Aktuell forskning från ProcSIBE

Transkript

1 Aktuell forskning från ProcSIBE 1. Forskningsprogram med Trafikverket övergripande (Per-Erik Eriksson, Erika Hedgren) delstudie 1-2: TE och FE (Johan Larsson, Sofia Lingegård) delstudie 3: Samverkan (Anna Kadefors, Lilly Rosander) Delstudie 4: Sociala krav (Stefan Olander) 2. Funktionskrav (Jan Bröchner) 3. Upphandling av järnvägsunderhållskontrakt (Per-Erik Eriksson, Tina Karrbom-Gustavsson) 4. Impres-projektet, hållbarhetskrav i anläggningsbyggande (Johanna Alkan Olsson, Sofia Lingegård) 5. Organisation och policy för kommunal upphandling (Andreas Öjehag- Pettersson, Tina Karrbom Gustavsson) 6. Sysselsättningskrav i byggupphandling (Daniella Petersen, Pernilla Gluch) 7. Sociala krav i upphandling, enkätstudie (Stefan Olander)

2 1. Särskild FoI-satsning (och projekt) på uppföljning och utvärdering av vår strategi Trafikverket upphandlar för 40 miljarder/år Vad gör vi bra och vad kan vi göra bättre? Hur och vad ska vi mäta och följa upp? Beställar- och upphandlarstrategi (TDOK 2011:196): följa upp, mäta och värdera effektiviteten i processen och produkten Regeringsuppdrag om innovationsupphandling (Rapport 2014:084): Trafikverket behöver initiera och genomföra FoI-projekt som ger ökat empiriskt stöd för vilka affärsformer med mera som fungerar bäst och ger stöd för utveckling Ø Ett antal FoI-projekt för uppföljning och utvärdering av våra hittills genomförda åtgärder för att kunna dra slutsatser om vilka åtgärder vi gjort (affärsformer m.m.) som ger oss mer nytta för pengarna, dvs. ökar innovation och produktivitet

3 Förväntad nytta Förväntade resultat genom planerad och samordnad uppföljning och utvärdering: identifiera mest effektiva styrmedel mot produktivitetsoch innovationsutveckling i anläggningsbranschen ny kunskap och inspel till fortsatt satsning och inriktning av produktivitetsarbetet utveckla modeller och verktyg för fortsatt uppföljning öka den generella kunskapen om vad som driver produktivitet och innovation Samverkan FoI- Projekt FoI-Program

4 FoI-projekt för uppföljning och utvärdering av Beställar- och upphandlarstrategin Målen för beställaruppgiften är att få mer nytta för pengarna genom en ökad produktivitet, innovationsgrad och konkurrens i anläggningsbranschen. BESTÄLLARENS PROJEKTSTYRNING Utvecklingsfrämjande projektledning AFFÄRSFORMER Upphandling av järnvägsunderhåll Uppföljning och utveckling av funktionskrav i totalentreprenader Kvantitativ uppföljning av totalentreprenader Kvalitativ uppföljning av totalentreprenader och funktionsentreprenader Kvalitativ uppföljning av samverkansentreprenader Uppföljning av konsultuppdrag (plan/proj): fast arvode, omvärldsbev. Uppföljning av affärsformer för utländska leverantörer Trafikverkets BIM-införande som förändringsmotor, och effekter av användningen av BIM på innovation och produktivitet INDUSTRIELL PRODUKTION HÅLLBAR PRODUKTION Uppföljning och utvärdering av sociala kontraktskrav LCC, benchmarking och utveckling av affärsformer, kalkylering och utvärdering

5 Rapportering och spridning i Trafikverket och till branschen Trafikverket FoI-projekten är Trafikverksövergripande, men drivs och samordnas av CF Inköp och logistik Handläggare är involverade i utvecklingsarbetet inom resp. område Styrgrupper med representanter från alla berörda verksamhetsområden Årlig resultatrapportering från FoI-satsningen till Byggherrerådet Branschen Referensgrupper med branschrepresentanter Presentation på branschdagar (anläggningsdagar eller leverantörsmarknadsdagar) Artiklar i branschtidskrifter

6 Formasprojektet Offentliga upphandlingsstrategier för hållbar utveckling i infrastruktursektorn Projektledare: Per Erik Eriksson Styrgrupp: Katarina Norén, cil Christer Hagberg, cilu Åsa Markström, cilsy Erika Hedgren, FoI-samordnare IL Anna Kadefors, PL ProcSIBE Projektsponsor TRV: Katarina Norén Projektkoordinator TRV: Erika Hedgren Delstudie 1+2: Kvalitativ uppföljning av Total- och Funktionsentreprenader Delprojektledare: Per Erik Eriksson, LTU Forskare: Johan Larsson, LTU Sofia Lingegård, KTH Doktorand, LTU Handläggare: Lars Malthe & Claes Andersson Sponsor: Åsa Markström Delstudie 3: Kvalitativ uppföljning av Samverkansentreprenader Delprojektledare: Anna Kadefors, KTH Forskare: Tina Karrbom Gustavsson, KTH Per Erik Eriksson, LTU Doktorand, KTH Handläggare: Göran Domås Sponsor: Christer Hagberg Delstudie 4: Utvärdering och uppföljning av sociala kontraktskrav Delprojektledare: Stefan Olander, LTH Forskare: Radlinah Aulin, LTH Doktorand, LTH Handläggare: Roger Rang Sponsor: Christer Hagberg ImPreS: Implementation of Procurement Requirements for Sustainable Collaboration in Infrastructure Projects (Volvo CCC, ProcSIBE)

7 Delstudie 1+2: Kvalitativ uppföljning av total- och funktionsentreprenader Johan Larsson, LTU, Sofia Lingegård, KTH Syfte Studera och utvärdera ett antal genomförda entreprenader för att kartlägga vilka upphandlingsstrategier som använts, erfarenheterna av dem samt vad projekten resulterat i. Mål - Öka kunskapen om upphandlingsstrategiernas påverkan på projektresultat - Öka kunskapen om hur TRVs organisation, bemanning, kompetens, etc. påverkar implementeringen av olika upphandlingsstrategier - Ta fram underlag för uppdatering och vidareutveckling av TRVs riktlinjer för upphandling, val av affärsform samt TRVs organisation

8 Delstudie 1+2: Kvalitativ uppföljning av total- och funktionsentreprenader Status - 5st entreprenader i Sverige är utvalda i nuläget (S1: 2st och S3: 3st) - Kontaktpersoner för projekten är underrättade - Intervjuer pågår (3+5 genomförda) - Rekrytering av doktorand för delstudie 1 pågår Fallstudier med betoning på intervjuer - 6 totalentreprenader (delstudie 1) - 6 funktionsentreprenader (delstudie 2), 3 st i Sverige och 3 st i Nederländerna Teoriområden - Innovationssystem - Systemiska innovationer - Organisatoriskt lärande - Product Service Systems

9 Delstudie 1: Totalentreprenader Projekt Kontraktssumma Byggnation avslutad Information om projektet Väg 822, Kilvo-Gällivare 85 Mkr Produktion pågår, beräknas färdig hösten 2016 Väg 252, Hallstahammar-Surahammar 130 Mkr Produktion pågår, beräknas färdig hösten 2017 Delstudie 2: Funktionsentreprenader Förbättra bärigheten på vägen för tung trafik. (Studie startar under höst 2016) Två entreprenader (väg & bro/anslutningsvägar). (Studie startar under höst 2016) Väg 50 Rude-Askersund 230 Mkr Pågår, färdig 2018 Breddar vägen och förser den med mitträcke för ökad säkerhet och framkomlighet. (Studeras av doktorand) E18 Sträckan Norrtälje-Kapellskär inom Norrtälje kommun Ny Stadsdel Vega ny pendeltågsstation på Nynäsbanan + ny trafikplats 190 Mkr Planerad byggstart mars 2017 Förbättra trafiksäkerhet och framkomlighet genom ombyggnad till 2+1 väg med mitträcke. (Studeras av doktorand) 250 Mkr Pågår, färdig början 2019 Mixat projekt med trafikplats, järnväg och pendelstation. TRV bygger i nära samarbete med Haninge kommun och SL. (Doktorandstudie) Projekt Mälarbanan, Spånga - Barkarby 400 Mkr Två etapper. E1 färdig under 2016, E2 ej påbörjad Projekt Kontraktssumma Byggnation avslutad Information om projektet Projekt i två etapper som involverar järnväg. E1 mellan Barkarby Kallhäll och E2 mellan Tomteboda och Barkarby. (Doktorandstudie, E2) Riksväg 50, Motala Mjölby 1300 Mkr 2013 Ny mötesfri väg (28 km), högbro över Motalaviken, 39 vägbroar samt 8 trafikplatser. Underhållsansvar på 20 år. E4 Sundsvall, Myre-Skönsmon Del av 4800 Mkr 2014 Ny E4 (17 km) med tre trafikplatser och 26 broar. Underhållsansvar på 20 år. Norrortsleden, Täby kyrkby-rosenkälla 715 Mkr 2008 Ny väg (7 km), varav 1,1 km tunnel. Underhållsansvar på 15 år.

10 Delstudie 3: Kvalitativ uppföljning av Samverkansentreprenader Doktorand Lilly Rosander, KTH, handledare Anna Kadefors, Per-Erik Eriksson, Tina Karrbom-Gustavsson Bakgrund: Trafikverket har utvecklat och börjat implementera nya samverkansmodeller (Bas och Nivå Hög) med syftet att uppnå långsiktig produktivitet genom förbättrad samverkan. Här ingår kvalitet, effektivitet och arbetsmiljö i det enskilda projektet, samt långsiktiga mål för innovation och rekrytering Syfte: Öka kunskapen om hur samverkansinriktade upphandlingsstrategier och arbetssätt bör utformas för olika typer av projektförutsättningar. Ge input till att uppdatera och vidareutveckla Trafikverkets kontraktsmodeller, riktlinjer och stödfunktioner för samverkan, särskilt samverkan Nivå Hög. Metod: Doktorandprojekt samt seniorforskning. Litteraturstudier och fallstudier av 3-5 projekt. Det finns mycket forskning om samverkansprojekt. Projektet har särskilt fokus på: Sambandet mellan samverkan och nytänkande/innovation. Hur växer arbetssätt (organisation, rutiner) fram i projekten, vilka skillnader finns mellan projekt och vad beror de på? Hur kan Trafikverket främja och stödja en långsiktig utveckling av förmågan att samverka effektivt i projekt?

11 Delstudie 4: Sociala och miljömässiga ställningstaganden vid upphandling av offentliga infrastrukturprojekt Doktorandprojekt vid LTH, handledare Stefan Olander Hur formuleras krav och inom vilka områden ställs de? Hur utvärderas dessa och hur följs de upp under projektiden? FOI-projekt: Utvärdering och Uppföljning av Sociala Kontraktskrav - Projektets syfte är att utvärdera om TRV:s modell för uppföljning av sociala kontraktskrav fungerar såväl preventivt som avhjälpande och därmed har en positiv påverkan på anläggningsbranschen och de som arbetar där. - Forskningsprojektets övergripande syfte blir då att studera hinder och möjligheter vid implementering av sociala krav i upphandling. - Vilka är framgångsfaktorerna vid implementering av sociala krav vid upphandling av anläggningsprojekt? - I vilka situationer uppkommer behov för åtgärder och hur ska dessa åtgärder hanteras?

12 2. Utveckling av funktionskrav för totalentreprenader TRV-uppdrag Syfte: Ta fram en vetenskaplig & praktiskt användbar definition av funktionskrav samt att utvärdera tillämpade funktionskrav som underlag till vidareutveckling av funktionskrav med de tillhörande verifieringsmetoder som erfordras Deltagare: Jan Bröchner (CHALMERS) och Johan Silfwerbrand (KTH) Metod i tre etapper: - Litteraturstudier (delrapport 30 sept) - Studier av TRV-dokument - Fallstudier av totalentreprenader Preliminär frågelista: - Tillämpningsområden för funktionskrav - Effekter av funktionskrav - Frågor om information som tillhandahållits av beställaren - Kontraktsbestämmelser om bonus och vite - Tolkningsfrågor kring kravuppfyllelse

13 3. Upphandling av järnvägsunderhåll Bjarne Bergquist (LTU), Jens Aldenlöv (LTU), Tina Karrbom Gustavsson (KTH), Peter Söderholm (TRV/LTU), Per Erik Eriksson (LTU), Helena Eriksson (TRV) Syfte: att undersöka vilka förändringar, utmaningar och fördelar som olika sätt att upphandla järnvägsunderhåll medför för ett hållbart järnvägsnät. Mål: att utveckla en modell som kan vägleda vid upphandling av järnvägsunderhåll 1 jan december 2018 S1 Litteraturstudie S2 Arkivstudie av redan upphandlade underhållskontrakt S3 Fallstudie av tre upphandlade underhållskontrakt S4 Internationell jämförelse

14 4. ImPReS: Implementation of Procurement Requirements for Sustainable Collaboration in Infrastructure Projects Medverkande: KTH (Anna Kadefors, Sofia Lingegård), LU (Johanna Alkan Olsson), WSP och Skanska. Samverkan med SGBC (Hållbar Infrastruktur) Finansiering: Construction Climate Challenge (värdföretag är Volvo CE) samt ProcSIBE Bakgrund: Dålig koppling mellan övergripande visioner och krav som faktiskt ställs. Långa processer, olika skeden med olika medverkande, svag uppföljning - krav tappas bort över tid. Frågeställning, syfte: Hur gör man i olika länder för att få ihop processen från vision till krav och verifierad funktion? Vilken roll har certifieringssystem som CEEQUAL och Envision i olika institutionella kontexter? Att ta fram guidelines för att ställa och följa upp krav. Metod: Fallstudier av projekt där man lyckats med att ställa och verifiera hållbarhetskrav. Projekt i Sverige, UK, US och AU. Access och datainsamling i samarbete med WSPs globala nät av kontor.

15 5. Kommunal upphandling policy, organisation och styrning Andreas Öjehag-Pettersson (KU), Tina Karrbom Gustavsson (KTH), Anna Kadefors (Chalmers/KTH), Mikael Granberg (KU) Syfte: Undersökande studie kring kommunal upphandling, bl.a. hur kommunal upphandling organiseras och styrs, samt hur kommunal upphandling används som policyinstrument. Mål: Bättre kunskap om utvecklingen, användningen och effekterna av offentlig upphandling för ett hållbart och innovativt samhällsbyggande /18 Jämförande studie Intervjuer i Göteborg, Karlstad, Stockholm, Malmö och Luleå

16 6. Sysselsättningskrav i byggupphandling Daniella Petersen Doktorand, Teknikens Ekonomi & Organisation, Chalmers Tekniska Högskola daniella.petersen@chalmers.se Handledare: Pernilla Gluch & Anna Kadefors

17 Forskningsfrågor 1. Hur har sysselsättningskrav utvecklats och framställts i svensk byggupphandling? 2. Hur förändras institutionaliserade roller och praktiker inom organisationer som en effekt av sysselsättningskrav? Chalmers 17

18 Teori & metod Institutionell teori / institutional work Professionalisering? Annan förändringsteori? Intervjuer o o o Byggbolag & underleverantörer Privata bostadsbolag Kommuner & kommunala bolag o o Operativa &strategiska roller Fallstudier 8/ Chalmers 18

19 Resultat Lite internationell och nationell forskning på sysselsättningskrav i upphandling Svag teoretisering och konceptualisering i analyser av användingen av sysselsättningskrav Drivkrafter o o Socioekonomiska och företagsekonomiska Rekryteringsbehov Nya roller och organisationer Roller helt dedikerade till social hänsyn: processledare i SH, hållbarhetsansvariga inom SH, utvecklingsledare inom SH Nya bemanningsföretag, nya medlingsföretag Nya praktiker och kompetensbehov Upphandlingsprocessen, handledaruppgifter, utbildningskrav, samverkan mellan olika organisationer (AF, kommunen, Byggarna, bostadsbolagen etc.) Olika modeller och åsikter om bäst approach Skallkrav eller ej, utvärdering eller ej, prioriterade grupper, svenskkunskaper eller ej, geografisk placering, supportfunktion eller ej, anställningsform, överföring av krav till UE eller ej 8/ Chalmers 19

20 7. Enkätstudie- Sociala krav i kommunala bostadsbolag Lina Wedin Hansson, LU/Skanska Faiz Malawi, LU/Skanska Stefan Olander, LTH

21 Frågeställningar Vilka är företagets mål/visioner avseende social hållbarhet? Ställer ni sociala krav i offentliga upphandlingar? Inom vilka områden ställer ni sociala krav? I vilka delar av upphandlingen ställer ni sociala krav? Vid vilket upphandlingsförfarande är det vanligast att ni ställer sociala krav? Vid vilken entreprenadform är det vanligast att ni ställer sociala krav?

22 Områden för sociala krav Sysselsättning Anständiga arbetsvillkor Social integration Tillgänglighet Jämställdehet Likabehandling Etisk handel Socialt ansvarstagande

23 Vision 27 av 66 uttryckte någon vision avseende sociala krav

24 Sociala krav (24 av 66) av bolagen som svarat på enkäten svarade att de ställer sociala krav i offentliga upphandlingar. Övriga svarade att de inte ställde sociala krav i offentliga upphandlingar. Av dessa planerade 17 att införa sociala krav i upphandlingar i den närmsta framtiden.

25 Slutsatser Enkätundersökningen har inte tillräckligt hög svarsfrekvens för att kunna dra kvantitativa slutsatser om sociala hänsyn i allmännyttans bostadsbolag. Däremot visar enkätundersökningen att sociala hänsyn förekommer i de kommunala bostadsbolagen, alla som svarat vet vad det är, även om vissa avgränsar innehållet avsevärt och i synnerhet till att innefatta sysselsättningsvillkor i upphandlingar. Det finns förbättringspotential som när det gäller informationsspridning och utbildning gällande lagen om offentlig upphandling och vad sociala hänsyn är, Samt hur man kan arbeta med dessa hänsyn och hur de kan bidra till att uppnå kommunala och affärsmässiga målsättningar inom kommunala bostadsbolag.