Anna Weberleins nya bok Jag vill inte bara leva jag vill ha kul också

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anna Weberleins nya bok Jag vill inte bara leva jag vill ha kul också"

Transkript

1 Anna Weberleins nya bok Jag vill inte bara leva jag vill ha kul också Allt fler nattklubbar för äldre FOTO: HANNA KLARASSON ONSDAG 21 NOVEMBER 2018 SVERIGES STÖRSTA VÅRDTIDNING LÖSNUMMER MÅN-TOR 40 KR FRE-SÖN 50 KR TEL: VECKA 47 NUMMER 654 Sjuksköterskan Maria Tellin gav inte upp. Maria - yngst med högst lön FOTO: IDA HALL Maria Tellin var yngst men mest välutbildad på avdelningen. När hon fick högre lön än kollegorna möttes hon av stort motstånd. Den tryckta stämningen vändes snart till glädje, när allt fler började kräva sin rätta lön. I dag ligger lönerna i fas med riksgenomsnittet på kronor i månaden. INSIKTEN Handledning för nyutexaminerade Nu får nyutexaminerade sjuksköterskor arbeta med en mer erfaren kollega första året. NYHETER 9 EKONOMI. SPORT. Allt fler unga fackligt anslutna FOTO: LISA SNELL Veteran-touren har växtvärk Sjuksköterskorna Annika Johansson och Mårten Nilsson har båda flyttat till Kalmar. Bättre lön och bättre vårdkvalitet lockar allt fler till landstinget. FOTO: ELIN CANELL Vården tar täten Ökade löner. I Kalmar län har lönerna inom vårdsektorn ökat kraftigt, samtidigt som kostnaderna har sjunkit och vårdkvaliteten har förbättrats. Nu är lönesättningen både ikapp och förbi industrin. Politiker och chefer strömmar till Kalmar för att studera landstingets modell. Utvecklingen inspirerar unga och arbetssökande över hela landet. NYHETER 6 7 KRÖNIKA GUNNAR WETTERBERG Äldrevårdscentraler, ÄVC, har blivit en succé. De sprider trygghet bland de äldre. De har blivit de självklara rådgivningscentralerna för anhöriga, både sambor och barn och andra släktingar och vänner. I fyrtiotalisternas Sverige har ÄVC blivit den viktigaste nya samhällsinstitutionen. NYHETER 9

2 2 VÅRDFÖRBUNDET ONSDAG 21 NOVEMBER 2018 LEDAREN Värderas efter kunskap Äntligen värderas sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor mer i relation till all den kunskap och kompetens de tillför vården. I och med att de idag börjar bli rätt värderade har också lönerna höjts rejält. Men vägen dit har varit lång och snårig. Den inleddes redan i slutet av förra seklet. länge sågs sjuksköterskan bara som en assistent till läkaren. Sjuksköterskor fick låtsas att det var läkare som hade kommit på lösningar för att överhuvudtaget kunna utveckla vården. Deras röster hördes inte. Men i takt med att sjukvårdens huvudmän och politiker till sist insett att Vårdförbundets medlemmar är avgörande för vårdens kvalitet, utveckling och patientsäkerhet har stora förändringar skett. Det är mycket oväntat Region Skåne som nu år 2018 tar täten när det gäller jämställda löner. Det är inte längre tal om kvinnodominerade yrkesgrupper eller lön efter kön. Istället värderas varje individ utifrån den kunskap de tillför vården. Nu förväntas alla andra följa efter. För sju år sedan 2011 deklarerade politikerna i Region Skåne något häpnadsväckande, nämligen att Kvinnolöner skulle gälla i sjukvården. som ni alla vet var jag själv sjuksköterska, forskare och debattör innan jag också blev ledarskribent. Jag blev heligt förbannad, kliade mina geniknölar och undrade vad som menades. Jo, förstås att lönerna för sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor inte kan jämföras med läkarnas löner. Vad skulle de då jämföras med undrar ni, jo med andra kvinnodominerade grupper inom vården. Tre år dessförinnan gick Vårdförbundets medlemmar ut i strejk på grund av dåliga lönevillkor. I de lokala förhandlingarna efteråt diskuterades bland annat att lönegapet mellan sjuksköterskor och läkare skulle minska. Och det gjordes en överenskommelse mellan Vårdförbundet och just Region Skåne att sjuksköterskornas löner skulle närma sig läkarnas medellön. Utgång- spunkt för detta var kunskap, kompetens och yrkesansvar. Men i 2011 års avtal var det alltså helt annat ljud i skällan. Region Skåne ville inte längre jämföra sjuksköterskornas löner med läkarnas. Vårdförbundets medlemmar fick 1,7 procent. Läkarna fick 1,5 procent. Det kan ju tyckas generöst mot Vårdförbundets medlemmar även om det är fjuttiga procentsatser, men per definition fick läkarna dubbelt så mycket i kronor och ören. Lönegapet till läkarna ökade ännu mer. Telefon: Ordförande Sineva Ribeiro Vice ordförande Anna Andersson och Pia Arndorff FOTO: ULF HUETT jag arbetade själv i Skåne på den tiden. Jag var oerhört frustrerad. Man ska jämföra med andra grupper med liknande ansvar och utbildning oavsett kön. Det finns manligt dominerade grupper med gymnasieutbildning som har en helt annan lönebild, men då skyller arbetsgivarna förstås på marknadskrafterna. Det var omöjligt att komma förbi argumentationen då. Inte ens med tanke på att läkaryrket rekryterar allt fler kvinnor. Politikerna ville inte ta i lönefrågan med tång. På den tiden tjänade en sjuksköterska med tre års akademiska studier och lång erfarenhet kronor i månaden. Ytterligare ett års specialistutbildning gav sällan högre lön. En barnmorska med fyra och ett halvt års akademisk utbildning och ansvar för två personers liv tjänade i genomsnitt kronor. En specialistläkare i Region Skåne med fem och ett halvt års akademisk utbildning, resten av utbildningen sker med lön, tjänade i genomsnitt kronor och en distriktsläkare kronor. En vvs-montör tjänade efter gymnasieutbildning cirka kronor och en högskoleingenjör cirka kronor. Det rådde brist på alla dessa yrkesgruppers kunskaper. Hur kunde lönerna och värderingen se så olika ut? Det var inte bara i Region Skåne missnöjet jäste. I Uppsala hölls manifestationer mot de ynkliga 1.5 procent som arbetsgivaren erbjöd. Förbundet var övertygat om att arbetsgivarna var mogna att ta ansvar för ett ickenivåbestämt avtal. Eftersom de gärna ville se långsiktiga lösningar och dessutom själva framhöll all den kunskap och kompetens som Vårdförbundets medlemmar tillför vården. ja ni vet ju vad som hände. Sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor fick nog, fetnog. Runt om i landet hölls manifestationer liknande den i Uppsala. Vårdförbundet ställde politikerna mot väggen. Uppsägningar blev vardagsmat. Det var hart när omöjligt för arbetsgivarna att få tag i en barnmorska, och specialistsjuksköterskor gick ut och in hos olika arbetsgivare. Det var slut med det självuppoffrande förhållningssättet. Medlemmarna förväntades stå till tjänst med all sin expertkunskap dygnets alla timmar, på julafton som nyårsafton som midsommarafton och på nära och käras födelsedagar, examen och uppträdanden. Och inte fick de något för det. Men nu sju år senare har politikerna äntligen insett allvaret. Medlemmar i Vårdförbundet värderas nu som andra grupper i samhället som har motsvarande ansvar och krav. Det var en lång väg men med systematiskt arbete blev det resultat. Precis som för Florence Nightingale d.ä. handlar det om att välja väg och vara uthållig. FLORENCE NIGHTINGALE D.Y. Medlemmar i Vårdförbundet arbetar för en säker vård. Vi är sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor som utvecklar vården för dig som individ. Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet. Detta är en trycksak från Vårdförbundet, november Fler får rätt läkemedel direkt Det är svårt att föreställa sig hur det var tidigare när bara läkare, distriktssköterskor och barnmorskor hade rätt att skriva ut läkemedel. VN:s ledarredaktion var nyligen på ett seminarium som hölls av en specialistsjuksköterska och en specialistläkare där man tydligt kunde visa hur mycket bättre och säkrare läkemedelshanteringen är nu än tidigare. Nu skriver läkare, barnmorskor, specialistsjuksköterskor och sjukgymnaster ut läkemedel. Utvärderingen av försöket med utökad förskrivningsrätt som pågått i två regioner visar tydligt att läkemedelshanteringen blivit säkrare, bättre och billigare. Det är nu dags för regeringen att se till att den utökade förskrivningsrätten införs i hela landet. Genom att man anpassat förskrivningsrätten till varje yrke och verksamhetsområde kan förskrivningen av läkemedel anpassas individuellt och patienterna får sitt recept direkt. Det gör att Sverige är på god väg att få världens mest patientsäkra hälso- och sjukvårdssystem. Genom ett effektivt datorstöd sker en registrering som alla har tillgång till. Dubbelförskrivning undviks och doseringen är bättre anpassad till individens behov. Det blir helt enkelt rätt direkt. GERDA HÖIJER D.Y. Biomedicinska analytiker visar på vikten av hygien VN:s ledarredaktion erfar att arbetet med hygienen inom vården blir allt bättre. Det är allmänt känt att städningen och hygienen på många sjukhus och vårdmottagningar varit undermålig. Inte ens på akutmottagningar och intensivvårdsavdelningar har hygienen alltid varit på en godtagbar nivå. Patienter har smittats av infektioner och personalen nyser av dammet. Nu har biomedicinska analytiker med sina kraftfulla insatser med att regelbundet ta prover och odla från strategiska områden fått alla i vården att inse att hygien är allas ansvar. De har också fått sjukvårdens huvudmän att förstå att man inte kan snåla med städningen och tro att vårdpersonal hinner sköta den med vänsterhanden. Biomedicinska analytiker har visat att upphandlingen av städning är viktig för vårdens kvalitet. Det finns numera checklistor i hygien och utanför alla patientrum sitter spritflaskor där personalen kan sprita händerna. Allt detta har givit resultat. Den senaste mätningen visar 99% med 0-smitta vilket är en klar framgång sedan den första mätningen där det bara var 65% som hade 0-smitta. Nu är det upp till sjukvårdens huvudmän att visa att de håller den nya insikten levande. BODIL PERSSON D.Y.

