ARBETSNYTT KINA. Hej och välkommen till årets första upplaga av nyhetsbrevet ARBETSNYTT KINA.

Transkript

1 ARBETSNYTT KINA Hej och välkommen till årets första upplaga av nyhetsbrevet ARBETSNYTT KINA. I denna upplaga av ARBETSNYTT KINA kan du bland annat läsa om Kinas satsning på gröna jobb och om hur svenska arbetsförmedlingens nya app inspirerar kinesiska myndigheter. Vidare beskrivs två större trender på den kinesiska arbetsmarknaden, dels hur det precis avslutade kinesiska nyåret utgör ett årligen återkommande orosmoment för många av landets migrantarbetare, dels hur Kinas demografiska förändringar kan tänkas påverka landets framtida konkurrenskraft. Bifogad finner du även rapporten Swedish Business in China Trends and Challenges. Rapporten är skriven av ambassaden i Peking i samarbete med Svenska Handelskammaren samt Exportrådet i Kina och analyserar svenska företags utmaningar och möjligheter på den kinesiska marknaden, däribland från ett arbetsmarknadsperspektiv. ARBETSNYTT KINA vänder sig till dig som är intresserad av arbetsrelaterade frågor från sysselsättning till arbetsrätt i Asien med extra fokus på Kina. Innehållet baseras i huvudsak på mitt arbete som arbetsmarknadsråd vid ambassaden i Peking och spänner från aktuella utvecklingar och händelser via intressanta möten till viktig bakgrundsinformation. Hör gärna av dig om du har kommentarer, reflektioner eller frågor kring det som skrivs. Hör även gärna av dig om du har idéer och önskemål kring ämnen du vill läsa om. Känner du andra som du tror skulle vara intresserade av att läsa ARBETSNYTT KINA? Skicka i så fall deras e-postadress. OSCAR BERGER Arbetsmarknadsråd, Peking INNEHÅLL: - Gröna jobb - Arbetsförmedlingens nya app - Det kinesiska nyåret (2) - Demografi, arbetskraft och löner - Rapport Swedish Business in China Trends and Challenges GRÖNA JOBB - en del av Kinas ekonomiska strukturomvandling? I början av december förra året träffades medlemsstaterna i den internationella världsorganisationen för offentliga arbetsförmedlingar (WAPES) här i Peking. I samband med det årliga styrelsemötet arrangerades även en konferens på temat gröna jobb och offentliga arbetsförmedlingars eventuella roll i främjandet av dessa. Nedan följer en sammanfattning av delar av konferensen. - Konferensen organiserades av WAPES i samarbete med det kinesiska arbetsmarknadsministeriet (MOHRSS). Frågan om gröna jobb har diskuterats under ett antal år här i Kina, inte minst tack vare att ILO lyft ämnet via sitt Pekingkontor ( Men

2 det är först nu i och med landets planerade omstruktureringen av ekonomin som frågan verkligen fått relevans i en kinesisk kontext. Plötsligt är, ur MOHRSS perspektiv, gröna jobb inte bara ett luddigt mantra som upprepas vid internationella konferenser utan ett koncept som gör att ministeriets ansvarsområde faller i linje med landets övergripande strukturomvandling från enkel och nedsmutsande tillverkningsindustri till mer högteknologiskt och hållbart fokus på forskning & utveckling, service etc. - MOHRSS definierar gröna jobb enligt vedertagen internationell praxis med en uppdelning mellan direkta jobb (exempelvis jobb inom miljöskydd), indirekta jobb (exempelvis jobb som skapas av ny grönare teknik) och inducerade jobb (jobb som skapas då arbetstillfällen inom miljömässigt destruktiva industrier görs om till mindre förorenande jobb, exempelvis nya jobb inom transportsektorn). - Att ta steget från luddiga fraser till handling är emellertid inte lätt. Vid konferensen presenterade MOHRSS f.d. viceminister och nuvarande ordförande för China Association of Employment Promotion (ett institut under MOHRSS) Zhang Xiaojian den kinesiska arbetsförmedlingens arbete för att stärka övergången till grönare jobb. MOHRSS satsar bland annat på yrkesutbildningar inom gröna sektorer (exempelvis för arbete inom tillverkning av teknik för sol- och vindenergi). Resurser läggs även på att hitta nya jobb för arbetstagare inom bruna industrier, exempelvis de uppskattningsvis miljonen skogsarbetare som enligt Zhang blivit av med jobben i takt med att industrin blir alltmer begränsad till följd av miljöskyddsregler. - Samtidigt framhöll Zhang Xiaojian de många utmaningar som Kina står inför när det gäller omstruktureringen mot gröna jobb. Bland annat saknas alltifrån teknik och kapital till kunskap som kan skynda på omvandlingen. Ett annat problem är att jobb inom gröna sektorer inte alltid är gröna i sig. Byggandet av solcellspaneler, där Kina sedan ett par år tillbaka är världens största producent, bidrar exempelvis till åtskillig miljöförstöring trots att slutprodukten i sig är grön. - Zhang Xiaojian påpekade även att Kina, trots landets policy att arbeta för en grönare ekonomi, alltjämt är oerhört skevt utvecklat. Medan städer längs kusten så som Shanghai och Shenzhen nu satsar alltmer på sektorer som kommer leda till fler gröna jobb så kämpar många inlandsprovinser alltjämt med att överhuvudtaget få igång den ekonomiska utvecklingen. Dessa regioner satsar därför alltjämt på bruna industrier så som kolbrytning i syfte att komma ikapp. - I ett nyligen publicerat styrdokument för de offentliga arbetsförmedlingarnas arbete under 2012 är det uppenbart att även MOHRSS huvudsakliga fokus ligger på mer akuta insatser. Lokala myndigheter (provins, stad, etc.), som är de som ansvarar för arbetsförmedlingarnas faktiska verksamhet, uppmanas framför allt lägga resurser och kraft på att hjälpa akademiker att hitta anställning. Satsningen förefaller ny i kinesiska termer då akademiker tidigare i huvudsak sökt jobb via privata arbetsförmedlingsföretag. Gröna jobb nämns emellertid inte med ett enda ord i MOHRSS styrdokument för 2012 ARBETSFÖRMEDLINGENS NYA APP - en modell för kinesiska arbetsförmedlingens tekniska utveckling? I samband med förra årets WAPES-konferens (se ovan) bjöds svenska arbetsförmedlingens projektledare Lars-Åke Svensson in av kinesiska myndigheter för att presentera AF:s nya applikation för smarta mobiltelefoner. Nedan följer en sammanfattning av den mycket livliga workshopen. - Seminariet arrangerades av organisationen China Employment Training Technical Instruction Center (CETTIC), en organisation under Ministry of Human Resources and Social Security som bland annat har i uppdrag att genomföra studier och pilotprojekt inom områden så som yrkesutbildning och arbetsförmedling. - De medverkande deltagarna var representanter för lokala myndigheter från fem provinser (Jiangsu, Shanghai, Ningxia, Shandong och Beijing) som just nu ingår i ett pilotprojekt med målet att försöka etablera bättre tekniska lösningar för den offentliga arbetsförmedlingen. Närvarande var även representanter för China Mobiles i Jiangsuprovinsen. China Mobile är Kinas (och världens) största

3 mobiloperatör, och enligt CETTIC:s representanter är samarbetet mellan de lokala myndigheterna med ansvar för arbetsförmedlingen i Jiangsu och China Mobiles Jiangsuavdelning det första av sitt slag i Kina. - Efter det att Lars-Åke Svensson presenterat hur arbetsförmedlingen rent generellt arbetar med webblösningar beskrev han den nya applikationen för smarta mobiler och hur man resonerat kring frågor så som sökbarhet och kopplingar till webben. Bland annat lades åtskillig tid på att förklara vikten av yrkesklassificering i relation till andelen relevanta träffar då arbetssökande använder appens sökfunktion. Just frågan om klassificering är av extra relevans i Kina där myndigheterna, trots att man har ett inhemskt klassificeringssystem för yrken på den kinesiska arbetsmarknaden, har problem med matchningen. En av orsakerna bakom problemet är det kinesiska språket som har många olika namn för samma eller snarlika yrken. En annan är att det i kölvattnet av den ständigt reformerade kinesiska ekonomin hela tiden uppstår nya yrkeskategorier, både sådana jobb som helt enkelt inte utfördes under planekonomins dagar men även sådana som funnits tidigare men som inte erkänts som en enskild yrkesgrupp. - Att döma av frågorna som ställdes under den efterföljande frågestunden var det huvudsakligen fundamentala aspekter av innehållet i svenska webblösningar snarare än tekniska aspekter som intresserade de kinesiska arbetsförmedlingarna. Bland annat ställdes frågor om AF:s roll som garant för att den information arbetsgivarna lägger upp är korrekt och ärlig, vad man i Sverige gör med annonser som förefaller vara förlegade och hur det är möjligt för en arbetssökande att komma i kontakt med arbetsgivare som erbjuder tjänster utan att behöva lämna ut privat information som kan utnyttjas av exempelvis marknadsföringsföretag. - Workshopen summerades av CETTIC:s generaldirektör som konstaterade att Sverige, bland kinesiska arbetsmarknadsaktörer, är synonymt med konceptet aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta främst tack vare arbetsförmedlingens tidigare långa samarbetsprojekt med kinesiska myndigheter. Kina kommer nu att i de fem pilotprovinserna arbeta vidare med att försöka bygga webb- och mobillösningar för att öka informationsflödet mellan arbetsgivare och arbetssökande. Generaldirektören framhöll samtidigt att svenska arbetsförmedlingens lösningar framförallt ger insikt om att det är informationens relevans för användarna som bör ligga i fokus, snarare än de tekniska bitarna. Bland annat uttryckte han stort intresse och beundran för hur arbetsförmedlingen, bara någon månad efter det att appen för smarta mobiler lanserades, redan arbetar för ytterligare förbättringar baserat på allmänhetens kommentarer/recensioner. Att på detta vis lyssna på och ta till sig av användarnas synpunkter på statligt förmedlade samhällstjänster är något främmande i en kinesisk kontext och därför något som uppenbarligen väcker frågor om hur kinesiska arbetsförmedlingar i framtiden kan förbättra sin egen service. DET KINESISKA NYÅRET (2) - en tid för (tillfälligt) skärpt arbetsrätt För ungefär ett år sedan skrev jag om det kinesiska nyårets årliga inverkan på den kinesiska arbetsmarknaden ( Det kinesiska nyåret högtiden som belyser Kinas sysselsättningsutmaning från mars 2011). Då behandlades framför allt hur den kinesiska kalenderns viktigaste högtid en tid då landets miljontals migrantarbetare åker hem för att hälsa på familjen påverkar tillgängligheten på arbetskraft längs landets fabrikstäta kustremsa. Men nyåret innebär även en risk för arbetstagarna. - Inför det nu just firade kinesiska nyåret fylldes landets tidningar, likt varje år, av tårdrypande reportage om migrantarbetare ofta byggarbetare som snuvats på sin årsinkomst av snarstuckna arbetsgivare. I många av reportagen beskrevs även hur nitiska tjänstemän vid landets myndigheter heroiskt bistått grupper av arbetstagare att få ut sina löner. - Att problemet består från år till år beror delvis på att arbetstagare inom framför allt byggsektorn ofta arbetar projektvis på specifika byggen och därför bara får betalt i samband med nyåret eller då projekten slutförts. En annan orsak är att många byggarbetare saknar anställningsbevis, detta trots den så kallade arbetskontraktslagen som infördes En ny studie publicerad i kinesisk media uppskattar att omkring hälften av landets byggarbetare har anställningskontrakt, en siffra som enligt

4 bedömare ambassaden talat med är alltför optimistisk. Inom just byggsektorn är det även vanligt med många led av underleverantörer vilket ofta medför att det är oklart vem som faktiskt är arbetsgivare. - Kinesiska myndigheter har länge försökt komma tillrätta med problemet. I december meddelade nio ministerier i ett gemensamt uttalande att alla lönetvister som involverar fler än 10 arbetstagare måste lösas inom sju dagar. Enligt officiell statistik lyckades statliga organisationer förra året driva in knappt 10 miljarder RMB (ungefär lika mycket i SEK) i utestående löner från företag. Vissa provinser tvingar lokala företag att bidra till särskilda fonder vars intäkter ska gå till arbetstagare som inte fått ut sin lön. Det statliga kinesiska fackförbundet ACFTU har i Guangdongprovinsen även initierat en kampanj som bland annat går ut på att förbundets tjänstemän ska ner till verkligheten för att på arbetsplatser lära sig mer om problem förknippade med lönetvister kring nyåret. - Som så ofta i Kina där bristen på fri facklig verksamhet lett till en ojämn maktbalans arbetsgivare och arbetstagare emellan försöker man även lagstifta sig fram till en lösning. I februari förra året gjordes ändringar i landets straffrätt vilka innebär att arbetsgivare som avsiktligen undanhåller löner från arbetstagare kan dömas till upp till sju års fängelse. I upptakten till årets nyårsvecka rapporterades hur lokala myndigheter runtom i landet börjat tillämpa lagen. Industristaden Shenzhen initierade exempelvis en så kallad strike hard -kampanj (ett vanligt instrument i Kina där polis och andra myndigheter samverkar för att under en begränsad tid fokusera på ett visst problem) riktad mot just arbetsgivare som inte betalat ut löner. Enligt kinesisk media har hittills nio arbetsgivare i staden arresterats, och i början av januari fälldes för första gången en arbetsgivare i Shenzhen till 1,5 års fängelse för att ha undanhållit drygt RMB från 47 anställda. - Inte ens kinesiska myndigheter förefaller emellertid tro att enbart kriminaliseringen ska få arbetsgivare att betala ut rätt löner. En större debatt om hur man kan komma till rätta med de växande problemen på arbetsmarknaden har på senare tid förekommit i akademiska kretsar och bland beslutsfattare. Allt oftare nämns kollektivavtal och direkta förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare som en mer hållbar lösning. Första januari i år utfärdade arbetsmarknadsministeriet ett nytt direktiv om att företag och fackförbund bör skapa mekanismer genom vilken tvister kan lösas genom dialog på arbetsplatserna innan de eskalerar till regelrätta rättsfall. Organisationen China Labour Bulletin, en arbetsrättsorganisation med säte i Hongkong, välkomnar initiativet men framhåller samtidigt att även dessa regler endast är av värde om de faktiskt implementeras och arbetstagarna kan känna tilltro till existerande mekanismer och system. DEMOGRAFI, ARBETSKRAFT OCH LÖNER - är Kinas konkurrenskraft på väg att urholkas? Fler kineser bor i städerna än på landsbygden, andelen medborgare i arbetsför ålder minskar och lönerna stiger. Vad innebär det för Kinas ekonomiska utveckling och för arbetsmarknaderna i övriga världen när det Kina vi känner som världens fabrik inte längre är sig likt? - Nyheten om att en majoritet av Kinas befolkning för första gången i världshistorien bor i landets städer spreds för några veckor sedan världen över. Statistik från Kinas statistiska centralbyrå (National Bureau of Statistics) visar att 51,27 procent av landets invånare numera bor i städer. Detta innebär ett historiskt trendbrott då Kina traditionellt sett alltid varit ett agrart samhälle uppskattades endast 20 procent bo i städerna, och så sent som 2000 var siffran dryga 35 procent. Den snabba urbaniseringen beror inte minst på de omkring 250 miljoner migrantarbetare som flyttat till städerna för arbete. - Men rapporten från NBS innehöll även en annan liten detalj som förefaller ha gått de flesta västerländska observatörer förbi. För första gången på många år sjönk andelen medborgare i arbetsför ålder (i Kina definierat som de mellan år, nu 74,4 procent). Minskningen var förvisso minimal, 0,1 procent, men enligt observationer i kinesisk media är även detta ett trendbrott med implikationer för framtiden. Vad statistiken visar, menar exempelvis finansmagasinet Caixin, är resultatet av såväl enbarnspolitiken som det faktum att den tidigare till synes outtömliga arbetskraften som rört sig från landsbygden till städerna håller på att sina. Lägg därtill det faktum att andelen äldre ökar drastiskt; mellan 2000 och 2010 steg andelen äldre än 60 år från 10,3 till 13,3 procent av

5 befolkningen beräknas gruppen utgöra hela 33 procent av landets invånare, något som på ett mycket konkret sätt kommer att påverka relationen mellan försörjande och försörjda. - NBS siffror kan även kopplas samman med de kraftiga löneökningar som lyfts fram i tidigare nyhetsbrev (se bland annat Kinesiska minimilönerna fortsätter upp från juni 2011). Trenden av stigande minimilöner har i år fortsatt, även om på en något lägre skala. Första januari höjde Peking stad den lokalt lagstadgade minimilönen med 8,6 procent till 1260 RMB/månad, medan Shenzhen i söder har landets högsta minimilön (1500 RMB/månad) från första februari. I snitt steg minimilönerna i 24 av Kinas provinser med hela 22 procent under En viktig faktor bakom de alltjämt stigande lönerna är inflationen som framför allt i städerna fortsatt att urholka låginkomsttagarnas inkomster. Men ur ett mer långsiktigt perspektiv är det sannolikt snarare de geografiska och demografiska förändringarna som kommer att hålla uppe det höga lönetrycket. - Nu ställer sig alltfler frågan vad en krympande arbetskraft och kraftiga löneökningar, i kombination med en sakta men stadigt stigande kinesisk växelkurs, får för konsekvenser på kinesisk konkurrenskraft. Inom vissa sektorer är resultatet redan synligt. En allt större del av den tekoindustri som under snart 30 år flyttat till Kina börjar nu sakta men säkert flytta därifrån till verkliga låglöneländer så som Vietnam, Kambodja och Bangladesh. Frågan är dock hur långtgående effekterna av ett dyrare Kina kan bli. I en nyligen publicerad rapport av den amerikanska konsultfirman BCG, med den tankeväckande titeln Made in America, Again: Why Manufacturing Will Return to the U.S., argumenteras det för att situationen i Kina i kombination med krisen i USA kan få en del av den tidigare utflyttade amerikanska tillverkningsindustrin att flytta hem igen. - Andra observatörer hävdar att eran av billig kinesisk tillverkning visserligen går mot sitt slut, men att det alltjämt finns utrymme i den kinesiska ekonomin för fortsatt billig tillverkning, inte minst i landets inre regioner. Professor Cai Fang, en av Kinas ledande arbetsmarknadsekonomer, framhåller även att förflyttningen av enkel tillverkningsindustri från kusten till inlandet (i en inhemsk version av flygande gäss -modellen) utgör ett ben av vad som kommer att säkerställa Kinas fortsatta konkurrenskraft. Det andra benet är fortsatt utveckling mot nya höjder i förädlingskedjan. Detta innebär inte att man helt överger tillverkningsindustrin utan snarare, som bloggen China Business Blog tillspetsat uttrycker det, kommer gå från att sälja tandpetare till maskiner som tillverkar dem. RAPPORT SWEDISH BUSINESS IN CHINA Trends and Challenges