Slutrapport genomförande

Transkript

1 Sid 1 (14) Projektnamn Gnesta Företagsutveckling Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Gnesta Företagsutveckling - ett kompetenshöjande projekt riktat till 137 företagare och deras anställda. Företagare och anställda har erbjudits att växa i sina professionella roller för att mer framgångsrikt kunna driva företag. Den kommunala företagsservicen har också utvecklats för att öka kompetensen hos de som arbetar med företagskontakter för att utveckla i kommunens näringslivsservice. Med ett lyckat resultat har projektet arbetat med olika former av kompetensutvecklingsinsatser som kurser, workshops, seminarier och nätverksaktiviteter. Detta för att nå så många som möjligt i målgruppen och för att få hög kvalitet i insatserna. Arbetet har aktivt synliggjorts där information via sociala medier, press och marknadsföring har varit prioriterade. Både intern kommunikation med projektdeltagarna samt extern spridning och marknadsföringen av projektet har genomförts. Projektet har haft tillgång till en egen lokal mitt i centralorten vilket ökat tillgängligheteten och också haft stor betydelse för projektets framgång. De deltagande företagen har speglat Gnestas näringslivsprofil generellt med en stor andel små- och soloföretag inom ett brett antal branscher. I projektet har 67% av deltagarna varit solo- och parföretag där en övervägande andel av företagen drivs av kvinnor. FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 Projektets insatser har inriktat sig på att rusta företagens ledare och anställda så att de i större utsträckning ska kunna möta marknaden och framtidens krav. Syftet var också att utveckla och förbättra kommunens företagsservice genom bättre kunskap och metoder för ett kontinuerligt förbättringsarbete. Arbetet i projektet har påverkat företagsklimatet i kommunen på ett mycket positivt sätt. Kombinationen av traditionell kompetensutveckling med nätverkande mellan företag, anställda, kommun och övriga intressenter har gett goda resultat. Det har också förbättrat dialogen och samarbetsklimatet i regionen. Redan under projekttiden har deltagare vittnat om ökad måluppfyllelse, nya affärer, företag och anställningar. Många av deltagarna som representerar små- och soloföretag beskriver också de positiva sociala effekterna av projektet. Efter projektets slut förstärks nu näringslivsresurserna i kommunen och arbetet fortsätter inom flera områden som drivs av både kommun och företagarna själva. Exempel på det är nya mötesplatser i form av företagsfrukostar, nätverk inom kultur och handel samt mentorsprogram. Den externa utvärderingen styrker det upplevda resultatet och redovisar projektets mål som uppfyllda samt med goda resultat och effekter. Projektet har enligt följeforskningens slutrapport - genomfört högkvalitativa kompetensutvecklingsinsatser som höjt nivån på företagarnas kompetens i Gnesta kommun.

2 Sid 2 (14) - startat och drivit ett antal processledda nätverksgrupper för eget lärande. - lyckats att sprida information om projektet lokalt men även regionalt och attraherat många att delta i de olika aktiviteterna. - arbetat konkret med konkreta implementeringsmål inom fem prioriterade strategiska områden för att säkra att projektets resultat ska bestå på längre sikt. Projektet har också gett upphov till bestående strukturella förändringar, exempelvis genom arbetet med en utvecklad företagsservice. - skapat en starkt lärande miljö och har goda möjligheter till strategisk påverkan. Utvärderingar visar ett högt deltagande i projektets aktiviteter där 92% av alla företag i projektet har deltagit i någon aktivitet. Kvaliteten på insatserna har också varit hög med snittomdömen över 4,5 av 5 möjliga för genomförandet av projektets kurser. I utvärderingens första delrapport i genomförandet konstaterades att över hälften av kursdeltagarna ansåg sig kunna omsätta sin nya kunskap i sin verksamhet omedelbart. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? BEHOV AV ATT VÄXA PROFESSIONELLT Gnesta kommun har drygt innevånare och ligger i Sörmland, i kanten av Stockholms storstadsregion. Kommunens näringsliv präglas till stor del av landsbygdstraditioner och har ett utbrett småföretagande inom ett flertal branscher främst inom service- och tjänsteområdet. Ansökan av projektmedel initierades i samband med att kommunen tillsatte en näringslivschef på halvtid. I samband med det genomfördes ett flertal företagsbesök där det framkom önskemål om en förbättrad kommunal företagsservice samt att man kände sig isolerad och ensam som företagare i kommunen. Det fanns ett stort behov av lokala mötesplatser samt ökad kunskap om att driva företag. I samband med arbetet med ansökan om ESF-medel genomfördes ett brett förankringsarbete vilket gjorde att 137 företagare anmälde sig att delta i projektet. Deltagarna kom från skilda branscher och varierade i storlek. I behovsanalysen, som genomfördes i intervjuform under mobiliseringen, framkom entydigt att man hade störst problem med att driva sin verksamhet affärsmässigt och lönsamt. RUSTA DELTAGREN ATT MÖTA MARKNAD OCH FRAMTID Ambitionen med projektet har varit att utveckla deltagarna i sina yrkesroller för att bli bättre på att driva företag. För de i projektet som är anställda har ambitionen varit att utveckla medarbetarskapet utifrån ett företagsutvecklande perspektiv. Projektet ville skapa en vikänsla och en framtidstro bland deltagarna. Den skulle vara baserad på nya affärsmässiga perspektiv för ett genomslag i det lokala och regionala näringslivet, i kommunen och bland övriga intressenter. Projektets konkreta mål var att rusta de 137 företagarna och deras anställda att möta marknadens och framtidens krav. I det innefattades också utveckling av de anställda inom kommunen som arbetar med företagsservice. Därmed skapas på sikt ett näringsliv med kompetenta företagsledare och anställda som bidrar till en hållbar tillväxt, fler arbetstillfällen

3 Sid 3 (14) och ett stärkt näringsliv. Projektet skulle kompetensutveckla och inspirerade deltagarna men också skapa möjligheter till att samverka och nätverka i ett eget lärande med egna initiativ. Projektet skulle också skapa nya mötesplatser mellan företagare, men också mellan beslutsfattare och företagare för möjligheter till förändring och utveckling. Det var också viktigt att projektet märktes och att det blev en snackis för ett genomslag dels inom projektet men även näringslivet lokalt och regionalt. För en mer långsiktig påverkan och förändring har projektet arbetat med fem implementeringsmål. Det för att säkra mer långsiktiga effekter av projektet gällande för individ, organisation och strukturell nivå. Områden som prioriterades var nya mötesplatser för företagarna, möjlighet till fortsatt kompetensutveckling, personlig planering för fortsatt kompetensutveckling, utvecklad näringslivsservice, samt entreprenörskap i skolan. En annan ambition var också att lära och utbyta erfarenheter av andra. Två mycket givande transnationella resor genomfördes med teman inom besöksnäring och handel. PROJEKTETS RESULTAT OCH PÅVERKAN Projektet har engagerat deltagarna på bred front. Projektet har nått stor framgång tack vare en tydlig målsättning, bred förankring och ett högt tempo i genomförandet. Det har varit hög nivå i antal genomförda aktiviteter, i deltagande och i kvalitet. Över 92% av projektets företag har deltagit i någon av alla aktiviteter som erbjudits och det finns 2400 deltagare registrerade i projektets 880 aktivitetstimmar. I kvalitetsmätningar för genomförda kurser anges över 4,5 i snittbetyg av 5 möjliga. I den slutliga utvärderingen av projektet anger 81 % att man anser att kompetensen stärkts och 78% att förväntningarna på projektets insatser uppfyllts. 70% anger att de redan under projekttiden fått nytta av kunskapen. I den inledande sammanhållna baskursen deltog över hälften av företagen och många anger att den haft en avgörande betydelse för deltagarens professionella jag. Det var också i den kursserien som avsnittet om målstyrning ingick något som många har nämnt som betydande för deras fortsatta utveckling som företagare. Konkreta resultat kan redovisas, bland annat så drivs flera nya mötesplatser vidare. Det sker både i kommunens regi där Morgonsoffan, som är en företagsfrukost i ett morgonsoffeformat, ingår. Även nätverk som drivs av företagarna själva lever vidare som exempelvis affärssamarbeten, professionella nätverk och gemensamma evenemang. En vi-anda har skapats och en framtidstro har skapats. Ytterligare resultat är en förbättrad företagsservice i kommunens regi som genomförs enligt en modell för ett ständigt förbättringsarbete. En ny näringslivsassistent på halvtid har anställts vilket är en utökning av resurserna. Ett nytt näringslivsprogram har arbetats fram under projekttiden i en arbetesgrupp bestående av kommun- och näringslivsrepresentanter vilket ger tydlighet och struktur i arbetet inom ramen för näringslivsarbetets politiska målområden. GENOMSLAG PÅ FLERA NIVÅER Den positiva påverkan på den deltagande individen finns dokumenterad både i följeforskningens utvärdering och i projektets egen utvärdering. Många har vittnat om vilken betydelse som de olika insatserna haft för det fortsatta professionella arbetet som företagare och/eller anställd. Efter projektet fortsätter flera av de nätverk som skapats och drivs av företagarna själva. Projektet har också medfört en förändrad syn på företagsstöd från kommunens politiker. Ett

4 Sid 4 (14) välbesökt informationsseminarium genomfördes för kommunens chefer och politiker. Efter det gavs exempelvis klartecken för att ta fram ett nytt näringslivsprogram med bred förankring både i kommun och lokalt näringsliv. Slutligen så har arbetet med att sprida projektets framgångsrika arbete skapat genomslag regionalt i olika former. Bland inom länet via Regionförbundet i Sörmland men också i samarbetet i Mälardalen via Mälardalsrådet. Gnesta kommun bjuds nu mer aktivt in att delta i arbetet kring gemensamma näringslivsfrågor än tidigare. I samarbete med Mälardalsrådet, regionförbund, kommuner och företagsstödjande organisationer genomförde projektet en företagsfrukost i form av en morgonsoffa i Almedalen i juli 2013 där flera av projektets deltagare ingick i programmet. Som avslutning genomfördes också ett välbesökt slutseminarium för att sprida projektets resultat där även representanter på regional nivå deltog. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Projektets övergripande och långsiktiga mål var att företagare och anställda i Gnesta skall utvecklas och växa i sina professionella roller. Detta för att framgångsrikt kunna driva hållbara och växande företag för att säkra tillgången på uppdrag och arbetstillfällen i sina företag. En utveckling av den kommunala företagsservicen har också ingått för att stödja det målet. Projektmålet var att genomföra insatser och aktiviteter för att rusta företagsledare och anställda för att de i större utsträckning ska kunna möta marknadens och framtidens krav. DELMÅL För att säkra resultat och effektmål har projektmålet har brutits ner i fyra delmål. De olika aktiviteterna som genomförts har bestått av kombinationer av dessa målområden. Nedan redovisas resultat och effekter per område. Utvärderingsarbetets slutrapport redovisas mål, resultat och effekter mer i detalj, Se Bilaga 1. Följeforskingens slutrapport. Delmål 1. Att kompetensutveckla deltagande individer i företagande och företagsrelaterade ämnen för att öka den professionella kompetensen som företagare och anställd. Här har insatserna omfattat företagsledare, anställda på företagen och kommunanställda med företagskontakter. Här har vi som planerat genomfört inspirationsföreläsningar, kurser, seminarier, nätverksgrupper men även resor för erfarenhetsutbyte och studier. Ofta har föreläsningar inlett ett kursavsnitt och kombinerats med mingel och nätverkande. Måluppfyllelse, projektindikatorer redovisning av resultat baserad på utvärderingens slutrapport som genomfördes i november 2013: - 85% av företagen skall genomföra någon av de kompetensutvecklingsinsatser som erbjuds. - 92% av projektets företag har deltagit i någon av de kompetensutvecklingsaktiviteter som har genomförts under genomförandefasen. - Minst 75% av företagen med anställda skall erbjuda sina anställda att delta i någon utbildning. - 72% av företagen med fler än 3 anställda har haft minst en anställd som deltagit. Projektet

5 Sid 5 (14) har arbetat aktivt med att bjuda in och marknadsföra alla aktiviteter och här tolkar vi det som att målet är uppfyllt då registrerade deltagande nästan ligger i fas med målet. Sannolikt har över 75% erbjudits att delta. - Minst 65% av företagen skall när projektet avslutas ha skapat långsiktiga planer för sin verksamhet. 74% redovisar att de omsatt kunskaperna de fått i projektet helt eller delvis i långsiktiga planer. - Deltagande företagare ska uppfatta projektet som utvecklande för sig själv personligen och för eventuella anställda. 83% anger att de fått inspiration att utveckla sitt företag vidare. - Deltagande företagare ska känna att de stärkt sig som individer i sin företagarroll. 78% anger att de stärkts i sin professionella roll. - Deltagande företagare ska anse att projektet bidragit till en höjd kompetensnivå i företaget. 81% anger att deras kompetens har stärkts och 75% upplever en stärkt kompetens i företaget. - Deltagande företagare ska ha fått en förståelse för nyttan med kompetensutveckling inom företags- relaterade kunskapsområden. 81% anger att de har förstått vikten av kompetensutveckling. Delmål 2. Att skapa förutsättningar för samverkan och eget lärande mellan individer i företag och organisationer för en utveckling av målgruppens individuella professionalitet samt företagandet på orten. Som planerat genomfördes sex stycken processledda nätverksgrupper för eget lärande med tydlig målsättning. De har varit väldigt lyckosamma och skapat fina resultat. Flera av grupperna arbetar vidare även efter projektet. Det vi inte hade räknat med var att det krävdes mycket arbete och lång tid för att få i gång grupperna. Här hade det varit positivt om det varit möjligt att projektet kunnat stötta arbetet längre än aktuell projekttid. Måluppfyllelse, projektindikatorer redovisning av resultat baserad på utvärderingens slutrapport som genomfördes i november 2013: - Minst 60% av deltagande företag ska ha fått nya affärspartners. 46% anger att man har gjort affärer med nya företag under projekttiden och 71% anger att man fått ett utökat affärsnätverk. - Minst 70% av deltagande företag ska ha fått nya samarbetspartners. 71% har fått utökat affärsnätverk och 51% anger att man etablerat samverkan av annan karaktär än köp/säj. - Minst 60% av deltagande företag ska vid projektslut öka sin tillväxt eller stå i begrepp att göra det (Ökad omsättning, resultat eller antal anställda). 65% anger att man kommer att göra mer lönsamma affärer och 58% tror på tillväxt. Här har vi en generell uppfattning om att siffran är högre. Många har vittnat om att man under projektet ökat sin omsättning och sitt resultat genom att sätta högre mål, högre priser och ökat sina säljinsatser mot tidigare. - Deltagande företagare ska uppleva att de fått ett tätare affärsnätverk. 71% anger att de fått ett utökat affärsnätverk. - Deltagande företagare ska uppleva att de har etablerat samarbeten med andra företagare och eller Gnesta kommun. 46% anger att de gjort affärer med andra företag, 51% har etablerat samverkan av annan karaktär än köp/sälj och 48% samverkar på något sätt med Gnesta kommun. Delmål 3. Att skapa en öppenhet och tillgänglighet för spridning av den kunskap och de resultat som projektet tillgodogör sig både under och efter genomförandet. Projektet ska ta fram en kommunikationsplan och nyttja modern teknik för att sprida kunskap och resultat. Kommunikationsplanen som togs fram låg till grund för att kommunicera på ett pedagogiskt och inspirerande sätt med projektets deltagare för att stödja projekts övergripande mål. Kommunikationen genomfördes så att alla i projektet kunde ta del av

6 Sid 6 (14) informationen och känna sig välkomna till projektets aktiviteter både utifrån ett jämställdhetsoch ett tillgänglighetsperspektiv. Konkret spred projektet saklig, positiv och inspirerande information om arbetet som bedrevs av projektet samt de resultat som uppnåddes. Det genomfördes också med målet att skapa en snackis och en Gnestagnista. Generellt lyckades arbetet med att sprida informationen brett och det var lokalt ett stort intresse från exempelvis lokalpressen om det som genomfördes. Ett exempel är att Sörmlands Nyheter streamade alla Morgonsoffor övers sin hemsida. Delmål 4. Att påverka strategiskt genom att implementera prioriterade områden för att företagare och anställdas kompetens även i fortsättningen ska kunna utvecklas. Det utifrån både ett individuellt och näringslivsperspektiv. Delmålet har delats upp i ytterligare fem delmål, så kallade implementeringsmål för att konkretisera och säkra att projektet lämnar över målområden som lever vidare efter projektet har avslutats. Under målarbetet som genomfördes löpande under projekttiden i olika grupper genomfördes också en workshop tillsammans med representanter från projekt- och referensgrupp för att förankra och prioritera det fortsatta arbetet. Arbete och resultat redovisas under punkt 8. Spridning och påverkansarbete. Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. METOD OCH ORGANISATION Vi drivit projektet enligt en traditionell metod i en projektorganisation med projektägare, styrgrupp, projektgrupp och arbetsgrupp (kansli). I projektet ingick också målgruppen som bestått av 137 anmälda företagare och deras anställda samt anställda inom kommunen som arbetar med företagskontakter. Totalt ca 500 personer. Under mobiliseringen sattes projektorganisation och projektplan upp innehållande mål, projektkriterier, aktiviteter, milstolpar, tidplan samt roller och ansvar. Projektet har genomfört alla aktiviteter baserat på en gemensam värdegrund där ett professionellt och kvalitetsmedvetet genomförande har legat till grund för projektets arbete. Effektiv hantering av projektets medel och respekt för deltagarnas verksamhet och tid har också varit prioriterat. Ett professionellt bemötande där alla som deltog i projektet skulle känna sig välkomna och sedda ingick också i värdegrunden. Slutligen så arbetade vi också efter ESF:s direktiv om jämställdhet och tillgänglighet. I stort sett alla aktiviteter har genomförts i projektets egen lokal som fungerat både som kanslikontor, mötes- och kurslokal. Lokalen låg mitt i Gnesta centrum, väl synligt och lätt att nå. Det har varigt en viktig faktor att finnas centralt och att man sett att det varit liv och rörelse i lokalen, ofta sent in på kvällarna. Projektarbetet har utgått från det projektmål som formulerats och brutit ner dessa till delmål och aktiviteter för att garantera måluppfyllelse. Konkret har insatserna riktat in sig på att skapa kompetensutveckling för varje deltagande individ och att genom samverkan mellan varandra skapa möjligheter för eget lärande. Dessutom arbeta med spridning av projektets arbete både till individ i projektet och individer och organisationer i intressentgrupperna. Arbetet med att skapa resultat och strategisk påverkan har skett löpande i olika konstellationer som styr- och projektgrupp, projektledning och delprojekt. I målformuleringen och därmed de olika insatserna har projektkriterierna eget lärande och strategisk påverkan

7 Sid 7 (14) ingått. MOBILISERING OCH BEHOVSANALYS Behovsanalysen genomfördes av extern konsult och påbörjades innan projektledning och styrgruppen formerats. Metoden som användes var enskilda intervjuer i kombination med ett informations- och kartläggningsmöte. Därefter sammanställdes resultatet och redovisades för styrgrupp och projektledare. Resultatet av arbetet gav en bra överblick över behoven men det hade varit att föredra om projektledning och styrgrupp varit mer involverad i arbetet. Detta för få att få ett mer användbart material samt mer tid för förankring och målformulering inför genomförandet. KOMPETENSUTVECKLING Utifrån behovsanalysen byggdes en övergripande kursplan upp med ämnesblock inom företagsutvecklingsområdet. Eftersom projektet bestod av så många deltagare både företagsledare och anställda från skilda branscher så valde vi redan i samband med ansökan att enbart erbjuda kompetensutveckling inom företagande och affärsutveckling. Vi avgränsade således verksamhets- och branschanpassade kurser. Utifrån kursplanen planerades sedan de olika aktiviteterna och kurserna in. Under projektet fanns hela tiden en dialog för löpande anpassningar. Vi arbetade efter en pedagogisk modell som inleddes med någon form av inspirationsaktivitet. Det kunde vara en föreläsning, workshop, kick-off eller en inspirerande beskrivning av kursblocket i kombination med aktiv marknadsföring. Därefter genomfördes kurs- eller utbildningsinsatsen med målet att deltagaren sedan praktiskt skulle kunna ta med sig sin kunskap och omsätta den praktiskt. Dessutom var målet att deltagaren skulle kunna fortsätta sin kompetensutveckling och ta ansvar för sitt eget fortsatta lärande. SAMVERKAN FÖR ETT EGET LÄRANDE Målet att skapa lärandemiljöer för att varje deltagare skulle kunna utveckla och ta ansvar för sin egen kompetensutveckling kopplades till grupprocessen. Vi hade möjlighet att starta upp nätverk och mötesplatser där vi använde oss av inspiratörer och processledare. Kursverksamheten inleddes med baskurser i affärsverksamhet där vi skapade sju klasser som följdes åt en dag i veckan under sju tillfällen. Det lockade 80 företagsledare, främst soloföretagare, och lade grunden till nya kontakter och nya affärssamarbeten. Även efter det att projektet nu avslutas träffas man i olika konstellationer både för att stötta varandra och driva gemensamma affärssamarbeten. Sex processledda grupper startades upp under projekttiden som verkade inom olika områden som kreativa näringar, handel, företagsservice, försäljning och tillväxt. Erfarenheter som vi dragit är att dessa grupper är starkt kopplade till grupprocessen och att det tar längre tid att starta upp dessa än vad vi trodde. Det ställer höga krav på projektledningen, att stimulera och inspirera deltagarna att komma igång. Gruppens framgång går i cykler och det tar tid att finna gemensamma mål att arbeta mot. Det också ställer höga krav på processledarens kompetens. Lärandet sker på olika plan och deltagarna vittnar om att de lär sig mycket. När en grupp väl kommer igång mot ett gemensamt mål finns det en enorm kraft och omfattande resultat kan skapas. Det hade därför varit bra om det hade varit möjligt att få stöd för den här typen av verksamhet under längre tid än vad en genomförandefas tillåter. Slutligen så ställer det också krav på att kunna ta emot det som kommer fram. Kommunen anordnade hearingar för presentationer av resultaten. Exempel på det var Gnesta Handels presentation för att delge erfarenheter och idéer från den transnationella resan till London. Även Gnesta Tillväxt som bestod av nio företagare som arbetat med frågor kring tillväxt och

8 Sid 8 (14) expansion redovisade sina resultat för kommun och politik. Slutligen så tog Go Gnesta Kultur, som var den första gruppen som kom igång, kontakt med kommunen för att diskutera ett samarbete kring det turismevenemang man döpte till Kosläppet och var ett av resultaten från gruppens arbete. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Projektet som ägts och drivits av Gnesta kommun har haft 137 företag och deras anställda samt ca 30 anställda på kommunen som arbetar med företagskontakter som målgrupp. Deltagande företag, se Bilaga 6, Deltagande företag. Näringslivschef Anna Sandklef, Gnesta kommun har varit projektägare. Finansiering har skett till 100% av ESF. Styrgruppen har bestått av projektägare samt ytterligare fyra personer. Det har varit kommunchef, ekonomichef samt samhällsbyggnadschef från kommunen. Dessutom har en företagsrepresentant från kommunens näringslivsråd ingått i styrgruppen. Projektet har letts av Margret Olsson, Gnesta kommun som varit anställd på heltid. Ytterligare resurser har varit Kajsa Kromnér, Gnesta kommun som har arbetet som utbildningscoach på full tid. Dessutom var Helene Ekeberg, Gnesta kommun projektadministratör på halvtid. En projektgrupp med fem företagsrepresentanter och en kommunrepresentant har också deltagit i projektet. Kommunens näringslivsråd har fungerat som referensgrupp och fått löpande information om projektet i samband med deras möten. Resurspersoner inom tillgänglighet, jämställdhet, ekonomi och upphandling från kommunen har också arbetet med projektet när det funnits behov. Olika arbetsgrupper har formerats utifrån de olika aktiviteter som genomförts. Inno AG har genomfört arbetet med följeforskning och utvärdering. Projektets bemanning förändrades mot beviljad ansökan då den planerade externa resursen för utbildningssamordning på deltid gjordes om till en helhetsanställning som utbildningscoach. Det var en tursam förändring eftersom det varit en mycket viktig funktion. Ledarskapet har också varit viktigt där entusiasm och glädje i det dagliga arbetet spelat stor roll för projektets framgångar. Vi som haft förmånen att arbeta med projektet har varit en bra sammansatt grupp som känt att vi gjort ett viktigt och uppskattat arbete. Projektet har haft en bra och strategisk styrning från projektägare och styrgrupp. Styrgruppen med representanter från kommunens ledning på bred front har varit mycket engagerad och prioriterat arbetet. Det har också varit betydelsefullt att ha en representant för företagarna i styrgruppen. Vi har också haft god kontakt med vår kontaktperson från ESF och som lyckligtvis varit samma person under hela projekttiden. Projektgruppen som bemannades med intresserade företagare var dock svår att driva. Det var svårt att lägga upp det arbetet, formulera uppdraget för att representera en så bred grupp som 137 företag. Det visade sig också vara svårt för gruppen att finna tid för att delta. Efter halva genomförandefasen lades arbetet i gruppen ner då flera aviserat att man inte längre kunde eller ville delta. Här finns lärdomar att dra. Det är viktigt att förbereda och formulera uppdraget för projektgruppen och det krävs också en tydlighet att beskriva och motivera den

9 Sid 9 (14) arbetsinsats som krävs för att delta. Det var också något som följeforskarna aviserade. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Projektet har följt den plan för jämställdhet som togs fram under mobiliseringsfasen. Ett konkret policydokument som avtalsbilaga togs också fram gällande för alla resurser som anlitades av projektet. En analys utifrån genus genomfördes initialt och sedan genomfördes löpande avstämningar. I arbetet hade vi stöd av kommunens jämställdhetsstrateg. Vi hade jämställdhet och tillgänglighet som en stående punkt på styrgruppens agenda. Jämställdhetsplanen fungerade som en kompass och gjorde att vi regelbundet prövade våra planerade insatser utifrån jämställdhetsaspekterna. I praktiken innebar det att vi strävade efter att alla oavsett kön skulle känna sig välkommen. Projektet har genomfört följande aktiviteter: - Kompetensutvecklingsinsatser som var riktade till alla deltagare i projektet oavsett kön. Deltagandet i projektets aktiviteter generellt visade en liten övervikt av kvinnor. Men det speglade målgruppens sammansättning när det gällde företagsledarna som bestod av ca 60% kvinnor. - Synliggörande genom, t.ex. könsuppdelad statistik. Här gjorde vi löpande utvärdering av deltagande och hur vi anlitade leverantörer när det gäller genus. - Prövade alla beslut som berörde individer ur ett jämställdhetsperspektiv. - Kvalitetssäkrade projektets verksamhet genom att säkerställa likvärdig service, resursfördelning och inflytande för kvinnor och män. Målet med arbetet var att projektet skulle vara jämställt, dvs garantera ett tillstånd där kvinnor och män hade samma makt möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Vi arbetade utifrån två inriktningar: 1. Jämställt projektarbete, tex organisation, leverantörer, innehåll mm. 2. Kompetensutveckling inom jämställdhet utifrån ett affärsdrivande perspektiv, där vi genomförde ett seminarium på temat jämställdhet, tillgänglighet och mångfald. De utmaningar som vi hade var att vi hade svårare att nå de företag som leddes av män. Efter den första terminen i genomförandefasen tog vi fram ett specifikt program där vi la mer energi på att nå dessa företag. Det gav en viss ökning i deltagandet och vid några kurs- och föreläsningstillfällen var könsfördelningen 50%. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Projektet har arbetat enligt den tillgänglighetsplan som togs fram under mobiliseringsfasen med målet att göra projektet tillgängligt för alla oavsett funktionshinder. I behovsanalysen kartlades målgruppens funktionsnedsättningar i samband med intervjuerna. I målgruppen fanns en person med hörselnedsättning, en person med ADHD, en person med glutenöverkänslighet samt en person som var laktosintolerant. I projektlokalen genomfördes praktiska tillgänglighetsanpassningar för att det skulle vara möjligt för alla att - ta sig till och från samt använda projektets lokaler (vår utbildningslokal)

10 Sid 10 (14) - tillgodogöra sig informationsmaterial som ingår i projektet - att kunna delta i våra aktiviteter. Löpande prövade vi alla arrangemang enligt den checklista som vi hade för tillgänglighetsanpassning. Vi arbetade även här utifrån två inriktningar: 1. Tillgänglighetsanpassat projektarbete, tex organisation, leverantörer, innehåll mm. 2. Kompetensutveckling inom tillgänglighet utifrån ett affärsdrivande perspektiv, där vi genomförde ett seminarium på temat jämställdhet, tillgänglighet och mångfald. Vi hade jämställdhet och tillgänglighet som en stående punkt på styrgruppens agenda. Vi upplevde inte tillgänglighetsanpassningen som någon större utmaning. I projektlokalen fick vi anpassa kurslokalen ytterligare efter den första tiden av lektioner. Lokalen visade sig akustiskt vara svår att anpassa eftersom det var väldigt högt i tak och ekade. Även personer utan hörselnedsättning hade svårt att höra. Vi försåg då en av väggarna med tygdraperier och fönstren kläddes med hissgardiner för att ta upp ljud vilket räckte för att få en bra ljudmiljö. Vi genomförde också en anpassad kurs inom försäljning på två dagar för en av deltagarna. Personen kunde inte delta i baskurserna som han önskade på grund av sin funktionsnedsättning men fick då i stället den behovsanpassade kurs som ersättning. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. I projektet ingick arbetet med implementeringsmål där vi arbetat med regionala prioriteringar. Det har främst varit samverkan med närliggande kommuner för att få till stånd ett gemensamt arbete för att fortsätta genomföra Morgonsoffans företagsfrukostar. Tanken är att samverka och genomföra frukostarrangemangen på tre till fyra platser och därmed öka samarbetet och vidga näringslivet kontaktytor. I det ingår även ett samarbete med Regionförbundet i Sörmland. Projektet samarbetade också med Mälardalsrådet och aktörer i Stockholm- och Mälardalen i samband med att vi anordnade en morgonsoffa under Almedalsveckan sommaren I övrigt har vi haft ett regionalt arbete kring samverkan mellan kommunerna för att kunna erbjuda fortsatt kompetensutveckling för företagen. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Vi har löpande arbetet med att sprida projektets arbete och resultat även utanför målgruppen. Vi har följt vår kommunikationsplan och använt oss av olika kanaler bland annat hemsida, sociala medier och press. Lokalpressen har hela tiden varit intresserad och publicerat artiklar både om specifika händelser men även rapporterat om hur arbetet går. Via olika nätverk har också projektarbetet spridits, tex via regionens näringslivs- och kommunchefsträffar och liknande. Vi har också bjudit in till några av de aktiviteter som varit riktade till en bredare grupp, tex Morgonsoffan i Almedalen och Slutseminariet.

11 Sid 11 (14) De organisationer som projektet främst riktat information till har varit regionens kommuner, Regionförbundet i Sörmland, Mälardalsrådet samt företagsstödjande branschorganisationer som exempelvis ALMI, Nyföretagarcentrum, Östsvenska Handelskammaren och Företagarna. Projektet arbete med strategisk påverkan har främst skett genom arbetet att implementera prioriterade områden med målet att företagare och anställdas kompetens även i fortsättningen ska kunna utvecklas. Det har skett utifrån både ett individuellt och näringslivsperspektiv. Projektets fjärde delmål som tog sikte på strategisk påverkan delades upp i ytterligare fem implementeringsmål. Nedan redovisas arbete och resultat. IMPLEMENTERINGSMÅL 1. Att skapa en arena och mötesplats för kommunens företagare. Här ville vi undersöka om det fanns möjligheter att utveckla arbetet vidare till ett Gnesta entreprenörscentrum, en mötes- och serviceplats för företagare och företagsstödjande organisationer. Vi stannade vid en första etapp som tar sikte på att fortsätta med Morgonsoffan, den företagsfrukost som startades upp i projektet. I projektet har konceptbeskrivning, finansieringsmodell och inbjudna att delta som arrangör och samarbetspartner tagits fram. Diskussioner om samarbete med närliggande kommuner har förts där även sponsorer och medarrangörer, bland annat Östsvenska Handelskammaren, Förtagarna och Regionförbundet i Sörmland också deltar. En rapport som beskriver den första etappen i arbetet har lämnats över till kommunens näringslivsenhet som nu fortsätter arbetet. För att förverkliga en fast mötesplats, ett Gnesta Entreprenörscentrum krävs ytterligare satsningar och ett samarbete mellan fler aktörer. Det kan konstateras att med kommunens många småföretagare skulle det vara en hel del värt, bland annat för den lokala handeln, om fler företagare valde att ha sin arbetsplats i centralorten. En satsning på ett företagshotell i kombination med mötesplatser för näringslivet i övrigt skulle gagna det lokala näringslivet. 2. Att finna former för hur företagens långsiktiga planering kan fortsätta. Här ville vi undersöka hur man kan stödja det lilla- och soloföretagets återkommande planerings- och utvecklingsarbete i samverkan med andra företagare. Vi har under projektet tagit fram och beskrivit en modell för hur det kan genomföras samt genomfört ett seminarium med inslag av det under juni månad. Modellen har presenterats för andra kommuner i regionen för ett eventuellt samarbete men stannat där. Andra insatser som stöder målet är det samarbete med ALMI som inletts kring deras mentorprogram. Det kommer nu att aktivt erbjudas till alla i Gnesta kommun inklusive projektdeltagarna. 3. Att ta fram en modell för företagsservice för kommunen. Det arbetet har drivits som ett delprojekt där en kartläggning av behoven genomfördes initialt. I delprojektet har också kompetensutvecklingsinsatser och ett processutvecklingsarbete genomförts. Delprojektledare har kommunens miljöchef varit. Utifrån de insatserna har man tagit fram ett underlag till en företagsservicemodell inom kommunen. Den omfattar aktiviteter som kommunen bör jobba vidare med efter projektet och baseras på det ständiga förbättringsarbetet enligt Van Guard som man jobbat med. 4. Ta fram förutsättningar för fortsatt samverkan kring kompetensutveckling för företag och deras anställda. Här har projektet initierat en diskussion med angränsande kommuner om hur vi i länet kan samverka för att skapa fortsatta kompetensutvecklingsprogram för småföretagare och deras anställda. Resultatet är en kartläggning och en plan om hur kommunen via sin näringslivsinformaton kan annonsera de möjligheter till kompetensutveckling som finns på nära håll. Även egna initiativ av företagen finns som exempelvis att gemensamt upphandla egna kurser.

12 Sid 12 (14) 5. Entreprenörskap i skolan - tillsammans med projektet Lärande samverkan i Gnesta förskolor och skolor har ett arbete genomförts kring hur skola och företagare kan samverka inom prao och praktik. I näringslivsplanen som tagits fram under projekttiden har mål formulerats för området. Under våren pågår nu konkret arbete kring detta med åtgärder som bättre kompetens, kommunikation och aktiviteter som realiserar dessa mål och täcker in det femte implementeringsmålet. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Den externa utvärderaren har levererats av Inno AG och har haft som mål att kontinuerligt förändra och förbättra projektet under projekttiden samt att stärka projektledningens kapacitet att nå sina mål. Det har varit ett bra stöd för kvalitetssäkringen av projektets arbete och ledning. Följeforskarna har aktivt deltagit i flera aktiviteter och haft bra koll på projektets arbete, mål och styrning. Följeforskningen har genomförts genom följande insatser: - Deltagande på projektets kick-off den 4 september 2012 på Södertuna slott. - Reflektioner på projektplan. - 0-basmätning med fokus på frågan om projektet är organiserat och arbetar på ett sådant sätt att projektet har förutsättningar att nå målen och ge avtryck i Gnesta efter projektperiodens slut. 15 djupintervjuer med personer i projektet samt enkätundersökning. Rapport och muntlig återkoppling - Intervjustudie under våren 2013 med fokus på chefer som gått baskursen, företagare som deltagit i fördjupningskurser, nätverksgrupperna Go Gnesta Handel och Go Gnesta Kultur, samt företagare som inte deltagit i några kursaktiviteter. Rapport och muntlig återkoppling. - Slututvärdering och genomförande av enkätundersökning november Deltagande och föredragning på Slutseminarium i januari SLUTUTVÄRDERING Slututvärderingens enkätundersökning har riktat sig till samtliga deltagare som varit med på någon av Gnesta Företagsutvecklings kompetensutvecklingsaktiviteter. Enkätundersökningen genomfördes genom insamling av e-postadresser och vidarebefordran av web-länk till följeforskningsenkäten. Separata enkäter skickades till företagare respektive anställda. Enkäten till anställda genererade dock så få svar att resultatet därifrån inte har tagits med i rapporten. Erhållna adresser: 135 stycken, antal svar 69 stycken vilket ger en svarsfrekvens på 51,1 %. Fördelning kön: - 47 kvinnor - 22 män. Överrepresentationen av kvinnor speglar könsfördelningen i stort bland projektdeltagarna. Utöver enkätundersökningen har elva djupintervjuer genomförts med företagare kopplat till implementeringsmålen. I förekommande fall har företagarnas deltagande i exempelvis processledda nätverksgrupper eller studieresor avhandlats vid samma intervjutillfälle. Dessutom har djupintervjuer med representanter från projektledning, projektgrupp och styrgrupp, kommunanställda som fått utbildning i VanGuard, processledare för Go Gnesta Handel och Go Gnesta Kultur samt företagare som deltagit i processledda nätverksgrupper. Kontaktuppgifterna till har tillhandahållits av projektet. Vid intervjuerna har guideline använts, med frågor anpassade till respektive svarsgrupp för att erhålla kontinuitet och jämförbarhet. Egenutvärdering

13 Sid 13 (14) Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? I projektarbetet har vi arbetet med egen utvärdering löpande enligt följande: - Uppföljning och registrering av alla deltagares närvaro med namn, företag och kön för att bland annat för projektrapportering och föra att kunna arbeta med jämställdhet. - Uppföljning och registrering av alla kursledare med kön bland annat för att kunna arbeta med jämställdhet. - Kvalitetsuppföljning av alla kurstillfällen där deltagarna värderat nytta och innehåll utifrån en skala på 1-5 där fem är högsta poäng. Snittvärdet sammantaget visade ett värde över 4,5 under en utvärderingsperiod som genomfördes mellan En framgångslogg har också förts där vi noterat positiva rapporter som vi fått från deltagarna. Tex nya affärer, nya samarbeten, anställningar, måluppfyllelse, ökad omsättning och resultat mm. - Vittnesmål i olika sammanhang från deltagare, tex hearingar, intervjuer i media, deltagande i seminarier mm där man framfört synpunkter som till största delen varit positiva. Synpunkter och i några fall kritik har framförts direkt, via mail eller sociala medier har förekommit. I några fall har det resulterat i uppföljningsmöten och anpassningar av arbetet. Styrgruppen har också deltagit i den löpande utvärderingen, bland annat så har tillgänglighet och jämställdhet varit stående punkter på dagordningen. I övrigt har deltagande och synpunkter rapporterats och diskuterats utifrån aktuellt behov. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Projektet har haft en stor och bred målgrupp och det har varit positivt men också ställt höga krav på arbetet i projektet. Vi har lyckats engagera många och generellt haft ett högt deltagande. Några konsekvenser och synpunkter kring det har vi ändå samlat: - Med så många deltagare och stor målgrupp måste ett omfattande arbete genomföras för att nå alla deltagare och förankra projektet. Det tar tid och är krävande. - Mobiliseringsfasen blev för kort och stressig då Gnesta kommun fick lov att externt rekrytera en projektledare som tillträdde först två månader in i projektet. Det hade varit önskvärt att från kommunens sida kunnat vara mer aktiv i mobiliseringen främst i arbetet med behovsanalysen. - Det var ganska lång tid mellan att man som företag anmälde sig till projektet. Vi hade önskat en bättre möjlighet att uppdatera deltagandet. En erfarenhet är också att vi tydligare skulle ha beskrivit villkoren för att delta och kontrakterar alla deltagande företag för ett bättre förankringsarbete. - En genomförandefas på endast 18 månader är för kort tid för att få fullt utfall av insatserna. Detta såg vi relativt tidigt i projektet och begärde en förlängning som dock avslogs. - Målarbetet är svårt att genomföra på en så kort tid då mycket kraft går till att praktiskt genomföra de olika insatserna. - Generellt har projektet attraherat fler kvinnor än män i hela kedjan. Dvs flest företag ledda av kvinnor anmälde intresse att delta och flest kvinnor deltog i de olika insatserna. Trots löpande jämställdehetsanalys och insatser baserat på det lyckades vi inte locka deltagare från typiskt manliga företag i målgruppen i samma utsträckning. För en mindre kommun som Gnesta betyder ett sådant här projekt väldigt mycket. Men man har inte möjlighet att avsätta resurser för att förbereda och ta emot ett projekt i den här storleken. Det krävs tex tid att rekrytera projektledning och få det på plats och fram för allt så

14 Sid 14 (14) krävs arbetet efter projektets avslut att lämna över och administrativt avsluta projektet. Det skulle behöva ingå i projektets budget för att få bästa utfall. Slutligen så konstaterar vi att möjligheten att driva projektet i egna fristående lokal har varit en viktig framgångsfaktor. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Projektägare Anna Sandklef, näringslivschef i Gnesta kommun kan kontaktas för ytterligare information. anna.sandklef@gnesta.se För frågor om projektets olika aktiviteter kan projektledaren kontaktas. Margret Olsson, Affärsverkstan margret@affarsverkstan.se Bilagor: 1. Gnesta Företagsutveckling, Följeforskningens slutrapport. Januari Gnesta Företagsutveckling, Vi möter marknad och framtid, informationsbroschyr om projektets arbete och resultat. Januari Gnesta Företagsutveckling, Följeforskningens uppföljning och diskussion kring projektets insatser våren 2013, september Gnesta Företagsutveckling, Följeforskningen 0-basmätning och enkätundersökning 1, Februari Gnesta Företagsutveckling, Projektplan genomförande, oktober Gnesta Företagsutveckling, Deltagande företag