3

4 4 VÅRDFÖRBUNDET ONSDAG 21 NOVEMBER 2018 DISKUSSION Nollvisionen har minskat vårdskadorna till hälften Genom en nationell nollvision, en kraftfull handlingsplan och prestigelöst samarbete har vi lyckats halvera antalet vårdskador och antalet döda till följd av misstag i sjukvården. Att lyckas med detta på sju år är till och med snabbare än det framgångsrika trafiksäkerhetsarbetet och det trots att sjukvården är en stor och komplex organisation. Vår målsättning är: inga undvikbara dödsfall, inget undvikbart lidande, ingen undvikbar väntetid, ingen hjälplöshet och inget slöseri med resurser, skriver förbundsordförande Sineva Ribeiro. BAKGRUND Sineva Ribeiro är född i Strömstad, Bohuslän Hon är specialistsjuksköterska i kirurgi och drivande i det framgångsrika projektet Säker bukkirurgi. Sineva Ribeiro har länge varit ledamot i förbundsstyrelsen. Sedan 2011 är hon ordförande för Vårdförbundet. nder Almedalsveckan för sju år sedan satte vi upp kors. Vi ville rikta strålkastarljuset på att 3000 människor på den tiden dog på grund av misstag eller felbehandlingar inom sjukvården. Det innebar att åtta människoliv släcktes i onödan varje dag. Det är också jämförbart med att passagerarna i sex jumbojets om året skulle förolyckas i Sverige. För att det skulle bli extra tydligt satte vi korsen vid Visby flygplats. Vi tyckte att det var orimligt att många fler skulle dö av skador som vården orsakar än i trafiken, flyget eller för den delen genom terrorattentat. För oss är det obegripligt att skadade i undvikbara vårdskador och döda varje år fick så pyttelitet utrymme i debatten, hos politiker och sjukvårdens huvudmän. Varför sattes inte ljuset på det orimliga i att människor blev sjukare av vården än de var innan de sökte hjälp? När vi till sist skrotade ålderdomliga sedvänjor och vårdens alla professioner prestigelöst började samarbeta då kom vi någon vart. Det är alltså ingen utopi att vi kommer att lyckas! Högt tempo har vi förstås fortfarande inom sjukvården. Och visst är vården en högriskverksamhet där det förekommer mänskliga misstag och behandlingar som gör att patienter dör. Men nu kan vi med stolthet säga att vi arbetar systematiskt för att göra allt som går för att undvika vårdskador. Checklistor hör till vardagen. Vi har schemalagd tid till säkerhetsgenomgångar och reflektion. Vi funderar dagligen tillsammans över vad som blev bra och vad som blev mindre bra under dagen. Det finns utrymme för rast, vila och återhämtning. Rutinerna brister inte längre. Därmed görs betydligt färre misstag. Sjukvården har blivit en lärande organisation. Det finns ett systematiskt förebyggande arbete med att upptäcka, granska och åtgärda brister. Att nästan vart tionde vårdtillfälle ledde 3000 kors sattes upp vid Visby flygplats under Almedalsveckan till en vårdskada då för sju år sedan är ett minne blott. Sjukvården har utvecklat en säkerhetskultur precis som inom trafiken, flyget och kärnkraftsindustrin. Vi är självklart inte i mål ännu. Sju år är kort tid i dessa sammanhang. Men vi har klarat utmaningen och är på god väg att förverkliga nollvisionen om undvikbara vårdskador. u ser sjukvården patienter och närstående som en resurs och lyssnar verkligen till vad de har att berätta. Sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor har till slut börjat värderas efter all den kunskap de tillför vården i stort och i synnerhet för arbetet med säker vård ur patientens perspektiv. Lönerna har höjts rejält och det kan låta märkligt men sjukvården tjänar på det eftersom misstag och vårdskador är mycket dyrt och slukade betydande resurser. Resurserna nyttjas helt enkelt på ett mer optimalt sätt nu än tidigare. Här är några exempel på hur mycket säkrare vården har blivit när kunskapen får användas fullt ut: FOTO: ROBIN AHLBERG 1. På barnsjukhusen har man inspirerats av säkerhetsarbetet vid flyget. Man kartlägger risker, har infört standardisering, teamarbete, dubbelkontroll via checklistor och rutiner för kommunikation så att informationen går fram. Rätt medicinering är central. 2. Biomedicinska analytiker har tagit över utskärning av material för diagnostik av olika cancersjukdomar från läkare. Detta sker med en högre noggrannhet och kvalitet. Patienterna har fått en säkrare diagnos och fler överlever. 3. Barnmorskorna i Sverige sköter mödrahälsovård och förlossningar både på sjukhus och i hemmen med fantastiskt resultat. Vi har världens lägsta mödradödlighet och spädbarnsdödlighet. Nu har barnmorskor även hela ansvaret för medicinska aborter, vilket innebär att färre behöver genomgå kirurgisk abort. Köerna har halverats och aborterna är säkrare. 4. Äldrehälsovården är organiserad på samma sätt vi sedan länge gjort med mödrahälsovård och barnhälsovård. Alla över 65 år får idag hälsosamtal och screening för vanliga ohälsotillstånd. Det ger möjlighet till bättre hälsa, säkrare vård och högre livskvalitet. Det sparar pengar som istället kan läggas på vård för de mest sjuka. Specialistsjuksköterskor i äldrevård och distriktssköterskor leder äldrehälsovården som har blivit en succé över hela landet. 5. Runt om i Sverige tar röntgensjuksköterskor mobil röntgen till boenden så att de äldre slipper en påfrestande och dyr resa till sjukhus. Mobil röntgen används också inom kriminalvården och på härbärgen för att öka säkerheten och tillgängligheten. Det har rapporterats att mobil röntgen till och med tagits till skidbackar och off pist i oländig fjällvärd där röntgensjuksköterskor kunnat konstatera benbrott. Tillsammans med ambulanssjuksköterskor har de omedelbart kunnat sätta in behandling innan ambulanshelikoptern lyft mot sjukhuset där patienten lagts in på rätt avdelning direkt eller vårdats i hemmet. 6. Distriktssköterskor har idag ett betydande ansvar inom primärvården vid bedömning av öroninflammationer, urinvägsinfektioner och för uppföljning av exempelvis diabetes. För att motverka antibiotikaresistens följer distriktssköterskan sjukdomsförloppet med återbesök. Läkaren kallas in med sin specialistkunskap när så behövs. Detta sätt att arbeta har ökat tillgängligheten. 7. Vårdcentraler från Haparanda i norr till Ystad i söder har öppna mottagningar och jourmottagningar där specialistsjuksköterskor och specialistläkare arbetar i team vilket ökar patientsäkerheten. Det avlastar också sjukhusens akutmottagningar som är till för riktigt sjuka patienter vilket sparar enorma summor som kan läggas på vårdutveckling och att minska antalet vårdskador. Nu kräver vi att regeringen skriver in nollvision i alla styrdokument för hälsooch sjukvård. SINEVA RIBEIRO ordförande Vårdförbundet

