Jämlik vård. Landstinget Gävleborg

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämlik vård. Landstinget Gävleborg"

Transkript

1 Förstudie Jämlik vård Karin Magnusson Lars-Åke Ullström November 2014 Landstinget Gävleborg

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Genomförande Jämlik vård Regeringens strategi för jämlik vård SKL Jämställdhet Vård på lika villkor Socialstyrelsen Öppna jämförelser Öppna jämförelser Jämlik vård Tillstånd och utveckling inom hälso- och sjukvård och socialtjänst lägesrapport 2014 SoS 9 3. Bakgrundsvariabler som kan påverka vården Barn och unga Äldre Personer med psykiska eller fysiska funktionshinder Kön Utbildningsbakgrund Jämlik vård utifrån sjukdomsgrupper Arbeten som pågår inom Landstinget Gävlebog Likabehandlingsplan HBTQ- projektet... 14

3 Sammanfattning Utifrån genomförd förstudie har möjliga granskningsområden definierats. År 2011 bedrevs en satsning inom landstinget Gävleborg för ökad jämställdhet och 2,2 miljoner kronor tilldelades från nationella medel. En väsentlig fråga utifrån detta är om satsningen givit önskvärda resultat? Inom ramen för KSLs satsning för vård på lika villkor har det under år skett aktiviteter på olika håll i landet för att nå målgrupper med ökad risk för ohälsa och som tidigare saknat kontakt med vården. Har Landstinget Gävleborg inom första linjens vård vidtagit några sådana åtgärder? År 2012 överlämnade Samhällsmedicin en analys av öppna jämförelser med prioriteringar för Landstinget Gävleborgs fortsatta arbete för att nå en jämlik vård bland annat genom att förbättra resultat inom områden där Landstinget Gävleborg ligger sämre än snittet i landet. Har åtgärder vidtagits utifrån dessa prioriteringar och med vilket resultat? Studier visar att barn som är placerade löper större risk för ohälsa. Jämlik vård handlar i många avseenden om att ge särskilda insatser till målgrupper med sämre förutsättningar. Frågan är hur Landstinget Gävleborg säkerställer att placerade barn nås av dessa insatser. Arbetet kräver i många fall aktiv samverkan med kommunens socialtjänst. En annan grupp som kräver särskilda insatser för att tillförsäkras en jämlik vård är äldre. Projekt bedrivs inom Landstinget Gävleborg med fokus på äldre, men bidrar arbetet till en mer jämlik vård exempelvis genom säkerställande av tillgången till specialistvård. Studier som genomförts av Socialstyrelsen visar också på att patienter som har insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS har sämre tillgång till hälso- och sjukvården och i högre grad drabbas av vissa negativa konsekvenser till följd av detta. Ett väsentligt område att granska inom Landstinget Gävleborg är vården till denna målgrupp. Det pågår också just nu ett par aktiviteter inom Landstinget Gävleborg vilka kan komma att bli intressanta för granskning framöver. Det ena är implementeringen av likabehandlingsplanen som enligt planerna ska komma att gälla från och med januari månad Det andra är HBTQprojektet och resultatet av det. Det finns också en rad sjukdomsgrupper som är väsentliga för Landstinget Gävleborg med hänsyn till jämlik vård. Särskild granskning 1 av 15

4 kan göras rörande dessa sjukdomsgrupper med ett jämställdhetsperspektiv. Exempel på sådana sjukdomsgrupper är rörelseorganens sjukdomar, cancersjukvården, stroke sjukvård, hjärtsjukvård och diabetesvård. I bland annat Diskrimineringsombudsmannens rapport Rätten till sjukvård på lika villkor lyfts det fram grupper av patienter som upplever att de får sämre bemötande än andra. Det är därför viktigt att även fånga in enskilda personers erfarenheter av diskriminering och dåligt bemötande. Ett granskningsområde med koppling till detta skulle kunna vara hur landstinget säkerställer tillvaratagande av synpunkter till vården och hur dessa kan analyseras för att bidra till insatser som ökar jämlikheten i vården. 2 av 15

5 1. Inledning I Landstinget Gävleborgs politiska måldokument Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg framgår att en god vård är jämlik. Det mål som finns formulerat avseende jämlik vård lyder: Patienten får likvärdig vård som avspeglar patientens situation med ett bra bemötande. Landstingets revisorer har med anledning av ovanstående beslutat att genomföra en förstudie och därefter en granskning avseende jämlikvård i Landstinget Gävleborg. Förstudien ska utgöra en kunskapsbas och ge den förförståelse som krävs för att identifiera vad som särskilt behöver granskas Genomförande Vid förstudien har intervjuer genomförts med Hälso- och sjukvårdsdirektören Samordningsdirektören Representanter vid Samhällsmedicin Ordförande vid hälso- och sjuvårdsutskottet Följande rapporter har studerats Vård på lika villkor, SKL 2014 Vägar till rättigheter, diskrimineringsombudsmannen 2011 Den jämlika vårdens väntrum, Socialstyrelsen 2011 Rätten till sjukvård på lika villkor, diskrimineringsombudsmannen 2012 Tillstånd och utveckling inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, Socialstyrelsen 2014 Tillståndet och utvecklingen inom hälso-och sjukvård och socialtjänst, Lägesrapport 2013, Socialstyrelsen Strategier för en god och mer jämlikvård, regeringskansliet 2012 Öppna jämförelser 2013, Socialstyrelsen och SKL 2014 Öppna jämförelser Jämlik vård 2013, Socialstyrelsen 2014 Vård på lika villkor ett lärandeprojekt, Socialstyrelsen 2014 Ojämna villkor för hälsa- och vård, Socialstyrelsen 2011 Nationella indikatorer för God vård 2009 Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg, Landstinget Gävleborg Likabehandlingspolicy, Landstinget Gävleborg Ansvarsfull hälso- och sjukvård, slutbetänkande av patientmaktsutredningen, av 15

6 De öppna jämförelserna av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2011, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg av 15

7 2. Jämlik vård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla, oavsett personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Eftersom hälsan inte är jämlikt fördelad ska sjukvården sträva efter att uppnå en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen genom att prioritera dem som har störst behov (2 HSL 1982:763). När utvärderingar görs avseende hur jämlik vården är behöver olika aspekter belysas exempelvis bemötande, tillgänglighet, kvalitet i vården. Genomförda studier, vilka presenteras här i förstudien visar på att hälso- och sjukvåden utifrån dessa aspekter inte är jämlik Regeringens strategi för jämlik vård Socialstyrelsens utvärderingar av hälso- och sjukvården i Sverige har länge visat att vården inte är jämlik. Det finns skillnader bland annat i tillgänglighet och bemötande men även skillnader i tillgång till olika vårdinsatser, som behandling med läkemedel och remittering till specialist, där lågutbildade missgynnas. År 2011 överlämnade Socialstyrelsen en lägesbeskrivning av jämlikhet i hälsooch sjukvården till regeringen, Ojämna villkor för hälsa och vård. I den föreslogs ett antal åtgärder på olika nivåer för att öka jämlikheten i vården. Regeringen har därefter lanserat en strategi för jämlik vård som till stora delar bygger på Socialstyrelsens rapport. Strategin fokuserar på fem områden: 1. synliggörande och analys av skillnader i vård, behandling, bemötande och resultat 2. system, stödstrukturer och tjänster till vården och till enskilda 3. strategier och åtgärder inom särskilda områden 4. stöd och stimulans till utveckling i vården 5. samverkan och dialog med hälso- och sjuvårdens aktörer samt företrädare för olika grupper. De vårdområden som lyfts fram är: cancervård, vård vid hjärt- och kärlsjukdom, vård vid psykisk ohälsa, missbruk och beroende samt tandvård. Strategin har varit gälande from 2012 och gäller fram till år av 15

8 Fokus är bland annat tillgänglighet, ökat patientinflytande och läkemedel. Skillnader i bemötande vid vård och behandling av olika grupper i befolkningen ses också som angeläget att åtgärda SKL Jämställdhet Under perioden pågick en särskild satsning vid SKL för att säkerställa en mer likvärdig service i kommuner, landsting och regioner. Syftet var att utveckla arbetssätt och metoder inom vård och omsorg som skulle leda till ökad jämställdhet. Det har till exempel handlat om att utveckla uppföljning utifrån könsuppdelad statistik och att genomföra utbildningsinsatser. Inför 2010 var Landstinget Gävleborg ett av de landsting som tilldelades mest medel med anledning av SKL:s satsning. Landstinget Gävleborg fick motta 2,2 miljoner kronor vilka bland annat skulle gå till utbildning och kunskapshöjande aktiviteter. Målet för satsningen inom Landstinget Gävleborg 2011 var: Minst två jämställdhetsstrateger är utbildade. En jämställdhetsstrateg med samordningsansvar för landstingets jämställdhetsarbete har utsetts. Samtliga politiker och högre chefstjänstemän samt nyckelpersoner inom olika verksamhetsområden har grundläggande kunskaper i jämställdhet. Ett verktyg för kvalitetssäkring av styrdokument ur jämställdhetsperspektiv har tagits fram och testats. Två enheter har genomfört varsitt projekt för att ge enheten grundläggande kunskaper i jämställdhet. De skall arbeta med att se hur deras verksamhet fungerar ur ett jämställdhetsperspektiv. Enheterna skall ha tagit fram handlingsplaner för hur det fortsatta arbetet skall ske på kort och lång sikt. Erfarenheterna från projekten skall ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet inom landstinget. Jämställdhetsplan har tagits fram och beslutats. Nätverk har skapats för utbyte av erfarenheter i det fortsatta jämställdhetsarbetet med Region Gävleborg. Det är nu snart fyra år sedan satsningen genomfördes. Förslag på frågeställning för kommande granskning: Har landstingsstyrelsen säkerställt att den satsnings som genomförts inom Landstinget Gävleborg har varit ändamålsenlig och att resultaten bidrar till ökad jämlikhet i vården är ett intressant granskningsområde. 6 av 15

