Nya vindar i Greppa Näringen oktober 2009

Transkript

1 Nya vindar i Greppa Näringen oktober 2009

2 1 Hitta er minsta gemensamma spännande nämnare kring bordet. 1. lantbruk 2. administrationsfrustrerade 3. Naturupplevelser! 4. Kyssta 5. Bor i villa och är födda på vinterhalvåret 6. vi är snabba 7. Greppa Näringen 8. agronomer (minst spännande...) 9. renare vatten 10. Miljömålen 11. lagrad, finpipig ost 12. vill fjällvandra 13. Greppakolafantaster 14. vi vill ha kaka till kaffet 15. Skåne 16. resa 17. Vi har vattenu 18. Cykelvägar 19. Vi har vattenutsikt från kontoret 20. Uppsala 21. vi gillar friluftsliv 2 Frågor och kommentarer till Ove 1. vem står bakom grön växt - lantbrukarna själva eller staten?

3 2. är Greppa tillräckligt känt? 3. Får vi Oves powerpoint bilder sen? 4. Varför ligger inte alla rådgivningsrapporter i kunddatabasen? 5. Vem är samhället? som ska koordinera? 6. Gör rådgivningen mer ek 7. Gör rådgivningen mer e 8. Gör rådgivningen mer deltagardriven 9. Vad krävs av Greppa för att bli mer länkad till övrig rådgivning? 10. vad hände med målet "på väg mot världens renaste jordbruk" då? 11. Hur kan vi kommunc 12. icera bättre att ekonomi och miljö hänger ihop? 13. Hur vill du beskriva bondenyttan med Greppa 14. Vad krävs av rådgivarna för att länka ihop Greppa med övrig verksamhet inom org? 15. Hur motiveras lantbrukaren att ta steget till en mer strategisk/långsiktig pla nering av sitt företagtande? 16. Greppa-rådgivningen måste bilda en helhet för lantbrukaren. Hur få tätare samarbete mellan rådgivare med olika specialiteter? 17. Målkonflikt bondenytta/samhällsnytta? 3 Vad behöver du göra för att vision och mål ska uppnås? 3.1 Fortsätta med 1. Fortsätta med: Individuell rådgivning på gårdsnivå (gården i centrum). 2. Fortsätta med: Tala väl om greppa näringen 3. Fortsätta med: Att ha en hög kunskapsnivå 4. Börja med: Mer marknadsföring för Greppa i mellansverige 5. Fortsätta med: Engagemang 6. Fortsätta med: Utveckla samordningen mellan olika rådgivare på gården. 7. Fortsätta med: Vetenskaplig underbyggd

4 8. Fortsätta med: Rekrytering av fler kvalificerade rådgivare med bred kompetens. 11. Fortsätta med: Vidareutveckla och förbättra modulerna 23. Fortsätta med: Utveckla än mer samarbetet mella rådgivningsorganisationer med olika inriktning 24. Fortsätta med: Växtnäring fortsatt viktig fråga som inte får skymmas för mycket av klimat och vattendirektivet. 30. Fortsätta med: med inspirerande enskild rådgivning 37. Fortsätta med: Kompetensutveckling av rådgivarna. 42. Fortsätta med: Att vara en kunskapsresurs. 3.2 Börja med 9. Börja med: lönsamhetsberäkningar 10. Börja med: börja med gruppgrådgivning aktivt- tvärsektoriella diskussioner och inspiration lantbrukare emellan 12. Börja med: bra exempel på bättre lönsamhet 13. Börja med: Fokusera mer på lantbrukarperspektivet! Man kan t.ex. utgå från lantbrukares gemensamma frågeställningar 14. Börja med: Höja Greppas status hos både rådgivare och lantbrukare 15. Börja med: Höja statusen på rådgivningen och rådgivarna 16. Börja med: Inspirera mer! Var absolut inte fördömmande. Utgå från lantbrukarens egna ideér! 17. Börja med: Visa fler goda exempel på lantbrukare som är med i Greppa 18. Börja med: Förnya och utöka modulerna, gäller särskilt de södra länen som arbetat med Greppa under lång tid. 19. Börja med: Förbättra kunskapen om vad man kan förvänta sig få ut av rådgivningen! 20. Börja med: Att marknadsföra den ekonomiska nyttan med ett medlemsskap i Greppa Näringen 21. Börja med: Marknadföra oss bättre! 22. Börja med: Kvalitetssäkra nya rådgivare - stötta nya rådgivare 25. Börja med: Ha bättre kontinuitet o rådgivningsplaner och följ upp genomförda åtgärder/rådgivningar.

5 26. Börja med: Kraftsamla på dom unga lantbrukarna! Inte minst i grupprådgivningen! 28. Börja med: Bättre regional anpassning av modulerna, olika förutsättningar i olika delar av landet 29. Börja med: Verklighetsanpassa modulerna efter lokala förutsättningar. 31. Börja med: Ta oss in på lantbruksskolorna 32. Börja med: Koppling mellan Greppa och ekonomin 33. Börja med: Visa konkreta exempel på att miljönytta är "bondenytta"! Tex visa på uppmätta fosforutsläpp i ett avrinningsområde. 34. Börja med: Stor utvecklingspotential av STANK in Mind. Viktigt att bakgrundsberäkningen går att följa. 35. Börja med: Vem ska utföra framtidens grepparådg. - redan idag är det regionalt brist på rådgivare som är det största problemet? 36. Börja med: Rådgivningsbesök med dubbla kompetenser tex utfodringsoch växtodlingsrådgivare 38. Börja med: Förbättra: bättre möjlighet att följa upp ekonomin i åtgärderna. Positiv marknadsföring - bättre återkoppling av effekterna av sådan till lantbrukarna. 40. Börja med: Mer likriktad adminstration hos olika LS i landet 41. Börja med: Tydliga energieffektiviserings moduler 44. Börja med: Engagemang bland brukare --> fler intresserade --> fångar de som verkligen behöver rådgivning 46. Börja med: Mer gruppaktiviteter i Greppas namn 47. Börja med: Gör det möjligt att anpassa rådgivningsmodulerna till olika beslutsfattartyper 48. Börja med: Att öka kommunikationen mellan rådgivarna om den aktuella gården, tex skriva kommentarer/information om gården efter sitt besök 49. Börja med: Ramavtal med avropsmöjlighet. Fakturering 30 dagar netto. 50. Börja med: Stolta, positiva sidorna, stolta över vad man har åstadkommit 51. Börja med: Bli duktigare på att fördela moduler mellan olika rådgivningsföretag. 52. Börja med: Gör det möjligt med digital rekvisition! 53. Börja med: Mölighetsorienterad rådgi

6 3.3 Sluta med 27. Sluta med: den komplicerade administrationen 39. Sluta med: De långdragna administrativa processerna, pengar för rådgivningen måste snabbare ut till rådgivaren. Speciellt viktigt för mindre rådgivningsföretag (likviditet). 43. Sluta med: schblonrådgivningar -copy paste dokumentation 45. Sluta med: problemfixering, negativa aspekter 3.4 Prioritering av vad vi ska börja med Skala: Stor effekt och lätt att göra = 4 poäng Stor effekt men svårt att göra = 3 poäng Mindre effekt men lätt att göra = 2 poäng Mindre effekt och svårt att göra = 1 poäng Att öka kommunikationen mellan rådgivarna om den aktuella gården, tex skriva kommentarer/information om gården efter sitt besök Medelvärde: 3,80, Poäng: 38 Visa fler goda exempel på lantbrukare som är med i Greppa Medelvärde: 3,56, Poäng: 64

7 Förbättra: bättre möjlighet att följa upp ekonomin i åtgärderna. Positiv marknadsföring - bättre återkoppling av effekterna av sådan till lantbrukarna. Medelvärde: 3,54, Poäng: 46 Rådgivningsbesök med dubbla kompetenser tex utfodrings- och växtodlingsrådgivare Medelvärde: 3,47, Poäng: 52 Att marknadsföra den ekonomiska nyttan med ett medlemsskap i Greppa Näringen Medelvärde: 3,44, Poäng: 62

8 Kvalitetssäkra nya rådgivare - stötta nya rådgivare Medelvärde: 3,44, Poäng: 62 Bli duktigare på att fördela moduler mellan olika rådgivningsföretag. Medelvärde: 3,44, Poäng: 31 Inspirera mer! Var absolut inte fördömmande. Utgå från lantbrukarens egna ideér! Medelvärde: 3,39, Poäng: 61

9 Ha bättre kontinuitet o rådgivningsplaner och följ upp genomförda åtgärder/rådgivningar. Medelvärde: 3,39, Poäng: 61 lönsamhetsberäkningar Medelvärde: 3,33, Poäng: 60 Visa konkreta exempel på att miljönytta är "bondenytta"! Tex visa på uppmätta fosforutsläpp i ett avrinningsområde. Medelvärde: 3,33, Poäng: 60

10 Kraftsamla på dom unga lantbrukarna! Inte minst i grupprådgivningen! Medelvärde: 3,22, Poäng: 58

11 Mer marknadsföring för Greppa i mellansverige Medelvärde: 3,18, Poäng: 54 Stolta, positiva sidorna, stolta över vad man har åstadkommit Medelvärde: 3,10, Poäng: 31 börja med gruppgrådgivning aktivt- tvärsektoriella diskussioner och inspiration lantbrukare emellan Medelvärde: 3,06, Poäng: 55

12 Höja statusen på rådgivningen och rådgivarna Medelvärde: 3,06, Poäng: 55 Fokusera mer på lantbrukarperspektivet! Man kan t.ex. utgå från lantbrukares gemensamma frågeställningar Medelvärde: 3,00, Poäng: 51 Gör det möjligt med digital rekvisition! Medelvärde: 3,00, Poäng: 24

13 Höja Greppas status hos både rådgivare och lantbrukare Medelvärde: 2,94, Poäng: 53 Vem ska utföra framtidens grepparådg. - redan idag är det regionalt brist på rådgivare som är det största problemet? Medelvärde: 2,92, Poäng: 35 Bättre regional anpassning av modulerna, olika förutsättningar i olika delar av landet

14 Ta oss in på lantbruksskolorna Medelvärde: 2,89, Poäng: 52 Förnya och utöka modulerna, gäller särskilt de södra länen som arbetat med Greppa under lång tid. Medelvärde: 2,83, Poäng: 51 Mer likriktad adminstration hos olika LS i landet Medelvärde: 2,83, Poäng: 34

15 Stor utvecklingspotential av STANK in Mind. Viktigt att bakgrundsberäkningen går att följa. Medelvärde: 2,82, Poäng: 48 Verklighetsanpassa modulerna efter lokala förutsättningar. Medelvärde: 2,78, Poäng: 50 Ramavtal med avropsmöjlighet. Fakturering 30 dagar netto. Medelvärde: 2,75, Poäng: 22

16 Förbättra kunskapen om vad man kan förvänta sig få ut av rådgivningen! Medelvärde: 2,71, Poäng: 46 Mer gruppaktiviteter i Greppas namn Medelvärde: 2,64, Poäng: 29 Mölighetsorienterad rådgi Medelvärde: 2,62, Poäng: 21

17 Tydliga energieffektiviserings moduler Medelvärde: 2,58, Poäng: 31 Gör det möjligt att anpassa rådgivningsmodulerna till olika beslutsfattartyper Medelvärde: 2,12, Poäng: 17 4 Vad tycker ni ska prioriteras i åtgärdsarbetet? 1. - CO2 utsläpp vid uppodling av organogena jordar 2. mer svensk baljväxtodling (protein) 3. balans mellan energi och protein i fodret 4. stallgödselhantering, förbättra kväveutnyttjande, påverka förbättrad mineralgödseltillverkning, 5. Som nu, optimera foderstater och stallgödselanvändning, mera biogas!!

18 6. effektivisera foderproduktionen 7. dränering och kväveeffektivitet 8. klara besked om lustgasutsläppen 9. öka kunskapsnivån hos både ådgivare och lantbrukare 10. Fokusera på att minska klimatpåverkan i foderproduktionen! Kväveeffektivitet i odlingen, mer lokalproducerat proteinfoder, mer och bättre grovfoder till nöt. 11. Bättre gödselanvändning, mer svensk foderproduktion 12. minska soja i fodret 13. Anpassad kvävegödsling 14. Höja kväveeffektiviteten. Rätt spridning av stallgödsel och undvik markpackning. 15. hushålla med kvävet 16. Motverka överoptimering (främst av kväve). Mer kunskap och bättre kallibreing på den enskilda gården. 17. Enkla åtgärder inom befintlig produktion 18. Balans mellan areal och djurhållning 19. Utveckla och anpassa foderstaten för idisslare 20. Öka kunskapen hos lantbrukarna om lustgaserns betydelse, utbilda rådgivarna bättre 21. rening från lustgas vid minerlagödseltillverkning. rekomendera bönderna att köpa denna 22. protiengrödor 23. effektivare stallgödselhantering 24. Hemmaproducerat proteinfoder 25. Utnyttja närområdets resuerser. 26. Öka andelen hemmaproducerat proteinfoder. 27. lagring och hantering av stallgödsel, t ex rötning 28. svenskt kött baserat på svenska foderråvaror 29. Datafångsten i växtodlingen 30. anpassad foderstat till alla djurslag

19 31. Utveckling av reningsmetoder öfr metan i stallluften (t ex biobädden) 32. Fortsätta att jobba med stallgödselfrågor 33. Stallgödselstrategi - räkna med, rätt mängd rätt tid 34. Öka bördigheten så att skördarna ökar. 35. Minskad import (ökad CO2 skatt på transport) 36. få in fler medlemmar i Greppa 37. betona vikten av markvård 38. investeringsstöd - prioritering av medel till labr som vill ändra gödsellagring etc 39. Prioritera bra grödsystem. intercroping. marken alltid bevuxen 5 Vilka drivkrafter finns det för lantbrukare att jobba med klimatfrågor? 1. ekonomi 2. ekonomi - lönsamt 3. bespara kväve 4. Mänsklighetens överlevnad dtår på spel! Detta är en etikfråga! 5. goodwill, framtida överlevnad 6. barnbarnen 7. Minskade kostnader pga mindre inköp 8. Ge en p ositiv bild till konsumenterna 9. bättre samvete 10. generationsfråga, kommande generationer 11. konsumentförtroende 12. Ekonomi 13. Spara pengar genom bättre kväveeffektivitet. 14. Lagstiftning - tvingande, Greppa - på frivillig basis. 15. Hot om lagstiftning 16. För att visa att man gör det man kan i frågan

20 17. konsumenterna kräver ett miljöarbete 18. Solidaritet 19. Inga effetiva drivkrafter 20. ta till slig ny kunskap 21. Konsumenten 22. för att lantbrukarna är en tillgång för klimatfrågorna 23. Lantbrukets goodwill i samhället. 24. man vill inte anse s vara dum 25. ökad produktivitet ger mindre klimatpåverkan 26. Konsumenten gillar klimatsmarta produkter - och har betalningsvilja, det ger bättr ekonomi på gården! 27. Konkurrensfördel 28. biobränsle 29. Rent intresse och nyfikenhet 30. vill göra rätt 31. vind 32. klimatmärkning 33. klimatmärkning--> mervärde 34. trendigt med klimat o miljö 6 Frågor och kommentarer till Markus Hoffman 1. Nästa gång kan du ta med Greppa filmen på föräldrar mötet 2. Vilka möjligheter finns att ändra åtgärderna i programmet under löpande förvaltningsplan om de visar sig ge en dålig effekt? 3. Tycker du att Greppa skall satsa mer mot våtmarker? 4. Vilka åtgärtder kommer att vara de mest kostnadseffektiva de närmaste åren och på längre sikt? 5. På vilket sätt tror du att jordbruket kommer att få betala nu när N-skatten ev försvinner. 6. Hur är Sveriges vattenstatus jämfört med övriga EU?

21 7. På vilket sätt behöver Greppa ändras för att matcha de nya behoven`? 8. HUr resonerar man kring PPP när åtgärderna kommer alla till nytta? 9. Vi behöver verktyg för att kunna på lokal nivå: Att bedöma hur mycket olika källor bidrar till belastningen, Att bedöma vilka åtgärder är mest lämpliga (gäller främst P), Att kunna utvärdera effekterna av olika åtgärder. 10. Har vi för hög djurtäthet i Sverige. Vilken effekt kan vi få på lckaget om t ex 30 % av djuren inom 15 år flyttar till Svealand och Norrland? 11. Hur ska man kunna skilja på "bakgrundsfosfor" och det fosfor som bondens jord släpper ut? PPP 12. vem tror du kommer att bära bevisbördan för den ekologiska statusen (mätdata) när det kommer ner till nya åtgärder och föreskrifter? 13. Hur går resonemnget om utsläppen från konsumtionen av livsmedel, dvs från reningsverk och enskilda avlopp? 14. Vad innebär nitratdirektivets skärpning för svensk del (punkt) 15. hur vill du få en lantbrukare att släppa till åkermark för att slänta ut dikeskantan 16. Kan vi acceptera fosforgödsling i PAL V? 17. funkar P-AL? hur tillförlitlig är P-AL när ph är hög? 18. Hur går resonemnget om utsläppen från konsumtionen av livsmedel, dvs från reningsverk och enskilda avlopp? 19. vem betalar åtgärderna i BSAP? är det varje enskilda land? Om Polen ska minska utsläppen så kraftigt som du säger, ska de inte få mer pengar då(från EU eller) 20. Hur stor del av äkermarken bedömer du kan bli vattenskyddsområde om man räknar in reservtäkter och skydd av grundvattenförande geologiska formationer? 21. Har vi för hög djurtäthet i Sverige. Vilken effekt kan vi få på lckaget om t ex 30 % av djuren inom 15 år flyttar till Svealand och Norrland? 7 Var ser ni att potentialen finns för ytterligare förändringar? 1. bräddningar hos reningsverken 2. Fördelning av stallgödsel 3. nå ut till flera med de råd vi har att ge inom de befintliga modulerna 4. ta tillvara på dräneringsvattnet

22 5. Bättre fördelning av stallgödsel mellan djurgård/växtodlingsgård. 6. sedimentationsdammar 7. Optimera kvävehushållningen 8. Mer vinterbevuxen mark 9. jobba lokalt inom vattendragsgrupper 10. reglerbar dränering 11. Punktinsatser där erosion av lerjord är återkommande 12. utökad diskussion varifrån den tillgängliga fosforn kommer ifrån under algblommningarna 13. Utformning av våtmarker. 14. reducerad jordbearbetning 15. biomaniupulering 16. Recirkulera dränvatten genom bevattningsdanmmar. 17. differentierade skyddszoner 18. skyddszoner på rätt ställen 19. identifiera riskområden för P-läckage och satsa på dem 20. Kart lägg riskområdena för erosion och P-förluster sätt in åtgärderna där! 21. -Snäppa upp växtskyddsmedlen -punktkällor 22. Vattenseparation av gödseln (sälja P på djurgårdar och behålla N och K) 23. kalkfilter 24. gelgjutningen av sediment 25. mer musselodling 1ha musselodling = 3 ha våtmark 26. Flera våtmarker 27. förbättra markstrukturen 28. synkronisera lagstiftning inom markavvattning och vattenverksamhet med bidragen 29. muddring 30. öka retentionen genom fysiska markåtgårder 31. dränera

23 32. Borde inte skyddszoner skördas för att undvika ackumerlering av fosfor i zonen mot vattendraget? 33. erosionsåtgärder 34. utnyttja de finansieringsmöjligheter som finns/kommer, t ex LOVA 35. lokal samverkan och morötter köp o sälj av utsläppsrätter inom geografiskt avgränsade bubblor?? 36. Hur tycker du att vi kan återuppväcka de skånska lantbrukarnas Greppaintresse? 8 Vilket stöd behöver ni för att kunna förmedla klimatfrågan i de befintliga modulerna på ett bra sätt? 1. Ett bra bakgrundsmaterial! 2. grundutbil dning 3. mer utbildning t.ex. som Christels föredrag igår 4. kompetensutveckling 5. Beräkningsmallar, underlag för att se proportioner 6. Ett bra underlagsmaterial som på ett enkelt och överskådligt sätt sammanfattar klimatfrågan 7. faktaunderlag på hemsida 8. Konkreta gårdsexempel 9. Beräkningsverktyg 10. ramar att hålla sig inom, så att det inte blir för spretigt 11. ständig uppdatering av nya rön 12. Fortbildning på olika nivåer 13. material att dela ut till lantbrukaren 14. webbaserad utbildning-fler kan få informationen och kan stödja varann 15. vem ska vi lyssna på, forskare pekar åt olika håll 16. Det krävs en del förenklingar av klimatfrågan för att man ska kunna disskutera frågan på ett lätthanterligt sätt på gården 17. Skynda långsamt, det tar tid att rekrytera duktiga klimatrådgivare

24 18. Att man via STANK kan få fram ett utsläppsdiagram över växthusgaserna på den enskilda gården. 19. hjälp med prioritering - vilken åtgärd är viktigast? 20. Klimatfrågan är något diffus - viktigt med konkreta åtgärder 21. matbrist eko kontra konventionell odling brist på areal och resurseffektivitet?? 22. utbildning behövs inte bara för rådgivare, men även för Länsstyrelsens administratörer 23. Ge lantbrukaren möjlighet till en frivillig kort grundkurs i frågan 24. bra underlag som gäller för våra förhållanden 25. Pedagogiska snabba hjälpmedel 26. konkreta åtgärder 27. Norrlänningarna måste med för klimatets skull spec. stora djurgårdar 28. gårdsexempel - hur olika typgårdar påverkar klimatet 29. Kursen nov måste upprepas, ny plats efter årsskiftet! 9 Frågor och kommentarer 9.1 Christer 1. Varför5 begränsa till gården som enhet? Bör man inte ta ett ännu större grepp? 2. Halmeldning är inte längre tillåten tvärvillkoren, lantbrukar måste söka dispens 3. Vilken roll kan GMOgrödor ha för integrerat växtskydd? Minskat bekämpningsbehov vid resistensförädling? 4. hur klarar det ekologiska lantbruket ökade inslag av insekts- och svampangrepp?? 5. Lupiner? 6. Ge oss ett upplyftande exempel på en växtföljd som är lämplig i sammanhanget och även kortsiktigt ekonomiskt lönsam! 7. vad är viktigast att på kort sikt ta med i rådgivningen om integrerat växtskydd i Greppa?

25 9.2 Sunita 8. Vad ska vi ha för mätbara mål att jobba med? 9. Vilket år utgår man från när minskad volym beräknas? 10. Plocka fram mer ekonomiska insitament för att få lantbrukarna att ändra i sina växtodlingsplaner! Biologin kan vi mycket om redan 11. Det är inte svårt att bredda perspektivet. Christer nämnde t ec att vallar, grovfoder kan odlas på idag rena växtodlingsgårdar! 12. Det är mycket förändringar på gång. Hur ser KEMI på det hela? Kommer de fortsätta vara restriktivare jämfört med våra nordiska grannländer? (som har liknande klimat?) 10 Frågor och kommentarer Stina 1. Vattendirektivet: I Skåne har de flesta gårdarna fått den här rådgivningen. Är tanken då att de ska få den igen? 2. Vattendirektivet: Kopplas vattenvårdsplanen på något sätt till lustgasavgången? 3. Vattendirektivet: Vattenrådgivningen bör gälla alla gårdar och inte vara begränsat till >50 ha eller 25 DE!! 4. Vattendirektivet: Hur nås hästgärdarna? Register saknas? 5. Vattendirektivet: Statusklassningen för ekologi är gjord utifrån stor variation i data - Välj vattendrag med goda data och inte de med "s.k. expertbedömning" i början 6. Vattendirektivet: I Vattendirektivsgruppperna bör samarbete ske även med Vattenråden (i den mån det finns). 7. Markavvattning: markavvattnings- och markpackningsmodulen måste hänga ihop 8. Markavvattning: när planeras de nya modulerna bli klara hur jobbar vi fram till dess med de nya frågorna 9. Vattendirektivet: Prioritering av vattenförekomster: väg in även rester av bekämpningsmedel 10. Vattendirektivet: Andra källor än förluster från jordbruket. Viktig att samarbete med kommuner mm när man jobbar med vattenvårdsfrågor på lokal nivå (mindre delaro) 11. Vattendirektivet: är hästgårdarna mottagliga för rådgivning?