rappori KEMISK OCH TERMISK RESISTENS FUR al. ERS LABORATORIEBÄNKMATERIAL NUMMER 6:2 A NTAL BL D 18R

Transkript

1 BYGGNADSSTYRELSENS B Y G G A N D E O C H UTREDANDE F O RV A LT A N D E PROJEKTERANDE V ERK S A M H ET rappori NUMMER 6:2 KEMISK OCH TERMISK RESISTENS FUR KO JUNI A al. VISSA A NTAL BL D 18R LABORATORIEBÄNKMATERIAL ERS A 6

2 KBS-AN VISNINGAR 1 Regler för yt-och volymberäkning 2 Rumsbeskrivning Gränsdragning mellan anslag 4 Kodningsplan 5 Erfarenhetsåterföring 6 Kalkylering och kostnadsstyrning av projekt 7 Projekteringsanvisningar Installation av teletekniska anläggningar 9 Myndigheter och samrådsinstanser vid projektering KBS-RAPPORTER DATUM - Högskolor o universitet i Holland o Tyskland. Reserapport nov 63 - KBS informationsdag om elementbyggeri. Referat juni 64 1 Typritningar till dragskåp juli 64 2 Dimensionering av tjänsterum i statliga byggnader aug Org o utvecklingsarb f stat byggande i England. Reserapport dec 64 - Analyser av rumstyper i KBS produktion mars 65 - Dimensionering av trappor, hissar, korridorer i kontorshus mars 65 3:2 Dimensionering av kapprum, toaletter, städrum aug 65 4 Seminarierum och hörsalar sept 64 PRIS') 5 Regler för yt- och volymberäkning sept 64 Mensa Technische Hochschule. Studium av matsaltbyggnad nov 64 Kontorslandskap. Rapport från studieresor i Tyskland okt 65 10: - ANM utgången utgången, sammanfattn i rapport 12 prel rapport, under trycka som SIB-rappo pre) rapport, ingår i rapport 12 utgången, ny uppl planeras ers av rapport 11 ers av anvisn 1 6:2 Kemisk o termisk resistens f vissa laboratoriebänkmtrl juni 67 5: -- ers rapport 6, okt 65 7 Tre föredrag från KBS interna informationsdag mars 66 8 Dimensionering av lab för 1- och 2-betygskurser i kemi juni 66 9 Provning av dragskåpsventilation apr Byggprocess och verksplanering sept 66 10:2 Byggprocessen sept Seminarierum hörsalar, audivisuella hjälpmedel nov ;Kontorshusutredning 1966 febr 67 13:1 Produkt- och resursdata febr Byggkostnadsindex 63 apr Slutna fångvårdsanstalter apr Byggnader för högre utbildning och forskning maj 67 DATUM PRIS') ANM mars 66 5:-- mars 66 5:- sept 66 5 : -- utgången, ny uppi förberedes sept 66 under arbete apr 67 apr 67 10: apr 67 apr 67 5:- 20 : -- 15:- 5: - särtryck ur rapport 10 20: - 25: - begränsad remissupplaga upplaga 31 prisuppgift betecknar att anvisning/rapport är utlämnad till försäljning genom Byggtjänst och bokhandeln

3 KBS RAPPORT NUNI 1ER, 6:' KOD Aal.9243 JUNI 1967 KN1ISK OC i TERMISK RESISTENS FÖR ERS RAPPORT NR 6 YISSA LABORATORIER NKMATERIAL ANTAL SIAD 15 Uppta 1000 ex

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INNEHÅI,ZSF`ÖRTECKeTING e id INLEDNING 2 MATERIAL 4 Tabell I. Behandlingsföreskrifter för trämaterial 4 Leverantörer 6 Tabell II. Materialförteckning 7 PROV PÅ SMÅ PLATTOR 8 Kemiska prov 8 Termiska prov 8 Bedömning av resultaten 9 Kommentarer till prov på små plattor 9 Resultat lo Tabell III Kemiska prov på trämaterial med olika ytbehandlingar 11 Tabell IV Kemiska prov på övriga material 12 Tabell V Prov med lösningsmedel på plattor och stavar av trä med olika ytbehandlingar 13 Tabell VI Termiska prov på trämaterial med olika ytbehandlingar 14 Tabell VII Termiska prov på övriga material 14 Tabell VIII Kompletterande kemiska prov 15 Tabell IX Kompletterande termiska prov 15 PROV PÅ FÄRDIGA ETSSKIVOR 16 fl fl Provmetodik 16 Bättringsförfarande 16 Bedömning av resultaten 1' Hållfasthet hos färdiga arbetsskivor. Kemisk. Termisk 17 Resultat 18 Tabell X Bättringar av färdiga arbets - skivor vid kemiska prov 18 Tabell XI Bättringar av färdiga arbetsskivor vid termiska prov 18

6 i 1 1

7 INLEDNING 2 INLEDNING Föreliggande undersökning har utförts av assistenterna Jacob Calissendorff och Tore Dagerhannzi vid Institutionen för oorganisk och fysikalisk kemi, Stockholms Universitet, på uppdrag av utvecklingsavdelningen och inredningsavdelningen vid byggnadsstyrelsens första projekteringsbyrå. Denna rapport 6:2 är en nyutgåva och komplettering av rapport nr 6 från Byggnadsstyrelsens utvecklingsavdelning. Många undersökningar av detta slag har tidigare utförts. Av dessa kan här nämnas två, av vilka den ena utförts 1964 vid Centrallasarettets centrallaboratorium i Boden (dr B Estborn) och den andra 1961 och -62 vid AB Atomenergi i Studsvik (dr P Kaul). Boden-undersöknin en avser täckmaterial för laboratoriebänkar. Sålunda har prövats 1) oljad teak, 2) oljad "masonit", (se nedan) 3) epoxidlack slipad, "masonit", 4) epoxidlack blank, ek, 5) epoxidlack slipad, ek, 6) epoxidlack blank, bok, 7) epoxidlack blank, vit, 8 "Best"-lack matt, bok, 9) Perstorpsplatta grå, enfärgad, 10 Perstorpsplatta vit, 11) Formica grå, mönstrad, 12) Mipolam grå, enfärgad, 13) Pegulan grå, enfärgad och 14) Pegulan svart, enfärgad, med avseende på inverkan av 20 testlösningar samt (dock utan systematisk prövning) mekanisk resistens och ytstruktur. I redogörelsen redovisas resultatet av 24 timmars verkan av lösningarna, och inverkan graderas enligt en 6wgradig skala. Resultaten kan ej direkt jämföras med föreliggande undersökning, där en 5-gradig skala använts. Tillvägagångssättet vid täckmaterialets applicering på trämaterialet redovisas ej. På förfrågan har meddelats dels att med "masonit" avses oljehärdad träfiberskiva av fabrikatet Masonite, dels att de epoxidlacker som använts är i prov 3, 4, 5 och 7 Beckers Paxityl och i prov 6 klar epoxidlack från Klint, Bernhardt & Co. Förutom dessa prov redovisar Boden-undersökningen tidigare erfarenheter av material, som prövats i rutindrift under fyra år på Centrallaboratoriet. Materialen är laboratoriebetsad fu-. ni, ljusgrön enfärgad Perstorp-platta, grön PVC-platta, Pergulan enfärgad grå, grön, blå och svart. Inga termiska prov har utförts. AB Atomener i har undersökt ett stort antal plastmaterial, fråmst golvmaterial, spackel och fogmaterial, ett epoxidlack på plåt, glaserat syrafast tegel samt syrafast klinker m m med avseende på inverkan av salpetersyra, svaveleyra, saltsyra, natriuumhydroxid, tributylfosfat (mjukgörare för PYC) och aceton. Olika koncentrationer av lösningarna har fått verka i 24 timmar, varefter de avspolats med vatten. Inverkan har graderats enligt dels en 4-gradig angreppsskala, dels en 3-gradig karaktäraskala. Resultaten kan därför ej direkt jämföras med föreliggande undersökning. Enligt dr Kaul kan en del av rönen nu anses förlegade. Inga termieka prov har utförts, eftersom undersökningen huvudsakligen avsåg golvmaterial.

