inte tro att du vet mer än vi. 6. Du skall inte tro att du är förmer än vi. 7. Du skall inte tro att du duger till något. 2:3 UTGÅNGSPUNKTER 2:3:1 Jantelagen Sida 4 av 38

6 8. Du skall inte skratta åt oss. 9. Du skall inte tro att någon bryr sig om dig. 10. Du skall inte tro att du kan lära oss något. Så lyder Jantelagens tio budord. De formulerades av den dansk norske författaren Aksel Sandemose i hans självbiografiska roman En flykting korsar sitt spår 1. Boken publicerades 1933 och beskriver författarens uppväxt och de oskrivna regler som härskade i författarens barndomsstad. Sandemose döpte staden till Jante alltså blev stadens tysta regler Jantelagen. Samhället som skildras är präglat av misstänksamhet, missunnsamhet och inskränkthet. Jantarna har stenhård kontroll över varandra och den som ifrågasätter, förändrar eller beter sig annorlunda på något sätt bestraffas med elakt skvaller och menande blickar. När Jantelagen kommer på tal tänker kanske de flesta på inställningen som säger att det är förbjudet att vara framgångsrik och förmögen. Om man utgår från Sandemoses berättelse om Jantarna och deras kultur är lagen dock betydligt bredare än så. Den som lyder till punkt och pricka anpassar sig till alla normer om hur en Jante bör leva och tänka. Coacherna Maria Appelqvist och Bo Pedersen som har skrivit en reseguide till Janteland, beskriver Jante som ett samhällsfenomen vi upptäcker när vi inte uppför oss som alla andra 2 För att inte fastna i enbart frågor om reaktioner på rikedom och framgång formulerades i projektets början vad man skulle kunna kalla tre ledord för AntiJante arbetet: unnsamhet, öppenhet och möjlighet. Unnsamhet (det är inte ett etablerat ord, men det kanske borde bli) handlar om att aktivt unna människor i omgivningen det de på olika sätt har, får eller uppnår. Öppenhet handlar om att vara nyfiken och välkomnande i mötet med nya tankar och beteenden. Möjlighet, slutligen, handlar om att våga se bortom givna ramar, tänka nytt och utmana trygghetszoner. Så långt Jantelagen, men har den någonting att göra med ekonomisk utveckling? 2:3:2 Utveckling och öppenhet Den amerikanske geografen Richard Florida har funnit starka samband mellan ett öppet samhällsklimat och gynnsam ekonomisk utveckling 3. Kort sagt har platser som välkomnar invandrare, konstnärer, bohemer och homosexuella i stor utsträckning visat sig ha hög och hållbar ekonomisk tillväxt. Inte därför att dessa grupper i sig är ovanligt produktiva eller innovativa, utan därför att en öppen mångfaldskultur lockar till sig kreativa människor. Idag är ekonomin till stora delar idédriven, vilket gör människor och deras kreativitet till den viktigaste framgångsfaktorn. Ekonomisk utveckling styrs därmed inte uteslutande av tillgången till infrastruktur och naturtillgångar, utan i ökande grad även av den kultur som råder. Håller kulturen tillbaka kreativitet eller lockar den fram den? Finns det utrymme att uttrycka sig själv och följa sina drömmar, eller knuffas människor in i bergfasta roller och ramar som de sedan inte tillåts lämna? Är det lätt eller svårt att få tillträde till samhällsgemenskapen? Framtiden ser ut att tillhöra de samhällen som förmår vårda medborgarnas kreativitet och locka till sig nya kreativa medborgare. Det kräver i sin tur en öppen och uppmuntrande kultur. 1 Sandemose Appelqvist & Pedersen Florida 2006 Sida 5 av 38