9 Vård på lika villkor Redan innan Regeringens strategi för jämlik vård som kom 2012 så fanns också en tecknad överenskommelse mellan Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting som gällde insatser för att främja en mer jämlik vård, Vård på lika villkor. Överenskommelsen har pågått under perioden och har nyligen avslutats. Syftet med projektet har varit att öka jämlikheten i första linjens vård genom att testa, utveckla och identifiera effektiva arbetssätt och metoder. Fokus har varit på de grupper som inte nåddes av vården tidigare och grupper som hade en ökad risk för ohälsa. Sju vårdenheter i landet har medverkat, men inte någon från Landstinget Gävleborg. Resultatet visar att det går att nå andra resultat och öka jämlikheten i första linjens vård med alternativa metoder och arbetssätt. En intressant frågeställning är om Landstinget Gävleborg inom första linjens vård vidtagit några åtgärder för att öka förutsättningarna att nå målgrupper med ökad risk för ohälsa och som tidigare inte haft kontinuerlig kontakt med vården Socialstyrelsen Socialstyrelsen har definierat att en jämlik vård innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett sådant som personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning kort uttryckt utan diskriminering. Det är dock därmed inte givet att vård ska ges på samma sätt och i samma utsträckning överallt Öppna jämförelser Sedan 2006 har Socialstyrelsen presenterat Öppna jämförelser för hälso- och sjukvåren vill gör det möjligt att föra en diskussion om hur jämlik vården är. OI huvudsak visar dock öppnajämförelser på skillnader in tillgänglighet till vård, följsamhet till rekommendationer samt behandlingsresultat med utgångspunkt i var i landet vården har utförts. I rapporten 2009 betonades att jämlik vård beskrivs genom att koppla befintliga indikatorer till andra bakgrundsvariabler, som till exempel utbildningsnivå. Öppna jämförelser har fram till nu presenterat indikatorer utifrån bakgrundsvariablerna kön, bostadsort (i form av län), delvis ålder och även i vissa fall utbildningsnivå. Vilket gjort det möjligt att analysera dessa med hänsyn till dessa variabler. Samhällsmedicin Gävleborg överlämnade 2012 en analys av öppna jämförelser med förslag till prioriterade åtgärder till hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp. Prioriteringarna identifierades utifrån obefogade skillnader i resultat inom länet, i jämförelse med likvärdiga landsting eller riket, samt obefogade skillnader mellan kön. De åtgärder som föreslogs med syfte att förbättra vården var: Hög andel kvinnor som röker eller snusar vid veckors graviditet 7 av 15

10 Kvinnor med benskörhetsfraktur får inte rekommenderad läkemedelsbehandling Andelen patienter som får behandling med biologiskt läkemedel kan ökas ytterligare Stora omotiverade skillnader inom länet i resultat vid höftprotesoperationer Hög andel döda inom 28 dagar efter förstagångsstroke, relativt låg andel trombolysbehandlade, särskilt män. För stora skillnader i utfall mellan sjukhusen när det gäller vård på stroke-enhet, sväljtester och täckningsgrad i Riks-strokeregistret Länet har relativt sett låg incidens för cancersjukdom, men trots det låga siffror för 5-årsöverlevnad för många cancerformer Andelen patienter med synskärpa under 0,5 på bästa ögat vid kataraktoperation har inte förbättrats i takt utvecklingen i riket. Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per invånare visar ogynnsam utveckling över tid. Låg förekomst av brytpunktsamtal och smärtskattning i livets slut. Hjärtsjukvården i länet har generellt och relativt sett ett gott utfall med undantag förvården av patienter med hjärtsvikt. Andel patienter med hjärtsvikt som återsinkrivs eller avlider inom 30 dagar tillhör de högsta i landet. Utifrån detta vore det intressant att granska huruvida Landstingsstyrelsen säkerställt att åtgärder vidtagits utifrån resultat från Öppnajämförelser och ovanstående prioriteringar? Öppna jämförelser Jämlik vård Från och med 2013 publicerar Socialstyrelsen öppna jämförelser jämlik vård. I rapporten påvisas skillnader i hälso- och sjukvården som är kopplat till olika bakgrundsvariabler. De bakgrundsvariabler som används är i huvudsak kön, geografi och utbildningsnivå. Öppna jämförelser jämlik vård redovisar enbart skillnaderna utan att analysera orsakerna till dessa. Av de 19 indikatorer som redovisas i Öppna jämförelser jämlik vård så är det ett flera indikatorer som kan visa på geografiska skillnader. Flertalet av dessa visar också på att det finns skillnader mellan könen och att utbildningsnivån är av betydelse för resultatet. I en bilaga som följer direkt efter den här rapporten så finns en tabell med en sammanställning över de indikatorer som presenteras i Öppna jämförelser jämlikvård samt om dessa påvisar ojämlikhet ur ett geografiskt- eller könsperspektiv eller med hänsyn till utbildningsbakgrund. De områden som visar på behov av fortsatta analyser och insatser inom Landstinget Gävleborg är särskilt; Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet Åtgärdbar dödlighet pga låg syresättning till hjärtat Självmord Hjärtsvikt Återinläggningar vid Schizofreni 8 av 15

11 Tillstånd och utveckling inom hälso- och sjukvård och socialtjänst lägesrapport 2014 SoS Socialstyrelsen har tagit fram en sammanfattande lägesrapport I den sammanfattas läget i hälso- och sjukvården enligt följande Hur en person upplever personalens bemötande skiljer sig åt beroende på bakgrund. Exempelvis så upplever personer födda utanför Europa, arbetssökande, låginkomsttagare och personer med kort utbildning att de blir respektfullt bemötta i mindre utsträckning jämfört med genomsnittet. Det finns skillnader i hälsa och vård mellan personer med olika utbildningsbakgrund och vissa av dessa skillnader ökar över tid. Exempelvis så har personer med kort utbildning högre dödlighet och får oftare så kallad undvikbar slutenvård. Dessutom får personer med kort utbildning i lägre utsträckning åtgärder inom diagnostik och behandling som rekommenderas i nationella riktlinjer för cancervård. Det finns också ett flertal skillnader på grund av kön bland annat använder kvinnor mer regelbundet lugnande medel, män drabbas mer av sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet och självmord är vanligare bland män. Det finns stora regionala skillnader i ett flertal av de parametrar som följs upp inom ramen för öppna jämförelser och flera av dessa beror på bristande följsamhet till Nationella riktlinjer och rekommendationer. Ett flertal nationella satsningar pågår för att analysera och förklara ojämlikheten samt föreslå åtgärder för att utjämna hälsoskillnader och göra vården mer jämlik 9 av 15

12 3. Bakgrundsvariabler som kan påverka vården. Som sagt innebär jämlik vård att vården ges likvärdigt oavsett personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. I de rapporter och studier som lyfts fram så är det primärt vissa bakgrundsvariabler som tas i beaktande samt vissa målgrupper som lyfts fram avseende satsningar för jämlik vård Barn och unga Enligt Socialstyrelsens rapport Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013 som Socialstyrelsen gav ut våren 2013 så finns det skillnader inom vården och omsorgen till barn och unga, bland annat mellan huvudmän, mellan pojkar och flickor, mellan placerade barn och unga och deras jämnåriga, samt mellan ensamkommande barn och andra placerade barn. Socialstyrelsen anser att det behövs fördjupade analyser om dessa skillnader på nationell nivå som stöd för vården och omsorgen att uppmärksamma och minska skillnaderna mellan olika verksamheter och grupper. Faktorer som bör uppmärksammas bland barn- och unga är bland annat: Placerade barn har ofta sämre hälsa, både psykisk och somatisk, än övriga i åldersgruppen. Dödligheten är nära fem gånger så hög bland unga som är eller har varit placerade jämfört med andra i åldersgruppen år. Samverkan mellan hälso- och sjukvården är därför väldigt viktig vad det gäller placerade barn. Hälso- och sjukvården till ensamkommande barn är inte likvärdig i landet. Det handlar om skillnader i tillgång till vård och behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin samt att den somatiska vården är fragmentarisk i förhållande till behoven hos ensamkommande barn. Det finns skillnader i landet vad det gäller användande av antibiotika. Infektioner är en mycket vanlig orsak till att barn har kontakt med hälso- och sjukvården. Under 2012 behandlades 25 procent av alla barn 6 år och yngre med någon typ av antibiotika mot luftvägsinfektion. Vid antibiotikabehandling av luftvägsinfektion som bedöms vara orsakad av bakteriell smitta, är förstahandsvalet penicillin V. Variationen mellan landstingen var stor, procent. I riket var andelen penicillin V- behandlade barn 7,1 procent. Någon absolut målnivå finns inte. Vid granskning som år 2010 genomfört inom Landstinget Gävleborg avseende palliativ vård kunde det konstateras att palliativ vård inte kunde erbjudas inom barn-sjukvården i Hälsingland. 10 av 15

13 Förstudien väcker frågor avseende barn och ungas utsatta position i vården och om vården är jämlik ur ett barn-perspektiv Äldre Som nämnt i inledningen av förstudien så handlar jämlik vård om att ge särskilda insatser till målgrupper som har ett större behov av vård och som av olika skäl har svårare att ta del av den. En sådan målgrupp är äldre. Inom Landstinget Gävleborg bedriv särskilda projekt riktade till äldre och för att säkerställa tillgodogörandet av vård för denna målgrupp på rätt vårdnivå. I Socialstyrelsen rapport Ojämna villkor för hälsa- och vård 2011 lyfts den varierande tillgången på olika typer av specialister upp som en viktig del för den jämlika vården. Ett exempel på område där tillgången på specialister varierar mellan landstingen är geriatriken. Socialstyrelen gav i rapporten uttryck för att det är centralt att nationell och mellanregional remittering fungerar väl för att utjämna tillgången till specialiserad vård. Regionala prioriteringar och kostnadsskäl kan emellertid bidra till att remittering inte sker och att ojämlikheter uppstår. Ett väsentligt granskningsområde inom landstinget Gävleborg skulle utifrån detta vara att granska hur landstingsstyrelsen säkerställt att vården till äldre i landstinget Gävleborg är ändamålsenlig och därmed jämlik vad det gäller ex. tillgång till specialister Personer med psykiska eller fysiska funktionshinder I socialstyrelsens rapport Tillståndet och utvecklingen inom hälso-och sjukvård och socialtjänst, Lägesrapport 2013, lyfts målgruppen som får insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS fram som är en grupp att ha i särskilt beaktande. Socialstyrelsens analyser visar att om personer med insatser enligt LSS insjuknar i cancer så dör de i högre utsträckning jämfört med andra cancerpatienter. Även när andra dödsorsaker än cancern uteslutits (så kallad orsaksspecifik dödlighet), så kvarstår en mer än fördubblad risk att dö för personer med LSS-insatser. Socialstyrelsens analys visar också att kvinnor med insatser enligt LSS många gånger får sin diagnos och behandling för bröstcancer i ett senare stadium än övriga bröstcancerpatienter. De riskerar därför en sämre prognos än övriga patienter med bröstcancer. Resultaten indikerar att kvinnor med insatser enligt LSS troligen inte går på screening i samma utsträckning som andra kvinnor. Liknande resultat uppvisas vad det gäller kvinnor med psykisk sjukdom eller psykisk funktionshinder. Frågeställning: har landstingsstyrelsen säkerställt att åtgärder vidtagits för att erbjuda ändamålsenlig vård till patienter med särskilda insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade? 11 av 15

14 3.4. Kön En variabel som lyfts fram i Öppna jämförelser Jämlik vård är kön. Inom flera områden går det att identifiera skillnader mellan könen samt konstatera att dessa finns i hela landet. Det finns dock i de flesta fallen även stora skillnader mellan de olika landstingen. Vad det gäller sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet så menas dödlighet i diagnoser som bedömts vara möjliga att påverka med olika medicinska insatser, såväl genom tidig upptäckt som genom adekvat behandling. Män har generellt högre dödlighet inom de diagnoser som ingår i jämförelsen. För landstinget Gävleborg ligger dödligheten bland män relativt högt medan dödligheten bland kvinnor ligger högst i landet i relation till populationen. Även vad det gäller dödlighet som orsakats av försämrad syretillförsel till hjärtat så har kvinnorna högst dödlighet i landet. En relevant frågeställning utifrån ovanstående är om Landstingsstyrelsen säkerställt en ändamålsenlig vård för att minska dödligheten i diagnoser som är möjliga att påverka genom medicinska insatser? 3.5. Utbildningsbakgrund Hälso- och sjukvården har ett uppdrag att minska sociala hälsoskillander vilket har uppmärksammats allt mer i takt med att resultaten påvisar att skillnaderna i hälsa har ökat mellan grupper med olika utbildningsbakgrund. Till exempel förväntas 30-åriga kvinnor med eftergymnasial utbildning leva i genomsnitt fem år längre än kvinnor med grundskoleutbildning. Denna skillnad har fördubblats sedan För männen har skillnaden ökat från 4 till 5,5 år under samma tjugoårsperiod. I indikatorerna som visas i Öppna jämförelser Jämlik vård så framkommer att det finns skillnader mellan utbildningsnivåer när det gäller de flesta resultat för dödlighet och återinskrivningar. Åtgärder för att nå jämlik vård handlar till stor del om att ge olika vård till olika målgrupper och styra resurser till målgrupper som särskilt behöver dessa. Gävleborgs län är ett av de län som har högst andel invånare med endast förgymnasial utbildning (24 procent i åldern år). Gävleborg är dessutom det län med högst andel öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i åldern år (statistik fr. mars 2014) Har landstingsstyrelsen vidtagit åtgärder för att på ett ändamålsenligt sätt rikta insatser till grupper med låg utbildningsbakgrund. 12 av 15

15 3.6. Jämlik vård utifrån sjukdomsgrupper I Öppna jämförelser utgår Socialstyrelsen ifrån resultat på ett antal parametrar inom ett antal utvalda folksjukdomar vilka är att anse som våra vanligas förekommande. Utifrån det som går att utläsa i Öppna jämförelser går det exempelvis att göra följande sammanfattning med hänsyn till jämlik vård. Rörelseorganens sjukdomar. En iakttagelse är att kvinnor som har haft benskörhetsfraktur fortfarande behandlas med läkemedel i för liten omfattning trots att indikatorn uppmärksammats i flera års rapporter. Diabetesvård. För flera behandlingsmål når färre än hälften av patienterna de nivåer som nationella riktlinjer anger. Det är emellertid svårt att ange hur stor andel av patienterna som kan nå behandlingsmålen, eftersom det saknas den typen av målnivå. Hjärtsjukvård. Enligt rapporten finns områden i den akuta hjärtinfarktvården som kan förbättras, men på flera områden ses förbättringar bl.a. vad gäller andelen som avlider efter sjukhusvårdad infarkt och att hjärtsviktspatienter i ökande grad får de läkemedel som rekommenderas i Nationella riktlinjer. Strokesjukvård. Här finns nu en hög grad av måluppfyllelse för flera processmål. Det finns emellertid skillnader mellan sjukhusen vad gäller andelen avlidna inom 90 dagar efter stroke. Cancersjukvård. Dödlighet/överlevnad inom fyra stora cancergrupper (tjocktarmscancer, ändtarmscancer, bröstcancer, lungcancer) visar på fortlöpande positiv utveckling. Man ser emellertid stora skillnader mellan landstingen när det gäller väntetider i cancervården. 13 av 15

16 4. Arbeten som pågår inom Landstinget Gävleborg. Det finns grupper av patienter som upplever att de får ett sämre bemötande än andra patienter. Det gäller till exempel personer med annat modersmål än svenska och transsexuella personer. Det finns också grupper som faktiskt har sämre möjligheter än andra att få tillgång till adekvat vård. Dödstalen i behandlingsbara sjukdomar är till exempel betydligt högre hos utlandsfödda och lågutbildade män jämfört med svenskfödda och högutbildade män. Landstinget Gävleborg genomför just nu ett par aktiviteter som har till syfte att lyfta frågan kring diskriminering och bidra till att framöver nå mer likvärdig vård 4.1. Likabehandlingsplan Vid intervjuer med representanter för Landstinget Gävleborg så framkommer att landstinget under december månad kommer att färdigställa en likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen tar fram på uppdrag av landstingsdirektören och har till syfte att definiera metoder och arbetssätt för att systematiskt arbeta för minskad diskriminering. Personaldirektören och samordningsdirektören ansvar för patient- respektive personalperspektivet i arbetet vilket har bedrivits genom olika samverkans grupper. Planen innebär att en gemensam arbetsmodell för att systematiskt arbeta med lika behandling ska införas inom landstinget. Arbetsmodellen bygger på att verksamhetschefer och personal förses med allmänt informationsmaterial samt statistik som är specifik för verksamheten och att detta material utgör grunden för att ta fram prioriteringar och åtgärdsplaner. Modellen ska också klargöra när sådana analyser för ev. prioriteringar ska ske och på så sätt ska det säkerställas att det sker med viss systematik. Perspektivet medarbetare och patient innebär att statistiska underlag samt information ska omfatta båda dessa perspektiv. Arbetet utifrån arbetsmodellen för lika behandling ska ske från och med HBTQ- projektet Det sker inom Landstinget Gävleborg också en satsning på HBTQ-frågor (homosexuella, bisexuella, trans- och queer) och ett särskilt projekt bedrivs för att undersöka attityder, arbetssätt och kunskaper bland personal inom hälso- och sjukvården. En aktivitet har skett vid chefsdagarna 2013 kopplat till detta och det resulterade i att över 100 svar där olika problemställningar och förslag till åtgärder angavs. 14 av 15

17 Landstinget Gävleborg tittar också på möjligheterna till hbt certifiering. Sedan 2008 erbjuder RFSL hbt-certifiering, som innebär ett synliggörande av att en organisation arbetar strategiskt i syfte att erbjuda en god arbetsmiljö för anställda och ett respektfullt bemötande av patienter/klienter/brukare utifrån ett hbtperspektiv. 15 av 15

18 Bilaga1 Sammanställning utifrån öppna jämförelser jämlik vård Indikator Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet Åtgärdbar dödlighet pga låg syresättning till hjärtat Självmord Dödlighet efter blödande magsår (rel. osäkert data) Undvikbar slutenvård Geografisk skillnad Färgsatt utifrån Gävleborgs resultat i öppna jämförelser Skillnaden mellan länen minskar. Större skillnader för män. Stora skillnader, särskilt för män Stora skillnader, särskilt för män Skillnaderna minskar något över tid Stora skillnader, tycks inte minska över tid Könsskillnader Röd= Det finns märkbara skillnader i Gävleborg Skillnad: Högre dödlighet hos män Stor skillnad Betydligt sämre resultat för män än för kvinnor nationellt och i Gävleborg Stora, dubbelt så vanligt bland män. I Gävleborg nästan tre ggr så vanligt bland män Stora skillnader med högre andel bland män. Inte dessa skillnader i Gävleborg. Skillnad; Högre andel undvikbar slutenvård bland män. Gäller även i Gävleborg, men inte i riktigt lika stor utsträckning Skillnader pga utbildningsnivå Ofärgat innebär att indikatorn inte att bedöma på landstingsnivå Tydlig skillnad. De med kortare utbildning har högre dödlighet Vissa skillnader, men dessa har minskat sett över tid. Skillnad: Är vanligare bland personser med kort utbildningstid Skillnad Högre dödlighet hos de med kort utbildningstid Skillnad Högre andel slutenvård bland befolkning med lägre utbildningsnivå 1 av 3

19 Bilaga1 Indikator Återinskrivningar inom 6 månader efter vård för schizofreni Återinskrivning efter stroke Återinskrivning eller död efter vård vid hjärtsvikt Regelbunden behandling med sömnmedel eller lugnade medel Antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni (ej från Öppna jämförelser) Blodfettssänkande behandling efter hjärtinfarkt Geografisk skillnad Färgsatt utifrån Gävleborgs resultat i öppna jämförelser Ingen märkbar skillnad Stora skillnader Stora skillnader Stora skillnader Skillnader mellan landstingen Skillnader mellan landstingen LG ligger bra på totalen, men det skiljer sig mellan sjukhusen där Bollnäs sjukhus är det sjukhus som uppvisar sämre resultat Könsskillnader Röd= Det finns märkbara skillnader i Gävleborg Ingen märkbar skillnad i riket. I Gävleborg är skillnaden märkbar med högre andel för män. Ingen märkbar skillnad, något större skillnad i Gävleborg med högre andel bland män Skillnader: Högre för män, gäller även för Gävleborg Skillnader: Högre bland kvinnor. Även i Gävleborg Skillnader mellan könen Skillnader pga utbildningsnivå Ofärgat innebär att indikatorn inte att bedöma på landstingsnivå Ingen märkbar skillnad Ingen märkbar skillnad Inga skillnader Skillnad Särskilt tydligt för kvinnor där de med kort utbildning använder betydligt mer lugnande medel Något mer vanligt förekommande bland kvinnor med låg utbildningsnivå Små skillnader Indikator Geografisk Könsskillnader Skillnader pga. 2 av 3

20 Bilaga1 Kombinationspreparat vid astma Penicillin V (smalspektrum antibiotika)vid behandling av barn med luftvägsantibiotika skillnad Färgsatt utifrån Gävleborgs resultat i öppna jämförelser Inga stora skillnader ses mellan landstingen. Många landsting följer inte den nationella rekommendationen Stora skillnader men dessa har minskat något Röd= Det finns märkbara skillnader i Gävleborg I riket är värdet sämre för män, men i landstinget Gävleborg går det inte att finna den skillnaden mellan könen. Ingen märkbar skillnad på nationell nivå, men skillnaderna är större i Gävleborg där pojkar har ett sämre värde. utbildningsnivå Ofärgat innebär att indikatorn inte att bedöma på landstingsnivå En viss tendens till ökade skillnader där de med kortare utbildningstider har sämre värden. Viss skillnad Barn till föräldrar med kortare utbildningsnivå får i något högre grad smalspektrumantibiotika och har därmed ett bättre värde. De indikatorer som inte presenteras i ovanstående tabell är delaktighet, bemötande och information. Dessa indikatorer visar på att det finns mindre variationer mellan landstingen vad det gäller upplevelsen av delaktighet och att det i snitt för riket är relativt likvärdiga uppfattningar hos män och kvinnor. Vi kan dock konstatera att Landstinget Gävleborg sticker ut på ett negativt sätt särskild vad det gäller männens upplevelser. På samma sätt så upplever färre män i Landstinget Gävleborg att de får tillräcklig information om sitt tillstånd. Upplevelsen av bemötandet är generellt något bättre i riket än upplevelsen av delaktighet. Skillnaden mellan könen är dock något större och män känner sig i något högre utsträckning respektfullt bemötta. Resultaten är relativt likvärdiga i olika landsting. 3 av 3

21 Ange datum Ange namn Projektledare Ange namn Uppdragsledare 1 av 1

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger

Läs mer

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28 Öppna jämförelser 2011 Pressinformation 2011-11-28 Medverkande Svante Lönnbark, landstingsdirektör Stefan Back, medicinsk rådgivare Patrik Bergman, utredare Samhällsmedicin Katarina Wijk, chef Samhällsmedicin

Läs mer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer Övergripande indikatorer Hälsotillstånd, dödlighet med mera 1 Återstående medellivslängd. Kv. + 82,9 + 83,2 + 83,4 82,3 + 82,7 + 83,2 83,5 + 82,8 + 82,8 + 83,0 + 83,0 + 83,9 + 83,0 + 82,4 + 82,8 + 82,6

Läs mer

Öppna jämförelser 2009. Pressinformation 091123

Öppna jämförelser 2009. Pressinformation 091123 Öppna jämförelser 2009 Pressinformation 091123 Medverkande Svante Lönnbark Stefan Back Ola Westin Anna Sörebö Inger Malmesjö För mer information: Gunnar Gustafsson hjärtsjukvård Ulf Öhrvall kirurgi Sven-Erik

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

Nationella indikatorer för f r God vårdv

Nationella indikatorer för f r God vårdv Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Enheten för öppna jämförelser Avdelningen för statistik och utvärdering birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se Nationella indikatorer för f r

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat

Läs mer

Jämlik vård. Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa. Dagens tema, , Förnamn Efternamn

Jämlik vård. Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa. Dagens tema, , Förnamn Efternamn Jämlik vård Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa Dagens tema, 2016-01-01, Förnamn Efternamn Definition: Jämlik hälso- och sjukvård Med jämlik sjukvård menas att vården ska

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande

En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa SKL, 5 december 2014 Åsa Ljungvall Det finns många skillnader

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

V201 Kommittémotion. 1 Innehåll 1. 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. 3 Inledning 2. 4 Regionala skillnader 3. 5 Omotiverade skillnader 3

V201 Kommittémotion. 1 Innehåll 1. 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. 3 Inledning 2. 4 Regionala skillnader 3. 5 Omotiverade skillnader 3 Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:482 av Karin Rågsjö m.fl. (V) En jämlik cancervård 1 Innehåll 1 Innehåll 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 1 3 Inledning 2 4 Regionala skillnader 3 5 Omotiverade

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Öppna Jämförelser 2016 Säker vård. FoU-delegationen Lars Good

Öppna Jämförelser 2016 Säker vård. FoU-delegationen Lars Good Öppna Jämförelser 2016 Säker vård FoU-delegationen 2017-01-24 Lars Good Öppna jämförelser av säker vård - Innehåll Ett urval om 52 indikatorer presenteras på landstingsnivå Publiceras 24 januari. 1. Vårdskador

Läs mer

Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser

Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser Bilaga 2 19 juni 2006 Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser I huvudrapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet jämförelser mellan landsting 2006

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar 2 Innehåll Innehåll 3 Indikatorbeskrivningar 5 Självmord och dödsfall med oklart uppsåt

Läs mer

Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård

Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell koordinator

Läs mer

Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller. Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv

Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller. Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv Agenda presentationen i korthet En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade

Läs mer

Regionala mål. Dragning för RSL + LD Henning Elvtegen och Christina Edward 140205

Regionala mål. Dragning för RSL + LD Henning Elvtegen och Christina Edward 140205 Regionala mål Dragning för RSL + LD Henning Elvtegen och Christina Edward 140205 Varför är frågan aktuell? Vi har haft regionala systemmått, utgått från God Vård Politikerna önskade löften och mätbara

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Oktober 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

Kartläggning av behov ska underlätta planering

Kartläggning av behov ska underlätta planering PRESSINFORMATION Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 17 oktober 2011 Kartläggning av behov ska underlätta planering Behoven av hälso- och sjukvård varierar mellan de olika Hallandskommunerna. För att kunna ge

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Lars Joakim Lundquist Catarina Andersson Forsman 2010-02-10 Då nu, men hur blir det sedan Två utredningar inom SLL 1. Långtidsutredning om sjukvården

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-09-10 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

LJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv

LJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv 2012-06-18 LJ2012/609 Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-11-12 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC God vård? Hälso- och sjukvård ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig säker patientfokuserad

Läs mer

Omvärldsbevakning landsting

Omvärldsbevakning landsting Omvärldsbevakning landsting Jean Odgaard Innehållsförteckning Barnkonventionen, * 1 Kortare väntetider i cancervården, * 1 Nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården,

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län Landstingsstyrelsen 2012-02-08 Arbetsplats X, 2011-07-04, Namn Efternamn, www.ltkalmar.se Svensk sjukvård i världsklass Svensk sjukvård

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård Västerås 2014 05 22 2014 05-22 Inom vilka områden publiceras Öppna jämförelser? Öppna jämförelser finns idag för: Hälso-och sjukvården, Läkemedel, Cancer,

Läs mer

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa Jenny Carlsson 2016-09-28 Befolkningens tandhälsa Barn och unga Positiv utveckling över tid där många barn och unga i dag är kariesfria

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier...

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2016-05-25 Dnr.nr: S2016/00212/FS Vår referens: Sofia Karlsson Mottagarens adress: s. r e gis trätor @re ger ingska nsliet.se s.fs@regeringskansliet.se Effektiv vård (SOU

Läs mer

Öppna jämförelser; landstingets arbete med

Öppna jämförelser; landstingets arbete med Revisionsrapport* Öppna jämförelser; landstingets arbete med resultatet av redovisningen Landstinget Halland Oktober 2007 Christel Eriksson, certifierad kommunal yrkesrevisor 1 Sammanfattning Revisorerna

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet Jämställdhet i hälsa a society in which men and women would participate in more or less equal numbers in every sphere of life, from infant care to high-level politics (Okin, 1989) Hur kan samhället hindra

Läs mer

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014 KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs

Läs mer

Vård på lika villkor Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet

Vård på lika villkor Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet www.pwc.se Revisionsrapport Maria Strömbäck, revisionskonsult Jan-Erik Wuolo, certifierad kommunal revisor Vård på lika villkor Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet Landstinget Västmanland Innehållsförteckning

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

Öppna jämförelser i överblick

Öppna jämförelser i överblick Öppna jämförelser i överblick INDEX FÖR ÖPPNA JÄMFÖRELSER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2012 Öppna jämförelser i överblick 1 Innehåll Förord... 3 Syfte och metod... 4 Syfte... 4 Indikatorerna... 5 Indexberäkning...

Läs mer

Yttrande över revisionsrapport Vård på lika villkor, sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet

Yttrande över revisionsrapport Vård på lika villkor, sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet REMISSYTTRANDE 1 Datum 2015 01 28 Vår beteckning LTV 141567 Yttrande över revisionsrapport Vård på lika villkor, sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet Landstingets revisorer har överlämnat revisionsrapporten

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen

Läs mer

Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer www.svnuppsalaorebro.se 2015-01-13 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer 1 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Utvecklingsgruppen koordinerar

Läs mer

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Karin Junehag Källman, Folkhälsomyndigheten Ingrid Ström, Socialstyrelsen Innehåll i vår föredragning Förutsättningar

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Strategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg

Strategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg Strategi för hälsa Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg Visste du att Fyra i varje klass av en årskull hamnar i utanförskap. Fem i varje klass saknade behörighet till gymnasieskolan 2015/2016.

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Ojämna villkor för hälsa och vård. Jämlikhetsperspektiv på hälsooch sjukvården

Ojämna villkor för hälsa och vård. Jämlikhetsperspektiv på hälsooch sjukvården Ojämna villkor för hälsa och vård Jämlikhetsperspektiv på hälsooch sjukvården Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSPLAN Innehållsförteckning Inledning...3 Indikatorer...4

Läs mer

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad 7-- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Statistik och kvalitetsmätningskriterier

Statistik och kvalitetsmätningskriterier Statistik och kvalitetsmätningskriterier Kalle Brandstedt Upplägg Vem är jag? Varför jämförelser är viktiga och vad Socialstyrelsen gör inom området. Hur är jämförelserna utformade. Exempel på när jämförelser

Läs mer

Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015

Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015 Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin Almedalen 30 juni 2015 Vårdens tillgänglighet och väntetider är viktiga frågor Sjukvårdens legitimitet och förtroende Bristande

Läs mer

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Uppdrag från regionstyrelsen till lokala nämnder De lokala nämnderna ska under mars och/eller april

Läs mer

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige

Läs mer

Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad -- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling

Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Redovisning 2012 Kalmar län 2013-01-25 1 Mona Krispinsson RF Ann-Sofie Togner LT Ann-Christine Larsson Fokus Nadja Widén RF Innehåll 1. ÅTERRAPPORTERING

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

Bilaga A Folkhälsoutskottets protokoll Katrineholms kommuns HBTQ-satsning

Bilaga A Folkhälsoutskottets protokoll Katrineholms kommuns HBTQ-satsning Bilaga A Folkhälsoutskottets protokoll 2016-02-10 Katrineholms kommuns HBTQ-satsning Bakgrund Bildningsförvaltningen har fått i uppdrag av kommunledningen att utreda behovet av insatser för HBT-personers

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Presentation av s betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall Särskild utredare Cecilia Schelin Seidegård landshövding Länsstyrelsen

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-28 1 (3) Handläggare: Cecilia Lindvall Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 Folkhälsopolicy 2017-2021 för Stockholms läns landsting Ärendebeskrivning

Läs mer

Lokal handlingsplan för hbt-frågor

Lokal handlingsplan för hbt-frågor Handläggare: Christina Hegefjärd PaN 2015-02-03 P 12 ANMÄLAN 2015-01-13 1 (1) Diarienummer PaN A1310-00288-57 Lokal handlingsplan för hbt-frågor 2014-2016 Ärendet Nämnden beslutade vid sammanträde den

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Kriterier för val av variabler: Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem.

Läs mer

Inledning. Sammanfattning. Smittskyddsinstitutet. Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Solna

Inledning. Sammanfattning. Smittskyddsinstitutet. Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Solna Smittskyddsinstitutet Enheten för hivprevention och sexuell hälsa 171 82 Solna RFSU:s yttrande om Nationell handlingsplan mot hiv och andra STI bland homo- och bisexuella män och andra män som har sex

Läs mer

Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 2014. Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 2015-08-18

Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 2014. Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 2015-08-18 Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 214 Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 215-8-18 Sammanfattning De totala dödstalen har minskat för samtliga utbildningsgrupper

Läs mer