Vi fördjupar demokratin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vi fördjupar demokratin"

Transkript

1 Vi fördjupar demokratin En inspirationsskrift med konkreta exempel, fakta och matnyttiga kontakter

2

3 ordföranden har ordet Människor i byutvecklingsgrupper, kooperativ och intresseföreningar runt om i landet, arbetar tillsammans för sina bygders utveckling. De utför ett mycket betydelsefullt samhällsbyggande. Med denna skriftserie vill vi uppmärksamma några platser där bygdens folk har brutit nya vägar för att fördjupa demokratin. Vi vill sprida goda exempel bygder emellan, och också få våra makthavare att upptäcka den kapacitet och skaparkraft som finns i vårt härliga land. God läsning! innehåll Bygdens Röst Yes! 4 Svågadalsnämnden 5 Områdesstyrelsen i Kall 6 Kosternämnden 7 Kommunala byautvecklingsgruppen i Malung 8 Blivande närrådet i Österfärnebo 9 Kommunpartiet Vår framtid i Gullspång 10 Avslutande reflexioner 11 Kontakter 11 Åke Edin Ordförande Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva Kall Svågadalen Malung Österfärnebo Koster Gullspång Skribent: Ulla Herlitz Omslag: Kosternämnden åker med den nya färjan. Omslagsfoto: Susanne Enfors-Davies Form: Ingse & Co AB/Reybekiel Form AB Redaktör: Karin Wenström Ansvarig utgivare: Åke Edin Tryck: Alltryck Plus AB, Lysekil 2006 Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva Stortorget 7, Stockholm Tfn: , fax: E-post:

4 Bygdens röst Yes! På temat Bygdens Röst Yes! samlades i Öje, den 9 mars 2006, ett fyrtiotal engagerade deltagare till det första rådslaget i regeringens demokratisatsning. En av tankarna med rådslagen var att samla information till en ny demokratipolitik. Samtalen om lokal demokrati fördes bland ribbstolar och basketkorgar i en gymnastiksal i Öje servicekooperativ. Vid ingången vakade en gigantisk uppstoppad albinoälg över vinterrockar och jackor. Som en händelse har Svågadalsnämnden en älg i sitt vapen och i Svågadalen finns också Sveriges första partiopolitiska nämnd med personvalda lokala ledamöter i allmänna val. De lokala demokratimodeller som presenterades på seminariet speglar ett brett och intressant spektrum av olika former för lokalt inflytande. Svågadalsnämnden, Områdesstyrelsen i Kall, Kosternämnden, Kommunala byautvecklingsgruppen i Malung, Närrådet i Österfärnebo och Kommunpartiet Vår framtid kan ses som nya moderna instrument för att kanalisera medborgarnas synpunkter och åsikter. I en forskarrapport 1 om Svågadalsnämnden pekar forskarna just på problemet att de traditionella politiska partierna har förlorat sin kanalfunktion. Tidigare fanns en annan närhet och direktkontakt mellan medborgare och partier/folkvalda politiker. Under och 1970 talen minskade antalet kommuner successivt från till knappt 290 kommuner genom sammanslagningar. Små och perifera samhällen blev ofta svagt representerade i de nya storkommunerna. Det är i detta tomrum som många lokala demokratiinitiativ har uppstått. Hit kan man också räkna in hundratalet kommunbygderåd som många av byarörelsens drygt lokala utvecklingsgrupper deltar i. Den representativa demokratin med de politiska partierna utgör den svenska folkstyrelsens grund. Det är i den representativa demokratins växelspel med medborgarnas erfarenheter och viljor som folkstyrelsens utveckling avgörs. I de många mötena medborgarna emellan bildas de dygder och normer som en demokrati både förutsätter och syftar till. Den deltagardemokrati som bland annat den statliga Demokratiutredningen 2 förordade innebär att varje medborgare måste ges större möjligheter till deltagande, inflytande och delaktighet. Våra exempel i den här skriften om lokal demokrati är spjutspetsar som öppnar nya kanaler mellan medborgare och förtroendevalda. Framtidens demokratiska utmaning ligger i att kunna ta tillvara och utveckla det lokala engagemanget; att hitta fungerande och hållbara demokratiformer som kombinerar medborgarnas lokala partiopolitiska engagemang med den partipolitiska representativa strukturen. 1. Representativ demokrati utan partier, Vad kan vi lära av Svågadalsnämnden? Jan Olsson, Ann Sofie Lennqvist Lindén, Novemus/Örebro Universitet, En uthållig demokrati, SOU 2000:1, DemokratiUtredningen

5 Svågadalsnämnden bygdens största arbetsgivare Vi tröttnade på att vara nickedockor, säger Arne Edström, ordförande i Svågadalsnämnden om varför han och hans medarbetare engagerat sig i lokalt arbete för inflytande och delaktighet. Äppelboflotten är en av många verksamheter som drivs av Äppelbo Gemenskap en av de sju utvecklingsgrupper som gör sin röst hörd genom Vansbro kommunbygderåd. Svågagården rymmer en mängd verksamheter. Förutom Svåganämndens kontor, finns här bland annat skola, barnstuga, hemtjänst, trä- och textilverkstäder och en allmän tvättstuga. Foto: Arne Edström Svågadalsnämnden är en unik modell för lokal demokrati. Tanken är att nämndens sju ledamöter, utan partifärg och valda av invånarna direkt, ska förvalta skattemedel för området och stå i tät och nära kontakt med medborgarna. Nämnden handlägger skola, barnomsorg, äldreomsorg samt kultur och fritid, och är bygdens största arbetsgivare med 20 anställda. Och efter lokala påtryckningar jobbar nämnden även med landsbygdsutveckling. I Svågans dalgång med 15 byar och cirka 600 invånare finns sedan 1996 Sveriges första och fortfarande enda partiopolitiska kommundelsnämnd med direktvalda ledamöter. Den kom inte till av sig själv utan är resultatet av en envis kamp av människorna i bygden. Det hela började redan på 1970 talet med en studiecirkel om bygdens överlevnad. Under landsbygdskampanjen i slutet av 1980 talet blev Svågadalen utnämnd till en av tre Framtidsbyar, och Svågagården byggdes i samband med det. Där finns nu skola, barnstuga, hemtjänst, Folkets Hus med restaurang och stor samlingssal, idrottshall med bastu, trä och textilverkstäder, allmän tvättstuga, handikappanpassade lägenheter och Svågadalsnämndens kontor. Det finns ett rikt föreningsliv i dalen med fem aktiva byalag, samlade i Svågadalens intresseförening. Vi arbetar aktivt tillsammans med nämnden, berättar Sven Erik Eriksson som är ordförande i intresseföreningen men också förtroendevald i Svågadalsnämnden. I senaste valet för fyra år sedan fanns 23 namn på valsedeln och valdeltagandet var 59 procent 1. Det är reglementet, alltså de regler och lagar som gäller för kommunal förvaltning, som styr tillsammans med de förtroendevaldas personliga mandat från väljarna. Förutom de frågor som nämnden har formellt ansvar för, bevakar de sådant som är viktigt för bygden. När det krävs uppvaktar de myndigheter och skickar skrivelser. Det har de gjort om väg 772, posten och mobilnätet. Har människorna i dalen synpunkter räcker det faktiskt med att prata med den nämndledamot man träffar, kanske i affären, på macken eller på Svågagården. Här är det inte långt mellan medborgare och förtroendevalda, alla känner ju varandra, mer eller mindre. kontakt: 1. Valet 2006 genomförs 19 november och resultatet var inte klart när detta skrevs.

6 områdesstyrelsen i kall närhet ger korta beslutsvägar Den 15 november 1997 var en historisk dag för invånarna i Kallbygden. Då gick de till valurnorna för att välja bygdens representanter till den nya områdesstyrelsen i allmänna val. Det efterlängtade äldreboendet står nu klart och är ett resultat av områdesstyrelsens arbete. Foto: Egon Wikström när Åre kommun ville testa olika former för att öka medborgarinflytandet, anmälde Kallbygdens intresseförening sitt intresse. Försöket slog väl ut och idag är områdesstyrelsen permanentad. Styrelsen består av sex ledamöter varav ordföranden och ytterligare två ledamöter väljs direkt av lokalbefolkningen på egna mandat och tre kommunalpolitiker utses av kommunen. Vid valet 2006 var valdeltagandet 62 procent. På valsedeln, som upptog 15 namn i bokstavsordning, kunde de knappt 600 invånarna i Kallbygden kryssa för en till tre personer. Föregående mandatperiods ordförande Jan Forssén fick förnyat förtroende, nästan 50 procent av väljarna kryssade honom. En viktig tanke var att utveckla nya demokratiska former för att ta tillvara samhällsengagemanget hos dem som väljer att stå utanför partipolitiken, säger Eva Olsson områdeschef i Kallbygden. Hon basar över förskola, fritidshem, skola (t o m årskurs 6), hemvård och drygt 20 anställda. Områdesstyrelsen har en budget på cirka 10 miljoner kronor för att klara sina åtaganden. Och man är stolt över att Kallbygdens verksamheter har lägst sjukfrånvaro i hela kommunen. Ett önskemål sedan starten var ett äldreboende i bygden. Det framkom när man frågade alla hushåll om vilka frågor de tyckte styrelsen skulle driva. Nu står äldreboendet klart för inflyttning. Närhet, korta beslutsvägar och mindre byråkrati är några framgångsfaktorer som Jan Forssén, Eva Olsson och Egon Wikström från Kallbygdens intresseförening lyfter fram. Ökat engagemang, lättöverskådlig ekonomi, möjlighet att driva lokala frågor och ingen partipolitik är andra. Intresseföreningen har en aktiv roll i bygdens utveckling och äger både vindkrafts, fastighets och bredbandsbolag. Föreningen och styrelsen samarbetar och driver frågor tillsammans med bygdens bästa för ögonen. Båda framhåller att besluten är väl förankrade och att det är bra att ha med partipolitiker i områdesstyrelsen eftersom de har direkta kanaler till kommunstyrelse och fullmäktige. Om det finns något på minussidan? Jo, lokal demokrati tar mycket tid och ibland tas man inte riktigt på allvar, tycker Jan, Eva och Egon. kontakt:

7 Numera går en obemannad färja fram och tillbaka över sundet mellan Syd- och Nordkoster och binder samman öarna. Den stora färjan på bilden är färjan från Strömstad. Foto: Susanne Enfors-Davies kosternämnden har svetsat samman öborna Det har tagit tid att få in det demokratiska tänkandet på Syd- och Nordkoster; att det inte handlar om att stå bakom en sjöbod och muttra utan att göra sin röst hörd. Arbetet i Kosternämnden har inte bara gett konkreta resultat som en helt ny färja mellan öarna utan det har också svetsat samman öborna. kosternämnden är ett partiopolitiskt forum med representanter från öarna och är Kosterbornas röst gentemot myndigheterna. Erland Lundqvist, kommunstyrelsens ordförande i Strömstad, berättar att innan Kosternämndens tillkomst var det svårt att veta vad Kosterborna kände och ville. Ofta var det röster emot som fick utrymme medan andra låg lågt för att inte bryta det invanda mönstret och sticka ut. Så både kommunen och öborna tyckte att en direktvald Kosternämnd var bra. Men inte en förening till var budskapet från öborna, som redan hade samhällsförening, företagarförening, sportklubb, hembygdsförening, hamnförening, vägförening och många fler. Så Kosternämndens mandat är att vara en lokal nämnd vars främsta syfte är att bilda sig en uppfattning om majoritetens vilja i viktiga frågor och efter förankring hos Kosterborna framföra detta till berörd instans. Första valet hölls i maj år På Koster bor omkring 320 personer året om, och alla över 16 år som är mantalsskrivna på Kosteröarna är röstberättigade och valbara. Valet går till så att alla får en lista över de valbara personerna med en unik tresiffrig kod och på valsedeln skriver man koderna för de nio personer man vill se i nämnden. De nio som får flest röster väljs till ledamöter i nämnden. Skulle någon tacka nej går uppdraget till den som därefter fått flest röster. Kosternämnden delar upp de röstberättigade i tre åldersgrupper. Särskilt roligt med valet år 2006 var att 55 procent i den äldsta åldersgruppen och 47 procent av ungdomarna röstade, berättar Kosternämndens nuvarande ordförande Göran Lyth. Han fick flest röster även i årets val, men på egen begäran byter han plats med andre mannen. Enligt stadgarna ska nämnden upplösa sig själv när valdeltagandet två val i sträck är mindre än 50 procent. Då har den tjänat ut sin roll som bygdens röst. Med ett valdeltagande på 70 procent så har Kosternämnden fått fortsatt mandat och kan jobba vidare med exempelvis förslaget att utveckla Koster till Sveriges första marina naturreservat. kontakt:

8 Byautvecklingsgruppen i malung pratar direkt med byalagen I Malung har man mycket framgångsrikt drivit sin egen variant av kommunbygderåd. Minst en gång om året åker byautvecklingsgruppen ut till kommunens byalag för att samtala. Denna vita älg har för alltid slagit sig till ro vid ingången till Öjes servicekooperativ. Foto: Johan Göransson För att göra historien kort, berättar Lena Olsson, ordförande i den Kommunala byautvecklingsgruppen, var det så att Holger Andersson från Öje var upp till Lycksele och lyssnade till en eldsjäl som heter Engvar Arvidsson. Han tyckte att föreläsningen var väldigt intressant. Holger bjöd ner Engvar till Malung för att berätta. Detta var Besök hos kommunstyrelsen gjordes för att presentera Engvars idéer och kommunstyrelsen som gillade arbetssättet tillsatte en utvecklingsgrupp. Samma kväll anordnades ett offentligt möte och dit kom ett 30 tal eldsjälar som ville arbeta för sina byar. Den 5 december 1995 bildade kommunstyrelsen den Kommunala byautvecklingsgruppen för att arbeta med byautveckling. Snabba ryck kan man säga. I ett hundratal kommuner finns idag så kalllade kommunbygderåd och i Malung har man utvecklat en egen framgångsrik variant. Den Kommunala byautvecklingsgruppen består av ordförande och kommunalrådet Lena Olsson, ytterligare fyra kommunpolitiker samt kommunens landsbygdsutvecklare Ture Olsson. Dialogen förs direkt mellan dessa och de lokala byagrupperna och alla upplever att det byråkratiska krånglet minskar. Den Kommunala byautvecklingsgruppen åker ut till grupperna minst en gång varje år. Dessutom bjuder kommunen årligen in till ett större möte med alla lokala byagrupper och alla kommunalråd. Idag finns tio byautvecklingsgrupper från Tyngsjö i söder till Sörsjön i norr. Ett flertal kooperativ har bildats och det pågår ständigt nya utvecklingsprojekt. Exempelvis som i Öje där byborna bildade ett kooperativ när lanthandeln lades ner, ett kooperativ som idag driver både butik, bensinstation, vandrarhem, biblioteksfilial, post och servering. Öjes kooperativ har också tagit över hemtjänsten. Uppstarten av kooperativen och projekten möjliggörs ofta genom eu bidrag, privat delfinansiering, ideellt arbete samt medel från stat och kommun. Malung fick Folkrörelserådets utmärkelse Årets kommun år 2005 med motiveringen Byalagen har hela tiden varit motorn i arbetet med att utveckla servicepunkter utanför kommunens centralorter. Malungs kommun har under en tioårsperiod arbetat målmedvetet med landsbygdsutvecklingen och på ett självklart sätt ställt upp på byarnas idéer vad gäller skolor, butiker eller djärva experiment med kommunal verksamhet i kooperativ form. kontakt:

9 Blivande närrådet i Österfärnebo Lokala protester mot indragning av deltidsbrandkåren i Österfärnebo och nedläggning av kommundelsnämnderna ledde vidare till tankar om ett närråd. Det hela tog sin början på en kurs på Färnebo folkhögskola. efter 14 år med kommundelsnämnder återgick Sandvikens kommun till en traditionell nämndorganisation. Ett av skälen var ekonomin. Frågan om lokalt inflytande och lokal dialog utreddes och kommunfullmäktige beslöt att genomföra ett tvåårigt försök med ett så kallat närråd. Det skulle vara ett organ för samråd och ömsesidig information mellan kommunen och företrädare för invånarna i Österfärnebo. Ledamöterna skulle väljas vid allmänna val. Ett förslag till reglemente för närrådet utarbetades, med syfte, verksamhetsområde, val, arbetsformer och ekonomiska villkor. Maria Brook, Österfärnebo sockens utvecklingsgrupp, ger bakgrunden till sockenbornas engagemang. Hon berättar att vägen till ett närråd i Österfärnebo började med att en grupp kvinnor deltog i kursen Utveckla din bygd och dig själv på Färnebo folkhögskola hösten En uppgift var att gemensamt skapa opinion i bygden vars aktuella frågor kretsade kring brandkåren och kommundelsnämnderna. Både räddningstjänst och makt skulle flyttas till kommuncentrat 4,5 mil bort. För att ha möjlighet att kunna påverka kommunen bildades Österfärnebo sockens utvecklingsgrupp i januari Efter ett stort antal skrivelser och möten beslutade Sandvikens kommun att ett närråd skulle bildas i Österfärnebo och reglementet togs fram i samarbete med utvecklingsgruppen. Maria Brook, Ingrid Bergman och Mikael Larsson från Österfärnebo sockens utvecklingsgrupp menar att närrådet inte konkurrerar utan snarare kompletterar utvecklingsgruppen. Det blev inget närråd i Österfärnebo. I alla fall inte under år Det kunde inte ens Robert Sten från kommunens demokratiberedning ana, när han på Rådslaget i Öje under våren 2006 berättade om det nya partiopolitiska närrådet som skulle väljas i september I tidningen Arbetarbladet kunde Österfärneboborna under våren följa händelseutvecklingen: Den 28 april 2006: Tredje veckan i november går invånarna i Österfärnebo till val igen. Då handlar det om att välja ett närråd som ska representera byn i olika angelägenheter. Den 28 maj 2006: Sandvikens kommun är på väg att bryta mot kommunallagen genom att inrätta ett olagligt närråd i Österfärnebo. Den 30 maj 2006: Demokratiförsöket med närråd i Österfärnebo skjuts på framtiden. Det beslutade fullmäktige i går efter uppgifterna om att det saknas lagligt stöd för rådet. Problemet var att närrådets reglemente inte var korrekt utformat enligt kommunallagen, så reglementet ska skrivas om. Nu siktar kommunen på val till närrådet nästa år istället. kontakt: Mikael Larsson, Ingrid Bergman och Maria Brook från Österfärnebo sockens utvecklingsgrupp hoppas fortfarande på ett demokratiskt samarbete kring lokala frågor. Längst till höger, Robert Sten från Sandvikens kommun. Foto: Johan Göransson

10 kommunpartiet Vår framtid växte fram ur missnöje Kommunpartiet Vår framtid bildades efter ett upprop i lokaltidningen. Nu är partiet inne på sin tredje mandatperiod, men i årets val fick man konkurrens av ännu ett lokalt parti. Under den tidigare ledningen av Gullspångs kommun var det mycket politiskt tjafs och lite verkstad vilket ledde till ett stort missnöje och trötthet bland befolkningen, säger fritidspolitikern Elisabet Ericsson när hon förklarar hur det nya lokala partiet Kommunpartiet Vår framtid (kvf) vuxit fram. Missnöjet bestod i alltifrån hur verksamheterna sköttes politiskt till driften av bostadsbolaget och hur vi som kommuninnevånare blev bemötta. Många planer smiddes vid köksborden utan att riktigt komma till skott. kvf är ett i raden av många lokala partier utan koppling till ett nationellt moderparti som tagit plats i kommunernas fullmäktige de senaste åren. kvf tog inte bara plats, man tog så småningom makten. Elisabet tycker att det är bra med många nya opolitiska politiker som inte alltid tänker konventionellt. I partiet försöker vi vara så prestigefria som möjligt och till och med kunna säga att vi hade fel eller ändra oss till förmån för ett bättre förslag. Även om det kommer från oppositionen. Det började på allvar när två kommuninvånare via ett upprop i den lokala tidningen kalllade till ett möte och cirka 20 personer mötte upp. De beslöt bilda ett parti med målet att ställa upp i kommunvalet i september Massor av arbete låg framför gruppen; planering, partiprogram, möten, intressegrupper, annonsering, valsedlar, ekonomi, information, registrering etcetera. Starta ett parti är kostsamt och det fanns ingen hjälp att få. Det löstes genom ett privat lån och mycket ideellt arbete. Valet 1998 gick över alla förväntningar, tio mandat av 41 i kommunfullmäktige. Efter fyra tuffa, lärorika år fick kvf ytterligare sju mandat. Det blev en ny period av erfarenheter, svåra beslut, ansvar och engagemang. Fortfarande finns intresset, men efter åtta år upplever kvf en svårighet med att rekrytera fler nya som vill vara med. Elisabet Ericsson säger att hon engagerar sig för att bygden ska överleva och för att kunna var med och påverka. Gullspångs kommun 1 har invånare och ligger i norra Skaraborg mellan Vänern och Vättern. Kommunsammanslagningen 1971 ledde till stridighet mellan de två lika stora orterna Hova och Gullspång. Inför valet 2006 kom återigen ett upprop i lokaltidningen. Vilka ville vara med och bilda ett nytt parti? Så bildades partiet rätt väg för Gullspångs kommun. De ställde upp i kommunalvalet 2006 och fick fem mandat. kvf fick 11 mandat och förlorade sin ledande position. kontakt: 1. Amnehärad (med tätorten Gullspång), Hova och Södra Råda kommun bildade 1971 Gullspångs kommun. kvf har flest röster i Hovadelen och det nybildade rätt väg i Gullspångsdelen. Det är ännu oklart vem som ska leda Gullspångs kommun framöver. Kommunpartiet Vår framtids årsmöte den 3 mars Kommunalrådet Bengt Bygdén informerar medlemmarna. Foto: Håkan Petersson 10

11 Avslutande reflexioner Folkrörelser och demokrati Folkrörelsernas uppgift är inte, som somliga verkar tro, att hålla folk i rörelse i största allmänhet. Utan ett brett föreningsliv finns knappast längre något levande demokratiskt system. Föreningar och folkrörelser är demokratins oundgängliga rotverk och känselspröt. När dessa förtvinar dör demokratin. Faran lurar ständigt i vassen när föreningsengagemang tas över av heltidsengagerade ombudsmän och partiernas demokratiska processer ersätts av ett kampanjorganisationsliknande arbetssätt där det enda som på allvar räknas är vad som sägs i media. Dagens mediefixering är ett problem i sig, inte minst i de politiska partierna. I brist på utveckling av det inre livet, det vill säga medlemsengagemanget och idédebatten, har pr strategier gjorts till ett försök att förnya arbetsformerna. Men detta har bara lett till att allt fler hamnat på läktaren. Är då folkrörelsernas tid förbi? Svaret på den frågan är nej. På landsbygden finns idag en rörelse med över aktiva medlemmar. Det är Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva som sedan slutet av 80 talet vuxit successivt och idag består av över lokala, aktiva bygdegrupper. Byarörelsen engagerar såväl enskilda som olika föreningar, för att både skapa nya företag och för att möte den starka kraft som utgörs av urbaniseringen. Av naturliga skäl är kommunerna byarörelsens närmsta kontaktyta. Därför blir det allt viktigare att utveckla långsiktigt hållbara arbetsmetoder för samspelet mellan medborgarna och kommunens politiker och förvaltning. Det finns ett stort behov av en fördjupad byapolitik för att stärka bygdegruppernas inflytande över utvecklingen i den egna bygden och forma en samhällsplanering som bygger på människors engagemang. Här måste många nya idéer och modeller till samarbete utvecklas. Folkrörelserådet Hela Sverige ska levas roll är att systematiskt stimulera och syresätta den process som är igång. Åke Edin Ordförande, Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva kontakter regeringskansliet Justitiedepartementets Demokratienhet Stockholm tfn Sveriges kommuner och landsting, SKL Projektet Brytpunkt, politikens roll i framtiden Hornsgatan Stockholm tfn Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva Stortorget Stockholm tfn Underlaget till texterna i denna skrift bygger på muntliga föredragningar vid rådslaget Bygdens Röst Yes!, skriftlig dokumentation, telefonsamtal och personliga samtal med nyckelpersoner, forskningsrapporter, tidningsartiklar, hemsidor och Regeringskansliets dokumentation från rådslaget i Öje. Skriften har tillkommit med stöd av Justitiedepartementet. 11

12 Skrifter i samma serie: Vi arrangerar kooperativ äldreomsorg, 2006 Vi driver byskolor, 2006 Vi bevarar och brukar kulturlandskap, 2006 Vi ökar vår beredskap inför kriser, 2006 Vi skapar hållbara bygder, 2006 Vi stöder småföretagande, 2006 Vi förvaltar våra naturresurser, 2006 Vi ordnar boende, 2006 Vi behöver samlingslokalerna, 2006 Vi arbetar med integration, 2006 Vi samverkar i kommunbygderåd, 2006 Vi fördjupar demokratin, 2006 Vi arbetar med lokala utvecklingsplaner, 2006 Vi stödjer lokal utveckling och tydliggör landsbygdens värden. Vi ser till helheten lokalt, över alla sektorer i samhället och över partigränser. Mer än utvecklingsgrupper, länsbygderåd och 40 medlemsorganisationer är engagerade människor satsar varje år över fem miljoner ideella timmar för den egna bygdens bästa. En växande folkrörelse som ger mångfald och livskraft i hela Sverige! Stortorget StoCkHoLm tel Fax

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Vi arbetar med lokala utvecklingsplaner

Vi arbetar med lokala utvecklingsplaner Vi arbetar med lokala utvecklingsplaner En inspirationsskrift med konkreta exempel, fakta och matnyttiga kontakter Annons Ordföranden har ordet Människor i byutvecklingsgrupper, kooperativ och intresseföreningar

Läs mer

LÄNSBYGDERÅDET Örebro län. Lokala utvecklingsgruppers resurser och förutsättningar för att skapa arbetstillfällen på landsbygden i Örebro län

LÄNSBYGDERÅDET Örebro län. Lokala utvecklingsgruppers resurser och förutsättningar för att skapa arbetstillfällen på landsbygden i Örebro län LÄNSBYGDERÅDET Örebro län Lokala utvecklingsgruppers resurser och förutsättningar för att skapa arbetstillfällen på landsbygden i Örebro län LÄNSBYGDERÅDET Objektnummer : Örebro län ENKÄT Enkäten vänder

Läs mer

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete 2012-02-14 Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete Innehåll Sida 1 Inledning 3 2 Demokratiberedningens uppdrag 3 3 Mål och syfte 3 4 Åtgärder och aktiviteter 2012 4 4.1 Utvecklad medborgardialog

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN

INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-19, 86 Informations- och marknadsföringspolicy för Eksjö kommun Syfte och mål Policyn anger mål och riktlinjer

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet?

Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet? Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet? Kongressbeslut 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbete med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i

Läs mer

PROJEKTPLAN VISION FÖR STENUNGSUND

PROJEKTPLAN VISION FÖR STENUNGSUND STENUNGSUNDS KOMMUN PROJEKTPLAN VISION FÖR STENUNGSUND Typ av dokument Projektplan Dokumentägare T.f. Projektberedning för vision för Stenungsund Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Beslutsdatum

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Stadgar för Hela Sverige ska leva

Stadgar för Hela Sverige ska leva Stadgar för Hela Sverige ska leva Antagna vid årsmötet 2011-05-10 1 Föreningens namn Föreningens namn är Hela Sverige ska leva. Föreningen är ideell och partipolitiskt och religiöst obunden. 2 Föreningens

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Om kommunen. Bra service kostar pengar. Information om Arvika kommuns verksamhet

Om kommunen. Bra service kostar pengar. Information om Arvika kommuns verksamhet Bra service kostar pengar Det kostar naturligtvis mycket pengar att ge all den service som kommuninvånarna vill ha och behöver. Därför måste vi som bor i kommunen betala skatt. Men skattepengarna räcker

Läs mer

Inbjudan till nätverk för förtroendevalda för utveckling av medborgardialoger (RS/146/2015)

Inbjudan till nätverk för förtroendevalda för utveckling av medborgardialoger (RS/146/2015) Tjänsteskrivelse 1(1) Regionstyrelsen Samordningskansliet 2015-01-19 Charlotte Funseth Tfn: 063-14 75 51 E-post: charlotte.funseth@regionjh.se Inbjudan till nätverk för förtroendevalda för utveckling av

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Landsbygdsprogram för Finspångs kommun Lokal kraft och lika villkor i hela kommunen skapar utveckling

Landsbygdsprogram för Finspångs kommun Lokal kraft och lika villkor i hela kommunen skapar utveckling 2003-02-14 1(6) Landsbygdsprogram för Finspångs kommun Lokal kraft och lika villkor i hela kommunen skapar utveckling Antaget av Kommunfullmäktige 2003-05-21 173 Inledning I Finspångs kommun är vi stolta

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Tjänsteutlåtande Kommundirektör 2014-08-06 Björn Eklundh 08-590 970 31 Dnr: Bjorn.Eklundh@upplandsvasby.se KS/2014:230 20922 Kommunstyrelsen Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Förslag

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer

Vi arrangerar kooperativ äldreomsorg

Vi arrangerar kooperativ äldreomsorg Vi arrangerar kooperativ äldreomsorg En inspirationsskrift med konkreta exempel, fakta och matnyttiga kontakter Ordföranden har ordet Människor i byutvecklingsgrupper, kooperativ och intresseföreningar

Läs mer

Munkedals kommun till 99 % landsbygd till

Munkedals kommun till 99 % landsbygd till Munkedals kommun till 99 % landsbygd 2 Lång tradition av landsbygdsarbete Landsbygdsprogram sedan 1994 9 lokala utvecklingsgrupper Fadderpolitiker Landsbygdsråd Landsbygdsutvecklare Överlevt fem olika

Läs mer

Bygdens röst - mellan medborgare och kommun

Bygdens röst - mellan medborgare och kommun Bygdens röst - mellan medborgare och kommun Ulla Herlitz 1 Boken utgiven av Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva Stortorget 7 111 29 Stockholm Telefon: 08-24 13 50 Fax: 08-21 50 75 E-post: info@bygde.net

Läs mer

Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN

Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN Katrineholms kommun S+M en politisk bomb I Katrineholm hade Socialdemokraterna haft egen majoritet i 90 år när medborgarna gick till val år

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Södermöres Medborgarpanel. 17-23 oktober 2012. Tema: Demokrati. Metod: E-enkät

Södermöres Medborgarpanel. 17-23 oktober 2012. Tema: Demokrati. Metod: E-enkät Södermöres Medborgarpanel 17-23 oktober 2012 Tema: Demokrati Metod: E-enkät 1 Svarsfrekvens 75 av 121 har svarat, 62 % svarsfrekvens 6 har påbörjat enkät, men ej skickat in 30 personer har ej sett enkäten

Läs mer

Vårt landsbygdspolitiska program på fem minuter. Kort version

Vårt landsbygdspolitiska program på fem minuter. Kort version Vårt landsbygdspolitiska program på fem minuter Kort version Förord På landsbygden finns de resurser som krävs för ett hållbart samhälle. Här finns en livsmiljö som många eftersträvar, med närhet och samarbete

Läs mer

FÖRTROENDEVALD Förtroendemannarollen Varför just jag? Kan vem som helst få ett politiskt uppdrag?

FÖRTROENDEVALD Förtroendemannarollen Varför just jag? Kan vem som helst få ett politiskt uppdrag? FÖRTROENDEVALD Förtroendemannarollen Moderater har alltid haft rykte om sig att vara idémässigt trygga, kunniga, pålästa och ha gott omdöme och har på så sätt vunnit stor respekt hos väljare, politiska

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa Så styrs kommunen Strömstads kommunfullmäktige, som består av 39 politiker, är kommunens högsta beslutande organ. Där beslutas om de viktigaste frågorna för kommunen till exempel om hur kommunens pengar

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

En kommunallag för framtiden

En kommunallag för framtiden En kommunallag för framtiden SOU 2015:24 Kammarrättsråd Eva Edwardsson, expert i utredningen 1 Utredningen En kommunallag för framtiden Utredningsarbete från oktober 2012 till mars 2015 Särskild utredare

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Länsbygderådet Sjuhärad STYRELSEMÖTE Sida1(6) STYRELSE

Länsbygderådet Sjuhärad STYRELSEMÖTE Sida1(6) STYRELSE Länsbygderådet Sjuhärad MÖTE Sida1(6) Plats och tid: Od Sockengård, 18:30 21:30 Beslutande: Övriga: Claes Bergqvist Mikael Larsson Kjell Gröndahl Sassi Wemmer Tina Yngvesson Holger Sandin Hans Kilén Hans

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Val till Europarlamentet

Val till Europarlamentet För mer demokrati Mitt val För mer demokrati Val till Europarlamentet Studiecirkeln»Mitt val«ger alla väljare möjlighet att bli delaktiga i den svenska demokratin! Mitt val Sida 3 Mitt val Det här är

Läs mer

regel modell plan policy program regel riktlinje rutin strategi taxa regel för lokala brottsförebyggande rådet i Svenljunga kommun ...

regel modell plan policy program regel riktlinje rutin strategi taxa regel för lokala brottsförebyggande rådet i Svenljunga kommun ... modell plan policy regel regel för lokala brottsförebyggande rådet i Svenljunga kommun program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum:

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten

Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten KommITs 12 november Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten Anders Nordh och Kjell-Åke Eriksson, Sveriges Kommuner och Landsting 1 Kommunen kvalitet

Läs mer

Anhörigstöd 2015 och framåt!

Anhörigstöd 2015 och framåt! Hur behöver stödet och de olika verksamheterna se ut för att anhöriga och närstående ska kunna känna att de har kontroll över sina egna liv? Anhörigstöd och framåt! Utveckling av anhörigstödet för personer

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

KF 43 27 FEBR 2012. Nr 43. Motion av Edip Akay (V) om att inrätta ett interkulturellt råd i Uppsala kommun KSN 2011-0528

KF 43 27 FEBR 2012. Nr 43. Motion av Edip Akay (V) om att inrätta ett interkulturellt råd i Uppsala kommun KSN 2011-0528 KF 43 27 FEBR 2012 Nr 43. Motion av Edip Akay (V) om att inrätta ett interkulturellt råd i Uppsala kommun KSN 2011-0528 Kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

I dialog med Malmöborna. Daniel Persson Stabschef Ordförande e-beredningen i Malmö

I dialog med Malmöborna. Daniel Persson Stabschef Ordförande e-beredningen i Malmö I dialog med Malmöborna Daniel Persson Stabschef Ordförande e-beredningen i Malmö Vad är edemokrati? E-demokrati är ett samlingsnamn för ICT (Information and Communication Technology) som bidrar till att

Läs mer

Magnus Lander (mp) Håkan Andersson Inger Karlsson Ulla Johansson, 40 Yvonne Högrud, 41. Solveig Eriksson Socialförvaltningen 2011-04-29

Magnus Lander (mp) Håkan Andersson Inger Karlsson Ulla Johansson, 40 Yvonne Högrud, 41. Solveig Eriksson Socialförvaltningen 2011-04-29 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1 (12) 2011-04-26 Plats och tid Kullängen, Hallsberg, kl 08.30-09.50 Beslutande Magnus Andersson (s) Gunnel Hedström (s) Roland Johansson (s) Inger Larsson (s) Inga-Lill Thim

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Servicepunkter Journalnummer: 2009-7580 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun

folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun Den 14 september genomförs valen till kommun, landsting och riksdag. Samma dag har vi i Botkyrka en folkomröstning om frågan

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

E-dialog. www.tidaholm.se

E-dialog. www.tidaholm.se E-dialog Grund för (Tidaholm) att jobba med e-dialog Öka lokal demokrati Ökat engagemang och dialog Medborgare vill engagera sig Lokala mål i olika styrdokument Målområde Kommunstyrelse Lokal demokrati

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Det mångkulturella samhället Journalnummer: 2010-68

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport 7. Uppföljning av Piteåpanelens första år. Februari 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Rapport 7. Uppföljning av Piteåpanelens första år. Februari 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 7 Uppföljning av Piteåpanelens första år Februari 2010 Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret 1.0 Svarsfrekvens Det är 110 personer 73 % av panelen som svarat deltagit i uppföljning

Läs mer

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Foto: Jörgen Wiklund 1 Innehåll Inledning sid. 3 Resultat sid. 4 Slutord sid. 11 Appendix 1: Frågor och grafer sid.

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Handlingsplan 2008-2010

Handlingsplan 2008-2010 Handlingsplan 2008-2010 Länsbygderådet Uppsala 1 juni 2008 Delarna skapar helheten www.kennethnyberg.se Handlingsplan Huvudsyftet med handlingsplanen är att erhålla ett material som underlag för styrelsens

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Järnkraft Journalnummer: 2009:7722 (2009 och 2010) 2010:7771 (2011) Namn på LAG

Läs mer

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 Producerat av IOGT-NTO:s kommunikationsenhet 2009 Tryck: Sandvikens Tryckeri AB IOGT-NTO:s strategiska inriktning

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010

Verksamhetsberättelse 2010 Kommunala handikapprådet Verksamhetsberättelse 2010 Kommunala handikapprådet Antagen av Kommunala handikapprådet 2010-11-22 Författad av samordnare Elin Jonsson, december 2009 Kommunala handikapprådets

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Förslag till en reviderad strategi för demokrati och delaktighet

Förslag till en reviderad strategi för demokrati och delaktighet 1[13] Referens Ahmad Azizi Mottagare Demokratiberedningen Förslag till en reviderad strategi för demokrati och delaktighet Strategi för demokrati och delaktighet i Botkyrka Alla vi som arbetar i Botkyrka

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län 2014-08-28 Region Jönköpings län Vi bildar region i Jönköpings län. Det är en resa mot en ny kraftfull och demokratiskt vald organisation med ansvar för hälso- och sjukvård och för regional utveckling

Läs mer

7. Regler för kommunalt partistöd Dnr 2014/185-104

7. Regler för kommunalt partistöd Dnr 2014/185-104 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 12 (32) 2014-06-16 Ks 7. Regler för kommunalt partistöd Dnr 2014/185-104 Nya regler för kommunalt partistöd har träff i kraft 1 februari 2014. Sveriges kommuner och

Läs mer

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Sökande: ABF Borlänge Nedansiljan - kommun Rättvik, Studieförbundet Vuxenskolan Rättvik, Kulturenheten Rättviks kommun. Uppdragstagare: ABF Borlänge Nedansiljan,

Läs mer

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET 2014 STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET NYHETSBREV TILL FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE I ÖREBRO Youth & Society -YeS Örebro universitet Studien Du och samhället Du och samhället är en studie där utvecklingspsykologer, medievetare

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Samverkansavtal för gemensam Servicenämnd i Älvdalen avseende löneadministration för Mora, Orsa och Älvdalens kommuner gällande fr o m 2010-01-01

Samverkansavtal för gemensam Servicenämnd i Älvdalen avseende löneadministration för Mora, Orsa och Älvdalens kommuner gällande fr o m 2010-01-01 Samverkansavtal för gemensam Servicenämnd i Älvdalen avseende löneadministration för Mora, Orsa och Älvdalens kommuner gällande fr o m 2010-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. Bakgrund och syfte 2. Ändamål

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Svar på återremiss Medborgarförslag, förslagslåda och e-förslag

Svar på återremiss Medborgarförslag, förslagslåda och e-förslag Kommunledningsförvaltningen Anneli Wiker,0550-85899 anneli.wiker@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2015-06-04 Ks/2015:30 000 Organisation Sida 1(3) Svar på återremiss Medborgarförslag, förslagslåda

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning Härjedalens Kommun 27 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN ORSA KOMMUN KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN 1 (6) INLEDNING Allmänt Arbetsgivaren och de fackliga organisationerna är genom detta samverkansavtal överens om att gemensamt sträva efter att främja den kommunala

Läs mer

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 .. ett klimatsmart val Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 Centern är kommunens gröna parti. Vi vill att HELA kommunen ska leva och utvecklas i samklang med Bjäres unika natur och kulturlandskap.

Läs mer

Val- och demokratinämnden

Val- och demokratinämnden 1(12) Plats och tid Kommunhuset, Plenisalen, Kl. 13.00-15.30 Beslutande Ledamöter Susanne Grundström (S) Jan Svärd (S) Samuel Eriksson (V) Robin Pleines (C) Bo Hedlund (C) Erkki Vuorijärvi (GL) Göran Strömqvist

Läs mer

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården 3 INTERVJU Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården Carina Dahl har jobbat med brukarfrågor från två perspektiv, som politiker och som ombudsman i Verdandi. Är det inte

Läs mer

Stadgar för regioner inom Kulturens Bildningsverksamhet

Stadgar för regioner inom Kulturens Bildningsverksamhet 1 (6) Stadgar för regioner inom Kulturens Bildningsverksamhet 1 Namn Föreningens namn är Region Väst inom Kulturens Bildningsverksamhet, nedan kallat Regionen. (organisationsnummer 802456-6369) Regionen

Läs mer