f ACKllGA YÄRlDSRÖRElSEN FVFs TIDSKRIFT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "f ACKllGA YÄRlDSRÖRElSEN FVFs TIDSKRIFT"

Transkript

1 Nr 9 SEPTEMBER 1976 f ACKllGA YÄRlDSRÖRElSEN FVFs TIDSKRIFT Läs i detta nummer: CHILE: Ineffektiv "chockbehandling" o OECD: Berget som födde en mus o SPANIEN: En tid av kamp och hopp o ITALIEN: Ett hot som misslyckades o EUROPA: Torkan...

2 FACK.LIGA VÄRlDSRÖRElSEN Redaktionskommitte Nr 9 September 1976 FVF :s tidskrift Pierre GENSOUS, generailsekreterare för FVF (ordförande) Boris A VERJANOV sekreterare för FVF (viceordförande) Jose VIGO, sekreterare för FVF Mahendra SEN, sekreterare för FVF Ibrahim ZAKARIA sekreterare för FVF Akis PHAN'.rIS sekreterare för FVF Claude BILLAULT generailsekreterare tör Lantarbetarnas IF Zdenek SPICKA, generailsekreterare för Textilarbetarnas IF Daniel RETUREAU, generalsekreterare för FISE Henri FREISBERG generalsekreterare för Gruvarbetarnas IF Debkwnar GANGULI, generalsekreterare för Trans.portarbetarnas IF Ludwik STANKE, chefredaktör Valentin PUCHOV, biträdande chefredaktör Luis INNEHALL v.ar dröjer det kapitjalistiska uppsvinget? ITALIEN: De lllilgas arbetslöshet FVF-ILO: För att arbetet inte slm.11 skada Transnationella bolag: Inför utmaningen krävs det enhet Fackligt nytt 11 UNESCO når myindighetlsåldern TUC: Borgfredein - och vad sedan? TUC och dem. internationena solidariteten SOMALIA: Från s~avem trlill socialism SYDAFRIKA: Världen m åste få vefa Brev från apartlhej.d-lll.nd AUSTRALIEN: Nationell strejk för rätt Vill hälsovård ARABISKA TERRITORIER: Främlingar i eget land Fackligt nytt MEXIKO: Arbetare och bönder på väg mot enhet MOSKVA - en högskola för fackledate från hela världen.. FVF-krönika Framsidan: "Nationa1isera bilindustr.ijn", "Rädd:a a rbetsplatserna", "35 timmars vtecka". Många av de brittiska a rbetjarnas krav har inte tillfredsställts. V11rför? Läs Gerry Pococks artikel om den britti:ska borgfreden i detta numme r. Baksidan: "Hur ser rättvisan ut i Västtyskland". Yrkesförbudet är en skiamfläck för etjt land där ledarna ka.uar sig "soctala" och "demok11attskia". Ansvarig utgivare: VEIKKO PORKKALA FACKLIGA VÄRLDSRöRELSEN, organ för Fackliga Världsfederationen. Den svenska upplagams redaktion: Fackliga Världsrörelsen, Fredriksgatan 28 B Helsingfors 12, Finland. Tel Postgiro Prenmnerationspris: Helår 15,- kr, halvår 8,- kr. Lösnwnmerpri8 2,- kr. Kirjapaino Sanan Tie, Tampere

3 LEDARE COLOMBO Utvecklingsländernas betalningsunderskott har vuxit från 12,2 miljardes dollars år 1973 till 33,4 miljarder år 1974 och över 40 miljarder år Det kommer att nå upp till 112 miljarder år Utvecklingsländernas utlandsskulder som var över 100 miljarder dollars år 1973 kommer att ha fördubblats i slutet av detta år. Det aktuella spannmålsunderskottet på 20 miljoner ton/år kommer att vara 100 miljoner år De alliansfria staternas femte toppkonferensens den augusti i Colombo, Sri Lankas huvudstad, antog en rad deklarationer som rör vår tids mest brännande världspröblem. Den fackliga världsrörelsen och särskilt FVF har med stor uppmärksamhet följt konferensens arbete i förvissningen om att det kommer att innebära ett bidrag till en lösning av de svåra problem som särskilt utvecklingsländerna och de beroende länderna står inför. Vi kan här som bakgrund påminna bara om att 67 % av befolkningen i tredje världen lider av undernäring och att nästan hälften av befolkningen är arbetslös. Utvecklingsländerna som utgör 3/4 av världsbefolkningen står för bara 7 % av världens industriproduktion. Den skamlösa ojämlikheten i handelsvillkoren som uppstått genom att de multinationella bolagen billigt köper råvaror och dyrt säljer industrivaror gör det omöjligt att få igång en effektiv utveckling. Det är denna skamlösa och orättvisa situation som är orsaken till folkens kamp för en nyt internationell ekonomisk ordning. Denna kamp stöds konsekvent och effektivt av FVF. Vi ger vår fulla uppskattning åt de deklarationer som antogs i Colombo och konstaterar att de motsvarar arbetarnas strävanden i hela världen liksom också folkens kamp för frihet. Denna uppskattning gäller särskilt den centrala s.k. Colombodeklarationen som har en politisk och en ekonomisk del Den politiska delen av deklarationen understryker till en _början att "den alliansfria politiken sedan 20 år utövar ett växande inflytande över den internationella situationens utveckling''. Den nämner "avspänningsframstegen mellan stormakterna" som en viktig förutsättning för en fredlig ekonomisk och social utvekling av världen. Deklarationen omnämner positivt även Helsingforsdeklarationen om säkerhet och samarbete i Europa och uttrycker en önskan om att den skall " leda till ytterligare minskning av den internationella spänningen och till nya framsteg på vägen till en avrustning under effektiv internationella kontroll". Deklarationen understryker att "den internationella avspänningen förblir begränsad till sin betydelse och sin geografiska vidd om det fortsätter att finnas spänningar och konflikter i andra regioner och om aggressioner, utländsk ockupation, interventioner och inblandningar, rasdriskriminering, sionism och apartheid, ekonomisk utsugning inte upphör i alla delar av världen". Deklarationen uttalar sig för en radikal lösning på alla dessa problem. Den understryker särskilt "nödvändigheten att skyndsamt vidta effektiva åtgörder för att få till stånd en världsnedrustningskonferens senast år 1978 samt en extra generalförsamling inom FN för en behandling av dessa frågor". Ifråga om de rasistiska minoritetsregimerna i södra Afrika kräver konferensen ett totalt eliminerande av apartheid och rasdiskrimineringen. I detta sammanhang fördöms den franska regeringens beslut att sälja två kärnreaktorer till Sydafrika, liksom också alla andra leveranser av militär materiel till denna regim. Detta gäller särskilt Frankrikes leveranser av ubåtar och Israel av luftvärnsrobotar. FN :s säkerhetsråd uppmanas att införa ett obligatoriskt förbud mot leveranser av vap_en till Sydafrika. Toppmötet gav också uttryck för sin tillfredsställelse över de segrar som folken vunnit i Vietnam, Kambodja och Laos samt underströk i sin deklaration att dessa innebär "ett värdefullt didrag till folkens kamp i de alliansfria och i andra progressiva och fredsälskande länderna". Den politiska delen av Colombo-deklarationen ger sålunda ett avsevärt stöd åt de progressiva krafterna i liela världen i deras ansträngningar för rättvisa och fredliga lösningar på vår tids problem. Detta stöd är desto viktigare som utvecklingsländerna - mellan den första alliansfria konferensen i Belgrad år 1961 och årets konferens i Colombo - har erövrat en central plats på världsscenen som kräver deras insats för en lösning på de aktuella världsproblem I den ekonomiska delen av deklarationen granskas den kris som fortsätter att råda i de kapitalistiska länderna. Särskilt understryks de negativa konsekvenserna som krisen har för arbetarba och den ekonomiska utvecklingen i utvecklingsländerna. I denna anda hälsade konferensen den deklaration och det handlingsprogram om upprättandet av en nyt ekonomisk internationell världsordning som antogs av FN:s 6 extra generalförsamling samt de dokument som antogs av den sjunde generalförsamlingen ifråga om en utveckling av det internationella ekonomiska samarbetet. Konferensen deklararerade att "en lösning på utvecklingsländernas ekonomiska problem kan ske endast genom upprättandet av en ny ekonomisk ordning som är universell och rättvis". Vidare understryks att särskilt utvecklingsländerna bör stärka sitt samarbete för att nå fram till en kollektiv autonomi. För att kunna göra detta bör man koncentrera aktionerna på fem punkter: - en grundläggande omstrukturering av den nationella produktionen på basen av en ny internationell arbetsfördelning, - en radikal revidering av de rådande valutabestämmelserna, - en tillräcklig överföring av resurser, - åtgärder för att lätta på de statsskulder som uppstår genom faktorer som de fattigaste länderna inte kan kontrollera, - slutligen en ökning av livsmedels- och råvaruproduktionen i utvecklingsländerna genom en styrning av investeringarna och en teknologi.sk utveckling. Konferensen beklagade i detta sammanhang att ett tillämpande av FN :s resolutioner i dessa frågor fortfarande stöter mot vissa utvecklade länders hårda mostånd och krav på lösning som upprätthåller ojämlikhet, beroende och utsugning Inför de alliansfria staternas femte konferens publicerade FVF en deklaration riktad till deltagarna med en önskan om att konferensen skulle ge ett positivt bidrag till en skyndsam lösning på problemen i samband med världsfreden samt det demokratiska och sociala framåtskridandet. Som vi har sett har dessa förhoppningar inte kommit på skam. Samtidigt lade FVF fram vissa synpunkter på det ekonomiska och politiska världsläget, särskilt i tredje världen. Vi kan med tillfredsställelse konstatera att de alliansfria ländernas politik i sina grundlinjer - sådana som de framträder i dokumenten från Colombo - sammanfaller med dem som defi, nierats av FVF. Också målen är gemensamma - en befrielse av folken och en utveckling i frihet. - Mot den bakgrunden kan man med nya skäl hoppas att åsiktsgemenskapen även tar sig uttryck i konkreta aktioner mot de krafter som vill upprätthålla den rådande orättvisa världsordningen. 1

