Jämlik vård. Landstinget Gävleborg

Transkript

1 Förstudie Jämlik vård Karin Magnusson Lars-Åke Ullström November 2014 Landstinget Gävleborg

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Genomförande Jämlik vård Regeringens strategi för jämlik vård SKL Jämställdhet Vård på lika villkor Socialstyrelsen Öppna jämförelser Öppna jämförelser Jämlik vård Tillstånd och utveckling inom hälso- och sjukvård och socialtjänst lägesrapport 2014 SoS 9 3. Bakgrundsvariabler som kan påverka vården Barn och unga Äldre Personer med psykiska eller fysiska funktionshinder Kön Utbildningsbakgrund Jämlik vård utifrån sjukdomsgrupper Arbeten som pågår inom Landstinget Gävlebog Likabehandlingsplan HBTQ- projektet... 14

3 Sammanfattning Utifrån genomförd förstudie har möjliga granskningsområden definierats. År 2011 bedrevs en satsning inom landstinget Gävleborg för ökad jämställdhet och 2,2 miljoner kronor tilldelades från nationella medel. En väsentlig fråga utifrån detta är om satsningen givit önskvärda resultat? Inom ramen för KSLs satsning för vård på lika villkor har det under år skett aktiviteter på olika håll i landet för att nå målgrupper med ökad risk för ohälsa och som tidigare saknat kontakt med vården. Har Landstinget Gävleborg inom första linjens vård vidtagit några sådana åtgärder? År 2012 överlämnade Samhällsmedicin en analys av öppna jämförelser med prioriteringar för Landstinget Gävleborgs fortsatta arbete för att nå en jämlik vård bland annat genom att förbättra resultat inom områden där Landstinget Gävleborg ligger sämre än snittet i landet. Har åtgärder vidtagits utifrån dessa prioriteringar och med vilket resultat? Studier visar att barn som är placerade löper större risk för ohälsa. Jämlik vård handlar i många avseenden om att ge särskilda insatser till målgrupper med sämre förutsättningar. Frågan är hur Landstinget Gävleborg säkerställer att placerade barn nås av dessa insatser. Arbetet kräver i många fall aktiv samverkan med kommunens socialtjänst. En annan grupp som kräver särskilda insatser för att tillförsäkras en jämlik vård är äldre. Projekt bedrivs inom Landstinget Gävleborg med fokus på äldre, men bidrar arbetet till en mer jämlik vård exempelvis genom säkerställande av tillgången till specialistvård. Studier som genomförts av Socialstyrelsen visar också på att patienter som har insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS har sämre tillgång till hälso- och sjukvården och i högre grad drabbas av vissa negativa konsekvenser till följd av detta. Ett väsentligt område att granska inom Landstinget Gävleborg är vården till denna målgrupp. Det pågår också just nu ett par aktiviteter inom Landstinget Gävleborg vilka kan komma att bli intressanta för granskning framöver. Det ena är implementeringen av likabehandlingsplanen som enligt planerna ska komma att gälla från och med januari månad Det andra är HBTQprojektet och resultatet av det. Det finns också en rad sjukdomsgrupper som är väsentliga för Landstinget Gävleborg med hänsyn till jämlik vård. Särskild granskning 1 av 15

4 kan göras rörande dessa sjukdomsgrupper med ett jämställdhetsperspektiv. Exempel på sådana sjukdomsgrupper är rörelseorganens sjukdomar, cancersjukvården, stroke sjukvård, hjärtsjukvård och diabetesvård. I bland annat Diskrimineringsombudsmannens rapport Rätten till sjukvård på lika villkor lyfts det fram grupper av patienter som upplever att de får sämre bemötande än andra. Det är därför viktigt att även fånga in enskilda personers erfarenheter av diskriminering och dåligt bemötande. Ett granskningsområde med koppling till detta skulle kunna vara hur landstinget säkerställer tillvaratagande av synpunkter till vården och hur dessa kan analyseras för att bidra till insatser som ökar jämlikheten i vården. 2 av 15

5 1. Inledning I Landstinget Gävleborgs politiska måldokument Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg framgår att en god vård är jämlik. Det mål som finns formulerat avseende jämlik vård lyder: Patienten får likvärdig vård som avspeglar patientens situation med ett bra bemötande. Landstingets revisorer har med anledning av ovanstående beslutat att genomföra en förstudie och därefter en granskning avseende jämlikvård i Landstinget Gävleborg. Förstudien ska utgöra en kunskapsbas och ge den förförståelse som krävs för att identifiera vad som särskilt behöver granskas Genomförande Vid förstudien har intervjuer genomförts med Hälso- och sjukvårdsdirektören Samordningsdirektören Representanter vid Samhällsmedicin Ordförande vid hälso- och sjuvårdsutskottet Följande rapporter har studerats Vård på lika villkor, SKL 2014 Vägar till rättigheter, diskrimineringsombudsmannen 2011 Den jämlika vårdens väntrum, Socialstyrelsen 2011 Rätten till sjukvård på lika villkor, diskrimineringsombudsmannen 2012 Tillstånd och utveckling inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, Socialstyrelsen 2014 Tillståndet och utvecklingen inom hälso-och sjukvård och socialtjänst, Lägesrapport 2013, Socialstyrelsen Strategier för en god och mer jämlikvård, regeringskansliet 2012 Öppna jämförelser 2013, Socialstyrelsen och SKL 2014 Öppna jämförelser Jämlik vård 2013, Socialstyrelsen 2014 Vård på lika villkor ett lärandeprojekt, Socialstyrelsen 2014 Ojämna villkor för hälsa- och vård, Socialstyrelsen 2011 Nationella indikatorer för God vård 2009 Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg, Landstinget Gävleborg Likabehandlingspolicy, Landstinget Gävleborg Ansvarsfull hälso- och sjukvård, slutbetänkande av patientmaktsutredningen, av 15

6 De öppna jämförelserna av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2011, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg av 15

7 2. Jämlik vård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla, oavsett personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Eftersom hälsan inte är jämlikt fördelad ska sjukvården sträva efter att uppnå en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen genom att prioritera dem som har störst behov (2 HSL 1982:763). När utvärderingar görs avseende hur jämlik vården är behöver olika aspekter belysas exempelvis bemötande, tillgänglighet, kvalitet i vården. Genomförda studier, vilka presenteras här i förstudien visar på att hälso- och sjukvåden utifrån dessa aspekter inte är jämlik Regeringens strategi för jämlik vård Socialstyrelsens utvärderingar av hälso- och sjukvården i Sverige har länge visat att vården inte är jämlik. Det finns skillnader bland annat i tillgänglighet och bemötande men även skillnader i tillgång till olika vårdinsatser, som behandling med läkemedel och remittering till specialist, där lågutbildade missgynnas. År 2011 överlämnade Socialstyrelsen en lägesbeskrivning av jämlikhet i hälsooch sjukvården till regeringen, Ojämna villkor för hälsa och vård. I den föreslogs ett antal åtgärder på olika nivåer för att öka jämlikheten i vården. Regeringen har därefter lanserat en strategi för jämlik vård som till stora delar bygger på Socialstyrelsens rapport. Strategin fokuserar på fem områden: 1. synliggörande och analys av skillnader i vård, behandling, bemötande och resultat 2. system, stödstrukturer och tjänster till vården och till enskilda 3. strategier och åtgärder inom särskilda områden 4. stöd och stimulans till utveckling i vården 5. samverkan och dialog med hälso- och sjuvårdens aktörer samt företrädare för olika grupper. De vårdområden som lyfts fram är: cancervård, vård vid hjärt- och kärlsjukdom, vård vid psykisk ohälsa, missbruk och beroende samt tandvård. Strategin har varit gälande from 2012 och gäller fram till år av 15

8 Fokus är bland annat tillgänglighet, ökat patientinflytande och läkemedel. Skillnader i bemötande vid vård och behandling av olika grupper i befolkningen ses också som angeläget att åtgärda SKL Jämställdhet Under perioden pågick en särskild satsning vid SKL för att säkerställa en mer likvärdig service i kommuner, landsting och regioner. Syftet var att utveckla arbetssätt och metoder inom vård och omsorg som skulle leda till ökad jämställdhet. Det har till exempel handlat om att utveckla uppföljning utifrån könsuppdelad statistik och att genomföra utbildningsinsatser. Inför 2010 var Landstinget Gävleborg ett av de landsting som tilldelades mest medel med anledning av SKL:s satsning. Landstinget Gävleborg fick motta 2,2 miljoner kronor vilka bland annat skulle gå till utbildning och kunskapshöjande aktiviteter. Målet för satsningen inom Landstinget Gävleborg 2011 var: Minst två jämställdhetsstrateger är utbildade. En jämställdhetsstrateg med samordningsansvar för landstingets jämställdhetsarbete har utsetts. Samtliga politiker och högre chefstjänstemän samt nyckelpersoner inom olika verksamhetsområden har grundläggande kunskaper i jämställdhet. Ett verktyg för kvalitetssäkring av styrdokument ur jämställdhetsperspektiv har tagits fram och testats. Två enheter har genomfört varsitt projekt för att ge enheten grundläggande kunskaper i jämställdhet. De skall arbeta med att se hur deras verksamhet fungerar ur ett jämställdhetsperspektiv. Enheterna skall ha tagit fram handlingsplaner för hur det fortsatta arbetet skall ske på kort och lång sikt. Erfarenheterna från projekten skall ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet inom landstinget. Jämställdhetsplan har tagits fram och beslutats. Nätverk har skapats för utbyte av erfarenheter i det fortsatta jämställdhetsarbetet med Region Gävleborg. Det är nu snart fyra år sedan satsningen genomfördes. Förslag på frågeställning för kommande granskning: Har landstingsstyrelsen säkerställt att den satsnings som genomförts inom Landstinget Gävleborg har varit ändamålsenlig och att resultaten bidrar till ökad jämlikhet i vården är ett intressant granskningsområde. 6 av 15

9 Vård på lika villkor Redan innan Regeringens strategi för jämlik vård som kom 2012 så fanns också en tecknad överenskommelse mellan Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting som gällde insatser för att främja en mer jämlik vård, Vård på lika villkor. Överenskommelsen har pågått under perioden och har nyligen avslutats. Syftet med projektet har varit att öka jämlikheten i första linjens vård genom att testa, utveckla och identifiera effektiva arbetssätt och metoder. Fokus har varit på de grupper som inte nåddes av vården tidigare och grupper som hade en ökad risk för ohälsa. Sju vårdenheter i landet har medverkat, men inte någon från Landstinget Gävleborg. Resultatet visar att det går att nå andra resultat och öka jämlikheten i första linjens vård med alternativa metoder och arbetssätt. En intressant frågeställning är om Landstinget Gävleborg inom första linjens vård vidtagit några åtgärder för att öka förutsättningarna att nå målgrupper med ökad risk för ohälsa och som tidigare inte haft kontinuerlig kontakt med vården Socialstyrelsen Socialstyrelsen har definierat att en jämlik vård innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett sådant som personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning kort uttryckt utan diskriminering. Det är dock därmed inte givet att vård ska ges på samma sätt och i samma utsträckning överallt Öppna jämförelser Sedan 2006 har Socialstyrelsen presenterat Öppna jämförelser för hälso- och sjukvåren vill gör det möjligt att föra en diskussion om hur jämlik vården är. OI huvudsak visar dock öppnajämförelser på skillnader in tillgänglighet till vård, följsamhet till rekommendationer samt behandlingsresultat med utgångspunkt i var i landet vården har utförts. I rapporten 2009 betonades att jämlik vård beskrivs genom att koppla befintliga indikatorer till andra bakgrundsvariabler, som till exempel utbildningsnivå. Öppna jämförelser har fram till nu presenterat indikatorer utifrån bakgrundsvariablerna kön, bostadsort (i form av län), delvis ålder och även i vissa fall utbildningsnivå. Vilket gjort det möjligt att analysera dessa med hänsyn till dessa variabler. Samhällsmedicin Gävleborg överlämnade 2012 en analys av öppna jämförelser med förslag till prioriterade åtgärder till hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp. Prioriteringarna identifierades utifrån obefogade skillnader i resultat inom länet, i jämförelse med likvärdiga landsting eller riket, samt obefogade skillnader mellan kön. De åtgärder som föreslogs med syfte att förbättra vården var: Hög andel kvinnor som röker eller snusar vid veckors graviditet 7 av 15

10 Kvinnor med benskörhetsfraktur får inte rekommenderad läkemedelsbehandling Andelen patienter som får behandling med biologiskt läkemedel kan ökas ytterligare Stora omotiverade skillnader inom länet i resultat vid höftprotesoperationer Hög andel döda inom 28 dagar efter förstagångsstroke, relativt låg andel trombolysbehandlade, särskilt män. För stora skillnader i utfall mellan sjukhusen när det gäller vård på stroke-enhet, sväljtester och täckningsgrad i Riks-strokeregistret Länet har relativt sett låg incidens för cancersjukdom, men trots det låga siffror för 5-årsöverlevnad för många cancerformer Andelen patienter med synskärpa under 0,5 på bästa ögat vid kataraktoperation har inte förbättrats i takt utvecklingen i riket. Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per invånare visar ogynnsam utveckling över tid. Låg förekomst av brytpunktsamtal och smärtskattning i livets slut. Hjärtsjukvården i länet har generellt och relativt sett ett gott utfall med undantag förvården av patienter med hjärtsvikt. Andel patienter med hjärtsvikt som återsinkrivs eller avlider inom 30 dagar tillhör de högsta i landet. Utifrån detta vore det intressant att granska huruvida Landstingsstyrelsen säkerställt att åtgärder vidtagits utifrån resultat från Öppnajämförelser och ovanstående prioriteringar? Öppna jämförelser Jämlik vård Från och med 2013 publicerar Socialstyrelsen öppna jämförelser jämlik vård. I rapporten påvisas skillnader i hälso- och sjukvården som är kopplat till olika bakgrundsvariabler. De bakgrundsvariabler som används är i huvudsak kön, geografi och utbildningsnivå. Öppna jämförelser jämlik vård redovisar enbart skillnaderna utan att analysera orsakerna till dessa. Av de 19 indikatorer som redovisas i Öppna jämförelser jämlik vård så är det ett flera indikatorer som kan visa på geografiska skillnader. Flertalet av dessa visar också på att det finns skillnader mellan könen och att utbildningsnivån är av betydelse för resultatet. I en bilaga som följer direkt efter den här rapporten så finns en tabell med en sammanställning över de indikatorer som presenteras i Öppna jämförelser jämlikvård samt om dessa påvisar ojämlikhet ur ett geografiskt- eller könsperspektiv eller med hänsyn till utbildningsbakgrund. De områden som visar på behov av fortsatta analyser och insatser inom Landstinget Gävleborg är särskilt; Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet Åtgärdbar dödlighet pga låg syresättning till hjärtat Självmord Hjärtsvikt Återinläggningar vid Schizofreni 8 av 15

11 Tillstånd och utveckling inom hälso- och sjukvård och socialtjänst lägesrapport 2014 SoS Socialstyrelsen har tagit fram en sammanfattande lägesrapport I den sammanfattas läget i hälso- och sjukvården enligt följande Hur en person upplever personalens bemötande skiljer sig åt beroende på bakgrund. Exempelvis så upplever personer födda utanför Europa, arbetssökande, låginkomsttagare och personer med kort utbildning att de blir respektfullt bemötta i mindre utsträckning jämfört med genomsnittet. Det finns skillnader i hälsa och vård mellan personer med olika utbildningsbakgrund och vissa av dessa skillnader ökar över tid. Exempelvis så har personer med kort utbildning högre dödlighet och får oftare så kallad undvikbar slutenvård. Dessutom får personer med kort utbildning i lägre utsträckning åtgärder inom diagnostik och behandling som rekommenderas i nationella riktlinjer för cancervård. Det finns också ett flertal skillnader på grund av kön bland annat använder kvinnor mer regelbundet lugnande medel, män drabbas mer av sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet och självmord är vanligare bland män. Det finns stora regionala skillnader i ett flertal av de parametrar som följs upp inom ramen för öppna jämförelser och flera av dessa beror på bristande följsamhet till Nationella riktlinjer och rekommendationer. Ett flertal nationella satsningar pågår för att analysera och förklara ojämlikheten samt föreslå åtgärder för att utjämna hälsoskillnader och göra vården mer jämlik 9 av 15

12 3. Bakgrundsvariabler som kan påverka vården. Som sagt innebär jämlik vård att vården ges likvärdigt oavsett personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. I de rapporter och studier som lyfts fram så är det primärt vissa bakgrundsvariabler som tas i beaktande samt vissa målgrupper som lyfts fram avseende satsningar för jämlik vård Barn och unga Enligt Socialstyrelsens rapport Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013 som Socialstyrelsen gav ut våren 2013 så finns det skillnader inom vården och omsorgen till barn och unga, bland annat mellan huvudmän, mellan pojkar och flickor, mellan placerade barn och unga och deras jämnåriga, samt mellan ensamkommande barn och andra placerade barn. Socialstyrelsen anser att det behövs fördjupade analyser om dessa skillnader på nationell nivå som stöd för vården och omsorgen att uppmärksamma och minska skillnaderna mellan olika verksamheter och grupper. Faktorer som bör uppmärksammas bland barn- och unga är bland annat: Placerade barn har ofta sämre hälsa, både psykisk och somatisk, än övriga i åldersgruppen. Dödligheten är nära fem gånger så hög bland unga som är eller har varit placerade jämfört med andra i åldersgruppen år. Samverkan mellan hälso- och sjukvården är därför väldigt viktig vad det gäller placerade barn. Hälso- och sjukvården till ensamkommande barn är inte likvärdig i landet. Det handlar om skillnader i tillgång till vård och behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin samt att den somatiska vården är fragmentarisk i förhållande till behoven hos ensamkommande barn. Det finns skillnader i landet vad det gäller användande av antibiotika. Infektioner är en mycket vanlig orsak till att barn har kontakt med hälso- och sjukvården. Under 2012 behandlades 25 procent av alla barn 6 år och yngre med någon typ av antibiotika mot luftvägsinfektion. Vid antibiotikabehandling av luftvägsinfektion som bedöms vara orsakad av bakteriell smitta, är förstahandsvalet penicillin V. Variationen mellan landstingen var stor, procent. I riket var andelen penicillin V- behandlade barn 7,1 procent. Någon absolut målnivå finns inte. Vid granskning som år 2010 genomfört inom Landstinget Gävleborg avseende palliativ vård kunde det konstateras att palliativ vård inte kunde erbjudas inom barn-sjukvården i Hälsingland. 10 av 15

13 Förstudien väcker frågor avseende barn och ungas utsatta position i vården och om vården är jämlik ur ett barn-perspektiv Äldre Som nämnt i inledningen av förstudien så handlar jämlik vård om att ge särskilda insatser till målgrupper som har ett större behov av vård och som av olika skäl har svårare att ta del av den. En sådan målgrupp är äldre. Inom Landstinget Gävleborg bedriv särskilda projekt riktade till äldre och för att säkerställa tillgodogörandet av vård för denna målgrupp på rätt vårdnivå. I Socialstyrelsen rapport Ojämna villkor för hälsa- och vård 2011 lyfts den varierande tillgången på olika typer av specialister upp som en viktig del för den jämlika vården. Ett exempel på område där tillgången på specialister varierar mellan landstingen är geriatriken. Socialstyrelen gav i rapporten uttryck för att det är centralt att nationell och mellanregional remittering fungerar väl för att utjämna tillgången till specialiserad vård. Regionala prioriteringar och kostnadsskäl kan emellertid bidra till att remittering inte sker och att ojämlikheter uppstår. Ett väsentligt granskningsområde inom landstinget Gävleborg skulle utifrån detta vara att granska hur landstingsstyrelsen säkerställt att vården till äldre i landstinget Gävleborg är ändamålsenlig och därmed jämlik vad det gäller ex. tillgång till specialister Personer med psykiska eller fysiska funktionshinder I socialstyrelsens rapport Tillståndet och utvecklingen inom hälso-och sjukvård och socialtjänst, Lägesrapport 2013, lyfts målgruppen som får insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS fram som är en grupp att ha i särskilt beaktande. Socialstyrelsens analyser visar att om personer med insatser enligt LSS insjuknar i cancer så dör de i högre utsträckning jämfört med andra cancerpatienter. Även när andra dödsorsaker än cancern uteslutits (så kallad orsaksspecifik dödlighet), så kvarstår en mer än fördubblad risk att dö för personer med LSS-insatser. Socialstyrelsens analys visar också att kvinnor med insatser enligt LSS många gånger får sin diagnos och behandling för bröstcancer i ett senare stadium än övriga bröstcancerpatienter. De riskerar därför en sämre prognos än övriga patienter med bröstcancer. Resultaten indikerar att kvinnor med insatser enligt LSS troligen inte går på screening i samma utsträckning som andra kvinnor. Liknande resultat uppvisas vad det gäller kvinnor med psykisk sjukdom eller psykisk funktionshinder. Frågeställning: har landstingsstyrelsen säkerställt att åtgärder vidtagits för att erbjuda ändamålsenlig vård till patienter med särskilda insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade? 11 av 15

14 3.4. Kön En variabel som lyfts fram i Öppna jämförelser Jämlik vård är kön. Inom flera områden går det att identifiera skillnader mellan könen samt konstatera att dessa finns i hela landet. Det finns dock i de flesta fallen även stora skillnader mellan de olika landstingen. Vad det gäller sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet så menas dödlighet i diagnoser som bedömts vara möjliga att påverka med olika medicinska insatser, såväl genom tidig upptäckt som genom adekvat behandling. Män har generellt högre dödlighet inom de diagnoser som ingår i jämförelsen. För landstinget Gävleborg ligger dödligheten bland män relativt högt medan dödligheten bland kvinnor ligger högst i landet i relation till populationen. Även vad det gäller dödlighet som orsakats av försämrad syretillförsel till hjärtat så har kvinnorna högst dödlighet i landet. En relevant frågeställning utifrån ovanstående är om Landstingsstyrelsen säkerställt en ändamålsenlig vård för att minska dödligheten i diagnoser som är möjliga att påverka genom medicinska insatser? 3.5. Utbildningsbakgrund Hälso- och sjukvården har ett uppdrag att minska sociala hälsoskillander vilket har uppmärksammats allt mer i takt med att resultaten påvisar att skillnaderna i hälsa har ökat mellan grupper med olika utbildningsbakgrund. Till exempel förväntas 30-åriga kvinnor med eftergymnasial utbildning leva i genomsnitt fem år längre än kvinnor med grundskoleutbildning. Denna skillnad har fördubblats sedan För männen har skillnaden ökat från 4 till 5,5 år under samma tjugoårsperiod. I indikatorerna som visas i Öppna jämförelser Jämlik vård så framkommer att det finns skillnader mellan utbildningsnivåer när det gäller de flesta resultat för dödlighet och återinskrivningar. Åtgärder för att nå jämlik vård handlar till stor del om att ge olika vård till olika målgrupper och styra resurser till målgrupper som särskilt behöver dessa. Gävleborgs län är ett av de län som har högst andel invånare med endast förgymnasial utbildning (24 procent i åldern år). Gävleborg är dessutom det län med högst andel öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i åldern år (statistik fr. mars 2014) Har landstingsstyrelsen vidtagit åtgärder för att på ett ändamålsenligt sätt rikta insatser till grupper med låg utbildningsbakgrund. 12 av 15

15 3.6. Jämlik vård utifrån sjukdomsgrupper I Öppna jämförelser utgår Socialstyrelsen ifrån resultat på ett antal parametrar inom ett antal utvalda folksjukdomar vilka är att anse som våra vanligas förekommande. Utifrån det som går att utläsa i Öppna jämförelser går det exempelvis att göra följande sammanfattning med hänsyn till jämlik vård. Rörelseorganens sjukdomar. En iakttagelse är att kvinnor som har haft benskörhetsfraktur fortfarande behandlas med läkemedel i för liten omfattning trots att indikatorn uppmärksammats i flera års rapporter. Diabetesvård. För flera behandlingsmål når färre än hälften av patienterna de nivåer som nationella riktlinjer anger. Det är emellertid svårt att ange hur stor andel av patienterna som kan nå behandlingsmålen, eftersom det saknas den typen av målnivå. Hjärtsjukvård. Enligt rapporten finns områden i den akuta hjärtinfarktvården som kan förbättras, men på flera områden ses förbättringar bl.a. vad gäller andelen som avlider efter sjukhusvårdad infarkt och att hjärtsviktspatienter i ökande grad får de läkemedel som rekommenderas i Nationella riktlinjer. Strokesjukvård. Här finns nu en hög grad av måluppfyllelse för flera processmål. Det finns emellertid skillnader mellan sjukhusen vad gäller andelen avlidna inom 90 dagar efter stroke. Cancersjukvård. Dödlighet/överlevnad inom fyra stora cancergrupper (tjocktarmscancer, ändtarmscancer, bröstcancer, lungcancer) visar på fortlöpande positiv utveckling. Man ser emellertid stora skillnader mellan landstingen när det gäller väntetider i cancervården. 13 av 15

16 4. Arbeten som pågår inom Landstinget Gävleborg. Det finns grupper av patienter som upplever att de får ett sämre bemötande än andra patienter. Det gäller till exempel personer med annat modersmål än svenska och transsexuella personer. Det finns också grupper som faktiskt har sämre möjligheter än andra att få tillgång till adekvat vård. Dödstalen i behandlingsbara sjukdomar är till exempel betydligt högre hos utlandsfödda och lågutbildade män jämfört med svenskfödda och högutbildade män. Landstinget Gävleborg genomför just nu ett par aktiviteter som har till syfte att lyfta frågan kring diskriminering och bidra till att framöver nå mer likvärdig vård 4.1. Likabehandlingsplan Vid intervjuer med representanter för Landstinget Gävleborg så framkommer att landstinget under december månad kommer att färdigställa en likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen tar fram på uppdrag av landstingsdirektören och har till syfte att definiera metoder och arbetssätt för att systematiskt arbeta för minskad diskriminering. Personaldirektören och samordningsdirektören ansvar för patient- respektive personalperspektivet i arbetet vilket har bedrivits genom olika samverkans grupper. Planen innebär att en gemensam arbetsmodell för att systematiskt arbeta med lika behandling ska införas inom landstinget. Arbetsmodellen bygger på att verksamhetschefer och personal förses med allmänt informationsmaterial samt statistik som är specifik för verksamheten och att detta material utgör grunden för att ta fram prioriteringar och åtgärdsplaner. Modellen ska också klargöra när sådana analyser för ev. prioriteringar ska ske och på så sätt ska det säkerställas att det sker med viss systematik. Perspektivet medarbetare och patient innebär att statistiska underlag samt information ska omfatta båda dessa perspektiv. Arbetet utifrån arbetsmodellen för lika behandling ska ske från och med HBTQ- projektet Det sker inom Landstinget Gävleborg också en satsning på HBTQ-frågor (homosexuella, bisexuella, trans- och queer) och ett särskilt projekt bedrivs för att undersöka attityder, arbetssätt och kunskaper bland personal inom hälso- och sjukvården. En aktivitet har skett vid chefsdagarna 2013 kopplat till detta och det resulterade i att över 100 svar där olika problemställningar och förslag till åtgärder angavs. 14 av 15

17 Landstinget Gävleborg tittar också på möjligheterna till hbt certifiering. Sedan 2008 erbjuder RFSL hbt-certifiering, som innebär ett synliggörande av att en organisation arbetar strategiskt i syfte att erbjuda en god arbetsmiljö för anställda och ett respektfullt bemötande av patienter/klienter/brukare utifrån ett hbtperspektiv. 15 av 15

18 Bilaga1 Sammanställning utifrån öppna jämförelser jämlik vård Indikator Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet Åtgärdbar dödlighet pga låg syresättning till hjärtat Självmord Dödlighet efter blödande magsår (rel. osäkert data) Undvikbar slutenvård Geografisk skillnad Färgsatt utifrån Gävleborgs resultat i öppna jämförelser Skillnaden mellan länen minskar. Större skillnader för män. Stora skillnader, särskilt för män Stora skillnader, särskilt för män Skillnaderna minskar något över tid Stora skillnader, tycks inte minska över tid Könsskillnader Röd= Det finns märkbara skillnader i Gävleborg Skillnad: Högre dödlighet hos män Stor skillnad Betydligt sämre resultat för män än för kvinnor nationellt och i Gävleborg Stora, dubbelt så vanligt bland män. I Gävleborg nästan tre ggr så vanligt bland män Stora skillnader med högre andel bland män. Inte dessa skillnader i Gävleborg. Skillnad; Högre andel undvikbar slutenvård bland män. Gäller även i Gävleborg, men inte i riktigt lika stor utsträckning Skillnader pga utbildningsnivå Ofärgat innebär att indikatorn inte att bedöma på landstingsnivå Tydlig skillnad. De med kortare utbildning har högre dödlighet Vissa skillnader, men dessa har minskat sett över tid. Skillnad: Är vanligare bland personser med kort utbildningstid Skillnad Högre dödlighet hos de med kort utbildningstid Skillnad Högre andel slutenvård bland befolkning med lägre utbildningsnivå 1 av 3

19 Bilaga1 Indikator Återinskrivningar inom 6 månader efter vård för schizofreni Återinskrivning efter stroke Återinskrivning eller död efter vård vid hjärtsvikt Regelbunden behandling med sömnmedel eller lugnade medel Antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni (ej från Öppna jämförelser) Blodfettssänkande behandling efter hjärtinfarkt Geografisk skillnad Färgsatt utifrån Gävleborgs resultat i öppna jämförelser Ingen märkbar skillnad Stora skillnader Stora skillnader Stora skillnader Skillnader mellan landstingen Skillnader mellan landstingen LG ligger bra på totalen, men det skiljer sig mellan sjukhusen där Bollnäs sjukhus är det sjukhus som uppvisar sämre resultat Könsskillnader Röd= Det finns märkbara skillnader i Gävleborg Ingen märkbar skillnad i riket. I Gävleborg är skillnaden märkbar med högre andel för män. Ingen märkbar skillnad, något större skillnad i Gävleborg med högre andel bland män Skillnader: Högre för män, gäller även för Gävleborg Skillnader: Högre bland kvinnor. Även i Gävleborg Skillnader mellan könen Skillnader pga utbildningsnivå Ofärgat innebär att indikatorn inte att bedöma på landstingsnivå Ingen märkbar skillnad Ingen märkbar skillnad Inga skillnader Skillnad Särskilt tydligt för kvinnor där de med kort utbildning använder betydligt mer lugnande medel Något mer vanligt förekommande bland kvinnor med låg utbildningsnivå Små skillnader Indikator Geografisk Könsskillnader Skillnader pga. 2 av 3

20 Bilaga1 Kombinationspreparat vid astma Penicillin V (smalspektrum antibiotika)vid behandling av barn med luftvägsantibiotika skillnad Färgsatt utifrån Gävleborgs resultat i öppna jämförelser Inga stora skillnader ses mellan landstingen. Många landsting följer inte den nationella rekommendationen Stora skillnader men dessa har minskat något Röd= Det finns märkbara skillnader i Gävleborg I riket är värdet sämre för män, men i landstinget Gävleborg går det inte att finna den skillnaden mellan könen. Ingen märkbar skillnad på nationell nivå, men skillnaderna är större i Gävleborg där pojkar har ett sämre värde. utbildningsnivå Ofärgat innebär att indikatorn inte att bedöma på landstingsnivå En viss tendens till ökade skillnader där de med kortare utbildningstider har sämre värden. Viss skillnad Barn till föräldrar med kortare utbildningsnivå får i något högre grad smalspektrumantibiotika och har därmed ett bättre värde. De indikatorer som inte presenteras i ovanstående tabell är delaktighet, bemötande och information. Dessa indikatorer visar på att det finns mindre variationer mellan landstingen vad det gäller upplevelsen av delaktighet och att det i snitt för riket är relativt likvärdiga uppfattningar hos män och kvinnor. Vi kan dock konstatera att Landstinget Gävleborg sticker ut på ett negativt sätt särskild vad det gäller männens upplevelser. På samma sätt så upplever färre män i Landstinget Gävleborg att de får tillräcklig information om sitt tillstånd. Upplevelsen av bemötandet är generellt något bättre i riket än upplevelsen av delaktighet. Skillnaden mellan könen är dock något större och män känner sig i något högre utsträckning respektfullt bemötta. Resultaten är relativt likvärdiga i olika landsting. 3 av 3

21 Ange datum Ange namn Projektledare Ange namn Uppdragsledare 1 av 1