f ACKllGA YÄRlDSRÖRElSEN FVFs TIDSKRIFT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "f ACKllGA YÄRlDSRÖRElSEN FVFs TIDSKRIFT"

Transkript

1 Nr 9 SEPTEMBER 1976 f ACKllGA YÄRlDSRÖRElSEN FVFs TIDSKRIFT Läs i detta nummer: CHILE: Ineffektiv "chockbehandling" o OECD: Berget som födde en mus o SPANIEN: En tid av kamp och hopp o ITALIEN: Ett hot som misslyckades o EUROPA: Torkan...

2 FACK.LIGA VÄRlDSRÖRElSEN Redaktionskommitte Nr 9 September 1976 FVF :s tidskrift Pierre GENSOUS, generailsekreterare för FVF (ordförande) Boris A VERJANOV sekreterare för FVF (viceordförande) Jose VIGO, sekreterare för FVF Mahendra SEN, sekreterare för FVF Ibrahim ZAKARIA sekreterare för FVF Akis PHAN'.rIS sekreterare för FVF Claude BILLAULT generailsekreterare tör Lantarbetarnas IF Zdenek SPICKA, generailsekreterare för Textilarbetarnas IF Daniel RETUREAU, generalsekreterare för FISE Henri FREISBERG generalsekreterare för Gruvarbetarnas IF Debkwnar GANGULI, generalsekreterare för Trans.portarbetarnas IF Ludwik STANKE, chefredaktör Valentin PUCHOV, biträdande chefredaktör Luis INNEHALL v.ar dröjer det kapitjalistiska uppsvinget? ITALIEN: De lllilgas arbetslöshet FVF-ILO: För att arbetet inte slm.11 skada Transnationella bolag: Inför utmaningen krävs det enhet Fackligt nytt 11 UNESCO når myindighetlsåldern TUC: Borgfredein - och vad sedan? TUC och dem. internationena solidariteten SOMALIA: Från s~avem trlill socialism SYDAFRIKA: Världen m åste få vefa Brev från apartlhej.d-lll.nd AUSTRALIEN: Nationell strejk för rätt Vill hälsovård ARABISKA TERRITORIER: Främlingar i eget land Fackligt nytt MEXIKO: Arbetare och bönder på väg mot enhet MOSKVA - en högskola för fackledate från hela världen.. FVF-krönika Framsidan: "Nationa1isera bilindustr.ijn", "Rädd:a a rbetsplatserna", "35 timmars vtecka". Många av de brittiska a rbetjarnas krav har inte tillfredsställts. V11rför? Läs Gerry Pococks artikel om den britti:ska borgfreden i detta numme r. Baksidan: "Hur ser rättvisan ut i Västtyskland". Yrkesförbudet är en skiamfläck för etjt land där ledarna ka.uar sig "soctala" och "demok11attskia". Ansvarig utgivare: VEIKKO PORKKALA FACKLIGA VÄRLDSRöRELSEN, organ för Fackliga Världsfederationen. Den svenska upplagams redaktion: Fackliga Världsrörelsen, Fredriksgatan 28 B Helsingfors 12, Finland. Tel Postgiro Prenmnerationspris: Helår 15,- kr, halvår 8,- kr. Lösnwnmerpri8 2,- kr. Kirjapaino Sanan Tie, Tampere

3 LEDARE COLOMBO Utvecklingsländernas betalningsunderskott har vuxit från 12,2 miljardes dollars år 1973 till 33,4 miljarder år 1974 och över 40 miljarder år Det kommer att nå upp till 112 miljarder år Utvecklingsländernas utlandsskulder som var över 100 miljarder dollars år 1973 kommer att ha fördubblats i slutet av detta år. Det aktuella spannmålsunderskottet på 20 miljoner ton/år kommer att vara 100 miljoner år De alliansfria staternas femte toppkonferensens den augusti i Colombo, Sri Lankas huvudstad, antog en rad deklarationer som rör vår tids mest brännande världspröblem. Den fackliga världsrörelsen och särskilt FVF har med stor uppmärksamhet följt konferensens arbete i förvissningen om att det kommer att innebära ett bidrag till en lösning av de svåra problem som särskilt utvecklingsländerna och de beroende länderna står inför. Vi kan här som bakgrund påminna bara om att 67 % av befolkningen i tredje världen lider av undernäring och att nästan hälften av befolkningen är arbetslös. Utvecklingsländerna som utgör 3/4 av världsbefolkningen står för bara 7 % av världens industriproduktion. Den skamlösa ojämlikheten i handelsvillkoren som uppstått genom att de multinationella bolagen billigt köper råvaror och dyrt säljer industrivaror gör det omöjligt att få igång en effektiv utveckling. Det är denna skamlösa och orättvisa situation som är orsaken till folkens kamp för en nyt internationell ekonomisk ordning. Denna kamp stöds konsekvent och effektivt av FVF. Vi ger vår fulla uppskattning åt de deklarationer som antogs i Colombo och konstaterar att de motsvarar arbetarnas strävanden i hela världen liksom också folkens kamp för frihet. Denna uppskattning gäller särskilt den centrala s.k. Colombodeklarationen som har en politisk och en ekonomisk del Den politiska delen av deklarationen understryker till en _början att "den alliansfria politiken sedan 20 år utövar ett växande inflytande över den internationella situationens utveckling''. Den nämner "avspänningsframstegen mellan stormakterna" som en viktig förutsättning för en fredlig ekonomisk och social utvekling av världen. Deklarationen omnämner positivt även Helsingforsdeklarationen om säkerhet och samarbete i Europa och uttrycker en önskan om att den skall " leda till ytterligare minskning av den internationella spänningen och till nya framsteg på vägen till en avrustning under effektiv internationella kontroll". Deklarationen understryker att "den internationella avspänningen förblir begränsad till sin betydelse och sin geografiska vidd om det fortsätter att finnas spänningar och konflikter i andra regioner och om aggressioner, utländsk ockupation, interventioner och inblandningar, rasdriskriminering, sionism och apartheid, ekonomisk utsugning inte upphör i alla delar av världen". Deklarationen uttalar sig för en radikal lösning på alla dessa problem. Den understryker särskilt "nödvändigheten att skyndsamt vidta effektiva åtgörder för att få till stånd en världsnedrustningskonferens senast år 1978 samt en extra generalförsamling inom FN för en behandling av dessa frågor". Ifråga om de rasistiska minoritetsregimerna i södra Afrika kräver konferensen ett totalt eliminerande av apartheid och rasdiskrimineringen. I detta sammanhang fördöms den franska regeringens beslut att sälja två kärnreaktorer till Sydafrika, liksom också alla andra leveranser av militär materiel till denna regim. Detta gäller särskilt Frankrikes leveranser av ubåtar och Israel av luftvärnsrobotar. FN :s säkerhetsråd uppmanas att införa ett obligatoriskt förbud mot leveranser av vap_en till Sydafrika. Toppmötet gav också uttryck för sin tillfredsställelse över de segrar som folken vunnit i Vietnam, Kambodja och Laos samt underströk i sin deklaration att dessa innebär "ett värdefullt didrag till folkens kamp i de alliansfria och i andra progressiva och fredsälskande länderna". Den politiska delen av Colombo-deklarationen ger sålunda ett avsevärt stöd åt de progressiva krafterna i liela världen i deras ansträngningar för rättvisa och fredliga lösningar på vår tids problem. Detta stöd är desto viktigare som utvecklingsländerna - mellan den första alliansfria konferensen i Belgrad år 1961 och årets konferens i Colombo - har erövrat en central plats på världsscenen som kräver deras insats för en lösning på de aktuella världsproblem I den ekonomiska delen av deklarationen granskas den kris som fortsätter att råda i de kapitalistiska länderna. Särskilt understryks de negativa konsekvenserna som krisen har för arbetarba och den ekonomiska utvecklingen i utvecklingsländerna. I denna anda hälsade konferensen den deklaration och det handlingsprogram om upprättandet av en nyt ekonomisk internationell världsordning som antogs av FN:s 6 extra generalförsamling samt de dokument som antogs av den sjunde generalförsamlingen ifråga om en utveckling av det internationella ekonomiska samarbetet. Konferensen deklararerade att "en lösning på utvecklingsländernas ekonomiska problem kan ske endast genom upprättandet av en ny ekonomisk ordning som är universell och rättvis". Vidare understryks att särskilt utvecklingsländerna bör stärka sitt samarbete för att nå fram till en kollektiv autonomi. För att kunna göra detta bör man koncentrera aktionerna på fem punkter: - en grundläggande omstrukturering av den nationella produktionen på basen av en ny internationell arbetsfördelning, - en radikal revidering av de rådande valutabestämmelserna, - en tillräcklig överföring av resurser, - åtgärder för att lätta på de statsskulder som uppstår genom faktorer som de fattigaste länderna inte kan kontrollera, - slutligen en ökning av livsmedels- och råvaruproduktionen i utvecklingsländerna genom en styrning av investeringarna och en teknologi.sk utveckling. Konferensen beklagade i detta sammanhang att ett tillämpande av FN :s resolutioner i dessa frågor fortfarande stöter mot vissa utvecklade länders hårda mostånd och krav på lösning som upprätthåller ojämlikhet, beroende och utsugning Inför de alliansfria staternas femte konferens publicerade FVF en deklaration riktad till deltagarna med en önskan om att konferensen skulle ge ett positivt bidrag till en skyndsam lösning på problemen i samband med världsfreden samt det demokratiska och sociala framåtskridandet. Som vi har sett har dessa förhoppningar inte kommit på skam. Samtidigt lade FVF fram vissa synpunkter på det ekonomiska och politiska världsläget, särskilt i tredje världen. Vi kan med tillfredsställelse konstatera att de alliansfria ländernas politik i sina grundlinjer - sådana som de framträder i dokumenten från Colombo - sammanfaller med dem som defi, nierats av FVF. Också målen är gemensamma - en befrielse av folken och en utveckling i frihet. - Mot den bakgrunden kan man med nya skäl hoppas att åsiktsgemenskapen även tar sig uttryck i konkreta aktioner mot de krafter som vill upprätthålla den rådande orättvisa världsordningen. 1

4 CHIL SOLIDARITE Ineffektiv ''chockbehandling" Det chilenska folkets öde, återspeglat i en artikel i DDR Chile upplever idag en allvarlig kris som genom sin långvarighet och effekt på många olika områden håller på att framkalla krisartade följder för landets ekonomi. Krisen är en följd av att fascismen till makten återfört det utländska monopolkapitalet, finansoligarkin och storgodsägarna. Steg för steg har det gamla samhället återupprättats och det är inte någon tillfällighet att juntans teknorater allmänt kallas "chicago boys". År 1975 minskade den interna bruttoproduktionen (IBP)lmed 14, 7 % jämfört med år Minskningen per capita var 16,2 %. Arbetarnas realinkomster sjönk ännu kraftigare. Under folkfrontsregeringens tid utgjorde arbetarnas andel av nationalinkomstenl 59 %. Enligt juntans språkrör El Mercurio Guli 1976) utgjorde andelen då 40 %. En skrivelse från de tio största fackorganisationerna i landet till juntan i maj visade att över hälften av arbetarna förtjänade bara 431 pesos i månader, frånsett barnbidragen, vilket är hälften av vad som 1) IBP = bruttonationalprod uktionen (BN P) minus exporten av kapital. 2) Nationalinkomsten delas i tre andelar - arbetarnas (dvs. löntagarnas). kapita lägarnas och pensionärernas. ansågs vara nödvändigt för att ~ sörja en medelstor familj. KRAFfIGA PRISSTEGRINGAR För att bättre kunna bedön minskningen i arbetarnas köpkri bör man jämföra den nominel löneökningen sedan september 19' med prisstegringarna under sar ma period. Om t.ex. den nominel lönen för den lägsta kategorin 1 tjänstemän har fördubblats fram t maj 1976 har däremot: - brödet blivit 345 gånger dyrar1 - riset 412 " - sockret 516 " " - oljan 338 " " - resorna 250 " " " Juntan försvarar sig med att Iåi löntagarna har fått större lönelyft ä genomsnittet. Verkligheten är doc en annan. Det är alltid arbetarn och de lägre tjänstemännen sor betalar för att "utländska investe ringar" skall dras till landet och ge överstora vinster. KRAFfIG ARBETSLÖSHET Den katastrofala situationen i ar betslivet beror till stor del också pl den enorma massan av arbetslösa. Universitetet i Santiago har beräk nat att det i Storsantiago råder en arbetslöshetsprocent på 18. Härtill kan man ännu foga 3 % som an ställts i kommunala arbeten på en lön som ligger under minimilönen och utan socialskydd. I landets övriga regioner är situationen ännu värre. T.ex. i Arica var, enligt offi ciell statistik, 25 % av arbetarna ar betslösa i december

5 I EN "CHOCKBEHANDLING" SOM FJ KRÄVER KOMMENTARER Den ekonomiska tillbakagången i olika industribranscher visar klart hur allvarligt problemet är. T.ex. minskade byggnadsverksamheten med 40 % år 1975 och samma tendens håller i sig i år. Byggnadsmaterialindustrin har minskat produktionen med hälften jämfört med Senaste år minskade den totala industriproduktionen med 23,5 % jämfört med Under detta års fyra första månader minskade bilproduktionen med 25 % jämfört med 1974 då den redan var under 70 % av föregåend års. Samma sak gäller den elektroniska industrin (-50 %), den kemiska industrin (-21 %), textilindustrin (- 37%). Allt detta är följder av militärjuntans och dess rådgivares ekonomiska politik som följer den s.k. chicago-skolan om en "chockbehandling" med främsta syfte att bromsa inflationen genom att minska de offentliga utgifterna. I själva verket har denna politik bara ruinerat många små och medelstora infusri- och handelsföretag. T.ex. i Arica var det i mitten av detta år bara 18 % av företagen som höll sig uppe. Krisen tar sig förstås även uttryck i friställingar och omfattande "kollektiva semestrar". T.ex. har kolutvinningen minskat med 31 % och salpeterproduktionen med 19 % under de fyra första månaderna i år. Den officiella förklarningen, som El Mercurio gör sig till tolk för, går ut på att de "mindre länsamma utvinningsenheterna bör stängas. Det betyder alltså arbetslöshet för nya kontingenter av arbetare och en ytterligare minskning av landets produktionskapacitet. Inom jordbruket är situationen inte mycket bättre. Genom juntans upphävande av jordreformen har 24,5 % av den bevattnade jorden som åren delades ut inom ramen för jordreformen igen getts åter till de gamla ägarna. I många fall har bönder som fått en jordlott blivit tvungna att sälja den för att deras statsbidrag upphört. Inte nöjda med detta vill storgodsägarna och de kapitalister som vill investera i jordbruket kasta omkull hela jordreformen för att få till stånd jordägoförhållanden som tjänar deras intressen. Detta i sin tur skulle medföra en ny invandring av arbetskraft till städerna. DIKTATURENS "EKONOMISKA POLITIK" Vi ska ge några exempel på regeringens "sparsamhet" på andra områden. Budgeten för år 1976 anslår 2,8 miljarder pesos för armen mot 1,1 miljard för hälsovården, bostadsproduktionen, de offentliga arbetena och jordbruket. Försvarsministeriet förfogar över en dollarfond som är 70 gånger större än Undervisningsministeriets. Även om det inte längre finns något parlament finns det ett budgetanslag under detta namn på 8,1 miljard pesos som i själva verket går till regimens ökända hemliga polis, DINA. De chilenska truppernas upprustning sker inte bara genom "biståndet" från Pentagon utan även, givetvis, på folkets bekostnad. Det är därför inte ägnat att förvåna att den politik med "fria" priser och "minskade offentliga utgifter" som regeringen för inte har bromsat inftationen som under det första halvåret i år steg till 90 % MED ÖPPNA ÖGON Denna politik står i skarp konflikt inte bara med de arbetande massornas utan även stora delar av det nationella borgerskapets intressen - inte heller det har ju längre rätt att uttrycka sig genom fritt valda politiska partier. Men grunderna för terrorystemet skakar. De allvarliga följderna av "chockbehandligen" som gett det utländska monopolkapitalet möjlighet att lägga händerna på landets materiella och mänskliga tillgångar har öppnat ögonen på allt flera. Det är allt flera som fördömer juntans brott och godtyckliga politik. Idag kan de svekfulla generalerna i Santiago känna sig allvarligt hotade av den ökande och allt bredare protesten. ÄVEN FACKET HÖJER HUVUDET... Tiotals fackorganisationer bedriver en ständig kamp, med legala och illegala medel. Militärjuntan har inte lyckats upprätta en foglig fackorganisation som skulle neutralisera fackcentralen CUT:s underjordiska verksamhet och allra minst förinta dess basorganisationer. Planerna på en ny arbetslag som syftar till att eliminera den gamla fackliga strukturen har misslyckats. Regimen har inte med våld lyckats bryta arbetarnas motstånd, av fruktan att framkalla en ny våg av protester inom den internationella fackrörelsen och den demokratiska och progressiva opinionen i hela världen. Även juntans planer på att skrota ned hela socialskyddet står inför samma öde. Uppmuntrad av dessa framgångar har fackorganisationerna och arbetarna allt öppnare fört fram sina krav. Tio fackorganisationer 3

6 CHILI SOLIDARITE som representerar över medlemmar har lagt fram en rad ekonomiska och sociala krav, bl.a. avskaffandet av dekret 198 som förbjuder fackliga val, strejker, kollektivförhandlingar och den gamla fackcentralen CUT. Detta dokument visar att juntas åtgärder inte kan ge en lösning på relationerna mellan arbetare och arbetsgivare, utan tvärtom bara försvårar dem, att de även. försvårar arbetarnas ekonomiska och sociala situation och leder till omfattande arbetskonflikter. DE STÅR lnte ENSAMMA Arbetarna i Chile är inte ensamma om att kräva ett slut på fascistdiktaturen. Allt bredare sektorer av industrin, handeln och jordbruket vänder ryggen åt diktaturen och kräver demokratiska rättigheter. Samtidigt stöds dessa krav av en stor del av världsopinionen som chockeras av de ständiga brotten mot de mänskliga rättigheterna i Chile. Ett återupprättande av dessa rättigheter i Chile kan inte ske under de förhållanden som den fascistiska juntan skapat. Det krävs grundläggande förändringar, djupare än de som landets ekonomiska och sociala utveckling idag är en illustration för. P.Rubio Kampe' måste ännu vinna! Den fascistiska militärkuppen i Chile och juntans herravälde upprör ständigt den demokratiska och progressiva opinionen i hela världen och särskilt arbetarklassen. Protesterna har blivit så starka att de överraskar t.o.m. kuppmakarna själva. Inte bara den internationella arbetar- och fackrörelsen och världsopinionen har fördömt en regim som fängslar, mördar och förvandlar ett helt land till ett koncentrationsläger för alla dem som måste leva av sitt arbete. Även många socialistiska och kapitalistiska stater har brutit sina diplomatiska relationer med juntan och därmed utsatt den för en internationell isolering som allvarligt bekymrar härskarna i Santiago och representanterna för den nationella oligarkin och de multinationella bolagen. Men tre år har redan gått. Även om de internationella solidaritetsaktionerna, pressen från världsopi. nionen, fördömanden från interna. tionella organisationer som FN, ILO, UNESCO, och särskilt den internationella fackrörelsens sfödaktioner har lett till avsevärda framgångar och befriat från Pinochet fängelser hundratals chilenska pat rioter och demokrater, genom at upprätthålla juntans internationell isolering och förhindra många för sök att återupprätta handelsför bindelserna. Trots det måste erkän nas att kampen mot terror och för tryck i Chile ännu återstår att vinna Ledarna för folkfronten, sådarn som Luis Corvalan, Exequiel Ponce Fernando Flores, Erich Schnake Victor Diaz, Bautista von Schwoven Jorge Montes och fackledarna Ma rio Navarro, Manuel Dinamarca Jaime Donatto och många andr1 patrioter som det chilenska folke älskar och respekterar - alla är d1 ännu i fängelse. Att få dem frigivrn vore en stor seger för motstånde och den internationella solidaritete1 över den fascistiska juntan. Det är dags att intensifiera soli daritetsaktionerna och stöda de1 svåra men sega kamp som arbetarm och folket i Chile för, ty det ut ländska kapitalet, de multinatio nella bolagen och imperialisme1 upphör inte med sitt bistånd till der. chilenska diktaturen i form ai DE LATINAMERIKANSKA UNIVERSITETEN MOT JUNTAN Det andra mötet för de latinamerikanska universiteten (EULA Il) samlade representanter för 40 universitet i 15 latinamerikanska länder. Det anklagade den chilenska juntan, dess ljusskygga metoder och dess brott mot kulturen. Mötets resolutioner kräver en rad specifika solidaritetsaktioner till förmån för Chile och alla andra länder som fallit offer för fascismen. 4

7 krediter, vapen och politiskt stöd. De solidaritetsaktioner som äger rum runt om i världen och som vi kan redogöra för bara ofullständigt visar klart att det finns oerhörda möjligheter att intensifiera bojkotten mot juntan, att förhindra nya krediter, att motsätta sig ett uppskov av juntans skulder, att öka regimens internationella isolering - allt i syfte att återupprätta de demokratiska och fackliga samt de grundläggande mänskliga rättigheterna i Chile. SOLIDARITET! Förutom en moralisk och materiell solidaritet från alla håll kämpar fackrörelsen för: - att isolera juntan i hela världen genom en bojkott av lufttransporterna från och till Chile genom vilka juntan försöker lätta på den nationella ekonomins svårigheter, - att förhindra alla vapenleveranser till Santiago, - att förhindra ett återupptagande av de ekonomiska relationerna med juntan och särskilt en förlängning av betalningstiden för Chiles skulder, - att uppnå frigivning för alla fångar. HUR HAR BOJKOTTEN LYCKATS? Den transportbojkott som beslöts av de internationella transportarbetarorganisationerna efter statskuppen har tillämpats i många länder av hamnarbetare. Detta är fallet i Sverige i många hamnar, i USA längs västkusten och särskilt San Francisco, i Storbritannien i många hamnar, i Australien, Italien och i Japan. På de australiska flyfälten vägras det chilenska flygbolaget LAN landsningstillstånd. Bojkotten mot varor från Chile gäller särskilt koppar och salpeter. I Sverige har hamnarbetarna stoppat importen av frukt från Chile genom att vägra lossa fartygen. I Italien har arbetarna i företagen Grundig, Kofler, Fiat och Alfa-Sud beslutat vägra arbeta med chilensk koppar som material. Arbetarna vid Pirelli har krävt att företaget importerar sin koppar från något annat land än Chile. V APENLEVERANSERNA BÖR OCKSÅ STOPPAS Detta är det främsta kravet som deltagarna vid solidaritetskoferensen i San Francisco i slutet av senaste år förde fram till den amerikanska regeringen. I Storbritannien har ledningen för fackcentralen TUC meddelat regeringen att "ingen militärutrustning, särskilt flygplan och fartygsmotorer, får levereras till Chile innan demokratin återupprättats". Den skotska kommitten till Chiles försvar som krävt att regeringen stoppar leveransen av u-båtar till Chile har avslöjat att brittiska regeringen planerade att sälja delar av u-båter till den chilenska krigsmarinen via en agent. Arbetarna vid varvet ifråga lade genast beslag på delarna och krävde att Transportarbetarförbundet skulle utsträcka bojkotten till alla marinbaser i landet. Dessa initiativ har varit mycket fruktbara ty labourregeringen har uppskjutit leveransen av u-båtarna åtminstone ända tills juntan betalat sina skulder på 14 miljoner dollars. Leveransen av den första u-båten väckte stor förtrytelse bland den brittiska allmänheten och särskilt fackorganisationerna. Howell John, en av ledarna i Mekanikerförbundet, förklarade att det var det samma som att "sälja gaskamrar till nazityskland". I Italien har arbetarna vid Fiat och Alfa-Sud krävt att dessa multinationella företag inte upprättar någon rustningsindustri i Chile via sitt dotterbolag Fiat-Concorde i Argentina. AFRIKA OCH CHILE OUSA, den fackliga enhetsorganisationen för arbetarna i Afrika, är en av de organisationer som grundade Internationella fackliga kommitten för solidaritet med arbetarna och folket i Chile. Detta var naturligt av en organisation som säger sig "stöda folken som kämpar för sin självständighet och varje annan kamp mot utsugning och dominans". På samma sätt som apratheid för OUSA inte är ett problem som angår bara afrikaner är även Chile en utmaning till alla mänskors samvete och solidaritet. För OUSA är det chilenska folkets kamp en del av alla förtryckta folks kamp för "suveränitet, kontroll över de egna naturresurserna och struktuella förändringar som tryggar ett lands utveckling". Därför har OUSA:s kongress i Tripoli försäkrat det chilenska folket om sin "fulla solidaritet i dess modiga kamp mot Pinochets blodiga junta och för ett nytt samhälle i Chile, för Chiles självständighet mot de imperialistiska amerikanska aggressionerna". Vid den Internationella fackliga solidaritetskommittens möte i maj informerade OUSA:s representant om sin organisations ansträngningar framförallt ifråga om informationen om Chile. Både OUSA:s och medlemsorganisationernas press återger en mängd viktiga nyheter om Chile. Även de internationella fackorganisationernas beslut att isolera juntan har väckt genklang i Afrika. T.ex. vid ett regionalt fackligt möte i Alger beslöt de afrikanska hamnarbetarna att bojkotta juntans fartyg. Deras beslut trädde i kraft den 1 maj. 5

8 JUNTAN ISOLERAD I DE INTERNATIONELLA ORGANEN En FN-kommission har utrett de internationella organens inställning till juntan och kommit till att man praktiskt taget kan tala om en "bojkott" inom FN. ILO Arbetarrepresentanterna vid den 61 arbetskonferensen vägrade att erkänna närvaron av juntans "officiella" fackliga representanter och beslöt i stället att en delegation från den förbjudna fackcentralen CUT skulle delta. ILO:s administrativa råd har tagit ställning till en rapport av kommitten för facklig frihet i Chile och riktat den chilenska regeringens uppmärksamhet vid den fara för friheten som består i att fackledare hålls fängslade utan åtal och d.om samt uppmanat regeringen att följa kommittens rekommendation att frige fackledarna eller döma dem enligt en procedur som ger garantier för försvar och opartisk dom. Administrativa rådet har på uppmaning av arbetarrepresentanterna föreslagit att alla relationer mellan ILO och Chile revideras. Största delen av medlemmarna, bland dem FVF:s medlemsorganisationer, har uttalat sig för effektivare åtgärder av ILO mot den fascistiska chilenska regimens antifackliga förtryckspolitik. UNESCO Som en följd av enhälliga protester har UNESCO beslutat avlysa den kurs för personalskolning som dess byrå i Santiago skulle ha hållit i slutet av april. Bl.a. internationella lärarförbundet FISE har uppmanat alla sina medlemmar i hela världen att stärka bojkotten mot den chilenska juntan inom undervisning och kulturarbete INTERNATIONELL SOLIDARITETSKAMPANJ Senaste jul kom solidariteten till uttryck genom leveransen av 162 ton varor - kläder, skor, unde~ ningsmaterial, läkemedel, osv. som delades ut till chilenska fan jer, framförallt sådana som dr, hats av förtrycket. Många län deltog i detta initiativ: Alger Finland, Ungern, Tyska demo~ tiska republiken, Tyska förbun republiken, Rumänien, Sveri Schweiz, Tjeckoslovakien, Sov. unionen, Jugoslavien, Österri Danmark, USA, Australien. Fa organisationerna och särskilt FV medlemsorganisationer gar initi1 vet sitt aktiva stöd. I Japan har fackorganisatione1 organiserat en omfattande solid1 tetsinsamling i ~ilken arbetai bidrar med en viss procent av lön. I de socialistiska länderna I upprättats speciella solidaritetsf1 der till vilka arbetarna bidrar dir1 och genom lönen för specie frivilliga extra arbetsdagar för Ch Alla dessa aktioner är ett väri fullt och effektivt bidrag till rö1 sen för solidaritet med och st för det chilenska folkets kamp n fascistdiktaturen. forts. fr. sida 32 analfabetismen framförallt genom att få till stånd nationella alfabetiseringsprogram. Låt oss tillsammans och enigt arbeta för en likvidering av analfabetismen en gång för alla. MOT DEN FASCISTISKA TERRORN I URUGUAY Legoknektarna i den fascistiska diktaturens tjänst i Uruguay har nyligen mördat Hugo Mendez, ledare för textilarbetarnas förbund och medlem av fackcentralen CNT:s sekretariat. FVF fördömer karftigt den uruguayanska diktaturen som inte kommer att kunna hålla stånd mot arbetarklassens och folkets tilltagande motstånd, trots att den hela tiden intensifierar sitt förtryck. Över fackliga och politiska fångar hålls i fängelser och kaserner där de utsätts för den grymmaste tortyr. Inför denna situation uppmanar FVF arbetrarna och fackorganisationerna i alla länder liksom även den med arbetarna och folket i Uruguay, att energiskt fördöma den uruguayanska diktaturens brott, att kräva frihet för fångarna och att krära den argentinska regeringen på garantier för de politiska landsflyktiga som tvingats slå sig ned i dess land. MOT DE TURKISKA SPECIALDOMSTOLARNA Den tuskiska regeringen har lagt fram ett n förslag till lag om domstolar för statens säkerh domstolar som redan en gång avvisats av land författningsdomstol för ett år sedan. Ifall försla, godkänns hotas de progressiva krafterna i landet' likvidering genom lagens extremt reaktionära åtg der. Inför denna situation kräver FVF att den turkil regeringen omedelbart avstår från sitt lagförs! ifråga, vilket är ett flagrant brott mot internatione konventioner och rekommendationer liksom även rr de mänskliga rättigheterna samt mot landets fi fattning. På 160 miljoner medlemmars vägnar ger F\ uttryck för sin full solidaritet med de turkis arbetarna samt deras framstegsvänliga fackcenb DISK och dess medlemsorganisationer

9 FACKLIG DIALOG. "Accra-andan" På inbjudan av Organisationen för facklig enhet i Afrika besökte en delegation under ledning av generalsekreterare Pierre Gensous OUSA:s sekretariat i Accra, Ghana. De två organisationerna var överens om nyttan av besöket. OUSA:s kongress i Tripolis för en tid sedan uttalade också en strävan till närmare relationer till de internationella fackorganisationerna på basen av ömsesidig respekt och icke-inblandning. För FVF ägde besöket rum inom ramen för den öppenhetspolitik som åttonde fackliga världskongressen beslöt om i syfte att få till stånd ett brett samarbete med afla nationella, regionala och internationella fackorganisationer i världen på basen av gemensamma initiativ i alla arbetares intresse. - Detta första officiella möte som OUSA hade med en internationell fackorganisation var av stor betydelse därför att dess karaktär inte var formell. Det var ett arbetsmöte som lade i dagen många gemensamma synpunkter och ståndpunkter i en lång rad problem och som ledde till ett avtal om ett konkretare samarbete mellan de två organisationerna VI GER ALLT V ART STÖD ÅT FOLKENS KAMP Naturligt var att de två organisationerna uttryckte s"in glädje över "framgångarna på vägen till självbestämmande, kolonialismens nederlag och imperialismens försvagande i hela världen som en följd av de patriotiska krafternas kamp". Stödet till de folk som kämpar för sin självständighet och mot imperialismen är i själva verket en principsak för FVF och OUSA. I detta hänseende är samarbetet mellan den afrikanska fackrörelsen och FVF inte något nytt. Vi kan påminna om att Panafrikanska fackunionen (USPA) år 1969 i Conakry, Guinea, ordnade en afroeuropeisk facklig konferens och om att de afrikanska fackliga strävandena i förening med FVF fick till stånd den första internationella konferensen mot apartheid år 1973 i Geneve. Men massakern i Soweto för en tid sedan, de vita rasistiska minoritetsregimernas brott i Namibia och Zimbabwe, den sydafrikanska aggressionen mot Angola, Rhodesias upprepade attacker mot den unga republiken Mozambique - allt detta kräver skyndsam handling för att utrota apartheid och rasismen, denna giftsvulst som hotar freden i Afrika och i hela världen. De två organisationerna var överens om att "utveckla ett maximalt samarbete mot rasismen och apartheid i alla tänkbara former samt att gemensamt stärva till en ny internationell facklig konferens mot apartheid". De önskade även att det. som resultat av den planerade konferensen skulle tillsättas "en permanent facklig kommitte mot apartheid", därför att det krävs en fortlöpande enhet mellan arbetarna och fackorganisationerna i syfte att bedriva påtryckning för att Förenta Nationernas beslut äntligen skall tillämpas och för att de kapitalistiska länderna skall gå med i bojkotten mot Sydafrika. Deklarationer och solidaritetsaktioner förslår inte längre i samband med så allvarliga händelser som i Soweto. De två organisationernas löfte att "oförbehållsamt stöda alla folk som kämpar" gäller inte bara södra Afrika utan också folken i Palestina, Chile etc. Om avtalet mellan OUSA och FVF hade begränsat sig till den i sig naturliga och principiellt självklara frågan om solidaritet hade det svikit den plikt som delas av alla fackorganisationer, nämligen att handla för bättre arbets- och levnadsförhållanden för alla arbetare som har deras förtroende samt för samhälleligt framåtskridande överhuvud. 7

10 DEN EKONOMISKA ORDNINGEN BÖR FÖRÄNDRAS Som OUSA:s representanter i många sammanhang vid mötet upprepade håller den ekonomiska situationen i utvecklingsländerna på att bli allt sämre. Om den kapitalistiska krisen har ödesdigra följder för arbetarna i de kapitalistiska industriländerna är effekterna två- eller tredubbelt värre i utvecklingsländerna på grund av dessas beroende. FVF och OUSA fann också att "den gällande internationella ekonomiska ordningen fungerar inte i arbetarnas och folkens intresse och särskilt inte i utvecklingsländernas". Härav drar de slutsatsen att den ekonomiska ordningen måste förändras. De noterar också att "de ekonomiska och sociala framstegen i de socialistiska länderna skapar nya och uppmuntrande utvecklingsmöjligheter". OUSA:s målsättningsprogram säger att "bara en radikal förändring av de internationella _, ekonomiska... relationera i deras helhet: kan göra slut på ojämlikheten, d:?minansen och diskrimineringen samt på de rika ländernasl privilegier som särskilt återspeglas i ett orättvist valuta och handelssystem. Det gäller att omedelbart fördubbla alla ansträgningar för att varje land skall få kontroll över sina egna naturresurser, vilket i första hand innebär nationaliserig av dessa resurser och kontroll över prisbildningsmekanismerna". Även i denna fråga är FVF:s ståndpunkt allmänt känd. Den har redovisats vid en rad internationella möten, särskilt vid FN:s specialsession om utveckling och det internationella ekonomiska samarbetet samt vid ILO:s sysselsättningskonferens och i en rad budskap till deltagarna i de alliansfria ländernas konferens. FVF anser att rätten att suveränt förfoga över sina naturresurser är en grundläggande rättighet för varje I) FVF för sin del föredrar att kalla de "rika länderna" de "kapitalistiska länderna". ty det är de som är ansvariga för den ojämli khet. dominans. diskriminering och de urgamla koloniala privilegier som utveck lingsländerna lider under. Avtalet mellan FVF och!usa undertecknas. Kring bordet från vänster: A. L Diallo, S. B. Lungu, J. D. Akumu, P. Gensous, I. Zakaria, B. Averianov, A. S. Lundamo och H. S. Adagli. land och att om ett land undertt nar ett avtal med ett multina nellt bolag så bör detta baseras ömsesidig nytta samt respekt statens självständighet och suveri tet för att det utländska kapit1 skall användas i enlighet med nationella behoven och varje h kunna bevara sin rätt att nation, sera företag som inte respekte denna princip. FÖR EN s.tälvständig UTVECKLING Men det är inte nog med utvecklingsländerna tar kont över sina naturresurser. OU anser att en självständig utveckli kräver "en sammanhängande! integrerad utvecklingsprocess! man satsar på jordbrukets alla vecklingsmöljigheter och som går för en industrialisering som i iör hand baserar sig på mineralresur och jordbruksprodukter". A. ven FVF stöder nödvändighe1 att "parallelt med en moderniseri och breddning av jordbruket UJ rätta en industri som baserar sig de nationella naturresurserna, modern industrialisering som nyttjar det tekniska framåtskrid1 det". 8

11 OUSA och FVF är överens om att samarbeta på detta område på basen av principerna i FN:s stadga om staternas ekonomiska rättigheter och skyldigheter som säger att det internationella ekonomiska samarbetet bör grundas på rättvisa, jämlikhet, suveränitet, gemensamma intressen och samarbete mellan alla stater. I sitt budskap till de alliansfria ländernas konferens underströk FVF nödvändigbetet av åtgärder för att dessa principer skall verkställas, bl.a. genom "jordreformer som avskaffar alla rester av kolonialsystemet och storgodsen och ger jorden åt dem som brukar den, en industrialisering som syftar till en breddning av den inhemska marknaden, en mångsidigare ekonomisk bas och en höjning av befolkningens levnadsnivå, upprättandet och stärkandet av en offentlig sektor och elimineringen av privata monopol, ett aktivt deltagande av arbetarna och deras fackorganisationer i ledningen av de offentliga ekonomiska, sociala och kulturella angelägenheterna". VI KRÄVER MEDBESTÄMMANDERÄTT Arbetarnas och fackorganisationernas medbestämmenderätt i utvecklingsprocessen betraktas som en kärnpunkt av både OUSA och FVF. I det gemensamma dokumentet förklarar de att "fackorgani- 1 sationerna bör få rätt att medverka i de internationella avtal och överenskommelser som har en ekonomisk och social karaktär". Vi kan också notera i anslutning till Lome-deklarationen som berör 37 afrikanska stater, dvs. nästan hela Afrika, att OUSA i sitt målsättningsprogram förbinder sig att samarbeta med alla medlemsstater "för att överföringen av industrier, kapital och teknologi skall ske i massornas och inte i kapitalisternas och de multinationella bolagens intresse". I sin överenskommelse deklarerar FVF och OUSA att det är möjligt att förändra den rådande internationella ekonomiska ordningen "endast genom en allians mellan alla progressiva krafter i världen, dvs. en gemensam front för utvecklingsländerna, de socialistiska länderna och den internationella arbetarklassen" och att det i detta syfte krävs "aktionsenhet av den internationella fackrörelsen". Det är därför som de två organisationerna ser det som mycket viktigt "att så snart som möjligt, utan att dock försumma de nödvändiga förberedelserna, sammankalla den internationella fackliga utvecklingskonferensen, varvid dokumenten från FN:s sjätte extra generalförsamlig skulle tjäna som ett gemensamt minimiprogram. VI ANKLAGAR DE MULTINATIONELLA BOLAGEN Både OUSA och FVF anser att man inte kan vänta sig något reellt bistånd av de kapitalistiska länderna för att övervinna underutvecklingen. I dokumentet från Tripolikonferensen heter der också att "FN-resolutionerna har stannat på pappret, planerna för det andra utvecklingsdecenniet har inte följts, inte heller de många besluten av UNCTAD''. Den senaste UNCTADkonferensen i Nairobi bekräftade de kapitalistiska industriländernas vägran att göra en allvarligt menad insats för utvecklingsländerna. Detta betyder inte att de multinationella bolagen skulle hålla sig utanför det s.k. u-landsbiståndet, tvärtom är det just i skydd av detta som de föredrar att företa sina "omstruktureringar". När de lägger ned sina fabriker i vissa kapitalistiska industriländer för att flytta produktionen till utvecklingsländer med billig arbetskraft, är det inte för att komma med bistånd utan för att ta hem större vinster. De multinationella bolagen anklagas av både OUSA och FVF. I OUSA:s målsättningsdokument kan man läsa bl.a.: "deras verksamhet är skadlig för de länders intressen som de berör... följden av deras politik och deras verksamhet drabbar i första hand arbetarna". Detta anser också FVF. Båda organisationerna anåg det därför nödvändigt att stärka sitt samarbete på detta område, bl.a. genom ökad information om de multinationella bolagen och gemensamma möten för fackliga representanter från ett eller flera transnationella företag. Därtill beslöt de två organisationerna att samordna sina ansträngningar inom ramen för de internationella organisationerna varje gång frågan om de multinationella bolagen behandlas. Detta gäller bl.a. kravet på internationella regler om FN-kontroll över bolagen. SAMARBETSBASEN - ÖMSESIDIG RESPEKT Avtalet mellan OUSA och FVF gäller vår tids centrala problem som berör arbetarna i Afrika och i hela världen. De två organisationerna beslöt att samarbeta kring alla dessa problem på basen av ömsesidig respekt och principen om ickeinblandning i varandras inre angelängenheter. Medan OUSA i sin målsättningsdeklaration högtidligen förklarar sig vara för "samarbete, vänskap och solidaritet med alla nationella och internationella fackliga organisationer på basen av jämlikhet och ömsesidig respekt" har FVF å sin sida i sina stadgar skrivit in principen om ömsesidig respekt, lika rättigheter, ickeinlandning i relationerna med andra organisationer, relationer som enligt stadgarna är "samarbetsrelationer på en broderlig och frivillig bas i syfte att utarbeta gemensamma mål och aktioner". Det är i den andan som avtalet i Accra undertecknades. H.Bouneaud 9

12 IMPERIALISMENS MOTSÄTTNING; Berget som födde en mus MARIO SAN FELICE FVF:s forskare för de multinationella bolagen Efter 18 månaders segslitna diskussioner och många förkastade utkast har OECD:s ministerråd äntligen enats om en rad regler för de multinationella bolagens verksamhet. Den text som i slutet av juni antogs i Paris täcker en rad olika ömråden men består genömgående av regler för ett "önskvärt" beteende av bolagen. Dokumentet är indelat i avsnitt om allmän policy, information, kbilkurrens, finansiering, sysselsättning, fackliga relafrom~r, teknologi. De rekommendationer som förefaller oss viktigast har vi sammanfattat på annat ställe. Här ska vi därför nöja oss med en kort allmän kommentar. Först måste understrykas atl: denna s.k. "kodex" som antagits av parismötet inte förutsätter någta sanktioner mot dem söm inte respekterar den. Instrumentet skall alltså inte ha någon bindande effekt. Det skali bara tjaiia som ett slags moraliskt rättesnöre för derh som förklarar sig vara redo att acceptera det och handla därefter. Är d et då ett helt onödigt instrument? Om ja, varför har då de kapitalistiska stormaktetfra så länge och inten sivt strävat till detta resultat, sorti av en tidskrift av internationell rång har kallats en "multinationell fars"? Orsaker-ha är många. Det har redan i många år talåts om regler for de stora tran snatfonella bolagens verksamhet, I början vat diskus sicm erna tätt teoretiska och man såg det l\'ela som en del av en antimonopollstisk pelitik. Men den djupa kris som drabbat lrela den kapitalistiska värl'den har fått hela världen att fråga sig öm cte ss o'tså:ker för att få ett grepp om utvecklingen, Öch man såg clå det näfä sambandet n'lelian den snabba och kraftiga kapitalistiska integrationsprocessen världsnivå och den kris som uppstod. Därtill började man bli medveten om det faktun krisen (även om den är av strukturell natur) "1 övrerades" så att den allt mera riktades mot uti' lingsländernas krav på en ny ekonomisk världs ning. Det var inte heller svårt att se vilka det var höll i trådarna. I många olika sammanhang då internationella r tutioner eller nationella regeringar fann sig konf terade med dessa problem (krisen och en ny ek1 misk ordning) blev det allt uppenbarare att det än vändigt att reglera storföretagens verksamhet föra ett slut på deras skadliga effekt på världskollekt Det var därför som Förenta Nationerna beslöl inom ramen för sina deklarationer och sitt akti program för en nyt ekonomisk ordning så snabbt möjligt få till stånd användbara normer för en gränsning av de hittills helt okontrollerade m nationella företagens verksamhet. Och det var i sin tur därför som de kapitalist stormakterna; med USA i spetsen, försökte mil effekten av sådana regler genom att i förväg ställa sina egna vägledande principer. Ett sådant instrument skulle tillfredsställa I olika behov. Att välja OECD till forum för dis\ sionen var den logiska konsekvensen av utgå: punkten. Diskussiönetna öm detta delikata tema stam inom det kapitalistiska lägret, utom räckhåll för vecklingsländerna och de socialistiska länderna. ät uppenbart att man inom OECD inte talar om titmell suveränitet över naturresurser, om natior sering, osv. ~ allt teman där den kapitalistiska 1 den alltid har försökt stoppa alla åtgärder som sk föra med en förandrirtg av styrkeförhållanden världen. När denna,;kodex" väl är godkänd kan den uti ett prece densfall som varje internationellt organ tvingas ta hän:syn till, ett precedensfall som kan stämma orienteringen i senare regleringar av de tn nationelia företagen, a\ten om den stora majoritete1 FN: s medlemslånd er ihte på något sätt deltagit i 1 utarbetande. Bristen på univetsal1'tet kan - enligt dem som k, pade hårdast för besluten i Paris, dvs. USA:s reger - uppvägas av att instrumentet åtetspeglar en I ständig kon sensus mellan de berörda "samhällspar na" och samtidigt ät en yttring av kapitalistisk en inför världsproblem. Den sistnämnda aspekten betonades sähskilt amerikarrenfa. I många fab har den "västligå beten" inte varit fullständig. Det se'nåste exem~fel detta va'r UN'CTAD-kotiferen.s'en i Nairobi, etiä'r framkom många t'n:ei'l.lhgskiljakligheter ine'li'åil

13 kapitalistiska makterna, bl.a. genom att vissa av dem inte från början avvisade tanken på en "smidig" strategi i de hårt kontroversiella frågorna (l"åvarupriserna, råvarulager, osv.). Dessa meningsskiljaktigheter var - åtminstone i början - ännu klarare ifråga om de multinationella bolagen, av vilka de flesta är amerikanska eller japanska. De europeiska länderna uppelever dessa som intrång även om de själva samtidigt har stora monopol som opererar i hela världen. OECD-mötet skylde i hög grad över dessa motsättningar och lappade ihop den kapitalistiska fronten. Det är givetvis omöjligt att färutse i vilken grad denna enighet inverkar på de kommande diskussionerna i de organ som skall utarbeta reglementen för de multinationella företagen. Men det är högst sannolikt att denna aktion inte kommer att passera obemärkt. Och fackorganisationerna? Samma tidskrift som vi citerade nyss ifråga om den multinationella farsen skrev också med en nypa ironi och med en stark dos tillfredsställelse om fackorganisationerna att "det enda de hittat på att säga är att det rör sig bara om ett första steg i en viktig sak". Alla vet att de organisationer som utgör den s.k. rådgivande fackliga kommitten inom OECD inte hör till FVF. Kanske några av dem hade illusioner om att man skulle få en reglering som kunde framstå som en framgång för deras förhandlingsförmåga. Kanske det är därför som dessa fackorganisationer vill fortsätta "förhandla" trots att det blir allt mera uppenbart att resultaten inte kunde vara mera nedslående ur facklig synvinkel. Utvecklingen har visat att det är onödigt att hoppas på framgångar mot kapitalisterna utan facklig enhet och - det måste sägas - utan kamp. Utan att glädas över detta nya bevis för det riktiga i den gamla tesen om facklig enhet vill FVF framhålla att enighet är ett absolut villkor för att man kan itu med de multinationella bolagen på allvar. Denna enhet bör stärkas i kamp. Vi anser att tiden är mogen att mera direkt än förr intressera arbetarna för dessa frågor, arbetarna i de kapitalistiska länderna, som står inför sparsamhetspolitik och uppoffringar med krisen som förevändning, och arbetarna i utvecklingsländerna, som måste få igång ett produktivt uppsving i sina länder. Den enhet som arbetardelegaterna uppnådde vid ILO:s sysselsättningskonferens just ifråga om de multinationella bolagen visar att enhet är möjlig även över "ideologiska skiljelinjer" (som inte har dragits av FVF, det må upprepas), särskilt när det är fråga om konkreta problem. Samtidigt blir det allt klarare för var och en att de multinationella bolagen inte frivilligt avstår något av den makt de samlat. Detta är något för alla fackorganisationer att tänka på. Det gäller ju inte bara att kunna uttala sig i saken. Det gäller för arbetarna och folken att kunna ingripa och bygga upp ett nytt samhälle som är fritt från all utsugning OECD:s REGLER Reglerna rekommenderar multinationella bolag som verkar inom OECD-länder att respektera vissa ''principiella riktlinjer'', nämligen: - att ta fullständig hänsyn till regeringarnas politiska mål, - att till sina dotterbolag ge ut alla de uppgifter som de lokala regeringarna behöver, dock med hänsyn till affärshemlighetens "legitima gränser", - att avhålla sig från varje slag av korruption, illegalt politiskt understöd och otillåten inblandning i ett lands inre politiska liv, - att ge sina dotterbolag frihet att expandera och att sölja sina produkter på den inhemska och på exportmarknaden i enlighet med solid affärssed, - att publicera informationer om ägoförhållanden, feografiska verksamhetszoner, omsättning, försäljningsresultat, investeringar, prispolitik, dock med hänsyn till affärshemlighetens behov, - att inte utnyttja dominansen över en marknad, t.ex. genom konkurrensbegränsande fusioner, diskkriminerande priser, leveransvägran eller illojal konkurrens, - att inte gå med i konkurrensbegränsande karteller även då de tillåts av lagen, - att samarbeta med antitrustutredningar, - att ge kunderna, distributörerna och licensinnehavarna frihet att expandera och att sälja i enlighet med lagarna och affärsseden, - att inte, t.ex. genom fiktiva priser, begränsa handeln i strid mot gällande lagar i de länder där dotterbolagen verkar, - att respektera de anställdas rätt att organisera sig fackligt samt att få de informationer som krävs för seriösa f<jrhandlingar med företaget, - att ge de anställda informationer om företagets resultat i enlighet med lokal praxis, - att anpassa arbetsförhållandena till de miniminormer som tillämpas av motsvarande lokala arbetsgivare, - att inte hota lägga ned driften under kollektivförhandlingar, - att i rimlig tid informera de anställda om större förändringar sådana som nedläggning och göra allt för att minska de negativa effekterna av sådana, - att inte utsätta arbetskraften för diskriminering, annat än i syfte att stöda en politik för större jämlikhet i arbetslivet. 11

14 JÄMFÖRELSI De socialistiska länderna och de multinationella bolagen Kemiarbetarnas IF har vid den årliga sessioned sin administrativa kommitte granskat frågan on fackliga aktionerna mot de multinationella bola I diskussionen deltog även kamrat N. Svetsov, förande för kemiarbetarnas förbund i Sovjetunio med en redogön:lse för relationerna mellan de m nationella bolagen och de socialistiska länderna 1 för de socialistiska fackorganisationernas ställni förhållande till dessa bolag. Den rolla som de soci tiska länderna och deras fackorganisationer spe kampen mot de multinationella bolagen är ännu okänd och ofta avsiktligt förvrängd och det kan di vara viktigt att i vår tidskrift återge utförliga avi av diskussionsinlägget. 0 De ekonomiska relationerna och handeln mellan de socialistiska och de kapitalistiska länderna är en del av kampen mellan de två systemen. 0 Dessa relationer är till fördel för båda partema. 0 Relationerna är en naturlig följd av den vetenskapligttekniska revolutionen. Vi anser att frågan om de ekonomiska relationerna mellan de transnationella bolagen och de socialistiska ländernas utrikeshandelsorgan bör ses som en del av ett större problem, nämligen arbetarnas aktionsenhet mot de multinationella mono- polen. Detta kan motiveras med ätminstone sex olika argument: För det första, därför att arbetarna och fackorganisationerna i de socialistiska länderna ger sitt bidrag till kampen mot monopolen genom att moraliskt stöda arbetarna i de kapitalistiska länderna med sin solidaritet varje gång dessa organiserar sig till försvar av sina intressen mot de multinationella bolagens angrepp. För det andra, därför att de ekonomiska kontakterna mellan de socialistiska ländernas ekonomiska organ och de västliga firmorna bidrar till att stärka de socialistiska ländernas ekonomi och till deras expansion på världsmarknaden, vilket i sin tur i sista hand stärker socialismen i kampen mellan de två systemen. De ekonomiska relationerna och handeln mellan de socialistiska och de kapitalistiska systemen är samtidigt en del av kampen mellan de två systemen. Det är därför som de socialistiska ländernas ökande roll i världshandeln i takt med ett övertagande av de kapitalistiska firmornas1 avancerade teknik och in triella erfarenheter är ett starkt för arbetarklassen i kampen monopolen på det internatior planet. Den socialistiska gemenskapc för den internationella arbetar! sen en grundläggande kraft monopolens angrepp på världs11 naden, en kraft som kan be1 dem i den ekonomiska konkurre med fredliga medel. Samtidigt medför en utvecl av de ekonomiska relationera m de socialistiska länderna och världen ett ökat inflytande öve allmänna villkoren för det i nationella samarbetet. Detta ber de internationella kapitalis grupperna deras monopolställ i världsekonomin och därmed c möjligheter till okontrollerad drift genom att de grundlägg, principerna för rättvisa intern nella relationerna får allt s kraft, principer som den socialis gemenskapen har fört fram od tid tillämpat. För det tredje, man får glömma att de ekonomiska 12

15 tionerna och handeln mellan de socialistiska organen och de kapitalistiska firmorna ger en materiell bas för en stabil och trygg fred. Samtidigt tryggas sysselsättningen och en stabil löneutveckling för arbetarna i de kapitalistiska länderna. För det fjärde, är det viktigt att anderstyrka att de ekonomiska relationerna mellan de socialistiska och de kapitalistiska länderna på basen av en värlsomfattande arbetsfördelning ger fördelar åt båda parterna. I sovjetiska kommunistpartiets rapport till XXV partikongressen heter det bl.a.: "Ett allt starkare utnyttjande av den internationella arbetsfördelningen för en utveckling av varje land oberoende av dess egna naturresurser och dess ekonomiska utvecklingsnivå är ett karakteristiskt drag för vår tid. Tillsammans med andra stater strävar vi till att dra nytta av våra ekonomiska relationer utåt när det gäller att fullgöra våra ekonomiska uppgifter på kortaste möjliga tid, att höja produktionens effektivitet och att påskynda de vetenkkapliga och tekniska framstegen". För det femte, en analys av de socialistiska ländernas ekonomiska relationer och handel med väst visar oss att de socialistiska länderna alla i första hand inriktar sig på att utveckla sina inbördes relationer och på att utveckla den internationella socialistiska arbetsfördelningen. I vår nionde femårsplan sker 60 % av utrikeshandeln med de socialiska länderna medan handeln med de kapitalistiska industriländerna uppgår till bara 1,5 %. För det sjätte, vi kan inte bortse från det faktum att den socialistiska världen har ett mångsidigt och omfattande samarbete med utvecklingsländerna. Detta samarbete baserar sig på jämlikhet och på ömsesidig respekt för suveräniteten, rättvisan och de gemensamma intressena. Detta tvingar ofta de kapitalistiska industriländerna att anpassa sina egna relationer med utvecklingsländerna och att ge avkall på sina diskriminerande krav. Den socialistiska världen bistår utvecklingsländerna när det gäller att upprätta nationella nyckelindustrier, att befria sig från utländskt beroende och att uppnå verklig ekonomisk självständighet. Folken i den socialistiska gemenskapen betraktar sitt bistånd till utvecklingsländerna som ett uttryck för den proletära solidariteten i kampen mot de multinationella bolagen, för ekonomiska självständighet och samhälleligt framåtskridande. Även om de positiva följderna av de ekonomiska relationerna och av handeln mellan de socialistiska och de kapitalistiska länderna är uppenbara mot bakgrunden av den vetenskapligt-tekniska revolutionen, finns det krafter i de kapitalistiska länderna som motsätter sig en sådan utveckling. Till dem hör George Meany, den reaktionära och antisovjetiska ordföranden för amerikanska fackcentralen AFL CIO. De sovjetiska fackorganisationerna har ofta avslöjat dem som försöker förvränga innebörden i de ekonomiska relationerna mellan de socialistiska och de kapitalistiska länderna, vare sig de gör det för att "försvara arbetarnas rättigheter" eller utgående från en öppen högerståndpunkt. O I Sovjetunionen är monopolen berövade alla kontrollmöjligheter och egna villkor ifråga om kapitalexporten. o När fabriker uppförs i samarbete med monopolen i de socialistiska länderna sker det utgående från den socialistiska marknadens behov och inte monopolens egen vilja. Vilken är de då de sovjetiska fackorganisationernas inställning till ekonomiska relationer och handel med företag i de kapitalistiska länderna och särskilt de multinationella bolagen? De sovjetiska.fackorganisationern~ anser detta samarbete vara positivt och utgår härvid från följande teser: l. Varje avtal om en utländsk firmas deltagande i uppförandet av en industri i Sovjetunionen bör klart säga att företaget helt och hållet tillhör den sovjetiska staten, dvs. arbetarna själva. Företaget skiljer sig inte på något sätt från andra sovjetiska företag. Arbetarna och de anställda skyddas av den sovjetiska arbetslagstiftningen mot varje skadlig effekt av de utländska företagens deltagande i uppförandet. Detta betyder att monopolen i Sovjetunionen saknar alla möjlig- heter till kontroll både på företagsnivå och på branschnivå och att de inte kan diktera vare sig arbetsförhållanden eller löner så som i de kapitalistiska länderna samt slutligen att de inte kan exportera sitt kapital. 2. Även om vår nationalekonomis materiella behov väl kan tillfredsställas av den sovjetiska industrin importerar våra utrikeshandelsorgan i viss mån material som inte eller bara mycket begränsat framställs hos oss. Härvid stipulerar kontrakten att alla materiel som importeras bör motsvara såväl arbetarskyddssom miljöskyddsbestämmelserna i vårt land. På detta sätt ger Sovjetunionen även arbetarna i de kapitalistiska länderna möjlighet att kräva bättre arbetsförhållanden. Om planerna för en fabrik som skall byggas inte fyller alla normer ålägger den sovjetiska parten leverantören att förbättra planerna även om det skulle medföra ett avsevärt prislyft. Ett exempel är förhandlingarna med det franska företaget ''Constructions metalliques de Provence" för en tid sedan om leverans av installationer för en plast- och förgfabrik. Man kom till att den franska firman måste utarbeta reningsanläggningar för vatten- och gasutsläpp för att få kontraktet, vilket höjde priset med 25 %. Det bör tilläggas att liknande fabriker byggs 13

16 i Frankrike, Tyska förbundsrepubliken och Spanien utan sådana renings anläggningar. Våra utrikeshandelsorgan för just nu förhandlingar med det japanska företaget "Mitsubishi" om leverans av en motagefabrik av ett slag som i Japan fungerar utan några reningsanläggningar. På den sovjetiska beställarens uppmaning konstrueras nu sådana, vilket kommer att höja totalpriset med 30 %. Liknande arrangemang har ingåtts med det amerikanska dolaget "Occidental Petroleum" ifråga om uppförandet av en konstgödselfabrik samt med italienska "EMI" om leverans av sex olika anläggningar för tillverkning av ammoniak, etylen och andra kemikalier. 3. Det bör beaktas att uppförandet av sådana fabriker utgår från den socialistiska marknadens behov och inte monopolens. Det är de socialistiska ländernas behov som avgör om ett företag byggs upp med hjälp av monopolen. Det är därför som produktionen i dessa företag inte heller utövar något inflytande på världsmarknaden och dessa företags verksamhet i övrigt. Detta bevisas av det faktum att inte ett enda nytt företag uppfört i de socialistiska länderna har lett till att ett liknande företag i väst fått stänga. 4. Kontakterna mellan de socialistiska och de kapitalistiska länderna står inte i motsats till det faktum att industrin i de socialist.iska länderna idag är i stånd att producera allt som behövs för att täcka de egna behoven. Sovjetunionens hela historia är ett bevis på detta - utan krediter eller utländskt bistånd har vårt land blivit en världsmakt. Men idag, då vi upplever en utveckling av den internationella arbetsfördelningen som en följd av den vetenskapligt-tekniska revolutionen, då inget land ensamt kan hålla igång en lönsam produktion av alla varor, är både socialistiska och kapitalistiska länder intresserade av ett utbyte av sina erfarenheter och av en breddad handel. Att inte, Utvecklingen av de eh miska kontakterna mellat socialistiska och de kapil tiska länderna ändrar i11 ting i de socialistiska ar! förhtillanden som rtider socialistiska länderna. största delen av den ek iniska utvecklingen try 1 genom det nära och bre liga samarbetet inom CO CON som beaktar alla 1 lemsländers intressen. Pr'i våra bilder ser vi. ett f möte i. en fabrik i Tjeck, vakien som diskuterar e11 veckl-ing av fabriken sam arbetsbrigad vid ett rc Varna, Bulgarien, som by, ett fartyg för sovjetisk ning. 14

17 inse detta vore att bromsa den nationella ekonomins utveckling. 5. Vi vet mycket väl att det inte är av. välvilja som de kapitalistiska företagen vill förhandla med våra organisationer, utan att de drivs därtill av att de egna marknaderna är "mättade" på grund av otillräcklig köpkraft, av "överproduktion" och som en följd därav, massiv arbetslöshet. Det är uppenbart att om en kapitalist kan tänka sig att sälja teknologi till de socialistiska länderna och i sin tur köpa färdiga varor producerade med hans teknik i fabriker som han varit med om att uppföra, så är det för att det lönar sig mera än att producera själv. Om han inte hade avtal med de socialistiska länderna skulle han köpa på något annat håll. 6. Utvecklingen har visat att socialismen är grunden för en stabil ekonomi medan kapitalismen skakas av kriser. Detta bekräftar att de kapitalistiska produktionsförhållandena inte längre motsvarar den aktuella koncentrationsnivån som kräver att ekonomin organiseras på en planenlig bas. Samtidigt ger de multinationella bolagens långt förda koncentration dem objektiva möjligheter att utveckla sina relationer med de socialistiska storföretagen och dra fördel av detta, men inte för att."socialismen skulle hjälpa monopolen", som våra kritiker säger. I direkt anslutning till detta kan vi citeta det söm sades av franska CCt:s genetalsekretetate Georges Seguy vid FVF-bytåns extra session i Berlin i jlmuari 1975: ''Om de multinationella bolagen öhr sitt irtflytahde i den kapitalistiska ekönotnin och särskilt i de sektöret som starkast berörs av den vetenskapligt~tekniska revolutionen; så bär de sbcialistiska länderna inget ansvar föt dettä. Det ar en följd av verkligheten i de kapitalistiska länderna. De multinationella bolagens existens beror inte på de socialistiska länderna, lika litet som deras försvinnande - det är beroende av den kamp som arbetarna i de kapitalistiska länderna för i förbund med andra antimonopolistiska grupper med stöd av den internationella arbetarsolidariteten". 7. Det bör understrykas särskilt att monopolen inte exporterar något kapital till de socialistiska länderna, utan ger dem handelskrediter i form av materiel och färdiga produkter. De kapitalistiska firmornas deltagande i fabriksbyggen i de socialistiska länderna bidrar sålunda till att trygga sysselsättningen i de kapitalistiska länderna, öppnar marknaden för deras varor och skapar nya arbetsplatser i de blandade bolagen. Idag finns det enligt officiell statistik över 15 miljoner arbetslösa i de kapitalistiska länderna. Siffran skulle utan tvivel vara ännu större om dessa länder inte hade så fördelaktiga handels- och ekonomiska relationer med de socialistiska länderna. Politikerna och ekonomerna i väst förnekar inte detta. T.ex. f.d. brittiska premiärministern Wilson förklarade efter ett besök i Moskva inför underhuset att de sovjetiska uppdragen gav arbeta åt ett stort antal englesmän. Hubert Weber, medlem av förbundsdagens finansutskott (Tyska förbundsrepubliken) skrev en socialdemokratisk tidning: "Utvecklingen av våra handelsfötbindelser med Sovjetunionen är!onsamma för de västtyska företagen därför att det gör det lättare för dem att utnyttja sin produktionskapacitet och upprätthålla sysselsättningen". Det är uppenbart att de sovjetiska uppdragen, som vanligen är mycket -stora, inte bara bidrar till att trygga sysselsättningen för arbetarna i de kapitalistiska länderna utan framförallt ger tiotals storföretag i många länder en stabil grund för många år framåt. 8. Avsaknaden av ekonomiska relationer och handel mellan socialistiska och kapitalistiska stater skulle inte bara minska utsikterna till materiellt bättre förhållanden utan också dra undan grunden för en tryggad sysselsättning. Om Sovjetunionen skulle vägra upprätthålla ekonomiska relationer och handel med västländerna - som våra kritiker kräver - skulle detta inte betjäna arbetarna utan bara förvärra monopolens utsugning och eliminera basen för den fredliga samexistensen och avspänningen. Avslutningsvis vill jag påpeka att de sovjetiska fackorganisationerna följer vår statliga politik som går ut på att utveckla de ekonomiska relationerna och handeln för att stärka kommunismens materiella och tekniska bas och höja det sovjetiska folkets levnadsnivå. Denna politik svarar mot Helsingfors-konferensens slutdokument som för alla europeiska länder ställde som mål en utveckling och fördjupning av det internationella samarbetet inom ekonomin, vetenskapen, tekniken och miljövården. Genom att utveckla sina ekonomiska relationer med de kapitalistiska staterna förlorar de socialistiska länderna ingenting av sin revolutionära målsättning i den ideologiska kampen mot imperialismen. De socialistiska staterna är överens om att freden, säkerhet och ett brett internationellt samarbete svarar mot mänsklighetens universella intressen.

18 NYA PERSPEK VIETNA I SOCIALISMENS TAKT Det befriade Vietnam är idag fullt av uppgifter i sambad med en harmonisk ekonomisk och social utveckling av landet under socialistisk ledning. Detta arbete består idag inte bara i att så effektivt som möjligt bygga upp de många städer, byar och fabriker som förintades i det grymma krig som imperialisterna började. Det gäller också att stärka enheten i landet, som under många år i söder utsattes för en ekonomisk utsugning. Det "generösa bistånd" som USA i många år bestod gick sannerligen till marionettregimen och tjänade en förlängd delning av landet samtidigt med de nordamerikanska imperialistiska militära syftena. Det betydde att det tjänade endast destruktiva syften. Den oerhörda uppgift som idag utförs av det tappra vietnamesiska folket består i att få med hela landet i en snabb socialistisk utveckling. En textilfa bri k i D a-nang som befriades i oktober 1975 bef ann si g nästan helt i r uiner. Idag är produkti onen st örr e än n ågonsin under Thieu-regi m en. D etta mudder verk som bygi ett socialistiskt företag i Hai1 i norra delen av landet r ensa darmarna i M ek ong-deltat i 16

19 Fabrikerna i Sydvietnam saknar främst de maskiner som fördes bort eller förstördes av de amerikanska ockupanterna. De får nya maskiner från denna fabrik i Hanoi.. j I Pappersproduktionen denna anläggning i Bien-Hoa har ökat avsevärt tack vare nya maskiner från norr. Detta skeppsvarv i staden Vinh förstördes nästan helt av amerikanska bomber men är idag igen uppbyggt. _Jil j! OI lll i!i! I d i _ I il ' 17

20 EKONOMISK INTEGRATI And pakten Med eller utan de multinationella bolagen? Andpakten, en mellanstatlig organisation för ekonomiska integration i Latinamerika, grundades år 1969 som resultat av en utvecklingstendens som är karakteristisk för vår tid - det ekonomiska livets internationalisering. Pakten var även ett uttryck för folkens - inklusive delar av borgerskapet och regerringarna - strävan till ekonomisk självständighet. Den var även ett forsöl att påskynda den ekonomiska utvecklingen genom att befria den från imperialismens och de multinationella bolagen tvångströjor. Cartagena-avtalet, paktens grundläggande dokument, innehåller sålunda ett industrialiseringsprogram för alla medlemsländerna jämte särskilda lättnader för Bolivia och Equador på grund av dessas extremt låga ekonomiska och sociala utvccklingsrad. De politiska förändringar som ägt rum i Peru, Bolivia, Equador och Chile stärker paktens progressiva innehåll. Förändringen i styrkeförhållandena gjorde det möjligt att t.ex. anta beslut nr 24 om det utländska kapitalet enligt vilket varje utländskt företag inom zonen från den 1 juli 1971 skulle ombildas till ett blandat eller helt inhemskt företag under de följande 15 åren. Detta var i praktiken ett förbud mot vissa av de multinationella bolagens mest skadliga verksamhet, dvs. bankväsendet, teknologiöverföringen, kapitalexporten, investeringspolitiken, osv. ATI V ARA ELLER INTE VARA? Imperialismens svar på Andpakten och den progressiva utvecklingen i regionen kom omedelbart. Det har blivit helt uppenbart att statskupperna i Chile, Bolivia och Peru samt den pågående kampanjen mot pakten - det är fråga om att förvandla den till en subregional marknad som helt domineras av monopolkapitalet i likhet med Latinamerikanska frihandelsområdet - är delar av den imperialistiska stategin i regionen. Den fascistiska militärjuntan i Chile har lyckats sättä sig upp mot beslut nr 24 genom att ge ut en "Stadga för utländska investeringar" som ger de multinationella företagen helt fria händer att investera och åter ur landet föra ut sina vinster. Detta har dock inte ensamt tillfredsställt de multinationella bolagen i deras strävan att utnyttja den chilenska juntan som murbri Det är inte bara det att de c ga medlemsstaterna energiskt fördömt juntans proimperiali~ åtgårder. Även de svaga gara för ekonomisk stabilitet som ju kan erbjuda har tvingat till bo! förskitighet i sin investeringspc i Chile. Den drastiska minskninge befolkningens realinkomster den därmed sammanhängi minskningen av inrikesmarkm har riktat in det utländska inv1 ringsintresset på gruvorna i syfö öka exporten. Detta leder tillb till den rovdrift som det utlänl monopolkapitalet tidigare hed särskilt infråga om koppar, 1 uran och lithium. Samtidigt lam det landets fortsatta ekonomi utveckling. Andpakten står idag inför föl: de alternativ: Antingen måste r på ett eller annat sätt acceptera utländska monopolkapitalets minans och dess strypning av ekonomiska integrationsproces eller måste man energiskt av1 dess planer och förplikta varje m lemsstat, särskilt Chile, att hålla till de gemensamma besluten den vill utnyttja de gemensam fördelarna av pakten. Detta är i1 18

Ineffektiv ''chockbehandling"

Ineffektiv ''chockbehandling CHILE SOLIDARITET Ineffektiv ''chockbehandling" Det chilenska folk1

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.8.2011 KOM(2011) 543 slutlig 2011/0235 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se FN:s huvudsakliga syften 1. Definerar staters plikter gentemot varandra (särskilt på området våldsanvändande),

Läs mer

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet?

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? Bilder av 1920-talet Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? George Grosz Kapitalismens största kris: depressionen Börskrasch 29 oktober

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

Världskrigens tid

Världskrigens tid Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Vad är den Fackliga Världsfederation - FVF

Vad är den Fackliga Världsfederation - FVF Vad är den Fackliga Världsfederation - FVF FACKLIGA VÄRLDSFEDERATION Vad är FVF Fackliga Världsfederationen, FVF, grundades I Paris, den 3:e oktober 1945. FVF är den äldsta internationella fackliga organisation.

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

9101/16 /ss 1 DG C 1

9101/16 /ss 1 DG C 1 Europeiska unionens råd Bryssel den 23 maj 2016 (OR. fr) 9101/16 COAFR 136 CFSP/PESC 402 RELEX 410 COHOM 52 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 23 maj 2016 till: Delegationerna Föreg.

Läs mer

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling Rio-deklarationen Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Rio-deklarationen om miljö och utveckling Ingress Förenta Nationernas konferens

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk Om FN Förenta Nationerna är en unik organisation som består av självständiga stater som sammanslutit sig för att arbeta för fred i världen och ekonomiska och sociala framsteg. Unik, därför att ingen annan

Läs mer

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO Alla människor, oavsett ras, religion eller kön, äger rätt i frihet, ekonomisk trygghet och under lika förutsättningar arbeta i det materiella välståndets och den

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Iran, antagna av rådet den 4 februari 2019.

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Iran, antagna av rådet den 4 februari 2019. Europeiska unionens råd Bryssel den 4 februari 2019 (OR. en) 5744/19 MOG 7 CFSP/PESC 57 CONOP 9 IRAN 2 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Rådets slutsatser om Iran

Läs mer

Centrum för Iran Analys

Centrum för Iran Analys Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

B8-0801/2016 } B8-0802/2016 } B8-0804/2016 } B8-0807/2016 } B8-0808/2016 } B8-0809/2016 } RC1/Am. 1

B8-0801/2016 } B8-0802/2016 } B8-0804/2016 } B8-0807/2016 } B8-0808/2016 } B8-0809/2016 } RC1/Am. 1 21.6.2016 B8-0801/2016 } B8-0802/2016 } B8-0804/2016 } B8-0807/2016 } B8-0808/2016 } B8-0809/2016 } RC1/Am. 1 Ändringsförslag 1 João Pimenta Lopes, Maria Lidia Senra Rodríguez för GUE/NGL-gruppen PPE,

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

BILAGOR. EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER. den 15 och 16 juni 2001 BILAGOR. Bulletin SV - PE 305.

BILAGOR. EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER. den 15 och 16 juni 2001 BILAGOR. Bulletin SV - PE 305. 29 EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER den 15 och 16 juni 2001 31 Bilaga I Uttalande om förebyggande av spridning av ballistiska missiler... s. 33 Bilaga II Uttalande om f.d. jugoslaviska

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Sodexo IUF Internationella Ramavtal

Sodexo IUF Internationella Ramavtal Sodexo IUF Internationella Ramavtal 1. Parter 1.1. Detta avtal gäller mellan Sodexo och IUF. 1.2. Med Sodexo avses Sodexo SA och dess majoritetsägda dotterbolag. 1.3. Med IUF avses den Internationella

Läs mer

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Code of Conduct. Arbetsvillkor Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0276/2017 24.4.2017 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om situationen i Venezuela

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för utveckling 2009 3.2.2006 PE 369.874v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-42 Förslag till betänkande Margrietus van den Berg Effektivt bistånd och korruption i utvecklingsländer

Läs mer

FN generalförsamling konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

FN generalförsamling konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Förenta Nationers generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.

Läs mer

Artikel 2 Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 2 Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. 1.10.2016 L 268/85 RÅDETS BESLUT (GUSP) 2016/1755 av den 30 september 2016 om ändring av beslut (Gusp) 2015/1333 om restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Libyen EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR

Läs mer

Vad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter

Vad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter Faktaunderlag: Regler om mänskliga rättigheter Vad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter I Sverige är det grundlagarna som reglerar det demokratiska systemet och skyddar grundläggande

Läs mer

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Demokratiska republiken Kongo, som antogs vid rådets 3525:e möte den 6 mars 2017.

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Demokratiska republiken Kongo, som antogs vid rådets 3525:e möte den 6 mars 2017. Europeiska unionens råd Bryssel den 6 mars 2017 (OR. fr) 6791/17 COAFR 84 CFSP/PESC 196 RELEX 186 COHOM 27 COHAFA 12 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 6 mars 2017 till: Delegationerna

Läs mer

Vad är anarkism? en introduktion

Vad är anarkism? en introduktion Vad är anarkism? en introduktion Anarkismen kan sammanfattas som en politisk filosofi, en rad praktiska metoder, samt en historisk rörelse. Som politisk filosofi kan anarkismen definieras som ett motstånd

Läs mer

ANDRA RUNDABORDSKONFERENSEN EU BRASILIEN. Belem, januari 2010 SLUTDEKLARATION

ANDRA RUNDABORDSKONFERENSEN EU BRASILIEN. Belem, januari 2010 SLUTDEKLARATION BRASILIENS RÅD FÖR EKONOMISK OCH SOCIAL UTVECKLING Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ANDRA RUNDABORDSKONFERENSEN EU BRASILIEN Belem, 25 26 januari 2010 SLUTDEKLARATION Rundabordskonferensen för

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien

Läs mer

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA ARTIKEL 1 Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

FÖRSLAG TILL RAPPORT

FÖRSLAG TILL RAPPORT ACP-EU JOINT PARLIAMENTARY ASSEMBLY ASSEMBLÉE PARLEMENTAIRE PARITAIRE ACP-UE Utskottet för politiska frågor 5.3.2015 FÖRSLAG TILL RAPPORT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna

Läs mer

SLUTAKT. AF/CE/LB/sv 1

SLUTAKT. AF/CE/LB/sv 1 SLUTAKT AF/CE/LB/sv 1 De befullmäktigade ombuden för KONUNGARIKET BELGIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN GREKLAND, KONUNGARIKET SPANIEN, REPUBLIKEN FRANKRIKE, IRLAND, REPUBLIKEN

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

Ett rött Europa. för jobb och rättvisa

Ett rött Europa. för jobb och rättvisa Ett rött Europa för jobb och rättvisa 2 Fotografer: Nils Sjöstedt sid 1, Bea Tigerhielm sid 5, 9, 11, Jonas Lundborg sid 7, Lars-Örjan Josefsson sid 13 och Jeanette Larsson sid 15. Ett rött Europa för

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

f ACKllGA YÄRlDSRÖRElSEN FVFs TIDSKRIFT Nr 9 SEPTEMBER 1974

f ACKllGA YÄRlDSRÖRElSEN FVFs TIDSKRIFT Nr 9 SEPTEMBER 1974 Nr 9 SEPTEMBER 1974 f ACKllGA YÄRlDSRÖRElSEN FVFs TIDSKRIFT Redaktionskommitte FACKLIGA VÄRLDSRöRELSEN Nr 9 September 1974 Pierre GENOUS, generalsekreterare för FVF (ordförande) Jevgenij TJEREDNITJENKO,

Läs mer

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik P5_TA(2003)0471 Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en handlingsplan för insamling

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B Bryssel den 8 juli 2019 (OR. en) 10997/19 LÄGESRAPPORT från: av den: 8 juli 2019 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9233/19 Ärende: DEVGEN 142 SUSTDEV 103 ACP 88 RELEX 683 Främjandet

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN. Sammanträdeshandling. Utskottet för sociala frågor och miljö

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN. Sammanträdeshandling. Utskottet för sociala frågor och miljö GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Sammanträdeshandling AVS EU/100.012/B/2007/SLUTLIG VERSION 8.3.2007 BETÄNKANDE om migration av utbildad arbetskraft och dess effekter på den nationella utvecklingen

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

P7_TA-PROV(2012)0057 Situationen i Syrien

P7_TA-PROV(2012)0057 Situationen i Syrien P7_TA-PROV(2012)0057 Situationen i Syrien Europaparlamentets resolution av den 16 februari 2012 om situationen i Syrien (2012/2543)(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina

Läs mer

Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen

Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen 1 Core Human Rights in the Two Covenants Förenta nationerna Byrån för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) September 2013 Inofficiell

Läs mer

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

12950/17 hg/sk 1 DG B 2B

12950/17 hg/sk 1 DG B 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 9 oktober 2017 (OR. en) 12950/17 AGRI 530 FAO 41 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 9 oktober 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 12473/17 Ärende:

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.12.2018 COM(2018) 891 final 2018/0435 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EG) nr 428/2009 genom att bevilja

Läs mer

11505/15 ADD 1 ph/son/mv 1 DPG

11505/15 ADD 1 ph/son/mv 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 18 september 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0028 (COD) 11505/15 ADD 1 CODEC 1120 ENV 522 AGRI 439 MI 527 COMER 114 PECHE 271 I/A-PUNKTSNOT från: till:

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns

Läs mer

10005/16 sa/gw 1 DGD 2C

10005/16 sa/gw 1 DGD 2C Europeiska unionens råd Bryssel den 9 juni 2016 (OR. en) 10005/16 LÄGESRAPPORT från: av den: 9 juni 2016 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 8946/16, 9455/16 FREMP 108 JAI 551

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B8-0163/7. Ändringsförslag. France Jamet, Danilo Oscar Lancini för ENF-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV B8-0163/7. Ändringsförslag. France Jamet, Danilo Oscar Lancini för ENF-gruppen 12.3.2019 B8-0163/7 7 Skäl K K. Förhandlingarna om TTIP har tydligt visat att de politiska och ekonomiska villkoren för ett övergripande handelsavtal mellan EU och USA i detta skede inte är uppfyllda på

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Artikel 1 Allmänna förpliktelser enligt konventionen [1151] De fördragsslutande regeringarna

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den 10 december 1948 antog FN det första internationella dokument som erkänner att alla människor har samma värde och rättigheter.

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Basfrågor: En delad värld

Basfrågor: En delad värld Basfrågor: En delad värld supermakter stormakter ockupationszon järnridån västmakterna kapprustning maktblock permanent mandattid lydstater frihandelsområde förstatliga elit partisankrigare militärdiktatur

Läs mer

BESLUT. RÅDETS BESLUT 2014/125/GUSP av den 10 mars 2014 om ändring av beslut 2013/798/Gusp om restriktiva åtgärder mot Centralafrikanska republiken

BESLUT. RÅDETS BESLUT 2014/125/GUSP av den 10 mars 2014 om ändring av beslut 2013/798/Gusp om restriktiva åtgärder mot Centralafrikanska republiken L 70/22 Europeiska unionens officiella tidning 11.3.2014 BESLUT RÅDETS BESLUT 2014/125/GUSP av den 10 mars 2014 om ändring av beslut 2013/798/Gusp om restriktiva åtgärder mot Centralafrikanska republiken

Läs mer

NORBERG 2010-04-30. FÖRSTA MAJ 2010 NORBERG. SOLIDARITET FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID. Allt startar där man själv befinner sej, här och nu.

NORBERG 2010-04-30. FÖRSTA MAJ 2010 NORBERG. SOLIDARITET FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID. Allt startar där man själv befinner sej, här och nu. NORBERG 2010-04-30. FÖRSTA MAJ 2010 NORBERG. SOLIDARITET FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID. Allt startar där man själv befinner sej, här och nu. När jag passerar Mossgruvparken, brukar jag stanna till, vid den sten

Läs mer

UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD

UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD 1 Ur pressmeddelande från Unesco den 2 november 2001: UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD Idag antog Generalkonferensen Unescos högsta beslutande organ det som kallas

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om

Läs mer

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon Import- och exportföreskrifter/sanktioner 1 Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor

Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor Förenta nationerna 1999 Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor De stater som är parter i detta protokoll, som konstaterar att Förenta nationernas

Läs mer