5 VÅRDFÖRBUNDET ONSDAG 21 NOVEMBER 2018 NYHETER 5 Akuten på väg att avskaffas Snabbspår inom sjukvården har blivit en stor framgång. Antalet besök till akuten har minskat med 30 procent de senaste sju åren. Plötsligt small det bara till. Agda Olsson, 92 år, trampade snett, föll och kunde inte resa sig igen. Ambulansen kom efter bara några minuter. En sjuksköterska ställde diagnosen att min höftled hade gått sönder, och 45 minuter senare var jag röntgad och inlagd på avdelningen för operation, berättar hon. Det som länge var en fantasi har nu blivit verklighet. Mellan 2011 och 2018 har den genomsnittliga väntetiden för höftledspatienter minskat från fyra timmar till tjugo minuter. Ingrid Nyman, röntgensjuksköterska, forskar på halvtid och tillför den kliniska verksamheten ny kunskap. Forska på halvtid nya medicinen Den kliniska verksamheten inom vården får ta del av ny kunskap mycket tidigare än förut, visar en ny studie. Det beror bland annat på att det finns fler anställningar som kombinerar forskning och praktiskt arbete. Det blir allt mer populärt för sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor att forska och arbeta samtidigt. Att forskningen får en praktisk förankring leder till en säkrare och mer kostnadseffektiv vård. Det bekräftas av en ny studie från Karolinska institutet. Enligt studiens författare bottnar utvecklingen främst i att allt fler landsting tillämpar ett helhetsperspektiv på hälso- och sjukvård. Kunskapen hos dessa yrkesgrupper värderas helt enkelt högre nu än tidigare. Landstingen har insett att alla yrken måste vara med och driva utvecklingen. Det kan stämma. Tidigare hade arbetsorganisationerna inte utrymme för att mäta resultat och följa vårdutvecklingen. Men utrymmet för kollegiala möten har ökat, både på arbetsplatserna och på nätet. Ny kunskap sprids snabbare och den kliniska verksamheten får ta del av forskningen på ett helt annat sätt, säger Ingrid Nyman, som doktorerade 2017 och nu delar sin tid som röntgensjuksköterska mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin i Göteborg. tidigare användes bra idéer och arbetssätt för att effektivisera och förbättra vården på enskilda arbetsplatser. Men kunskapen spreds aldrig vidare när möjligheterna att dokumentera var dåliga. När forskningen nu tydligare kopplas till arbetet blir dokumentationen automatisk och best practise därmed lättare att sprida. BAKGRUND Nya möjligheter FOTO: ERIK MALM I början av 2010 talet upplevde många inom vårdsektorn att det fanns vattentäta skott mellan forskning och arbete. Många stannade kvar i den akademiska världen efter att de doktorerat eller uppgav att de inte ville börja studera med studielån, kanske efter ett långt arbetsliv. Sedan några år tillbaka finns det dock goda möjligheter för fler av vårdens professioner att forska på arbetstid. Flera positiva effekter har redan uppnåtts av detta. Bland annat har köerna till akuten halverats på många håll (se artikel här intill). STAFFAN LEDSENSKI anledningen stavas snabbspår. På grund av att bemanningen på avdelningarna numera är optimerad utifrån vårdprofessionernas kunskap, och tack vare att tillgången till specialistutbildade ambulanssjuksköterskor har ökat, har akuten i allt större utsträckning kunnat flytta hem till patienten. Ambulanssjuksköterskorna kan nu erbjuda undersökning och behandling - och förhoppningsvis ställa diagnos - redan i ambulansen. Patienten kan sedan föras direkt till röntgen och vidare till rätt vårdavdelning utan att passera akuten. Pionjärprojektet Höftlinjen, som startade på Skånes Universitetssjukhus, blev en omedelbar succé och har nu införts i samtliga landsting i Sverige. det här innebär självklart mindre lidande för patienten. Dessutom har det inneburit besparingar på över 50 miljoner skattekronor för landets sjukhus de senaste sju åren, säger Ami Hommel, disputerad sjuksköterska på Skånes Universitetssjukhus. Eftersom snabbspår har införts för allt fler sjukdomar och olycksfall - till exempel strokepatienter och hjärtpatienter - har hela vårdkedjan avlastats. Faktum är att antalet besök till akuten har minskat med 30 procent de senaste sju åren. Agda Olsson säger sig vara mer än nöjd med vården hon fick. Men Ami Hommel är inte nöjd. Vi brukade kalla detta framtidens vård - och nu är vi här! Nästa steg är att avskaffa akuten helt, säger hon. JANNICKE NELSON Jag är förankrad i verkligheten på ett annat sätt 3Veronica Vicente arbetar som ambulanssjuksköterska i Stockholm. Hon är dessutom pionjär inom snabbspårsforskningen i Sverige. Tack vare Veronica Vicentes forskning har snabbspår för äldre - och ett ständigt växande antal patientgrupper - nu implementerats i samtliga landsting i Sverige. Vad handlar din forskning om? Min vision har handlat om att alla ska bedömas utifrån vårdbehov och få de resurser de behöver. Jag har gjort flera studier om hur man kan transportera patienter från hemmet till rätt vårdinrättning, utan att passera akuten. Förut vågade man inte göra det, men i och med min studie kunde man se att det går - och att det är säkert. Vad har det betytt för dig personligen att kombinera forskning med arbetet som sjuksköterska? Jag är förankrad i verkligheten på ett annat sätt, eftersom jag har erfarenhet av det jag forskar om. Det skapar en styrka och ökad trovärdighet. Din forskning har bidragit till att köerna på akuten har minskat drastiskt. Hur känns det? Att köerna har minskat är sekundärt. Det viktigaste är vilka positiva effekter detta har för människorna som behöver vård. Det känns fantastiskt att vårdkedjorna öppnas upp allt mer. Det finns ingen återvändo i det här! JENS TRÄSKMAN Veronica Vicente FOTO: LISA THORSÉN

6 6 NYHETER VÅRDFÖRBUNDET ONSDAG 21 NOVEMBER 2018 Vårdyrkena tar täten I Kalmar län har lönerna inom den offentliga sektorn ökat kraftigt de senaste åren. Nu är många yrken inom vårdsektorn både ikapp och förbi industrin. Utvecklingen inspirerar unga och arbetssökande över hela landet. man kan säga att det började i Kalmar. I början av 2010 talet påbörjade landstinget ett långsiktigt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i nära samarbete med personal från flera olika vårdyrken. Resultaten har inte låtit vänta på sig. Landstingets vision till 2014, att erbjuda Sveriges säkraste hälso- och sjukvård, uppnåddes redan flera år i förväg. Sedan dess har den goda utvecklingen fortsatt. Bland annat har Kalmars nollvision för undvikbara dödsfall infriats samtidigt som vårdskadorna, tidigare en tung utgiftspost i landstingets ekonomi, har halverats. Det finns flera förklaringar till utvecklingen. En förändrad och effektiviserad arbetsorganisation har lett till att kostnaderna har sjunkit samtidigt som lönerna har ökat. Medarbetarna känner sig extra uppskattade när de kan följa hur lönen ökar i takt med att verksamheten förbättras. det känns nästan overkligt, men det har gått att genomföra så mycket av det vi drömde om. För oss är det numera en självklarhet att löneläget hänger ihop med möjligheterna till kvalitativ och säker vård, säger Staffan Utterberg, utvecklingsdirektör i landstinget. I Kalmar är nu medellönen för sjuksköterskor kronor. Det är fullt jämförbart med yrken med likvärdiga utbildningar, som exempelvis högskoleingenjör. Vården har utvecklats enormt. Löneökningarna har nog spelat en viktig roll som BAKGRUND drivkraft för utvecklingen. Att se att det är möjligt att göra karriär, att vi äntligen får använda vår kunskap fullt ut, att vi finns i ledningen i vårdarbetet... Vad ska man säga? Det känns helt fantastiskt, säger Annika Johansson, sjuksköterska i Kalmar sedan fem år tillbaka. de senaste åren har landstingspolitiker och ledningsgrupper från hela landet strömmat till Kalmar för att studera landstingets modell. Helhetssynen med fokus på hälsa, den förändrade arbetsorganisationen - exempelvis med så kallade multiprofesionella team och allt fler vårdprofessioner i sjukhusets ledningsgrupp - inspirerar. Flera framgångsrika initiativ har införts på andra håll i landet och lönekurvorna pekar nu rakt uppåt i samtliga landsting. Den positiva löneutvecklingen och villkorsförbättringarna har även lett till ett uppsving för landets vårdutbildningar. Allt fler unga söker sig nu till vårdyrken som röntgensjuksköterska, biomedicinsk analytiker och barnmorska. sjuksköterskeutbildningen har lockat allt fler de senaste åren och är nu en av de mest attraktiva högskoleutbildningarna. Inte minst på grund av den ökade satsningen på forsknings- och utvecklingsarbete och för att det har blivit enklare - både ekonomiskt och praktiskt - att vidareutbilda sig till specialist. Yrken med bäst löneutveckling 1. Barnmorska 2. Specialistsjuksköterska 3. Röntgensjuksköterska 4. Biomedicinsk analytiker 5. Sjuksköterska 6. Bibliotekarie 7. Lärare 8. Förskollärare 9. Sjukgymnast 10. Journalist MIKAELA BORGARSSON FOTO: ELIN CANELL Mårten Nilsson och Annika Johansson, sjuksköterskor i Kalmar sedan sju respektive fem år tillbaka, gläds åt löneutve Det är en enormt stor skillnad m Harriet Gren, 83 år, reser sig mödosamt upp från britsen. Hon har precis blivit frikopplad från den blå apparaten och alla slangar som har till uppgift att rena hennes blod. Harriet Gren har varit dialyspatient på Länssjukhuset i Kalmar i mer än två decennier. Hon har på nära håll kunnat följa hur vården har utvecklats. Det är en enormt stor skillnad mot förut. Jag ligger ju här flera timmar, flera dagar i veckan, så jag vet vad jag pratar om. Det var förstås okej förut också, men det känns som att vården har blivit mycket säkrare och bättre, säger hon. när harriet gren fortfarande arbetade, i början av 2000-talet, var det vanligt att kollegorna pratade om missförhållanden inom sjukvården. Vänner och kolleger slussades runt mellan avdelningar och som patient var det svårt att göra sin röst hörd. Nu för tiden känns det där avlägset. Personalen har alltid pratat om att höga löner och god vård

7 VÅRDFÖRBUNDET ONSDAG 21 NOVEMBER 2018 NYHETER 7 i löneligan Nya nationella riktlinjer för cancervård Socialstyrelsen har släppt de nya riktlinjerna för diagnostik inom cancervården. Biomedicinska analytiker anges nu som de som har bäst kunskap och därför bör ha ansvaret för utskärning av material för diagnostik av olika cancersjukdomar. Läkarna kan nu ägna mer tid åt patienten och behandlingen. Med de nya riktlinjerna hoppas Socialstyrelsen att den ökade kvaliteten i undersökningarna ska leda till att patienterna får en säkrare diagnos, bättre behandling och att fler överlever. Detta är en utveckling för hela cancervården. Det är självklart att den som är bäst på uppgiften också ska utföra den, konstaterar Eva-Lisa Krabbe på Vårdförbundet. TT Röntgen ända hem till dörren När du inte kan komma till röntgenavdelningen får röntgenavdelningen komma till dig. Så kan man sammanfatta initiativet med mobil röntgen, som nu har införts i hela landet. Mobil röntgen har lett till ökad tillgänglighet och bättre service för äldre och sjuka. Bland annat har sjuktransporterna för äldre minskat drastiskt. Vården blir mer öppen, nära och tillgänglig med mobila enheter. Vi förväntar oss en fortsatt positiv utveckling med det här arbetssättet, säger Jesper Olmsäter, röntgensjuksköterska på Sundsvalls sjukhus. Mobil röntgen kan användas i flera sammanhang, till exempel hos patientgrupper som av olika anledningar inte kan eller vill besöka sjukhus. Bland annat kan TBC hos hemlösa upptäckas i god tid. Dessutom har man nu börjat erbjuda andra undersökningar, som cellprovtagning för kvinnor, med mobila enheter. TT 96 Så många procent vårdtagare anser sig vara delaktiga eller mycket delaktiga i sin egen vård, vårdplanering och vårddokumentation, enligt en ny undersökning från VN/Synovate. Abortköerna halverade Vid årsskiftet övertog landets barnmorskor hela ansvaret för medicinska aborter. Läkare behöver inte längre vara inblandade i proceduren, som utförs med hjälp av hormontabletter. Resultaten har inte låtit vänta på sig. En nypublicerad studie från Karolinska Institutet visar att abortköerna har halverats i flera landsting. Då fler kvinnor nu får möjlighet att att göra en medicinsk abort, istället för ett kirurgiskt ingrepp, har vården blivit betydligt säkrare. Ett kirurgiskt ingrepp innebär alltid en större risk för skador och infektioner. TT/AFP I KORTHET rast gör underverk i vården Bättre rutiner, med schemalagda raster och fler sjuksköterskor på avdelningarna, har gjort att sjukvården har blivit säkrare och bättre. Det redovisar Vårdförbundet i en ny rapport. Rapporten fokuserar på hur arbetsorganisationen påverkar vårdmiljön och arbetsmiljön inom vårdsektorn. TT cklingen. ot förut går hand i hand. De hade förstås rätt hela tiden. De som jobbar här är riktiga vardagshjältar, de förtjänar varenda krona de får, säger hon bestämt. Sjuksköterksan Mårten Nilsson, som står bredvid och rengör dialysapparaten, skrattar till. Det har du verkligen rätt i. LINA ÖSTER Harriet pustar ut med en kopp kaffe efter ett dialyspass. FOTO: ELIN CANELL FOTO: ELIN CANELL satsningen på telemedicin i norrbotten fortsätter Norrbottens läns landsting har länge legat långt framme i utvecklingen av IT-baserade system inom vården. Nu presenteras ett projekt som låter patienter själva kolla sitt blodtryck i hemmet, genom att lägga sitt finger på ett instrument. Datan skickas sedan vidare till ansvarig sjuksköterska via Internet. TT björkens hälsocentral bäst i landet Björkens Hälsocentral i Hudiksvall har vunnit Arbetsmiljöverkets pris för Bästa vårdmiljö På hälsocentralen arbetar ett stort antal olika professioner med såväl hälsovård som sjukvård, för personer i alla åldrar. Fokus ligger på att erbjuda säker vård med hög kvalitet i patienternas egen hemmiljö. Personalen leder, driver och planerar verksamheten själva. TT

8 NYHETER 8 VÅRDFÖRBUNDET ONSDAG 21 NOVEMBER 2018 Herman Lindgren, 9 år, väntar på sin tur på den sjuksköterskeledda mottagningen för diabetiker i Motala. FOTO: JOHN BERGGREN Ny mottagningsform succé I år har ytterligare 20 sjuksköterskeledda mottagningar för patienter med kroniska sjukdomar öppnat runt om i Sverige. På sikt förväntas de nya mottagningarna spara miljardbelopp för landstingen. De senaste åren har det blivit allt vanligare med sjuksköterskeledda mottagningar. Bara i år har ytterligare 20 sådana mottagningar för patienter med kroniska sjukdomar öppnat runt om i Sverige, visar en rundringning som Vårdens Nyheter har gjort till landstingen. Allt fler bedömare talar om de stora fördelarna med systemet. Landstingen sparar miljardbelopp på att låta fler patienter besöka specialistutbildade sjuksköterskor. Studier har dessutom visat att patienter på sjuksköterskeledda mottagningar känner en ökad trygghet och ökat välbefinnande. specialistutbildade sjuksköterskor har kompetensen att ställa en lång rad diagnoser. De erbjuder omvårdnad utifrån patientens specifika behov och föreslår hälsofrämjande åtgärder utifrån ett helhetsperspektiv. Den kontinuitet som de sjuksköterskeledda mottagningarna innebär för personer som har kroniska sjukdomar skapar en stor trygghet för patienten. Det ger bättre förutsättningar för en vård som verkligen utgår från hälsa och helhet, säger Anna Strömqvist, landstingsdirektör i Östergötland. De sjuksköterskeledda mottagningarna arbetar ofta i nätverk tillsammans med till exempel sjukgymnaster, dietister, arbetsterapeuter och psykologer. Patienterna har ofta en egen läkare som sjuksköterskan också kan konsultera vid behov. Egentligen är det ganska enkelt. Vi har möjlighet att utnyttja resurserna optimalt och kan se till att patienterna direkt får den vård de behöver. Att det sparar pengar är förstås positivt, men patientperspektivet är viktigast. Att få rätt vård i rätt tid ökar livskvaliteten betydligt, säger Åsa Edström, enhetschef för en vårdmottagning för personer med diabetes i Motala. nils johansson är en av patienterna på mottagningen. Han har gått här sedan starten 2013 och ser bara fördelar. För mig som har diabetes innebär det en stor förbättring av min livskvalitet. Jag vet alltid var jag ska vända mig och känner en stor trygghet i att min sjuksköterska känner mig och kan min historia. Jag kan få råd inte bara om min diabetes utan också om andra hälsoproblem som uppkommer. Det har också inneburit att min förut rätt så otyglade diabetes nu har blivit mer kontrollerbar. Det är värt otroligt mycket för mig. BAKGRUND Anna Strömqvist stämmer in i hyllningskören. Vi kan satsa mer på den här typen av mottagningar eftersom ersättningssystemen har blivit bättre och mer flexibla. I slutändan handlar det ju om att allt fler får en vård som är anpassad efter just den individens behov, säger hon. Sjuksköterskeledda mottagningar JANNE PERSSON Sjuksköterskeledda mottagningar har funnits sedan 1980-talet och är nu en etablerad verksamhetsform inom svensk vård. Den främsta anledningen till att starta upp sjuksköterskeledda mottagningar brukar vara att utveckla vårdens kvalitet för de som har kroniska sjukdomar. Flera studier visar att införandet av mottagningsformen medfört en förbättrad vårdkvalitet, ökat välbefinnande och minskad dödlighet. Förespråkarna pekar på bättre tillgänglighet, bättre information, ett bättre allmänt omhändertagande och ökad säkerhet för patienter. Det är ett effektivt resursutnyttjande av offentliga medel i landstingen. Källa: Socialstyrelsen HUR MÄRKER DU SOM PATIENT ATT DITT SJUKHUS HAR FLERA OLIKA VÅRDPROFESSIONER I LEDNINGSGRUPPEN? Ann Olsson, 81 år, Växjö lasarett: Fredrik Wester, 29 år, Östersunds sjukhus: My Dahl, 6 år, Lunds universitetssjukhus: Miles Neson, 71 år, SÖS, Stockholm: Ali Dahir, 31 år, Sundsvalls sjukhus: Sjuksköterskor är närmare patienterna och är väl den yrkesgrupp här som bäst förstår våra behov. Det känns som att de lyssnar på vårdtagarnas behov mer nu. Jag är biomedicinsk analytiker. Vill sjukhusen hålla sig ajour med vad som händer inom vården måste de ha med folk från alla professioner i ledningen. Förra gången jag var på sjukhus, när min lillebror John föddes, fick jag ingen glass. Men nu har jag fått glass flera gånger. Beror det kanske på det? Jag har legat inne på sjukhuset i flera omgågar. Nu lyssnar personalen mycket mer på mig - och jag får vara med och planera min egen vård. Det känns bra. Jag har inte tänkt på det, men det låter ju rimligt. Det är alltid bra att ledningen har ett brett perspektiv och att fler får vara med och bestämma. ENKÄT: LINA BERG FOTO: ROBIN AHLBERG

9 VÅRDFÖRBUNDET ONSDAG 21 NOVEMBER 2018 NYHETER 9 KRÖNIKA ONSDAG GUNNAR WETTERBERG ÄVC en framgångssaga i valrörelsen 2010 kom vården och omsorgen bort. Allt ljus hamnade på pensionerna. Gudskelov började debatten sedan nyktra till. Kloka politiker utnyttjade det demografiska andrum som de små 1930-talskullarna gav dem. De hade god hjälp av de erfarenheter och insikter som vårdens och omsorgens eget folk förmedlade. Det är mycket lättare att göra om pensionssystem än vård och omsorg. I pensionssystemet är huvudfrågan partiernas samsyn och medborgarnas förtroende. När man väl har kommit så långt är det bara att ändra några beräkningsgrunder, programmerar om några datorer och vips! så har man en lösning. I vården och omsorgen är finansieringsproblemet detsamma. Allt färre ska betala vad allt fler frågar efter. Men det räcker inte med att lösa finansieringsproblemet. Det som gör vården och omsorgen så mycket svårare är att det handlar om människors samspel med människor. Olika system ska samspela med varandra, så att människor inte hamnar i kläm. När systemen fungerar som bäst tar de vara på alla medarbetares kunnande och använder kunnandet för att stimulera dem som söker vård att själva bidra till förändringen. Till en började trevade man efter svar. Befolkningens åldrande ställde både nya och gamla frågor. Framtidens medicintekniska utveckling kommer att sudda ut gränserna mellan sjukhus och närsjukvård, mellan vård och omsorg. Hur rimmar det med gränserna mellan kommunernas och landstingens huvudmannaskap? Hur ska vårdens professioner samspela med varandra? de gångna fem årens framgångssaga är äldrevårdscentralerna. Lite varstans hade man slagits av skillnaden mellan barnavård och äldrevård. Landstingen satsade stora resurser på medicinskt och förebyggande stöd och rådgivning till föräldrarna till nästan alltid friska barn. Men hur mycket lade man på rådgivningen till de anhöriga till nästan alltid sjuka gamla? Fler och fler begrep att det var ohållbart. Man insåg att mycket av äldreomsorgen inte alls var offentlig, utan byggde på att människor tar hand om varandra. Det avlastade det offentliga åtagandet, eftersom det betydde att fler bodde kvar längre hemma. När man flyttar till ett särskilt boende blir kostnaden för kommunen två tre gånger större än när man bor kvar hemma med hemtjänst. Det som utlöste flytten var ofta rädslan att den man älskade skulle fara illa. Maken eller makan blev osäker på om tillsynen och omsorgen räcker till. En del av tryggheten kan bara tillgodoses av tillgång till utbildad personal. Då blev svaret ofta flytt till en institution. Men ÄVC var en annan lösning. Kommunerna och landstingen begrep att den kommunala självstyrelsen bara kunde försvaras om den löste människors problem. Därför gick några kommuner och landsting före och satsade på äldrevårdscentraler för att hitta en smidig brygga mellan omsorgen och vården. ävc fungerar som bvc, fast i omvänd ordning. När medborgarna fyller 65 år kallas de till ÄVC för en första kontroll, oavsett hälsotillstånd. Där träffar de alla vårdens professioner läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och får berätta om sina liv, om hur de organiserar sin vardag, och vad de behöver hjälp med. Det första besöket får ta sin tid, och följs upp med specialistråd på olika områden. De som arbetar på ävc är skickliga lotsar i de offentliga labyrinterna. Till en början är kontrollerna glesa. Den som är frisk och klarar sig själv kallas vid 70, 75 och 80, och sedan vartannat år. Liksom på BVC kontrollerar man längd (onormalt tapp kan tyda på benskörhet) och vikt, och precis som BVC undersöker man också färdigheter och funktioner som syn, hörsel, balans och minne. De som arbetar på ÄVC hjälper också besökarna att få en överblick över vilka mediciner de använder och hur olika ordinationer stämmer med varandra. ävc har blivit en succé. De sprider trygghet bland de äldre. De har blivit de självklara rådgivningscentralerna för anhöriga, både sambor och barn och andra släktingar och vänner. De har skapat nätverk med äldreomsorgens institutioner i området, både de kommunala och de privata, men de har också blivit den naturliga replipunkten förde specialiserade sjukvårdens frågor om patienter som kommer in. I fyrtiotalisternas Sverige har ÄVC blivit den viktigaste nya samhällsinstitutionen. Det har politiken tagit till sig. De flesta kommuner och landsting har redan infört ÄVC av egen kraft, men precis som så många andra goda lokala initiativ är de nu så väl utprövade att de ska komma alla till del. I regeringsdeklarationen efter valet 2018 förklarade statsministern att man ska genom föra en översyn av de nationella ramverken med sikte på att skriva en vård- och omsorgsbalk, där det smidiga samspel som vuxit fram kring ÄVC ska bli ett bärande inslag i den framtida sjukvården och äldreomsorgen. GUNNAR WETTERBERG Monica Berglund handleder den nyutexaminerade sjuksköterskan Erika Ericson. Min handledare är ett fantastiskt stöd Rätt handledning är det nya honnörsordet under och efter utbildningen till sjuksköterska, röntgensjuksköterska, barnmorska och biomedicinsk analytiker. Under första året på jobbet har Erika Ericson fått stöd av Monica Berglund, en betydligt mer erfaren sjuksköterska. Att inte kastas direkt ut i arbetslivet, utan att istället få arbeta med en erfaren kollega den första tiden. En självklarhet för många yrkesgrupper och nu även för yrkesgrupper inom vården. Erika Ericson kan inte nog tacka Monica Berglund. Under Erikas första år som nyutexaminerad och nyanställd sjuksköterska på Kirurgen på Nya Karolinska Solna (NKS) i Stockholm, har hon funnits där som ett stöd och bollplank. Det hade varit så mycket tuffare utan Monica. det hade varit så mycket tuffare utan Monica. Det är alltid tufft att kastas ut på en arbetsplats när man är ung och oerfaren. Vi inom vården har dessutom så mycket ansvar - över liv och död, faktiskt. Det har varit så himla skönt att känna stödet från Monica och att ha någon att fråga, säger Erika Ericson. Monica Berglund nickar instämmande. Det är alltid spännande att handleda en yngre kollega. Man lär sig mycket om hur man själv fungerar, och vi äldre FOTO: HELENA BRUN kan alltid lära oss mycket av de yngre. Jag gillar att jag får perspektiv på min yrkesutövning och kan se det lite utifrån. Dessutom tjänar alla på att de yngre och mer oerfarna får mer tid för personliga möten och möjlighet att lära sig nya arbetsmoment i lugn och ro, säger hon. systemet med handledning har spridit sig snabbt över landet, men Kalmar och Stockholm är de landsting som har tillämpat systemet under längst tid. Resultaten därifrån är enbart positiva. Kostnaderna för landstingen är försumbar eftersom vårdskadorna har minskat. De nyutexaminerade känner en större trygghet i sin yrkesroll. Inte minst har avhoppningsfrekvensen minskat drastiskt. Glappet, eller förlustprojektet som vi brukade kalla det, var länge en allvarlig brist i vården. Många nyutexaminerade pallade helt enkelt inte med trycket, det blev för mycket. Med det nya systemet lotsas alla nyanställda in i deras egen takt. Det skapar gladare anställda och säkrare vård, säger Christer Sandström, personalchef på NKS. Ingen tvingas in i handledarrollen. Men de sjuksköterskor på nya Karolinska sjukhuset som vill ta sig an en yngre kollega erbjuds nu en tvådagarsutbildning av landstinget. På kursen, Sjuksköterskan som pedagog, diskuteras olika former av handledning, lyssnande, utvärdering, feedback och reflektion. HANS NILSSON

10 10 VÅRDFÖRBUNDET ONSDAG 21 NOVEMBER 2018 INSIKTEN När Maria Tellin fick högst lön på avdelningen vände sig kollegorna först emot henne. Men de sura minerna vändes snart till glädjerop. Jag gav mig inte utan kam Sjuksköterskan Maria Tellin var yngst men mest välutbildad på avdelningen. När hon fick högre lön än kollegorna möttes hon av stort motstånd. Men i slutändan vann alla på Marias mod. KUNSKAP OCH LÖN DEL 4 Många unga upplever sig motarbetade på arbetet. Hur påverkar kunskap och initiativförmåga lönebildningen på en arbetsplats? man kunde skära genom den dåliga stämningen med kniv. När Maria Tellin kom in i fikarummet tystnade kollegorna. Kaffet och bullarna dukades plötsligt av. Flera vände ryggen till när hon gick förbi. Ingen sade något, men alla visste. Det var en jobbig tid. Jag hade ju bara fått lönen jag hade rätt till, jag hade inte betett mig illa mot någon. Men många äldre kollegor uppträdde som att jag hade förolämpat dem personligen, säger Maria Tellin när hon minns tillbaka på sin första tid på en vårdinrättning för äldre i mellersta Sverige. maria tellin var 24 år när hon tog sin magisterexamen som sjuksköterska Hon längtade ut i arbetslivet, men hade aldrig kunnat drömma om att kollegorna skulle vända sig mot henne. Istället var Maria Tellin mån om att passa in i arbetsgruppen, att vara lyhörd och lära av de mer erfarna kollegornas breda och mångåriga kompetens. Många hade jobbat på avdelningen i flera decennier. Efter utbildningen kände jag mig sprängfull med kunskap. Mitt examensarbete hade handlat om just vårdmiljöns påverkan på både de äldre och de yrkesverksamma, och jag kände att jag hade massa idéer om hur vården skulle kunna bli bättre, säger hon och fortsätter: Under löneförhandlingarna var det självklart att begära det jag tyckte att jag hade rätt till - och jag fick igenom det. Jag vet inte hur det kom ut, men plötsligt började kollegorna tissla och tassla. Det visade sig att jag tjänade flera tusenlappar mer i månaden än många som varit där sedan slutet på 1900-talet, säger Maria Tellin. Maria Tellin förstod inte varför lönefrågan var så provocerande. För hennes man, ingenjör inom byggsektorn, var det självklart att hålla koll på löneläget inom branschen och vilja sträva uppåt, både i fråga om lön och vidareutbildning. Familjen gladdes åt Marias lön, men på jobbet var stämningen tryckt. om det kändes kul att gå till jobbet? Det var ju både och. Jag funderade på att söka mig vidare ett tag, men det här var ju verkligen ett jobb jag ville ha. Jag trivdes med patienterna och upplevde att cheferna lyssnade på mig... Jag bestämde mig för att inte ge upp utan kamp, säger Maria Tellin. Hon började diskutera med kollegorna och uppmanade dem att följa hennes exempel, både genom lönesamtal och genom att utbilda sig. Men också att bli bättre på att använda sin kunskap fullt ut. I sitt examensarbete hade hon sett att många var frustrerade och mådde dåligt för att deras kunskap inte användes på rätt sätt. Egentligen handlar det förstås inte bara om lön och arbetsorganisation. Men alla yrkesgrupper har behov av bekräftelse. Alla vill bli tagna på allvar och känna att det de gör uppskattas. Löner är ett sätt för arbetsgivarna att visa det, att uppmuntra till fortbildning är ett annat, säger Maria Tellin och fortsätter: Den kunskap som behövs för en god och säker vård kräver utbildning på avancerad nivå. Det underlättar också om man vill ägna sig åt forskning och utveckling i framtiden, vilket ju blir allt vanligare. Många ville ju läsa vidare eller utvecklas i sina yrkesroller, men de hade fastnat i ett negativt beteende. På något sätt kändes det som att jag kom in och bröt det där, säger Maria Tellin. det ursprungliga motståndet vändes också snart till entusiasm och glädje, när allt fler på avdel-

11 VÅRDFÖRBUNDET ONSDAG 21 NOVEMBER 2018 INSIKTEN 11 Högre löner stärker ofta självbilden En förlegad, kollektiv kåranda gjorde länge att flera yrkesgrupper inom vårdsektorn inte krävde den lön de hade rätt till. En ny syn på yrket har påverkat löne- och kunskapsutvecklingen och gjort detta till ett minne blott. Det hävdar utvecklingspsykologen Ulf Johansson vid Institutionen för psykologi på Lunds universitet. p FOTO: ELIN CANELL Inom utvecklingspsykologin pratar vi bland annat om stereotyphot. Det innebär att man presterar på ett visst sätt utifrån medlemskapet i en specifik grupp, till exempel en yrkeskategori inom vårdsektorn. Stereotyphotet visar sig bland annat i arbetsorganisationen, där medlemmar i gruppen presterar under sin förmåga just för att de förväntas prestera dåligt. Det påverkar förstås lönesättningen, säger han och fortsätter: Det kan behövas någon som tar första steget. Ulf Johansson. FOTO: ELIN CANELL men när medlemmarna i en yrkesgrupp utvecklar sin kunskapsnivå förändras arbetsorganisationen. Då stiger även lönerna. Det leder ofta till en snöbollseffekt, eftersom högre löner stärker självbilden hos alla anställda. Resultatet inom vårdsektorn är förstås en säkrare och mer kvalitativ vård - ofta till lägre kostnader. Ulf Johansson berömmer initiativ där enskilda medarbetare väljer att vidareutbilda sig, eller byter jobb för att få en högre lön. Även om alla möjligheter i världen finns framför näsan på medarbetarna, kan arbetsgruppen behöva någon som faktiskt vågar ta första steget. Det är lätt hänt att ett kollektiv håller tillbaka varandra istället för att utvecklas. Om någon tar steget tjänar ofta många fler på det i slutändan, säger han. Vad kan man göra om kollegorna tittar snett och beter sig illa? Det kan så klart upplevas som väldigt jobbigt. Vågar man ta striden kan man ju försöka prata med sina kollegor. Annars får man ta ett ordentligt samtal med chefen. Det är hans eller hennes jobb att ta sitt ansvar och förklara lönebildningen på avdelningen, eller gå in och medla. Mobbning på arbetsplatsen kan aldrig accepteras. BOSSE TALLSTRAND ningen insåg möjligheterna att använda sin kunskap och utifrån det började kräva sin rätta lön. Redan 2013 hade lönerna på avdelningen ökat med i snitt 15 procent. I dag ligger avdelningens löner i fas med riksgenomsnittet på kronor i månaden. Många på avdelningen säger nu att de har Maria att tacka för löne- och kompetensutvecklingen på avdelningen. De stora förändringarna av arbetsorganisationen och fackets gedigna arbete är viktigt, men det var tack vare Marias mod och insikt som vi andra kunde ta steget. Vi behöver fler förebilder som henne i vården, konstaterar Anita Johansson, mångårig kollega till Maria Tellin. GUIDE Tips inför samtal om lön Ta reda på löneläget inom just din bransch eller verksamhetsområde. Kontakta gärna facket. Förbered dig! Konkreta argument är att föredra. Det räcker inte att säga att du är bra. Förklara istället varför just du är så bra. Nämn allt positivt du har gjort och peka på effekter och resultat för patienter och verksamhet. Visa initiativförmåga. Vad vill du jobba med framöver? Vad kan förbättras på just din arbetsplats? Vad skulle kunna bli bättre om du börjar arbeta på den här arbetsplatsen? Arbetsgivare uppskattar alltid att höra vad som kan bli bättre. Sätt upp mål. Vad är din gräns? Nöj dig inte med en för låg ingångslön. En låg ingångslön har du med dig i framtiden. Öva! Om du är nervös eller osäker - öva med en familjemedlem eller kompis. Självsäkerhet är A och O i en förhandling. PEA PERSSON

12 ONSDAG 21 NOVEMBER 2018 ONS dag ONS kväll STOCKHOLM STOCKHOLM SVERIGE EUROPA Sol i större delen av landet. En del moln över Västerbotten och Blekinge. Kiruna Luleå Umeå Östersund Sundsvall TORSDAG FREDAG Gävle STOCKHOLM Göteborg Norrköping Visby Halmstad Oskarshamn Malmö DETTA ÄR EN TRYCKSAK FRÅN VÅRDFÖRBUNDET

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Lönsamt Inför lönesamtalet

Lönsamt Inför lönesamtalet Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet

Läs mer

Lönesamtalet. Att tänka på

Lönesamtalet. Att tänka på Lönesamtalet Att tänka på Bakgrund Sedan slutet av 1980-talet är individuell lönesättning Vårdförbundets lönestrategi. Individuell lönesättning och utvecklingssamtal stämmer bättre med vår syn på kunskap

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Vård i världsklass för alla

Vård i världsklass för alla Vård i världsklass för alla Vård i världsklass för alla Det här är Vårdförbundets valmanifest med konkreta reformförslag riktat till landets politiker. Vi är ett växande yrkesförbund som samlar över 114

Läs mer

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Arbetsmiljöenkät, Akademiska Sjukhuset. Vårdförbundet Avdelning Uppsala

Arbetsmiljöenkät, Akademiska Sjukhuset. Vårdförbundet Avdelning Uppsala Arbetsmiljöenkät, Akademiska Sjukhuset Vårdförbundet Avdelning Uppsala Akademiska - ett stort sjukhus, med stora problem Vårdförbundets arbetsmiljöenkät visar att pressen på Akademiska Sjukhusets sjuksköterskor

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Lönepolitik? Statistik för ditt yrke? Hjärtefråga lön? På vision.se/lon hittar du till allt som rör din lön. Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av

Läs mer

Den östgötska vårdkrisen. Så kapar vi vårdens köer.

Den östgötska vårdkrisen. Så kapar vi vårdens köer. Den östgötska vårdkrisen Så kapar vi vårdens köer. Så kapar vi vårdköerna i Östergötland Bakgrund Vårdköerna har ökat drastiskt i Sverige. Idag är de dubbelt så långa som 2014. Situationen i Östergötland

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Helheten Kan ni ställa er bakom den föreslagna politiken? Medlemstilltal Balans mellan arbetsmiljö och vårdmiljö Saknas någon politik? Vilken? Övriga medskick

Läs mer

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Frågorna berör områdena Primärvård Äldreomsorg/geriatrik Specialistutbildade sjukgymnaster/fysioterapeuter Fysisk aktivitet

Frågorna berör områdena Primärvård Äldreomsorg/geriatrik Specialistutbildade sjukgymnaster/fysioterapeuter Fysisk aktivitet Inför valet 2014 För att uppmärksamma Fysioterapi och Fysioterapeuten inför valet den 14 september har vi i Distrikt Stockholms styrelse skickat ut fyra frågor till våra landstingspolitiker. Frågorna berör

Läs mer

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan

Läs mer

Låt sjuksköterskor vara sjuksköterskor återinför vårdbiträden.

Låt sjuksköterskor vara sjuksköterskor återinför vårdbiträden. Låt sjuksköterskor vara sjuksköterskor återinför vårdbiträden. 12 000 FLER VÅRDBITRÄDEN 8 MILJARDER UNDER 4 ÅR Låt sjuksköterskor vara sjuksköterskor återinför vårdbiträden. Vårdbiträdena behöver komma

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

För malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga

För malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga För malåbons bästa Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga Debattartikel Dagens Nyheter 12 januari 2011 1(4) Göran Hägglund, Socialminister Maria Larsson, Barn- och äldreminister "Vi

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan Bilaga 5. Samtliga kommentarer till frågorna om SAMVERKAN Härnösand -Vi skulle behöva träffas regelbundet, tex 1g/mån. och gå igenom brukare vi är oroliga över. Sådana möten hade vi förr. ( 10 år sen!!)

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Punkt 13 Omvärldsrapport Trender och sammanfattning

Punkt 13 Omvärldsrapport Trender och sammanfattning Punkt 13 Omvärldsrapport Trender och sammanfattning Detta avsnitt presenterar tio nyckeltrender och sammanfattar innehållet i omvärldsrapporten. För att få mer information och källhänvisningar rekommenderas

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Trivas och växa Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Att vara här är lärorikt och har utvecklat mig som människa. Martina Eriksson, folkhälsoutvecklare som efter fem veckors praktik fick jobb i Landstinget

Läs mer

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun - Redovisning av personalens uppfattning (8) November 8 Nora Wetzel Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Metod... 4 4 Redovisning av resultat...

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Kom väl förberedd till ditt lönesamtal så ökar möjligheterna att få gehör för dina krav. Det gäller såväl när du har en klubb som förhandlar för dig

Kom väl förberedd till ditt lönesamtal så ökar möjligheterna att få gehör för dina krav. Det gäller såväl när du har en klubb som förhandlar för dig Lönesamtal Kom väl förberedd till ditt lönesamtal så ökar möjligheterna att få gehör för dina krav. Det gäller såväl när du har en klubb som förhandlar för dig som när du förhandlar din lön själv. Den

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar

Läs mer

Det är detta vi vill uppnå!

Det är detta vi vill uppnå! Syfte Syftet är att säkra kompetensförsörjning avseende kliniskt aktiva sjuksköterskor på Akademiska sjukhuset för att säkra medborgarnas behov av sjukvård. Genom att erbjuda utvecklingsmöjligheter och

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

Avancerad specialistsjuksköterska. Masterprogram med inriktning kirurgisk vård, 60hp

Avancerad specialistsjuksköterska. Masterprogram med inriktning kirurgisk vård, 60hp Avancerad specialistsjuksköterska Masterprogram med inriktning kirurgisk vård, 60hp Avancerad specialistsjuksköterska Rollen som avancerad specialistsjuksköterska (eller Nurse Practitioner, NP) introducerades

Läs mer

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Lärares löner sätts individuellt. Om du har koll på hur systemet fungerar blir det lättare att få högre lön. Varje år ska

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

DIK:s löneenkät i Malmö stad 2014

DIK:s löneenkät i Malmö stad 2014 Malmö 2014-05-28 DIK-kretsen Malmö stad DIK:s löneenkät i Malmö stad 2014 DIK i Malmö stad genomför varje år en enkät bland medlemmarna för att ta reda på hur de upplever processen kring årets lönerevision.

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Ledarskapet i vården spelar en avgörande roll för att skapa en vård som utgår från individens

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Nu snackar vi! Heltidsarbete som norm FÖR DIN LÖN, DIN TRYGGHET OCH DIN FRAMTID

Nu snackar vi! Heltidsarbete som norm FÖR DIN LÖN, DIN TRYGGHET OCH DIN FRAMTID Nu snackar vi! Heltidsarbete som norm FÖR DIN LÖN, DIN TRYGGHET OCH DIN FRAMTID Innehåll Vanliga ord 6 Heltidsarbete som norm 8 Håll utkik! I materialet hittar du några symboler. Dessa är framtagna för

Läs mer

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna.

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. Landstingets uppdrag. Landstinget Dalarna ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en serviceinriktad

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN SJUKVÅRDSPROGRAM 2014-2018 ETT BÄTTRE JÄMTLANDS LÄN. FÖR ALLA. 1 2 Vision Tillväxt och utveckling i regionen ger ökade skatteintäkter och möjliggör fortsatt utveckling av vården

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 Innehåll Förebyggande och hälsofrämjande arbete 4 Personcentrerad vård 6 En utbyggd primärvård och en förstärkt närvård 8 Patienter med komplexa behov - kroniker och multisjuka

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

ård Josefin hittade rätt Vårdbilden.

ård Josefin hittade rätt Vårdbilden. Vårdbilden. Josefin Mirsch. I mediernas rapportering om vård och vårdpersonal framställs det mesta som svart eller vitt. Fotografen Josefin Mirsch ville se vid sidan av den gängse bilden och bjöd in Vårdförbundsmedlemmar

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Hög tid för jämställda och hälsosamma villkor i vården!

Hög tid för jämställda och hälsosamma villkor i vården! Hög tid för jämställda och hälsosamma villkor i vården! Avtalsrörelse 2019 Det här vill Vårdförbundet med avtalsrörelsen 2019 Vårdförbundet förhandlar just nu om det centrala kollektivavtalet med Sveriges

Läs mer

Samtal om framtiden mot ny vision för Vårdförbundet

Samtal om framtiden mot ny vision för Vårdförbundet VÅRDFÖRBUNDET Samtal om framtiden mot ny vision för Vårdförbundet Förslag på frågor för dialog med medlemmar Hej förtroendevald! I Vårdförbundet arbetar vi tillsammans för att påverka hur våra yrken, vården

Läs mer

Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting

Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting INTERPELLATIONSSVAR Hälso- och sjukvårdslandstingsråd Anna Starbrink (L) 2018-06-12 LS 2018-0605 Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting Erika

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Kostnad utökade åldersgrupper specialisttandvård Kostnad för hälsoundersökningar psykiskt funktionshindrade Hälsosamtal för 50-åringar

Kostnad utökade åldersgrupper specialisttandvård Kostnad för hälsoundersökningar psykiskt funktionshindrade Hälsosamtal för 50-åringar 2018-02-01 Region Kronoberg Förslag till tilläggsbudget för hälso- och sjukvård 2018 Enligt beslut i regionfullmäktige 2017-06-19 81 har särskilda medel avsatts under Regionstyrelsen för att utveckla den

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT FÖRENINGSINFO Audionomerna 10 år i SRAT En del av SRAT Innehåll Audionomerna 10 år i SRAT... 3 Från 0 till över 80 procent på tio år... 4 Temadagarna fortbildning... 4 Utveckling av yrke och anställningsvillkor

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Rädslan kom efteråt. Fokus på arbetsmiljö & säkerhet för GY2011. Hot och våld. Fokus på arbetsmiljö & säkerhet är ett läromedel

Rädslan kom efteråt. Fokus på arbetsmiljö & säkerhet för GY2011. Hot och våld. Fokus på arbetsmiljö & säkerhet är ett läromedel Hot och våld Rädslan kom efteråt Fyra maskerade rånare höll omgivningen i schack med pistol, yxa och kofot. Den som hade en pistol siktade på Andreas Gill. Det var en dag på jobbet i köpcentrumet där han

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Sommarpraktik - Ungdom

Sommarpraktik - Ungdom Sommarpraktik - Ungdom 1. Födelseår 2. Kön 3. Inom vilket praktikområde har du praktiserat? 4. Hur är du med den information du fått hemskickad av Ung i Lund? Svara på en skala mellan 1-5 där 1 betyder

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Människor som hjälper människor

Människor som hjälper människor Människor som hjälper människor Falck Ambulans människor som hjälper människor Falck Ambulans är det ledande ambulansföretaget i Sverige. Det gemensamma hos alla som arbetar hos oss är viljan att hjälpa

Läs mer

Innehållsförteckning.

Innehållsförteckning. 1 2 Innehållsförteckning. sida Teamets medlemmar 3 Sammanfattning 3 Områdesbeskrivning 3 Problembeskrivning 3 Syfte och mål 4 Mätningar 4 Förändringar 4 Resultat 5 Hur går vi vidare 5 Reflektion 5 3 Förändringsarbetets

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

Moderaternas förslag till Finansplan

Moderaternas förslag till Finansplan Moderaternas förslag till Finansplan 2018-2020 Inledning Regionfullmäktige fastställde i juni 2017 en strategisk plan med budget för åren 2018-2020. Moderaterna föreslog en alternativ strategisk plan som

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö En hälsosam vårdmiljö är förutsättningen för god och säker vård. Det leder till bra resultat

Läs mer

Ett år inom kvinnosjukvården 2017

Ett år inom kvinnosjukvården 2017 Ett år inom kvinnosjukvården 2017 107 311 Mottagningsbesök 15 487 883 Gynekologiska akutbesök Anställda 63% Andel patienter som får vård inom 90 dagar inom gynekologi 100% Andel patienter med cancerdiagnos

Läs mer

Foto: Petra Isaksson. Karriärutveckling för dig som sjuksköterska

Foto: Petra Isaksson. Karriärutveckling för dig som sjuksköterska Foto: Petra Isaksson Karriärutveckling för dig som sjuksköterska DU ÄR VIKTIG Som sjuksköterska förväntas du ha ett etiskt förhållningssätt och medverka i verksamhetens förbättrings- och utvecklingsarbete.

Läs mer

Jämförelse mellan Löneavtal HÖK 11 och LÖN-Nulägesrapport om medellön, lönespridning och livslön för VF yrkesgrupper 2015

Jämförelse mellan Löneavtal HÖK 11 och LÖN-Nulägesrapport om medellön, lönespridning och livslön för VF yrkesgrupper 2015 Jämförelse mellan Löneavtal HÖK 11 och LÖN-Nulägesrapport om medellön, lönespridning och livslön för VF yrkesgrupper 2015 Löneavtal HÖK 11 Bilaga 1 till HÖK 11 1 Grundläggande principer för lönesättningen

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer