LES PRATIQUES CULTUELLES EN MILIEU CARCERAL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LES PRATIQUES CULTUELLES EN MILIEU CARCERAL"

Transkript

1 MINISTERE DE LA JUSTICE SERVICE DES AFFAIRES EUROPEENNES ET INTERNATIONALES PARIS LES PRATIQUES CULTUELLES EN MILIEU CARCERAL LE CAS DE LA SUEDE Etude à jour au 15 novembre 2007

2 I. LE PRINCIPE DE LA LIBERTE RELIGIEUSE DES DETENUS A. LE PRINCIPE DE LA LIBERTE RELIGIEUSE ET SES LIMITES B. LES DONNEES RELATIVES A L APPARTENANCE RELIGIEUSE DES DETENUS II. L APPLICATION DU PRINCIPE DE LA LIBERTE RELIGIEUSE DES DETENUS A. LE STATUT DES MINISTRES DU CULTE 1. Le «Conseil d assistance religieuse» 2. Les ministres du culte 3. Les volontaires B. LES DIFFERENTS ASPECTS DE L EXERCICE DE LA LIBERTE DE RELIGION ET DE CONVICTION 1. Les lieux réservés à l exercice du culte 2. Le droit de rencontrer un ministre du culte 3. Le droit de posséder divers objets religieux 4. Le droit à endosser les signes distinctifs de sa confession religieuse 5. Le droit de respecter le régime alimentaire prescrit par sa religion 6. La gestion de la diversité cultuelle C. LES ACTIVITES SPIRITUELLES DANS UN ETABLISSEMENT FERME A NIVEAU MOYEN DE SECURITE D. LES ACTIVITES SPIRITUELLES DANS LA PRISON DE HAUTE SECURITE DE KUMLA DITE «LE MONASTERE» E. LES PROGRAMMES PENITENTIAIRES RELIGIEUX 2

3 PRINCIPAUX TEXTES LEGISLATIFS CITES Constitution suédoise (Regeringsformen 1974:52) Code de procédure (Rättegångsbalken 1942:740) Loi relative à la vie en prison (Lagen om kriminalvård i anstalt 1974:203) Loi relative aux paroisses (Kyrkoordningen) (En annexe : des extraits de ces textes) BIBLIOGRAPHIE Friman, Carl-Johan, 2007 Sveriges Kristna Råd Årsbok 2007 med Sveriges Kristna Råds och Sveriges Frikyrkosamråds redogörelse för verksamhetsåret 2006, Stockholm Läns Grafiska AB, Danderyd Kent R. Kerley, Todd L. Matthews, Troy C. Blanchard, Religiosity, Religious Participation, and Negative Prison Behaviors, Journal for the Scientific Study of Religion, 2005:4 Levenskog, Yngve, 1997 Institutionssjälavård i Sverige , Almqvist & Wiksell International, Stockholm Wieselgren, Sigfrid, 1895 Sveriges fängelser och fångvård från äldre tider till våra dagar, Stockholm Svenska Dagbladet 15/ Kriminalvården i Sverige 2006:28 Kriminalvårdens författningssamling, KVFS 2006:2 Föreskrifter och anvisningar för Kriminalvårdsverket, FAK 1975: html 18/ html 18/

4 INTRODUCTION A partir de 2006, la Suède a mis en place un nouveau système de classement des établissements pénitentiaires selon leur degré de sécurité. Il existe 5 types de prisons fermées «catégories A, B, C, D, et E» et un type de prison ouverte catégorie F». Les établissements de «catégorie A» se caractérisent par le plus haut niveau de sécurité. Cette réforme s est donnée pour objectif de permettre un placement des détenus aussi adéquat que possible. On a peu écrit en Suède sur la pratique de la religion par les détenus. La présente étude prend en considération les dispositions légales et réglementaires, utilement complétées par les déclarations des personnels travaillant au sein du Ministère de la Justice suédois, au Département du Traitement des délinquants ainsi qu au Conseil de l assistance spirituelle. 4

5 I. LE PRINCIPE DE LA LIBERTE RELIGIEUSE DES DETENUS A. Le principe de la liberté religieuse et ses limites Aux termes de la loi régissant la vie dans les prisons (Kval) : «le détenu qui souhaite pratiquer sa religion ou sa conviction doit pouvoir le faire». Cette disposition fait application du principe constitutionnel de la liberté de religion et de conviction : «La liberté de religion est garantie pour chaque citoyen : elle implique le droit de pratiquer seul ou avec d autres». Par conséquent, à l intérieur de la prison, les détenus doivent avoir la possibilité de participer à des célébrations, d accomplir les actes de foi prescrits par leur religion, avoir accès aux livres religieux, avoir la possibilité de discuter avec les ministres du culte, etc. En même temps, la Constitution suédoise dispose que les individus sont protégés contre toute contrainte qui pourrait être exercée sur eux afin qu ils adhèrent à une opinion particulière ou qu ils participent à une réunion ou conférence tendant à imposer une opinion. B. Les données relatives à l appartenance religieuse des détenus L enregistrement des données relatives à la religion ou la conviction a été interdit en Suède par l amendement constitutionnel de La Constitution du pays garantit désormais chaque citoyen contre toute contrainte ou mesure coercitive visant à l obliger à déclarer ses convictions, quel que soit le domaine concerné (politique, religieux, culturel, etc.). Toutefois, la participation du détenu à un programme pénitentiaire fondé sur les convictions religieuses (par exemple, la participation à une retraite spirituelle pendant la durée de sa détention) est inscrite dans le dossier individuel du détenu. Ce type d informations ne peut être exploité statistiquement. 5

6 II. L APPLICATION DU PRINCIPE DE LA LIBERTE RELIGIEUSE DES DETENUS A. Le statut des ministres du culte 1. Le «Conseil d assistance religieuse» Au sein de chaque établissement pénitentiaire, un Conseil d assistance religieuse (Nämnden för andlig vård -NAV) réunit les ministres du culte qui interviennent dans l établissement. Un Conseil central d assistance religieuse fonctionne au niveau du Service des prisons et de la probation (Kriminalvårdsverket). L origine du Conseil d assistance spirituelle se trouve dans le système du «traitement cellulaire» introduit dans les prisons suédoises en En vertu de ce système, les détenus devaient être «sauvés» de la vie collective considérée comme ayant eu des effets moraux dévastateurs par la recherche d une amélioration morale possible à l aide de la «retraite» dans la cellule individuelle. La condition de ce changement moral était l éducation à la prière et la pratique de la purification de l âme. Le prêtre de l établissement était chargé de conduire ce processus ; il tenait également la bibliothèque de l établissement et organisait les contacts avec les associations à but philosophique extérieures. Pendant le processus de sécularisation qui a eu lieu au 20 ème siècle et la réforme du système pénitentiaire suédois intervenue en 1945, le système du «traitement cellulaire» a été aboli et la pratique spirituelle individuelle, en déclin, a été de plus en plus remplacée par la pratique des célébrations collectives. Le caractère obligatoire de l éducation religieuse des détenus a également disparu. L Eglise suédoise 2 n était désormais plus le seul acteur de l assistance spirituelle en prison. Des «comités religieux», de nature œcuménique se sont constitués ; ce sont eux qui ont donné naissance aux actuels Conseils de l assistance religieuse (NAV) 3. Les prisons d'aujourd'hui sont multicultuelles et par conséquent, le NAV est chargé de prendre contact avec les représentants des différentes communautés religieuses qui pourraient être appelées à intervenir en prison lorsque des détenus le demandent. 2. Les ministres du culte a. Les fonctions et les pouvoirs des ministres du culte Les ministres du culte qui interviennent en prison ont pour rôle d assurer l assistance spirituelle des détenus, d organiser le service religieux, les discussions de groupe, de 1 Wieselgrens 1895 : 421f. 2 L Eglise de Suède est une église évangélique luthérienne. Depuis 2000, l Eglise de Suède est séparée de l Etat. 3 Föreskrifter och anvisningar för Kriminalvårdsverket, FAK 1975:2. 6

7 participer aux programmes religieux de traitement, et d'une manière générale d apporter leur soutien aux détenus. Les ministres du culte sont tenus de garder secret le contenu des confessions ou conversations qu ils peuvent avoir avec les détenus, conformément aux dispositions de la loi relative aux paroisses. Il n y a aucune exception à ce principe 4. Ainsi, conformément au Code de procédure, un prêtre ou un pasteur ne peut pas être appelé comme témoin dans une procédure si cela est contraire au principe du secret. Cette disposition est applicable non seulement aux ministres de l Eglise suédoise, mais à tous les ministres du culte, quelle que soit leur confession. b. La nomination des ministres du culte Les prêtres sont désignés par leur diocèse qui assure également leur rémunération. Les pasteurs «non-conformistes» (appartenant aux églises protestantes autres que l Eglise de Suède) sont désignés par le «Conseil des Eglises non-conformistes» suédoises. Une fois désignés par leurs communautés respectives, les uns comme les autres sont nommés par le directeur de l établissement pénitentiaire. Le cas échéant, le directeur peut également nommer un prêtre de l église romano-catholique, un prêtre de l église orthodoxe ou un ministre musulman. Les personnes ainsi nommées doivent répondre à un certain nombre de conditions parmi lesquelles l absence d antécédents pénaux et même, le cas échéant, l issue positive d une enquête sociale portant sur son mode de vie. Des intervenants promouvant une «philosophie idéaliste» peuvent également intervenir auprès des détenus, sur la base du volontariat : ils sont désignés par le NAV, après contrôle de la réunion des mêmes conditions exigées des ministres du culte 5. En pratique, on remarque que la plupart des établissements bénéficient de la présence d un prêtre de l Eglise suédoise et d un pasteur «non-conformiste». Dans les établissements plus importants, on rencontre également des prêtres de l église catholique, des imams, des prédicateurs laïques 6. En ce qui concerne les imams, ils sont peu nombreux à intervenir en prison. Pour cette raison, les ministres chrétiens qui officient en prison et qui recueillent le souhait d un détenu musulman de rencontrer un imam ont le devoir oecuménique de contacter un imam afin de rendre cette rencontre possible. Le plus souvent, les imams qui interviennent en prison ne sont pas attachés à un établissement en particulier, mais interviennent dans plusieurs établissements. 4 Cf. la déclaration de Monsieur Lars-Gunnar Skogar, «Chapelain général des prisons». 5 den 18/ Voyez le site du Service des prisons et de la probation : aspx 7

8 c. Le statut social des ministres du culte Depuis 1952, les prêtres officiant en prison n occupent plus des «postes», mais reçoivent des honoraires. La charge des honoraires des prêtres, des pasteurs et des imams revient à leurs communautés respectives. d. La coordination et le contrôle des activités des ministres du culte Le Conseil d assistance spirituelle (NAV) fait partie du Conseil Chrétien de Suède (Sveriges Kristna Råd SKR) qui assure la formation des chapelains à l assistance spirituelle des détenus. Ce dernier organisme a un caractère oecuménique et réunit en son sein plus de 25 églises différentes regroupées en quatre grandes familles : l Eglise libre, l Eglise catholique, l Eglise luthérienne et l Eglise orthodoxe 7. Tous les prêtres et pasteurs sont également en rapport avec l Association internationale des chapelains des prisons (International Prison Chaplain s Association, IPCA). Une coordination semblable des mouvements islamiques est réalisée au sein du Conseil Musulman Suédois (Sveriges Muslimska Råd - SMR). En 2002, ces deux organismes ont organisé des journées communes de travail au sujet de l assistance spirituelle des détenus Les volontaires A peu près 70% des visites réalisées en prison sont le fait des différentes organisations religieuses. Les 30% restants concernent les visites de la Croix Rouge et d autres organisations parmi lesquelles les «groupes de visite locaux» constitués généralement par des personnes d horizons différents. Il est courant que des groupes qui ont pour activité ordinaire de chanter ensemble (des chorales) interviennent en prison pour apporter une assistance spirituelle informelle. Lors des réunions organisées, il y a des discutions libres, des chansons, dès fois la projection d un film ou la conférence soutenue par un invité. L intervention de ces personnes est basée sur le volontariat. B. Les différents aspects de l exercice de la liberté de religion et de conviction 1. Les lieux réservés à l exercice du culte Dans les établissements pénitentiaires les plus importants, il existe des chapelles et des pièces spécialement réservées aux réunions et services religieux. Ces lieux sont spécialement conçus pour servir à plusieurs églises ou communautés. 2. Le droit de rencontrer un ministre du culte Les détenus sont libres de rencontrer les ministres du culte présents dans l établissement, sur simple demande de leur part. Dans beaucoup de prisons, il existe des 7 Voyez 8 Kriminalvården i Sverige 2006:28 8

9 chapelles ou des pièces spéciales destinées à cet usage. A défaut, la rencontre prend place dans la cellule du détenu. 3. Le droit de posséder divers objets religieux Le droit des détenus de posséder divers objets ayant trait à leurs convictions n est pas régi par des dispositions spéciales. La loi relative aux conditions de détention (loi relative à la vie en prison, art. 24) prévoit simplement que les détenus peuvent posséder des objets personnels, à condition que cela ne soit pas contraire aux règles de sécurité. La détention d un tapis de prière dans la cellule est considérée comme légitime. Les détenus peuvent naturellement détenir des livres et des revues destinés à agrémenter leur temps libre. 4. Le droit à endosser les signes distinctifs de sa confession religieuse Les détenus sont libres d afficher les signes distinctifs de leur appartenance religieuse. Le foulard islamique est communément admis pour les femmes musulmanes. 5. Le droit de respecter le régime alimentaire prescrit par sa religion Le principe est que les choix alimentaires des détenus doivent être satisfaits dans la plus large mesure possible, sans dépense supplémentaire pour ces derniers. Néanmoins, en pratique, si les demandes de régime végétarien sont généralement satisfaites, celles portant sur la nourriture halal le sont moins et le plus souvent, les détenus sont obligés d acheter euxmêmes ce type de nourriture. Cette situation serait due au fait que le groupe des détenus réclamant une nourriture halal étant plus important que celui des végétariens, l administration pénitentiaire ne peut en assumer la charge. 6. La gestion de la diversité cultuelle Il y a environ 130 professionnels qui interviennent pour assurer l assistance religieuse dans les prisons suédoises, secondés par de nombreux volontaires issus de toutes les confessions ainsi que d organisations non confessionnelles. Si, par le passé, l assistance spirituelle des détenus était assurée par l Eglise de Suède, elle est désormais dispensée dans le contexte de la diversité religieuse qui s affirme à la fois dans la vie sociale et au sein des établissements pénitentiaires. La volonté de soutenir la présence de ministres du culte des confessions non chrétiennes existe au sein du SKR. Mais on remarque, en pratique, que cette présence est insuffisante. Pour les détenus non chrétiens, les possibilités de participer aux cérémonies religieuses, de prier et d étudier avec d autres sont très réduites. Quant aux courants religieux intégristes, on ne signale pas en Suède d inquiétude quant à leur éventuelle prolifération en prison. 9

10 C. Les activités spirituelles dans un établissement fermé à niveau moyen de sécurité Nous présentons ci-dessous la structure des activités d assistance spirituelle habituellement organisées dans la prison de Kirseberg, Malmö. Il s agit d un établissement fermé de catégorie C (niveau moyen de sécurité), ayant une capacité d accueil de 149 détenus, répartis au sein de 4 types d unités différentes : 5 quartiers ordinaires (104 détenus), une unité de traitement (8 détenus), une unité psychiatrique (18 détenus) et une unité d isolation (6 détenus). Les détenus placés dans cet établissement ont généralement à subir des peines d emprisonnement longues ou relativement longues, pour des infractions liées à la drogue, des violences ou des vols. Les activités spirituelles proposées par l établissement sont les suivantes : - service religieux, tous les jours à 17 heures dans la chapelle de l établissement. La responsabilité de ce service repose sur les différentes communautés chrétiennes. Une messe à lieu tous les troisièmes samedis du mois selon le rite de l Eglise suédoise ; - des groupes d études autour de la foi chrétienne, de l éthique ou de la morale, tous les lundis soir ; - des visites des «groupes de visite». Tous les deuxièmes jeudis du mois, le soir, un groupe œcuménique d une dizaine de membres des Eglises suédoise, catholique et orthodoxe visite l établissement pour des rencontres informelles et amicales avec les détenus ; - des entretiens individuels. Chacun des détenus placés dans les quartiers ordinaires reçoit la visite d un prêtre ou d un diacre pour une brève information. A peu près la moitié de ces visites donnent lieu à une vraie discussion et quelques 10% conduisent à des contacts ultérieurs plus substantiels avec le détenu ; - la participation aux programmes religieux de traitement pénitentiaires mis en place par les autorités. Dans cette hypothèse, le travail du prêtre ou de son assistant est défini en collaboration avec le détenu et la personne désignée par l administration pour assurer le suivi du détenu. Le prêtre ou le diacre sont alors cooptés en tant que membres du «Conseil de traitement» de l établissement ; - le prêtre et son assistant participent aux réunions du personnel de l établissement. 10

11 D. Les activités spirituelles dans la prison de haute sécurité de Kumla dite «Le monastère» La prison de Kumla est un établissement de catégorie A (niveau de sécurité maximum), ayant une capacité de 257 détenus répartis entre plusieurs types d unités : les unités ordinaires, le quartier psychiatrique, l unité de traitement, l unité de sécurité, l unité spéciale pour les détenus qui le demandent. C est aussi à la prison de Kumla que sont d abord temporairement reçus les détenus hommes condamnés à des peines d emprisonnement de 4 années ou plus, avant qu il ne soit décidé sur leur placement définitif (à Kumla ou ailleurs). Cet établissement offre un large choix d activités spirituelles. Toutes les activités proposées à la prison de Kirseberg, présentées ci-dessus, sont également proposées à Kumla. Plus encore, à Kumla fonctionne un véritable lieu de retraite. Ce lieu ne relève, en principe, d aucune confession en particulier et son objectif principal est d offrir aux détenus condamnés à des longues peines les bénéfices d une introspection spirituelle. Les premières retraites spirituelles, organisées à titre expérimental en 2000, ont bénéficié à des détenus à vie qui se trouvaient placés dans le quartier ordinaire de Kumla, et ont été réalisées au sein même de ce quartier. Depuis 2001, ces retraites sont institutionnalisées et se déroulent dans un quartier à part qui est désormais spécialement destiné à cette activité. L activité, nouvelle et innovante, avait, dès les premiers temps, retenu l attention du gouvernement suédois qui a accordé tout son soutien à l établissement. L ancien ministre de la justice Thomas Bodström avait pu s exprimer ainsi au sujet de cette initiative : «La spiritualité apporte un bénéfice à chacun. Pour les détenus condamnés à des longues peines, le message chrétien répond à un besoin particulièrement fort. La société en général trouve bénéfice dans un système pénitentiaire qui offre à ces détenus le droit d être pardonné, le droit à une seconde chance» 9. Les détenus condamnés à des longues peines ont accès à une retraite spirituelle de 30 jours, conduite selon les enseignements contenus dans l ouvrage Exercitia Spiritualia de Saint Ignace de Loyola qui est une référence classique en ce domaine. L objectif est de permettre à ces personnes d accéder, par la retraite de la vie courante, à une véritable rencontre régénératrice avec eux-mêmes. Depuis 2001, 320 détenus ont participé à différents types de retraites, certains d entre eux ayant participé à plusieurs retraites 10. Type de retraite Nombre de Nombre de détenus Durée (jours) retraites Retraite courte Retraite ignatienne Re-rencontre Retraite Svenska Dagbladet 15/ La reconstitution des débuts de l activité au monastère de Kumla a été réalisée à partir d entretiens avec Leif Nilsberth, inspecteur et coordonateur extérieur de ces activités. Les chiffres ont été également communiqués par lui. 11

12 franciscaine Retraite espagnole Retraite profonde Retraite peinture d icônes Journées silencieuses Retraite pour les femmes E. Les programmes pénitentiaires religieux Durant les dernières années, les programmes religieux ont été considérés comme offrant une solution viable contre la récidive. Bien qu ils soient couramment pratiqués en Suède, il n existe quasiment pas d écrits sur le sujet. Cependant, il y a lieu de citer des articles de référence, dont les auteurs sont américains 11, et qui concluent que la religion et l engagement religieux mènent à : - une diminution des activités criminelles et de la consommation de drogues ; - une augmentation de la capacité à ressentir de la sympathie ; - une augmentation des ressentis de bien-être physique et psychique ; - plus de consolation dans les situations difficiles ; - un engagement politique accru ; - un engagement accru dans les actions de volontariat. Même si les études ci-dessus ont porté sur des sujets libres, on s accorde à reconnaître également l efficacité des programmes religieux pénitentiaires et ce, notamment dans le contexte de l augmentation progressive de la population pénitentiaire qui demande la mise en place de programme diversifiés tendant à induire un changement comportemental. Plus encore, il y a un besoin de plus en plus fort de programmes qui soient également économiquement intéressants. Or, par hypothèse, les programmes religieux de traitement pénitentiaire nécessitent peu de moyens. Une étude s est attachée à observer le rapport existant entre la religiosité et les comportements négatifs en prison 12. Elle a été menée dans la plus grande prison des Etats- Uni : la prison de l Etat de Mississipi à Parchman. L établissement accueillait à l époque de l étude détenus ; détenus ont fait l objet de l étude, une fois exclus les mineurs et les détenus placés dans l unité hospitalière de l établissement. L étude a conclu que l engagement religieux était un facteur de limitation des comportements anti-sociaux en prison. 11 Cf. plusieurs articles cités par Kerley et al, Kerley et al

13 Annexes (extraits des textes législatifs cités) Constitution de la Suède (Regeringsformen 1974:52) 2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter 1 Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad 1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor, 2. informationsfrihet: frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt taga del av andras yttranden, 3. mötesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk, 4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i demonstration på allmän plats, 5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, 6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion. / / 2 Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång att giva till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Han är därjämte gentemot det allmänna skyddad mot tvång att deltaga i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen. Lag (1976:871). 3 Anteckning om medborgare i allmänt register får ej utan hans samtycke grundas enbart på hans politiska åskådning. Varje medborgare skall i den utsträckning som närmare angives i lag skyddas mot att hans personliga integritet kränkes genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av automatisk databehandling. Lag (1988:1439). 13

14 Loi relative aux paroisses (Kyrkoordningen) 31 kap. Uppdraget som präst 9 Den som är eller har varit behörig att utöva uppdraget som präst har tystnadsplikt i fråga om uppgifter som han eller hon därvid har fått veta under bikt eller enskild själavård. 14

15 Code de procédure (Rättegångsbalken 1942:740) Tredje avdelningen 36 Kap. Om vittne 5 Den som till följd av 2 kap. 1 eller 2, 3 kap. 1 eller 5 kap. 9 eller 10 sekretesslagen (1980:100) eller någon bestämmelse, till vilken det hänvisas i något av dessa lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om uppgiften utan att den myndighet, i vars verksamhet uppgiften har inhämtats, har gett sitt tillstånd. Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psykologer, psykoterapeuter, familjerådgivare enligt socialtjänstlagen (2001:453) och deras biträden får höras som vittnen om något som i denna deras yrkesutövning anförtrotts dem eller som de i samband därmed erfarit, endast om det är medgivet i lag eller den, till vars förmån tystnadsplikten gäller, samtycker till det. Den som till följd av 9 kap. 4 sekretesslagen inte får lämna uppgifter som avses där får höras som vittne om dem endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån sekretessen gäller samtycker till det. Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten medger det. Utan hinder av vad som sägs i andra eller tredje stycket föreligger skyldighet att vittna för 1. andra än försvarare i mål angående brott som avses i 14 kap. 2 femte och sjätte styckena sekretesslagen (1980:100) och 2. den som har uppgiftsskyldighet enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) i mål enligt 5 kap. 2 eller 6 kap. 6, 13 eller 14 samma lag eller enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Den som är präst inom ett trossamfund eller den som i ett sådant samfund har motsvarande ställning får inte höras som vittne om något som han eller hon har erfarit under bikt eller enskild själavård. Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 yttrandefrihetsgrundlagen får höras som vittne om förhållanden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i nämnda paragrafer. Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte får höras som vittne om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med den som under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning. Lag (2006:859). 15

16 Loi relative à la vie en prison (Lagen om kriminalvård i anstalt 1974:203) 14 En intagen skall ges tillfälle till lämplig fritidssysselsättning. Han bör uppmuntras att ägna sig åt egna intressen som kan bidra till hans utveckling. I den utsträckning det lämpligen kan ske bör han få möjligheter att genom tidningar, radio och television följa vad som händer i omvärlden. Hans behov av förströelse bör tillgodoses i skälig omfattning. Om det lämpligen kan ske, bör en intagen ges tillfälle att vistas utanför anstalten för att på fritiden delta i sådan föreningsverksamhet eller annan liknande verksamhet som är ägnad att underlätta anpassningen i samhället. För sådan vistelse får ställas de villkor som kan anses nödvändiga. Därvid kan föreskrivas att den intagne skall stå under tillsyn. Sådan vistelse utanför anstalten får inte medges om det på grund av viss omständighet kan befaras att den intagne kommer att avvika, återfalla i brott eller missbruka alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, något sådant dopningsmedel som avses i 1 lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel eller någon sådan vara som omfattas av lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor. Av 7 följer att beslut enligt andra stycket om vistelse utanför anstalten inte får meddelas i strid mot de särskilda villkor som gäller för verkställigheten. Lag (1999:46). 15 Intagen som inom anstalten vill utöva sin religion skall beredas tillfälle härtill i den utsträckning det kan ske. / / 24 I den utsträckning det kan ske utan olägenhet får en intagen inneha personliga tillhörigheter samt skaffa sig eller ta emot böcker, tidskrifter, tidningar och annat som kan bereda honom sysselsättning under fritiden. I övrigt får en intagen inneha pengar och skaffa sig eller ta emot varor eller annat enligt särskilda bestämmelser. Om det är nödvändigt för att hindra att otillåtna varor införs på en anstalt, får föreskrivas att de intagna inte utan särskilt medgivande får ta emot försändelse av annat slag än brev eller annan skriftlig handling. En intagen får inte utan särskilt medgivande disponera pass som förvaras av anstalten. Lag (2005:656). / / 32 För att underlätta anpassningen i samhället kan en intagen beviljas tillstånd att lämna anstalten för viss kort tid (normalpermission), om det inte finns påtaglig fara för fortsatt brottslig verksamhet eller avsevärd fara för annat missbruk. Vid bedömningen skall särskilt beaktas om den intagne har nyttjat eller förfarit 16

17 olagligt med narkotika inom anstalten eller utan giltigt skäl vägrat att lämna urinprov enligt 52 d. Permission får också ges, om det finns någon annan särskild anledning än den som anges i första stycket (särskild permission). För normalpermission eller särskild permission får ställas de villkor som kan anses nödvändiga när det gäller vistelseort, anmälningsskyldighet eller annat. Om noggrann tillsyn behövs, kan det föreskrivas att den intagne under permissionen skall vara ställd under bevakning. Av 7 följer att beslut om permission inte får meddelas i strid mot de särskilda villkor som gäller för verkställigheten. Lag (1998:599). 33 Under den sista tiden i anstalt skall förberedelserna för den intagnes frigivning vara särskilt inriktade på konkreta åtgärder för att underlätta övergången till ett liv i frihet. Den intagnes bostads- och sysselsättningssituation samt hans eller hennes behov av stöd- och behandlingsinsatser efter frigivningen skall utredas. Utredningen skall syfta till att den intagne vid frigivningen i möjligaste mån skall ha sin försörjning ordnad genom arbete eller på annat sätt och att han eller hon skall ha tillgång till bostad. Om den intagne behöver undervisning, utbildning eller ekonomiskt, socialt eller medicinskt stöd efter frigivningen skall åtgärder vidtas så att dessa behov, så långt som möjligt, kan tillgodoses. Förutsättningarna för att bevilja den intagne en sådan utslussningsåtgärd som avses i 54 skall särskilt övervägas. Förberedelserna skall ske i nära samverkan med den intagne och i samarbete med berörda myndigheter, organisationer och enskilda personer som kan främja den intagnes anpassning i samhället. Åtgärder och ställningstaganden enligt denna paragraf skall dokumenteras. Lag (2006:432). 17

18 TABLES DES MATIERES INTRODUCTION... 4 I. LE PRINCIPE DE LA LIBERTE RELIGIEUSE DES DETENUS... 5 A. LE PRINCIPE DE LA LIBERTE RELIGIEUSE ET SES LIMITES... 5 B. LES DONNEES RELATIVES A L APPARTENANCE RELIGIEUSE DES DETENUS... 5 II. L APPLICATION DU PRINCIPE DE LA LIBERTE RELIGIEUSE DES DETENUS... 6 A. LE STATUT DES MINISTRES DU CULTE Le «Conseil d assistance religieuse» Les ministres du culte... 6 a. Les fonctions et les pouvoirs des ministres du culte... 6 b. La nomination des ministres du culte... 7 c. Le statut social des ministres du culte... 8 d. La coordination et le contrôle des activités des ministres du culte Les volontaires... 8 B. LES DIFFERENTS ASPECTS DE L EXERCICE DE LA LIBERTE DE RELIGION ET DE CONVICTION8 1. Les lieux réservés à l exercice du culte Le droit de rencontrer un ministre du culte Le droit de posséder divers objets religieux Le droit à endosser les signes distinctifs de sa confession religieuse Le droit de respecter le régime alimentaire prescrit par sa religion La gestion de la diversité cultuelle... 9 C. LES ACTIVITES SPIRITUELLES DANS UN ETABLISSEMENT FERME A NIVEAU MOYEN DE SECURITE D. LES ACTIVITES SPIRITUELLES DANS LA PRISON DE HAUTE SECURITE DE KUMLA DITE «LE MONASTERE» E. LES PROGRAMMES PENITENTIAIRES RELIGIEUX ANNEXES (EXTRAITS DES TEXTES LEGISLATIFS CITES) CONSTITUTION DE LA SUEDE (REGERINGSFORMEN 1974:52) LOI RELATIVE AUX PAROISSES (KYRKOORDNINGEN) CODE DE PROCEDURE (RÄTTEGÅNGSBALKEN 1942:740) LOI RELATIVE A LA VIE EN PRISON (LAGEN OM KRIMINALVÅRD I ANSTALT 1974:203)

Med förvaltningsområdet för finska och meänkieli (förvaltningsområdet) avses Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå kommuner.

Med förvaltningsområdet för finska och meänkieli (förvaltningsområdet) avses Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå kommuner. : 1999:1176 Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet D Rubrik: Lag (1999:1176) omrätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar Utfärdad: 1999-12-09

Läs mer

FÖRSKOLANS FRAMTID. EKONOMISK /ÉCONOMIQUE Föredelar/ avantages: Föredelar/avantages: Föredelar/avantages: Föredelar/avantages:

FÖRSKOLANS FRAMTID. EKONOMISK /ÉCONOMIQUE Föredelar/ avantages: Föredelar/avantages: Föredelar/avantages: Föredelar/avantages: FÖRSKOLANS FRAMTID LFSL förskola: En svensk förskola på franska Skolan tar över 5 åringarna Förskolans läggs ned École maternelle EKONOMISK /ÉCONOMIQUE Föredelar/ avantages: Föredelar/avantages: Föredelar/avantages:

Läs mer

Sveriges överenskommelser med främmande makter

Sveriges överenskommelser med främmande makter Sveriges överenskommelser med främmande makter ISSN 0284-1967 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 1988:11 Nr 11 Skriftväxling med Belgien om ändring i 1870 års konvention angående ömsesidigt utlämnande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt; SFS 1998:599 Utkom från trycket den 24 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagen beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Liberté d expression C est dangereux?

Liberté d expression C est dangereux? SÄNDNINGSDATUM: 2008-09-30 ARBETSUPPGIFTER: LENA WILHELMSSON PRODUCENT: LÉO NOUCHI PROJEKTANSVARIG: GABRIELLA THINSZ Prenons la parole! C est dangereux? Vocabulaire traiter le marché du travail exécuter

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 0284-1967 Utgiven av utrikesdepartementet q J 9 9 2 * 7 g Sveriges internationella överenskommelser ISSN 0284-1967 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 1992:8

Läs mer

Franska PROCÈS-VERBAL modèle Ä pour enquête en recherche de paternité Ä-PROTOKOLL för utredning av faderskap

Franska PROCÈS-VERBAL modèle Ä pour enquête en recherche de paternité Ä-PROTOKOLL för utredning av faderskap Franska PROCÈS-VERBAL modèle Ä pour enquête en recherche de paternité Ä-PROTOKOLL för utredning av faderskap Ä Commencer ici/ Börja här Procès verbal n o /Protokoll nr.... Commune/ Kommun Commission responsable/

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2005 Utgiven i Helsingfors den 28 januari 2005 Nr 6 9 INNEHÅLL Nr Sidan 6 Lag om sättande i kraft av de bestämmelser som

Läs mer

DIALOGUE PARIS ET CHIFFRES 1 Duhamel Georges ( ); écrivain français

DIALOGUE PARIS ET CHIFFRES 1 Duhamel Georges ( ); écrivain français DIALOGUE PARIS ET CHIFFRES 1 Duhamel Georges (1884-1966); écrivain français hur lång är du? tu mesures combien? jag är 1,77 meter lång je mesure 1 mètre 77 hur mycket väger du? tu pèses combien? jag väger

Läs mer

EXERCICES D'EXPRESSION ORALE 1 Vad säger du när... 1 du tackar? 2 någon tackar dig för hjälpen? 3 du räcker fram någonting?

EXERCICES D'EXPRESSION ORALE 1 Vad säger du när... 1 du tackar? 2 någon tackar dig för hjälpen? 3 du räcker fram någonting? EXERCICES D'EXPRESSION ORALE 1 Vad säger du när... 1 du tackar? 2 någon tackar dig för hjälpen? 3 du räcker fram någonting? 4 du önskar någon smaklig måltid? 5 du ber någon ta för sig av maten? 6 du frågar

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 0284-1967 U tgiven av utrikesdepartem entet SÖ 1991:24 Nr 24 Avtal med Frankrike rörande tillämpningen av europeiska utlämningskonventionen den 13 december

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 19 februari 2015

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 19 februari 2015 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 19 februari 2015 (Finlands författningssamlings nr 133/2015) Statsrådets förordning om sättande i kraft av Internationella arbetsorganisationens

Läs mer

Sveriges överenskommelser med främmande makter

Sveriges överenskommelser med främmande makter Sveriges överenskommelser med främmande makter Utgiven av utrikesdepartementet Nr 23 Skriftväxling med Nederländerna i anslutning till vägtra fikavtalet den 23 oktober 1957 (SÖ 1958:80). Haag den 6 september

Läs mer

Ansökningshandlingar till CIF-France

Ansökningshandlingar till CIF-France Ansökningshandlingar till CIF-France Här finns en ansökningshandling, 6 sidor, för CIF-programmet i Frankrike. Den ska fyllas i på franska och skickas in i 2 exemplar. Om du söker till flera länder, max

Läs mer

Immigration Documents

Immigration Documents - Général Var kan jag hitta formuläret för? Demander où trouver un formulaire När var ditt [dokument] utfärdat? Demander quand un document a été délivré Vart var ditt [dokument] utfärdat? Demander où un

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 24.8.2005. Typ av publikation Arbetsgruppsbetänkande

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 24.8.2005. Typ av publikation Arbetsgruppsbetänkande PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Arbetsgruppen för sättande i kraft av Haagkonventionen om skydd för barn

Läs mer

AFSR :s stadgar AFSR. fastställda av dess årsmöte den 24.9.2014 med korrigeringar fastställda den 2.12.2014.

AFSR :s stadgar AFSR. fastställda av dess årsmöte den 24.9.2014 med korrigeringar fastställda den 2.12.2014. AFSR Association franco-suédoise pour la Recherche Svensk-franska forskningsföreningen 2014-12-14 AFSR :s stadgar fastställda av dess årsmöte den 24.9.2014 med korrigeringar fastställda den 2.12.2014.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om konvention mellan Sverige och Luxemburg om social trygghet; SFS 2004:491 Utkom från trycket den 11 juni 2004 utfärdad den 3 juni 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2001 Utgiven i Helsingfors den 25 april 2001 Nr 26 29 INNEHÅLL Nr Sidan 26 Lag om ikraftträdande av bestämmelser som hör

Läs mer

La jalousie. Anaconda en français. Pour mieux comprendre l'émission. qu est-ce que tu as? vad är det med dig?

La jalousie. Anaconda en français. Pour mieux comprendre l'émission. qu est-ce que tu as? vad är det med dig? SÄNDNINGSDATUM: 2009-01-20 ARBETSUPPGIFTER: AGNETA SOLDÉN PROJEKTANSVARIG: GABRIELLA THINSZ Anaconda en français Pour mieux comprendre l'émission en fait faktiskt qu est-ce que tu as? vad är det med dig?

Läs mer

RP 160/2009 rd. varandra att de konstitutionella förutsättningarna för protokollets ikraftträdande har uppfyllts.

RP 160/2009 rd. varandra att de konstitutionella förutsättningarna för protokollets ikraftträdande har uppfyllts. Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av protokollet med Luxemburg för att ändra avtalet för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet samt med förslag

Läs mer

Les syntagmes participiaux et les verbes spécialisés dans un texte médical Une étude contrastive entre le français et le suédois

Les syntagmes participiaux et les verbes spécialisés dans un texte médical Une étude contrastive entre le français et le suédois Institutionen för språk Franska Les syntagmes participiaux et les verbes spécialisés dans un texte médical Une étude contrastive entre le français et le suédois Författare: Åsa Pettersson Handledare: Jean-Georges

Läs mer

BACCALAURÉAT GÉNÉRAL ET TECHNOLOGIQUE SUÉDOIS. Langue vivante 2. Mardi 21 juin 2016

BACCALAURÉAT GÉNÉRAL ET TECHNOLOGIQUE SUÉDOIS. Langue vivante 2. Mardi 21 juin 2016 Session 2016 BACCALAURÉAT GÉNÉRAL ET TECHNOLOGIQUE SUÉDOIS Langue vivante 2 Mardi 21 juin 2016 Séries ES/S Durée de l épreuve : 2 heures coefficient : 2 Série L Langue vivante obligatoire (LVO) Durée de

Läs mer

Ansökan Följebrev. Följebrev - Inledning. Formellt, manlig mottagare, namnet okänt. Formellt, kvinnlig mottagare, namnet okänt

Ansökan Följebrev. Följebrev - Inledning. Formellt, manlig mottagare, namnet okänt. Formellt, kvinnlig mottagare, namnet okänt - Inledning Monsieur, Formellt, manlig mottagare, namnet okänt Madame, Formellt, kvinnlig mottagare, namnet okänt Formellt, både mottagarens namn och kön är okända Monsieur, Madame, Formellt, när man adresserar

Läs mer

Immigration Studera. Studera - Universitet. Ange att du vill anmäla dig. Ange att du vill anmäla dig till en kurs. une formation du second cycle.

Immigration Studera. Studera - Universitet. Ange att du vill anmäla dig. Ange att du vill anmäla dig till en kurs. une formation du second cycle. - Universitet Jag vill anmäla mig till universitetet. Ange att du vill anmäla dig Jag vill anmäla mig till en. Ange att du vill anmäla dig till en kurs kandidatkurs Kurs avancerad kurs doktorandkurs fulltidskurs

Läs mer

SÖ 1999: 30 1 SÖ 1999: 30

SÖ 1999: 30 1 SÖ 1999: 30 Nr 30 Protokoll, upprättat på grundval av artikel K.3 i Fördraget om Europeiska unionen, om förhandsavgörande av Europeiska gemenskapernas domstol angående tolkningen av konventionen den 26 juli 1995 om

Läs mer

FRANSKA. Asmaa et Khadija sous le même ciel. Arbetsblad 1 A - förstå. Förstår du vad flickorna berättar? Sant eller falskt? Kryssa i medan du lyssnar.

FRANSKA. Asmaa et Khadija sous le même ciel. Arbetsblad 1 A - förstå. Förstår du vad flickorna berättar? Sant eller falskt? Kryssa i medan du lyssnar. Asmaa et Khadija Arbetsblad 1 A - förstå Förstår du vad flickorna berättar? Sant eller falskt? Kryssa i medan du lyssnar. Khadija går upp tidigt På morgonen tar Khadija en promenad Till frukost äter flickorna

Läs mer

Voyage Logement. Logement - Trouver. Logement - Réserver. Demander son chemin vers un logement

Voyage Logement. Logement - Trouver. Logement - Réserver. Demander son chemin vers un logement - Trouver Où puis-je trouver? Demander son chemin vers un logement Var hittar jag?... une chambre à louer?... ett rum att hyra?... une auberge de jeunesse?... ett vandrarhem?... un hôtel?... ett hotell?...

Läs mer

Att lära sig franska med alla sinnen

Att lära sig franska med alla sinnen Åk 8-9, Gymnasiet Franska Att lära sig franska med alla sinnen Syfte Att lära sig ett språk kräver mycket arbete. Syftet med denna lektion är dels att utveckla elevernas ordförråd, dels att ge träning

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 111/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av protokoll nr 13 till konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt med förslag till lag

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av Utrikesdepartementet SÖ 2009: 27 Nr 27 Tillägg 1 till samarbetsavtal daterat den 30 mars 1994 med Frankrike rörande försvarsteknisk forskning

Läs mer

La loi contre les offenses aux personnes pour leurs orientations sexuelles!

La loi contre les offenses aux personnes pour leurs orientations sexuelles! Concours de la francophonie 2014 Réalise une proposition de loi illustrant le principe suivant «L avenir pour tous : nous sommes différents avec les mêmes droits et les mêmes devoirs». La loi contre les

Läs mer

man sätter fast en fisk av papper på ryggen på en person som inte vet det

man sätter fast en fisk av papper på ryggen på en person som inte vet det vilket är de små fransmännens favoritskämt? quelle est la blague favorite des petits Français? det är "aprilfisken" c'est le poisson d'avril förklara hur man gör med aprilfisken expliquez comment on fait

Läs mer

phrases importantes 1a jag hittar inte toaletterna var finns toaletterna? är det ledigt? är det upptaget? är det öppet i morgon?

phrases importantes 1a jag hittar inte toaletterna var finns toaletterna? är det ledigt? är det upptaget? är det öppet i morgon? phrases importantes 1a jag hittar inte toaletterna je ne trouve pas les toilettes var finns toaletterna? où sont les toilettes, s il vous plaît? är det ledigt? c est libre? är det upptaget? c est occupé?

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 mars 2015

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 mars 2015 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 mars 2015 (Finlands författningssamlings nr 1384/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av konventionen om säkerhet vid

Läs mer

FRANSKA, KORT LÄROKURS

FRANSKA, KORT LÄROKURS FRANSKA, KORT LÄROKURS 24.9.2018 Innehållet i dessa exempel på fullpoängssvar är inte bindande vid studentexamensnämndens bedömning. Den slutgiltiga bedömningen fastställs av examensämnets censorer. I

Läs mer

alliance française de Jönköping

alliance française de Jönköping alliance française de Jönköping Chers membres, Voici notre programme de l automne 2015. Nous souhaitons vous retrouver nombreux lors de nos activités différentes en français, mais aussi en suédois. Nous

Läs mer

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149]

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] 8 Kap. Om advokater. 1 För riket skall finnas ett allmänt advokatsamfund. Stadgar för samfundet fastställas av regeringen. Advokat är den som

Läs mer

Ordkunskap Vad säger de i filmen? 1. Je ne peux pas, j ai (lektioner). 2. C est un grand (skrivarverkstad). 3. Ah, tu es (kär).

Ordkunskap Vad säger de i filmen? 1. Je ne peux pas, j ai (lektioner). 2. C est un grand (skrivarverkstad). 3. Ah, tu es (kär). ARBETSBLAD PEDAGOGER: LENA WILHELMSSON/AGNETA SOLDÉN PROJEKTLEDARE: GABRIELLA THINSZ BESTÄLLNINGSNUMMER: 101544/TV68 KORTFILMSKLUBBEN FRANSKA La virée à Paname (lätt) Innehåll 1. Vad drömmer Mourad om?

Läs mer

ARBETSBLAD FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 1. Épisode 5 Les 10 commandements

ARBETSBLAD FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 1. Épisode 5 Les 10 commandements ARBETSBLAD PEDAGOG: AGNETA SOLDÉN PROJEKTLEDARE: TOVE JONSTOIJ BESTÄLLNINGSNUMMER: 103647/TV5 FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 1 Épisode 5 Les 10 commandements Familjerna Lepic och Bouley är grannar. Deras

Läs mer

FRANSKA, LÅNG LÄROKURS

FRANSKA, LÅNG LÄROKURS FRANSKA, LÅNG LÄROKURS 16.3.2018 Innehållet i dessa exempel på fullpoängssvar är inte bindande vid studentexamensnämndens bedömning. Den slutgiltiga bedömningen fastställs av examensämnets censorer. I

Läs mer

DIALOGUE NIVEAUX 1-2 Apollinaire Guillaume ( ); écrivain français

DIALOGUE NIVEAUX 1-2 Apollinaire Guillaume ( ); écrivain français DIALOGUE NIVEAUX 1-2 Apollinaire Guillaume (1880-1918); écrivain français 1. bonjour, je voudrais trois baguettes, s il vous plaît 2. bonjour, bien sûr, et avec ça? 3. je prends aussi deux pains au chocolat,

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 januari 2011

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 januari 2011 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 januari 2011 (Finlands författningssamlings nr 62/2011) Republikens presidents förordning om sättande i kraft av konventionen om

Läs mer

SESSION 2019 BACCALAURÉAT GÉNÉRAL ET TECHNOLOGIQUE SUÉDOIS. Langue vivante 2

SESSION 2019 BACCALAURÉAT GÉNÉRAL ET TECHNOLOGIQUE SUÉDOIS. Langue vivante 2 SESSION 2019 BACCALAURÉAT GÉNÉRAL ET TECHNOLOGIQUE SUÉDOIS Langue vivante 2 Séries ES/S Durée de l épreuve : 2 heures coefficient : 2 Série L langue vivante obligatoire (LVO) Durée de l épreuve : 3 heures

Läs mer

Mycket formellt, mottagaren har en speciell titel som ska användas i stället för namnet

Mycket formellt, mottagaren har en speciell titel som ska användas i stället för namnet - Öppning Franska Svenska Monsieur le Président, Bäste herr ordförande, Mycket formellt, mottagaren har en speciell titel som ska användas i stället för namnet Monsieur, Formellt, manlig mottagare, namnet

Läs mer

Mycket formellt, mottagaren har en speciell titel som ska användas i stället för namnet

Mycket formellt, mottagaren har en speciell titel som ska användas i stället för namnet - Öppning Franska Svenska Monsieur le Président, Bäste herr ordförande, Mycket formellt, mottagaren har en speciell titel som ska användas i stället för namnet Monsieur, Formellt, manlig mottagare, namnet

Läs mer

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2011:861]

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2011:861] Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2011:861] 8 KAP. Om advokater. 1. För riket skall finnas ett allmänt advokatsamfund. Stadgar för samfundet fastställas av regeringen. Advokat är den som

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2006 Utgiven i Helsingfors den 29 december 2006 INNEHÅLL Nr Sidan 113 Republikens presidents förordning om sättande i kraft

Läs mer

SAMHÄLLETS BARNAVÅRD ÅR 1934

SAMHÄLLETS BARNAVÅRD ÅR 1934 INLEDNING TILL Samhällets barnavård / Kungl. Socialstyrelsen = [Public child welfare] / [Social Welfare Board]. Stockholm, 1934-1962. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1928-1960. År 1931, år

Läs mer

301 Jours, France. L école. 301 Jours, France!

301 Jours, France. L école. 301 Jours, France! 301 Jours, France L école 301 Jours, France! Hej, jag heter Marie Ankarbåge och bor hos en familj i den lilla byn Le Poiré-sur-Vie i Frankrike. I veckorna går jag på internatskola i La Roche-sur-Yon. Jag

Läs mer

!924- SVERIGES N rr 4.

!924- SVERIGES N rr 4. !924- SVERIGES N rr 4. ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER N:r 4. Ministeriella noter, växlade nied Lithauen angående handelsförbindelserna. Kovno den 17 februari 1924. Svenske ministern i Kovno till

Läs mer

Mycket formellt, mottagaren har en speciell titel som ska användas i stället för namnet

Mycket formellt, mottagaren har en speciell titel som ska användas i stället för namnet - Öppning Svenska Franska Bäste herr ordförande, Monsieur le Président, Mycket formellt, mottagaren har en speciell titel som ska användas i stället för namnet Bäste herrn, Formellt, manlig mottagare,

Läs mer

Sveriges överenskommelser med främmande makter

Sveriges överenskommelser med främmande makter A rkivexem plar Sveriges överenskommelser med främmande makter U tgiven av utrikesdepartem entet SO 1979:19 Nr 19 Överenskommelse med Tunisien om internationella vägtransporter. Tunis den 13 juli 1978

Läs mer

Micromégas B. Tid: 60 minuter. Nom :... Classe :... Points :... Totale : 158. Bonne chance!

Micromégas B. Tid: 60 minuter. Nom :... Classe :... Points :... Totale : 158. Bonne chance! Micromégas B Dossier 3 Test de français Tid: 60 minuter Nom :... Classe :... Points :... Bonne chance! Totale : 158 A Stryk under den rätta översättningen. 1 rymd terre monde éspace 2 vittnesmål témoin

Läs mer

BACCALAURÉAT GÉNÉRAL

BACCALAURÉAT GÉNÉRAL BACCALAURÉAT GÉNÉRAL Session 2018 SUÉDOIS Langue vivante 1 Séries L, ES, S ÉPREUVE DU MERCREDI 20 JUIN 2018 Durée de l épreuve : 3 heures Séries ES/S coefficient : 3 Série L langue vivante obligatoire

Läs mer

MALL FÖR BESTÄMMELSER OM DELEGERADE AKTER

MALL FÖR BESTÄMMELSER OM DELEGERADE AKTER MALL FÖR BESTÄMMELSER OM DELEGERADE AKTER (från Handbok om utformning av akter i Europeiska unionens råd, version januari 2013, översatt från franska) Skäl Afin de [objectif poursuivi], il convient de

Läs mer

Ur rättegångsbalken. 8 KAP. Om advokater. [Ändringar införda t.o.m. SFS 2017:1024]

Ur rättegångsbalken. 8 KAP. Om advokater. [Ändringar införda t.o.m. SFS 2017:1024] Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2017:1024] 8 KAP. Om advokater. 1. För riket skall finnas ett allmänt advokatsamfund. Stadgar för samfundet fastställas av regeringen. Advokat är den som

Läs mer

Plan. Ch1 - La Fonction Mémoire. Ch2 - Les Bascules. Ch3 - Machines Asynchrones. Ch4 - Machines Synchrones. Ch4-1 - Logique Séquentielle

Plan. Ch1 - La Fonction Mémoire. Ch2 - Les Bascules. Ch3 - Machines Asynchrones. Ch4 - Machines Synchrones. Ch4-1 - Logique Séquentielle Plan Ch - La Fonction Mémoire Ch2 - Les Bascules Ch3 - Machines Asynchrones Ch4 - Machines Synchrones Ch4 - - Machines Synchrones Introduction Compteurs/Décompteurs à cycles complets Compteurs/Décompteurs

Läs mer

Sveriges överenskommelser med främmande makter

Sveriges överenskommelser med främmande makter Sveriges överenskommelser med främmande makter Utgiven av utrikesdepartementet Nr 64 Överenskommelse med Frankrike angående ömsesidigt sekretesskydd för patentsökta uppfinningar av betydelse för försvaret.

Läs mer

ARBETSBLAD KORTFILMSKLUBBEN FRANSKA. Le monde du petit monde (lätt) Innehåll

ARBETSBLAD KORTFILMSKLUBBEN FRANSKA. Le monde du petit monde (lätt) Innehåll ARBETSBLAD PEDAGOGER: LENA WILHELMSSON/AGNETA SOLDÉN PROJEKTLEDARE: CHARLOTTE SIFVERT KORTFILMSKLUBBEN FRANSKA Le monde du petit monde (lätt) Innehåll 1. Beskriv öppningsscenen. 2. Vad berättar mamman

Läs mer

samband, länk på en gång, samtidigt ben (i kroppen)

samband, länk på en gång, samtidigt ben (i kroppen) vocabulaire escargot-grenouille; glosor.eu;; exercices ; lien escargot grenouille gastronomie à la fois raffinement cuisse déguster faire frire panure paner pain sel os aussi...que arête il faut faire

Läs mer

Tilläggsinformation för skrivbordet GNOME 2.0 för operativmiljön Solaris

Tilläggsinformation för skrivbordet GNOME 2.0 för operativmiljön Solaris Tilläggsinformation för skrivbordet GNOME 2.0 för operativmiljön Solaris Sun Microsystems, Inc. 4150 Network Circle Santa Clara, CA 95054 U.S.A. Artikelnummer: 817 1270 10 april 2003 Copyright 2003 Sun

Läs mer

BACCALAURÉAT GÉNÉRAL ET TECHNOLOGIQUE SUÉDOIS. Mardi 23 juin 2015. Langue vivante 2

BACCALAURÉAT GÉNÉRAL ET TECHNOLOGIQUE SUÉDOIS. Mardi 23 juin 2015. Langue vivante 2 Session 2015 BACCALAURÉAT GÉNÉRAL ET TECHNOLOGIQUE SUÉDOIS Mardi 23 juin 2015 Langue vivante 2 Séries ES/S Durée de l épreuve : 2 heures coefficient : 2 Série L Langue vivante obligatoire (LVO) Durée de

Läs mer

Förkunskapstest i franska Viktig information att läsa innan du gör provet

Förkunskapstest i franska Viktig information att läsa innan du gör provet Förkunskapstest i franska Viktig information att läsa innan du gör provet 1 Stockholms universitet, Institutionen för franska, italienska och klassiska språk 2 Stockholms universitet, Institutionen för

Läs mer

1999: (SÖ

1999: (SÖ Nr 27 Protokoll, på grundval av artikel K.3 i Fördraget om Europeiska unionen om förhandsavgörande av Europeiska gemenskapernas domstol, angående tolkningen av konventionen om upprättandet av en europeisk

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2015:338) om internationell järnvägstrafik; SFS 2016:1375 Utkom från trycket den 30 december 2016 utfärdad den 22 december 2016. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Voyage Sortir Manger. Sortir Manger - À l'entrée. Sortir Manger - Commander à manger

Voyage Sortir Manger. Sortir Manger - À l'entrée. Sortir Manger - Commander à manger - À l'entrée Jag skulle vilja reservera ett bord för _[antal personer]_ till _[tid]_. Faire une réservation Ett bord för _[antal personer]_, tack. Demander une table Accepterar ni kreditkort? Demander

Läs mer

SÄNDNINGSDATUM: 2008-02-27 ARBETSUPPGIFTER: LENA WILHELMSSON THERÉSE DIAB PRODUCENT: GABRIELLA THINSZ PROGRAMNR: 100735/tv3

SÄNDNINGSDATUM: 2008-02-27 ARBETSUPPGIFTER: LENA WILHELMSSON THERÉSE DIAB PRODUCENT: GABRIELLA THINSZ PROGRAMNR: 100735/tv3 SÄNDNINGSDATUM: 2008-02-27 ARBETSUPPGIFTER: LENA WILHELMSSON THERÉSE DIAB PRODUCENT: GABRIELLA THINSZ Anaconda en français Vocabulaire Leçon première partie je sors le langage utiliser signifier kiffant

Läs mer

Étude comparative de prépositions suédoises et françaises dans Pippi Långstrump et sa traduction en français.

Étude comparative de prépositions suédoises et françaises dans Pippi Långstrump et sa traduction en français. Étude comparative de prépositions suédoises et françaises dans Pippi Långstrump et sa traduction en français. Comparative study about Swedish and French prepositions in the books about Pippi Longstocking

Läs mer

1923- SVERIGES N:r is-

1923- SVERIGES N:r is- 1923- SVERIGES N:r is- Öv e r e n s k o m m e l s e r m e d f r ä m m a n d e m a r t e r. N :r 19. Ministriella noter, växlade med Estland angående handelsförbindelserna. Reval den 7 ju li 1923. Tillämpas

Läs mer

Anaconda Société. Viktiga ord

Anaconda Société. Viktiga ord Anaconda Société Émission 1 : «Les clichés sur la société française sont-ils vrais?» - Om bilden av Frankrike och sanningen bakom klichéerna Viktiga ord cliché (m), stéréotype (m) béret (m) paysan (m)

Läs mer

Marseille on aime, on n aime pas

Marseille on aime, on n aime pas Handledning till program 1 Programnr. 21505tv 1 Marseille on aime, on n aime pas Pedagogiska tips producerade av Susanne Graham. Arbetet kan konkret utmynna i uppsatta vykort i klassrummet uppsatta bilder

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av Utrikesdepartementet SÖ 2007: 1 Nr 1 Stadga för Haagkonferensen för internationell privaträtt (reviderad) Haag den 30 juni 2005 Ändring

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 5 juni 2013

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 5 juni 2013 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 5 juni 2013 (Finlands författningssamlings nr 385/2013) Statsrådets förordning om sättande i kraft av konventionen om arbete till sjöss

Läs mer

4. Dialogövning Läroplanen säger: Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.

4. Dialogövning Läroplanen säger: Olika former av samtal, dialoger och intervjuer. ARBETSBLAD SÄNDNINGSDATUM: 2013-12-15 KONCEPTUTVECKLING AV ARBETSBLAD: JOHAN POPPEN & ANNA NYMAN PEDAGOG: ANNA NYMAN PROGRAMNR: 103260/TV9 KONTAKT: KUNDTJANST@UR.SE LE HOLD-UP EPISODE 9: LE CHOIX Hej!

Läs mer

Anaconda Société. Viktiga ord. Émission 7 : «L égalité des sexes en France» - Om Frankrike och jämställdheten - finns den?

Anaconda Société. Viktiga ord. Émission 7 : «L égalité des sexes en France» - Om Frankrike och jämställdheten - finns den? Anaconda Société Émission 7 : «L égalité des sexes en France» - Om Frankrike och jämställdheten - finns den? Viktiga ord liberté (f) égalité (f) fraternité (f) prévoir naissance (f) se permettre exceptionnel

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna; SFS 2003:74 Utkom från trycket

Läs mer

7. Surf, skate et snowboard

7. Surf, skate et snowboard SÄNDNINGSDATUM: 2008-03-26 ARBETSUPPGIFTER: LENA WILHELMSSON THERÉSE DIAB PRODUCENT: GABRIELLA THINSZ Anaconda en français Vocabulaire Leçon première partie laisser tomber la politesse cela arrive siffler

Läs mer

ARBETSBLAD KORTFILMSKLUBBEN FRANSKA. La queue (lätt) Innehåll

ARBETSBLAD KORTFILMSKLUBBEN FRANSKA. La queue (lätt) Innehåll ARBETSBLAD PEDAGOGER: LENA WILHELMSSON/AGNETA SOLDÉN PROJEKTLEDARE: GABRIELLA THINSZ BESTÄLLNINGSNUMMER: 101544/TV74 KORTFILMSKLUBBEN FRANSKA La queue (lätt) Innehåll 1. Vem pratar mannen med i telefon?

Läs mer

Sveriges överenskommelser med främmande makter

Sveriges överenskommelser med främmande makter Sveriges överenskommelser med främmande makter ISSN 0284-1967 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 1989:78 Nr 78 Tredje tilläggsprotokollet till 1965 års protokoll till den Europeiska överenskommelsen den

Läs mer

Anaconda Société. Viktiga ord. Émission 4 : «Les Français sont-ils de grands fumeurs?» Om Frankrike och rökning - en inpyrd vana på väg att förändras?

Anaconda Société. Viktiga ord. Émission 4 : «Les Français sont-ils de grands fumeurs?» Om Frankrike och rökning - en inpyrd vana på väg att förändras? Anaconda Société Émission 4 : «Les Français sont-ils de grands fumeurs?» Om Frankrike och rökning - en inpyrd vana på väg att förändras? Viktiga ord lycée (m) fumer fumeur (m), fumeuse (f) non-fumeur (m)

Läs mer

FRANSKA, KORT LÄROKURS

FRANSKA, KORT LÄROKURS FRANSKA, KORT LÄROKURS 27.3.2017 Innehållet i dessa exempel på fullpoängssvar är inte bindande vid studentexamensnämndens bedömning. Den slutgiltiga bedömningen fastställs av examensämnets censorer. I

Läs mer

MARIANNA EULER ET NORBERT EULER THÉORIE ET PROBLÈMES RÉSOLUS D ALGÈBRE LINÉAIRE VOLUME 1 ESPACES EUCLIDIENS

MARIANNA EULER ET NORBERT EULER THÉORIE ET PROBLÈMES RÉSOLUS D ALGÈBRE LINÉAIRE VOLUME 1 ESPACES EUCLIDIENS MARIANNA EULER ET NORBERT EULER THÉORIE ET PROBLÈMES RÉSOLUS D ALGÈBRE LINÉAIRE VOLUME ESPACES EUCLIDIENS Théorie et Problèmes Résolus d Algèbre Linéaire: Volume Espaces Euclidiens e édition 27 Marianna

Läs mer

Anaconda Société. Viktiga ord

Anaconda Société. Viktiga ord Anaconda Société Émission 5 : «Quels sont les droits des homosexuels en France?» - Om att vara gay i Frankrike och välja den man vill trots fördomar. Viktiga ord rendre visite compagnon (m) en retard (m)

Läs mer

A8-0176/54. Motivering

A8-0176/54. Motivering 1.7.2015 A8-0176/54 54 Artikel 1 I denna förordning fastställs gränsvärden för radioaktivitet för livsmedel i enlighet med bilaga I, gränsvärden för mindre viktiga livsmedel i enlighet med bilaga II och

Läs mer

Ytterligare information för Solaris 8-installation (10/00) Sun Microsystems, Inc. 901 San Antonio Road Palo Alto, CA 94303-4900 USA

Ytterligare information för Solaris 8-installation (10/00) Sun Microsystems, Inc. 901 San Antonio Road Palo Alto, CA 94303-4900 USA Ytterligare information för Solaris 8-installation (10/00) Sun Microsystems, Inc. 901 San Antonio Road Palo Alto, CA 94303-4900 USA Artikelnummer: 806-6222 10 Oktober 2000 Denna produkt och detta dokument

Läs mer

Hur mycket är hyran per månad? Combien coûte le loyer par mois? Fråga hur mycket hyran ligger på

Hur mycket är hyran per månad? Combien coûte le loyer par mois? Fråga hur mycket hyran ligger på - Hyra Svenska Jag vill hyra en/ett. Ange att du vill hyra någonting rum lägenhet enrumslägenhet fristående hus/villa parhus radhus Franska Je voudrais louer. une chambre un appartement un studio une maison

Läs mer

FRANSKA. Marrakech, je t aime! Arbetsblad 1 - förstå och berätta

FRANSKA. Marrakech, je t aime! Arbetsblad 1 - förstå och berätta Arbetsblad 1 - förstå och berätta Gör en mindmap! Skriv in följande ord i de rutor där du tycker att de passar in! Obs! Vissa ord passar in på flera ställen! Berätta sedan på franska för din kompis om

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 29 juni 2012

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 29 juni 2012 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 29 juni 2012 39/2012 (Finlands författningssamlings nr 388/2012) Statsrådets förordning om sättande i kraft av den europeiska konventionen

Läs mer

Anaconda Société. Viktiga ord. Émission 2 : «Les Français savent-ils parler anglais?» - Fransmän och engelska - är det en omöjlig kombination?

Anaconda Société. Viktiga ord. Émission 2 : «Les Français savent-ils parler anglais?» - Fransmän och engelska - är det en omöjlig kombination? Anaconda Société Émission 2 : «Les Français savent-ils parler anglais?» - Fransmän och engelska - är det en omöjlig kombination? Viktiga ord anglais (m) certains (m pl) phrase (f) version originale(f)

Läs mer

Var kan jag hitta formuläret för? Où se trouve le formulaire pour? Fråga var du kan få ett formulär

Var kan jag hitta formuläret för? Où se trouve le formulaire pour? Fråga var du kan få ett formulär - Allmänt Var kan jag hitta formuläret för? Où se trouve le formulaire pour? Fråga var du kan få ett formulär När var ditt [dokument] utfärdat? Quand votre [document] a-t-il été délivré? Fråga när ett

Läs mer

Skriv fem ord som har med fotboll att göra, på svenska och franska: 1... =... 4... =... 2... =... 5... =... 3... =... (10 p)

Skriv fem ord som har med fotboll att göra, på svenska och franska: 1... =... 4... =... 2... =... 5... =... 3... =... (10 p) Micromégas A Dossier 1 Test de français Tid: 60 minuter Bonne chance! Nom :... Classe :... Points :... Totale : 201 Vocabulaire A Skriv fem ord som har med fotboll att göra, på svenska och franska: ex.

Läs mer

8. Suède. a. Héritiers légaux (chap. 1. 5. ÄB) Ärvdabalk 12 december, 1958 (ÄB) 1 1 kap. Om rätt att taga arv. Loi successorale du 12 Décembre

8. Suède. a. Héritiers légaux (chap. 1. 5. ÄB) Ärvdabalk 12 december, 1958 (ÄB) 1 1 kap. Om rätt att taga arv. Loi successorale du 12 Décembre K. 8. Suède: a. Héritiers légaux (chap. 1-5 ÄB) 8. Suède a. Héritiers légaux (chap. 1. 5. ÄB) Loi successorale du 12 Décembre 1958 Chapitre 1. La succession légale (ab intestat) Ne peut hériter qu une

Läs mer

Immigration Dokument. Dokument - Allmänt. Dokument - Personlig information

Immigration Dokument. Dokument - Allmänt. Dokument - Personlig information - Allmänt Où se trouve le formulaire pour? Var kan jag hitta formuläret för? Fråga var du kan få ett formulär Quand votre [document] a-t-il été délivré? Fråga när ett dokument var utfärdat Où votre [document]

Läs mer

Immigration Dokument. Dokument - Allmänt. Dokument - Personlig information

Immigration Dokument. Dokument - Allmänt. Dokument - Personlig information - Allmänt Où se trouve le formulaire pour? Var kan jag hitta formuläret för? Fråga var du kan få ett formulär Quand votre [document] a-t-il été délivré? Fråga när ett dokument var utfärdat Où votre [document]

Läs mer

Candidature Lettre de motivation

Candidature Lettre de motivation - Ouverture Bäste herrn, Formel, destinataire de sexe masculin, nom inconnu Bästa fru, Formel, destinataire de sexe féminin, nom inconnu Bästa herr eller fru, Formel, nom et sexe du destinataire inconnus

Läs mer

EXERCICE ORAL; dölj facit och försök översätta Rimbaud Arthur ( ); écrivain français

EXERCICE ORAL; dölj facit och försök översätta Rimbaud Arthur ( ); écrivain français EXERCICE ORAL; dölj facit och försök översätta Rimbaud Arthur (1854-1891); écrivain français vad heter presidenten i Frankrike? Comment s appelle le président en France? han heter Nicolas Sarkozy il s

Läs mer

Ordkunskap Vad säger de i filmen? 1. Si on faisait (som vanligt)? 2. Pour des Chinois on se (liknar). 3. Je parle avec (mitt hjärta).

Ordkunskap Vad säger de i filmen? 1. Si on faisait (som vanligt)? 2. Pour des Chinois on se (liknar). 3. Je parle avec (mitt hjärta). ARBETSBLAD PEDAGOGER: LENA WILHELMSSON/AGNETA SOLDÉN PROJEKTLEDARE: GABRIELLA THINSZ BESTÄLLNINGSNUMMER: 101544/TV66 KORTFILMSKLUBBEN FRANSKA Welcome to China (lätt) Innehåll 1. Vad berättar Gads manager

Läs mer

FRANSKA FÖRBEREDANDE KURS PROV 1 : ORDKUNSKAP. Inga hjälpmedel är tillåtna vid skrivningar (information om undantag finns på vår hemsida).

FRANSKA FÖRBEREDANDE KURS PROV 1 : ORDKUNSKAP. Inga hjälpmedel är tillåtna vid skrivningar (information om undantag finns på vår hemsida). Personnummer: Första tre bokstäverna i efternamnet: Institutionen för franska, italienska och klassiska språk FRANSKA FÖRBEREDANDE KURS PROV 1 : ORDKUNSKAP Provtillfälle 1 Provdatum: 2007.03.19 Skrivtid:

Läs mer