Bilagor. Sid. viii. Sid. vii. Sid. xxvii

Transkript

1 Bilagor Bilaga A- Visioner Bilaga B- ESD Bilaga C- Karta över campus Bilaga D- Referensgrupp Bilaga E- Organisationskarta Bilaga F- Projektbeskrivning Bilaga G- Framtida idéer Sid. ii Sid. iii Sid. v Sid. vi Sid. vii Sid. viii Sid. xxvii v

2 Bilaga A Visioner och miljöpolicy för Chalmers Tekniska Högskola AB, Akademiska Hus och Chalmersfastigheter AB. Chalmers vision Chalmers skapar ett hållbart samhälle Akademiska Hus miljöpolicy Vi utvecklar campusområden och byggnader som är långsiktigt konkurrenskraftiga och förvaltar dessa på ett effektivt och miljöanpassat sätt med stor hänsyn till kundens verksamhet Chalmersfastigheter AB:s miljöpolicy Chalmersfastigheter ska utveckla och förvalta Chalmers campus på sätt som bidrar till en hållbar utveckling. Vi strävar efter att minska miljöskadliga föroreningar och resursförbrukning. Chalmers studentkårs vision Alla medlemmar skall trivas och utvecklas under hela sin chalmerstid ii

3 Bilaga B Närmare beskrivning av ESD-projektet, Education for Sustainable Development på Chalmers Lärande för hållbar utveckling är direkt kopplat till Chalmers vision Chalmers skapar ett hållbart samhälle. Reformuppdraget, som genomförs på uppdrag av högskolestyrelsen 1, är att under tre år ( ) ta fram en organisation som hanterar lärande för hållbar utveckling vid Chalmers, så att dagens studenter blir rustade att hantera de utmaningar som de kommer att möta under sina yrkesliv som ingenjörer och arkitekter. Reformprojektet utgör basen för den UNESCO-professur i Lärande för hållbar utveckling som är placerad vid Chalmers och som innehas av John Holmberg. Denna ingår i ett omfattande internationellt samarbete inom ramen för FN:s dekad för lärande för hållbar utveckling Projektet använder en systematisk reformprocess. Alla aktiviteter är kopplade till ett eller flera av de nio målen. Den föreslagna organisationen ska: 1. Garantera och fortlöpande förbättra kvalitén i Chalmers kursutbud av grundkurser i hållbar utveckling (de som ingår i obligatoriet). 2. Garantera och fortlöpande förbättra kvalitén i inslagen av hållbar utveckling i Chalmers övriga kursutbud. 3. Ge effektivt beställarstöd vid beställning av sådana kurser. 4. Ge effektivt studentstöd vid val av kurser. 5. Ge effektivt intern och extern information om lärande för hållbar utveckling. 6. Ge effektivt samarbete med interna och externa (främst GU) intressenter inom lärande för hållbar utveckling. 7. Ge en bra mötesplats för studenter samt lärare med intresse inom området. 8. Stödja fortbildning av icke-undervisande personal inom området hållbar utveckling. 9. Stödja utvecklingen av ett Campus som återspeglar Chalmers initiativ för hållbar utveckling. 1 Sammanträdet iii

4 Arbetet kan följas på ESD-projektets webbadress: Projektledare Samordnare Professor John Holmberg Marie Arehag Vicerektor System och Miljö Göteborgs Miljövetenskapliga centrum, GMV Fysisk resursteori tel: Tel: iv

5 v

6 Bilaga D Deltagarlista för referensgruppen Deltagare Karin Karlfeldt Jennica Källstrand Per Löveryd Mathilda Silva Margareta Andersson Andreas Eklöf Marie Arehag Björn Malbert Thomas Nyström Helene Bergsten Pernilla Ottosson Jakob Stigsson Lisa Willman Hanna Ljungqvist Charlie Hartlid Organisation Projektledare, Chalmers Miljösamordnare, Chalmers Förvaltare, AHV Miljösamordnare, CFAB Miljösamordnare, CFAB Konsult, CFAB ESD-samordnare, Chalmers Forskare i arkitektur, Chalmers Forskare vid PPU, Chalmers Administrativ chef GMV Projektledare GMV Chalmers studentkår, Sociala utskottet Student, CSS Student, CSS Praktikant, Chalmers vi

7 v

8 Bilaga F Detaljerad beskrivning av respektive projekt i handlingsplanen Nedan beskrivs ett antal konkreta projektidéer med information och anmärkningar som framkommit i beredningsarbetet och vid diskussioner i referensgruppen. Där inget annat anges är namngivna personer tillfrågade och positiva till respektive uppdrag. Tillsättande av styrgrupp för arbetet kring synliggörande av hållbar utveckling på campus med tydligt mandat från respektive organisations ledning att driva arbetet Under arbetets gång har det blivit tydligt att för att lyckas med att genomföra både små och stora förändringar är det nödvändigt med ett nära samarbete mellan samtliga aktörer. Detta görs förslagsvis genom att en styrgrupp bestående av respektive fastighetsägares VD, eller av dem utsedda personer, och någon från Chalmers ledning, tillsätts. Chalmers studentkår kommer också att vara representerad i denna grupp. Förslagsvis är det samma deltagare i denna styrgrupp, som i styrgruppen för samarbetet Hållbart campus mellan Chalmers och fastighetsägarna. Andreas Eklöf, konsult hos CFAB, är projektsamordnare för Hållbart campus och deltagarna i styrgruppen är Lennart Hedström, CFAB, Birgitta Hohlfält, AHV, och John Holmberg, Chalmers. Chalmers Kårstyrelse har tillsatt Lobo Olsson som representant från Chalmers Studentkår. Styrgruppen bör äga frågan om synliggörande av hållbar utveckling på campus och ansvara för att arbetet fortskrider. Den första uppgiften bör vara att formulera en gemensam vision för det fortsatta arbetet kring campusutvecklingen. Det praktiska arbetet med att synliggöra hållbar utveckling på campus kan delegeras till enskilda medarbetare eller projektgrupper, som ansvarar för olika projekt. De ska sedan rapportera tillbaka direkt till styrgruppen. Styrgruppen ansvarar för att handlingsplanen följs och uppdateras i samråd med projektgrupperna. Ökat samarbete mellan fastighetsägare, lärare och studenter i campusutvecklingen Studenter har ofta många och bra idéer på hur saker och ting kan förändras. I många fall upplevs det som mer givande och stimulerande för studenterna att studera och jobba med verkliga problem och uppgifter i sin utbildning, så att resultaten av t.ex. en kurs kan vara något som förbättrar för mänskligheten i stora eller små mått. Det gäller därför att ta till vara och stimulera denna kreativitet. viii

9 Ökat samarbete mellan Chalmers och fastighetsägarna för mer campusanknutna projekt i kurser inom hållbar utveckling Ett ökat samarbete mellan Chalmers och fastighetsägarna för mer verklighetsanknutna kurser, som hjälper fastighetsägarna och Chalmers att främja hållbar campusutveckling initieras. Ett utfall av detta skulle kunna vara en fallstudiekurs med campus som objekt eller kandidatarbeten. Även forskningen skulle kunna gynnas av detta samarbete. GMV kan fungera som en knytpunkt och förmedlare av olika projekt mellan lärare och fastighetsägare genom att t.ex. kalla till möten för att förmedla samarbeten. Det första mötet kan vara ett tema för en ESD-lärarträff, dit fastighetsägarna bjuds in. Det är önskvärt att även Chalmers Studentkår och Chalmers Studentbostäder bjuds in. Det är viktigt att tidigt identifiera vilka behov och förväntningar som det finns från olika parter. Ansvariga: Pernilla Ottosson, GMV (sammankallande), Mathilda Silva, CFAB, Per Löveryd, AHV Syfte: Att utöka möjligheterna att genomföra projekt i kurser på verkliga närliggande problem, samtidigt som fastighetsägarna får hjälp med undersökningar, beräkningar, mätningar osv. När: Startar med ett första möte våren 2008, där GMV, genom Pernilla Ottosson, sammankallar fastighetsägare och lärare/forskare. Miljöbron kommer att kallas till det första mötet och ska vara en aktiv part i detta samarbete, då de har stor erfarenhet av att förmedla studentarbeten. Det är mycket viktigt att AHV och CFAB tydligt formulerar vad de har för tankar och önskningar kring samarbetet, så att det inte blir några otydligheter. De första integrerade inslagen i kurser planeras att starta HT Projektet löper vidare under 2008 och utvärderas vid årets slut, då det tas beslut om en eventuell fortsättning. Frågeställningar: Vilka förväntningar finns från respektive part på vad detta projekt kan bidra till? Ska det bjudas in ytterligare personer från Chalmers, än de som normalt deltar i ESD-lärarträffarna? Hur får man lärare/forskare att komma på en första träff. Hur kan campus användas i utbildning och forskning? Vad har studenter resp. fastighetsägare att vinna på ett samarbete? Hur kan varje institution bidra till ett hållbart Campus? Kan man implementera en tvärvetenskaplig kurs med uppgift att förbättra och synliggöra Chalmers miljöarbete, t.ex. när nya byggnader ska byggas? Kommer resultaten från kurserna verkligen användas av fastighetsägarna och i så fall hur? Hur hålls detta samarbete levande och aktuellt? Hur återkopplas resultatet till studenterna (det kan ju bli något /några år senare)? ix

10 Kostnad: Arbetstidskostnad för deltagarna i mötena mellan fastighetsägare och lärare/forskare samt tid för att utveckla kurserna. Viss kostnad under kursernas gång genom ev. handledning från fastighetsägarna. Finansiär: GMV arrangerar det första mötet, men fastighetsägarna bör bidra aktivt till planering och genomförande genom att t.ex. bjuda på lunch. Även andra finansiärer kan bli aktuella beroende på kurser och deras utformning. En mingelkonferenslunch ordnad av Chalmers Konferens och Restauranger kostar ca 150:- /person inkl. dryck och kaffe. Kommunikation för minskad resursanvändning, t.ex. via skyltar Detta handlar om ett mindre moment i en kurs, där designingenjörsstudenter utformar olika sätt att kommunicera för att minska energi- och resursanvändningen, t.ex. i form av dekaler vid hissen eller på andra ställen. Därefter följs arbetet upp för att se effekten av olika sätt att kommunicera. Ansvariga: Thomas Nyström, PPU, Chalmers. Kontaktpersoner från CFAB är Mathilda Silva och Mats Hägg. Förslag på personer, som kan ingå i projektgruppen, men som ännu inte är tillfrågade. Marcus Jahnke, tel , Marcus.Jahnke@cfk.gu.se Kristina Sahlqvist, tel , mail: kristina.sahlqvist@hdk.gu.se Syfte: Att spara energi och få folk att tänka till en extra gång, innan de använder t.ex. hissen. När: Våren 2008, LP 3 Frågeställningar: Vilken byggnad är lämplig att använda som studieobjekt? Ett förslag är Jupiter på Lindholmen. Ska dekaler sitta uppe permanent eller under en kortare period? Var ska de placeras i byggnaden? Vem ansvarar för uppsättning och nertagning av skyltarna? Finns det några regler för hur dekaler får sättas upp i och runt byggnader på campus? Kostnad: Arbetstidskostnad för ansvarig lärare vid planering och undervisning på kursen. Tryckkostnader för ev. dekaler. Finansiär: Chalmers och/eller fastighetsägarna. Ett förslag är att Chalmers bidrar med ett första utkast till materialet, via t.ex. en kurs i teknisk design, och att fastighetsägarna sedan står för kostnaden att tillverka skyltarna. Alla tre aktörerna kan få plats med sina loggor. x

11 Det är önskvärt att berörda fastighetsägare är med och stöttar med kunskap om t.ex. bygganden. Denna punkt kan och bör utvecklas med fler moment, t.ex. är det möjligt att utöka samarbetet med grafiker på HDK och studenter från GU. Designingenjörsstudenterna skulle då inrikta sig mer mot planering och utvärdering av olika kommunikationsvägar för minskad energi- och resursanvändning. Detta görs lämpligen genom en projektgrupp, där lärare/forskare från både Chalmers, HDK och GU skull ingå. I ett initialt skede fungerar förslagsvis Chalmers miljösamordnare som sammankallande för projektgruppen, men när arbetet kommit igång bör någon annan ta över den rollen. Denna grupp bör ha nära samarbete med den projektgrupp, som arbetar med Ökat samarbete mellan Chalmers och fastighetsägarna för mer campusanknutna projekt i kurser inom hållbar utveckling. Förslag på teman för kursuppgifter; Förtydligande information vid källsorteringsmöbler, så att man vet vad som görs av de olika fraktionerna. Myter kring avfall; vad är sant och falskt om avfallshanteringen? Hälso- och energiaspekt på att använda trapporna istället för hissen. Ett annat förslag för att få bra idéer för kommunikation, som minskar energianvändningen, är att utlysa en tävling, som är öppen för alla studenter, i cortegeprogrammet. Projektgruppen, med lärare/forskare från Chalmers, HDK och GU, skulle då fungera som jury och utveckla idéerna. Sannolikt blir dock sådan annonsering inte gratis. xi

12 Utställning av miljövänlig teknik på campus Det finns mycket miljöanpassad teknik, som kan visas upp på Chalmers campus. Framförallt bör sådan teknik, som har sitt ursprung på Chalmers eller produkter från Chalmers avtalsleverantörer, visas upp. Även aktuell forskning inom hållbar utveckling skulle kunna visas upp tydligare. Det är viktigt att tänka på att upprätta klara och tydliga avtal och på hur själva uppvisandet utformas, då det måste upplevas som attraktivt bland företag att ställa ut sin teknik på Chalmers. Om det fungerar bra blir det en vinna-vinna-situation för alla parter. Det är också viktigt med klara avtal om t.ex. underhåll och reparationer. Ekocentrum ställer också ut miljövänlig teknik. Det är viktigt att utställningen av miljövänlig teknik på campus inte konkurrerar med dem. Istället bör ett samarbete upprättas, så att båda parter kan gynnas av varandras utställningar. Chalmers miljösamordnare har nämnt detta för Ekocentrum och de var väldigt positiva. Visa upp och använda goda exempel på miljöanpassad inredning t.ex. belysning, i sammanträdesrum Installation av miljöanpassad belysning i en eller flera lokaler på Chalmers kan utföras. I anslutning till detta sätts information om tekniken och företaget upp. Företaget Auralight är kontaktade och de är intresserade av att inreda ett eller flera seminarierum med sina långlivslampor, mot att de får informera om sina produkter. Mer information om företaget finns på Ansvariga: Chalmers miljösamordnare Jennica Kjällstrand och Mathilda Silva, CFAB samt Auralight genom Christian Eliasson Syfte: Att visa upp och använda ny och miljöanpassad teknik. När: Hösten 2008 Frågeställningar: Vilken lokal ska väljas? Vem betalar och ansvarar för installation och underhåll? Kan vinsten av att byta ut lamporna visas upp på ett attraktivt sätt och på så vis fungera som inspiration för andra intressenter? Kostnad: Material och arbetstidskostnad för installering och underhåll samt upprättande av informationsskyltar om tekniken och företaget. Finansiär: Auralight och ev. Chalmers Det finns många tänkbara rum, där det skulle vara bra att inreda med miljöanpassad inredning. Chalmers styrelserum ska renoveras och här erbjuds därför ett gyllene tillfälle för Chalmers att visa att man verkligen menar allvar med sina visioner om hållbar utveckling. I xii

13 detta fall presenteras förslagsvis företag och tekniker i en folder, som beskriver hur hela styrelserummet är inrett och som kan delas ut till besökande. Kårhuset är ett annat förslag, där det finns lokaler, som kan inredas med miljöanpassad inredning i form av belysning. Här skulle det troligen vara bättre med skyltar med information om företaget och tekniken istället. Det kostar det ca 500:- att trycka upp 1 st. skylt för permanent uppsättning på inomhusvägg, ca 10*20 cm stor, enligt Ulla Lindblom, Reproservice. Det är dock viktigt att tänka på att för att klara av finansieringen av kårhuset används namnen på olika lokaler som marknadsföringsmöjligheter för företag, vilket demonstreras via skyltar. Att sätta upp företagsnamn i kårhuset kan därför bli en svårighet. Magnus Wåge är Chalmers Studenkårs ansvarige i denna fråga. Automatisk avstängning av ljus i allmänna utrymmen Automatisk avstängning av ljus i allmänna utrymmen, som t.ex. lunchrum och kopieringsrum, skulle spara energi, då belysningen ofta är tänd i denna typ av utrymmen, även om ingen är där. Därför kan installation av t.ex. rörelsedetektorer som styr ljuset vara energibesparande. I anslutning till detektorerna ska det finnas information om att det är automatisk ljusavstängning. Frånvarosläckning är ett annat alternativ, där man måste göra ett aktivt val för att tända lampan. Det är önskvärt att det även finns någon uppgift om hur stor energibesparingen är. Förslagsvis delegerar styrgruppen denna punkt till gruppen inom samarbetet Hållbart Campus, som arbetar med reducerad energiförbrukning. Ansvariga: Ulf Redsäter, CFAB Jan-Erik Jarnskog, AHV, varav en är sammankallande, samt Chalmers miljösamordnare Syfte: Att sänka energiförbrukningen och spara miljön samt visa upp miljöanpassad teknik. När: Våren 2008 och fortlöpande Frågeställningar: Vem betalar och ansvarar för installering och underhåll? Finns det någon leverantör av rörelsedetektorer som är villig att stå för material och installationskostnad, mot att de får göra reklam för sin produkt? Ska det vara en gemensam upphandling mellan leverantör och AHV och CFAB eller ska varje fastighetsbolag sköta det var för sig i respektive byggnad? Hur mycket sparas på att ha automatisk avstängning? Hur många ljussensorer behövs för att tillgodose varje hus på Chalmers resp. Chalmers totalt? Bör det i ett första skede sättas upp fler, och bättre spridda, släck-ljuset-skyltar i sammanträdesrum och undervisningslokaler i väntan på att automatisk släckning installeras? xiii

14 Kostnad: Arbetstidskostnad för upprättande av avtal med leverantör samt installering och underhåll. Kostnad för upprättande av informationsskyltar samt ev. kostnad för inköp av ljussensorer. Finansiär: AHV, CFAB eller leverantören av ljussensorerna Fastighetsägarna är positiva till att installera ljussensorer. Det är dock viktigt att det är ekonomiskt lönsamt och i dagsläget kan det vara lönsamt att installera ljussensor i allmänna utrymmen så som lunchrum, kopieringsrum och toaletter, varför arbetet bör börja i dessa utrymmen omgående. Detta görs förslagsvis via en projektgrupp bestående av representanter för fastighetsägarna, som utreder frågan med utgångspunkt från frågeställningarna ovan. Företaget Ahlsell, avtalsleverantör till Chalmers, kan erbjuda rörelsedetektor för kontor, ECO- IR 180 A, art.nr; , för ca 3200:-/st. Vid beställning av många detektorer kan offert begäras och därmed ett lägre pris/ styck erhållas. Som ett exempel finns det i kemihuset ca 170 stycken toaletter, där rörelsedetektorer skulle kunna installeras. Samtliga delar av KB, forskarhus 1, kurshus och forskarhus 2, är inräknade i detta. Det skulle alltså innebära en ungefärlig kostnad på 170 * 3000 = :-, exkl. installationskostnad, att installera rörelsedetektorer på samtliga toaletter. Tidsstyrda brytare eller frånvarosläckning är alternativ till rörelsedetektorer. Solceller på campus Solceller på hus visar på ett tydligt sätt att energi produceras på ett miljöanpassat sätt. Det finns redan idag 18 stycken, 100 W solceller på Elkrafthuset, campus Johanneberg, som skickar sin energi in på elnätet. Det är många som inte känner till detta, vilket visar på behovet av att synliggöra de investeringar kring hållbar utveckling som redan görs på campus. Det finns också ett intresse i Chalmers organisation av att installera fler solceller. Förslagsvis delegerar styrgruppen denna punkt till gruppen inom samarbetet Hållbart Campus, som arbetar med reducerad energiförbrukning. Ansvariga: Mats Hägg, CFAB och Jan-Erik Jarnskog, AHV, varav en är sammankallande Syfte: Att visa upp och använda miljövänlig teknik. När: Våren hösten 2009 Frågeställningar: Hur kan synliggörandet av befintliga solceller ökas, så att fler får information om denna hållbara energiproduktion? Vad kan man lära från solcellsprojekten xiv

15 från Lund och Stockholm, som AH har genomfört? Vad kan man använda från det studentarbete, som är gjort om solcellerna på Chalmers? Ola Carlsson har detta arbete. Hur har lönsamheten varit för befintliga solceller? Hur är möjligheten att söka anslag för att installera solceller? Finns det något företag som gör solceller, som är intresserade av att visa upp sin teknik på området? Var kan nya solceller placeras? Hur mycket el produceras? Hur tas energin tillvara? Är fastighetsägarna beredda att stå för en del av panelkostnaden tillsammans med producenten, om bidrag inte erhålls? Vem betalar och ansvarar för installation och underhåll? I uppdraget ingår även att utvärdera befintliga och tidigare installationer map. på bl.a. kostnader och effekter. Kostnad: Arbetstidskostnad för upprättande av avtal med leverantör samt installering och underhåll. Kostnad för upprättande och tryckning av informationsskyltar om tekniken. Finansiär: AHV, CFAB samt leverantören av solcellerna Fastighetsägarna är positiva till att installera solceller, framförallt vid ny- och ombyggnationer ska det satsas på miljövänlig teknik, som solceller. Fastighetsägarna ska undersöka vilka bidrag, som det finns att söka för solceller, eftersom det är en stor ekonomisk investering. Det är en förutsättning att installationen av solceller på sikt lönar sig ekonomiskt. Förslagsvis bildas en projektgrupp kring solcellsfrågan med fastighetsägarna och några nyckelpersoner från Chalmers, t.ex. Ola Carlsson (ej tillfrågad) och Björn Sandén (ej tillfrågad). Ola Carlsson ansvarar för befintliga solceller på campus. Gruppen utgår från frågeställningarna ovan samt utreder var nya solceller ska placeras och hur energin ska tas tillvara. I viss mån har samarbetet mellan fastighetsägarna börjats, men det behöver intensifieras och även inrymma personer från Chalmers. Då Chalmers Studentkårs kårhus kan vara en möjligy alternativ för solceller bör även Anders Hansson, husansvarig för Chalmers Studentkår, tillfrågas om att deltaga i gruppen. xv

16 Information Informationsspridning är en betydelsefull del av synliggörandet av hållbar utveckling, men det är viktigt hur informationen utformas och sprids. Informationstavlor måste t.ex. utformas på ett lockande sätt, så att de inte innehåller för mycket text, ge intuitiv information och återkoppling. Annars finns det en risk att informationen försvinner i mediebruset. Placeringen av informationstavlorna är också en springande punkt. Exempelvis kan det ju både vara fråga om reella tavlor på strategiska platser på campus så väl som webbaserade. Många andra universitet har väl utvecklade webbsidor, t.ex. Massachusetts Institute of Technology, MIT, som kan fungera som inspiration och vägledning. Synliggöra satsningen på hållbar utveckling på hemsidan, På Chalmers hemsida, bör det finnas en lättillgänglig länk till Chalmers miljöarbete. Att informera om hållbar utveckling på Chalmers officiella webbplats var ett av Chalmers miljömål Det bör också finnas en länk till Chalmers interna miljöarbete så att t.ex. Chalmers miljöpolicy blir tillgänglig för externa hemsidesbesökare. Det finns redan en projektgrupp kring detta där bl.a. representanter från Chalmers informationsavdelning och GMV ingår. En länk till miljö och hållbar utveckling finns på Chalmers hemsida, men det är inte helt självklart hur man ska hitta den från förstasidan, Ett utökat samarbete med fastighetsägarnas informatörer bör inledas. Ansvariga: Chalmers informationsavdelning, t.ex. Petra Ljung (ej tillfrågad) Syfte: Att få hemsidesbesökare att från första stund förstå att miljöfrågor och hållbar utveckling är centralt på Chalmers. När: Våren 2008 Frågeställningar: Hur utformas länken för att passa in med övrig information på förstasidan och samtidigt vara lockande? Kostnad: Arbetstidskostnad för projektgruppen Finansiär: Chalmers Uppdatering av informationen på miljöhemsidan, Informationen på Chalmers interna miljöhemsida, behöver uppdateras och översättas till engelska samt göras tillgänglig externt. Chalmers miljösamordnare ansvarar för kontinuerlig uppdateringen av informationen, men en rejäl genomgång skulle delvis kunna utföras av en miljöstudent från t ex GU:s miljövetarprogram, som under 6 veckor gör praktik. xvi

17 Ansvariga: Chalmers miljösamordnare Syfte: Att ha aktuell och spännande miljöinformation tillgänglig för att visa att miljöfrågor och hållbar utveckling är centralt på Chalmers. När: Hösten 2008 eller så fort det finns en intresserad praktikant att tillgå Frågeställningar: Ett exempel på material som behöver uppdateras är hur de olika avfallsfraktionerna tas om hand på Chalmers och vad som händer med avfallet sedan. Detta arbete har påbörjats under Hemsidan kan också uppdateras med information om när nästa buss/spårvagn går. Kostnad: Arbetstidskostnad för Chalmers miljösamordnare. Det är viktigt att det material som läggs ut på hemsidan är språkgranskat, så att det är en bra nivå på språket, för annars minskar trovärdigheten. Miljöinformation till nya studenter Information skickas ut till nya studenter med information om hur man kan leva miljövänligt, olika miljöföreningar på Chalmers, miljövänlig mat osv. Det är viktigt med tajmingen, eftersom studenter i början av studierna får extremt mycket information och material att läsa. Det är viktigt att marknadsföra och berätta om att det finns så mycket miljökurser i alla utbildningar, som det finns på Chalmers. Ansvariga: Chalmers Studentkår genom t.ex. Lisa Willman, CSS Syfte: Att få nya studenter att förstå att miljöfrågor och hållbar utveckling är centralt inom Chalmers organisation. När: Projektet är redan igång och ett första informationsmaterial planeras att sändas ut till nya studenter under höstterminen Frågeställningar: Hur utformas materialet, så att studenterna verkligen blir intresserade? Vad ska informationen innehålla? Vem uppdaterar informationen, så att den är aktuell? Kostnad: Arbetstidskostnad för Chalmers miljösamordnare för hjälp med faktauppgifter och granskning av innehållet under utformandet av materialet, ca 8 timmar. Materialet är under bearbetning och utskicket kommer att ske via mail, så kostnaderna blir minimala. Antagligen kommer mailet bestå av en länk till en sida, där det finns miljörelaterad information. Denna sida ska det också finnas en länk till från sidan Jag vill bli student på Chalmers huvudhemsida. xvii

18 Ett alternativ till att skicka ut länken till hemsidan via mail, är att på t.ex. en kylskåpsmagnet eller reflex skriva ut hemsideadressen, och sedan skicka ut eller dela ut denna till studenterna vid lämpligt arrangemang. Detta medför givetvis ökande kostnader, men fastighetsägarna kan vara intresserade av att bidra ekonomiskt, under förutsättning att de får vara med och påverka textinnehållet. Information om miljödiplomering på hemsidan, Vissa verksamheter på campus är miljödiplomerade enligt Göteborgs Stads miljöförvaltnings regelverk och detta bör visas upp tydligare. Det kan t.ex. märkas ut på diplomerade institutioners hemsidor. Ansvariga: Chalmers informationsavdelning, t.ex. Anna Bergius-Hartman Syfte: Att visa besökare att miljöfrågor och hållbar utveckling är centralt på Chalmers. När: Våren 2008 och fortlöpande Frågeställningar: Hur ska miljödiplomeringen visas på hemsidans områdeskarta, så att det blir tydligt vad det handlar om? Hur och var förklaras vad miljödiplomeringen innebär? Kostnad: Arbetstidskostnad för att utforma och uppdatera hemsidan. Finansiär: Chalmers Projektet är under bearbetning, men det är ännu inte helt klart exakt hur det hela ska utformas. Anna Bergius-Hartman återkommer till Karin Karlfeldt eller Jennica Kjällstrand i början av I ett senare skede kan det också bli aktuellt med tydligare dekaler vid entréerna till miljödiplomerade byggnader. Detta medför ökade kostnader, men fastighetsägarna skulle kanske kunna vara delfinansiärer tillsammans med Chalmers. Under projektets gång har det också undersökts om det vore möjligt att märka ut miljödiplomeringen på de orienteringskartor, som finns placerade runtomkring på campus. Det är i dagsläget dock inte aktuellt att på orienteringskartorna lägga ut denna information, eftersom kartornas syfte enbart är att upplysa om var olika byggnader är belägna. Utveckling av den elektroniska informationstavlan vid pannan Kraftcentralen strävar mot hållbar utveckling genom CO 2 -avskiljning från kolförbränning. Kolet kommer i framtiden att ersättas av biobränsle, vilket ger ett negativt CO 2 -bidrag för xviii

19 Chalmers uppvärmning. Förgasningsprojektet bidrar till CO 2 -neutrala transporter till och från Chalmers. Information om ovanstående och andra energifrågor kopplade till forskningen kan visas upp tydligare. Idag visas en del av detta upp via en tavla vid pannan. Det är AHV som äger pannan, men den är till förfogande för Chalmers lärare och forskare för att utföra forskning där. Ansvariga: AHV, t.ex. Per Löveryd Syfte: Att visa för besökare och studenter upp att Chalmers strävar efter hållbar energiförsörjning. När: Våren 2008 Frågeställningar: Var placeras denna tavla lämpligast för att så många som möjligt ska se den? Vad ska vara med på tavlan? Vem är ansvarig för att sätta upp och underhålla tavlan? Hur kan den enkelt uppdateras med ny info? Elektronisk tavla? Kostnad: Arbetstidskostnad för att hålla informationen uppdaterad, montering av tavlan och inköp av nödvändig utrustning. Kostnad för drift och underhåll av tavlan. Finansiär: AHV Tavlan som idag sitter på väggen utanför pannan visar information om aktuell energiåtgång av el, värme och kyla. Den visar dock inte produktionen från pannorna, men den är nästan samma som åtgången, enligt Per Löveryd, AHV. Det finns också en rad på tavlan, där en löpande text kan skrivas in. Det är inte möjligt att ändra texten automatiskt, så att det t.ex. kan synas vilket bränsle som eldas vid aktuellt tillfälle. Dock kan den löpande texten bytas ut. Förslag på ny text är; Chalmers och AHV arbetar för hållbar energiproduktion. Den nuvarande skylten har utarbetats i samarbete med Focus Neon, En person från AHV bör utses, med ansvar för att informationstavlan nyttjas på bästa sätt. Exempelvis kanske det är mer intressant att visa något annat än energiåtgången? Den befintliga tavlan är ganska ny och det är i dagsläget inte aktuellt att byta ut den mot en modernare. När det i framtiden är dags att byta ut tavlan är det läge att fundera över om placeringen inte ska vara mer centralt belägen på campus. AHV äger byggnaden och marken utanför, så att ersätta befintlig skylt med en ny, förbättrad, innebär troligen inga praktiska problem. Detta bör läggas in i handlingsplanen för AHV. xix

20 Chalmers studentkår och dess underorganisationer Under projektet gång har Chalmers studentkår och dess underorganisationer identifierats som viktiga aktörer i utvecklingen av synliggörande av hållbar utveckling på campus, varför det är viktigt att inleda samarbete med aktuella aktörer. Många frågor rörande t.ex. mat och dryck kan endast uppfyllas genom ett konstruktivt samarbete mellan Chalmers Tekniska Högskola AB med Chalmers Konferens och Restauranger, som är en verksamhet separat från Chalmers Tekniska Högskola AB. Inleda samarbete med Chalmers Konferens och Restauranger inom miljöområdet Detta ska ses som början på ett konstruktivt samarbete mellan Chalmers Konferens och Restauranger och Chalmers. Inledningsvis sköts kontakten med Chalmers Konferens och Restauranger av Chalmers miljösamordnare, men beroende på hur samarbetet utvecklas kan en projektgrupp bildas, för att utveckla miljöarbetet. I denna projektgrupp kan det förutom ovan nämnda aktörer, även ingå representanter från Chalmers Studentkår och vid behov från fastighetsägarna. Eventuellt kan Chalmers och fastighetsägarna bistå med ekonomiska bidrag till utvecklingen kring miljövänlig mat och dryck på campus. Avtal och hyreskontrakt mellan Chalmers och Chalmers Konferens och Restauranger bör dock ses över, då det där kan finnas möjlighet att påverka riktningen på Chalmers Konferens och Restaurangers profil. Eftersom Chalmers Konferens och Restauranger främsta uppgift är att erbjuda prisvärd och bra mat till studenter är det viktigt att en mer ekologiskt hållbar profil inte nämnvärt fördyrar maten. Det finns dock flera saker att förbättra ut ett hållbarhetsperspektiv, som inte behöver innebära några större kostnader. Ett koncept med flera olika idéer på hur Chalmers Konferens och Restauranger kan visa upp en tydligare miljöprofil har presenterats av Karin Karlfeldt för Chalmers Konferens och Restaurangers VD, Jesper Lundberg, och specificeras nedan. Chalmers Konferens och restauranger är väldigt intresserade av att tydliggöra sitt miljöarbete och ser mycket positivt på ett utökat samarbete med Chalmers. Förslagen nedan kommer snarast att undersökas närmare och ytterligare utveckling av dessa och andra idéer kommer fortsätta i vår tillsammans med ovan nämnda projektgrupp. Kaffe med Rainforest Alliance - märkning Allt kaffe som serveras på Chalmers Konferens och Restauranger är miljömärkt enligt Rainforest Alliance, som är en märkning för att bevara den ekologiska mångfalden. Det finns xx

21 idag en liten skylt vid kaffeautomaten, som talar om att kaffet är miljömärkt, men denna information skulle kunna göras tydligare, t.ex. genom en större skylt. Medan man väntar på kaffet läser man det som finns framför ögonen. Även när luncher intas på Hyllan bör det informeras om kaffet. Ansvariga: Chalmers Konferens och Restauranger Syfte: Att öka medvetenheten hos kaffedrickarna att det finns hållbara alternativ. När: Efter beslut från Chalmers Konferens och Restauranger Frågeställningar: Hur ska informationen ökas, folder eller skylt, eller både och? Hur ska informationen utformas? Text eller bilder? Hur presenteras informationen om kaffet på Hyllan? En flagga på bordet eller en folder som lämnas med kaffet? Kostnad: Arbetstidskostnad för att ta fram skyltar och/eller informationsblad samt tryckning av dessa. Finansiär: Chalmers Konferens och Restauranger Att trycka upp en skylt för inomhusbruk med information om Alliance kaffe, med en storlek av ca 100*50 cm skulle kosta ca 1 500:-, enligt Ulla Lindblom, Reproservice. Chalmers miljösamordnare kan bistå med fakta och att utforma materialet i samarbete med Chalmers Konferens och Restaurangers personal. Vegetarisk buffé Att en vegetarisk kost innebär mindre miljöbelastning än en animaliskt, är ingen nyhet. Den vegetariska buffén kan därför spara resurser, genom att ersätta kött och fisk för många matgäster. En ökad marknadsföring och information om den vegetariska buffén kan få fler lunchgäster att välja vegetariskt. Ansvariga: Chalmers Konferens och Restauranger Syfte: Att informera lunchgästerna om att vegetarisk kost är ett hälsosamt, billigt, gott och miljövänligt alternativ. När: Efter beslut från Chalmers Konferens och Restauranger Frågeställningar: Hur utformas informationen för att vara effektiv? En skylt vid entrén med information om den vegetariska buffén? Reklam i form av folderutskick till nya studenter? Ska man tillfälligt sänka priset? Kostnad: Arbetstidskostnad för att utforma informationen och ta fram skyltar samt tryckning av dessa. Övrig marknadsföring Finansiär: Chalmers Konferens och Restauranger xxi

22 En skylt för att göra reklam för den vegetariska buffén, med en storlek av 50*50 cm, skulle kosta ca 1 500:-, enligt Ulla Lindblom, Reproservice. Chalmers miljösamordnare kan bistå med fakta och att utforma materialet. Avdelningen för Fysisk resursteori har mycket fakta kring vegetarisk och animalisk kost i relation till energibehovet. Ekologisk catering Det är möjligt att beställa ekologisk catering från Chalmers Konferens och Restauranger (Byssan), men många vet inte om det. För att förtydliga detta kan det t.ex. skickas med en skylt eller flagga med information med de beställda varorna. Det bör även visas tydligare på prislistor och meny att det finns ekologiska alternativ och vad de kostar. Detta gäller även menyn på nätet. Ansvariga: Chalmers Konferens och Restauranger Syfte: Att öka andelen ekologisk catering När: Efter beslut från Chalmers Konferens och Restauranger Frågeställningar: Hur motiveras för kunden att betala en högre kostnad för ett ekologiskt alternativ? Hur utformas informationen, som skickas med cateringvarorna? Kan Chalmers införa att all fika som köps in inom organisationen i första hand ska vara ekologisk? Ska det även skickas med information till icke-ekologisk catering att det finns ekologiska alternativ, i de fall det finns det? Kostnad: Arbetstidskostnad för att uppdatera menyer och prislistor samt att trycka information att skicka med ekologiska cateringvaror. Finansiär: Chalmers Konferens och Restauranger Synliggörande av ekologiska alternativ på Chalmers Det finns en hel del ekologiska alternativ inom mat och dryck på Chalmers, men det är idag svårt att få någon uppfattning om vad som finns var. En gemensam informationssida om ekologisk mat och dryck på t.ex. Interna nyheter/matsedlar, skulle kunna få fler att välja ekologiska alternativ. Ansvariga: Chalmers Konferens och Restauranger Syfte: Att öka medvetenheten om att det finns ekologiska alternativ på campus När: Efter beslut från Chalmers Konferens och Restauranger Frågeställningar: Vem ansvarar för uppdatering av informationen? Kostnad: Arbetstidskostnad för att utforma hemsidorna och hålla dem uppdaterade. Finansiär: Chalmers Konferens och Restauranger xxii

23 Information om de flesta (alla?) caféer och restauranger på campus finns samlade på en hemsida under Chalmers Konferens och Restaurangers hemsida. Här skulle informationen om ekologiska alternativ kunna läggas ut. Motsvarande information skulle också kunna finnas på den externa Miljö och hållbar utveckling -hemsidan samt på Chalmers studentkårs hemsida. xxiii

24 Övrigt Förbättrade cykelservicemöjligheter Många cyklar till och från Chalmers, men vetskapen om var det idag är möjligt att t.ex. pumpa sin cykel på campus är låga. Därför bör det informeras om vilka cykelservicemöjligheter som det finns på campus. Dessutom bör utbudet utökas med fler luftstationer, cykelparkering med tak, möjligheter att duscha och hänga av sig t.ex. regnkläder för att förbättra för dagens cyklister och få fler att välja cykeln. Ansvariga: Daniel Olsson, AHV, Mats Hägg, CFAB, och en representant från Chalmers studentkår som ännu inte är utsedd. Representanten från AHV eller CFAB är sammankallande Syfte: Att underlätta och främja cykling När: Arbetet pågår, men någon tidsplan existerar inte. Frågeställningar: Vem är ansvarig för att underhålla cykelstationerna? Bör de kontrolleras med jämna mellanrum eller litar man på att felaktigheter rapporteras av användarna? Var ska cykelstationer placeras? Ska det med jämna mellanrum finns en cykelreparatör på Chalmers? Kan cykling uppmuntras genom att ge en extra morot, som t.ex. nya däck till cykeln när man har cyklat x dagar till och från jobbet? Hur informeras det om att dessa möjligheter finns? Kostnad: Underhåll och färdigställande av cykelstationer. Inköp av nödvändig utrustning. Ev. kostnad för cykelreperatör. Finansiär: AHV och CFAB En enkät angående önskemål på vad som ska finnas på campus för att främja cyklande och underlätta för cyklister genomfördes under Chalmers trafikdag i september 2007, men resultaten är ännu inte utvärderade. Margareta Andersson, CFAB, är ansvarig för utvärderingen av enkäten. Idag äger CFAB en luftstation och AHV äger övriga på campus. Frågan kring cykelservicemöjligheter har varit aktuell länge, men det är ännu inte beslutat om några cykelservicestationer ska byggas, enligt Margareta Andersson, CFAB. Fastighetsägarna menar att det behövs direktiv från beställaren, dvs. Chalmers, om behovet av fler och bättre cykelservicestationer, för att byggandet ska initieras. Därför bör en projektgrupp kring detta upprättas, för att reda ut behov och möjligheter från olika aktörer. Förslagsvis deltar även Chalmers miljösamordnare på första mötet. Synliggöra Vasa 1 xxiv

25 Den finns en projektgrupp som arbetar med att synliggöra miljöhuset. Målet är att öka medvetenheten om vilken samlad miljökompetens det finns i huset. Thomas Pieschl, CFAB, är sammankallande i projektgruppen. Aktörer: Chalmers/GMV, IVL, Ekocentrum och CFAB Syfte: Att öka samarbetet mellan ovanstående aktörer och synliggöra den samlade miljöverksamhet som pågår i huset. När: Arbetet pågår Frågeställningar: Hur kan Chalmers kopplas närmare Vasa 1? Vad vill Chalmers ha ut av Miljöhuset? Kan Chalmers ha någon permanent eller alternerande utställning om miljöforskning? Hur kommer man vidare från namnfrågan? Kostnad: Arbetstidskostnad för projektgruppen och kostnader för de idéer som genomförs. Finansiär: Samtliga aktörer beroende på projekt Projektgruppen är för tillfället vilande, men enligt Thomas Pieschl är intentionen att fortsätta med arbetet under våren. En av de stora frågorna inom projektgruppen, förutom namnet, är vem som ska betala för de åtgärder som genomförs. Det pågår dock aktiviteter kring huset, som projektgruppen kan dra nytta av. T.ex. kommer Mikael Edén, lärare på Arkitektur, Chalmers, att under LP 3 genomföra en kurs med syfte att omgestalta planen framför Miljöhuset och därmed öka husets visuella miljöprofil. En presentation av detta projekt, Synliggörande av ett hållbart campus, planeras också att genomföras på nästa möte om att Synliggöra Vasa 1 och i samband med det föra en diskussion om hur Chalmers kan kopplas närmare Vasa 1. Det är tydligt att projektet Synliggöra Vasa 1 har haft låg prioritet den senaste tiden. Mycket aktiviteter händer dock på campus, varför det är ytterst angeläget att återuppta arbetet i gruppen, för att inte missa möjligheter att påverka utvecklingen och driva arbetet med att synliggöra miljöhuset framåt. Representanter från referensgruppen meddelar Thomas Pieschl detta och förslagsvis sammankallar han till ett möte tidigt under 2008, för att diskutera och besluta hur man ska komma framåt i arbetet. Bokhandel med begagnad studentlitteratur Det finns behov av en bokhandel som säljer begagnade saker, framförallt böcker, men även datorer och annat kontorsmaterial. En organiserad second hand alltså, som drivs av studenter xxv

26 för studenter, för att öka tillgängligheten och bättre synliggöra försäljningen av begagnat material. Det enklaste sättet att göra detta är genom en hemsida, gemensam för Chalmers eller en för varjeutbildningsprogram, med information om vilka böcker som finns tillgängliga till vilket pris. Skulle Cremona vara intresserade av att delta i försäljning av begagnade böcker kan det givetvis bli aktuellt med en riktig second-hand-bokhandel. Aktörer: Chalmers Studentkår genom t.ex. CSS Syfte: Att underlätta för studenter att köpa begagnad litteratur och andra prylar. När: Våren 2008 Frågeställningar: Vem sköter bokhandeln, d.v.s. uppdateringen av hemsidan? Hur fungerar det enligt lagen att starta en second hand-försäljning? På vilket vis kan Cremona vara intresserade av att deltaga? Hur fungerar det med inlämning och hämtning av material? Kostnad: Datorer för bokförningssystem av vad som finns tillgängligt och administration. Finansiär: Chalmers i form av dator Cremona är kontaktade angående ett eventuellt samarbete kring försäljning av begagnade böcker. Principiellt är de inte intresserade av denna typ av försäljningen, då lönsamheten är låg. De är ändå villiga att diskutera frågan ytterligare. Det finns inget avtal mellan Chalmers och Cremona, varför det inte finns några avtalshinder för att starta en second-handförsäljning. Ett första möte mellan Cremona, CSS och Chalmers Miljösamordnare är planerat till början av Chalmers studentkår bör också bli involverad i detta arbete, då de har många bra kontaktvägar för att nå studenter om möjligheten att köpa begagnat. Under hösten har det dykt upp ett företag, BokNoja.se, som arbetar med precis dessa frågor i Göteborg. Mot en avgift på 10:- är det möjligt att lägga upp en bok till försäljning. Ett samarbete med BokNoja.se bör ses över och kan bli väldigt fruktbart: Det finns en hemsida för försäljning av begagnade böcker på Chalmers Lindholmen, Sidan verkar dock inte vara aktuell för tillfället. Den finns också en liknande hemsida på GU, där studentkåren är ansvarig och försäljningen sker i kårens lokaler. xxvi

27 Bilaga G Framtida idéer för att synliggöra hållbar utveckling på campus De flesta punkter beskriver kortfattat tips och idéer som framkommit under projektets gång, medan andra innehåller mer information, då frågan har utretts något. Ansvariga och finansiärer är endast förslag, som inte är förankrade med aktuell part. Ökat samarbete med forskare och studenter i campusutvecklingen En tävling utlyses bland Chalmers- och ev. övriga Göteborgsstudenter för att uppmuntra miljötänkandet, genom att ge pris till de bästa förslagen, som synliggör hållbar utveckling. Det är viktigt att hålla i minnet att utlysandet av tävlingar kan bli arbetsamt för arrangören. Ansvariga: Projektgrupp från Chalmers med lärare, administratörer och studentkåren och ev. från GU Syfte: Att samla bra idéer som synliggör hållbar utveckling. Frågeställningar: Vem är domare och vem utvärderar resultatet? Vad är ett bra pris? Att idén genomförs? Priset måste vara tillräckligt lockande för att erhålla seriösa förslag. Vem utformar tävlingen? Kan man ha samarbete med t.ex. Venture Cup, för att få mer tyngd åt tävlingen? Kan tävlingen ingå i någon kurs? Kan tävlingen läggas upp på Studentportalen? Ett förslag på tävling skulle kunna vara att låta arkitekturstudenter bygga annorlunda fågelholkar, i syftet att få fler fåglar på campus. Kostnad: Arbetstidskostnad för projektgruppen. Marknadsföring av tävlingen samt priser. Arbetstidskostnad för att utvärdera möjligheten att genomföra inkomna förslag. Finansiär: Chalmers och ev. GU. En variant på tävlingen ovan är att det ständigt finns ett forum för studenter där de kan lämna in synpunkter och idéer på vad man kan göra för att få ett mer hållbart campus. Endast en av dessa punkter bör genomföras alternativt att tävlingen hålls först, men att förslag kontinuerligt kan lämnas in senare utom tävlan. Ansvariga: Studentkåren, CSS Syfte: Att samla bra idéer som synliggör hållbar utveckling. Frågeställningar: Vem utvärderar förslagen och ser till att bra förslag når beslutsfattare för att kunna genomföras? Kan forumet läggas upp på Studentportalen? Hur marknadsförs att möjligheten finns? Priser för genomförda förslag? xxvii

28 Kostnad: Arbetstidskostnad för att hålla forumet uppdaterat och att granska inkomna förslag. Arbetstidskostnad för att utvärdera möjligheten att genomföra inkomna förslag. Finansiär: Chalmers studentkår Förslag på examens/kandidatarbeten Arbete om campus olika energisystem- Ansvarig; AHV Inventering av vilka växter och djur, som finns på campus. Ställ t.ex. ut resultatet i Kårhuset och med skyltar utefter ett ev. promenadstråk. Arbete för GU-student, biologi/miljö, alt bioteknik-student. Ansvarig; CHALMERS miljösamordnare Hur mycket energi sparas om alla datorer stängs av under natten? Hur mycket sparar vi i energi på att ha automatiskt avstängning av ljus i lunchrum, mot att det lyser hela tiden? Hur påverkas beteendet av att vi inte behöver släcka efter oss, om vi har automatisk avstängning i många utrymmen? Hur är lönsamheten vid installation av solceller? Vilka miljöåtgärder kan Chalmers Konferens och Restauranger göra? Hur mycket vatten och energi sparar man på att använda snålspolande toaletter och vattenkranar på hela Chalmers? Hur stor är andelen idag? Släck ner allting under en natt, för att se hur mycket energi som sparas. Hur kan städningen av kontor och gemensamma utrymmen göras mer miljövändlig? Sponsring av ett nationellt pris för miljöforskning, som främjar hållbar utveckling. Samarbete/utbyte med andra universitet, som jobbar med hållbar campusutveckling, om att det pågår arbete på Chalmers campus, för att utbyta tips och idéer samt känna gruppkänsla att man jobbar mot samma mål. Genomförande av en kurs om avfall och återvinning till alla nya studenter, som även inkluderar vad årets miljömål är på Chalmers. Många universitet och högskolor arbetar intensivt med dessa frågor, så det finns många bra tips att få från deras hemsidor, t.ex. University of Monterrey, Mexico, och MIT, USA. xxviii

29 Utställning av miljövänlig teknik på campus Vattenleverantörer kan visa hur man sparar vatten, genom t.ex. informationsskyltar om snålspolande vattenkranar och toaletter, där det är möjligt. Vid vattenfontäner/vattenautomater skulle Vattenverket kunna ställa ut skyltar om att kranvattnet i Göteborg har högklassig kvalitet, för att undvika onödig flaskvatten konsumtion. Ansvariga: AHV, CFAB samt vattenleverantören Syfte: Att visa miljövänlig teknik och spara energi. Frågeställningar: Vem betalar och ansvarar för installering och underhåll? Ska detta göras på alla toaletter och vattenkranar eller bara när något behöver bytas ut? Hur visas vad som sparas? Ska fler vattenfontäner byggas på campus? Används dem eller anses de ohygieniska? Kostnad: Arbetstidskostnad för installering och underhåll. Upprättande av info.skyltar om tekniken och företaget. Finansiär: AHV, CFAB och vattenleverantören Det finns idag en viss möjlighet att källsortera utomhus, men den bör utökas. Ansvariga: CFAB och AHV Syfte: Att förbättra sophanteringen och förbättra miljön. När: Arbetet pågår. Frågeställningar: Vem är ansvarig för att underhålla sorteringsmöblerna? Var ska möblerna placeras? Finns det möjlighet att utöka antalet sorteringsmöbler? Vill även AHV vara med? Kostnad: Underhåll av sorteringsmöbler samt inköp av fler. Finansiär: CFAB och AHV Tio papperskorgar där man kan sortera fyra fraktioner har i dagsläget placerats ut på Chalmers campus. Sju finns på campus Johanneberg och tre på campus Lindholmen. De har lite olika fraktioner beroende på placering. Värna om miljön, håll Campus rent står det på dem. Det bolag som sköter CFABs utomhusområden har hand om tömning och fraktar källsorterat material till rätt bingar i CFABs avfallsrum. (Info från Mats hägg ) xxix

30 Inköp av avstängningsbara grenuttag till datorer och andra elektroniska prylar som finns på CHALMERS. Om alla på Chalmers fick ett avstängningsbart grenuttag till sitt rum skulle det spara mycket el. Ansvariga: AHV, CFAB och Chalmers Syfte: Att minska energiförbrukningen. När: Våren 2009 Frågeställningar: Vem är ansvarig för installation och underhåll av grenuttagen? Hur finansieras inköpen? Finns det något företag som är villigt att ställa upp med materialet mot reklamen? Hur motiveras folk att verkligen använda grenuttagen och stänga av datorn helt? Hur stor blir energibesparingen? Kostnad: Underhåll, inköp och installation av grenuttagen. Finansiär: AHV, CFAB och Chalmers Tekniker för energiproduktion som kan vara intresserat att visa upp på Chalmers är t.ex. bränsleceller, vindkraftverk, energiskogsodling, som kan eldas i pannan, Minivindkraftverk är relativt etablerad teknik och skulle kunna passa att ställa ut på Chalmers. Finns det någon leverantör, som är intresserad av att ställa ut på Chalmers? Hur är vindförhållandena på Chalmers för vindkraft? Det är ju viktigt att det inte bara står, utan att passerande kan se att det faktiskt genererar ström till verksamheten. Ordna studiebesök om pannan och den energi, som produceras där, för studenter och besökare på Chalmers. Det är viktigt att det blir rätt nivå på informationen för resp. grupp. När en ny byggnad ska byggas kan den göras totalt själv-försörjande inom flera olika system, t.ex. uppvärmning och vattenförsörjning, för att visa upp som ett bra exempel liknande Universeum. Det källsorterteras redan i de flesta byggnader, men det skulle kunna visas upp tydligare vad som händer med varje fraktion och vad den kan användas till. Anläggning av dammar vid t.ex. parkeringsplatser för att samla upp och rena regnvatten vid häftiga regn. Föroreningarna sedimenterar i dammarna och vattenreningsverket avlastas. Vid nybyggnation göra ett passivhus. Det är viktigt att miljöinitiativet syns och visas upp som ett gott exempel. xxx