Nyhetsbrev Sverige NR. 1, VECKA 2, 2006

Transkript

1 Nyhetsbrev Sverige NR. 1, VECKA 2, 2006 I DETTA NUMMER Vattenfall tiger om bud I Storbritannien har ryktet om ett svensk bud på Scottish & Southern Energy satt snurr på aktiemarknaden. Men ryktet omgårdas ännu av frågetecken.» s. 2 Nytt elhandelsbolag? I hemlighet har frågan om ett elhandelsbolag utretts på Sundsvall Energi. Men politikerna bestämmer hur framtiden ska bli för bolaget.» s. 2 Volatilt på marknaden Det första två veckorna i 2006 har präglats av kraftiga prissvängningar i både spot- och terminsmarknaderna. De senaste dagarna har dock marknaden sjunkit på på grund av mildare och våtare väderprognoser.» s. 3 Slutkund: Högre priser Höstens slutkundsmarknad har präglats av höga men stabila priser på fasta avtal, medan tillsvidarepriserna har stigit kontinuerligt. Och i början av året höjde många bolag sina priser mot kund.» s. 3 Hoppas på rysk gas E.ON hoppas mycket på framtida leveranser av rysk naturgas till Sverige.» s. 6.» NAP: Risk för att harmonisering uteblir Många efterlyser en bättre harmonisering mellan EU:s medlemsländers tilldelning av utsläppsrätter. Frågan är bara hur den ska genomföras. Tidspressen är stor även denna gång. EU:s system för utsläppshandel, EU-ETS, behöver justeras. Frågan är bara hur och vad som är möjligt att genomföra. Energiminister Mona Sahlin vill snart se en större harmonisering av tilldelningen av utsläppsrätter (NAP). I ett kortare perspektiv eftersträvar vi en ökad harmonisering mellan medlemsländerna av tillämpningen av direktivets fördelningsregler. Det måste också bli tydligare hur tilldelningen av utsläppsrätter sker, påpekar Sahlin till Montel Powernews. På frågan om vilka faktiska förändringar som vi kan vänta oss för kommande handelsperioder svarar hon emellertid: Kommissionen har i uppgift att analysera utvecklingen och komma med förslag till ändringar till halvårsskiftet. En utvidgning av systemet beträffande fler sektorer och fler växthusgaser kan aktualiseras men kommer att ta tid. Sahlin är inte ensam om att prioritera tilldelningen som en av de mest brådskande punkterna i justeringsprogrammet. Såväl på nationell som på internationell nivå talas det om att den första tilldelningen var något av ett hastverk, gjord på godtycklig grund: Systemet har sina sjukdomar. Vi behöver främst en enhetlighet mellan länderna, NAP:arna har utformats på så olika grund, säger EU-parlamentarikern tillika centerpartisten Lena Ek. Misslyckad plan Omständigheterna är till synes bättre nu jämfört med när fördelningsplanerna skulle utformas första gången; I dag finns en ursprunglig plan att utgå ifrån samt erfarenhet att luta sig emot. Men det minskar inte tidspressen. Fortsättning på sida 2 1

2 Sundsvall Energi satsar på elhandel Efter flera års frånvaro från elhandeln, vill Sundsvall Energi göra ett nytt försök. Det kan bli aktuellt att starta elhandelsbolag, men allt hänger på den politiska viljan. I hemlighet har frågan om ett elhandelsbolag utretts på Sundsvall Energi, åtta år efter att den tidigare elhandelsverksamheten sålts till Sydkraft. Vi vill starta verksamheten igen, men frågan är om det blir ett affärsområde eller ett enskilt elhandelsbolag. Det är nu upp till politikerna att bestämma, säger Anders Jonsson vd Sundsvall Energi, till Montel Powernews. Sundsvall Energi är ett dotterbolag till Stadsbacken som ägs av Sundsvalls kommun. Sundsvall Energi hade tidigare en elhandelsveksamhet, som omreglerades då ett gemensamt handelsbolag bildades med Sydkraft såldes verksamheten helt till Sydkraft, efter ett antagande om att det var det mest ekonomiskt rationella. Vad säger att ni klarar verksamheten bättre i dag? Vi har utrett frågan noggrannt och sett ett antal fördelar, mest ekonomiska, med att ha en egen elhandel. Inte minst ser vi att det faktiskt fungerar för andra lokalt placerade bolag. Hur har förutsättningarna förbättrats sedan dess, tycker du? Elmarknaden har mognat, hittat sina former. Och det blir lättare för lokala elbolag att hitta sin nisch. Därför vågar vi göra ett nytt försök. (AL) Fotnot: Frågan om ett elhandelsbolag ska upp i fullmäktige i vår och start är planerad till augusti. Enligt beräkningar behövs över abonnenter för att bolaget ska gå runt. Vattenfall tiger om bud på Scottish & Southern Energy Ingen har ännu bekräftat ryktet om att Vattenfall ska ha lagt ett bud på brittiska Scottish & Southern Energy. Men Vattenfalls konsoliderinsgplaner utesluter inte Storbritannien. I Storbritannien har ryktet om ett svenskt bud på energibolaget satt snurr på aktiemarknaden: Ska Vattenfall köpa Scottish & Southern Energy? När? För hur mycket? Vattenfall säger emellertid ingenting: Det är en principsak. Jag kan inte kommentera det just nu, säger Martin May till Montel Powernews. Hur ser då Vattenfalls intresse ut för den brittiska marknaden? Det kan jag inte kommentera, säger May. Och Vattenfalls generella syn på Scottish & Southern Energy? Jag kan inte säga någonting om en enskild marknad eller ett enskilt bolag. Vad kan du säga? Att vi håller på att avsluta en konsolideringsfas där vi gör en analys om möjliga marknader i hela Europa. (AL) Fortsättning från sida 1: Den är ett faktum och tyvärr en omständighet som kan hindra medlemsländerna från att lyckas med den tilltänkta harmoniseringen av fördelningsplanerna, säger Olle Björk, expert på klimatfrågor på miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet. Han tillägger: Att harmonisera betyder ju att vi måste prata mer sinsemellan och samarbeta, men alla har vi nationella åtaganden som vi måste hinna klart med. Och det måste göras mer omsorgsfullt och granskande den här gången. Det finns många ofullkomligheter som måste rättas till. Tidigare försök Redan i somras aviserade EU-kommissionen en vilja att harmonisera fördelningsreglerna. En tanke som "bidde en tumme", enligt Olle Björk: Men kommissionens nya riktlinjer ger oss en tydlighet som kommer att underlätta arbetet med NAP:arna. Å andra sidan är den en större period vi har framför oss, med mer pengar inblandat. Det kan komplicera saken. För närvarande arbetar regeringen med en klimatproposition rörande tilldelningen av utsläppsrätter för perioden Riktlinjerna bygger delvis på FlexMex-delegationens betänkande, delvis på Energimyndighetens förslag om att ersätta dagens tilldelningsprincip med ett riktmärkessystem. Hårdare krav Inför nästa handelsperiod inom EU ETS, som sammanfaller med Kyotoprotokollets åtagandeperiod, konstaterar EU Kommissionen att tolv länder, bland annat Danmark, Tyskland och Italien, måste minska sina utsläpp från 2003 med totalt 296,5 miljoner ton för att klara sina åtagande. Dessa länder måste dela ut färre utsläppsrätter nästa period och övriga länder måste minst bibehålla det utsläppstak som gäller Länderna måste också tydligt visa hur utsläppsreduktioner utanför den handlande sektorn ska uppnås. Kommissionen räknar med att totalt sexprocent färre utsläppsrätter bör fördelas för perioden , vilket motsvarar en minskning på cirka 130 miljoner ton koldioxid. (AL) 2

3 MARKNAD 50 Nord Pool systempris 13 december - 12 januari, EUR/MWh 40 Nord Pool terminpris 12 december - 11 januari, EUR/MWh 25 Utsläppsrätter, Nord Pool 12 december - 11 januari, EUA Dec - 06, EUR/ton 40 år 2005/06 år 2004/05 38 YR-07 Q dec 2004/ / dec 28-dec 03-jan 09-jan 2004/ / dec 16-dec 21-dec 28-dec02-jan 06-jan 12-dec 16-dec 22-dec 29-dec 04-jan 10-jan Volatil start på året Svensk kärnkraftsproduktion Produktionskapacitet (MW), vardagar Det första två veckorna i 2006 har präglats av kraftiga prissvängningar i både spot- och terminsmarknaderna. De senaste dagarna har dock marknaden sjunkit på grund av mildare och våtare väderprognoser Marknaden stärkte sig förra veckan på grund av kallare väder, sämre hydrologisk balans och högre priser i Tyskland. Det mest omsatta kontraktet på Nord Pool, Q2-06 steg med runt två euro till 39 EUR/MWh under årets första handelsdag. Priset svängde därefter fram och tillbaka och nådde högstanoteringen på 40,10 EUR/MWh i måndags. Huvudförklaringen till prisuppgången var ett starkt systempris på över 45 EUR/MWh i måndags, men med ett fall på nästan nio euro för tisdagens systempris, sjönk priset på de flesta kontrakt på Nord Pool. Samtidigt har väderprognoserna blivit väsentligt våtare och mildare de senaste dagarna, vilket har pressat hela forwardkurvan ner ytterligare. Idag torsdag handlas kvartalskontrakten för runt 37,50 EUR/MWh. Ostabil spot Systempriset har varit mycket volatilt sedan de danska prisområdena blev fullt ut inkluderade i systemprisberäkningen 1 januari. Pristoppar som 43,49 EUR/MWh i tisdags förra veckan och 45,48 i måndags, visar konsekvenserna av den nya beräkningen när det är knapphet i systemet. Förra veckans systempris blev i genomsnitt 38,12 EUR/MWh och innevarande vecka ser ut att gå till leverans på runt 37,50 EUR/MWh. Med de våta och milda väderutsikterna som råder för ögonblicket tror marknaden inte på någon snar uppgång av spoten. Det är fortsatt stor produktionsvilja bland de norska vattenkraftsproducenterna. Så länge priserna i Tyskland är så mycket högre än de nordiska priserna kommer nettoexporten från Norden att fortsätta. Fyllnadsgraden i de norska vattenkraftsmagasinen är fortfarande bättr än notmsly, men det är betydligt mindre snö än vanlig så här års och den totala resurssituationen sämre än vanligt. Vattenkraftsproducenterna kommer att köra ner magasinen till normala nivåer, som man kommer att nå om ett par-tre veckor. Om det fortfarande är lika stort underskott på snö, så kommer de troligtvis att höja priset, men om de kommande veckorna blir våta, kan priserna hålla sig på samma nivå som nu, kommenterar en aktör. Vecka 1 var magasinsfyllningen 64 procent i Sverige och 70,6 för hela Norden. Kärnkraften går för närvarande med full effekt feb apr år 2006 år 2005 jun aug sep Magasinsfyllnad Norden procent v.1 v.10 v.20 v.30 median år 2005 år 2006 v.40 nov v. 50 Höga tyska priser Höga priser på olja, gas och CO2-kvoter bidrog till att driva upp elpriserna både i Norden och i Tyskland förra veckan. Den tyska elmarknaden nådde nya rekordnivåer, med årskontraktet för 2007 omsatt så högt som 53 EUR/MWh. Det kan jämföras med motsvarande årskontrakt på Nord Pool som handlas för runt 38,50 EUR/MWh. (ST) 3

4 Höjda slutkundspriser i början av det nya året Flera elleverantörer passade på att höja både årsavgifter och tillsvidarepriser vid årsskiftet. Konsumenternas första elräkning 2006 kommer också att präglas av högre elskatt. Höstens slutkundsmarknad präglades av höga men stabila priser på fasta avtal, medan tillsvidarepriserna steg kontinuerligt. Det genomsnittliga ettårspriset bland leverantörerna på Montel Powernews översikt låg på 43,3 öre/kwh i början på december, vilket var endast obetydligt högre än prisnivån i augusti. Vid årsskiftet höjde flera leverantörer sina årsavgifter och ettårspriserna steg något till 43,7 öre/kwh. Dyrast den 2 januari var Borås Elhandel med 48,12 öre/kwh inklusive årsavgift, medan Vallentuna Elverk, som är en av de leverantörer som har haft oförändrade priser ända sedan oktober, låg lägst med 37,7 öre/kwh. Högre priser för avtalslösa kunder Tillsvidarepriserna har stigit kontinuerligt i höst och åtta av leverantörerna på Montel Powernews lista har nu priser på över 50 öre/kwh för kunder utan avtal. Genomsnittet i början på januari var 47,6 öre/kwh, vilket kan jämföras med 45,2 första december och 41,2 i augsti. De tre största leverantörerna, Vattenfall, Fortum och E.ON, ligger jämförelsevis bra an, med Vattenfall som den billigaste leverantören av de tre för avtalslösa kunder. E.ON var en av de få bolag som behöll tillsvidarepriset oförändrat under hela hösten, men vid årsskiftet justerade även E.ON upp sitt normalpris. Billigast är, förutom Jämtkraft vars tillsvidarpris bara är tillgängligt för lokalkunderna, Karlstads Energi och Skellefteå Kraft. Elskatten är från årsskiftet 26,10 öre/kwh och med momsen inräknad betyder det en ökning på nästan 0,9 öre/kwh jämfört med Flera leverantörer höjde även sin certifikatsavgift vid årsskiftet och nu ligger genomsnittet på 2,8 öre/kwh. (LR) Fotnot: Samtliga priser är inklusive årsavgift, beräknad på en årlig förbrukning på kwh/år. Skatt, moms och nätavgifter är inte inkluerat. Sämre produktion än väntat Ringhals fyra reaktorer uppnådde en sammanlagd produktion på 26,2 TWh under 2005 det näst bästa produktionsresultatet någonsin men mindre än förväntat. Planen var att nå 2004 års resultat då produktionen uppgick till 28 TWh. Främsta orsaken till att planen inte höll är det långa stoppet på Ringhals 2 i våras, då ett par plåtar i reaktorinneslutningen byttes ut. Det konstateras i en summering för året som gått. Även i Oskarshamnsverkets reaktorer, som hade det bästa år hittills i 2004, minskade produktionen. Totalt producerade OKG 16,5 TWh, vilket är 1 TWh lägre än året före. Resultatet ska ses i ljuset av OKG:s tekniska problem; framförallt drogs produktionen ned av ett turbinhaveri på O1 och upprepade kortstopp av O3 på grund av bränsleskador. Forsmarks kärnkraftverk, som hade färre tekniska problem, nådde däremot samma produktionsnivåer som året före med en total produktion på 24,9 TWh. Färre bytte leverantör hushåll bytte elleverantör i november, visar ny statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB). Det är 200 färre än i oktober och färre än i november Hushållen som bytte leverantör har en årlig förbrukning på cirka 184 GWh per år, vilket är 16 procent mindre än de som bytte leverantör i november I kategorin andra kunder bytte leverantör i november 2005, motsvarande 152 GWh/år. Det är en kraftig minskning från 2004 då volymerna uppgick till 283 GWh samma månad. Mer rörligt SCB:s statistik visar också att trenden mot fler rörliga prisavtal fortsätter. I november i fjol hade 5,3 procent av kunderna rörligt avtal, jämfört med 3,7 procent ett år tidigare. Fortfarande är dock tillsvidarepris den mest utbredda avtalsformen; 49,7 procent av elkunderna hade tillsvidarepris i november. Mer motgång för Kraftkommission Före detta elleverantören Kraftkommission fick inte gehör hos Hovrätten i sitt försök att stoppa en grupprättegång mot bolaget. Umeå Tingsrätt beslutade i somras att Konsumentombudsmannen ska få föra grupptalan mot Kraftkommission, för att pröva om bolagets före detta elkunder har rätt till ersättning för de merkostnader som uppstod när bolaget plötsligt upphörde som elleverantör i december Vd Per-Olof Östlund meddelar att bolaget kommer att överklaga Hovrättens beslut till Högsta Domstolen. 4

5 OKG:s effekthöjning snart i miljödomstolen Nu är det klart att huvudförhandling för Oskarshamns kärnkraftverks miljöprövning inleds den 8 februari. Miljödomstolen ska besluta om tillstånd för fortsatt drift och om effekthöjning i O3. Prövningen av befintlig verksamhet sker enligt övergångsreglerna till miljöbalken. Bestämmelserna tillämpades första gången för kärnkraftsproduktion i fjol, då Miljödomstolen i Vänersborg behandlade Ringhals ansökan om fortsatt drift och effekthöjning. Då slog domstolen fast att tillstånd inte kunde ges på basis av gällande lagstiftning, och hänvisade därför ärendet till regeringen. Regeringen har sedan dess gett sitt godkännande och Ringhalsärendet är därmed tillbaka på miljödomstolens bord, där detaljvillkoren för driften ska fastställas. Höjd effekt 2008 I samband med miljöprövningen av befintlig verksamhet på Oskarshamnsverket söker OKG även om tillstånd för de effekthöjningar som planeras. För O3:s del handlar det om en höjning av den termiska effekten vilket skulle ge en produktionskapacitet på 1450 MW, jämfört med dagens 1200 MW. Förutsatt att vår styrelse säger ja till investeringarna och att vi får de tillstånd som krävs från Miljödomstolen och regeringen, så räknar vi med att effekten ska kunna höjas 2008, säger Anders Österberg, informationschef på OKG. I OKG:s andra reaktor kommer en uppgradering att innebära ökad elproduktion. Också den termiska effekten förblir oförändrad, men genom högre verkningsgrad väntas produktionskapaciteten att öka med 30 MW. Moderniseringsarbetet inleds i år, och de mest omfattande insatserna ska göras under 2007, 2009 och 2012 års revisioner. (LR) Elmarknaden har problem Konkurrensproblemen på elmarknaden är stora. Det påpekar Konkurrensverket i en ny rapport, och höjer ett varningens finger för samäganden av vatten- och kärnkraftsanläggningar. Än en gång har Konkurrensverket (KKV) gjort felsökningar på elmarknaden. Bland annat slår verket fast att samägandet av vatten- och kärnkraftsanläggningar mellan landets största konkurrerande energikoncerner bör begränsas. Det kan innebära risker för utbyte av känslig information och minskad konkurrens på marknaden, säger Kristian Viidas, projektledare för rapporten. Han tillägger att det kan få följder för prisutvecklingen i både Sverige och på den nordiska marknaden. Dessutom kan samägandet resultera i bristande förtroende för marknadsfunktionen. Hur allvarligt är egentligen problemet? Tillräckligt allvarligt för att vi ska ta upp det igen, påpekar Claes Norgren, generaldirektör på KKV. Just elproduktion har ett högt mått av marknadskoncentration, vilket kan leda till att aktörerna utnyttjar sin marknadsmakt, skriver Konkurrensverket i sin rapport. En lösning på konkurrensproblemen är fler aktörer på marknaden. Frågan är bara hur. Om man ser på energimarknaderna i stort kan naturgasmarknaden vara en öppning att få in nya aktörer. Men då behövs ett utbyggt nät och konkurrens mellan flera leverantörer. (AL) Släpp in industrin Det finns genomförbara alternativ till dagens samägande av kärnkraftsanläggningarna, enligt Konkurrensverket. Släpp in den svenska industrin som delägare, föreslår generaldirektör Claes Norgren. I den svenska kärnkraftens begynnelse var industrin delägare, men köptes sedan ut. Industrin som delägare skulle kunna vara en möjlighet för att förhindra problemen med samägandet inom kärnkraftsoch vattenkraftsindustrin, säger Claes Norgren. Hans kollega Kristian Viidas poängterar dock att Konkurrensverket inte har någon egentlig lösning på problemet. Viidas säger att det snarare rör sig om att ge en indikation på vad som bör göras - och han ger en stafettpinne till staten i egenskap av ägare av Vattenfall: Staten äger som bekant det största elbolaget och kan faktiskt ta inititiativ i den här frågan för att motverka det koncentrerade samägande, säger Viidas. Klartecken för Vattenfall från EU-kommissionen Vattenfall fick en julklapp som stod högt på önskelistan. EU-kommissionen som granskar Dongs och Vattenfalls affärer i Danmark avseende Elsam och Energi E2, har nu godkänt den del av affären som berör Vattenfall. Kommissionen begärde i november kompletterande information från Vattenfall om affären. Efter genomgång av denna information har kommissionen nu givit klartecken för Vattenfalls förvärv av el- och värmetillgångar i Danmark. Vi är inställda på att de övertagna verksamheterna ägs och bedrivs av Vattenfall den 1 maj, kommenterar Mikael Kramer, förvärvsansvarig på Vattenfall. 5

6 Hopp om rysk naturgas till Sverige E.ON hoppas mycket på framtida leveranser av rysk naturgas till Sverige. Ny tillförsel är en förutsättning för att kunna utveckla marknaden här, säger Lennart Fredenberg på E.ON Sverige Gas. Sedan den svenska marknadsöppningen för naturgas har E.ON smitt planer för framtida gasförsörjning. Bolaget har gjort bedömningen att nya tillförselvägar och nya leveranser av naturgas måste utvecklas för att marknaden i Mellansverige ska, efter många års lönlösa försök, komma i gång. För E.ON handlar satsningarna om att dels få koncessionstillstånd för nätutbyggnad i Sverige, dels få till en svensk avgrening från North-European Gas Pipeline (NEGP) som finansieras av Gazprom, E.ON och tyska BASF. Ledningen ska gå från Ryssland till Tyskland via Finska viken. Vi arbetar för att få en avgrening till Sverige från NEGP. Det bästa är att länka den samman med östkusten för att förse marknaden i Mellansverige med naturgas. För Sveriges del kan det handla om en färdig ledning Men hur finansieringen skulle se ut är inte klart, säger Lennart Fredenberg Ansökan om koncession Redan i mars 2004 lämnades koncessionsansökan in till Energimyndigheten för den planerade naturgasutbyggnaden från Segerstad i Gislaveds kommun till Torsvik i Jönköpings kommun. Ärendet bearbetas ännu av Energimyndigheten men beräknas landa på regeringen bord inom kort. I början på nästa år beräknar E.ON vara klar med en koncessionsansökan för utbyggnad av distributionsnät upp till Bergslagen/Gävle. Ska vi få någonsin få en utveckling av naturgasmarknaden i Mellansverige krävs både utbyggnad av nätet och ny tillförsel, till exempel från Ryssland. Och enligt vår bedömning är det troligt att planerna faktiskt går i lås. (AL) Bra produktion gav elexport God produktion av både vattenkraft och kärnkraft innebar att Sverige kunde nettoexportera 7,2 TWh under Det konstaterar Svensk Energi i sitt bokslut av året. Det gångna årets goda vattentillgång innebar att vattenkraften i Sverige nådde en ökning med 21 procent jämfört med år 2004 och hela 36 procent jämfört med det mycket torra året Stängningen av Barsebäck till trots, gav kärnkraften 70 TWh under året hittills. Under ett normalt vattenår klarar dock Norden inte sin elförsörjning utan är beroende av import av el från Ryssland och kontinenten. Vi har goda förutsättningar att klara oss själva och även kunna exportera kraft förutsatt att det går att få tillstånd att bygga konkurrenskraftig produktion i vårt land, kommenterar Bo Källstrand, Svensk Energis vd. Den goda vattenkrafttillgången och den fortsatt höga kärnkraftproduktionen ökade nettoexporten till drygt 7,2 TWh (2,1 TWh i fjol). Norden som helhet nettoexporterade cirka 1 TWh jämfört med en nettoimport om 12 TWh under år 2004, konstaterar Svensk Energi. Gasplanen tynade bort Svensk Naturgas har i tystnad lagt ned sin verksamhet. Det Fortumägda företaget har prioriterats bort och expansionsplanerna i Mellansverige har E.ON i stället tagit över. Webbplatsen finns kvar, liksom texterna om de storslagna planerna om en naturgasutbyggnad i Mellansverige som länge var Svensk Naturgas signum. Sista nyheten lades emellertid ut för snart tre år sedan. Allt det där är inaktuelllt. Svensk Naturgas har ingen verksamhet längre. Det finns varken ett affärsintresse för att bygga infrastruktur, säger Lennart Josefsson på Fortum, tidigare planeringschef på Svensk Naturgas som ägdes till 100 procent av Fortum.. Efterfrågan i väst I dag är det E.ON Sverige som i stället siktar på en infrastruktur i Mellansverige efter att ha gett upp planen på en LNGterminal i Oxelösund. Jämte E.ON är det Nova Naturgas som smider planer för att möjliggöra nya leveranser av naturgas till Sverige. För vår del ligger närmast ett samarbete med norska Gassco för att etablera en naturgasledning från Norge och Sverige, säger Lars Gustavsson, vd på Nova Naturgas. (AL) Sahlin och Enoksen pratar certifikat På måndag ska energiminister Mona Sahlin träffa Norges olje- och energiminister Odd Roger Enoksen för att diskutera det planerade norsk-svenska elcertifikatsystemet. En av huvudfrågorna lär bli småskalig vattenkraft. Den svenska regeringens löfte till miljöpartiet om att exkludera denna produktion från systemet, står i strid med Norges önskemål om att småskalig vattenkraft ska ge rätt till certifikat. 6

7 Mer vattenkraft än ifjol 2005 blev ett mycket bra år för de norska vattenkraftsproducenterna. Flera rapporterar om en produktion långt över det normala samtidigt som marknadspriserna var höga. Statliga Statkraft producerade 39,6 TWh i fjol, vilket är 12,6 TWh mer än under 2004 och 4,6 TWh mer än normalt. Men bolaget var inte ensamt om att öka produktionen i fjol; Både BKK, Lyse Energi och Nord-Trøndelag Elektrisitetsverk ökade kraftigt. Vi producerade runt 4 TWh i fjol, vilket är 30 procent bättre än under ett normalår. Situationen var närmast optimal med mycket snö under vintern, en kontrollerad snösmältning och en regnig höst, säger energidirektör Kenneth Brandsås i Nord- Trøndelag Elektrisitetsverk (NTE). Totalt uppgick den norska vattenkraftsproduktionen till cirka 135 TWh 2005, enligt preliminär statistik från Statnett. Det är den näst högsta årsproduktionen hittills, bara år 2000 har den norska vattenkraften producerat mer el. Då uppgick produktionen till 143 TWh. Speciellt för 2005 var att trots stor produktion, så höll sig priserna höga. Genomsnittligt systempris blev i fjol 272,48 kronor, jämfört med 107,95 under Gastvist ger nytt fokus Gastvisten mellan Ryssland och Ukraina i början på januari, som medförde stopp av importen av rysk gas till Europa, kan medföra ett skifte i den europeiska energipolitiken. Det säger finansministern i EU:s ordförandeland Österrike. Österrikes finansminister Martin Bartenstein sa på en presskonferens i Bryssel förra veckan att han ser ett paradigmskifte i den europeiska energipolitiken. Medan det senaste årtiondet har präglats av diskussioner om avreglering och ökad konkurrens, kommer allt större fokus att sättas på försörjningssäkerheten framöver, sa Bartenstein enligt rapporter i internationella medier. Bartenstein sa också att frågan om energiförsörjning kommer att vara en nyckelfråga när EU-ledarna ska träffas i mars. Östdansk elmarknad under lupp Danska konkurrensmyndigheterna har sagt upp ett avtal med Energi E2 och kommer nu att granska höstens prisbildning på den östdanska elmarknaden. Avtalet ingicks 2003 och går bland annat ut på att E2 garanterar att de inte missbrukar din dominerande ställning. Trots detta har Konkurrencestyrelsen fått ta del av många anklagelser om att bolaget missbrukar sin marknadsmakt för att få ut orimligt högt pris för sin produktion. Under granskningen av den västdanska elmarknaden fann myndigheterna Elsam skyldig i att ha missbrukat sin marknadsmakt under 2003 och Försenade energisamtal i Tyskland UTRIKES Angela Merkels koalitionsregering i Tyskland skjuter upp sina samtal om den framtida energipolitiken. Diskussionerna skulle ha börjat i mars, men kommer nu inte att inledas förrän i april. På agendan står bland annat kärnkraft, förnybar energi och energieffektivisering. Inte minst kärnkraftsfrågan väntas bli problematisk: Medan socialdemokraterna vill hålla den fastställda tidsplanen för avveckling, så har representanter för kristdemokraterna den senaste tiden sagt att man bör förlänga driftstiden för kärnkraften. Montel AS Holbergsgate 1, N-0166 Oslo, Norway, Tel: , Fax: , E- mail: montel@montel.no Utgivet av: Montel AS Redaktör:Linda Runesson Redaktion: AnnaLena Olausson, Siri-Anne Tokle Innehållet i Montel Powernews nyhetsbrev Sverige är upphovsrättsligt skyddat och all kopiering eller vidaredistribution utan utgivarens medgivande är förbjudet enligt lag. montel powernews 7