Regionala mål Ekonomisk jämställdhet Jämn fördelning av det obetalda hemarbetet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra...

Transkript

1 Strategi för jämställdhetsintegrering Gävleborgs län

2

3 3 Innehållsförteckning Förord... 4 Sammanfattning... 5 Sammanfattning av strategin... 6 Inledning... 8 Vad innebär jämställdhet... 8 Genus och makt... 8 Svensk jämställdhetspolitik... 9 Jämställdhetsintegrering... 9 Länsstyrelsernas särskilda ansvar... 9 Jämställdhet internationellt Andra styrdokument i länet Bakgrund, syfte och uppdrag Länsstrategi Makt och inflytande Regionala mål Ekonomisk jämställdhet Regionala mål Jämn fördelning av det obetalda hemarbetet Regionala mål Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Regionala mål Jämställd hälsa Regionala mål Ökat arbete med jämställdhet och jämställdhetsintegrering Regionala mål Deltagande myndigheter och organisationer... 19

4 4 Fo rord Jämställdhet handlar om demokrati, makt och utveckling. Det handlar om att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ges samma möjlighet till inflytande och delaktighet. Det handlar om att kvinnor och män, flickor och o pojkar får ta del av samhällets resurser på lika villkor. Jämställdhet är ocksåå en av framgångsfak- torerna för hållbar regional tillväxt. Länsstyrelsen arbetar för jämställdhet i länet utifrån den nationella jämställdhets- politiken. Det övergripande målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Till detta har kopplats fyra delmål som anger inriktning på arbetet och säkerställer att kvinnor och män, flickor och pojkar ges samma möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Länsstyrelsen har till uppgift att stödja kommuner, statliga verksamheter och andraa regionala aktörer i arbetet med att göraa sina verk- samheter jämställda. För att vi ska kunna bli verkligt jämställda krävs att vi riktar fokus mot våra kärn- verksamheter och vad som kommerr ut av dem. Den centrala frågan är om med- borgarservicen ges på lika villkor oavsett kön? Här ligger fokus på relationen mel- lan dem som utför verksamheten och dem som kommer i åtnjutandee av den. Vi måste fråga oss om ojämställdhet skapas i de dagliga handlingarnaa utan att vi tänker på det? Den strategi som valts för att åstadkomma jämställd medbor- garservice är jämställdhetsintegrering. Strategin har vuxitt fram för att motverka tendensen till att jämställdhetsfrågorna hamnar i skymundan eller hamnar vid si- dan om andra politiska frågor och verksamheter. Jag vill se ett Gävleborgs län med en hållbar utveckling där alla kvinnor och män har samma möjligheter att påverka samhället och sina egna liv, att utveckla per- sonliga intressen, att utbilda sig, att välja arbete eller starta företag samt att för- ena detta med fritidsaktiviteter och familjeliv. I och med denna länsstrategi för jämställdhetsintegrering som mångaa viktiga aktörer i vårt län varit med och tagit fram, är min förhoppning att vi tillsammans kan skapa ett ännu ä mer jämställt Gäv- leborg. Barbro Holmberg Landshövding

5 5 Sammanfattning I din hand håller du en strategi för jämställdhetsintegrering i Gävleborgs län. Strategin har tagits fram av länsstyrelsen i samverkan med aktörer i länet. Länsstyrelsen har inga möjligheter att styra andra myndigheter och organisationers arbete med jämställdhetsintegrering. För att ändå få en strategi som kan fungera styrande har länsstyrelsen lagt vikt vid att ge aktörer i länet stor möjlighet till inflytande över strategin. Dokumentet inleds med en sammanfattning av strategin. Denna presenteras i Vår strategi växer fram form av en tabell över ett helt uppslag. Det övergripande målet för strategin är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. De fyra första underliggande delmålen är desamma som delmålen för den nationella jämställdhetspolitiken jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet samt mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Till dessa mål har vi lagt ytterligare ett: jämställd hälsa samt även ett processmål: ökat arbete med jämställdhetsintegrering i Gävleborgs län. Under de olika regionala delmålen finns ytterligare en målnivå som tydliggör vilken riktning arbetet i vårt län ska ha. Till dessa ska i nästa skede av arbetet med strategin knytas aktiviteter och indikatorer. Därefter följer ett avsnitt som diskuterar jämställdhet och svensk jämställdhetspolitik, betydelsen av begreppet genus och hur vi kan koppla det till makt. I avsnittet finns också en kort redogörelse för andra styrdokument till länet och även en internationell utblick. Slutligen redogörs även i inledningen för bakgrund, syfte och uppdrag. Under avsnittet länsstrategi presenteras de fem delmålen samt processmålet och de underliggande målen. Varje avsnitt inleds med en kort redogörelse för läget i länet. Under våren 2014 kommer länsstyrelsen att arrangera ytterligare workshops i syfte att ta fram aktiviteter och indikatorer. När detta arbete är klart, ska strategin sändas på remiss i länet. Efter avslutad remissrunda fastställs strategin slutligt.