8 i

9 INN IG 3 Den här redovisade undersökningen har omfattat såväl skadeverkningar som bättring av uppkoinnna skador. Proven har UtfO'ts dela på mindre provplattor, dels på 'arulga arbetes ivor De färdiga arbetsskivorna har dock inte provats i dagligt 1abQratoriearbete. Undersökningen som begränsats till vi ssa material, behandlingar och tester visar, att inga plasts aterial samtidigt visar hög resistens mot såväl kemiska som term.iska angrepp. Va]. av material och b?handling bor ske med ledning av undersok in, ens resultat. Definitiva rekommendationer kan ej ges, med det förefaller som om den traditionella behand l ingen med 1aboratoriebets på massivt trä alltamt skulle hävda sig i,. örel se med andra material. Viktigt är emellertid att rätt träm,ateria1 och lämplig bets väljes.

10

11 MATERIAL 4 MATERIAL Följande material har ingått i undersökningen: trä, triberplatta pyst, plastlaminat sten, asbestcementbklva metall, emal. j För att utröna lämpliga ytbehandlingar på trämaterian gjordes först prov på småplattor med olika ytbehandlingar. Med ledning av resultaten från dessa prov utvaldes ett mindre antal material och ytbehandlingar till fortsatta prov på färdiga arbet s skivor. Tabell I Behandlin sföreskrifter fcir trämaterial 01. Varm kokt linolja ingnides upprepade gånger till mättning. 02. Paraf'in, smältpunkt ,, Värmes in materialet t ex med :jälp av en färgborttagningsapparat. 03. Klintens Epoznid 489. Den väl putsade ytan sprutas flödigt red Epomid 489 klarlack ( tillsättes med Epomid 489 härdare i volymproportionen lack:härdare, 1:1) förtunnad med Lpotinn.förtunning till sprutkonsistens. Blandningen måste förbrukas inom en arbetsdag. Sprutas 3 gånger med minst 2 dygns torktid i rumstemperatur och med avslipning med carborundumpapper 220 mellan varje behandling. Dag för sista behandling anges. ByggAMÅ-65 v(2)/(8) Kva. litetsklas s KA1 Materialklass a Klintens Epomin 209. Samma behandling som under punkt 03 men hardare Epomi.n 209 tillsättes lackhärdare, 53. Blandningen måste förbrukas inom en arbetsdag. i volymproportionen 05. Klintens Kåbeplast Gh 15. Blandas med Kåbe?last tillsatslack GL 16 i lika viktdelar. Blandningen är hållbar en. dast i 3-4 tim. Spädes med Kåbeplast.-förtunning till sprutkonsistens. Sprutas 3 gånger med 1 dygns torkning och slipning enligt punkt 03. ByggAMA-65 V(2)/(8) Kvalitetsklass KM Materialklass a Klintens Isodur 608 matt, Blandas före användning väl med härdare 608 i volymproportionen lack :härdare, 2:1 samt förtunnas vid sprutning med 0,5-1 volymdel Isotinn. Förbrukas inom 5 tim, Sprutas 3 gånger med 1 dygns torkning och slipning enligt punkt 03. ByggAM.-65 V(2)/(8) Kvalitetsklass KA1 Materialklass a Bets "Frescati " +' kokt linolja lösu kg krist. kopparsulfat 1.25 kg ka1iumk1ort 1.25 kg aiumoniumklorid (salmiak) vatten

12

13 MATERIAL 5 lösn II anilin konc saltsyra vatten Strykes flödigt 1 gång med het lösning I. Fullständig torkning 12 tian. Därefter 1 strykning med het lösning II. Efter sluttorkning 12 tim strykes och ingnides ytan med varm kokt linolja till mättning enl Bets "KTK" + kokt linolja lösn z 3.0 kg citronsyra anilin % sprit (röd- eller blåsprit) vatten Citronsyran löses i vatten under uppvärmning varefter anilin tillföres. När blandningen svalnat något tillsättes spriten, lösis II 0.50 kg kromsyra (cro) 0.25 kg kopparkarbona vatten Kromoxiden löses i vatten under uppvärmning varefter kopparkarbonatet tillföres i småportioner. Spädes sedan med ytterl igare vatten. Påföres enl Bets "Frescati" + paraffin se " "KTH" + paraffin rr ii "Frescati" + Epomid 489 m 07 (utom oljebete) tt tt + Epoznin 209 m 07 (utom oljebete) m 14. " tt + Kåbeplas t GL 15 + kodur 605 tt tt tt + Epomid 489 w 08 tt tt + Epomin 209 It 5 ( tt tt + Kåbeplast GL 15 tt 08 ( rt 05 18, tt tt + Isodur 608 It 08 m BEST 64 matt 2772 (i tidigare rapport kallad Proxylon). Ytan behandlas 1 gång med BESTgrund och 2 ggr red BEST 64 rnatt BEST matt Påföres analogt med Modolog. Tryckimpregnering med polyetylenglykol Epomid 489 se m + Epomin 209 tt 04

14

15 MATERIAL ModoiQg.+ Kåbepldst 0L 15 se " + bets "Brescati" " BHS matt T Påföres analogt med 19. Samtl,ga plastbehandlade' prover har fått härda den av farbrikanten rekommenderade tiden. Leverantörer a Statens Institut för Hantverk och Industri, Stockholm b Högberg och Hultner AB, Mjölby c AB Allån Svehssön, Malmö d Totebo Indutrer, Totebo e Klint, Bernhardt ABS Stockholm f FVC4laterlal AB, Stockholm g Svenska Ol jeslgeri ABS Mölndal h A/S Denofa og Lilleborg Fabriker, Oslo 4 i, Ekes.oo Travaru dustri, Bromma j Frma Allsten, Stockholm k Handos Tal jatenn AB, Handö. l Eternu Foraäl jnings AB, Stockholm m Nyby Bruks AB, Nybybtuk n Gustavsbergs fabriker, Gustavsberg

16 1

17 MATERIAL 7 Tabell Material II Mater alförteokrnuig Beteckning Ytbehandling Leverantör Trä: Ek tr tl tt tt Ramin fl Träfiberskivor: 79 20, tom 25 " (stor 04'05,07,24 -skiva Ra 04,05,09, 10 a,b(tillv) a(ytb) d(tilly) c(ytb) d(tillo) e (ytb) d(tilly) e,e(ytb) a(tilly) e(ytb) a tillo) a ytb) Ol j e härdad Masonite tt tt Plast: Polypropylen Po f Soredur G 10 So-G g Soredur H 80 So-H g Soredur 110 A So-L g Plastlaminat; Compresin "finlinne grått Co-.P h Conpresin Poznica ttskjferr' Co..S Po tt (stor Sten: Glimmerskiffer (Offerdal) Tälj sten Sk Tä skiva) å Asbestcementskivor: Colorflex Cf 1 Eternit, Invarit In Metall: Rostfritt stål Iio sr; 2343 Rostfritt stål 1815 EMO1erkstoff 4449 St 12 St 15 m knal j n fl tt (stor skiva

18

19 PROV PÅ sd PLATTOR 8 PROV på 1Cemiska MÅ PLATTOR, rov. Nejanståe de reagen s bar anv ts vid prqve, De utger ett urval av de oftastnr,nd labot e'ekemi.kal,erna. Ramens nr Koncentrerade U t $ pädda syro'. syror svavei syra $aipetereyr saltsyra etiksyra 18 M 14M Alkalier Organiska iasningemede nat iunhydroxid natriumkarbonät aeetqr bensen etanol F1 ckbildar de jod) J5snLng ( Og 1 Qoh. 60 g Kl/l H90) 20 ailvernitra iosn-rg. 0.5 M 21 'rg.ndkator (1 g metyl vo.ett/i xl 0) 2? Övriga vatten 25 PovmtQdiks Till, pr oven a apvänts plattor dels med, Q x 1 orre. Reagensen måtten 10 x 10 x 1 cm och des 20 x en "fläck" med ca påfördes provplattorna sa att 3 cm dia-. meter bildades. För att minska avdunstnin gen täcktes provfläcken med ep 7 cm kristailisat onsskål. Vid de flä,ok bildande proven fick lösningen dock fritt avdunsta. Reagensen fick kvarligga 1 24 t immar. 1fter provtidens slut spelades plattan med vatten och torkades torr med hush ålls.. papper. Dessutom ut ördes drav med iqsr,ngemede p4 stavar ;rvld dessa ned 'sänktee i respektive osr,ngsmedel l 1 timme. Stavdl; mena,on 1 x 1 x 20 cm, tavprov har ens utgrte på trä, materia1r 'l'ermiska rov Tro typer av prov har utförts på pia eter av samma slag som t dl gate beskrå.v ts De el rov, Pors nsde lar (O 34 min) häg tnqdei, v mde i en ugn t lrl 300, 400., 600 och 9OOQC, och.agerades snabbt p4 provpl,at t Qrfa. grannar rov ; Ert Mekerbrannaz''o (ho,d 16 om) laceradea på provpl attan t lisajamans med en tref Qt (1o:j4 23 cm) t,ckt av ett asbestnät. P nätet stall4es en 2 1 ennalerad kast» tull med vatten, Provt al 5 timmar, Kastrull rov: Kastrullen, med kokande vetten från bännarprovet, placerades snabbt på en provplatta där den fack svalna.

20 fl

21 PROV PÅ SMÅ PI,ATTQR 9 B edönuun av resultaten Vid de kemaska roven har f ölande-gradiga poängakala anvånts 4 Ingen påverkan 3 Ytati svagt angripen; svag fl ck 2 Ytan starkt angripen; f. ick. 1 Ytan förstörd; kraftig flack 0 Ytan förstöd sawt djupt angrepp Observera att minimipoäng då endast har kunnat koma i fråga för prov med syror 1 De termiska roven har bedömts $ följande sätt; Degelprov; 4 Ytan ej påverkad vid ugnstemp Ytan ej genombruten vii tnetemp 6000C 2 II 11 fl If fl 400 C 1 If fl II fl fl 300 C 0 Ytan genombruten vid ugnstemp 3OO C Då en provyta genombrutits vid en viss temperatur har dock en missfärgning oftast kunnat iakttagas vid lägre tempera turer, Brännarprov : 4 Y't an e j påverkad : Svag m s s f ärgning 2 Svaga tre f otsmärken 1 Kraftigare trefots,märken 0 Blåsbiidnirg, avf1agn4 ng el stark missfärgning Kastrullprov: 4 Yte n ej påverkad 3 Svag mi s s färgning 0 Blåsbildning Konwnentarer tul rov å små lattor Vid de termiskä proven, speci ellt brännarprovet, iar i ett f ertai. fall iakttagits en mekanisk deformation (limmade raninplattor har spruckit. Formicaplattor har blivit skeva osv). Detta har emellertid vid undersökningen på de små plattorna ej fått inverka på bedomningen. För att säkrare avgöra materialens lämplighet har även prov på färdiga arbetsskivor utförts. På gnol je- och paraffinbehandl ade betsade prover orsakas fllckarna ofta av utdrivning av linolja respektive paraffin. Ytan kan således mycket l återställas i sitt ursprungliga skick. De bättre resultaten för Ra 09 och Ra 10 j" ört med Ek 09 och Ek 10 ber or förmodligen på en åldringseffekt hos betsen. Även på Ek 07 kunde denna iakttagas genom en färgförändring från ljust brun till brunsvart. Från de nybetsade plattorna Ek 08 och Ek 10 gick betsen att torka av med fuktit hushlls. papper, vilket gör att dessa resultat inte kan tillxnatas någon störa betydelse. Skadorna på tjsten beror på utlösning av vissa delar av

22

23 PROV PÅ SdÅ PL ATTOR lo materialet,varvid djupa porer uppstår, som gör ytan svår att rengöra. Helt allmänt verkar kombinationen bete + plast föga användbar, då plasterna tydligen ej fäster bra vid en betad yta utan. har en tendens att bilda blåsor och flagna av, såväl vid kemisk som termisk påverkan', Observera att pongstrmnorna för kemiska och termiska prov inte utan vidare kan adderas, eftersomett material som skall vara användbart för laboratorl.ebrukinte kan kompensera ett dåligt teriniskt resultat med ett bra kemiskt eller tvårtom. Se t ex prov Ek 19. Beträffande de termiska proven gäller att den reella skullnallen mellan resultat nåra max poängen sr mycket större an motsvarande skl.llnad vid lägre po sngeummor. För att ett material skall vara lämpligt ur termisk synpunkt bör det helst ha uppnått max poäng. Detta innebär att inga av de provade trä.- eller plastmaterialen har tillrackligt god termisk resistens fqr att kunna anvåndas i. exempelvis ett ugnsrum. Resultat Z tabellerna III t o m IX redovisas de poäng som åsatts respektive prov. I tabell III utgör poången for lösningsmedel medelvärden av platt- och stavprov. De enskilda resultaten för dessa prov framgår av tabell V

24

25 Tabell III, Kemiska prov på, trämaterial med olika ytbehandl ingar. (Se även tabell viii.) Ek Ra Y t b e h a n d l i n g nr Y t b e h. n r BEAGIIJS Svavelsyra konc Salpetersyra kont Q Saltsyra GM Ått i keyra 6M 3 " 1 i 4 4 r Natr i umhydroxid 6M j Natriumkarbonat 6M i Aceton , ,5 2,5 3,5 2 j , ,5, 3 3,5 Bensen 3 1, , j 2, ,5 3 4 Etanol 3, 5 I , Etylacetat : ,5 2, ,5 4 aoalösning i r3. 3!3 4 Silvernitrat i Färgindikator Vatten I4 3 4 Sina poäng 26,522, , , , ,536, J ,5 Poängen för lösningsmedel utgör medelvärden av platt- och etapprov, se tabell V. 0

26 á

27 Ety3acetat Jodlösning Silvernit. Fäxgind ika t Vatten 1 Ta bell IP G Kika prov på t r i ga mater i a l.

28

29 Tabell V. Prov s ed lös edel på plattor och stavar av trä med olika ytbehandlingar. a) plattor Y tbeha ndli ng n r" Y t b e h. n r REAGENS Etylacetat j 2 b) stavar Aceton I 4 J t Bensen I , _ 1, i Etanol ; ' ! Etylacetat i : 3 L j 33 j 4 -

30

31 Tabell VI. Termi.ska prov på trämaterial med olika ytbehandlingar. Ek Ra Y t b e h a n d l i n g nr Y t b e h. nr GROV OS Degelprov r B.. riv ' Kastrullprov 4 ' ` Sina poäng D Tabell VII. Termiska prov på övriga material MATERIAL PROV i So-G So-H So-i Co-.F Co-.S Po Sk Tä Of In St12 St15 Eda, Degelprov 2 3 3! j B rov ' Kastrullprov ' Snara poäng Ii

32

33 PROV PÅ SMÅ PT4TTQR 15 Tabell VIII. Ko p etterande kefiska prov. REAL TS $vavelsyrra konc. Salpetersyra kone. Saltsyra 6M Ättiksyra AVI Natriu,ydroxid 6M Natriuokarbonat 6M Aceton Betsen tann1 Ety1acetat Jodlösning Silvernitrat P irgindikator Vatten Summa poau k Ytbehandling nr Ytbet nr ! 0 0I L 1I _. _, ` 4 4s 4 4` 4t r, i 2 4= i 4 ; ' ' 4 ' i j 4; ' ±---..2! --4r Ma 0; , Tabell DC. Kompletterande t,riska prov. PROV Degelprov Bråmarprov Kaet Sud.iprov poäng 2 2 Ma Ytbehand l ing TU? Ytbeb ur För att skilja på Ek 19, 20 och 26 gjordes ett lindrigare brånnarprov med en bunsenbrä nare (h = 13 cm) och dör övrigt under samma betingelser som det tidigare provet.,därvid erhöll 19 0 poäng och de bada övriga 3 poäng.

34

35 0 PROV P Å FRDIGA ARBETSSKIVGR 16 PROV PÅ FÄRDIGA ARBETSSKIVOR Med ledning av resultaten från undersökningarna på små plattor utvaldes ett antal material och ytbehandlingar för prov i större skala på färdiga arbetsskivor, bl a för att utröna reparations- och bättringsmöjligheter efter skador orsakade av kemisk och termisk påverkan. Samtiiga skivor har varit av storleken 120 x 60 x 3 cm. Ekskivorna bestod av 4 cm breda lameller med raka fogar limmade med vinylhartslim. Träfiberskivorna bestod av 3,2 mm oljehärdad Masonite lagd på båda sidor om ett ramverk av trä utfyllt med Duffalite. Plastlaminatskivan bestod av furulamell på vars båda sidor limrnats 1,6 mmformicaskivor. Emaljskivan bestod av 1,5 mm emaljerad järnplåt limmad med Casco kontaktlim på furulamell. Provmetodik Samma typer av kemiska och termiska prov har utförts för småplattorna. som Vid de kemiska undersökningarna påfördes reagensen så att 5 cm stora parvisa fläckar bildades. Efter provtidens slut (24tim om ej annat anges) spolades skivan red vatten och torkades torr med hushållspapper. Vid bättringen av den skadade ytan åtgärdades endast den ena fläcken medan den andra bibehölls som jämförelse. Endast vid proven med organiska lösningsmedel täcktes fläckarna med kristallisationsskålar, som då fyllts med bomull indränkt med lösnings medel, för att säkrare få reagenset att kvarligga under hela. provtiden. Även vid de termiska undersökningarna gjordes proven parvis och bättrades sedan på motsvarande sätt.. Bät t rin s,f örf grande De lackerade skivorna har handslipats så att skadorna i möjligaste mån har försvunnit. Därefter har ny lack pålagts med pensel. Ytter- De betsade skivorna har ingnidits med paraffinolja. ligare bättring kan ske genom förnyad betsning. En skadad skiva av Formica går inte att bättra. Emaljskivan har ej fått några skador vid utförda kemiska eller termiska prov. Mekaniska skador av mindre omfattning på en dylik skiva bättras med gott resultat genom utfyllning med Gustavsbergs vita emaljfärg (10% 103) tillsatt med här.. dare (HY 951).

36

37 PROV PÅ FÄRDIGA ARBETSSKIVOR 1? 1 samtliga fall galler att den bättrade ytan ej blir av sam rna kvalit Som den ursprungliga, varför motståndskraften mot förnyade avigrepp blir nedsatt.. Sådana djupgående skador som uppstått genom inverkan av t ex kona. svavelsyra eller en glodande degel, där ytskiktet ge.- nombrutits och underliggande delar angripi ts går inte att bättra med bra resultat. För att återställa en så kraftigt skadad yta. fullgott skick fordras en mycket genomgripande renovering, som allmänhet inte kan utföras med mindre än att arbetsskivan nedmonteras. Bedömning av resultaten Vid bedömning av den bättrade ytan har föl jande iakttagas: Ett all mänt intrick av utseendet. ven bättrade fläcken och dess närmaste omgivning urpvi.sr en märkbar strävhet och å.bl' tnd också en viss bltsi het samt en 0 amnhet, som tydligt märks i gränsskiktet mellan bättrad och ursprunglig yta. De tro senare egenskaperna är till stor del beroende av den tid och den omsorg som nedlagts pa bättringen. För dessa egenskaper har använts en skala från 0-4 där 4 betecknar den urs nrunglige, ytans egenskaper och 0 den icke bättrade. Hållfasthet hos färd:i a arbetsskivor. Kemisk 1 betsade skivorna har sprickbildning uppstått då organiska lösningsmedel trängt red i och igenom limfogarna. Termisk. Samtliga ekskivor visar en tydlig sprickbildning i limf'o varna orsakad av de ki af tig temperaturspännirngar som uppstår vid bränna rprovet. Den kraftiga men mycket lokala upphettningen vid degelproven orsakar ingen sådan sprick- 1)i.ldninej he! er den svaga uppvärmningen vid kastrull-. provet..1.masoniteski,vorna ha r vid brännarprovet svällt något så att lackskiktet lyfts upp, dock utan att detta spruckit. For.micaskivan visar efter brännårprovet en mycket stor mängd små ytsprickor, dock har den inte släppt från under.- laget. Emai 'skivan. Ingen åverkan. 1 1 det nya kurslaboratoriet för kemi vid KTH är samtliga bordsskivor uti'orda iv limmad ek. Dessa skivor har efter två års användning inge sprickor. De är liinmdde enligt en speciell metod.

38

39 PROVPÅ Än,iicA,ABBZT$$I IVOR 18. ResuJ,,tat TabeLl. X. Bättr g av iga arbetsskivor efter kem s a prov. Ek Ytbend.ng. Dia. Ytbete nr Biö I IWG Al lmänt ixrt Oj.. rniet B]. sighet Strävhet Summa poäng Tabell. XI. Bättri ng av färd iga arbetssiuvor efter term e a prov. Ek Ytbehand1 nr Ytbete nr BED M1 ENG AJ. t intryck et Blås ighet Strävhet Summa poäng

40 i 1

41 0

42 PRIS5: -