Balansgången mellan styrning och flexibilitet Systemstrategier för affärsystem i tre svenska koncerner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Balansgången mellan styrning och flexibilitet Systemstrategier för affärsystem i tre svenska koncerner"

Transkript

1 Balansgången mellan styrning och flexibilitet Systemstrategier för affärsystem i tre svenska koncerner Examensarbete utfört inom ämnesområdet Ekonomiska Informationssystem vid Institutionen för Datavetenskap Linköpings Tekniska Högskola Av Peter Norén LiTH-IDA-Ex-02/ Examinator Alf Westelius, IDA, LiTH Handledare Linda Askenäs, IDA, LITH

2 2

3 Förord Denna rapport är resultatet av drygt fyra månaders arbete. Vägen från start till mål har på många sätt liknat ett löparlopp. Ibland har jag kommit in i andra andningen och det gått lättare. Emellanåt har det dock känts som en motig uppförsbacke. Mestadels har det ändå varit spännande och intressant. Nu är jag i mål och när jag blickar tillbaka kan jag se att jag lärt mig mycket under detta lopp. Det har varit lärorikt att fördjupa sig inom systemstrategier och affärssystem. Samtidigt har det varit en nyttig omväxling att genomföra ett större projekt på egen hand till skillnad från utbildningens alla projekt och grupparbeten. Under tiden jag arbetat med detta projekt har det funnits en rad ivriga supporters vid sidan av löparspåret som hejat på när det gått sakta och gett mig taktiktips när jag stått och famlat i blindo: Först och främst vill jag passa på att tacka de tre företagen som ställt upp i min undersökning. Deras medverkan har varit av fundamental betydelse. Jag är tacksam över att de tagit sig tid att träffa mig och att de svarat öppenhjärtigt och engagerat på mina frågor. Jag vill speciellt passa på att tacka min handledare på Ekonomistyrningsverket, Susanne Lindestam Öktem. Hon har bidragit med många värdefulla synpunkter och råd kring arbetets inriktning och intressanta vinklingar att ta upp. Linda Askenäs, min handledare på LiTH, har redan från början visat stort intresse och engagemang för mitt arbete och varit en stor hjälp i utformningen av undersökningen för att säkerställa kvaliteten i arbetet. Min opponent Alexander André tillsammans med min examinator Alf Westelius har båda gett värdefull kritik och ställt krav som sammantaget gett en mycket bättre rapport än den ursprungliga både avseende resultat och framställning. Utöver dessa vill jag också rikta ett tack till vänner och bekanta som stått ut med mina frågor och enträgna diskussioner under de senaste månaderna. Stockholm, april 2002 Peter Norén 3

4 4

5 Sammanfattning Systemstrategierna för affärssystem i stora organisationer och koncerner behöver en balans mellan å ena sedan kontroll och samordning och å andra sidan flexibilitet inför skiftande marknadskrav hos olika affärsområden. Syftet med denna rapport är att studera vad företag vill uppnå genom införande av affärssystem inom en organisation med koncernstruktur. Studien undersöker också varför strategierna ser ut som de gör och vilka drivkrafter som finns bakom deras utformning. Slutligen behandlar rapporten också vad som påverkar realiseringen av de tänkta strategierna. Intressanta frågeområden är standardisering och centralisering av system och arbetsprocesser liksom systemens räckvidd och omfattning i organisationen. Det empiriska underlaget bygger på personliga intervjuer vid tre stora svenska koncerner. Intervjupersonerna har haft framskjutna roller på koncernnivå i företagens affärssystemprojekt. För att undvika biaser har också personer utanför projekten intervjuats. En modell presenteras för att bättre förstå de faktorer som samverkar och påverkar företags systemstrategier. Modellen utgår från företagens konkurrenskraft på affärsnivå eller genom samarbete inom koncernen. Samordning och kontroll kan underlätta utnyttjandet av synergieffekter medan flexibilitet kan vara viktigt för att ta tillvara skillnader i lokala marknader. Systemstrategin bör prioritera insatser som maximerar värdeskapandet för företaget. Det förefaller också nödvändigt med styrning och ett starkt pådrivande ledarskap vid införanden av standardiserade affärssystem inom koncerner. Denna rapport är skriven på uppdrag av Ekonomistyrningsverket (ESV) som tillhandahåller affärssystem mot den svenska statsförvaltningen. Av denna anledning finns ett separat kapitel som kortfattat diskuterar resultaten ur perspektivet för offentlig sektor och vad man kan lära sig av de privata företagens erfarenheter. 5

6 BALANSGÅNGEN MELLAN STYRNING OCH FLEXIBILITET: SYSTEMSTRATEGIER FÖR AFFÄRSSYSTEM I TRE SVENSKA KONCERNER Innehåll 1 INLEDNING Affärssystem Uppdraget från ESV Problemområde Syfte och frågeställningar Avgränsningar Målgrupp och relevans Disposition 19 2 METOD Definition och design Datainsamling Analys och slutsatser 30 3 REFERENSRAM Affärssystemet En helhetssyn på strategibegreppet Affärssystemets strategiska betydelse inom koncerner Systemstrategier för affärssystem 48 4 ANALYSMODELL Systemstrategier Konkurrensfördelar och flexibilitet Affärssystem och styrning Från formulering till realisering av strategin 59 5 FALLBESKRIVNINGAR Teknikföretaget Försäkringsföretaget Teletjänsteföretaget 73 6 ANALYS Systemstrategier Konkurrensfördelar och flexibilitet 83 6

7 INLEDNING 6.3 Affärssystem och styrning Från formulering till realisering av strategierna 96 7 SLUTSATSER Konkurrensfördelar och synergier Affärssystem och styrning inom koncerner Flexibilitetsdilemmat Kvalitet och trovärdighet Frågor för kommande undersökningar BETYDELSE FÖR ESV OCH OFFENTLIG SEKTOR Systemstrategier Utnyttja systemens fulla funktionalitet Möjligheterna med integrerade affärssystem Autonomi kan hindra standardisering KÄLLFÖRTECKNING

8 BALANSGÅNGEN MELLAN STYRNING OCH FLEXIBILITET: SYSTEMSTRATEGIER FÖR AFFÄRSSYSTEM I TRE SVENSKA KONCERNER Figurförteckning FIGUR 1: RAPPORTENS DISPOSITION...20 FIGUR 2: SKISS ÖVER ARBETSPROCESSEN (EGEN MODIFIERING AV YIN, 1994, S 49)...23 FIGUR 3: SKILLNAD MELLAN INDUKTION OCH DEDUKTION (CARLSSON, 1991, S 26-27)...26 FIGUR 4: AFFÄRSSYSTEMENS UTVECKLINGSFASER (GENOVESE ET AL, 2001, GARTNER RESEARCH) FIGUR 5: TRE LAGERS ARKITEKTUR (MODIFIERING AV DATE (1995) ANPASSAD I ASKENÄS, 2000)...35 FIGUR 6: AFFÄRSSYSTEMETS OLIKA MODULER (GENOVESE ET AL, 2001, GARTNER RESEARCH) FIGUR 7: SKILLNADEN MELLAN FÄRDIGHETER OCH KOMPETENSER (HATTEN & ROSENTHAL, 1999, S296)...41 FIGUR 8: KONCERNSTRATEGINS TRIANGEL (COLLIS & MONTGOMERY, 1998) FIGUR 9: OLIKA KONFIGURATIONER INOM KONCERNER (MARKUS ET AL, 2000 I EGEN BEARBETNING) FIGUR 10: ANALYSMODELLENS OLIKA DELAR...55 FIGUR 11: UPPLÄGG FÖR FALLPRESENTATIONERNA...61 FIGUR 12: ORGANISATIONSSCHEMA FÖR TEKNIKFÖRETAGET FIGUR 13: ORGANISATIONSSCHEMA FÖR FÖRSÄKRINGSFÖRETAGET FIGUR 14: ORGANISATIONSSCHEMA FÖR TELETJÄNSTEFÖRETAGET...74 FIGUR 15: GRAD AV GEMENSAMHET HOS FALLFÖRETAGEN UTIFRÅN UPPDELNINGEN HOS MARKUS ET AL (2000)...83 FIGUR 16: DE OLIKA OMRÅDENA I SLUTSATSERNA OCH DERAS SAMBAND

9 INLEDNING Tabellförteckning TABELL 1: PRIORITERING GÄLLANDE (DE)CENTRALISERING AVSEENDE VIKTIGA FAKTORER (MALONE, 1997, S 30)...52 TABELL 2: FÖRETAGENS SÄTT ATT NÅ DIFFERENTIERING VIA ANVÄNDNINGEN AV AFFÄRSSYSTEMEN TABELL 3: IDENTIFIERADE FÖRVÄNTADE SYNERGIER VIA AFFÄRSSYSTEMEN HOS DE OLIKA BOLAGEN TABELL 4: FÖRETAGENS SYN PÅ BEHOVET AV FLEXIBILITET TABELL 5: IDENTIFIERADE SAMORDNINGSMEKANISMER HOS DE STUDERADE FÖRETAGEN...95 Bilagor Bilaga 1: Kontaktbrev samt Intervjuguide Bilaga 2: Sekretessförbindelse 9

10 BALANSGÅNGEN MELLAN STYRNING OCH FLEXIBILITET: SYSTEMSTRATEGIER FÖR AFFÄRSSYSTEM I TRE SVENSKA KONCERNER 10

11 INLEDNING 1 Inledning Denna rapport behandlar användningen av affärssystem i stora organisationer med koncernstruktur. Fokus ligger på affärssystemets strategiska betydelse och vad företag önskar uppnå med dessa system. Slutligen studeras också hur strategierna för affärssystemet realiseras. I detta kapitel ges en bakgrund till rapporten och det problem som undersökningen studerar. Syftet med den föreliggande rapporten preciseras liksom avgränsningar i undersökningsfrågan. Avslutningsvis i kapitlet finns disposition och läsanvisning för att underlätta för läsaren. 1.1 Affärssystem Affärssystem 1 är ett fenomen som växt explosionsartat under det senaste decenniet. Trots Internets framväxt kan affärssystemens framväxt sägas vara den viktigaste användningen av informationsteknik inom företag under nittiotalet (Davenport, 1998). En definition av begreppet är följande: Enterprise resource planning systems are configurable information system packages that integrate information and information-based processes within and across functional areas in an organization. (Kumar & van Hillegersberg, 2000, s 23). Affärssystemen är inte bara ett mjukvarupaket, utan anses av många också innefatta nya arbetssätt (Davenport, 1996). Att informationssystem tillåts påverka arbetssätten inom organisationer är något nytt som inte förekommit vid införanden av tidigare generationers informationssystem. Affärssystemet kan därför inverka på organisationen på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Traditionellt har informationsteknik setts som rationaliserande och effektivitetshöjande, främst genom automatisering av arbetsuppgifter. Under nittiotalet hamnade också den strategiska betydelsen av IT i fokus: IT s role within organizations has evolved from its predominant focus on efficiency enhancements (automation) to its role as a fundamental enabler in creating and maintaining a flexible business network of interorganizational arrangements joint ventures, alliances and partnerships, long-term contracts, technology licensing, and marketing arrangements. (Venkatraman, 1994, s74). 1 Den engelska termen är Enterprise resource planning förkortat ERP. Jag kommer använda mig både av den engelska förkortningen och den svenska termen i rapporten. 11

12 BALANSGÅNGEN MELLAN STYRNING OCH FLEXIBILITET: SYSTEMSTRATEGIER FÖR AFFÄRSSYSTEM I TRE SVENSKA KONCERNER Den nya synen på informationsteknik karaktäriseras av en tro på tekniken som en möjliggörare av omvälvande förändringar där nya affärer skapas och branscher förändras (Evans & Wurster, 2000). Affärssystem kan vara ett sätt att förverkliga de visioner som tidigare identifierades att med informationsteknikens hjälp påverka företagets strategier. Enligt O Leary (2000) kan affärssystemet skapa värde på följande sätt: Integration bryter upp traditionell, funktionell och geografisk isolering. Användning av Best-Practices 2 kan ge förbättringar i arbetssätten. Standardisering av organisationsstrukturen för att ge en enhetlig bild av företaget mot omvärlden vilket också underlättar internt samarbete. Eliminering av informationsasymmetri ger bättre beslutsunderlag och underlättar kontrollen av verksamheten. Informationen on-line och i realtid ger ökad effektivitet och förbättrad kundnytta. Samma information för planeringsarbete och uppföljning. Kommunikation underlättas inom organisationen. Underlättande av samarbete och extern kommunikation. Det har dock inte alltid varit så enkelt att använda IT som ett stöd för strategierna. Tidigare hindrade affärssystem snarare än de hjälpte organisationen (Porter, 2001). De integrerade systemen var alltför svåra att anpassa efter organisationens behov och blev snarare ett hinder än en hjälp för organisationerna som införde dem. Genomslaget av Internetteknik gjorde dock saken annorlunda och dagens affärssystem har nya möjligheter (Porter, 2001): Internet architecture, together with other improvements in software architecture and development tools, has turned IT into a far more powerful tool for strategy. It is much easier to customize packaged Internet applications to a company s unique strategic positioning. By providing a common IT delivery platform across the value chain, Internet architecture and standards also make it possible to build truly integrated and customized systems that reinforce the fit among activities. (Porter, 2001, s 72). 2 Med Best-practice menas de processmodeller som finns inbyggda i systemet för att efterskapa de bäst lyckade arbetssätten som är kända. Jag menar med detta begrepp alltså standardiserade lösningar som finns tillgängliga i affärssystemen. Det är viktigt att konstatera att en sådan lösning inte behöver vara överlägsen i alla situationer, detta diskuteras i rapportens referensram. Detta är min tolkning av begreppet. 12

13 INLEDNING Historiskt har internationella företag hanterat sina informationssystem landsvis. Det är först i och med globaliseringen som tanken på ett koncerngemensamt affärssystem dykt upp. Globaliseringen av marknaden har lett till nya krav. Från att ha varit organiserade i nationellt fokuserade affärsenheter blir många företag nu fokuserade på globala affärsområden inom olika produktgrupper. Detta ställer krav på en effektivare samordning av företagets olika verksamheter. För att möjliggöra detta krävs gemensamma processer och en standardiserad IT-plattform. Därför satsar många företag idag på gemensamma affärssystem som täcker hela organisationen (Holland & Light, 1999). Att införa affärssystem är en mycket komplex uppgift på grund av den stora omfattningen av systemet och de krav som ställs på anpassningar av organisationen. Anpassningar av systemet är svåra att genomföra. Problem kan uppstå om inte systemets affärslogik matchar företagets verksamhet. Att införa ett affärssystem i ett företag är därför en komplicerad uppgift. Vid en enkel installation av SAP R/3 behöver mer än 3000 konfigurationstablåer ställas in 3. Det krävs då av företaget att de förstår sina processer väl. Dessutom måste de kunna översätta dem till tablåerna i systemet för att få en god matchning. För datorföretaget Dell tog det ett år att implementera enbart denna del. (Davenport, 1998) Affärssystem är dyra investeringar. Gartner Group hävdar att det i de flesta fallen krävs att företaget har en omsättning i storleksordningen $ 50 miljoner för att en investering i ett ERP-system ska betala sig (Andersson et al, 2001). Länge har affärssystem varit förknippade med risker och misslyckanden. I fallet med amerikanska FoxMeyer gick det så långt att företaget gick i konkurs, något som företagets ledning skyllde på sitt affärssystem (Davenport, 1998). Undersökningar har visat att så mycket som hälften av alla ERP-satsningar misslyckas med att infria förväntningar som ställts på dem. Det sägs bero på att ledningen inte insett omfattningen av förändringen och de ansträngningar som krävs (Appleton, 1997). Affärssystemföretagen har under se senaste åren tagit till sig av denna kritik och satsat på enklare införanden och det talas numera om fast-track införanden. Det är enklare installationer där effektivitet prioriteras och minimala anpassningar görs. Dessa lösningar ger lösningar som testats hos andra till priset av en begränsad flexibilitet. De positiva resultaten är dock övertygande, projekten blir klara snabbare till lägre pris och samtidigt håller de tids- och kostnadsramar (Wallström, 2001). Samtidigt varnar 3 Denna siffra styrks av SAP:s egen Consulting Manager. De poängterar dock att de enklare typerna av installationer som finns idag inte alls behöver så många parameterinställningar. 13

14 BALANSGÅNGEN MELLAN STYRNING OCH FLEXIBILITET: SYSTEMSTRATEGIER FÖR AFFÄRSSYSTEM I TRE SVENSKA KONCERNER Gartner Group för att många företag fortfarande riskerar spräckta budgetar och missade tidplaner vid införandet av ett affärssystem (Zrimsek et al, 2001). 1.2 Uppdraget från ESV Denna rapport är skriven i samarbete med Ekonomistyrningsverket (ESV). ESV är en statlig expertmyndighet inom området ekonomistyrning som bildades 1998 då verksamheten vid Riksrevisionsverket renodlades till att omfatta endast granskningsområdet. En del av verksamheten vid ESV är sakområdet ekonomisystem. Detta sakområde tillhandahåller ekonomi- och personaladministrativa system åt de statliga myndigheterna och verken. Tidigare bedrevs egen systemutveckling, idag tillhandahålls valda system i ramavtal och ESV erbjuder då konsulthjälp vid systeminförandet samt utbildning i systemens olika delar. En viktig del vid sakområdet för ekonomisystem är omvärldsbevakning för att bättre kunna erbjuda attraktiva system och hänga med i utvecklingen. Inom staten sker idag en utvärdering av ekonomistyrningen och då också det IT-stöd som erbjuds. Trenden idag inom statlig sektor är att gå mot standardsystem istället för skräddarsydda. Den statliga sektorns behov anses idag inte vara annorlunda än privat sektors behov. I linje med detta görs nu bland annat en förstudie på uppdrag av ESV gällande möjligheterna att finna systemstöd för integrerad verksamhetsstyrning likt det som erbjuds i integrerade affärssystem. Tidigare har affärssystemen på marknaden gett dåligt stöd för servicesektorn (där offentlig verksamhet ingår) och det har hindrat att se systemstrategierna på ett integrerat sätt. Istället har PA- och ekonomisystem upphandlats separat. Idag hävdar Gartner Group att situationen är annorlunda och ERP-systemen har nu mognat avseende servicesektorns behov (Rayner et al, 2001). Förändringarna internt inom den svenska statsapparaten och externt avseende utvecklingen hos ERP-leverantörerna gör det intressant för ESV att studera möjliga alternativ till den egna systemstrategin. ESV vill därför studera hur svenska storföretag resonerar kring affärssystem, speciellt då med ett helhetsperspektiv på koncernen. 1.3 Problemområde Det är ingen lätt sak att karaktärisera det ideala affärssystemet. En rimlig fråga att ställa sig borde vara, idealt för vem? Företag skiljer sig åt och har 14

15 INLEDNING olika behov. Vidare beror det på vem du frågar i en organisation. Olika personer har olika motiv och ser olika sidor av systemet. Organisationer inför affärssystem med förhoppningar om att uppnå flera olika typer av resultat. Många ser det inte enbart som anskaffning av ett informationssystem utan vill samtidigt förändra sin organisation för att uppnå bättre samordning och ökad standardisering över hela organisationen. Vissa företag anger att detta samtidigt ska stödja koncernens tillväxt. Andra skäl är att affärssystemet ska ge bättre rapporteringsmöjligheter och beslutsunderlag eller så sker det för att anpassa sig till nya regler och externa krav på verksamheten (Robey et al, 2000). Affärssystem är designade för att integrera tidigare fragmenterad information i stora organisationer (Davenport, 1998). Genom att skapa en enhetlig syn ska kundservice förbättras, processer kontrolleras, mervärde skapas samt kostnader reduceras (O'Leary, 2000). Införande av affärssystem medför ofta stora förändringar inom organisationen. Det rör sig både om förväntade förbättringar men också ibland oanade försämringar. Traditionellt har organisationer utvecklat informationssystem efter verksamhetens behov (Davenport, 1998), med dagens affärssystem behöver det inte längre vara fallet: An enterprise system, by its very nature, imposes its own logic on a company s strategy, organization and culture. [ ] It pushes a company toward full integration even when a certain degree of business unit segregation may be in its best interests. And it pushes a company toward generic processes even when customized processes may be a source of competitive advantage. (Davenport, 1998, s ) Affärssystemet innebär alltså samtidigt som det lovar stora vinster, också ofta att stora förändringar genomförs. Det kan vara nödvändigt med en likriktning mellan koncernens olika divisioner. Det kan uppstå problem då något som är lämpligt ur globalt perspektiv inte passar de lokala förhållandena. Standardisering i koncerner är bra för att konsolidera information mellan olika enheter och för att sänka kostnader, detta leder dock till uppoffringar av skräddarsydda lösningar hos enskilda enheter. Problemet med skillnader mellan division och koncern kan leda till allvarliga konflikter och politiskt spel (O'Leary, 2000). Avvägningen mellan att fånga affärssystemets förtjänster och att samtidigt behålla tidigare styrkor i verksamheten kan tydligare ses genom att skilja mellan två filosofier när det gäller systemstrategierna för affärssystem. Nedan presenteras två radikalt olika ansatser för systemstrategier som belyser problemområdet och de frågor rapporten behandlar. 15

16 BALANSGÅNGEN MELLAN STYRNING OCH FLEXIBILITET: SYSTEMSTRATEGIER FÖR AFFÄRSSYSTEM I TRE SVENSKA KONCERNER Det integrerade affärssystemet Ett sätt är att utgå från systemet och dess möjligheter att förbättra verksamheten. Karaktäriserande för denna utgångspunkt är att betona effektiviseringar genom förändrade arbetssätt och reducerade IT-kostnader. Detta resonemang kan bygga på antagandet att den egna verksamheten inte skiljer sig avsevärt från övriga företag. Globaliseringen kräver ett standardiserat arbetssätt inom en organisation för att den ska kunna verka globalt (Holland & Light, 1999). Standardpaket kan anses innehålla bra lösningar som förbättrar företagets förmåga att konkurrera (Holland et al, 2001). Eftersom fördelarna sitter inbyggda i systemets kärna blir det en förutsättning att skaffa hela systemet för att kunna utnyttja systemets fulla kapacitet. Utifrån dessa argument blir en paketlösning ett naturligt alternativ. För att bättre integrera olika delar av verksamheten krävs standardisering (Gattiker & Goodhue, 2000) och genom centralisering uppnås ytterligare skalfördelar (O Leary, 2000). Samordningen inom koncernen baseras på detta sätt på en mycket integrerad systemstrategi där det gemensamma systemet underlättar informationsutbytet inom koncernen (Davenport, 1998). För att genomdriva denna typ av systemstrategi krävs att styrningen inom organisationen är starkt centraliserad (Markus et al, 2000). Informationsutbytet mellan olika delar av organisationen underlättas med denna lösning genom att resurser som databaser och liknande faktiskt delas (Davenport, 1998) Det autonoma affärssystemet En alternativ lösning kan vara att utgå från behoven i verksamheten. Karaktäriserande för denna strategi är att betona kreativiteten och friheten hos olika delar i organisationen. I en stor organisation kan lokala behov skilja sig åt och då skulle en standardiserad lösning ge sämre stöd än de lokalt utformade (Gattiker & Goodhue, 2000). Samtidigt har olika leverantörer av integrerade system de bästa lösningarna enbart inom vissa områden (Holland et al, 2001). Om avsikten är att optimera systemet efter verksamhetens behov kan det vara nödvändigt att skräddarsy olika delar i systemet efter verksamhetens behov, något som leder till en Best-of-Breed lösning (Light et al, 2001). För att bättre fånga olika lokala behov kan utöver de koncerngemensamma anpassningarna även lokala anpassningar i modulerna tillåtas hos de enskilda enheterna. Denna systemstrategi domineras lämpligen av en mycket decentraliserad styrning för att bäst fånga upp de lokala behoven (Markus et al, 2000). Interaktionen mellan olika delar i denna verksamhet blir givet de tekniska hindren mer begränsad men underlättas genom användning av öppna standarder och gränssnitt (Sprott, 2000). 16

17 INLEDNING Finns det ett idealt affärssystem? Ovan har flera intressanta aspekter av systemstrategierna kommit fram. En rad lösningar, ofta till varandra motsatta finns, och det saknas enighet gällande vilket som är det bästa sättet att lösa systemstrategierna. Frågan som då dyker upp är om det egentligen kan finnas en systemstrategi som överträffar alla andra. Uppenbarligen tolkar olika personer det ideala systemet på radikalt olika sätt. Nedan lyfter jag fram olika delar av problematiken med systemstrategier för ERP inom koncerner. Samtidigt kan denna uppsummering av frågeområden ge en introduktion och motivering till syftet med denna studie som följer i nästa stycke. Konkurrensfördelar och flexibilitet Varför väljer företag att skaffa affärssystem? Vad är drivkrafterna och vad hoppas de uppnå? Vill alla inom företaget uppnå samma sak? Hur vill företagen uppnå och bevara konkurrensfördelar och synergier vid införande av affärssystem? Hur bevaras de värdeskapande aktiviteterna? På vilket sätt garanterar affärssystemet en bibehållen flexibilitet? Vilken typ av flexibilitet krävs av systemet för att stödja verksamhetens behov på sikt? Gemensamhet inom koncernen Vilken typ av samordning krävs inom organisationer med koncernstruktur? Vad är systemets roll för att uppnå detta? Går det att matcha olika lokala behov i en standardiserad lösning? Finns det skillnader i de lokala behoven som hindrar en gemensam plattform? Hur påverkas relationen mellan koncernen och divisionerna av ett införande av affärssystem? Är centralisering ett medvetet val eller bara en följd av affärssystemets logik? Varför blir det så? 1.4 Syfte och frågeställningar Denna rapport fokuserar på koncernaspekter kring systemstrategier för affärssystem. Det är intressant att se vad som påverkar tänkta och realiserade idéer i stora organisationer, från formuleringen till att de genomförs i verksamheten. Dessutom är det viktigt att se vad man faktiskt hoppas uppnå med användning av affärssystem eller liknande lösningar inom en koncern. 17

18 BALANSGÅNGEN MELLAN STYRNING OCH FLEXIBILITET: SYSTEMSTRATEGIER FÖR AFFÄRSSYSTEM I TRE SVENSKA KONCERNER Syftet med denna rapport blir därför att studera vad företag vill uppnå genom införande av affärssystem 4 inom en organisation med koncernstruktur. Vidare är det intressant att studera varför strategierna ser ut som de gör och vilka drivkrafter som finns bakom deras utformning. Slutligen behandlar rapporten också vad som påverkar realiseringen av de tänkta strategierna. 1.5 Avgränsningar Här presenteras de val som gjorts för att avgränsa undersökningen samt hur dess inriktning preciserats. Arbetets inriktning har styrts utifrån de olika intressenterna (uppdragsgivare, handledare och författare). I vissa fall har också intressenterna påverkat inriktningen på arbetet Styrning och begränsningar Rapporten fokuserar på organisatoriska sidor av koncernförhållanden vid affärssystemstrategier. Studien behandlar också processen i etableringen av strategin och lärdomarna företagen gjort. Detta då strategier är dynamiska till sin karaktär och resultatet påverkas av hur de genomdrivs (Pettigrew & Whipp, 1993). Tidsmässigt har projektet löpt över 20 veckor. Av praktiska och kostnadsmässiga skäl har fallstudierna endast genomförts vid bolag i Sverige. Rapporten behandlar inte tekniska aspekter på affärssystem annat än i övergripande drag. Inte heller sker fördjupning i systemets funktionella uppbyggnad eller detaljinnehåll i olika moduler. Slutligen finns det inte i rapporten någon jämförelse av olika leverantörer av affärssystem på marknaden, det ryms inte inom området för rapporten. 1.6 Målgrupp och relevans En rapports relevans är ett mått på hur nyttig den upplevs av läsaren. Relevans är ytterst ett subjektivt mått utifrån individens egna avsikter och intentioner. Relevans är ett subjektivt begrepp (Borgman, 2000). Denna rapport vänder sig till personer som är delaktiga i införande eller användning av stora informationssystem i koncerner. Företagsledningar som står inför omprövningar sina systemstrategier av affärssystem borde kunna finna nyttiga lärdomar i fallföretagens erfarenheter. Modellen som 4 Jag talar för enkelhets skull hela tiden om affärssystem, även om alla företag inte har egentliga affärssystem enligt definitionen som getts ovan. Alternativa systemlösningar för koncernövergripande informationshantering är av intresse då de förekommer även om de enbart täcker vissa processer inom företaget. 18

19 INLEDNING presenteras för att analysera fallen kan ge insikt i viktiga frågor att ta ställning till. Studenter bör kunna ha nytta av materialet för att studera problemen kring affärssystem i stora organisationer och det faktum att det faktiskt inte är så enkelt som vissa textböcker framställer det. Affärssystem behöver inte innebära en totalt integrerad lösning, det är snarast undantaget. Det har inte skrivits speciellt mycket om affärssystemet och koncernaspekter kring flexibilitet relaterat till standardisering och styrning. Därför bör denna undersökning vara relevant, trots sin begränsade omfattning. Rapporten bör kunna ge insikt om viktiga områden att fokusera det praktiska genomförandet av strategier. Samtidigt är rapporten explorativ och bör också kunna väcka förslag till frågor att undersöka närmare i framtida undersökningar. Avsikten med presentationen har inte varit att producera en enkel lista med generiska framgångsfaktorer för att få ERP-system att uppfylla avsedda strategier. Det är enligt min åsikt inte möjligt (se metodkapitlet för en utförligare diskussion). Jag har istället försökt göra en grundlig redogörelse för att skapa djupare förståelse för olika förväntningar som finns på systemstrategierna samt aspekter som påverkar realisering av strategierna. 1.7 Disposition För att underlätta för läsaren finns här en presentation av rapportens upplägg. Först ges en redogörelse för hela rapportens struktur och därefter ges en rekommendation för olika kategorier av läsare Rapportens struktur Rapporten är indelad i olika kapitel. I respektive kapitel ger inledningen en vägvisning om dess innehåll för att underlätta förståelse och helhetssyn. Nedan visas rapportens grundläggande struktur. Till höger förklaras kort de olika delarnas innehåll. 19

20 BALANSGÅNGEN MELLAN STYRNING OCH FLEXIBILITET: SYSTEMSTRATEGIER FÖR AFFÄRSSYSTEM I TRE SVENSKA KONCERNER Kapitel 1: Inledning Kapitel 2: Metod Kapitel 3: Referensram Kapitel 4: Analysmodell Kapitel 5: Fallbeskrivningar Kapitel 6: Analys Kapitel 7: Resultat & slutsatser Kapitel 8: Betydelse för ESV Kapitel 1 presenterar bakgrunden och syftet med undersökningen. Kapitel 2 ger en beskrivning av utgångspunkter för utformning och arbetssätt i studien. Kapitel 3 innehåller relevant teori för att förstå den strategiska betydelsen av ERP inom koncerner. Kapitel 4 presenterar en modell för problemområdet utifrån referensramen. Kapitel 5 beskriver fallföretagen utifrån intervjuerna som genomförts. Kapitel 6 analyserar fallstudierna utifrån modellen som tagits fram. Kapitel 7 diskuterar slutsatserna som kan dras utifrån analysen av fallföretagen. Slutligen diskuteras också kvalitet och trovärdighet. Kapitel 8 diskuterar fynden och hur resultaten kan påverka ESV och offentlig sektor. Figur 1: Rapportens disposition Läsanvisning Olika läsare har olika intressen och behov. För att göra det enklare att ta sig till materialet finns här en rekommendation för dem som inte har tid att läsa hela rapporten. Det ska dock poängteras att genom att bara läsa vissa delar kan en skev bild fås och materialet riskerar att misstolkas. Jag har valt att skilja på följande kategorier av läsare: praktikern, exjobbaren, och till sist fluktaren: Praktikern avser en person som jobbar med införande av affärssystem inom ett företag eller organisation. Då kan det vara intressant att inrikta sig mot det inledande kapitlet för att förstå bakgrunden till problemet som föreliggande undersökning behandlar. Analysmodellen ger ökad förståelse för området och bör kunna fungera som utgångspunkt för studier av den egna organisationen. Slutligen ger Resultat och slutsatser viktiga lärdomar och erfarenheter av användning av affärssystem inom koncerner. Exjobbaren avser studenter som själva ska skriva ett examensarbete. I detta fall torde Inledning vara intressant följt av Metod. Avslutningsvis kan reflektionerna rörande Kvalitet och trovärdighet vara av värde för att fånga upp lärdomar under arbetet med examensarbetet. Skulle personen vara intresserad just av affärssystem inom koncerner kan Referensram och Analysmodell i rapporten vara av intresse. 20

21 INLEDNING Fluktaren som lider av extrem tidspress kan läsa Inledningskapitlet och Resultat och slutsatser. Kapitlens inledningar ger en chans att snabbt få en överblick och läsaren kan därefter bedöma om rapporten är av intresse att fördjupa sig mer i. Alla läsare kan bara betjänta av denna ansats initialt för att skapa sig överblick och helhetsförståelse innan fördjupning sker inom olika delar. 21

22 BALANSGÅNGEN MELLAN STYRNING OCH FLEXIBILITET: SYSTEMSTRATEGIER FÖR AFFÄRSSYSTEM I TRE SVENSKA KONCERNER 22

23 METOD 2 Metod Detta kapitel behandlar de utgångspunkter som legat till grund för undersökningen och dess upplägg. Här ges läsaren själv en chans till att utvärdera mitt arbetssätt och därigenom kunna avgöra riktigheten i mina slutsatser. Presentationen i detta kapitel utgår från min arbetsprocess och dess olika faser. Här redogörs för de olika momenten i min undersökning. Min arbetsgång har mycket väl överensstämt med den typmodell som presenteras av Yin (1994) och den modellen har därför fått ligga till grund för redogörelsen. En schematisk bild ger dock lätt intrycket av att arbetet skulle bestå av tydligt avgränsade områden och en klar sekventiell ordningsföljd. I själva verket har arbetet varit iterativt och jag har gått tillbaka för att precisera frågeställningar och tolkningar under arbetets gång. Nedan kommenteras de olika faserna och vad de inneburit. Precisering av undersökningsfråga Val av fallföretag Teletjänstföretaget Analys och tolkning Initial litteraturstudie Utformning av intervjuguide Teknikföretaget Modifiering av teori Försäkringsbolaget Sammanställning av analys och slutsatser Definition & design Datainsamling Analys & slutsatser Figur 2: Skiss över arbetsprocessen (egen modifiering av Yin, 1994, s 49). 2.1 Definition och design Arbetet inleddes med att precisera undersökningsfrågan tillsammans med min uppdragsgivare ESV och min handledare på universitetet. Allt detta utmynnade efter hand i ett preliminärt syfte för undersökningen. Parallellt med detta arbete gjorde jag en initial litteraturstudie för att skapa en teoretisk bas för affärssystemens strategiska betydelse inom koncerner. Detta gav mig också chansen att precisera undersökningsfrågorna genom att relatera till tidigare studier inom området. I ett tidigt skede funderade jag också på utformningen av undersökningen för hur jag bäst skulle finna svaren på frågorna i syftet. 23

24 BALANSGÅNGEN MELLAN STYRNING OCH FLEXIBILITET: SYSTEMSTRATEGIER FÖR AFFÄRSSYSTEM I TRE SVENSKA KONCERNER Precisering av undersökningsfråga Uppdraget från ESV innehöll en preliminär specifikation gällande examensarbetets inriktning. Denna var dock mycket övergripande och endast på idéstadium. Detta gav mig stor frihet att inrikta undersökningen mot de områden som intresserade mig liksom att själv påverka utformningen av datainsamlingen. I arbetet har jag haft stöd av min handledare på ESV som bevakat att ESV:s intressen blivit uppfyllda och samtidigt kommit med värdefulla kommentarer och vinklingar. Från universitetet har ytterligare ett perspektiv tillkommit, främst gällande trovärdighetsfrågor och kvalitetsaspekter i utformningen av undersökningen. Initialt gjordes en snabb studie över litteraturen inom området samt det arbete och de strategier som bedrivs vid ESV. Detta gav en möjlighet att inrikta arbetet både mot nya intressanta områden som inte studerats noga tidigare samt att finna en inriktning som kunde hjälpa ESV. Koncernperspektivet på systemstrategierna var en intressant fråga och speciellt hur företag valt att agera gällande systemens utbredning och graden av gemensamhet liksom hur pass styrda affärsområdena skulle vara i sina systemval och arbetssätt. Detta är intressant för ESV 5 vars uppdrag är att tillhandahålla ett kostnadseffektivt och behovsanpassat systemstöd för myndigheterna i den svenska staten. Koncerner i allmänhet ställs i högsta grad inför denna problematik i sina systemstrategier Vetenskaplig utgångspunkt Hur forskning bör bedrivas är en omtvistad fråga och det finns en rad skolbildningar som alla ger sin syn på hur kunskapande ska bedrivas (Molander, 1988). Inom informationssystem har forskningen länge dominerats av ett positivistiskt synsätt, även om tolkande och förståelseinriktade ansatser inspirerade av samhällsvetenskap och angränsande discipliner som organisationsteori fått allt större utbredning (Orlikowski & Baroudi, 1991). Min undersökning är kvalitativ till karaktären eftersom den intresserar sig för att studera åsikter och värderingar gällande företags systemstrategier för affärssystem. Jag tror inte att jag med mer kvantitativa metoder skulle kunna få lika intressanta svar. I en kvantitativ undersökning blir det svårare att fråga mer djupgående frågor om personernas attityder och värderingar. Nedan preciseras hur min studie kommit att utformas. 5 För en presentation av ESV och deras intresse se Inledningskapitlet under Uppdraget från ESV. 24

25 METOD Förståelseinriktat Min undersökningsfråga är riktad mot förståelse snarare än förklaring. Jag vill utreda varför företagen valt vissa strategier för att bättre kunna förstå vad som styr företagens systemstrategier för affärssystem. Ambitionen med denna undersökning är att vägleda ESV och offentlig sektor i deras systemstrategier. En förståelseinriktad ansats gör det lättare att förstå varför strategierna ser ut som de gör istället för att bara konstatera hur de ser ut. Skillnaden mellan att förstå och att förklara är ett grundproblem för olika kunskapsperspektiv. Förståelseinriktad kunskap försöker svara på frågan varför medan förklarande forskning snarare intresserar sig för hur (Carlsson, 1991). Syftet med denna rapport är att lära sig mer om resonemangen bakom företagens systemstrategier och bättre förstå vad som påverkat utformningen av strategierna. Min ambition är att försöka svara på frågor varför företagens strategier för affärssystem ser ut som de gör. Rapporten försöker alltså reda ut vad personerna som är inblandade i dessa projekt anser och vilka antaganden som ligger bakom deras ställningstaganden och hur de tänkta strategierna påverkas under realiseringen. Slutligen bör detta kunna användas för att skapa bättre förståelse för strategier och de faktorer som påverkar deras utformning och realisering. En subjektiv tolkning av verkligheten Alla iakttagelser kommer oundvikligen färgas av våra egna erfarenheter och vårt perspektiv på området. Personerna vi pratar med ger sin individuellt färgade berättelse och som observatör påverkar vi också hur saken ses. Tolkningen kommer därför oundvikligen vara subjektiv. Inom positivistisk tradition ses objektiva sanningar som möjliga och en förutsättning för vetenskaplighet (Arbnor & Bjerke, 1994). Jag håller inte med om detta eftersom det jag studerar mycket rör personliga uppfattningar om fenomen i organisationer. Utifrån ett hermeneutiskt synsätt ser vi verkligheten genom glasögon och det finns inte någon objektiv verklighet, utan allt påverkas av vår tolkning och vår kontext (Carlsson, 1991, s91). Det är dock svårt att återge en helt objektiv bild utan egna tolkningar och värderingar. Koppling mellan teori och empiri Ett sätt att karaktärisera en undersökning är hur teori skapas. I mitt fall har jag närmast använt en induktiv ansats snarare än en deduktiv ansats. Dock satte jag mig redan initialt in i existerande teori inom området. Induktion innebär att empiriska data ligger till grund för slutsatser avseende hypoteser och teorier. Deduktion är motsatsen och innebär att utifrån teorier och 25

26 BALANSGÅNGEN MELLAN STYRNING OCH FLEXIBILITET: SYSTEMSTRATEGIER FÖR AFFÄRSSYSTEM I TRE SVENSKA KONCERNER hypoteser pröva dem på empiriska data (Carlsson, 1991). Denna skillnad belyses bäst med nedanstående bild. Deduktion Induktion Teori eller hypotes Empiriska data Prövas genom Ger underlag för Empiriska data Teori eller hypotes Figur 3: Skillnad mellan induktion och deduktion (Carlsson, 1991, s 26-27). Jag har dock inte förutsättningslöst utifrån empiri dragit slutsatser. Enligt Merriam (1994) är det inom kvalitativa fallstudier mycket vanligt att analysen blandas av induktiva och deduktiva inslag och detta har även gällt min studie. En viktig del har varit att initialt sätta mig in i området och arbeta upp en förståelse för problemområdet. En explorativ studie med ett retrospektivt perspektiv En aspekt som mycket nära hänger ihop med frågeställningen vi vill besvara är studiens inriktning. För att undersöka hur systemstrategierna för affärssystem ser ut inom stora koncerner förefaller en explorativ ansats vara mest rimlig. Med hänsyn till omfattningen och det begränsade antal intervjuer som kan genomföras skulle det bli svårt att göra en djupare studie. Det innebär att undersökningen försöker skaffa sig grundläggande kunskap inom ett nytt område (Lekvall & Wahlbin, 2001). Den explorativa ansatsen kan dessutom vara bra för att precisera frågan inför framtida studier (Carlsson, 1991). Samtidigt inriktar sig arbetet till att också skapa sig en bild över processen inom koncerner som skaffar sig affärssystem. Då studien på detta sätt sträcker sig över tiden, från vad som gjorts tidigare i företaget och vad som initialt avsågs med anskaffningen av affärssystemet, står det klart att studien dessutom är retrospektiv (Goldkuhl, 1998). Än en gång är det svårt att med ett begränsat antal intervjuer under en kort tidsperiod spegla en korrekt bild över en lång period som sträckt sig över flera år. Genom att studera tidigare skeenden kan dock den egna förförståelsen förbättras och hinder till förändring lättare förstås (Gummesson, 1988). På detta sätt 26

27 METOD hoppas jag genom att inte bara fokusera på dagens projekt på detta sätt skapa en bättre förståelse för den historiska utvecklingen och tydligare förstå varför strategierna ser ut som de gör. 2.2 Datainsamling Insamlingen av data kom att ske via personliga intervjuer med tre personer vardera vid tre olika företag. Jag har i min undersökning både använt mig av primära data från intervjuerna och sekundära data i form av artiklar i affärspress och företagens interna tidningar. Eftersom jag valt en kvalitativ ansats är det bra att använda många olika källor för att på detta sätt öka trovärdigheten (Merriam, 1994). Initialt i arbetet har sekundära data varit viktiga för att skapa sig en förförståelse, väl igång har jag omväxlande använt primära och sekundära data Fallstudieansats Min undersökning har närmast fallit inom ramen för fallstudier eftersom jag ville på djupet undersöka frågan. Med fallstudier avses ibland mycket djupa studier, denna studie har dock på grund av sin begränsade omfattning avseende tiden för projektet inte kunnat bli så djup. Fallstudier är bra för att skaffa sig en detaljerad uppfattning inom områden utan stora förkunskaper (Lekvall & Wahlbin, 2001). Eftersom studien intresserar sig för kvalitativa aspekter kändes fallstudien som ett naturligt val. Jag har försökt förstå företagens val av systemstrategier och på detta sätt kunna skapa mig en bild om vilka faktorer som påverkar utformningen av strategierna. På detta sätt ska den förståelseinriktade ansatsen hjälpa ESV att i sin egen process kunna förstå andra koncerners val. Dessa erfarenheter kan de sedan applicera på den egna situationen för att tolka och analyser den egna strategin. Intresset består inte i att jämföra enskilda aspekter av företagens strategier och då var tvärsnittsansatsen mindre lämplig (Lekvall & Wahlbin, 2001). Den efterföljande analysen av fallstudierna innehåller dock jämförelser mellan de olika fallen jag studerar. Detta sker då på ett mer holistiskt plan än vad som vore fallet i en tvärsnittsansats där enskilda variabler kontrasteras mot varandra Val av fallföretag och intervjupersoner Jag har i valet av företag som studeras i fallstudierna försökt finna företag som ger intressanta aspekter att analysera och jämföra. Mitt urval av fallföretag har därför varit icke-probabilistiskt eftersom valet skedde utan statistiska metoder vilket inte är något problem eftersom kvalitativa ansatser inte kräver generaliserbarhet i statistisk mening (Merriam, 1994). 27

28 BALANSGÅNGEN MELLAN STYRNING OCH FLEXIBILITET: SYSTEMSTRATEGIER FÖR AFFÄRSSYSTEM I TRE SVENSKA KONCERNER Valet av intervjupersoner kom att ändras lite under undersökningens formuleringsfas. Det diskuteras längre ned. Fallföretagen Utifrån min frågeställning rörande koncernperspektivet på affärssystemstrategier stod det redan på förhand klart att vissa kriterier speciellt var av intresse i fallföretagen. Viktigast var att studera företag med koncernstruktur för att kunna svara på undersökningsfrågorna gällande styrning och gemensamhet inom koncerner. Tjänstesektorn sågs som ett naturligt val eftersom den liknar statlig sektor. Industriföretag kändes som relevanta med längre vana av affärssystem. Valet kom att bli ett teknikföretag, försäkringsbolag samt en teleoperatör. En viktig fråga vid alla typer av undersökningar är att få tillgång till information (Gummesson, 1988). Företagen erbjöds förekomma anonyma i rapporten för att de på detta sätt skulle vara mer villig att lämna ifrån sig information de kunde finna vara känslig. Som tack för medverkan lovades de medverkande företagen en kopia av rapporten. Företagen fick också kommentera respektive intervjusammanställning. Något som de uppskattade lika mycket som jag gjorde för att undvika missförstånd och feltolkningar. Valet av studieobjekt begränsades i och med att jag sökte mig externt till organisationer dit varken jag eller min uppdragsgivare hade goda kontakter i förväg. Fem företag valdes ut i ett initialt skede och de kontaktades för att se om de var intresserade att medverka i studien. Tre av dem (vilket var förhoppningen) tackade ja utan några större betänkligheter. Dessa företag speglade ambitionen om att täcka flera branscher. Företagen hade kommit olika långt i sina införanden av koncerngemensamma affärssystem och ett av dem hade valt att inte implementera ett koncerngemensamt system. Det sistnämnda företaget sågs ändå intressant att studera detta företag för att på detta sätt också belysa en situation där ett gemensamt integrerat affärssystem inte setts som lämpligt. På detta sätt kunde analysen bli mer heltäckande och genom att också studera ett företag som inte valt ett integrerat system inom koncernen fick jag en mer nyanserad bild av affärssystemen. I efterhand visade det sig att ett av företagen som satsat på ett gemensamt affärssystem inte kommit så långt i sin implementering. Detta gav dock kompletterande insikter tillsammans med det andra företaget som redan arbetat med att införa sitt koncerngemensamma system några år. 28

29 METOD Intervjupersoner Vid valet av de specifika intervjupersonerna har jag varit mån om att de skulle ha rätt bakgrund och en insikt i företagens övergripande strategier. Jag kontaktade koncernernas IT-ansvariga eftersom de ofta är inblandade i affärssystemprojekt. Genom att kontakta personer på högsta nivå hoppades jag att genom att få deras stöd underlätta kontakterna med övriga intervjupersoner genom att på detta sätt ha projektet sanktionerat. Detta fungerade bra. För att säkerställa att de övriga personerna jag träffade skulle vara av lämplig bakgrund diskuterade jag dessa saker med min kontaktperson i företagsledningen. Initialt fanns en ambition om att träffa personer i koncernledningen. Detta visade sig svårt och jag kom istället att tala med personer på en lägre nivå. Dessa personer var ansvariga för affärssystemprojekten eller på annat sätt mycket involverade i projekten. I efterhand kan man konstatera att denna lösning fungerade bra för att besvara mina frågor. Personerna i koncernledningen hade säkerligen kunnat ge andra intressanta vinklingar på affärssysteminförandet, men när det gäller att studera problematiken med systemstrategierna tror jag intervjupersonerna ändå kunnat ge ett djupare perspektiv eftersom de varit mer inblandade i projekten och ändå har klart för sig de övergripande målen med projekten. För att inte enbart låsa sig fast vid vad entusiasterna inom affärssystemprojekten eller företagets IT-avdelning anser har jag också vid alla företagen kompletterat med att tala med en person som stått lite vid sidan av projektet. Det rörde sig om en controller på koncernnivå för den enhet som ansvarar för införandet hos Teknikföretaget 6. Vid Teletjänsteföretaget talade jag med en person som ansvarade för synergieffekter inom IT-området bland affärsområdets olika bolag. Detta affärsområde hade tidigare varit utanför projektet. Att denna person hade IT-bakgrund upplevde jag inte som något hinder eftersom de kravställare jag träffat från andra projekt inte hade IT-bakgrund. Inom Försäkringsföretaget kompletterade jag intervjun med dess IT-ansvarig med ett mer affärsinriktat perspektiv från ett av de viktigare affärsområdena. Initialt var ambitionen att göra tre intervjuer vid varje företag. I slutänden blev det en extra intervju vid Teletjänsteföretaget för att säkerställa att jag fått ett heltäckande perspektiv. Vid Försäkringsföretaget kunde jag bara göra två intervjuer eftersom lämpliga intervjupersoner inte hade tid att sätta av tid för intervjun. De båda intervjuerna som genomfördes kompletterade 6 För en presentation av fallföretagen se kapitlet Fallbeskrivning. 29

30 BALANSGÅNGEN MELLAN STYRNING OCH FLEXIBILITET: SYSTEMSTRATEGIER FÖR AFFÄRSSYSTEM I TRE SVENSKA KONCERNER ändå varandra väl. En ytterligare intervju hade varit bra för att verkligen slå fast att det inte var en representativ bild av företaget som jag fått Frågemetod Intervjuer användes eftersom de ger en närmare kontakt och bättre flexibilitet (Lekwall & Wahlbin, 2001). Min avsikt vid intervjuerna var att hålla dem så informella och spontana som möjligt. Min förhoppning var att intervjupersonerna skulle känna sig bekväma och våga tala öppet och dela med sig av sina åsikter. Jag förberedde därför inte en uppsättning färdiga frågor utan satte enbart upp en rad frågeområden att diskutera under intervjun. Jag försökte med denna ansats att skapa en diskussion med intervjupersonen och släppa fram deras egen berättelse. I inledningen av intervjun klargjorde jag syftet med undersökningen och praktiska detaljer. Därefter beskrev jag upplägget på intervjun och de olika delarna innan vi började. Innan intervjuerna skickade jag en intervjuguide 7 till intervjupersonerna. Detta var uppskattad och gav dem en chans att förbereda sig och ha rätt förväntningar på intervjun. Denna guide innehöll inga direkta frågor utan presenterade kort bakgrunden samt de områden studien var inriktad mot. Frågeguiden hade breda frågeområden för att ge ökad flexibilitet och spontanitet och innehöll inte en detaljerad sekvens av förutbestämda frågor. Att som jag gjorde, inte helt förutsättningslöst genomföra intervjun förespråkas av Merriam (1994), då detta sätt ger en chans att få någorlunda likvärdig information från olika respondenter. Han anser vidare att strukturerade intervjuer inte är bra för fallstudier då de tvingar respondenten att acceptera intervjuarens syn. Frågeområdena visade sig vara mindre lämpade för Försäkringsföretaget som inte genomgått något större projekt för att införa ett ERP-system. Genom att under intervjun anpassa frågeguiden något kunde den ändå vara till ett stöd. Intervjuerna skedde vid ett tillfälle med varje person enskilt. Varje intervju varade 1,5-2 timmar. För att försäkra mig om att inte missa viktiga detaljer spelades intervjuerna in på band. Inspelningen av intervjuerna verkar inte ha påverkat intervjupersonerna som agerade väldigt spontant och inte visade några tecken på nervositet. 2.3 Analys och slutsatser Målet med analysen av intervjuerna är att skapa mening i den insamlade informationen (Merriam, 1994). Analys och tolkning av empirin har 7 Se bilaga 1 30

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Affärssystem. Linda Askenäs Linköpings universitet

Affärssystem. Linda Askenäs Linköpings universitet Affärssystem Linda Askenäs Linköpings universitet AS AS i sitt sammanhang i verksamheten - val, införande och användning Finns flera sätt att betrakta detta. Vi skall gå in på några framförallt tekniska,

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Strategisk utveckling och förändring av IT

Strategisk utveckling och förändring av IT REFERENS Strategisk utveckling och förändring av IT Förstärkning av koncernens affärsvärde från IT Om Loomis globalt ledande på effektivt cash management Loomis är en global koncern, noterad på Nasdaq

Läs mer

Den successiva vinstavräkningen

Den successiva vinstavräkningen Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion

Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion EXAMENSARBETE 2006:019 HIP Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion Arbetsplatsplanering MONIKA JOHANSSON LINNÉA LUNDBERG HÖGSKOLEINGENJÖRSPROGRAMMET Projektingenjör Luleå tekniska universitet

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering REMISSVAR 1 (9) 2007/214 ERT ER BETECKNING N2007/5876/ITP Näringsdepartementet ITP 103 33 STOCKHOLM IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM FÖR KOMMUNFÖRBUND ET NORRBOTTEN

PERSONALPOLITISKT PROGRAM FÖR KOMMUNFÖRBUND ET NORRBOTTEN 1 KOMMUNFÖRBUNDET Fastställd av styrelsen 2011-06-09 NORRBOTTEN PERSONALPOLITISKT PROGRAM FÖR KOMMUNFÖRBUND ET NORRBOTTEN 2 KOMMUNFÖRBUNDET NORRBOTTEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1 Inledning 3 2 Varför en

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

CASE FOREST-PEDAGOGIK

CASE FOREST-PEDAGOGIK CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Dagens Business Controller vill vara Partner

Dagens Business Controller vill vara Partner En undersökning genomförd av HandelsConsulting på uppdrag av Ekan. 2011 Dagens Business Controller vill vara Partner 2 Det är dags att gå ifrån ord till handling. Det visar vår undersökning. Trots att

Läs mer

Välj rätt affärssystem för att din. organisation ska blomstra!

Välj rätt affärssystem för att din. organisation ska blomstra! Välj rätt affärssystem för att din organisation ska blomstra! - En guide till dig som funderar på att byta eller investera i ett ERP system. Innehåll Därför är ett affärssystem viktigt för tillväxten...

Läs mer

Managing the IT Business program

Managing the IT Business program Managing the IT Business program Karlöf-Hiltmann Management och Informator har satt samman en unik modul för utbildning och utveckling av personer med nuvarande eller kommande managementansvar inom ITtunga

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Vad är ett examensarbete?

Vad är ett examensarbete? Vad är ett examensarbete? Språkteknologiprogrammet Vårterminen 2008 Examensarbete fördjupning i ämnet tillämpning av förvärvade kunskaper bedriva självständigt arbete muntlig och skriftlig presentation

Läs mer

Fö1 Kursintroduktion

Fö1 Kursintroduktion Fö1 Kursintroduktion Perspektiv på affärssystem IT&M T3 Ulf Melin Informatik, IEI, LiU ulf.melin@liu.se Disposition Kort rekapitulation Kursen Syfte och mål Kursdesign och pedagogisk idé Examination Litteratur

Läs mer

Bilaga 1 Beslutsförslag Policy för Region Skånes varumärken

Bilaga 1 Beslutsförslag Policy för Region Skånes varumärken Bilaga 1 Beslutsförslag 2012-09-06 Policy för Region Skånes varumärken 1 1. Region Skåne som modermärke I dokumentets första del presenteras resultatet av arbetet att definiera Region Skånes identitet

Läs mer

Rafel Ridha Projektdefinition

Rafel Ridha Projektdefinition Rafel Ridha Projektdefinition Utveckling av applikation för Windows Phone Dokumenttitel Projektdefinition Dokumentförfattare Rafel Ridha Dokumentnamn Projektdefinition xx.pdf Version 0.3 E-post rafelr@kth.se

Läs mer

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Vårterminen 2011 Kursansvarig: Jörgen Lundälv December 2010 JL 1 Välkommen! Du hälsas

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

De fem vanligaste säljutmaningarna

De fem vanligaste säljutmaningarna De fem vanligaste säljutmaningarna 1 Säljutmaningar De fem vanligaste säljutmaningarna och Smärta, Power, Vision, Värde och Kontroll. När sättet att sälja är ur fas med kundernas sätt att köpa eller när

Läs mer

Affärssystem, strategi och styrning

Affärssystem, strategi och styrning Affärssystem, strategi och styrning 723g25 2013-12-10 Agenda Allmän kursinfo och lite om projektet i synnerhet Strategi, styrning och affärssystem, enligt Nilsson och Lindvall Controllern och affärssystemet,

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence

Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence Affecto är enligt Dataföreningens 20 000 medlemmar det IT-företag som bäst förstår kundernas behov, som tillhandahåller rätt kompetens, till rätt

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Medier och Kommunikation Programkod: SGMKV Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 180 Beslut om inrättande: Medier och kommunikation Media

Läs mer

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Sammanfattning Solna 2009-10-06

Sammanfattning Solna 2009-10-06 NCC HR - Förstudie HR organisation, processer och IT-stöd Sammanfattning Solna 2009-10-06 Nuläge NCCs verksamhet bygger till största delen på lokalt utförande av arbetet och en decentraliserad beslutsmodell.

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

Gerdins Group. Vision och värderingar i Gerdins Group

Gerdins Group. Vision och värderingar i Gerdins Group Gerdins Group Vision och värderingar i Gerdins Group I Gerdins Group utvecklar vi tillsammans Vi-känslan Denna folder har tillkommit för att förklara visioner, målsättningar och strategier inom Gerdins

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 1025/2006-510 Fakultetsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Masterprogram i informationssystem, 120 högskolepoäng Master Program in Information Systems, 120

Läs mer

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Automation av internlogistik - Utmaningar och framgångsfaktorer. Anna Granlund

Automation av internlogistik - Utmaningar och framgångsfaktorer. Anna Granlund Automation av internlogistik - Utmaningar och framgångsfaktorer Anna Granlund 2014-05-13 Vem är jag och varför är jag här? Forskare Mälardalens högskola Robotdalen Logistikautomation Doktorandstudier Fokus

Läs mer

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version Evenemangstrategi för Region Skåne Sammanfattad förkortad version Bakgrund Evenemang är en viktig del av Region Skånes varumärke. Målsättningen att vara en attraktiv och innovativ region kombineras med

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att

Läs mer

Kunskapsprojektering

Kunskapsprojektering Kunskapsprojektering Syftet är att planlägga: forskningsprojekt licentiat- och doktorsavhandlingar uppsatser och examensarbeten olika undersökningar, utredningar eller utvecklingsarbeten i icke-akademisk

Läs mer

Vart försvann synergieffekterna?

Vart försvann synergieffekterna? Vart försvann synergieffekterna? Ett case om effektivisering av kundservice Inledning Ibland får vi tillåtelse av våra uppdragsgivare att berätta vad vi gör. Då är vår ambition att försöka ge så god insikt

Läs mer

Skapa insikter till rätt beslut

Skapa insikter till rätt beslut Skapa insikter till rätt beslut Enklaste vägen till beslut med dynamiska rapporter Verksamhetskolls dashboards är tydliga och det är lätt att direkt ta till sig det väsentliga. Alla dimensioner i ditt

Läs mer

Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25

Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25 Datum Er referens S2014/5303/RU Vår referens 2014-09-30 Stefan Holm Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25 Almega

Läs mer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer Beteendevetenskaplig metod Ann Lantz alz@nada.kth.se Introduktion till beteendevetenskaplig metod och dess grundtekniker Experiment Fältexperiment Fältstudier - Ex post facto - Intervju Frågeformulär Fyra

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Teori Varför uppgradera? Leverantören vill det Implementera helt nya funktioner (revolutionärt)

Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Teori Varför uppgradera? Leverantören vill det Implementera helt nya funktioner (revolutionärt) Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Wahlquist Verkstäder grundades 1945 och har idag växt till en storlek av 150 anställda på tre platser: Linköping, Ödeshög och Tallinn. De har en hög teknisk

Läs mer

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Samverkan kring barn som far illa

Samverkan kring barn som far illa Samverkan kring barn som far illa Per Germundsson Forskning och utvecklingsarbeten inom funktionshinderområdet i Öresundsregionen MAH, Malmö 2011-04-05 Fragmentisering Samhällets insatser för att bistå

Läs mer

Process- och metodreflektion. Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist

Process- och metodreflektion. Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist Process- och metodreflektion Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist Planeringen Redan från början av projektet bestämde vi oss i gruppen för att planera utförande

Läs mer

Extended DISC Coachande ledarskap

Extended DISC Coachande ledarskap Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

Angreppssätt. Vilka är våra studieobjekt? Population och stickprov

Angreppssätt. Vilka är våra studieobjekt? Population och stickprov Angreppssätt Vilka är våra studieobjekt? 4:1 Population och stickprov Population = en mängd enheter som vi vill studera egenskaper & attityder för Ram = register eller annan förteckning över populationens

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Ledningsgruppsutveckling

Ledningsgruppsutveckling Ledningsgruppsutveckling Ni skapar samsyn och en gemensam strategi!! Två dagars ledningsgruppsutveckling med coaching och rådgivning från seniora experter! Vi får människor att samlas kring affären på

Läs mer

Kemi 2. Planering VT2016

Kemi 2. Planering VT2016 Kemi 2 (KEM02, NA2) Planering VT2016 Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 20160208 C Denna planering gäller för VT2016, med andra ord den andra halvan av kursen. Centralt innehåll Fet stil skolverkets text, med

Läs mer

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala

Läs mer

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning Steg för steg-guide för Medarbetarundersökning En av de viktigaste resurserna i en organisation är medarbetarna. Hur dina medarbetare samarbetar kommer att i hög utsträckning påverka resultatet för din

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING för kursen

STUDIEHANDLEDNING för kursen Institutionen för Beteendevetenskap och lärande STUDIEHANDLEDNING för kursen 15 högskolepoäng (LATVB7) Halvfart/distans Vårterminen 2015 Leif Mideklint - 1 - INLEDNING Denna studiehandledning är avsedd

Läs mer

Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell

Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell Under mars månad i år svarade ni på en undersökning gällande Kommuners användning av sociala medier som utfördes som del av ett examensarbete

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Kandidatexjobb vid Industriell Marknadsföring. Process, tidsplan och opponenter samt krav

Kandidatexjobb vid Industriell Marknadsföring. Process, tidsplan och opponenter samt krav Kandidatexjobb vid Industriell Marknadsföring Process, tidsplan och opponenter samt krav Dagens agenda Själva processen och vem gör vad när Förväntningar Krångliga passager i själva skrivandet IEI:s exjobbssida

Läs mer

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD (Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier

Läs mer

Agila Avtal. avtalsformer som kan fungera. Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se

Agila Avtal. avtalsformer som kan fungera. Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se Agila Avtal Hur man säljer in agila projekt olika avtalsformer som kan fungera Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se Min syn på saken och kundens Detta är vad vi alla önskar Lite om mig själv Carina

Läs mer

Affärstillväxt. Ett utvecklingsprogram för företagsledningar i små och medelstora företag.

Affärstillväxt. Ett utvecklingsprogram för företagsledningar i små och medelstora företag. Affärstillväxt Ett utvecklingsprogram för företagsledningar i små och medelstora företag. Bakgrund Norra Sveriges näringsliv består till största delen av några stora basindustri företag och offentliga

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2015-12-16 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

Affärsfokus på Analytics-strategin Vad har ditt företag att vinna? Henrik Carlsson September, 2014

Affärsfokus på Analytics-strategin Vad har ditt företag att vinna? Henrik Carlsson September, 2014 Affärsfokus på Analytics-strategin Vad har ditt företag att vinna? Henrik Carlsson September, 2014 Ett IT-orienterat perspektiv på Analytics kan förbättra befintlig funktionalitet men har stora begränsningar

Läs mer

Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi

Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi Version 1.0 2013-08-27 Dnr 1308-0342-33 Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi Inledning... 2 Styrdokument för vår kommunikation... 2 Huvudbudskapen genomsyrar all kommunikation... 2 Primära målgrupper...

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter

a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter Oavsett bransch och verksamhet så är alla organisationer i behov av utveckling och förändring. Vi

Läs mer

En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för?

En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för? Titel En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för? Angelica Hafström, Innovationsstrateg, Innovare R&D och kommittérepresentant SIS/TK 532 Nationell innovationskonferens, Luleå 2015-02-05

Läs mer