4 CHIL SOLIDARITE Ineffektiv ''chockbehandling" Det chilenska folkets öde, återspeglat i en artikel i DDR Chile upplever idag en allvarlig kris som genom sin långvarighet och effekt på många olika områden håller på att framkalla krisartade följder för landets ekonomi. Krisen är en följd av att fascismen till makten återfört det utländska monopolkapitalet, finansoligarkin och storgodsägarna. Steg för steg har det gamla samhället återupprättats och det är inte någon tillfällighet att juntans teknorater allmänt kallas "chicago boys". År 1975 minskade den interna bruttoproduktionen (IBP)lmed 14, 7 % jämfört med år Minskningen per capita var 16,2 %. Arbetarnas realinkomster sjönk ännu kraftigare. Under folkfrontsregeringens tid utgjorde arbetarnas andel av nationalinkomstenl 59 %. Enligt juntans språkrör El Mercurio Guli 1976) utgjorde andelen då 40 %. En skrivelse från de tio största fackorganisationerna i landet till juntan i maj visade att över hälften av arbetarna förtjänade bara 431 pesos i månader, frånsett barnbidragen, vilket är hälften av vad som 1) IBP = bruttonationalprod uktionen (BN P) minus exporten av kapital. 2) Nationalinkomsten delas i tre andelar - arbetarnas (dvs. löntagarnas). kapita lägarnas och pensionärernas. ansågs vara nödvändigt för att ~ sörja en medelstor familj. KRAFfIGA PRISSTEGRINGAR För att bättre kunna bedön minskningen i arbetarnas köpkri bör man jämföra den nominel löneökningen sedan september 19' med prisstegringarna under sar ma period. Om t.ex. den nominel lönen för den lägsta kategorin 1 tjänstemän har fördubblats fram t maj 1976 har däremot: - brödet blivit 345 gånger dyrar1 - riset 412 " - sockret 516 " " - oljan 338 " " - resorna 250 " " " Juntan försvarar sig med att Iåi löntagarna har fått större lönelyft ä genomsnittet. Verkligheten är doc en annan. Det är alltid arbetarn och de lägre tjänstemännen sor betalar för att "utländska investe ringar" skall dras till landet och ge överstora vinster. KRAFfIG ARBETSLÖSHET Den katastrofala situationen i ar betslivet beror till stor del också pl den enorma massan av arbetslösa. Universitetet i Santiago har beräk nat att det i Storsantiago råder en arbetslöshetsprocent på 18. Härtill kan man ännu foga 3 % som an ställts i kommunala arbeten på en lön som ligger under minimilönen och utan socialskydd. I landets övriga regioner är situationen ännu värre. T.ex. i Arica var, enligt offi ciell statistik, 25 % av arbetarna ar betslösa i december

5 I EN "CHOCKBEHANDLING" SOM FJ KRÄVER KOMMENTARER Den ekonomiska tillbakagången i olika industribranscher visar klart hur allvarligt problemet är. T.ex. minskade byggnadsverksamheten med 40 % år 1975 och samma tendens håller i sig i år. Byggnadsmaterialindustrin har minskat produktionen med hälften jämfört med Senaste år minskade den totala industriproduktionen med 23,5 % jämfört med Under detta års fyra första månader minskade bilproduktionen med 25 % jämfört med 1974 då den redan var under 70 % av föregåend års. Samma sak gäller den elektroniska industrin (-50 %), den kemiska industrin (-21 %), textilindustrin (- 37%). Allt detta är följder av militärjuntans och dess rådgivares ekonomiska politik som följer den s.k. chicago-skolan om en "chockbehandling" med främsta syfte att bromsa inflationen genom att minska de offentliga utgifterna. I själva verket har denna politik bara ruinerat många små och medelstora infusri- och handelsföretag. T.ex. i Arica var det i mitten av detta år bara 18 % av företagen som höll sig uppe. Krisen tar sig förstås även uttryck i friställingar och omfattande "kollektiva semestrar". T.ex. har kolutvinningen minskat med 31 % och salpeterproduktionen med 19 % under de fyra första månaderna i år. Den officiella förklarningen, som El Mercurio gör sig till tolk för, går ut på att de "mindre länsamma utvinningsenheterna bör stängas. Det betyder alltså arbetslöshet för nya kontingenter av arbetare och en ytterligare minskning av landets produktionskapacitet. Inom jordbruket är situationen inte mycket bättre. Genom juntans upphävande av jordreformen har 24,5 % av den bevattnade jorden som åren delades ut inom ramen för jordreformen igen getts åter till de gamla ägarna. I många fall har bönder som fått en jordlott blivit tvungna att sälja den för att deras statsbidrag upphört. Inte nöjda med detta vill storgodsägarna och de kapitalister som vill investera i jordbruket kasta omkull hela jordreformen för att få till stånd jordägoförhållanden som tjänar deras intressen. Detta i sin tur skulle medföra en ny invandring av arbetskraft till städerna. DIKTATURENS "EKONOMISKA POLITIK" Vi ska ge några exempel på regeringens "sparsamhet" på andra områden. Budgeten för år 1976 anslår 2,8 miljarder pesos för armen mot 1,1 miljard för hälsovården, bostadsproduktionen, de offentliga arbetena och jordbruket. Försvarsministeriet förfogar över en dollarfond som är 70 gånger större än Undervisningsministeriets. Även om det inte längre finns något parlament finns det ett budgetanslag under detta namn på 8,1 miljard pesos som i själva verket går till regimens ökända hemliga polis, DINA. De chilenska truppernas upprustning sker inte bara genom "biståndet" från Pentagon utan även, givetvis, på folkets bekostnad. Det är därför inte ägnat att förvåna att den politik med "fria" priser och "minskade offentliga utgifter" som regeringen för inte har bromsat inftationen som under det första halvåret i år steg till 90 % MED ÖPPNA ÖGON Denna politik står i skarp konflikt inte bara med de arbetande massornas utan även stora delar av det nationella borgerskapets intressen - inte heller det har ju längre rätt att uttrycka sig genom fritt valda politiska partier. Men grunderna för terrorystemet skakar. De allvarliga följderna av "chockbehandligen" som gett det utländska monopolkapitalet möjlighet att lägga händerna på landets materiella och mänskliga tillgångar har öppnat ögonen på allt flera. Det är allt flera som fördömer juntans brott och godtyckliga politik. Idag kan de svekfulla generalerna i Santiago känna sig allvarligt hotade av den ökande och allt bredare protesten. ÄVEN FACKET HÖJER HUVUDET... Tiotals fackorganisationer bedriver en ständig kamp, med legala och illegala medel. Militärjuntan har inte lyckats upprätta en foglig fackorganisation som skulle neutralisera fackcentralen CUT:s underjordiska verksamhet och allra minst förinta dess basorganisationer. Planerna på en ny arbetslag som syftar till att eliminera den gamla fackliga strukturen har misslyckats. Regimen har inte med våld lyckats bryta arbetarnas motstånd, av fruktan att framkalla en ny våg av protester inom den internationella fackrörelsen och den demokratiska och progressiva opinionen i hela världen. Även juntans planer på att skrota ned hela socialskyddet står inför samma öde. Uppmuntrad av dessa framgångar har fackorganisationerna och arbetarna allt öppnare fört fram sina krav. Tio fackorganisationer 3