7 Alltså: Jantelagen beskriver en inskränkt, missunnsam, misstänksam atmosfär där inga nya intryck eller idéer är tillåtna, vilket blir tillväxthämmande. Toleranta, nyfikna och välkomnande samhällen förmår däremot attrahera olika sorters människor som genererar nya idéer, vilket blir tillväxtskapande. Därför bör ett aktivt arbete för ett tillåtande klimat kunna medverka till ekonomisk utveckling. 3. GENOMFÖRANDE Projektets verktyg har varit kulturevenemang och diskussionskaféer. Några aktiviteter har riktats specifikt till ungdomar (genom skolan) och andra har haft fokus på företagare. De flesta har dock varit öppna för allmänheten. 3:1 ARBETSSÄTT 3:1:1 Offentliga evenemang Information om de öppna evenemangen har gått ut genom: - Affischering runtom i kommunen. - Annonsbladet (reklamtidning som delas ut till samtliga hushåll i kommunen ungefär en gång i månaden). - Flygblad till samtliga hushåll i kommunen (inför två specifika evenemang). - Kommunens Facebook sida. - Kommunens hemsida (www.nordmalin g.se) - E post till tidigare AntiJante besökare. - Kalendariet på Västerbottenskurirens hemsida (ww w.vk.se) 3:1:2 Riktade inslag Valet att rikta några evenemang specifikt mot ungdomar (tre tillfällen) respektive företagare (två tillfällen) har sin bakgrund i projektets mål, och i synpunkter som inkom tidigt i planeringsstadiet. Ett delmål i projektet har varit att bredda arbetskraftutbudet genom att få företagare att se bortom sina fördomar när de rekryterar. Därför föll det sig naturligt att genomföra aktiviteter för företagare på teman såsom fördomar och breddad rekrytering. I projektets startskede kom synpunkter från många håll om hur oerhört viktigt det är att attitydarbetet når kommunens ungdomar. Detta eftersom det kan vara lättare att ta till sig nya tankebanor och sätt att vara innan man hunnit etablera sig i till exempel fasta yrkesroller. 3:1:3 Samarbeten Projektet har haft många viktiga samarbetspartners både vad gäller planering, informationsspridning och samarrangemang. Studieförbunden i kommunen har bistått med råd om informationsspridning och tidsplanering. Biblioteket i Nordmaling har varit samarrangör samt upplåtit lokaler för utställning och föreläsning. Vidare har ett flertal evenemang Sida 6 av 38

8 genomförts i samarbete med projekt 4K konkurrenskraftiga kranskommuner (ett projekt som syftat till förbättrat näringslivsklimat i Umeås kranskommuner). De evenemang som riktat sig specifikt till ungdomar har genomförts i samarbete med Artediskolan. Försäljning av fika under diskussionskaféerna har varit möjligt tack vare samarbeten med byaföreningar och klassinsamlingar. 3:1:4 Uppföljning För att skapa en uppfattning om huruvida de som deltagit vid aktiviteterna tänkt om i någon riktning har två olika sorters attityduppföljning använts. Dels har evenemangsdeltagarna med hjälp av mentometerknappar fått besvara en attitydfråga i början av kvällen som sedan sällts på nytt i slutet. Dels har den som första gången besökt ett evenemang fått fylla i en post eller webbenkät, som sedan skickats ut på nytt i slutet av projektet. Resultaten från en del av mentometerundersökningarna kommer att presenteras under respektive evenemang nedan, medan resultaten från webb /postenkäterna diskuteras i rapportens avslutningsavsnitt. En redovisning av samtliga resultat finns i bilagorna. 3:2 EVENEMANG 3:2:1 Improvisationsteater Datum: 11 maj 2010 Fokus: Titta närmare på Jante. Antal deltagare: 55 Diskussionsfrågor: Hur ser Jantelagen ut; hur påverkar den oss och vi den? Det allra första AntiJante evenemanget var en improvisationsteaterföreställning med AntiJantetema. Skuggteatern från Umeå lockade fram många skratt och skapade hög igenkänningsfaktor när de med publikens hjälp gestaltade Jantelagen på olika sätt. Under diskussionskaféet efter förställningen fick deltagarna bland annat ta ställning till mentometerfrågorna Borde Bert Karlsson jobba på sin ödmjukhet?, Tar Anna Anka för mycket plats? och Din granne vinner 56 miljoner. Är glädje din spontana reaktion? Deltagarna fick även ta ställning till hur mycket de trodde sig påverkas av respektive själv ha möjlighet att påverka Jantelagen. Dessvärre var det premiärnerver för mentometersystemet, och resultaten från denna omgång gick förlorade. Diskussionerna under kvällen kretsade bland annat kring för och nackdelarna med att bo på en mindre ort där alla känner alla, och om vad det är som brukar framkalla reaktionen du ska inte Sida 7 av 38

9 tro att du är något. Det framkom även ett förslag på hur man kan motarbeta Jantelagen; genom att prata motstå frestelsen att skvallra om andra. 3:2:2 Mannen från Malmberget Datum: 8 juni 2010 Plats: Brattsbackagården Fokus: Livsval och omgivning Antal deltagare: 39 Frågor: Hur påverkar omgivningen våra livsval och ambitioner? Är Jant elagen starkare i norra Sverige än i södra? I föreställningen Mannen från Malmberget fick publiken följa en livshistoria från gruvan via skrivarkurs och kärlek till konsultjobb och tillbaka igen. På vägen dök det upp funderingar om Malmbergets förfinade Jantelag ( Ingen skall någonsin tro att nån någonsin kommer att bli något. ), om olika sorters medelmåttor och om att vara en pilsnerflaska under Niagarafallet. På scen stod skådespelaren Göran Forsmark (känd från bland annat Jägarna ). Under diskussionskaféet användes mentometerknapparna för att tycka till om bland annat vad som har störst betydelse för våra val i livet (medfödda styrkor och svagheter bedömdes vara viktigast), huruvida Jantelagen är starkare i norra Sverige än i södra (majoriteten tyckte att det förhåller sig så), och vad som väcker mest missunnsamhet (hög inkomst, tyckte de flesta). Diskussionen kom även att handla om huruvida kvinnliga partiledare bedöms efter andra mallar än sina manliga kolleger, om vikten av att peppa och uppmuntra människor i sin omgivning, och om svårigheterna att skapa en gemenskap mellan människor utan att någon stängs ute. En av kvällens uppföljningspåståenden löd: Du påverkar vad andra tror att de kan och inte kan. Svarsalternativen var Instämmer helt, Instämmer ganska mycket, Instämmer ganska lite och Instämmer inte alls. I slutet av kvällen trodde deltagarna i högre grad att de påverkar självförtroendet hos människor i omgivningen, än vad de trodde i början av kvällen (figur1). Sida 8 av 38

10 Du påverkar vad andra tror att de kan och inte kan. (Figur 1) Början av kvällen Slutet av kvällen 3:2:3 Tapper och underbar Datum: 6 augusti 2010 Plats: Gabrielssons loge, Mullsjö Fokus: Att förverkliga drömmar och vara sig själv. Antal deltagare: 40 Diskussionsfrågor: Vad får oss att lägga bort våra drömmar? Bestämmer vi helt själva hur vi ska vara? Det tredje evenemanget blev en AntiJante konsert. Med låtar som Tapper och underbar, Stjärnorna i mig, Så länge jag vill och Vuxen, vis och vild förmedlade förelsäsningsartisten Catharina Lindahl från Södertälje vikten av våga vara sig själv och förverkliga sina drömmar. Mellan låtarna bjöd hon på infallsvinklar och råd. Ett axplock: - Vi måste bli bättre på att spara minnen av bedrifter vi är stolta över, och på att slänga minnen av det vi känner att vi misslyckats med. (Ofta g ör vi helt tvärtom.) - Tänk över vad som verkligen är värt tid och resurser behöver du verkligen ännu en ny soffa, eller finns det större drömmar du skulle kunna förverkliga? Sida 9 av 38

11 - Våga lyssna inåt på vad som är rätt för dig själv och lägg inte för mycket vikt på hur andra vill att du ska vara och göra. - Det är aldrig för sent att lära sig spela gitarr. Diskussionen handlade bland annat om vad som får oss att lägga bort våra drömmar och vilka gränser som finns för den som i alla lägen försöker vara sig själv. Enligt diskussionsdeltagarna är realism, ekonomi, feghet och rädsla vanliga skäl att människor lägger bort sina drömmar. När det gäller gränserna för vilka beteenden som är acceptabla visade det sig att den som får för sig att ge spontankonsert på tåget mest skulle möta uppskattning, medan den som väljer att gå naken på ICA får förbereda sig på en ogillande omgivning. Poängen med att diskutera vad som känns okej/inte okej var att påvisa att mycket av det vi gör styrs av sociala koder, även om vi inte alltid är medvetna om det. Den som vill tänka nytt eller göra saker annorlunda måste därför ofta börja med att titta på vilka tysta regler som gäller, och vilka det är läge att ifrågasätta. Med anledning av det var ett av kvällens uppföljningspåståenden Du bestämmer helt själv hur du ska vara. I slutet av kvällen är deltagarna mer öppna för att omgivningen har ett finger med i spelet än vad som var fallet i början av kvällen (figur 2). Du bestämmer helt själv hur du ska vara. (Figur 2) Början av kvällen Slutet av kvällen Sida 10 av 38

12 3:2:4 Alla är olika utom jag Datum: 29 september 2010 Plats: Oasen, Nordmaling Fokus: Dygder, roller och vikten av att göra bort sig. Antal deltagare: 105 Diskussionsfrågor: Vilka egenskaper värderar vi hos människor i vår omgivning? Vilken makt har vi över de roller vi tar, och de roller vi tilldelar andra? Hur otäckt är det att göra bort sig? Stå upp föreläsningen med komikern Lasse Eriksson kretsade runt flera olika teman. Bland annat avhandlades hur de val man gör i livet påverkar var man slutligen hamnar, om det är så farligt som man tror att göra bort sig, samt skillnaderna mellan 1900 talets och 2000 talets människoideal. (Enligt Lasse skulle en människa på 1900 talet bland annat vara medmänsklig, tystlåten, ärlig, ödmjuk, sparsam, lugn och trygg, samt kysk eller alternativt gift. På 2000 talet har dessa kriterier bytts ut mot att man ska ha empati för djur, vara kommunikativ och pratglad, verka vara ärlig, vara självframhävande och kaxig, cool och distanserad, samt glad singel.) Under diskussionskaféet pratades det om att göra bort sig; om skammen nu är så mäktig, vad blir egentligen konsekvenserna när man gör något pinsamt? Oftast händer det ingenting förutom just att man skäms en liten stund. Publiken fick dela med sig av några av sina pinsamma erfarenheter, som kunde vara allt ifrån att fråga en rund kvinna om hon var gravid, till att bjuda hem en kvinna man trodde var sin fru på myskväll. En av mentometerfrågorna för kvällen gällde vilka egenskaper man värderade i olika sammanhang. Tio svarsalternativ gavs, varav hälften var egenskaper som har att göra med att passa in, och den andra hälften var egenskaper som har att göra med att sticka ut. När frågan gällde vilka egenskaper man trodde var viktigast för att personer och samhällen ska utvecklas blev de två vanligaste svaren nytänkande (31 %) och driftig (30 %). När frågan istället gällde vilka egenskaper man spontant gillar hos människor runtomkring sig blev de två vanligaste svaren rättvis (28 %) och ödmjuk (23%). Utifrån de resultaten fördes en kort diskussion om att man kanske bör vara uppmärksam på att de egenskaper man uppskattar hos sina medmänniskor inte alltid är desamma som de egenskaper man tycker gynnar utveckling. En annan fråga gällde huruvida det blir lättare eller svårare att pröva nya roller i sammanhang där alla känner alla. En majoritet menade att det blir svårare. En av kvällens uppföljningsfrågor löd: Hur otäckt är det att göra bort sig? Det rörde sig inte om någon stor förändring, men i slutet av kvällen hade deltagarna blivit något mindre rädda (figur 3). Sida 11 av 38

13 Hur otäckt är det att göra bort sig? (1 = inte alls otäckt 10 = fruktansvärt otäckt). (Figur 3) Början av kvällen Slutet av kvällen 3:2:5 Vara sig själv och vara som andra Datum: 11 oktober 2010 Plats: Biblioteket, Nordmaling Fokus: Att höra till och sticka ut. Antal deltagare: 22 Diskussionsfrågor: Hur bär man sig åt för att både vara sig själv och känna gemenskap med andra? Hur mycket av det vi gör påverkas av tysta regler? Vilka tysta regler kan det vara idé att bryta emot? I mitten av oktober kom Billy Ehn till biblioteket i Nordmaling för att prata om balansgången mellan att vara sig själv och att vara som andra. Billy som är professor i etnologi på Umeå universitet studerar kultur; hur folk samarbetar och hamnar i konflikt, samt hur de lever och tänker. Han är intresserad av hur folk är i det dagliga livet. Eftersom han Sida 12 av 38

14 ursprungligen är från Stockholm och nu bor i Norrmjöle (ett litet samhälle strax söder om Umeå) kunde han berätta om hur det känns att komma från en stor stad där man är anonym till ett samhälle där alla känner alla. Det finns två sidor när man bor i ett litet samhälle; man kan känna att man blir kontrollerad, bedömd och värderad, samtidigt som det kan vara skönt med bekräftelse. Jantelagen handlar i grunden om gemenskap och om att hålla ihop. Billy pratade också om att ingen egentligen kan vara helt och hållet sig själv eftersom vi hela tiden har känselspröten riktade mot omgivningen för att scanna av vad som verkar vara okej och inte. Man försöker automatiskt hålla stilen och kolla läget, för att exempelvis inte såra någon. Jante behöver alltså inte alltid vara negativ; med Jantelagen lär man sig vad andra tycker om. Det är viktigt att känna att man duger, vilket man gör när man läser av omgivningen. Som en man i publiken uttryckte det; Vi människor är sociala varelser som behöver bekräftelse. Kvällens diskussion kretsade mycket kring just detta: Hur beroende är vi av bekräftelse från omgivningen, och när blir det en begränsning? Kvällens uppföljningspåstående var: Hur ofta anpassar du dig till sociala koder runtomkring dig? (1 = aldrig 6 = hela tiden). Deltagarna ändrade inte ståndpunkt under kvällen i någon större utsträckning, men några enstaka svarade i slutet av kvällen att de anpassade sig oftare än vad som var fallet i början av kvällen (figur 4). Hur ofta anpassar du dig till sociala koder runtomkring dig? (1 = aldrig 6 = hela tiden) (Figur 4) Början av kvällen Slutet av kvällen Sida 13 av 38

15 3:2:6 T alangjakt i AntiJante anda Plats: Norrskenshallen, Nordmaling Fokus: Att våga ta plats och visa att man är något. Antal deltagare: 19 Besökare: Ca 4000 (totalt under helgen) Under Höstmässan i Nordmaling fick mentometerknapparna och diskussionerna lämna plats för fart, fläkt och unga talanger. Kom och visa att du ÄR nåt, löd inbjudan som gick ut till kommunens alla barn och ungdomar i årskurserna tre till och med nio. Nitton deltagare svarade på utmaningen och kom till Norrskenshallen för att ta plats på scenen. Under två dagar sjöngs, dansades och spelades så det stod härliga till, och den som på något sätt vågade sticka ut och vara annorlunda knep extra AntiJante poäng. 3:2:7 Fö rdoms stå upp Datum: 23 oktober 2010 Plats: Oasen, Nordmaling Fokus: Att titta närmare på vilka fördomar vi bär på. Antal deltagare: 54 Diskussionsfrågor: Hur fördomsfulla är vi? Vilka kategorier har vi fördomar om? På kommunens årliga företagarmiddag Handslaget bjöds deltagarna på specialskriven fördomsstandup. Tre komiker angrep ämnet från olika vinklar. Ingela Wall drev med vår tendens att dela in människor i stereotypa fack. Marcus Bodin luftade bland annat fördomar om nordmalingsbor och om företagare. Solja Krapu skämtade friskt om svenskar och deras motvilja att framhäva sig själva bland annat vanan att inleda meningar med: ibland kan jag tycka att Publiken fick även tycka till om sin egen fördomsfullhet. Sida 14 av 38

16 3:2:8 Megafon! Datum: 27 oktober 2010 Plats: Oasen, Nordmaling Fokus: Att belysa vad vi tänker på som normalt respektive onormalt och varför. Antal deltagare: Ca 120 Diskussionsfrågor: Är du normal? Vem bestämmer vad som är normalt? Teater Barda från Östersund är en teatergrupp bestående av personer med en utvecklingsstörning eller ett psykiskt funktionshinder. Deras föreställning Megafon! fick drygt 120 personer att trotsa ett riktigt ruskigt höstväder. Kvällen inleddes i vanlig ordning med ett antal mentometerfrågor, bland annat Är du normal? De flesta svarade ja, men frågan skapade mycket surr i lokalen. När Teater Barda sedan äntrade scenen blev det teater, dans, och dikter. Allt handlade om dem själva; hur är det att vara en person med utvecklingsstörning? Hur är det att bo i ett gruppboende? Vem är normal? Från scenen ställdes uppfordrande frågor; Vad är egentligen utvecklingsstörd? Jag utvecklas ju hela tiden!, Är det jag som är normal och ni som är konstiga? Diskussionen efteråt handlade bland annat om vad som är normalt respektive onormalt och vem som bestämmer det. Är det onormalt att vara vänsterhänt? Homosexuell? Fotbollsspelare? Från Örnsköldsvik? Ett axplock åsikter från diskussionsdeltagare: Att vara normal är att vara tråkig och beige. Vad som är normalt och onormalt bestäms av kulturen man lever i. I Sverige är det till exempel onormalt att vara rakt på sak. Att vara normal är att försöka bli accepterad. Det blir man genom att hålla sig inom alla normer. I Nordmaling är det helt tillåtet att vara annorlunda. Människorna här är underbara. Kvällens uppföljningsfråga löd som sagt: Är du normal? Av två anledningar skulle det dock vara lite poänglöst att presentera resultaten från denna omgång. Det handlar om magsjuka och Sida 15 av 38

17 svarvägran. Ensemblen genomförde hjältemodigt föreställningen trots att ett magsjukeutbrott härjade i kulisserna. Däremot kunde de naturligtvis inte stanna kvar för diskussionen, vilket ledde till att även många ur publiken lämnade lokalen direkt efter föreställningen. Det stora bortfallet mellan de båda svarsomgångarna gör en jämförelse vansklig. De som stannade och diskuterade vägrade dessutom i stor utsträckning att svara ja eller nej på frågan andra gången den ställdes. De ville istället svara både och / det beror på / det finns ingenting som är normalt. 3:2:9 Bakom rollen Datum: 2 november 2010 Plats: Rundviksgården Fokus: Att fundera över om och hur vi påverkas av könsroller. Antal deltagare: 35 Diskussionsfrågor: Vad är förbjudet för en riktig man respektive en riktig k vinna? AntiJante evenemang nummer nio gick av stapeln på Rundviksgården i november när Charlotte Lindmark från Teater Scratch i Luleå bjöd på tänkvärd underhållning. I monologen Bakom rollen dök det upp så skilda ämnen och gestalter som utomjordingen Diana i TV serien V, drottningsylt, fräckisglada lärare, adrenalinstinna hanar, Pessimisten och Nelson Mandela. Den röda tråden var roller i allmänhet och könsroller i synnerhet. Charlotte gestaltade effektivt hur män och kvinnor uppfostras att följa olika spelregler. När det blev dags för diskussionsstund behandlades bland annat hur en manlig uppfostran ser ut, och vad som är förbjudet för en riktig man respektive en riktig kvinna. Publiken tyckte att killar uppfostras till att vara starka, bita ihop och inte gråta. En riktig man får inte måla naglarna, medan en riktig kvinna bör undvika att slåss, odla mustasch och jobba som lastbilschaufför. Det sades också att de båda könen är ganska försiktiga med att släppa in det motsatta könet på sitt revir. Som en man i publiken skämtsamt uttryckte sig: Det riktiga brottet är när en kvinna klarar av till exempel ett rörmokeri som mannen har misslyckats med. Andra diskussionspunkter rörde vilka konsekvenser det får att vi uppfostras olika. Är det ett problem eller en tillgång? I slutet av kvällen är deltagarna betydligt mer benägna att betrakta könsroller som en begränsning än vad som var fallet i början av kvällen (figur 5). Sida 16 av 38

18 Könsroller är en begränsning. Du hindras från att utveckla din fulla potential. (Figur 5) Början av kvällen Slutet av kvällen 3:2:10 V i håller inte käften Datum: 24 november 2010 Plats: Oasen, Nordmaling Fokus: Främlingsfientlighet och rasism Antal deltagare: Ca 260 (årskurs 7 9 plus SFI) Diskussionsfrågor: Vem är egentligen svensk? Främlingsfientlighet var temat när skådespelaren Hannes Olsson från Teatermaskinen i Riddarhyttan framförde monologen Vi håller inte käften. Hela Artediskolan samlades i Oasen för att lyssna på vad de trodde var en vanlig föreläsning. Det visade sig i själva verket vara en teaterföreställning uppbyggd kring två olika gestalter; en högljudd, livlig antirasist och en välkammad, vältalig rasist. I tur och ordning lade de fram sina synpunkter för publiken. I slutet klev Hannes ur båda rollerna och diskuterade med publiken. Diskussionen handlade bland annat om vad rasism är och vad det innebär att vara svensk. Sida 17 av 38

