Nya vindar i Greppa Näringen oktober 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nya vindar i Greppa Näringen 21-22 oktober 2009"

Transkript

1 Nya vindar i Greppa Näringen oktober 2009

2 1 Hitta er minsta gemensamma spännande nämnare kring bordet. 1. lantbruk 2. administrationsfrustrerade 3. Naturupplevelser! 4. Kyssta 5. Bor i villa och är födda på vinterhalvåret 6. vi är snabba 7. Greppa Näringen 8. agronomer (minst spännande...) 9. renare vatten 10. Miljömålen 11. lagrad, finpipig ost 12. vill fjällvandra 13. Greppakolafantaster 14. vi vill ha kaka till kaffet 15. Skåne 16. resa 17. Vi har vattenu 18. Cykelvägar 19. Vi har vattenutsikt från kontoret 20. Uppsala 21. vi gillar friluftsliv 2 Frågor och kommentarer till Ove 1. vem står bakom grön växt - lantbrukarna själva eller staten?

3 2. är Greppa tillräckligt känt? 3. Får vi Oves powerpoint bilder sen? 4. Varför ligger inte alla rådgivningsrapporter i kunddatabasen? 5. Vem är samhället? som ska koordinera? 6. Gör rådgivningen mer ek 7. Gör rådgivningen mer e 8. Gör rådgivningen mer deltagardriven 9. Vad krävs av Greppa för att bli mer länkad till övrig rådgivning? 10. vad hände med målet "på väg mot världens renaste jordbruk" då? 11. Hur kan vi kommunc 12. icera bättre att ekonomi och miljö hänger ihop? 13. Hur vill du beskriva bondenyttan med Greppa 14. Vad krävs av rådgivarna för att länka ihop Greppa med övrig verksamhet inom org? 15. Hur motiveras lantbrukaren att ta steget till en mer strategisk/långsiktig pla nering av sitt företagtande? 16. Greppa-rådgivningen måste bilda en helhet för lantbrukaren. Hur få tätare samarbete mellan rådgivare med olika specialiteter? 17. Målkonflikt bondenytta/samhällsnytta? 3 Vad behöver du göra för att vision och mål ska uppnås? 3.1 Fortsätta med 1. Fortsätta med: Individuell rådgivning på gårdsnivå (gården i centrum). 2. Fortsätta med: Tala väl om greppa näringen 3. Fortsätta med: Att ha en hög kunskapsnivå 4. Börja med: Mer marknadsföring för Greppa i mellansverige 5. Fortsätta med: Engagemang 6. Fortsätta med: Utveckla samordningen mellan olika rådgivare på gården. 7. Fortsätta med: Vetenskaplig underbyggd

4 8. Fortsätta med: Rekrytering av fler kvalificerade rådgivare med bred kompetens. 11. Fortsätta med: Vidareutveckla och förbättra modulerna 23. Fortsätta med: Utveckla än mer samarbetet mella rådgivningsorganisationer med olika inriktning 24. Fortsätta med: Växtnäring fortsatt viktig fråga som inte får skymmas för mycket av klimat och vattendirektivet. 30. Fortsätta med: med inspirerande enskild rådgivning 37. Fortsätta med: Kompetensutveckling av rådgivarna. 42. Fortsätta med: Att vara en kunskapsresurs. 3.2 Börja med 9. Börja med: lönsamhetsberäkningar 10. Börja med: börja med gruppgrådgivning aktivt- tvärsektoriella diskussioner och inspiration lantbrukare emellan 12. Börja med: bra exempel på bättre lönsamhet 13. Börja med: Fokusera mer på lantbrukarperspektivet! Man kan t.ex. utgå från lantbrukares gemensamma frågeställningar 14. Börja med: Höja Greppas status hos både rådgivare och lantbrukare 15. Börja med: Höja statusen på rådgivningen och rådgivarna 16. Börja med: Inspirera mer! Var absolut inte fördömmande. Utgå från lantbrukarens egna ideér! 17. Börja med: Visa fler goda exempel på lantbrukare som är med i Greppa 18. Börja med: Förnya och utöka modulerna, gäller särskilt de södra länen som arbetat med Greppa under lång tid. 19. Börja med: Förbättra kunskapen om vad man kan förvänta sig få ut av rådgivningen! 20. Börja med: Att marknadsföra den ekonomiska nyttan med ett medlemsskap i Greppa Näringen 21. Börja med: Marknadföra oss bättre! 22. Börja med: Kvalitetssäkra nya rådgivare - stötta nya rådgivare 25. Börja med: Ha bättre kontinuitet o rådgivningsplaner och följ upp genomförda åtgärder/rådgivningar.

5 26. Börja med: Kraftsamla på dom unga lantbrukarna! Inte minst i grupprådgivningen! 28. Börja med: Bättre regional anpassning av modulerna, olika förutsättningar i olika delar av landet 29. Börja med: Verklighetsanpassa modulerna efter lokala förutsättningar. 31. Börja med: Ta oss in på lantbruksskolorna 32. Börja med: Koppling mellan Greppa och ekonomin 33. Börja med: Visa konkreta exempel på att miljönytta är "bondenytta"! Tex visa på uppmätta fosforutsläpp i ett avrinningsområde. 34. Börja med: Stor utvecklingspotential av STANK in Mind. Viktigt att bakgrundsberäkningen går att följa. 35. Börja med: Vem ska utföra framtidens grepparådg. - redan idag är det regionalt brist på rådgivare som är det största problemet? 36. Börja med: Rådgivningsbesök med dubbla kompetenser tex utfodringsoch växtodlingsrådgivare 38. Börja med: Förbättra: bättre möjlighet att följa upp ekonomin i åtgärderna. Positiv marknadsföring - bättre återkoppling av effekterna av sådan till lantbrukarna. 40. Börja med: Mer likriktad adminstration hos olika LS i landet 41. Börja med: Tydliga energieffektiviserings moduler 44. Börja med: Engagemang bland brukare --> fler intresserade --> fångar de som verkligen behöver rådgivning 46. Börja med: Mer gruppaktiviteter i Greppas namn 47. Börja med: Gör det möjligt att anpassa rådgivningsmodulerna till olika beslutsfattartyper 48. Börja med: Att öka kommunikationen mellan rådgivarna om den aktuella gården, tex skriva kommentarer/information om gården efter sitt besök 49. Börja med: Ramavtal med avropsmöjlighet. Fakturering 30 dagar netto. 50. Börja med: Stolta, positiva sidorna, stolta över vad man har åstadkommit 51. Börja med: Bli duktigare på att fördela moduler mellan olika rådgivningsföretag. 52. Börja med: Gör det möjligt med digital rekvisition! 53. Börja med: Mölighetsorienterad rådgi

6 3.3 Sluta med 27. Sluta med: den komplicerade administrationen 39. Sluta med: De långdragna administrativa processerna, pengar för rådgivningen måste snabbare ut till rådgivaren. Speciellt viktigt för mindre rådgivningsföretag (likviditet). 43. Sluta med: schblonrådgivningar -copy paste dokumentation 45. Sluta med: problemfixering, negativa aspekter 3.4 Prioritering av vad vi ska börja med Skala: Stor effekt och lätt att göra = 4 poäng Stor effekt men svårt att göra = 3 poäng Mindre effekt men lätt att göra = 2 poäng Mindre effekt och svårt att göra = 1 poäng Att öka kommunikationen mellan rådgivarna om den aktuella gården, tex skriva kommentarer/information om gården efter sitt besök Medelvärde: 3,80, Poäng: 38 Visa fler goda exempel på lantbrukare som är med i Greppa Medelvärde: 3,56, Poäng: 64

7 Förbättra: bättre möjlighet att följa upp ekonomin i åtgärderna. Positiv marknadsföring - bättre återkoppling av effekterna av sådan till lantbrukarna. Medelvärde: 3,54, Poäng: 46 Rådgivningsbesök med dubbla kompetenser tex utfodrings- och växtodlingsrådgivare Medelvärde: 3,47, Poäng: 52 Att marknadsföra den ekonomiska nyttan med ett medlemsskap i Greppa Näringen Medelvärde: 3,44, Poäng: 62

8 Kvalitetssäkra nya rådgivare - stötta nya rådgivare Medelvärde: 3,44, Poäng: 62 Bli duktigare på att fördela moduler mellan olika rådgivningsföretag. Medelvärde: 3,44, Poäng: 31 Inspirera mer! Var absolut inte fördömmande. Utgå från lantbrukarens egna ideér! Medelvärde: 3,39, Poäng: 61

9 Ha bättre kontinuitet o rådgivningsplaner och följ upp genomförda åtgärder/rådgivningar. Medelvärde: 3,39, Poäng: 61 lönsamhetsberäkningar Medelvärde: 3,33, Poäng: 60 Visa konkreta exempel på att miljönytta är "bondenytta"! Tex visa på uppmätta fosforutsläpp i ett avrinningsområde. Medelvärde: 3,33, Poäng: 60

10 Kraftsamla på dom unga lantbrukarna! Inte minst i grupprådgivningen! Medelvärde: 3,22, Poäng: 58

11 Mer marknadsföring för Greppa i mellansverige Medelvärde: 3,18, Poäng: 54 Stolta, positiva sidorna, stolta över vad man har åstadkommit Medelvärde: 3,10, Poäng: 31 börja med gruppgrådgivning aktivt- tvärsektoriella diskussioner och inspiration lantbrukare emellan Medelvärde: 3,06, Poäng: 55

12 Höja statusen på rådgivningen och rådgivarna Medelvärde: 3,06, Poäng: 55 Fokusera mer på lantbrukarperspektivet! Man kan t.ex. utgå från lantbrukares gemensamma frågeställningar Medelvärde: 3,00, Poäng: 51 Gör det möjligt med digital rekvisition! Medelvärde: 3,00, Poäng: 24

13 Höja Greppas status hos både rådgivare och lantbrukare Medelvärde: 2,94, Poäng: 53 Vem ska utföra framtidens grepparådg. - redan idag är det regionalt brist på rådgivare som är det största problemet? Medelvärde: 2,92, Poäng: 35 Bättre regional anpassning av modulerna, olika förutsättningar i olika delar av landet

14 Ta oss in på lantbruksskolorna Medelvärde: 2,89, Poäng: 52 Förnya och utöka modulerna, gäller särskilt de södra länen som arbetat med Greppa under lång tid. Medelvärde: 2,83, Poäng: 51 Mer likriktad adminstration hos olika LS i landet Medelvärde: 2,83, Poäng: 34

15 Stor utvecklingspotential av STANK in Mind. Viktigt att bakgrundsberäkningen går att följa. Medelvärde: 2,82, Poäng: 48 Verklighetsanpassa modulerna efter lokala förutsättningar. Medelvärde: 2,78, Poäng: 50 Ramavtal med avropsmöjlighet. Fakturering 30 dagar netto. Medelvärde: 2,75, Poäng: 22

16 Förbättra kunskapen om vad man kan förvänta sig få ut av rådgivningen! Medelvärde: 2,71, Poäng: 46 Mer gruppaktiviteter i Greppas namn Medelvärde: 2,64, Poäng: 29 Mölighetsorienterad rådgi Medelvärde: 2,62, Poäng: 21

17 Tydliga energieffektiviserings moduler Medelvärde: 2,58, Poäng: 31 Gör det möjligt att anpassa rådgivningsmodulerna till olika beslutsfattartyper Medelvärde: 2,12, Poäng: 17 4 Vad tycker ni ska prioriteras i åtgärdsarbetet? 1. - CO2 utsläpp vid uppodling av organogena jordar 2. mer svensk baljväxtodling (protein) 3. balans mellan energi och protein i fodret 4. stallgödselhantering, förbättra kväveutnyttjande, påverka förbättrad mineralgödseltillverkning, 5. Som nu, optimera foderstater och stallgödselanvändning, mera biogas!!

18 6. effektivisera foderproduktionen 7. dränering och kväveeffektivitet 8. klara besked om lustgasutsläppen 9. öka kunskapsnivån hos både ådgivare och lantbrukare 10. Fokusera på att minska klimatpåverkan i foderproduktionen! Kväveeffektivitet i odlingen, mer lokalproducerat proteinfoder, mer och bättre grovfoder till nöt. 11. Bättre gödselanvändning, mer svensk foderproduktion 12. minska soja i fodret 13. Anpassad kvävegödsling 14. Höja kväveeffektiviteten. Rätt spridning av stallgödsel och undvik markpackning. 15. hushålla med kvävet 16. Motverka överoptimering (främst av kväve). Mer kunskap och bättre kallibreing på den enskilda gården. 17. Enkla åtgärder inom befintlig produktion 18. Balans mellan areal och djurhållning 19. Utveckla och anpassa foderstaten för idisslare 20. Öka kunskapen hos lantbrukarna om lustgaserns betydelse, utbilda rådgivarna bättre 21. rening från lustgas vid minerlagödseltillverkning. rekomendera bönderna att köpa denna 22. protiengrödor 23. effektivare stallgödselhantering 24. Hemmaproducerat proteinfoder 25. Utnyttja närområdets resuerser. 26. Öka andelen hemmaproducerat proteinfoder. 27. lagring och hantering av stallgödsel, t ex rötning 28. svenskt kött baserat på svenska foderråvaror 29. Datafångsten i växtodlingen 30. anpassad foderstat till alla djurslag

19 31. Utveckling av reningsmetoder öfr metan i stallluften (t ex biobädden) 32. Fortsätta att jobba med stallgödselfrågor 33. Stallgödselstrategi - räkna med, rätt mängd rätt tid 34. Öka bördigheten så att skördarna ökar. 35. Minskad import (ökad CO2 skatt på transport) 36. få in fler medlemmar i Greppa 37. betona vikten av markvård 38. investeringsstöd - prioritering av medel till labr som vill ändra gödsellagring etc 39. Prioritera bra grödsystem. intercroping. marken alltid bevuxen 5 Vilka drivkrafter finns det för lantbrukare att jobba med klimatfrågor? 1. ekonomi 2. ekonomi - lönsamt 3. bespara kväve 4. Mänsklighetens överlevnad dtår på spel! Detta är en etikfråga! 5. goodwill, framtida överlevnad 6. barnbarnen 7. Minskade kostnader pga mindre inköp 8. Ge en p ositiv bild till konsumenterna 9. bättre samvete 10. generationsfråga, kommande generationer 11. konsumentförtroende 12. Ekonomi 13. Spara pengar genom bättre kväveeffektivitet. 14. Lagstiftning - tvingande, Greppa - på frivillig basis. 15. Hot om lagstiftning 16. För att visa att man gör det man kan i frågan

20 17. konsumenterna kräver ett miljöarbete 18. Solidaritet 19. Inga effetiva drivkrafter 20. ta till slig ny kunskap 21. Konsumenten 22. för att lantbrukarna är en tillgång för klimatfrågorna 23. Lantbrukets goodwill i samhället. 24. man vill inte anse s vara dum 25. ökad produktivitet ger mindre klimatpåverkan 26. Konsumenten gillar klimatsmarta produkter - och har betalningsvilja, det ger bättr ekonomi på gården! 27. Konkurrensfördel 28. biobränsle 29. Rent intresse och nyfikenhet 30. vill göra rätt 31. vind 32. klimatmärkning 33. klimatmärkning--> mervärde 34. trendigt med klimat o miljö 6 Frågor och kommentarer till Markus Hoffman 1. Nästa gång kan du ta med Greppa filmen på föräldrar mötet 2. Vilka möjligheter finns att ändra åtgärderna i programmet under löpande förvaltningsplan om de visar sig ge en dålig effekt? 3. Tycker du att Greppa skall satsa mer mot våtmarker? 4. Vilka åtgärtder kommer att vara de mest kostnadseffektiva de närmaste åren och på längre sikt? 5. På vilket sätt tror du att jordbruket kommer att få betala nu när N-skatten ev försvinner. 6. Hur är Sveriges vattenstatus jämfört med övriga EU?

21 7. På vilket sätt behöver Greppa ändras för att matcha de nya behoven`? 8. HUr resonerar man kring PPP när åtgärderna kommer alla till nytta? 9. Vi behöver verktyg för att kunna på lokal nivå: Att bedöma hur mycket olika källor bidrar till belastningen, Att bedöma vilka åtgärder är mest lämpliga (gäller främst P), Att kunna utvärdera effekterna av olika åtgärder. 10. Har vi för hög djurtäthet i Sverige. Vilken effekt kan vi få på lckaget om t ex 30 % av djuren inom 15 år flyttar till Svealand och Norrland? 11. Hur ska man kunna skilja på "bakgrundsfosfor" och det fosfor som bondens jord släpper ut? PPP 12. vem tror du kommer att bära bevisbördan för den ekologiska statusen (mätdata) när det kommer ner till nya åtgärder och föreskrifter? 13. Hur går resonemnget om utsläppen från konsumtionen av livsmedel, dvs från reningsverk och enskilda avlopp? 14. Vad innebär nitratdirektivets skärpning för svensk del (punkt) 15. hur vill du få en lantbrukare att släppa till åkermark för att slänta ut dikeskantan 16. Kan vi acceptera fosforgödsling i PAL V? 17. funkar P-AL? hur tillförlitlig är P-AL när ph är hög? 18. Hur går resonemnget om utsläppen från konsumtionen av livsmedel, dvs från reningsverk och enskilda avlopp? 19. vem betalar åtgärderna i BSAP? är det varje enskilda land? Om Polen ska minska utsläppen så kraftigt som du säger, ska de inte få mer pengar då(från EU eller) 20. Hur stor del av äkermarken bedömer du kan bli vattenskyddsområde om man räknar in reservtäkter och skydd av grundvattenförande geologiska formationer? 21. Har vi för hög djurtäthet i Sverige. Vilken effekt kan vi få på lckaget om t ex 30 % av djuren inom 15 år flyttar till Svealand och Norrland? 7 Var ser ni att potentialen finns för ytterligare förändringar? 1. bräddningar hos reningsverken 2. Fördelning av stallgödsel 3. nå ut till flera med de råd vi har att ge inom de befintliga modulerna 4. ta tillvara på dräneringsvattnet

22 5. Bättre fördelning av stallgödsel mellan djurgård/växtodlingsgård. 6. sedimentationsdammar 7. Optimera kvävehushållningen 8. Mer vinterbevuxen mark 9. jobba lokalt inom vattendragsgrupper 10. reglerbar dränering 11. Punktinsatser där erosion av lerjord är återkommande 12. utökad diskussion varifrån den tillgängliga fosforn kommer ifrån under algblommningarna 13. Utformning av våtmarker. 14. reducerad jordbearbetning 15. biomaniupulering 16. Recirkulera dränvatten genom bevattningsdanmmar. 17. differentierade skyddszoner 18. skyddszoner på rätt ställen 19. identifiera riskområden för P-läckage och satsa på dem 20. Kart lägg riskområdena för erosion och P-förluster sätt in åtgärderna där! 21. -Snäppa upp växtskyddsmedlen -punktkällor 22. Vattenseparation av gödseln (sälja P på djurgårdar och behålla N och K) 23. kalkfilter 24. gelgjutningen av sediment 25. mer musselodling 1ha musselodling = 3 ha våtmark 26. Flera våtmarker 27. förbättra markstrukturen 28. synkronisera lagstiftning inom markavvattning och vattenverksamhet med bidragen 29. muddring 30. öka retentionen genom fysiska markåtgårder 31. dränera

23 32. Borde inte skyddszoner skördas för att undvika ackumerlering av fosfor i zonen mot vattendraget? 33. erosionsåtgärder 34. utnyttja de finansieringsmöjligheter som finns/kommer, t ex LOVA 35. lokal samverkan och morötter köp o sälj av utsläppsrätter inom geografiskt avgränsade bubblor?? 36. Hur tycker du att vi kan återuppväcka de skånska lantbrukarnas Greppaintresse? 8 Vilket stöd behöver ni för att kunna förmedla klimatfrågan i de befintliga modulerna på ett bra sätt? 1. Ett bra bakgrundsmaterial! 2. grundutbil dning 3. mer utbildning t.ex. som Christels föredrag igår 4. kompetensutveckling 5. Beräkningsmallar, underlag för att se proportioner 6. Ett bra underlagsmaterial som på ett enkelt och överskådligt sätt sammanfattar klimatfrågan 7. faktaunderlag på hemsida 8. Konkreta gårdsexempel 9. Beräkningsverktyg 10. ramar att hålla sig inom, så att det inte blir för spretigt 11. ständig uppdatering av nya rön 12. Fortbildning på olika nivåer 13. material att dela ut till lantbrukaren 14. webbaserad utbildning-fler kan få informationen och kan stödja varann 15. vem ska vi lyssna på, forskare pekar åt olika håll 16. Det krävs en del förenklingar av klimatfrågan för att man ska kunna disskutera frågan på ett lätthanterligt sätt på gården 17. Skynda långsamt, det tar tid att rekrytera duktiga klimatrådgivare

24 18. Att man via STANK kan få fram ett utsläppsdiagram över växthusgaserna på den enskilda gården. 19. hjälp med prioritering - vilken åtgärd är viktigast? 20. Klimatfrågan är något diffus - viktigt med konkreta åtgärder 21. matbrist eko kontra konventionell odling brist på areal och resurseffektivitet?? 22. utbildning behövs inte bara för rådgivare, men även för Länsstyrelsens administratörer 23. Ge lantbrukaren möjlighet till en frivillig kort grundkurs i frågan 24. bra underlag som gäller för våra förhållanden 25. Pedagogiska snabba hjälpmedel 26. konkreta åtgärder 27. Norrlänningarna måste med för klimatets skull spec. stora djurgårdar 28. gårdsexempel - hur olika typgårdar påverkar klimatet 29. Kursen nov måste upprepas, ny plats efter årsskiftet! 9 Frågor och kommentarer 9.1 Christer 1. Varför5 begränsa till gården som enhet? Bör man inte ta ett ännu större grepp? 2. Halmeldning är inte längre tillåten tvärvillkoren, lantbrukar måste söka dispens 3. Vilken roll kan GMOgrödor ha för integrerat växtskydd? Minskat bekämpningsbehov vid resistensförädling? 4. hur klarar det ekologiska lantbruket ökade inslag av insekts- och svampangrepp?? 5. Lupiner? 6. Ge oss ett upplyftande exempel på en växtföljd som är lämplig i sammanhanget och även kortsiktigt ekonomiskt lönsam! 7. vad är viktigast att på kort sikt ta med i rådgivningen om integrerat växtskydd i Greppa?

25 9.2 Sunita 8. Vad ska vi ha för mätbara mål att jobba med? 9. Vilket år utgår man från när minskad volym beräknas? 10. Plocka fram mer ekonomiska insitament för att få lantbrukarna att ändra i sina växtodlingsplaner! Biologin kan vi mycket om redan 11. Det är inte svårt att bredda perspektivet. Christer nämnde t ec att vallar, grovfoder kan odlas på idag rena växtodlingsgårdar! 12. Det är mycket förändringar på gång. Hur ser KEMI på det hela? Kommer de fortsätta vara restriktivare jämfört med våra nordiska grannländer? (som har liknande klimat?) 10 Frågor och kommentarer Stina 1. Vattendirektivet: I Skåne har de flesta gårdarna fått den här rådgivningen. Är tanken då att de ska få den igen? 2. Vattendirektivet: Kopplas vattenvårdsplanen på något sätt till lustgasavgången? 3. Vattendirektivet: Vattenrådgivningen bör gälla alla gårdar och inte vara begränsat till >50 ha eller 25 DE!! 4. Vattendirektivet: Hur nås hästgärdarna? Register saknas? 5. Vattendirektivet: Statusklassningen för ekologi är gjord utifrån stor variation i data - Välj vattendrag med goda data och inte de med "s.k. expertbedömning" i början 6. Vattendirektivet: I Vattendirektivsgruppperna bör samarbete ske även med Vattenråden (i den mån det finns). 7. Markavvattning: markavvattnings- och markpackningsmodulen måste hänga ihop 8. Markavvattning: när planeras de nya modulerna bli klara hur jobbar vi fram till dess med de nya frågorna 9. Vattendirektivet: Prioritering av vattenförekomster: väg in även rester av bekämpningsmedel 10. Vattendirektivet: Andra källor än förluster från jordbruket. Viktig att samarbete med kommuner mm när man jobbar med vattenvårdsfrågor på lokal nivå (mindre delaro) 11. Vattendirektivet: är hästgårdarna mottagliga för rådgivning?

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,

Läs mer

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket

Läs mer

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö Greppa Näringen - rådgivning för lantbruk och miljö Det här är Greppa Näringen Greppa Näringen är ett kunskapsprojekt som arbetar för att minska lantbrukets miljöpåverkan och samtidigt förbättra lönsamheten

Läs mer

2014-11-14. Greppa Näringen Utfodringsmoduler. Vilka län är med? = alla. Greppa Näringen ger rådgivning som både lantbrukare och miljö tjänar på

2014-11-14. Greppa Näringen Utfodringsmoduler. Vilka län är med? = alla. Greppa Näringen ger rådgivning som både lantbrukare och miljö tjänar på Greppa Näringen Utfodringsmoduler Lite överblick över utvecklingen Vilka län är med? = alla Steg 1 2001, Skåne, Halland och Blekinge Steg 2 2003, Västra Götaland, Kalmar och Gotland Steg 3 2005, Östergötland,

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruk och växtnäringsöverskott Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund EU-direktiv styr en hel del 1. Nitratdirektivet (övergödning) 2. Vattendirektivet ( övergödning) 3. Havsmiljödirektivet

Läs mer

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Florsjön Östersjön Fördelning P Jordbruk Skogsbruk Övrigt Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Fosfor till

Läs mer

Välkommen! till grundkurs om Jordbruket och klimatet Anna Hagerberg

Välkommen! till grundkurs om Jordbruket och klimatet Anna Hagerberg Välkommen! till grundkurs om Jordbruket och klimatet Anna Hagerberg Grundkursen Jordbruket och klimatet Dag 1 djurhållning Dag 2 växtodling Därefter Introduktion klimatrådgivare Diskussion avslutas 17.00

Läs mer

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF LRFs ställningstaganden De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Hur kan åtgärdsarbetet utvecklas? Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna

Hur kan åtgärdsarbetet utvecklas? Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna Hur kan åtgärdsarbetet utvecklas? Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna Marstrand 15 okt 2014 Quizz gissa året Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukets tidsaxel för vattenvård 1980-talet

Läs mer

Introduktion Mjölby 2010-11-17. Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen

Introduktion Mjölby 2010-11-17. Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen Introduktion Mjölby 2010-11-17 Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen Greppa Näringens kurser för rådgivare Introduktionskurs 2 dagar (obligatorisk) Jordbrukets miljöpåverkan Verktyg

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Greppa Näringen 2010. Josefin Kihlberg Janne Andersson

Greppa Näringen 2010. Josefin Kihlberg Janne Andersson Verksamhetsberättelse för 2008 och 2009 SNABB FAKTA... 3 RÅDGIVNING OCH LANTBRUKARKURSER... 4 KURSER FÖR LANTBRUKARE... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. INFORMATION... 7 FÖRBRUKADE MEDEL... 9 Greppa

Läs mer

Strategi för Greppa Näringen i Region Öst

Strategi för Greppa Näringen i Region Öst Strategi för Greppa Näringen i Region Öst 2015-2020 Sida 2(14) Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Syfte och vision... 3 3. Frivillighet... 3 4. Enskild rådgivning och gruppaktiviteter... 3 5. Målgrupp... 4 6.

Läs mer

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 1(5) Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Inför diskussionen visades följande bilder: Grupparbete på

Läs mer

Sida 1(6) 2012-11-19

Sida 1(6) 2012-11-19 Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa

Läs mer

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Infomöten via LRF-lokalavdelningar www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

Moduler och underlag Rådgivningsexperter. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Moduler och underlag Rådgivningsexperter. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Moduler och underlag Rådgivningsexperter Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Basrådgivning Startbesök med växtnäringsbalans Upprepad växtnäringsbalans Uppföljningsbesök Basrådgivning Startbesök med växtnäringsbalans

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker 15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav

Läs mer

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 REDOVISNING Dnr; 23-11711/12 2013-02-28 Växt- och miljöavdelningen Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 Jordbruksverket har i Vattenmyndigheternas

Läs mer

Greppa Näringen. lantbruket på väg mot miljömålen

Greppa Näringen. lantbruket på väg mot miljömålen Greppa Näringen lantbruket på väg mot miljömålen Projektet är ett samarbete mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF och många olika företag i lantbruksnäringen. Projektet styrs av en styrgrupp och

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016

Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016 Kortversion Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016 förslag till handlingsprogram för jordbruket Jordbruksverkets förslag kan minska jordbrukets kvävebelastning på havet med åtta

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket Greppa Näringen- vägvisare för uthålligt lantbruk Stina Olofsson Hans Nilsson Projektledare Utbildningsansvarig 2010-02-12 Jordbruksverket Greppa Näringen 1. Syfte 2. Var? 3Hur? 3. 4. Vilka effekter? 5.

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! GRISBÄCKEN steg 2 Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! Inspirations källor under en längre tid Engagemang via ideella föreningar, gröna

Läs mer

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn Alf Djurberg, Rådgivningsenheten, Linköping Regelverk Rådgivning Skilj på Regelverk Grundkrav som alla måste uppnå Rådgivning ex Greppa modul - Möjlighet att

Läs mer

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar Tony Persson/Sam Ekstrand Vattendagarna 2009 "Tid för åtgärder dags för handling" Två internationella överenskommelser att arbeta

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Vattenvård i lantbruket

Vattenvård i lantbruket Vattenvård i lantbruket Vad gör svenska lantbrukare för att sjöar, åar, hav och grundvattnet ska bli renare? Vattenvård i lantbruket Odling av livsmedel, och foder till djuren, medför att det lakas ut

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket 2006 Åtgärdsprogrammet Sveriges åtgärdsprogram Det första svenska åtgärdsprogrammet för minskat kväveläckage togs fram redan i slutet av 1980-talet

Läs mer

Projektplan för Greppa Näringen 2010-2013

Projektplan för Greppa Näringen 2010-2013 Projektplan för Greppa Näringen 2010-2013 Illustration: Anna Hagerberg PROJEKTPLAN 2(37) 1 SAMMANFATTNING... 3 2 BAKGRUND... 8 2.1 ANLEDNING TILL ATT GREPPA NÄRINGEN STARTADE... 8 2.2 FÖRANKRING OCH DELAKTIGHET...

Läs mer

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött Sida 1(7) XXX 20131120 Klimatkollen 20B Bakgrund Driftsinriktning lantbruket: 50 dikor, tjurkalvarna säljs i huvudsak vid avvänjning (ett tiotal behålls och föds upp till slakt). Åkerareal: 177 hektar

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan

Läs mer

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Anna Jamieson Verksamhetsledare för Naturbeteskött i Sverige www.naturbete.se Turism och Naturvårdsentreprenör

Läs mer

Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23

Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23 Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23 Tillsynssamverkan Halland Samverkan mellan Hallands miljö- och

Läs mer

KLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg

KLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg KLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg Primärproduktionen i jordbrukssektorn har bollen Källa: Maten och miljön. Livscykelanalys av 20 livsmedel. Sigill kvalitetssytem AB. enligt OH av Christel Cederberg,

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Kväveläckage från jordbruket

Kväveläckage från jordbruket Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar) Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget?

Läs mer

Manual till Greppa Näringens administrativa system

Manual till Greppa Näringens administrativa system Manual till Greppa Näringens administrativa system 2012-09-25 Sida 2(63) GNW-adm Innehållsförteckning Inledning... 5 Inloggning... 5 Användarnamn och lösenord... 5 Login om rådgivare byter rådgivningsföretag...

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Klimatkollen 27 okt 2010 Potentialer ti och möjligheter att minska utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Innehåll Konkurrensläget Klimatfrågan Energipriserna gp Energi och klimat LRFs strategier Livsmedel

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket Greppa Fosforn -ett pilotprojekt Janne Linder Jordbruksverket 1 2 Så här kan det se ut i en snäll bäck i odlingslandskapet vid måttligt flöde För att plötsligt förvandlas till en dånande fors. Det här

Läs mer

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29 LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29 Ref Göran Kihlstrand, LRF Skåne Vattenmyndigheten för Södra Östersjön dnr 537-5346-2014 Vattenmyndigheten för Västerhavet Dnr 537-34925-2014 Remissvar till

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2013 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös

Klimatsmart mat. Elin Röös Klimatsmart mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens klimatpåverkan Växthuseffekten Klimatmålen

Läs mer

Vad innebär åtgärdsprogrammet för Fyrisåns lantbrukare?

Vad innebär åtgärdsprogrammet för Fyrisåns lantbrukare? Vad innebär åtgärdsprogrammet för Fyrisåns lantbrukare? Jonas Berglind, LRF Mälardalen Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Svar: Det beror på Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Åtgärdsprogrammet Ger uppdrag till

Läs mer

Det nya Vattensverige och Europa: Lantbrukarnas och markägarnas syn

Det nya Vattensverige och Europa: Lantbrukarnas och markägarnas syn Det nya Vattensverige och Europa: Lantbrukarnas och markägarnas syn Sindre Langaas, sindre.langaas@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Struktur DEL 1: Svenskt lantbruk och vattenmiljöfrågorna en recap

Läs mer

Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket

Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket Innehållsförteckning Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket...

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen. Erika Vestgöte Dreber

Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen. Erika Vestgöte Dreber Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen Erika Vestgöte Dreber Disposition Startbesöket, hur gör man? Personliga erfarenheter Synpunkter från utvärdering med lantbrukare Startbesöket Första kontakt

Läs mer

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

Gruppdiskussion Kompetensutveckling Gruppdiskussion Kompetensutveckling Åkermark/Åkermarkslandskap Kopiera biologisk mångfald till Greppa (egen modul). Kopiera biologisk mångfald till behörighetskurs för användning av bekämpningsmedel. Ta

Läs mer

Projektplan för Greppa Näringen 2010-2013

Projektplan för Greppa Näringen 2010-2013 Projektplan för Greppa Näringen 2010-2013 PROJEKTPLAN 2(37) 1 SAMMANFATTNING... 3 2 BAKGRUND... 8 2.1 ANLEDNING TILL ATT GREPPA NÄRINGEN STARTADE... 8 2.2 FÖRANKRING OCH DELAKTIGHET... 8 2.3 AKTIVITET

Läs mer

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt

Läs mer

Vattenförvaltingen samråd 2014-2015

Vattenförvaltingen samråd 2014-2015 Vattenförvaltingen samråd 2014-2015 Vattenutmaningar i närtid Vattenverksamhetsutredningen Avgiftssystem för vattenprovtagning Samråd vattenförvaltningen 2015-2021 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3

Läs mer

Kort introduktion till

Kort introduktion till Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,

Läs mer

Till dig som arbetar med vattenvård! En skrift om lantbrukes miljöarbee från Greppa Näringen

Till dig som arbetar med vattenvård! En skrift om lantbrukes miljöarbee från Greppa Näringen För ett e fektivt arbete mot miljömålen! Till dig som arbetar med vattenvård! En skrift om lantbrukes miljöarbee från Greppa Näringen Samverkan för miljömålen Jordbruksverket och LRF har sedan år 2000

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Växthusgasutsläppen från svensk grisproduktion beräknas i genomsnitt till cirka 3,4 kg koldioxidekvivalenter

Växthusgasutsläppen från svensk grisproduktion beräknas i genomsnitt till cirka 3,4 kg koldioxidekvivalenter Kvantifiering av möjliga utsläppsminskningar av klimatcertifieringsreglerna för gris Maria Berglund, Ulf Sonesson, Christel Cederberg, SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik, december 2010 Växthusgasutsläppen

Läs mer

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket

Läs mer

Fosfor eller kväve eller båda?

Fosfor eller kväve eller båda? Inledning Larmrapporterna om Östersjön har duggat tätt de senaste åren, och många anser att övergödningen är det största problemet. Går det att återställa Östersjön? Till vilket tillstånd i så fall? Och

Läs mer

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för bättre vatten

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för bättre vatten KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Zahrah Lifvendahl (MK) Åhlman Michael (KLK) Datum 2015-04-22 Diarienummer KSN-2014-1441 Kommunstyrelsen Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Yttrande över Energimyndighetens rapport Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen

Yttrande över Energimyndighetens rapport Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se M2015/2144/Ee Yttrande över Energimyndighetens rapport Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen Bakgrund

Läs mer

Greppa Näringens Halvtidskonferens 1-2 september 2004 Hotell Tylösand, Halmstad

Greppa Näringens Halvtidskonferens 1-2 september 2004 Hotell Tylösand, Halmstad Greppa Näringens Halvtidskonferens 1-2 september 2004 Hotell Tylösand, Halmstad Nu vässar vi klorna... Var med och påverka fortsättningen av Greppa Näringen! Utbyt rådgivningserfarenheter med andra rådgivare!

Läs mer

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj 1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt

Läs mer