6 CHILI SOLIDARITE som representerar över medlemmar har lagt fram en rad ekonomiska och sociala krav, bl.a. avskaffandet av dekret 198 som förbjuder fackliga val, strejker, kollektivförhandlingar och den gamla fackcentralen CUT. Detta dokument visar att juntas åtgärder inte kan ge en lösning på relationerna mellan arbetare och arbetsgivare, utan tvärtom bara försvårar dem, att de även. försvårar arbetarnas ekonomiska och sociala situation och leder till omfattande arbetskonflikter. DE STÅR lnte ENSAMMA Arbetarna i Chile är inte ensamma om att kräva ett slut på fascistdiktaturen. Allt bredare sektorer av industrin, handeln och jordbruket vänder ryggen åt diktaturen och kräver demokratiska rättigheter. Samtidigt stöds dessa krav av en stor del av världsopinionen som chockeras av de ständiga brotten mot de mänskliga rättigheterna i Chile. Ett återupprättande av dessa rättigheter i Chile kan inte ske under de förhållanden som den fascistiska juntan skapat. Det krävs grundläggande förändringar, djupare än de som landets ekonomiska och sociala utveckling idag är en illustration för. P.Rubio Kampe' måste ännu vinna! Den fascistiska militärkuppen i Chile och juntans herravälde upprör ständigt den demokratiska och progressiva opinionen i hela världen och särskilt arbetarklassen. Protesterna har blivit så starka att de överraskar t.o.m. kuppmakarna själva. Inte bara den internationella arbetar- och fackrörelsen och världsopinionen har fördömt en regim som fängslar, mördar och förvandlar ett helt land till ett koncentrationsläger för alla dem som måste leva av sitt arbete. Även många socialistiska och kapitalistiska stater har brutit sina diplomatiska relationer med juntan och därmed utsatt den för en internationell isolering som allvarligt bekymrar härskarna i Santiago och representanterna för den nationella oligarkin och de multinationella bolagen. Men tre år har redan gått. Även om de internationella solidaritetsaktionerna, pressen från världsopi. nionen, fördömanden från interna. tionella organisationer som FN, ILO, UNESCO, och särskilt den internationella fackrörelsens sfödaktioner har lett till avsevärda framgångar och befriat från Pinochet fängelser hundratals chilenska pat rioter och demokrater, genom at upprätthålla juntans internationell isolering och förhindra många för sök att återupprätta handelsför bindelserna. Trots det måste erkän nas att kampen mot terror och för tryck i Chile ännu återstår att vinna Ledarna för folkfronten, sådarn som Luis Corvalan, Exequiel Ponce Fernando Flores, Erich Schnake Victor Diaz, Bautista von Schwoven Jorge Montes och fackledarna Ma rio Navarro, Manuel Dinamarca Jaime Donatto och många andr1 patrioter som det chilenska folke älskar och respekterar - alla är d1 ännu i fängelse. Att få dem frigivrn vore en stor seger för motstånde och den internationella solidaritete1 över den fascistiska juntan. Det är dags att intensifiera soli daritetsaktionerna och stöda de1 svåra men sega kamp som arbetarm och folket i Chile för, ty det ut ländska kapitalet, de multinatio nella bolagen och imperialisme1 upphör inte med sitt bistånd till der. chilenska diktaturen i form ai DE LATINAMERIKANSKA UNIVERSITETEN MOT JUNTAN Det andra mötet för de latinamerikanska universiteten (EULA Il) samlade representanter för 40 universitet i 15 latinamerikanska länder. Det anklagade den chilenska juntan, dess ljusskygga metoder och dess brott mot kulturen. Mötets resolutioner kräver en rad specifika solidaritetsaktioner till förmån för Chile och alla andra länder som fallit offer för fascismen. 4