19 3:2:11 T jejjobb eller killjobb? en halvdag. Genom bland annat tipspromenad, gruppövningar och skrivuppgifter fick eleverna fundera på hur det kommer sig att tjejer och killar brukar söka sig till olika yrken och vad man kanske skulle kunna vinna på att tänka lite annorlun da. I utvärderingen av arbetslivsdagarna som helhet fick inslaget godkänt av eleverna. På en skala mellan 1 och 6 hamnade medelbetyget på 3,8. Många tyckte att passet var lite för långt, men det förekom även kommentarer som roligt och det stämde faktiskt in. Datum: november 2010 Plats: Artediskolan Fokus: Normer om manligt och kvinnligt i samband med utbildnings och yrkesval. Antal deltagare: 60 Diskussionsfrågor: Varför söker sig tjejer och killar till olika yrken? Måste det vara så? Under rubriken tjejjobb eller killjobb? pratade Eva Christina W Sandgren och Jörgen Persson från Genusakuten med Artediskolans årskurs åtta om jämställdhet och möjligheter. Inslaget var en del i åttornas arbetslivsdagar och höll på under 3:2:12 Våga vara annorlunda Datum: 28 november (skyltsöndag, invigning) Plats: Kommunhusets entré (sedan flyttad till biblioteket i Nordmaling). Diskussionsfrågor: Vad är annorlunda för dig? Varför? Under sommaren 2010 kunde hugade fotografer skicka in sina bidrag till en fototävling på temat Våga vara annorlunda. Totalt 25 bidrag skickades in, med väldigt varierande motiv och motiveringar. Eller vad sägs om omaka skor, lösskägg, kantareller, Darth Vader och en traktorbrud för att nämna några? Första, andra och tredjepris korades, och samtliga bidrag ställdes ut, först i kommunhusets entré under skyltsöndagen och sedan i Sida 18 av 38

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Foto: Jörgen Wiklund 1 Innehåll Inledning sid. 3 Resultat sid. 4 Slutord sid. 11 Appendix 1: Frågor och grafer sid.

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Eget företag - Dröm och verklighet

Eget företag - Dröm och verklighet Eget företag - Dröm och verklighet Ingela Gabrielsson Privatekonom 2009-08-27 Om undersökningen För att öka förståelsen för drömmen om att starta eget och för verkligheten har Nordea Private Banking valt

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

En stammande elev i klassen - inget att haka upp sig på?

En stammande elev i klassen - inget att haka upp sig på? Kontakt Vill Du veta mer om stamning eller ha kontakt med ytterligare människor som stammar? Ta kontakt med Sveriges stamningsförbund Hemsida: http://www.stamning.se/ Telefon: 08-720 61 12 08-720 66 09

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Vision Alla bidrar till en öppen och positiv arbetsmiljö. Respekten för varje människa är ett självklart ställningstagande. En arbetsmiljö fri

Läs mer

Lärande för och med barn inom idrotten

Lärande för och med barn inom idrotten Lärande för och med barn inom idrotten Barnkultur ger barn möjlighet att få lära och växa genom lärande med många sinnen och utifrån sina förutsättningar och mognad. Alla barn är aktiva och lär med och

Läs mer

Temadag om Hälsa & Ekonomi

Temadag om Hälsa & Ekonomi Utvärderingsrapport 9 av Lust H projektet Temadag om Hälsa & Ekonomi som en del av verksamheten Laholm 19 maj 2005 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 2005-08-16 1. Bakgrund I maj samlades 40 personer

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och mångfald Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Sammanfattning... 3 Så jobbar chefen med mångfald... 4 Chefen och de sju diskrimineringsgrunderna... 8 Mångfald och

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet 1 Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamheten.se Tjej och entreprenör I de flesta skildringar av den svenska ekonomiska historien är det männen som dominerar.

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Nätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa www.egetforlag.

Nätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa www.egetforlag. Nätverka med hjärtat och gör bättre affärer Helene Engström Innehåll Om nätverk...7 Nätverka med vem?...10 Nätverka lagom...12 Var hittar jag nätverk?... 15 Professionella affärsnätverk...16 Nätverka internationellt...22

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete AttraktivtArbete En kompetensmiljö för attraktivt arbete 2010 #1 Anställda vill göra ett bra arbete Det är viktigt att känna att man gör ett bra arbete och att det man gör är viktigt. Dessa två saker är

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i. Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a.

Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i. Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a. Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a. När vi vill berätta för andra vad vi tänker och känner kan vi göra det på olika sätt.

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

Utsikt från ateljéerna

Utsikt från ateljéerna Utsikt från ateljéerna Rapport om enkäten om konstnärers förhållande november 2008 Av Malin Åberg Aas Den 17 november 2008 skickade KRO/KIF ut en enkät om Konstnärers förhållanden till 4547 bild- och formkonstnärer.

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter

Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter Barn Funktionsnedsättning Integration Jämställdhet Nationella minoriteter Sexuell läggning Ålder Underlag för diskussioner

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag LÄR KÄNNA DIG SJÄLV Elva tester som utmanar och utvecklar Kjell Ekstam Argument Förlag Testa din självkänsla Här nedan finns 25 frågor som du ska besvara med ett kryss i ja-, nej- eller osäkerrutan. Tänk

Läs mer

FRCK Diskrimineringspolicy

FRCK Diskrimineringspolicy FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Inledning. Om besöket

Inledning. Om besöket Inledning Vi är mycket glada att du valt att se föreställningen Hatets Röst. Redan nu får du ett material från oss som vi hoppas kan ge dig verktygen för att kombinera styrkan i pjäsen med våra övningar.

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter!

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter! Veckans nyheter Följ med i veckans nyheter och händelser genom att se på nyhetssändningar, läsa dagstidningar och lyssna på radions nyheter. Du ska välja ut sådant som har med samhällsfrågor att göra dvs

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

VILL DU VARA MED? FRAMTIDSKOMPIS ETT GIVANDE ÅTAGANDE DET ÄR UPP TILL OSS ALLA ATT GÖRA SKILLNAD

VILL DU VARA MED? FRAMTIDSKOMPIS ETT GIVANDE ÅTAGANDE DET ÄR UPP TILL OSS ALLA ATT GÖRA SKILLNAD Framtidskompis är Stiftelsen Framtidsgenerationens ömsesidiga mentorsprogram en konkret möjlighet för dig, ditt företag och era medarbetare att vara med och bygga framtidens samhälle. VILL DU VARA MED?

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

P R O F I L E N PÄR JOHANSSON

P R O F I L E N PÄR JOHANSSON Pär Johansson Född: 1970 Bor: Hudiksvall, uppvuxen i Delsbo. Familj: Sambo, en son och en dotter Drömyrke som barn: Fotbollsproffs Utmärkelser, ett utval: Guldmasken, Årets unga chef, Astrid Lindgrens

Läs mer

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande.

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande. Ebba Petterssons Privatskola Vad är det som gör att man väljer en skola egentligen? Läget, pedagogiken, lärarna eller kompisarna? Och vad är det som gör att man väljer Ebba Petterssons Privatskola? För

Läs mer

PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS

PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS FAKTA OM KONVENTET VIKTIGA DATUM Prolog 2014 hölls den 28:e februari till 2:a mars på Culturen i Västerås. Konventet hade föranmälan för deltagare samt möjlighet för allmänheten

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Maria sitter på tåget och ska åka till sin mormor i Göteborg. Mittemot Maria sitter en jättesnygg tjej som läser dikter. Det brukar Maria också göra.

Läs mer

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat Ledarskap för mångfald och ett inkluderande arbetsklimat KompoBib2020 Eva Löfgren Diversity AB eva.lofgren@diversity.se 070 211 98 68 Dagens program 8.30 12.00 Våra referensramar/ glasögon g och hur de

Läs mer

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen.

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen. Högkänslighet Comfort Zone, november 2008 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

Futebol dá força Åland

Futebol dá força Åland Futebol dá força Åland Varför? Med växande psykisk ohälsa bland unga tjejer, ätstörningar, sexuella övergrepp och våld, höga krav på prestation, integrationsproblematik, en icke jämställd fördelning av

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Foto Petra Hellberg 1

Foto Petra Hellberg 1 Foto Petra Hellberg 1 Skuggfåglarna Om att ockupera sin plats i livet trots att ingen erbjuder dig den premiär på Unga Klara 25 januari 2007 Lärarmaterial av Monica Nyberg, lärare och dramapedagog. Det

Läs mer

Temadag om Natur & Hälsa

Temadag om Natur & Hälsa Utvärderingsrapport 6 av Lust H projektet Temadag om Natur & Hälsa Gullbranna 15 september 2004 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 2004-11-30 1. Bakgrund I mitten av september samlades närmare 90 personer

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kortversion Herrgårdsgymnasiet och Särgymnasiet 2014/2015 relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014 Det handlar om kärlek Läsåret 2013/2014 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 2 716 elever svarat på enkäten före skolveckan och 1 698 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten.

Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten. Sidan 1 av 5 Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten. Ett arbetssätt utarbetat av Berit Román på Cebuh och Agneta Persson på Ungdomsmottagningen Molinsgatan i Centrum efter

Läs mer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Om man mår dåligt och inte vill prata med någon face to face vad gör man då? Hjälp kondomen sprack i går när jag och min flickvän hade sex, har hört att

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer