från de mer med och image av men den

Transkript

1 TRAFIKPLANERING PÅ NYA SÄTT Detta är en sammanställning av diskussionsämnen, frågor och funderingar från de fyra sessionerna på Tyréns seminarieeftermiddag. Varje session började med en presentation av ett ämnesområde av a Tyréns s och därefter följde en diskussion gruppvis medd alla närvarande om sessionsämnet. Nya förutsättningar för attraktiv stadsplaneringg Man måste göra det jobbigt för bilister är köra bil, först då får vi fler kollektivtrafikresenärer och cyklister. De flesta vill ha 2 bilar hemma, menn ju mer parkering man bygger b destoo mer biltrafik får man. Parkering är därför ett viktigt och effektivt styrmedel, parkeringsavgifter bör man jobba mer med och p normen borde vara hårdare. Det krävs alltså en piska för att a minska bilresorna, men om man vill att folk ska ändra sitt beteende måste man erbjuda ett bättre alternativ.. Spårväg skulle kunna vara ett sådant alternativ då spårväg förknippas med statuss och ger en positiv image av en stad. Spårvägen innebär nämligen en tydlighet samtidigtt som den innebär en möjlighet att knyter ihop hela staden. Att bygga spårväg anses därför vara attraktivt ur hållbarhetssynpunkt, men den är samtidigt kostsam och det innebär ett även större ingrepp att gräva ner kollektivtrafiken i framtiden. Att använda sig av superbussarnaa är därför ett bra alternativ. Än så länge har bussar inte prioriterats på samma sätt som man har för avsikt att prioritera spårvägen. Exempel på åtgärder som främjar busstrafiken är: Förkorta restiden med hjälp av prioritet i trafiksignaler Hög turtäthet för bussen är viktig så att man slippa passa tider Låta resenärer gå på i alla dörrar så pålastningenn går fort

2 Fler busskörfält, eller t.o.m. buss på egen bara vilket även bidrar till en positiv psykologisk effekt för bussresenärerna Utformning av hållplatsen, vid en klackhållplats får bilarna vänta bakom bussen Omfattande informationstavlor med realtidsinformation Det finns alltså många åtgärder som kan göras innan man måste anlägga en spårvagn. Bussen utgör dessutom en mindre barriär än spårvägen. Förutom att prioritera busstrafiken kan följande strategier utnyttjas för att få fler att resa kollektivt: Dagis och skolor ska ligga i kollektivtrafiknära lägen så att man som förälder inte behöver köra bil för att lämna sina barn. Det gäller att få ihop livspusslet med kollektivtrafiken helt enkelt. Stadsplaneringen måste därför på ett bättre sätt koppla samman kollektivtrafiken och t.ex. barnomsorgen. Vid planering av våra städer bör vi överlag ta större hänsyn till barn och ungdomars behov. Resenärerna i en och samma buss representerar många olika typer av resor, det finns därför ett behov att differentiera busstrafiken mer. Exempelvis bör fler regionbussar köra in i staden eftersom det tar för lång tid med stadsbussar. Goda möjligheter att ta med cykeln på både tåg och buss samt hyrcykelsystem kopplat till kollektivtrafiknoder främjar bike & ride. Ytterligare åtgärder som främjar cyklandet är att planera in goda förutsättningar för cyklister vid arbetsplatsen genom att anlägga cykelparkering, tillgång till luftpump och duschar. Vi måst även hänga med i cyklisternas utveckling och t.ex. kunna erbjuda parkeringsmöjligheter och god framkomlighet för Christiania cyklar. För att argumentera för ökade insatser för cykeltrafiken bör man inte bara ta upp de miljömässiga argumenten, att andelen bilresor minskar, utan även de folkhälsomässiga aspekterna och de samhällsnyttor som dessa innebär. Avslutningsvis nämndes även att det idag uppstår konflikter mellan många transportsätt i våra städer. En orsak till detta är att utbyggnad av trafik är i otakt med utbyggnaden av bebyggelsen, ett exempel på detta är Västra Hamnen. Det är efterfrågan som styr var man bygger vilket tyvärr inte alltid är där kollektivtrafiken är utbyggd. Det är därför viktigt att planera klart för alla färdmedel redan från början för att uppnå hållbar stadsplanering. Det finns dock olika synsätt på vad som är god stadsplanering. Därför måste vi ställa oss frågorna Vilket tempo vill vi ha i staden, var går gränsen för effektivt resande och när går det för snabbt? Måste man resa så mycket? Vad innebär hållbar stadsplanering?

3 Kreativa parkeringslösningar Under sessionen kreativa parkeringslösningar presenterades ett antal uppdrag där fokus var på olika former av parkering. Parkeringsutredningar handlar inte bara om att beräkna hurr många p platser som krävs i ett område utan är en del av något större. Parkeringssessionen började i det lilla perspektivet med presentation om detaljplanering där körspår, ramputformning,, kapacitetsberäkningar och utformning görs. Två exempel på simuleringar visadess där kapaciteten till och från parkeringshus illustrerades. Det andra området för sessionen handlade om kantstensparkering och hur olycksstatistiken ser ut längs dessa gator. Ett delresultat från denna studie visade att av alla olyckor som s skett påå de studerade gatorna kunde 10 % förklaras av att det var kantstensparkering längs gatan. I ett större perspektiv kan parkering vara en viktig fråga vid strategisk stadsplanering. Vad innebär parkering i centrum? Hur påverkar det handeln? Exempel på parkeringsutredningar från Visby, Ystad, Kalmar och Köge presenterades. Efter presentationenn diskuterades parkeringsfrågan och reflektioner,, idéer och kommentarer som kom uppp sammanfattas nedan: Parkering i centrum En lösning för att minska söktrafikenn och göra centrum mera tillgängligt vore att skapa en parkerings app till telefonen som gör det möjligt att se antalet lediga platser och var de är lediga. Om parkeringen i centrum vore gratis skulle handeln i centrum kunna konkurera bättre med externa köpcentra. Det är viktigt att tydliggöra kostnaden av parkeringsplatser. Diskussion fördes där förslag var att p hus och p garage ska vara v gratis vid handel men kosta pengar vid kontorsverksamhet. Svårt för det finns privata intressenter med tunga argument som påverkar parkeringsfrågor. Vi måste höja andra kvaliteter i centrum som man inte kan fåå i de externaa köpcentrana. T.ex. med fler upplevelser i centrum. En lösning för att minska parkeringsefterfrågan är att butikerr erbjuder frii hemkörning i större utsträckning. Genom att styra parkeringen ges möjligheten till rätt tillgänglighet.

4 Utformning av parkering Satsa på vacker parkering. Parkering med träd ger skugga. Parkeringar ska vara vackra. Ett gott exempel på parkering är Sundstorget i Helsingborg, det är ljusinsläpp, mjukabeläggningar för att dämpa ljudet, speglar för rymdkänslan. Det är bättre att köra upp i ett parkeringshus/garage än att köra ner och parkera under mark. Markanvändning och parkering Satsa på tillfälliga parkeringshus på tomma tomter så att de kan flytta när tomten ska exploateras. På så sätt utnyttjas tomten men parkeringen görs inte permanent. Det är en politiskt svår fråga hur vi ska hantera avgiften mellan tomtmark och gatuparkering. Vid planering av tomter är normen idag att man ska få plats med två bilar. Förhoppningen för en framtida planering är att tomten byggs med plats för ett fordon men att det finns möjlighet att tex ta bort en uteplats etc för att få tillgång till två parkeringsplatser. Detta löses genom en kortare framsida och medför att vill man ha tillgång till två platser så får man offra något annat. Boende i hyresrätter har mindre behov av parkering än boende i bostadsrätter. Detta ger inte p normen utrymme för. Mobility management Parkering borde beskattas i högre utsträckning. Det är ok att parkering kan vara dyr och att platsen som bilen tar upp kostar mer. Det är bättre att främja samåkning genom belöningssystem än att tvinga fram det genom bestraffning. Det är viktigt att det ses som något positivt. JM har infört bilpool i vissa områden. Kommunen accepterar allt mer att sänka normen mot att fastighetsägarna har t.ex. bilpool. Det ger en ekonomisk fördel att ha färre p platser. Kommunerna borde stötta företagen mer i att vägleda och beskriva vinsterna med att ta fram gröna resplaner. Att skapa en parkeringsallians kan vara en framgångsfaktor där kommun och privata aktörer går samman för att planera parkering. Inför fler park&ride för att lösa parkeringsproblemet för långväga pendlare. Nya kreativa lösningar krävs för att möjliggöra parkering delar av veckan. Idag kostar ofta parkeringskort och pendlarkort ungefär lika mkt. Att skapa ett kombinerat kort skulle kunna flytta över en del resor från att bilpendla till att åka kollektivt. Problemet med parkering är inte att antalet platser är för få, utan att folk inte orkar gå.

5 Fotgängare i fokus Sessionen handlade om trafikplanering utifrån de gåendes perspektiv. Exempel på projekt som presenterades inom ämnet var: Forskningsprojekt i drift av fotgängare vid stora bytespunkter, Projekt från och underhållsfrågor för gående, Forskningsprojekt för ökat gående, Simulering Helsingborgs och Lunds station, Hälsoperspektivet utvecklar trafiksystemet i Dalby, Forskningsprojekt för riskmått inom stadsplanering samt Bilfriaa stadskärnorr i Helsingborg. Sammanfattning från gruppdiskussion efterr sessionen. Vi borde bli bättre på tillfälliga lösningar. Utbyggnadsområden tar ofta väldigt långt tid at färdigställa och därför ärr det extra viktigt att tänka på utemiljön även under byggtiden. Det duger inte att bara tänka på lång sikt! Det borde finnas tydligare regler för driftsfrågan eftersom det är stor källa till många olyckor. Koppla driftsansvaret till minskat antal olyckor, i kontrakt. Driftsfrågan ärr speciellt viktig för fotgängare. Det är anmärkningsvärt att så många äldre damer skadas. Gångvägar till entré vid handelsparke ering känns ofta osäkra. Viktigt att hålla nere hastigheten på fordon på väg in till handelscentrumens parkeringsplatser, gupp eller skyltning a la Din Fart. Kan man hitta inspiration från andra trafikslag, exempelvis led belysningsstråk som man har på flyget? Satsa på attraktivitet längs hela sträckan. Spännande med aktivitetsmiljöer, borde vi göra mer. Man bör tänka på gång med rätt variation och mångfald. Gångbanor bör ha eget nät med större genhet än cykel. Gång konkurrerar ofta mer med cykel än man tror. Gång ger större valmöjlighet till kombinerade resor. Man borde skilja på gång och cykeltrafik, det är två helt separata grupper med olika behov. Bland annat Trafikverkett planerar för gc som grupp. En simulering borde ha gjorts vid Malmö C, där är det kaos på morgonen. Fotgängare är svårare att styra, samtidigt påverkar beläggningen var mann väljer att gå. Man borde kunna arbeta merr med beläggning för styrning av gående. Man bör försöka arbeta bort nivåskillnader, markera gångstråk genom beläggningar/ belysning (kanske olika färg f på belysningen??), kontrastmarkera inomhus. Det mentala avståndet är inte alltid lika med det fysiska avståndet. Kommunen skulle kunna ta fram ett fotgängarprogram.

6 Viktigt att miljön är vacker och variationsrik. Grönstruktur bör hänga ihop i kompletta stråk. Gott exempel i Höör med många offentliga bänkar. Man kan försöka tänka på att lägga trottoarer i soligt och vindskyddat läge. Bredd och utformning av trottoar också viktig. Tänk på att bra och trygg belysning är viktigt för att främja gående och kan framhäva särskilda gångstråk. 100 nya bänkar ska sättas ut på Anna Lindhs plats så man inte måste köpa kaffe för att få sitta! Varför har man GCM handbok? Vi är det enda land som slår ihop gång, cykel och moped. De borde behandlas separat. Exempel från Helsingborg, handlarna ej med i första skedet när man planerar för utökad gågata. Konflikter mellan gående och cyklister. Kantsten eller nivåskillnad mellan gång och cykel (som i Danmark) är bra! Tänk flygplats! Organiserat, logiskt. Ha koncept på platser med mycket fotgängare typ IKEA Malmö C Fotgängarvägvisning är bra! Finns i Helsingborg men ej i Malmö.

7 Nya arbetssättt och samarbetsformer Under sessionen Nya arbetssättt och samarbetsformer ställdes inledningsvis frågan Måste trafikplaneraren samarbeta?. Därefter presenterades först två projekt där arbetssätten och metoden skiljt sig från traditionella projekt. Det första projektet, Stadsutveckling H+ Oceanpiren, Helsingborg, bestod av en serie samtal/workshops där inbjudna trafikplanerare ifrågasatte, kommenterade och utvecklade det arbete som hittills gjorts för Oceanpiren. Vid två tillfällen med en veckas mellanrum, stängde arbetsgruppenn in sig och arbetade intensivt i ett dygn. Det andra projektet, är ett pågående arbete med Lundss kommun med syfte att optimera cykelplaneringen i kommunen. Arbetett sker i nära samarbete s mellan kommunen och Tyréns med enn kontinuerlig utveckling av metod och arbetssätt. Efter en inledande del om arbetssätt, presenterades därefter två projekt kring modeller och verktyg. I ett projekt har en klassisk modell, Livsrumsmodellen, använts som kommunikationsverktyg för att öka förståelsen, i det här fallet arkitekter, förr trafikanternas upplevelse av gaturummet och i slutändan vilken hastighet de väljer att köra i. I det andraa projektet har Tyréns tagit fram ett verktyg i form av en schematisk bild. Verktyget, som kallas Trafiktålighetstrappan, används som stöd för diskussionen kring hur olika trafikmängder påverkar lämplig utformning och miljön. Slutsatsen av presentationen varr att det är viktigt för en trafikplanerare att samarbeta, men det måste ske på olika sätt i olika sammanhang. Inledande frågor till diskussionen var: Vilka arbetsformer tror du på framöver? Hur kan de se ut i olika typer av projekt? Vilka verktyg kan förbättra samarbetet och öka förståelsen mellan m olika parter? Reflektioner, idéer och kommentarer som kom upp sammanfattas nedan. Möten Effektiva möten! Det är viktigtt att ha täta möten, så att saker diskuteras innann det är för sent. Bra med intensiv period och kort mellan möten, förutsatt en liggtid på frågeställningen några veckor innan. Temamöten (stadsrumsgruppen m.fl) med olika ämnen. Workshop kan vara bra då de är kreativa och leder ofta till snabba lösningar. Samarbete mellan parter Samarbetet mellan olika yrkeskategorier och förvaltningar ser olika ut i kommunerna. I någon kommun sker organiserade möten varje vecka mellan t.ex. arkitekter, trafikplanerare, driftspersonal osv. I andra kommuner sker samarbetet framför allt på chefsnivå vilket försvårar processen. I slutändan innebär detta stora skillnader i hur planprocessen ser ut och fungerar. I en kommun är målet att förvaltningarna inte ha några n synpunkter att lämna under

8 samrådstiden på detaljplaner. I en annan kommun uppmuntras istället förvaltningarna att lämna synpunkter, eftersom de inte deltagit aktivt under själva processen, vilket inte anses vara så bra. När infrastrukturen vid en ny etablering ska fastslås är det viktigt att alla parter arbetar tillsammans, t.ex. fastighetsägare, trafikplanerare, Trafikverket, kommunen. Det finns behov av ett forum där olika parter kan träffas och diskutera trafikfrågor brett i Skåne. Region Skåne undersöker med Trafikverket om möjligheter att starta ett sådant forum, kanske på Facebook. Fundera tidigt över om uppdraget stämmer överens med den vision man har. Starten på projekt är viktigt i den kommunala verksamheten bör man i startskedet koppla in alla förvaltningar för att kunna se frågan i det stora perspektivet. Det är viktigt att respektera varandras kompetenser och att dela med sig av sina verktyg. Verktyg är bra, göra det lättare att strukturera. Våra olika vokabulärer gör det ibland svårt att kommunicera. Medborgarinflytande Medborgarinflytande har både för och nackdelar. Några menar att man inte alltid ska förutsätta att det är bra med medborgarinflytande. Andra pekar på vikten av att om man ska ha kontakt med medborgare, ska det ske tidigt. Medborgarinverkan drar ut på processen och därför ser man sällan värdet i samverkan. Samverkan är viktigt i tidiga skeden för att få in åsikter tidigare så att boende/medborgare får känslan av att bidra. Det är dock lättare att kritisera än att komma med kreativa förslag. Konsultens/trafikplanerarens roll Konsulter behöver i utsträckning fungera som extern processledare. Lagen om offentlig upphandling gör det ibland svårt att ha med konsulter i vissa projekt. I Danmark är detta lättare, vilket märkts i projektet Nordiska cykelbyar där konsulter i Danmark varit med tidigt i projektet, vilket inte varit möjligt i Sverige. Trafikplanerare behöver bli bättre på att illustrera vad de menar. Trafikplanerare kommer ofta in för sent och kommer med tråkiga pekpinnar. Trafikplanerare måste tänka på hur de paketerar sig. Som specialister tar de ofta för stort utrymme. Kanske kan de komma in lite grann i början och ge riktlinjer, men de får inte ta över. Önskvärt att de fungerar som bollplank. Dålig koordination inom trafikområdet, t ex olika besked från olika parter på kommunen.