7 krediter, vapen och politiskt stöd. De solidaritetsaktioner som äger rum runt om i världen och som vi kan redogöra för bara ofullständigt visar klart att det finns oerhörda möjligheter att intensifiera bojkotten mot juntan, att förhindra nya krediter, att motsätta sig ett uppskov av juntans skulder, att öka regimens internationella isolering - allt i syfte att återupprätta de demokratiska och fackliga samt de grundläggande mänskliga rättigheterna i Chile. SOLIDARITET! Förutom en moralisk och materiell solidaritet från alla håll kämpar fackrörelsen för: - att isolera juntan i hela världen genom en bojkott av lufttransporterna från och till Chile genom vilka juntan försöker lätta på den nationella ekonomins svårigheter, - att förhindra alla vapenleveranser till Santiago, - att förhindra ett återupptagande av de ekonomiska relationerna med juntan och särskilt en förlängning av betalningstiden för Chiles skulder, - att uppnå frigivning för alla fångar. HUR HAR BOJKOTTEN LYCKATS? Den transportbojkott som beslöts av de internationella transportarbetarorganisationerna efter statskuppen har tillämpats i många länder av hamnarbetare. Detta är fallet i Sverige i många hamnar, i USA längs västkusten och särskilt San Francisco, i Storbritannien i många hamnar, i Australien, Italien och i Japan. På de australiska flyfälten vägras det chilenska flygbolaget LAN landsningstillstånd. Bojkotten mot varor från Chile gäller särskilt koppar och salpeter. I Sverige har hamnarbetarna stoppat importen av frukt från Chile genom att vägra lossa fartygen. I Italien har arbetarna i företagen Grundig, Kofler, Fiat och Alfa-Sud beslutat vägra arbeta med chilensk koppar som material. Arbetarna vid Pirelli har krävt att företaget importerar sin koppar från något annat land än Chile. V APENLEVERANSERNA BÖR OCKSÅ STOPPAS Detta är det främsta kravet som deltagarna vid solidaritetskoferensen i San Francisco i slutet av senaste år förde fram till den amerikanska regeringen. I Storbritannien har ledningen för fackcentralen TUC meddelat regeringen att "ingen militärutrustning, särskilt flygplan och fartygsmotorer, får levereras till Chile innan demokratin återupprättats". Den skotska kommitten till Chiles försvar som krävt att regeringen stoppar leveransen av u-båtar till Chile har avslöjat att brittiska regeringen planerade att sälja delar av u-båter till den chilenska krigsmarinen via en agent. Arbetarna vid varvet ifråga lade genast beslag på delarna och krävde att Transportarbetarförbundet skulle utsträcka bojkotten till alla marinbaser i landet. Dessa initiativ har varit mycket fruktbara ty labourregeringen har uppskjutit leveransen av u-båtarna åtminstone ända tills juntan betalat sina skulder på 14 miljoner dollars. Leveransen av den första u-båten väckte stor förtrytelse bland den brittiska allmänheten och särskilt fackorganisationerna. Howell John, en av ledarna i Mekanikerförbundet, förklarade att det var det samma som att "sälja gaskamrar till nazityskland". I Italien har arbetarna vid Fiat och Alfa-Sud krävt att dessa multinationella företag inte upprättar någon rustningsindustri i Chile via sitt dotterbolag Fiat-Concorde i Argentina. AFRIKA OCH CHILE OUSA, den fackliga enhetsorganisationen för arbetarna i Afrika, är en av de organisationer som grundade Internationella fackliga kommitten för solidaritet med arbetarna och folket i Chile. Detta var naturligt av en organisation som säger sig "stöda folken som kämpar för sin självständighet och varje annan kamp mot utsugning och dominans". På samma sätt som apratheid för OUSA inte är ett problem som angår bara afrikaner är även Chile en utmaning till alla mänskors samvete och solidaritet. För OUSA är det chilenska folkets kamp en del av alla förtryckta folks kamp för "suveränitet, kontroll över de egna naturresurserna och struktuella förändringar som tryggar ett lands utveckling". Därför har OUSA:s kongress i Tripoli försäkrat det chilenska folket om sin "fulla solidaritet i dess modiga kamp mot Pinochets blodiga junta och för ett nytt samhälle i Chile, för Chiles självständighet mot de imperialistiska amerikanska aggressionerna". Vid den Internationella fackliga solidaritetskommittens möte i maj informerade OUSA:s representant om sin organisations ansträngningar framförallt ifråga om informationen om Chile. Både OUSA:s och medlemsorganisationernas press återger en mängd viktiga nyheter om Chile. Även de internationella fackorganisationernas beslut att isolera juntan har väckt genklang i Afrika. T.ex. vid ett regionalt fackligt möte i Alger beslöt de afrikanska hamnarbetarna att bojkotta juntans fartyg. Deras beslut trädde i kraft den 1 maj. 5

8 JUNTAN ISOLERAD I DE INTERNATIONELLA ORGANEN En FN-kommission har utrett de internationella organens inställning till juntan och kommit till att man praktiskt taget kan tala om en "bojkott" inom FN. ILO Arbetarrepresentanterna vid den 61 arbetskonferensen vägrade att erkänna närvaron av juntans "officiella" fackliga representanter och beslöt i stället att en delegation från den förbjudna fackcentralen CUT skulle delta. ILO:s administrativa råd har tagit ställning till en rapport av kommitten för facklig frihet i Chile och riktat den chilenska regeringens uppmärksamhet vid den fara för friheten som består i att fackledare hålls fängslade utan åtal och d.om samt uppmanat regeringen att följa kommittens rekommendation att frige fackledarna eller döma dem enligt en procedur som ger garantier för försvar och opartisk dom. Administrativa rådet har på uppmaning av arbetarrepresentanterna föreslagit att alla relationer mellan ILO och Chile revideras. Största delen av medlemmarna, bland dem FVF:s medlemsorganisationer, har uttalat sig för effektivare åtgärder av ILO mot den fascistiska chilenska regimens antifackliga förtryckspolitik. UNESCO Som en följd av enhälliga protester har UNESCO beslutat avlysa den kurs för personalskolning som dess byrå i Santiago skulle ha hållit i slutet av april. Bl.a. internationella lärarförbundet FISE har uppmanat alla sina medlemmar i hela världen att stärka bojkotten mot den chilenska juntan inom undervisning och kulturarbete INTERNATIONELL SOLIDARITETSKAMPANJ Senaste jul kom solidariteten till uttryck genom leveransen av 162 ton varor - kläder, skor, unde~ ningsmaterial, läkemedel, osv. som delades ut till chilenska fan jer, framförallt sådana som dr, hats av förtrycket. Många län deltog i detta initiativ: Alger Finland, Ungern, Tyska demo~ tiska republiken, Tyska förbun republiken, Rumänien, Sveri Schweiz, Tjeckoslovakien, Sov. unionen, Jugoslavien, Österri Danmark, USA, Australien. Fa organisationerna och särskilt FV medlemsorganisationer gar initi1 vet sitt aktiva stöd. I Japan har fackorganisatione1 organiserat en omfattande solid1 tetsinsamling i ~ilken arbetai bidrar med en viss procent av lön. I de socialistiska länderna I upprättats speciella solidaritetsf1 der till vilka arbetarna bidrar dir1 och genom lönen för specie frivilliga extra arbetsdagar för Ch Alla dessa aktioner är ett väri fullt och effektivt bidrag till rö1 sen för solidaritet med och st för det chilenska folkets kamp n fascistdiktaturen. forts. fr. sida 32 analfabetismen framförallt genom att få till stånd nationella alfabetiseringsprogram. Låt oss tillsammans och enigt arbeta för en likvidering av analfabetismen en gång för alla. MOT DEN FASCISTISKA TERRORN I URUGUAY Legoknektarna i den fascistiska diktaturens tjänst i Uruguay har nyligen mördat Hugo Mendez, ledare för textilarbetarnas förbund och medlem av fackcentralen CNT:s sekretariat. FVF fördömer karftigt den uruguayanska diktaturen som inte kommer att kunna hålla stånd mot arbetarklassens och folkets tilltagande motstånd, trots att den hela tiden intensifierar sitt förtryck. Över fackliga och politiska fångar hålls i fängelser och kaserner där de utsätts för den grymmaste tortyr. Inför denna situation uppmanar FVF arbetrarna och fackorganisationerna i alla länder liksom även den med arbetarna och folket i Uruguay, att energiskt fördöma den uruguayanska diktaturens brott, att kräva frihet för fångarna och att krära den argentinska regeringen på garantier för de politiska landsflyktiga som tvingats slå sig ned i dess land. MOT DE TURKISKA SPECIALDOMSTOLARNA Den tuskiska regeringen har lagt fram ett n förslag till lag om domstolar för statens säkerh domstolar som redan en gång avvisats av land författningsdomstol för ett år sedan. Ifall försla, godkänns hotas de progressiva krafterna i landet' likvidering genom lagens extremt reaktionära åtg der. Inför denna situation kräver FVF att den turkil regeringen omedelbart avstår från sitt lagförs! ifråga, vilket är ett flagrant brott mot internatione konventioner och rekommendationer liksom även rr de mänskliga rättigheterna samt mot landets fi fattning. På 160 miljoner medlemmars vägnar ger F\ uttryck för sin full solidaritet med de turkis arbetarna samt deras framstegsvänliga fackcenb DISK och dess medlemsorganisationer

9 FACKLIG DIALOG. "Accra-andan" På inbjudan av Organisationen för facklig enhet i Afrika besökte en delegation under ledning av generalsekreterare Pierre Gensous OUSA:s sekretariat i Accra, Ghana. De två organisationerna var överens om nyttan av besöket. OUSA:s kongress i Tripolis för en tid sedan uttalade också en strävan till närmare relationer till de internationella fackorganisationerna på basen av ömsesidig respekt och icke-inblandning. För FVF ägde besöket rum inom ramen för den öppenhetspolitik som åttonde fackliga världskongressen beslöt om i syfte att få till stånd ett brett samarbete med afla nationella, regionala och internationella fackorganisationer i världen på basen av gemensamma initiativ i alla arbetares intresse. - Detta första officiella möte som OUSA hade med en internationell fackorganisation var av stor betydelse därför att dess karaktär inte var formell. Det var ett arbetsmöte som lade i dagen många gemensamma synpunkter och ståndpunkter i en lång rad problem och som ledde till ett avtal om ett konkretare samarbete mellan de två organisationerna VI GER ALLT V ART STÖD ÅT FOLKENS KAMP Naturligt var att de två organisationerna uttryckte s"in glädje över "framgångarna på vägen till självbestämmande, kolonialismens nederlag och imperialismens försvagande i hela världen som en följd av de patriotiska krafternas kamp". Stödet till de folk som kämpar för sin självständighet och mot imperialismen är i själva verket en principsak för FVF och OUSA. I detta hänseende är samarbetet mellan den afrikanska fackrörelsen och FVF inte något nytt. Vi kan påminna om att Panafrikanska fackunionen (USPA) år 1969 i Conakry, Guinea, ordnade en afroeuropeisk facklig konferens och om att de afrikanska fackliga strävandena i förening med FVF fick till stånd den första internationella konferensen mot apartheid år 1973 i Geneve. Men massakern i Soweto för en tid sedan, de vita rasistiska minoritetsregimernas brott i Namibia och Zimbabwe, den sydafrikanska aggressionen mot Angola, Rhodesias upprepade attacker mot den unga republiken Mozambique - allt detta kräver skyndsam handling för att utrota apartheid och rasismen, denna giftsvulst som hotar freden i Afrika och i hela världen. De två organisationerna var överens om att "utveckla ett maximalt samarbete mot rasismen och apartheid i alla tänkbara former samt att gemensamt stärva till en ny internationell facklig konferens mot apartheid". De önskade även att det. som resultat av den planerade konferensen skulle tillsättas "en permanent facklig kommitte mot apartheid", därför att det krävs en fortlöpande enhet mellan arbetarna och fackorganisationerna i syfte att bedriva påtryckning för att Förenta Nationernas beslut äntligen skall tillämpas och för att de kapitalistiska länderna skall gå med i bojkotten mot Sydafrika. Deklarationer och solidaritetsaktioner förslår inte längre i samband med så allvarliga händelser som i Soweto. De två organisationernas löfte att "oförbehållsamt stöda alla folk som kämpar" gäller inte bara södra Afrika utan också folken i Palestina, Chile etc. Om avtalet mellan OUSA och FVF hade begränsat sig till den i sig naturliga och principiellt självklara frågan om solidaritet hade det svikit den plikt som delas av alla fackorganisationer, nämligen att handla för bättre arbets- och levnadsförhållanden för alla arbetare som har deras förtroende samt för samhälleligt framåtskridande överhuvud. 7

10 DEN EKONOMISKA ORDNINGEN BÖR FÖRÄNDRAS Som OUSA:s representanter i många sammanhang vid mötet upprepade håller den ekonomiska situationen i utvecklingsländerna på att bli allt sämre. Om den kapitalistiska krisen har ödesdigra följder för arbetarna i de kapitalistiska industriländerna är effekterna två- eller tredubbelt värre i utvecklingsländerna på grund av dessas beroende. FVF och OUSA fann också att "den gällande internationella ekonomiska ordningen fungerar inte i arbetarnas och folkens intresse och särskilt inte i utvecklingsländernas". Härav drar de slutsatsen att den ekonomiska ordningen måste förändras. De noterar också att "de ekonomiska och sociala framstegen i de socialistiska länderna skapar nya och uppmuntrande utvecklingsmöjligheter". OUSA:s målsättningsprogram säger att "bara en radikal förändring av de internationella _, ekonomiska... relationera i deras helhet: kan göra slut på ojämlikheten, d:?minansen och diskrimineringen samt på de rika ländernasl privilegier som särskilt återspeglas i ett orättvist valuta och handelssystem. Det gäller att omedelbart fördubbla alla ansträgningar för att varje land skall få kontroll över sina egna naturresurser, vilket i första hand innebär nationaliserig av dessa resurser och kontroll över prisbildningsmekanismerna". Även i denna fråga är FVF:s ståndpunkt allmänt känd. Den har redovisats vid en rad internationella möten, särskilt vid FN:s specialsession om utveckling och det internationella ekonomiska samarbetet samt vid ILO:s sysselsättningskonferens och i en rad budskap till deltagarna i de alliansfria ländernas konferens. FVF anser att rätten att suveränt förfoga över sina naturresurser är en grundläggande rättighet för varje I) FVF för sin del föredrar att kalla de "rika länderna" de "kapitalistiska länderna". ty det är de som är ansvariga för den ojämli khet. dominans. diskriminering och de urgamla koloniala privilegier som utveck lingsländerna lider under. Avtalet mellan FVF och!usa undertecknas. Kring bordet från vänster: A. L Diallo, S. B. Lungu, J. D. Akumu, P. Gensous, I. Zakaria, B. Averianov, A. S. Lundamo och H. S. Adagli. land och att om ett land undertt nar ett avtal med ett multina nellt bolag så bör detta baseras ömsesidig nytta samt respekt statens självständighet och suveri tet för att det utländska kapit1 skall användas i enlighet med nationella behoven och varje h kunna bevara sin rätt att nation, sera företag som inte respekte denna princip. FÖR EN s.tälvständig UTVECKLING Men det är inte nog med utvecklingsländerna tar kont över sina naturresurser. OU anser att en självständig utveckli kräver "en sammanhängande! integrerad utvecklingsprocess! man satsar på jordbrukets alla vecklingsmöljigheter och som går för en industrialisering som i iör hand baserar sig på mineralresur och jordbruksprodukter". A. ven FVF stöder nödvändighe1 att "parallelt med en moderniseri och breddning av jordbruket UJ rätta en industri som baserar sig de nationella naturresurserna, modern industrialisering som nyttjar det tekniska framåtskrid1 det". 8

11 OUSA och FVF är överens om att samarbeta på detta område på basen av principerna i FN:s stadga om staternas ekonomiska rättigheter och skyldigheter som säger att det internationella ekonomiska samarbetet bör grundas på rättvisa, jämlikhet, suveränitet, gemensamma intressen och samarbete mellan alla stater. I sitt budskap till de alliansfria ländernas konferens underströk FVF nödvändigbetet av åtgärder för att dessa principer skall verkställas, bl.a. genom "jordreformer som avskaffar alla rester av kolonialsystemet och storgodsen och ger jorden åt dem som brukar den, en industrialisering som syftar till en breddning av den inhemska marknaden, en mångsidigare ekonomisk bas och en höjning av befolkningens levnadsnivå, upprättandet och stärkandet av en offentlig sektor och elimineringen av privata monopol, ett aktivt deltagande av arbetarna och deras fackorganisationer i ledningen av de offentliga ekonomiska, sociala och kulturella angelägenheterna". VI KRÄVER MEDBESTÄMMANDERÄTT Arbetarnas och fackorganisationernas medbestämmenderätt i utvecklingsprocessen betraktas som en kärnpunkt av både OUSA och FVF. I det gemensamma dokumentet förklarar de att "fackorgani- 1 sationerna bör få rätt att medverka i de internationella avtal och överenskommelser som har en ekonomisk och social karaktär". Vi kan också notera i anslutning till Lome-deklarationen som berör 37 afrikanska stater, dvs. nästan hela Afrika, att OUSA i sitt målsättningsprogram förbinder sig att samarbeta med alla medlemsstater "för att överföringen av industrier, kapital och teknologi skall ske i massornas och inte i kapitalisternas och de multinationella bolagens intresse". I sin överenskommelse deklarerar FVF och OUSA att det är möjligt att förändra den rådande internationella ekonomiska ordningen "endast genom en allians mellan alla progressiva krafter i världen, dvs. en gemensam front för utvecklingsländerna, de socialistiska länderna och den internationella arbetarklassen" och att det i detta syfte krävs "aktionsenhet av den internationella fackrörelsen". Det är därför som de två organisationerna ser det som mycket viktigt "att så snart som möjligt, utan att dock försumma de nödvändiga förberedelserna, sammankalla den internationella fackliga utvecklingskonferensen, varvid dokumenten från FN:s sjätte extra generalförsamlig skulle tjäna som ett gemensamt minimiprogram. VI ANKLAGAR DE MULTINATIONELLA BOLAGEN Både OUSA och FVF anser att man inte kan vänta sig något reellt bistånd av de kapitalistiska länderna för att övervinna underutvecklingen. I dokumentet från Tripolikonferensen heter der också att "FN-resolutionerna har stannat på pappret, planerna för det andra utvecklingsdecenniet har inte följts, inte heller de många besluten av UNCTAD''. Den senaste UNCTADkonferensen i Nairobi bekräftade de kapitalistiska industriländernas vägran att göra en allvarligt menad insats för utvecklingsländerna. Detta betyder inte att de multinationella bolagen skulle hålla sig utanför det s.k. u-landsbiståndet, tvärtom är det just i skydd av detta som de föredrar att företa sina "omstruktureringar". När de lägger ned sina fabriker i vissa kapitalistiska industriländer för att flytta produktionen till utvecklingsländer med billig arbetskraft, är det inte för att komma med bistånd utan för att ta hem större vinster. De multinationella bolagen anklagas av både OUSA och FVF. I OUSA:s målsättningsdokument kan man läsa bl.a.: "deras verksamhet är skadlig för de länders intressen som de berör... följden av deras politik och deras verksamhet drabbar i första hand arbetarna". Detta anser också FVF. Båda organisationerna anåg det därför nödvändigt att stärka sitt samarbete på detta område, bl.a. genom ökad information om de multinationella bolagen och gemensamma möten för fackliga representanter från ett eller flera transnationella företag. Därtill beslöt de två organisationerna att samordna sina ansträngningar inom ramen för de internationella organisationerna varje gång frågan om de multinationella bolagen behandlas. Detta gäller bl.a. kravet på internationella regler om FN-kontroll över bolagen. SAMARBETSBASEN - ÖMSESIDIG RESPEKT Avtalet mellan OUSA och FVF gäller vår tids centrala problem som berör arbetarna i Afrika och i hela världen. De två organisationerna beslöt att samarbeta kring alla dessa problem på basen av ömsesidig respekt och principen om ickeinblandning i varandras inre angelängenheter. Medan OUSA i sin målsättningsdeklaration högtidligen förklarar sig vara för "samarbete, vänskap och solidaritet med alla nationella och internationella fackliga organisationer på basen av jämlikhet och ömsesidig respekt" har FVF å sin sida i sina stadgar skrivit in principen om ömsesidig respekt, lika rättigheter, ickeinlandning i relationerna med andra organisationer, relationer som enligt stadgarna är "samarbetsrelationer på en broderlig och frivillig bas i syfte att utarbeta gemensamma mål och aktioner". Det är i den andan som avtalet i Accra undertecknades. H.Bouneaud 9

12 IMPERIALISMENS MOTSÄTTNING; Berget som födde en mus MARIO SAN FELICE FVF:s forskare för de multinationella bolagen Efter 18 månaders segslitna diskussioner och många förkastade utkast har OECD:s ministerråd äntligen enats om en rad regler för de multinationella bolagens verksamhet. Den text som i slutet av juni antogs i Paris täcker en rad olika ömråden men består genömgående av regler för ett "önskvärt" beteende av bolagen. Dokumentet är indelat i avsnitt om allmän policy, information, kbilkurrens, finansiering, sysselsättning, fackliga relafrom~r, teknologi. De rekommendationer som förefaller oss viktigast har vi sammanfattat på annat ställe. Här ska vi därför nöja oss med en kort allmän kommentar. Först måste understrykas atl: denna s.k. "kodex" som antagits av parismötet inte förutsätter någta sanktioner mot dem söm inte respekterar den. Instrumentet skall alltså inte ha någon bindande effekt. Det skali bara tjaiia som ett slags moraliskt rättesnöre för derh som förklarar sig vara redo att acceptera det och handla därefter. Är d et då ett helt onödigt instrument? Om ja, varför har då de kapitalistiska stormaktetfra så länge och inten sivt strävat till detta resultat, sorti av en tidskrift av internationell rång har kallats en "multinationell fars"? Orsaker-ha är många. Det har redan i många år talåts om regler for de stora tran snatfonella bolagens verksamhet, I början vat diskus sicm erna tätt teoretiska och man såg det l\'ela som en del av en antimonopollstisk pelitik. Men den djupa kris som drabbat lrela den kapitalistiska värl'den har fått hela världen att fråga sig öm cte ss o'tså:ker för att få ett grepp om utvecklingen, Öch man såg clå det näfä sambandet n'lelian den snabba och kraftiga kapitalistiska integrationsprocessen världsnivå och den kris som uppstod. Därtill började man bli medveten om det faktun krisen (även om den är av strukturell natur) "1 övrerades" så att den allt mera riktades mot uti' lingsländernas krav på en ny ekonomisk världs ning. Det var inte heller svårt att se vilka det var höll i trådarna. I många olika sammanhang då internationella r tutioner eller nationella regeringar fann sig konf terade med dessa problem (krisen och en ny ek1 misk ordning) blev det allt uppenbarare att det än vändigt att reglera storföretagens verksamhet föra ett slut på deras skadliga effekt på världskollekt Det var därför som Förenta Nationerna beslöl inom ramen för sina deklarationer och sitt akti program för en nyt ekonomisk ordning så snabbt möjligt få till stånd användbara normer för en gränsning av de hittills helt okontrollerade m nationella företagens verksamhet. Och det var i sin tur därför som de kapitalist stormakterna; med USA i spetsen, försökte mil effekten av sådana regler genom att i förväg ställa sina egna vägledande principer. Ett sådant instrument skulle tillfredsställa I olika behov. Att välja OECD till forum för dis\ sionen var den logiska konsekvensen av utgå: punkten. Diskussiönetna öm detta delikata tema stam inom det kapitalistiska lägret, utom räckhåll för vecklingsländerna och de socialistiska länderna. ät uppenbart att man inom OECD inte talar om titmell suveränitet över naturresurser, om natior sering, osv. ~ allt teman där den kapitalistiska 1 den alltid har försökt stoppa alla åtgärder som sk föra med en förandrirtg av styrkeförhållanden världen. När denna,;kodex" väl är godkänd kan den uti ett prece densfall som varje internationellt organ tvingas ta hän:syn till, ett precedensfall som kan stämma orienteringen i senare regleringar av de tn nationelia företagen, a\ten om den stora majoritete1 FN: s medlemslånd er ihte på något sätt deltagit i 1 utarbetande. Bristen på univetsal1'tet kan - enligt dem som k, pade hårdast för besluten i Paris, dvs. USA:s reger - uppvägas av att instrumentet åtetspeglar en I ständig kon sensus mellan de berörda "samhällspar na" och samtidigt ät en yttring av kapitalistisk en inför världsproblem. Den sistnämnda aspekten betonades sähskilt amerikarrenfa. I många fab har den "västligå beten" inte varit fullständig. Det se'nåste exem~fel detta va'r UN'CTAD-kotiferen.s'en i Nairobi, etiä'r framkom många t'n:ei'l.lhgskiljakligheter ine'li'åil

13 kapitalistiska makterna, bl.a. genom att vissa av dem inte från början avvisade tanken på en "smidig" strategi i de hårt kontroversiella frågorna (l"åvarupriserna, råvarulager, osv.). Dessa meningsskiljaktigheter var - åtminstone i början - ännu klarare ifråga om de multinationella bolagen, av vilka de flesta är amerikanska eller japanska. De europeiska länderna uppelever dessa som intrång även om de själva samtidigt har stora monopol som opererar i hela världen. OECD-mötet skylde i hög grad över dessa motsättningar och lappade ihop den kapitalistiska fronten. Det är givetvis omöjligt att färutse i vilken grad denna enighet inverkar på de kommande diskussionerna i de organ som skall utarbeta reglementen för de multinationella företagen. Men det är högst sannolikt att denna aktion inte kommer att passera obemärkt. Och fackorganisationerna? Samma tidskrift som vi citerade nyss ifråga om den multinationella farsen skrev också med en nypa ironi och med en stark dos tillfredsställelse om fackorganisationerna att "det enda de hittat på att säga är att det rör sig bara om ett första steg i en viktig sak". Alla vet att de organisationer som utgör den s.k. rådgivande fackliga kommitten inom OECD inte hör till FVF. Kanske några av dem hade illusioner om att man skulle få en reglering som kunde framstå som en framgång för deras förhandlingsförmåga. Kanske det är därför som dessa fackorganisationer vill fortsätta "förhandla" trots att det blir allt mera uppenbart att resultaten inte kunde vara mera nedslående ur facklig synvinkel. Utvecklingen har visat att det är onödigt att hoppas på framgångar mot kapitalisterna utan facklig enhet och - det måste sägas - utan kamp. Utan att glädas över detta nya bevis för det riktiga i den gamla tesen om facklig enhet vill FVF framhålla att enighet är ett absolut villkor för att man kan itu med de multinationella bolagen på allvar. Denna enhet bör stärkas i kamp. Vi anser att tiden är mogen att mera direkt än förr intressera arbetarna för dessa frågor, arbetarna i de kapitalistiska länderna, som står inför sparsamhetspolitik och uppoffringar med krisen som förevändning, och arbetarna i utvecklingsländerna, som måste få igång ett produktivt uppsving i sina länder. Den enhet som arbetardelegaterna uppnådde vid ILO:s sysselsättningskonferens just ifråga om de multinationella bolagen visar att enhet är möjlig även över "ideologiska skiljelinjer" (som inte har dragits av FVF, det må upprepas), särskilt när det är fråga om konkreta problem. Samtidigt blir det allt klarare för var och en att de multinationella bolagen inte frivilligt avstår något av den makt de samlat. Detta är något för alla fackorganisationer att tänka på. Det gäller ju inte bara att kunna uttala sig i saken. Det gäller för arbetarna och folken att kunna ingripa och bygga upp ett nytt samhälle som är fritt från all utsugning OECD:s REGLER Reglerna rekommenderar multinationella bolag som verkar inom OECD-länder att respektera vissa ''principiella riktlinjer'', nämligen: - att ta fullständig hänsyn till regeringarnas politiska mål, - att till sina dotterbolag ge ut alla de uppgifter som de lokala regeringarna behöver, dock med hänsyn till affärshemlighetens "legitima gränser", - att avhålla sig från varje slag av korruption, illegalt politiskt understöd och otillåten inblandning i ett lands inre politiska liv, - att ge sina dotterbolag frihet att expandera och att sölja sina produkter på den inhemska och på exportmarknaden i enlighet med solid affärssed, - att publicera informationer om ägoförhållanden, feografiska verksamhetszoner, omsättning, försäljningsresultat, investeringar, prispolitik, dock med hänsyn till affärshemlighetens behov, - att inte utnyttja dominansen över en marknad, t.ex. genom konkurrensbegränsande fusioner, diskkriminerande priser, leveransvägran eller illojal konkurrens, - att inte gå med i konkurrensbegränsande karteller även då de tillåts av lagen, - att samarbeta med antitrustutredningar, - att ge kunderna, distributörerna och licensinnehavarna frihet att expandera och att sälja i enlighet med lagarna och affärsseden, - att inte, t.ex. genom fiktiva priser, begränsa handeln i strid mot gällande lagar i de länder där dotterbolagen verkar, - att respektera de anställdas rätt att organisera sig fackligt samt att få de informationer som krävs för seriösa f<jrhandlingar med företaget, - att ge de anställda informationer om företagets resultat i enlighet med lokal praxis, - att anpassa arbetsförhållandena till de miniminormer som tillämpas av motsvarande lokala arbetsgivare, - att inte hota lägga ned driften under kollektivförhandlingar, - att i rimlig tid informera de anställda om större förändringar sådana som nedläggning och göra allt för att minska de negativa effekterna av sådana, - att inte utsätta arbetskraften för diskriminering, annat än i syfte att stöda en politik för större jämlikhet i arbetslivet. 11

14 JÄMFÖRELSI De socialistiska länderna och de multinationella bolagen Kemiarbetarnas IF har vid den årliga sessioned sin administrativa kommitte granskat frågan on fackliga aktionerna mot de multinationella bola I diskussionen deltog även kamrat N. Svetsov, förande för kemiarbetarnas förbund i Sovjetunio med en redogön:lse för relationerna mellan de m nationella bolagen och de socialistiska länderna 1 för de socialistiska fackorganisationernas ställni förhållande till dessa bolag. Den rolla som de soci tiska länderna och deras fackorganisationer spe kampen mot de multinationella bolagen är ännu okänd och ofta avsiktligt förvrängd och det kan di vara viktigt att i vår tidskrift återge utförliga avi av diskussionsinlägget. 0 De ekonomiska relationerna och handeln mellan de socialistiska och de kapitalistiska länderna är en del av kampen mellan de två systemen. 0 Dessa relationer är till fördel för båda partema. 0 Relationerna är en naturlig följd av den vetenskapligttekniska revolutionen. Vi anser att frågan om de ekonomiska relationerna mellan de transnationella bolagen och de socialistiska ländernas utrikeshandelsorgan bör ses som en del av ett större problem, nämligen arbetarnas aktionsenhet mot de multinationella mono- polen. Detta kan motiveras med ätminstone sex olika argument: För det första, därför att arbetarna och fackorganisationerna i de socialistiska länderna ger sitt bidrag till kampen mot monopolen genom att moraliskt stöda arbetarna i de kapitalistiska länderna med sin solidaritet varje gång dessa organiserar sig till försvar av sina intressen mot de multinationella bolagens angrepp. För det andra, därför att de ekonomiska kontakterna mellan de socialistiska ländernas ekonomiska organ och de västliga firmorna bidrar till att stärka de socialistiska ländernas ekonomi och till deras expansion på världsmarknaden, vilket i sin tur i sista hand stärker socialismen i kampen mellan de två systemen. De ekonomiska relationerna och handeln mellan de socialistiska och de kapitalistiska systemen är samtidigt en del av kampen mellan de två systemen. Det är därför som de socialistiska ländernas ökande roll i världshandeln i takt med ett övertagande av de kapitalistiska firmornas1 avancerade teknik och in triella erfarenheter är ett starkt för arbetarklassen i kampen monopolen på det internatior planet. Den socialistiska gemenskapc för den internationella arbetar! sen en grundläggande kraft monopolens angrepp på världs11 naden, en kraft som kan be1 dem i den ekonomiska konkurre med fredliga medel. Samtidigt medför en utvecl av de ekonomiska relationera m de socialistiska länderna och världen ett ökat inflytande öve allmänna villkoren för det i nationella samarbetet. Detta ber de internationella kapitalis grupperna deras monopolställ i världsekonomin och därmed c möjligheter till okontrollerad drift genom att de grundlägg, principerna för rättvisa intern nella relationerna får allt s kraft, principer som den socialis gemenskapen har fört fram od tid tillämpat. För det tredje, man får glömma att de ekonomiska 12

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Sodexo IUF Internationella Ramavtal

Sodexo IUF Internationella Ramavtal Sodexo IUF Internationella Ramavtal 1. Parter 1.1. Detta avtal gäller mellan Sodexo och IUF. 1.2. Med Sodexo avses Sodexo SA och dess majoritetsägda dotterbolag. 1.3. Med IUF avses den Internationella

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Artikel 1 Allmänna förpliktelser enligt konventionen [1151] De fördragsslutande regeringarna

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Internationalens politik. Michail Bakunin

Internationalens politik. Michail Bakunin Internationalens politik Michail Bakunin 1869 Internationella Arbetarassociationen har en grundsats som varje sektion och varje medlem måste underkasta sig. Denna grundsats framställs i de allmänna stadgarna,

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Ä R l D s R ö R E l s E N

Ä R l D s R ö R E l s E N I~. fackllga H: 11 NOVEMBER 1975 y Ä R l D s R ö R E l s E N I I FVFs TIDSKRIFT Redaktionskommitte FACKllGA VÄRlDSRÖRElSEN Nr 11 November 197 5 FVF:s tidskrift Pierre GENSOUS, generalsekreterare för FVF

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Iranskariksförbundets stadgar

Iranskariksförbundets stadgar Iranskariksförbundets stadgar 1 Definition: Iranska Riksförbundet i Sverige, IRIS som i stadgan benämns Riksförbund är en demokratisk, obunden, frivillig organisation. Riksförbundet är organiserat genom

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

EN FRI KÄMPANDE FACKFÖRENING. SAC Syndikalisterna

EN FRI KÄMPANDE FACKFÖRENING. SAC Syndikalisterna EN FRI KÄMPANDE FACKFÖRENING SAC Syndikalisterna EN FRI KÄMPANDE FACKFÖRENING Under senare år har en drastisk ekonomisk omfördelning skett i samhället, från de sämst ställda till de som redan lever i

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

--------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------- Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning Stockholm 2010-04-20 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning 1. Minska kärnvapenarsenalerna Sverige måste med politiska och

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna 1948-2008 Förenta Nationerna ii Förord Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag:

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag: ESSILORS PRINCIPER Var och en av oss delar Essilors ansvar och rykte i vårt yrkesliv. Så vi måste känna till och respektera de principer som gäller för alla. Det innebär att vi måste förstå och dela de

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utveckling 2014/0059(COD) 7.1.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för internationell handel över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Den här. Vi hoppas att. Har du frågor

Den här. Vi hoppas att. Har du frågor väl kom men Som medlem i Socialistiska Partiet är du en del av den socialistiska världsrörelsen Fjärde Internationalen och en viktig tillgång i kampen för en socialistisk framtid! Den här broschyren vänder

Läs mer

Remiss: Internationella riktlinjer

Remiss: Internationella riktlinjer Remiss: Internationella riktlinjer Remiss: Remissinstanser: Riksidrottsstyrelsen (RS) har, utan eget ställningstagande, beslutat att revideringen av de internationella riktlinjerna ska skickas på remiss

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(96)43 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 1: BEKÄMPANDE AV RASISM, FRÄMLINGSFIENTLIGHET, ANTISEMITISM OCH INTOLERANS

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling 8.7.2015 B8-0000/2015 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om Ecuadors

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2009/2171(INI) 8.4.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27 (PE439.256v01-00) Minskning av fattigdomen och skapande av arbetstillfällen i utvecklingsländerna:

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Patrioten, Ledaren, Mannen

Patrioten, Ledaren, Mannen Patrioten, Ledaren, Mannen Sofie Ahlgren, SAMgymnasiet HT-07 Vi ska gå mot frihetens sol eller mot döden; och om vi dör, så kommer vår sak ändå att leva vidare. Andra kommer att följa oss. (Sandino, Augusto

Läs mer

Internationell Politik

Internationell Politik Internationell Politik 733G20 Jensen Emma, Johnsson Gustav, Juholt Anton, Järneteg Anna, Kant Albertina 2012-05-22 Inledning Miljön debatteras ständigt och avtal för att minska utsläppen stiftas mellan

Läs mer

Ä R l D s R ö R E l s E N

Ä R l D s R ö R E l s E N ~,,. fackllga Nr 3 MA~ 1975 Y Ä R l D s R ö R E l s E N FACKllGA VÄRlDSRÖREl~ Nr 3 Mars 1975 FVF:s t Redaktionskommitte Pierre GENSOUS, generalsekretera re för FVF (ordförande) Jevgenij TJEREDNITJENKO,

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Tema: Ekonomiska frizoner

Tema: Ekonomiska frizoner !! Ekonomiska frizoner är ett hot mot den globala fackföreningsrörelsen. I zonerna finns många miljoner anställda, men nästan ingen tillåts att gå med i facket. Ofta är facklig verksamhet förbjuden i zonerna.

Läs mer

Tema: Ekonomiska frizoner

Tema: Ekonomiska frizoner ! Tema: Ekonomiska frizoner Bild omslag:: Metallindustriarbetare i Gujarat, Indien.! TEMA är en serie skrifter som ges ut av LO-TCO Biståndsnämnd för att tematiskt belysa och diskutera aktuella frågor

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund

Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund Den internationella handeln med varumärkesförfalskade och piratkopierade varor utgör

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

Stadga för det Europeiska gröna partiet

Stadga för det Europeiska gröna partiet Stadga för det Europeiska gröna partiet Grundläggande principer för det Europeiska Gröna Partiet Antaget vid EGP: s andra kongress Genève, 13-14 oktober 2006 Vilka vi är De europeiska Gröna står för en

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)?

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? I en centralbanksekonomi är det några förhållandevis få hemliga och insynsskyddade privatpersoner som kontrollerar tillverkningen av nästan alla pengar (minst

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

JACKllGA YÄHlDSHÖHElSEN

JACKllGA YÄHlDSHÖHElSEN Nr 2 FEBRUARI 1975 JACKllGA YÄHlDSHÖHElSEN FVFs TIDSKRIFT FACKll&A VÄRIDSRÖREISEN Nr 2 Februari FVF:s tidskrift Redaktionskommitte INNE HALL Pierre GENSOUS, generalsekreterare för FVF (ordförande) Jevgenij

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser

Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser 2014-05-30 Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser Varför är ni i Kollegiet för svensk bolagsstyrning så engagerade i frågan om könsfördelningen i börsbolagens

Läs mer