6 6 Sammanfattning av strategin Jämn fördelning av makt och inflytande Jämnare representation av kvinnor och män på ledande poster och i styrelse i offentlig sektor, näringsliv, politik och föreningsliv Jämnare representation av kvinnor och män, flickor och pojkar i styrelser, nämnder, arbets och referensgrupper Ökad kvalitativ jämställdhet i styrelser, nämnder, arbetsoch referensgrupper Ekonomisk jämställdhet På arbetsmarknaden ska kvinnors och mäns kunskap och kompetens värderas mer lika Mer jämställt uttag av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning Minskad könssegregering på arbetsmarknaden Jämn fördelning av det obetalda hemoch omsorgsarbetet Mer jämställt uttag av anhörigstöd/förbättrade möjligheter för kvinnor och män att förena arbete och anhörigstöd Mer jämställd fördelning av det obetalda hem och omsorgsarbetet Ökad andel unga kvinnor respektive män som tror att de har stor möjlighet att föra fram åsikter till de som bestämmer i kommuner och landsting Stärkta individer kvinnor, män, flickor och pojkar har förmåga, vilja och möjlighet att omsätta kunskap till handling och därmed vara aktiva medskapare av Gävleborg Jämnare fördelning av offentliga tjänster och resurser Smart samverkan bygger broar mellan samhällets aktörer inom offentlighet, näringsliv, forskning, utbildning och civilsamhälle

7 7 Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Ökad trygghet, frihet och hälsa för kvinnor och flickor som är utsatta för mäns och pojkars våld Jämställd hälsa Hälsan ska förbättras för kvinnor respektive män Ökat arbete med jämställdhetsintegrering i Gävleborgs län Alla kommuner och alla regionala aktörer arbetar med jämställdhetsintegrering av all sin verksamhet Ökad kunskap om genus när det gäller våld i nära relationer Ökad kunskap om normer kring kön och könsidentitet Kunskap om hur maktstrukturer påverkar individens förutsättningar ska öka Minskad förekomst av fysiskt, psykiskt och verbalt våld All hälso och sjukvårdsstatistik presenteras könsuppdelat Öka kunskap om hälsa och stress bland kvinnor respektive män Kunskap om de jämställdhetspolitiska målen och de centrala jämställdhetspolitiska frågorna inom det egna området hos politiker, tjänstemän och personal ska öka Negativa genusmönster ska i ökad grad brytas inom skola, förskola och föreningsliv Mer tillgängliga miljöer för kvinnor respektive män strukturer som svarar upp mot våra behov av tillgänglighet och som kan stärka flöden av personer, varor, idéer och tjänster på ett hållbart sätt

8 8 Inledning Vad innebär jämställdhet? Jämställdhet är ett politiskt begrepp som brukar definieras som att kvinnor och män ska ha sammaa möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Jämställdhet kan precis som andra centrala begrepp användas på olika sätt och fyllas med olika innebörd. Jäm- ställdhet kan betyda att kvinnor och män ska behandlas lika, eller olika. Det kan till exempel innebära att kvinnor och män ska ha lika lön för likvärdigt arbete eller att kvinnor och män ska behandlas med olika läkemedel och metoder inom sjukvården 1 för att den ska varaa jämställd. Gör! Samlade metoder för jämställdhetsintegre ring från ESF Jämt, s. 10 f. För att vi ska kunna bli verkligt jämställda krävs att vi riktar fokus mot våra kärnverksamheter och vad som kommer ut av dem. Denn centrala frågan är om medborgarservicen ges på lika villkor oavsett kön. Genus och makt Genusperspektiv är den teoretiska grunden för att förstå ojämställdhet och för att kunna förändra. Genus handlar om att vi alla lär oss kön, att vi lär oss att vi ska varaa kvinnor och män med allt vad det innebär. Det genomsyrar hela samhället och skapar ett genussystem byggt på två principer: isärhållande och hierarki. Det förra begreppett handlar om att vi lär oss att delas in i två motsatta grupperr kvinnor och män. Till dessa grupperr kopplas olika utseenden, egen- Detta isärhållande baserat på kön skapar strukturer överallt i samhället exempelvis på arbetsmarknaden, i skolor, i hemmen och i media. Det senare begreppet, hie- rarki, handlar om att det män gör och som är kopplat till manlighet värderas högree i skaper, beteendenn och sfärer i samhället. samhället än kvinnlighet och det som kvinnor gör. En del i hierarkin är att man- dessa skillnader från det att vi föds upp- fattas de ofta som naturliga och omöjliga och påverka, men eftersom det nen sess som norm. Eftersom vi lär oss är samhälleligt skapat är det också möjligt att påverka och förändra. Maktperspek ktivet finns dock inte bara mellan kategorierna män och kvinnor. Vi män- sätt, niskor kategoriseras även på andra exempelvis utifrån u ålder, etnicitet, religion, sexuell läggning och funktionsförmåga. Det finns åtskillig forskning som visar hur normer och hierarkierr är kopplade till dessa grunder och de kan ses överallt i samhället. De D som sess som svenskar har bättre villkor och generellt mer makt, än de som ses som invandrare. De med hög funktionsförmåga har bättre villkor än de med funktionsnedsättningar, heterosexu- ella har bättre villkor än homo- och bisexulivet har ella, de somm befinner sig mitt i bättre villkorr än unga och gamla och de som ses som kvinnor och män har mer makt än de med könsöverskridande iden- titeter och uttryck. 2 Dessa olika maktstruk- Detta turer är också sammankopplade. innebär att utgångspunu nkten för jämställd- att det hetsarbetet alltid a bör vara kön, men aldrig är baraa kön. 2 G

9 9 Svensk jämställdhetspolitik Det övergripande målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att: Flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. För att uppnå det övergripande målet har regeringen fastställt fyra långsiktiga delmål. Jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Jämställdhetsintegrering Den strategi som vi i Sverige valt för att göra offentligt finansierade verksamheter och offentlig service jämställda kallas för jämställdhetsintegrering. Strategin innebär att jämställdhetsperspektivet ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt deltar i beslutsfattandet. Arbete med jämställdhetsintegrering är inte samma sak som det jämställdhetsarbete som utgår ifrån diskrimineringslagen och som handlar om diskriminering av enskilda personer. Länsstyrelsernas arbete är inriktat på att verksamheter tar hänsyn till både kvinnors och mäns villkor och behov. 3 För att kunna åstadkomma förändring krävs, utöver styrdokument och lagstiftning, ett aktivt arbete, utvärdering av insatser och även att vi med jämna mellanrum formulerar och formulerar om mål för arbetet och även att vi, vid behov, reviderar mål och inriktning för arbetet. Jämställdhetsintegrering av våra verksamheter är ett ständigt pågående arbete. Det blir inte färdigt utan arbetet med jämställdhetsintegrera verksamheter bör mera ses som en form av ständigt lärande och utveckling. Länsstyrelsernas särskilda ansvar Av förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion framgår bl.a. att länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Vidare framgår det av instruktionen att länsstyrelsen ska integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns samt flickors och pojkars villkor. Dessutom ska länsstyrelsen genomgående analysera och presentera individbaserad statistik med kön som övergripande 3

10 10 indelningsgrund om det inte finns särskilda skäl mot detta. Jämställdhet internationellt Den så kallade kvinnokonventionen antogs Det är en FN- konvetion som syftar till att eliminera alla former av diskriminering av kvinnor; The Convention on the Elemination of All Forms of Discrimination against Women (CEDAW). Sverige var den första av 95 stater som ratificerade konventionen. Enligt CEDAW ska alla stater garantera att kvinnor har samma rättigheter som män, inklusive rättigheter att inte ostraffat bli misshandlade, våldtagna eller trakasserade. Jämställdhetsdeklarationen (CEMR) är den europeiska deklarationen för jämställdhet på lokal och regional nivå (The Council of European Municipalities and Regions). På dessa nivåer finns förutsättningar för att beslut som främjar jämställdhet verkligen ska få effekt i människors vardag. Deklarationen vägleder kommuner, landsting och regioner som vill integrera ett jämställdhetsperspektiv i det politiska beslutsfattandet och i den praktiska verksamheten. Den politiska församling som beslutar om ett undertecknande ansluter sig till deklarationens sex principer om jämställdhet och förbinder sig att verka för att dessa förverkligas. Deklarationen innehåller även 30 artiklar som ett stöd för hur man går från ord till handling. I Gävleborgs län har följande kommuner skrivit under CEMR-deklarationen: Bollnäs, Gävle, Ljusdal, Ovanåker, Söderhamn. Även Region Gävleborg och Landstinget Gävleborg har skrivit under deklarationen. EU:s jämställdhetsarbete sker genom vidareutveckling av en redan omfattande lagstiftning och genom strategiskt arbete för att främja jämställdhet. Det strategiska arbetet sker dels genom att jämställdhet integreras i alla EU:s politikområden och dels genom att särskilda åtgärder genomförs för att främja jämställdhet. EU-lagstiftningen har utvecklats under lång tid och utgör tillsammans med praxis från EU-domstolens basen för jämställdhetsarbetet. Det finns sex direktiv som reglerar likabehandling mellan kvinnor och män. Enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska jämställdhet främjas och bristande jämställdhet undanröjas i all verksamhet inom unionen. 4 I EU:s nuvarande jämställdhetsstrategi anges fem prioriterade områden, nämligen följande: ekonomisk självständighet, lika lön för lika arbete och arbete av lika värde, jämställdhet i beslutsfattandet, stopp för könsrelaterat våld samt främjande av jämställdhet utanför EU. 5 Andra styrdokument i länet I detta avsnitt görs en genomgång av några av de övriga regionala styrdokumenten. Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) är ett regionalt styrdokument som visar inriktningen för Gävleborgs utvecklingsarbete. Det regionala utvecklingsarbetet ska ske inom ramen för en hållbar utveckling. De tre perspektiven social, miljömässig och ekonomisk hållbar utveckling utgör en grundförutsättning för det regionala utvecklingsarbetet. Strategins prioriterade områden infrastruktur och rörlighet respektive kompetens och utbildning har analyserats ur ett genusperspektiv. Analysen pekar på att kvinnors och mäns livsvillkor generellt skiljer sig åt och därmed även möjligheten att ta del av utbildning, arbetsmarknad och transporter. Den regionala utvecklingsstrategin innehåller inte några aktiviteter. I stället finns ett antal målområden och drivkrafter som ska fungera vägledande och styrande och medverka till att Regionfullmäktiges Vision 2020 för hållbar regional utveckling och tillväxt. De övergripande målen från den regionala utvecklingsstrategin har integrerats i strategin. Dessa utgörs av följande målområden: stärkta individer, smart sam

11 11 verkan och tillgängliga miljöer. Under dessa finns i RUS olika planer och program, exempelvis landsbygdsprogram, strukturfondsprogram, handlingsplan för jämställd regional tillväxt och kulturplan. I dessa återfinns en del av de konkreta aktiviteter som senare kan integreras i den handlingsplan som ska tas fram inom ramen för länsstrategin. Region Gävleborg har tagit fram en regional handlingsplan för åren för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxt-arbetet. i Gävleborg. Syftet med den regionala handlingsplanen är att skapa långsiktig förståelse och kunskap för varför ett jämställdhets- och genusperspektiv ska genomsyra planeringen och genomförandet av det regionala tillväxtoch utvecklingsarbetet. Det övergripande målet med handlingsplanen är ett jämställt regionalt tillväxtarbete där kvinnor och män har samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Målen i den regionala handlingsplanen kopplas främst till det övergripande jämställdhetspolitiska målet samt de två första delmålen. 6 I handlingsplanen finns ett flertal aktiviteter inom områdena stödjande insatser, infrastruktur och rörlighet samt utbildning och kompetens. Dessa kan läggas in i länsstrategin för jämställdhetsintegrering under våren 2014, då de regionala aktörerna gemensamt kommer att ta fram aktiviteter samt indikatorer. Till de ovan nämnda styrdokumenten kan läggas bland andra den regionala ANDT-strategi Strategi och handlingsplan för ANDT-arbetet i Gävleborgs län t.o.m som kommer att fastställas inom kort, Länstransportplan och Kulturplan för Gävleborg Regional handlingsplan för jämställd regional tillväxt i Gävleborg , s. 5. Finns elektroniskt på: stalldhet.html Bakgrund, syfte och uppdrag Länsstyrelserna har av regeringen fått i uppdrag att utarbeta en strategi för jämställdhetsintegrering inom respektive län. Utgångspunkterna vid utarbetandet av en sådan strategi ska vara länsstyrelsens uppgifter i fråga om jämställdhet enligt förordningen med länsstyrelseinstruktion. Strategin bör omfatta arbetet med jämställdhetsintegrering både när det gäller utåtriktat arbete inom länet och i den egna verksamheten. Strategin ska utformas utifrån de behov som länsstyrelsen identifierar och gälla för perioden I framtagandet av strategin för jämställdhetsintegrering ska även andra relevanta regionala strategier beaktas, såsom t.ex. utarbetandet och genomförandet av regionala handlingsplaner för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i tillväxtarbetet Respektive länsstyrelse ska redovisa sin strategi för jämställdhetsintegrering och beskriva arbetet med genomförandet av strategin. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet den 15 februari Under våren 2013 planerade länsstyrelsen för hur vi skulle gå tillväga för att ta fram strategin. En viktig fråga var hur vi skulle kunna skapa ett brett engagemang hos olika aktörer i länet. Vi bjöd in ett stort antal aktörer i Gävleborgs län in till en serie workshops. Sist i det här dokumentet finner du en förteckning över de myndigheter och organisationer som har deltagit i arbetet. Våra workshops ägde rum under tiden september till november och syftade till att gemensamt ta fram mål till en jämställdhetsstrategi för länet. Mötena skulle tillvarata den kunskap som finns i dessa organisationer, så att strategin bygger vidare på befintligt arbete och möter faktiska behov. Ytterligare ett syfte var att knyta samman gruppen till ett nätverk, så att deltagarna lättare ska kunna genomföra aktiviteter som följer av strategin. Under mötena behandlade gruppen frågor om värdet och användningen av strategin för respektive organisation, utbyte av relevanta dokument, nulägesanalys av behov, styrkor

12 12 och svagheter, befintliga mål och aktiviteter samt önskade mål och delmål i strategin. Ett tjugotal personer från olika myndigheter och organisationer har deltagit aktivt i processen och tillsammans enats om inriktning för strategin och formulerat målen. På grund av tidsbrist hade gruppen inte möjlighet att ta fram en handlingsplan med aktiviteter samt indikatorer för uppföljning. Detta kommer att göras under våren En utgångspunkt för val av indikatorer kommer departementspromemorian Ett uppföljningssystem för jämställdhetspolitiken (Ds 2013:37) att vara. Efter detta kommer strategin att omarbetas och förankras ytterligare hos länets aktörer. kvantitativa som kvalitativa aspekter tror vi att det finns verkligt goda förutsättningar att bearbeta de strukturer, normer och värderingar som inte nödvändigtvis förändras i och med en jämn fördelning av kvinnor och män på olika poster i samhället. Ett sätt att mäta kvantitativt men ändå fånga något av den kvalitativa aspekten är att förutom att titta på andelen män och kvinnor inom politiska församlingar och inom olika yrken, även titta på ordförandeposter i politiska församlingar respektive styrelseordförande i nämnder, föreningar och företag. Den som är satt att leda är nämligen också en person som blir lyssnad på, en person som har makt helt enkelt. Även om det har skett stora förändringar på arbetsmarknaden, så påverkas yrkesval fortfarande i hög grad av normer om vad som är lämpligt att göra när man är man respektive kvinna. Såväl val av yrke som möjligheten att göra karriär inom sitt yrke och därmed få makt har inte bara betydelse för det första delmålet, utan kan även kopplas till delmål 2 ekonomisk jämställdhet. Foto: Ann Charlotte Nyman, Länsstyrelsen Gävleborg La nsstrategi Makt och inflytande Ett problem med målet makt och inflytande är att den regionala statistik som finns tillgänglig främst utgörs av kvantitativa mått på jämställd fördelning av makt och inflytande. I arbetet med att ta fram strategin framkom att deltagarna anser att det är viktigt att arbeta för att finna även kvalitativa mått, d.v.s. inte bara räkna antalet huvuden i politiska församlingar, utan även att exempelvis kunna mäta vem som får komma till tals i det offentliga samtalet, vem man lyssnar på etc. Med ett jämställdhetsarbete som beaktar såväl I länet är det bara två kommuner där andelen ledamöter i fullmäktige som är kvinnor uppgår till mindre än 40 %. När det däremot gäller ordförandeposter i kommunstyrelse och övriga nämnder ser det betydligt sämre ut. De flesta av länets kommuner har här en betydligt högre andel män än kvinnor. Några (Bollnäs och Ljusdal) är nära fördelningen 60/40 som ju anses jämställt. Gävle och Hofors utmärker sig genom att ha en högre andel kvinnor än män på ordförandeposter i kommunen. 7 Andelen kvinnor i landstingsfullmäktige och styrelser är ca 45 %. På ordförandeposter finner vi 1/3 kvinnor. Landstingsstyrelsen har en helt jämn könsfördelning och ordföranden är kvinna 8. 7 Statistik från men statistiken tas bara fram vart fjärde år. 8 Uppgift från Landstinget i Gävleborgs hemsida: till ochpaverka/vembestammer/landstingsstyrelsen/ Ledamoter i Landstingsstyrelsen/

13 13 Av länets högskolenybörjare var läsåret 2011/ kvinnor och 804 män. I relation till detta kan man ställa hur den akademiska karriären gestaltar sig. Exempelvis hade Högskolan i Gävle 2012 totalt 39 professorer. Av dessa var 34 män och 5 kvinnor. 9 Statistiken visar också att kvinnor på de flesta områden i mindre grad än män återfinns på chefspositioner. Regionala mål Jämnare representation av kvinnor och män på ledande poster och i styrelser i offentlig sektor, näringsliv, politik och föreningsliv. Jämnare representation av kvinnor och män, flickor och pojkar i styrelser, nämnder, arbets och referensgrupper. Ökad kvalitativ jämställdhet i styrelser, nämnder, arbets och referensgrupper. Ökad andel unga kvinnor respektive män som tror att de har stor möjlighet att föra fram åsikter till de som bestämmer i kommuner och landsting. Stärkta individer kvinnor, män, flickor och pojkar har förmåga, vilja och möjlighet att omsätta kunskap till handling och därmed vara aktiva medskapare av Gävleborg 9 Högskolan i Gävles årsredovisning för 2012, s. 53. Hämtad från: 72c8527a/ /%C3%85rsredovisning pdf Ekonomisk jämställdhet När man talar om ekonomisk jämställdhet är utgångspunkten ofta arbetsmarknaden. Den svenska arbetsmarknaden har traditionellt varit segregerad. Gävleborgs län utgör inte något undantag utan präglas av en starkt könsuppdelad utbildnings- och arbetsmarknad som i sin tur beror på och ger effekter i medborgarnas sociala livsmönster och möjlighet att dela lika på makt, ansvar, inflytande, hem och familj samt få del av samhällets resurser utifrån sina olika villkor och behov. 10 De fast inrotade mönster som skapats av den könssegregerade arbetsmarknaden och som anger inom vilka yrken det är lämpligt att arbeta beroende på kön är styrande för mäns och kvinnors studieval. Konsekvensen av detta blir att länets kvinnor i hög utsträckning återfinns inom yrken med lägre löner än de yrken som män väljer. Detta handlar också om hur olika yrken värderas, vilka arbeten som värderas högt och vilka som inte gör det. Även inom företagandet i vårt län finns exempel på ojämställda strukturer. Det är till exempel mer än fyra gånger så vanligt att män driver företag med anställda än att kvinnor gör det. Endast en av hundra kvinnor har företag med fler anställda än dem själva. Vad skulle hända med tillväxten i Gävleborgs län om kvinnors företagande skulle närma sig männens nivå? 11 Ett annat problem finner vi inom företagsoch projektstöd. De kvinnor som driver företag är ofta verksamma på den lokala marknaden, vilket innebär att de ges mindre stöd och bidrag än männen. Detta problem har även identifierats och diskuterats i den regionala handlingsplanen för jämställd tillväxt. Man skriver att trots goda intentioner fungerar inte de regionala projektmedlen som ett verktyg för regional utveckling som svarar mot kvinnors livsvillkor i lika hög grad som männens. Detta kan bero såväl på rådande normer som 10 Moa Hjertson: Myten om kvinnorna som flyr och sanningen om männen som styr s.5 11 Moa Hjertson: Myten om kvinnorna som flyr och sanningen om männen som styr, s. 14.

14 14 skapar styrdokument på regional och nationell nivå som regionförbundets tolkning av styrdokumenten. 12 Detta gäller även för de stöd som länsstyrelsen har ansvar för. Även andra analyser har konstaterat att det är en stor utmaning att se över denna motsättning och identifiera åtgärder för ökade möjligheter för kvinnor och män att starta företag 13. Delmålet om ekonomisk jämställdhet är också ett mål som i hög grad påverkar och påverkas av de andra delmålen. Om exempelvis lönerna vore jämställda, är det inte osannolikt att det skulle kunna innebära att män skulle ta ut större andel av föräldrapenningdagar eller dagar med tillfällig föräldrapenning. I alla länets kommuner har flickorna högre genomsnittligt meritvärde än pojkarna i årskurs 9. I alla länets kommuner utom två har flickor i högre grad än pojkar uppnått målen i alla ämnen och är i högre grad behöriga till gymnasiet. Under flera år har det varit fler kvinnor än män från vårt län som påbörjar högskolestudier. De mest kvinnodominerade yrkena i vårt län (andel kvinnor är högre än 90%) är kontorssekreterare, barnmorskor och sjuksköterskor med särskild kompetens, biomedicinska analytiker, förskollärare och fritidspedagoger, sjuksköterskor, städpersonal och bokförings- och redovisningsassistenter. När det gäller mansdominerade yrken är det mer än 90% män inom de högst rankade 20 yrkena. Dessa är exempelvis möbelsnickare, gruvarbe- 12 Regional handlingsplan för jämställd regional tillväxt i Gävleborg , s I en utvärdering av stöd som hade betalats ut till företag inom ramen för strukturfondsprogrammet Regional konkurrenskraft och sysselsättning i Norra Mellansverige framgår exempelvis att det typiska stödföretaget är ett tillverkningsföretag i Gävleborg med en manlig VD och nio anställda. Bolagsformen är aktiebolag och det har varit verksamt i minst två år före stödtillfället. Majoriteten av de anställda är män. För att främja jämställdhet och integration har företagsstöden varit ett svagt instrument.rapport 2012:13 utgiven av Länsstyrelsen i Dalarnas län s. 5. Stödet har i begränsad omfattning används till att göra förändringar inom jämställdhet eller etnisk mångfald, ibid. S. 39. tare, grovarbetare inom bygg- och anläggning, gjutare, svetsare, maskin- och motorreparatörer, piloter, maskinförare, elmontörerer, renhållnings- och återvinningsarbetare, fordonsförare och lokförare. 14 Den sammanräknade inkomsten för kvinnor i vårt län år 2011 uppgår till kronor medan motsvarande siffra för män är kronor. Män har också högre pension än kvinnor och kvinnor är i högre grad beroende av försörjningsstöd. Regionala mål 14 SCB På arbetsmarknaden ska kvinnors och mäns kunskap och kompetens värderas mer lika Mer jämställt uttag av föräldraledighet och tillfällig föräldraledighet Minskad könssegregering på arbetsmarknaden Jämnare fördelning av offentliga tjänster och resurser Smart samverkan bygger broar mellan samhällets aktörer inom offentlighet, näringsliv, forskning, utbildning och civilsamhälle

15 15 Jämn fördelning av det obetaldaa hem och omsorgsarbetet 15 SCB, Levnadsförhållanden rapportt 123, Nu för tiden. En undersökning om svenska folkets tidsanvändning år 2010/ Försäkringskassan och Regionfakta: Medan en stor del av mäns arbete är betalt är kvinnors arbete mer jämnt fördelat på betalt yrkes- den senaste tidsanvändningsundersöknin- gen som genomfördes Mäns arbete sker i högre utsträckning under dagtid och på vardagar. Kvinnors arbete är arbete och obetalt hemarbete. Det visar jämnare utspritt över dagen och veckan. Mäns vardagsliv kännetecknas därmed av en tydligare åtskillnad mellan arbete och fri tid. Kvinnors fria tid är mer fragmenteraf ad än mäns och uppdelad på kortare episo- avbryts av hemarbete. der som oftare flätas samman med eller Kvinnor ägnar dubbelt så mycket tid som män till hushållsarbete. Mest ojämställd är tvätten. Det är också betydligtt vanligare att kvinnor än män tar sig an hemarbete di- mellan män i olika livsfaser när det gäller yrkesarbete. För kvinnor är skillnaderna stora. Att ha små barn får mycket större konsekvenser för mödrarnas yrkesarbete än för fädernas. Det är i högre grad kvin- nor som står för omsorgen om de egna barnen under småbarnsåren och som tar ett större ansvar för äldre och anhöriga med funktionshinder. Leken med barnen delas lika mellan mamma och pappa. rekt efter jobbet. Det är små skillnader 16 I Gävleborgs län tar kvinnor ut nästan 77% av föräldrapenningdagarna. Variationen mellan kommunerna är inte så stor. No- terbart är att Hofors, Ockelbo och Sand- viken uppvisar högst andel föräldrapen- männenn ut 24 % av föräldrapenning- dagarna. När det gäller tillfällig föräldra- penning tar männen i länet ut drygt 35% av dagarna. 17 Detta är en något sämre sif- fra än vad som gäller för riket.. Se diagram. ningdagar som tas ut av män. I riket tar Tillfällig föräldrapenning för vård av barn Ersatta nettodagar fördelade på kvinnor och män i procent. Källa: Försäkringskassan och Regionfakta. Regionala mål Frågan diskuterades grundligt under framenades tagandet av strategin. Deltagarna slutligen om att i den här strategin fokusera på mäns våld mott kvinnor. Det inne- i och bär inte att inte i allt arbete mot våld utom relationer är viktigt, men den här strategin fokuserar på genusaspekten av våld. Omkring fall av misshandel mot kvinnor över 18 år anmäldes i Sverige un- lan/jamstalldhet/tillfallig foraldrapenning ersatta dagar/ Mer jämställt uttag av anhöför f rigstöd/förbättrade möjligheter kvinnor och o män att förena arbete och anhörigstöd Mer jämställd fördelning av det obe talda hem och omsorgsarbetet Mäns våldd mot kvinnor ska upphöra D et är inte oproblematiskt att tala om mänss våld mot kvinnor. Kritiker menar att när vi gör det, så missar vi exempelvis våld i samkönade relationer och kvinnors våld mot män.

16 16 der 2012, en ökning med 1 procent jämfört med året innan. Andelen kvinnor som uppger att de utsatts för våld eller hot i arbetslivet har ökat påtagligt. Drygt en fjärdedel av de kvinnor som uppger att de råkat ut för våld har blivit misshandlade av någon närstående det visar svaren i Nationella trygghetsundersökningen. Enligt undersökningen är dock den vanligaste typen av våld mot kvinnor inte det våld som sker i nära relation, utan det som utövas av en bekant person som inte är närstående. 18 Av statistik från 2012 framgår att under 2012 anmäldes i Gävleborgs län 765 fall av misshandel mot kvinnor över 18 år. I 79% av dessa är gärningsmannen och offret bekanta med varandra. I drygt hälften av fallen lever kvinnan i en nära relation med förövaren. 19 Detta är än mer anmärkningsvärt eftersom mörkertalet är stort och att brott mellan obekanta anmäls oftare än brott mellan obekanta. 20 Enligt den senaste svenska omfångsundersökningen av kvinnors våldserfarenheter, Slagen dam från 2001, har 46 procent av kvinnorna utsatts för våld av någon man efter de fyllt 15 år. 56 procent av alla kvinnor har trakasserats sexuellt. 22 procent av alla kvinnor mellan 18 och 24 år har utsatts för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld samt hot om våld under det senaste året. 18 BRÅ:s hemsida: statistik/kvinnomisshandel.html Statistiken omfattar brott enligt 3 kap. 5, 6 Brottsbalken, misshandel inkl. grov mot kvinna 18 år eller äldre, inomhus/utomhus, relation till offret. Anmälda brott Källa: SCB, bearbetning länsstyrelsen. 20 Siffrorna kan sättas i relation till anmälda misshandelsbrott mot män. Av de anmälda brotten då offret är en man är gärningsmannen och offret bekanta med varandra i knappt 42 % av fallen. Regionala mål Ökad trygghet, frihet och hälsa för kvinnor och flickor som är utsatta för mäns och pojkars våld Ökad kunskap om genus när det gäller våld i nära relationer Minskad förekomst av fysiskt, psykiskt och verbalt våld Jämställd hälsa Kvinnor drabbas oftare av kvalitetsbrister och problem i vården, inte bara inom öppenvården utan även inom slutenvården där det är ungefär lika många patienter av vardera könen. Då mannen utgjort normen inom olika delar av vården och den medicinska forskningen, riskerar kvinnor att få sämre tillgång till vård anpassad till det egna könets förutsättningar. Ett av många exempel är att det finns otillräcklig kunskap om en del av de sjukdomstillstånd, bland annat smärtillstånd, som oftast drabbar kvinnor. Detta resulterar i att kvinnor sägs lida av ospecifika eller diffusa besvär. Även frågan om resursfördelning mellan forskning om, och behandling av, kvinnors respektive mäns sjukdomar är bland annat en jämställdhetspolitisk fråga. Ett av de områden där kvinnor oftare än män drabbas av problem är läkemedelsbehandling. Kvinnor rapporterar till exempel oftare biverkningar. Att kvinnor i genomsnitt ordineras fler läkemedel än män ökar risken att just kvinnor ska drabbas av olämpliga kombinationer. Bristande kunskap om könsrelaterade effekter, samt bristande kunskaper om könsrelaterade faktorer i sjukdomsbilden kan sannolikt

17 17 bidra till att fler biverkningsrapporter avser kvinnor. Det är fortfarande ovanligt med specifika dosrekommendationer för kvinnor respektive män, och brister finns i informationen om dokumenterade könsskillnader i läkemedelseffekter. Ett stort antal studier tyder på att det förekommer medicinska felaktigheter orsakade av medvetna eller omedvetna föreställningar om kön, så kallad genusbias. Genusbias kan bland annat handla om att man ser skillnader mellan könen där de inte finns eller att man bortser från skillnader och könsspecifika behov där de faktiskt finns. Genusbias kan ha betydelse för den diagnos och behandling patienten får samt för patientsäkerheten, både för kvinnor och för män. Medicinskt omotiverade skillnader mellan kvinnor och män har påvisats när det gäller tillgång till utredning och behandling vid ett flertal olika sjukdomar. Studier har visat att kvinnor har haft sämre tillgång till exempelvis dialys och transplantation vid njurinsufficiens, remiss till bronkoskopi, operationer vid knäledsartros och höftledsartros, operation av grå starr, delar av hjärt-kärlsjukvården, ljusbehandling vid psoriasis och eksem samt vård på särskild strokeenhet. Kvinnor tycks också få vänta något längre än män för att få tid hos allmänläkare, såväl vid akuta som ej akuta besvär. Vidare skrivs nyare och dyrare mediciner oftare ut till män medan kvinnor får äldre och billigare preparat. Tillgänglighetsskillnader mellan könen till kvinnors nackdel har alltså påvisats inom en rad olika områden. Eftersom det handlar om många olika sjukdomar och tillstånd är det rimligt att anta att flera olika förklaringar och delförklaringar kan samspela med varandra. Det gemensamma kvarstår dock, att vid alla dessa olika tillstånd tycks kvinnor ha sämre vårdtillgång än män. En förklaring som utmanar vår förståelse av att vara jämställda är att en del av skillnaderna kan ha samband med samhällets genussystem, vilket inte minst innefattar attityder till och föreställningar om kön. 21 Regionala mål Hälsan ska förbättras för kvinnor respektive män Ökad kunskap om normer kring kön och könsidentitet All hälso och sjukvårdsstatistik presenteras könsuppdelat Öka kunskap om hälsa och stress bland kvinnor respektive män Ökat arbete med jämställdhet och jämställdhetsintegrering i Gävleborgs län Iarbetet med att ta fram strategin fann gruppen flera mål som inte kan sägas höra hemma under endast ett av delmålen utan skulle kunna placeras under samtliga. Vi har löst detta genom att införa ett övergripande processmål i strategin. Förståelse och ett normkritiskt förhållningssätt ser vi som helt avgörande för att kunna bryta seglivade ojämställda strukturer som finns i Gävleborgs län. Det är av central betydelse att få med näringsliv och föreningsliv i detta arbete för att kunna förändra normer, värderingar och attityder. I arbetet med att ta fram strategin fann gruppen flera mål som inte kan sägas höra hemma under endast ett av delmålen utan skulle kunna placeras under samtliga. Vi 21 Smirthwaite, Goldina: (O)jämställdhet i hälsa och vård en genusmedicinsk kunskapsöversikt 2007.

18 18 har löst detta genom att införa ett övergripande processmål i strategin. Förståelse och ett normkritiskt förhållningssätt ser vi som helt avgörande för att kunna bryta seglivade ojämställda strukturer som finns i Gävleborgs län. Det är av central betydelse att få med näringsliv och föreningsliv i detta arbete för att kunna förändra normer, värderingar och attityder. Regionala mål Alla kommuner och alla regionala aktörer arbetar med jämställdhetsintegrering av all sin verksamhet Kunskap om hur maktstrukturer påverkar individens förutsättningar ska öka Kunskap om de jämställdhetspolitiska målen och de centrala jämställdhetspolitiska frågorna inom det egna området hos politiker, tjänstemän och personal ska öka Negativa genusmönster ska i ökad grad brytas inom skola, förskola och föreningsliv Mer tillgängliga miljöer för kvinnor respektive män strukturer som svarar upp mot våra behov av tillgänglighet och som kan stärka flöden av personer, varor, idéer och tjänster på ett hållbart sätt

19 19 Deltagande organisationer Representanter från nedanstående organisationer har deltagit i länsstyrelsens workshops och bidragit till att ta fram strategin. Arbetsförmedlingen Bollnäs kommun Gästriklands idrottsförbund Gävle kommun Hofors kommun Region Gävleborg Skatteverket Söderhamns kommun Trafikverket Region Mitt Winnet Gävleborg

20 Besöksadress: Borgmästarplan, Gävle Telefon: Webbadress: