Balansgången mellan styrning och flexibilitet Systemstrategier för affärsystem i tre svenska koncerner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Balansgången mellan styrning och flexibilitet Systemstrategier för affärsystem i tre svenska koncerner"

Transkript

1 Balansgången mellan styrning och flexibilitet Systemstrategier för affärsystem i tre svenska koncerner Examensarbete utfört inom ämnesområdet Ekonomiska Informationssystem vid Institutionen för Datavetenskap Linköpings Tekniska Högskola Av Peter Norén LiTH-IDA-Ex-02/ Examinator Alf Westelius, IDA, LiTH Handledare Linda Askenäs, IDA, LITH

2 2

3 Förord Denna rapport är resultatet av drygt fyra månaders arbete. Vägen från start till mål har på många sätt liknat ett löparlopp. Ibland har jag kommit in i andra andningen och det gått lättare. Emellanåt har det dock känts som en motig uppförsbacke. Mestadels har det ändå varit spännande och intressant. Nu är jag i mål och när jag blickar tillbaka kan jag se att jag lärt mig mycket under detta lopp. Det har varit lärorikt att fördjupa sig inom systemstrategier och affärssystem. Samtidigt har det varit en nyttig omväxling att genomföra ett större projekt på egen hand till skillnad från utbildningens alla projekt och grupparbeten. Under tiden jag arbetat med detta projekt har det funnits en rad ivriga supporters vid sidan av löparspåret som hejat på när det gått sakta och gett mig taktiktips när jag stått och famlat i blindo: Först och främst vill jag passa på att tacka de tre företagen som ställt upp i min undersökning. Deras medverkan har varit av fundamental betydelse. Jag är tacksam över att de tagit sig tid att träffa mig och att de svarat öppenhjärtigt och engagerat på mina frågor. Jag vill speciellt passa på att tacka min handledare på Ekonomistyrningsverket, Susanne Lindestam Öktem. Hon har bidragit med många värdefulla synpunkter och råd kring arbetets inriktning och intressanta vinklingar att ta upp. Linda Askenäs, min handledare på LiTH, har redan från början visat stort intresse och engagemang för mitt arbete och varit en stor hjälp i utformningen av undersökningen för att säkerställa kvaliteten i arbetet. Min opponent Alexander André tillsammans med min examinator Alf Westelius har båda gett värdefull kritik och ställt krav som sammantaget gett en mycket bättre rapport än den ursprungliga både avseende resultat och framställning. Utöver dessa vill jag också rikta ett tack till vänner och bekanta som stått ut med mina frågor och enträgna diskussioner under de senaste månaderna. Stockholm, april 2002 Peter Norén 3

4 4

5 Sammanfattning Systemstrategierna för affärssystem i stora organisationer och koncerner behöver en balans mellan å ena sedan kontroll och samordning och å andra sidan flexibilitet inför skiftande marknadskrav hos olika affärsområden. Syftet med denna rapport är att studera vad företag vill uppnå genom införande av affärssystem inom en organisation med koncernstruktur. Studien undersöker också varför strategierna ser ut som de gör och vilka drivkrafter som finns bakom deras utformning. Slutligen behandlar rapporten också vad som påverkar realiseringen av de tänkta strategierna. Intressanta frågeområden är standardisering och centralisering av system och arbetsprocesser liksom systemens räckvidd och omfattning i organisationen. Det empiriska underlaget bygger på personliga intervjuer vid tre stora svenska koncerner. Intervjupersonerna har haft framskjutna roller på koncernnivå i företagens affärssystemprojekt. För att undvika biaser har också personer utanför projekten intervjuats. En modell presenteras för att bättre förstå de faktorer som samverkar och påverkar företags systemstrategier. Modellen utgår från företagens konkurrenskraft på affärsnivå eller genom samarbete inom koncernen. Samordning och kontroll kan underlätta utnyttjandet av synergieffekter medan flexibilitet kan vara viktigt för att ta tillvara skillnader i lokala marknader. Systemstrategin bör prioritera insatser som maximerar värdeskapandet för företaget. Det förefaller också nödvändigt med styrning och ett starkt pådrivande ledarskap vid införanden av standardiserade affärssystem inom koncerner. Denna rapport är skriven på uppdrag av Ekonomistyrningsverket (ESV) som tillhandahåller affärssystem mot den svenska statsförvaltningen. Av denna anledning finns ett separat kapitel som kortfattat diskuterar resultaten ur perspektivet för offentlig sektor och vad man kan lära sig av de privata företagens erfarenheter. 5

6 BALANSGÅNGEN MELLAN STYRNING OCH FLEXIBILITET: SYSTEMSTRATEGIER FÖR AFFÄRSSYSTEM I TRE SVENSKA KONCERNER Innehåll 1 INLEDNING Affärssystem Uppdraget från ESV Problemområde Syfte och frågeställningar Avgränsningar Målgrupp och relevans Disposition 19 2 METOD Definition och design Datainsamling Analys och slutsatser 30 3 REFERENSRAM Affärssystemet En helhetssyn på strategibegreppet Affärssystemets strategiska betydelse inom koncerner Systemstrategier för affärssystem 48 4 ANALYSMODELL Systemstrategier Konkurrensfördelar och flexibilitet Affärssystem och styrning Från formulering till realisering av strategin 59 5 FALLBESKRIVNINGAR Teknikföretaget Försäkringsföretaget Teletjänsteföretaget 73 6 ANALYS Systemstrategier Konkurrensfördelar och flexibilitet 83 6

7 INLEDNING 6.3 Affärssystem och styrning Från formulering till realisering av strategierna 96 7 SLUTSATSER Konkurrensfördelar och synergier Affärssystem och styrning inom koncerner Flexibilitetsdilemmat Kvalitet och trovärdighet Frågor för kommande undersökningar BETYDELSE FÖR ESV OCH OFFENTLIG SEKTOR Systemstrategier Utnyttja systemens fulla funktionalitet Möjligheterna med integrerade affärssystem Autonomi kan hindra standardisering KÄLLFÖRTECKNING

8 BALANSGÅNGEN MELLAN STYRNING OCH FLEXIBILITET: SYSTEMSTRATEGIER FÖR AFFÄRSSYSTEM I TRE SVENSKA KONCERNER Figurförteckning FIGUR 1: RAPPORTENS DISPOSITION...20 FIGUR 2: SKISS ÖVER ARBETSPROCESSEN (EGEN MODIFIERING AV YIN, 1994, S 49)...23 FIGUR 3: SKILLNAD MELLAN INDUKTION OCH DEDUKTION (CARLSSON, 1991, S 26-27)...26 FIGUR 4: AFFÄRSSYSTEMENS UTVECKLINGSFASER (GENOVESE ET AL, 2001, GARTNER RESEARCH) FIGUR 5: TRE LAGERS ARKITEKTUR (MODIFIERING AV DATE (1995) ANPASSAD I ASKENÄS, 2000)...35 FIGUR 6: AFFÄRSSYSTEMETS OLIKA MODULER (GENOVESE ET AL, 2001, GARTNER RESEARCH) FIGUR 7: SKILLNADEN MELLAN FÄRDIGHETER OCH KOMPETENSER (HATTEN & ROSENTHAL, 1999, S296)...41 FIGUR 8: KONCERNSTRATEGINS TRIANGEL (COLLIS & MONTGOMERY, 1998) FIGUR 9: OLIKA KONFIGURATIONER INOM KONCERNER (MARKUS ET AL, 2000 I EGEN BEARBETNING) FIGUR 10: ANALYSMODELLENS OLIKA DELAR...55 FIGUR 11: UPPLÄGG FÖR FALLPRESENTATIONERNA...61 FIGUR 12: ORGANISATIONSSCHEMA FÖR TEKNIKFÖRETAGET FIGUR 13: ORGANISATIONSSCHEMA FÖR FÖRSÄKRINGSFÖRETAGET FIGUR 14: ORGANISATIONSSCHEMA FÖR TELETJÄNSTEFÖRETAGET...74 FIGUR 15: GRAD AV GEMENSAMHET HOS FALLFÖRETAGEN UTIFRÅN UPPDELNINGEN HOS MARKUS ET AL (2000)...83 FIGUR 16: DE OLIKA OMRÅDENA I SLUTSATSERNA OCH DERAS SAMBAND

9 INLEDNING Tabellförteckning TABELL 1: PRIORITERING GÄLLANDE (DE)CENTRALISERING AVSEENDE VIKTIGA FAKTORER (MALONE, 1997, S 30)...52 TABELL 2: FÖRETAGENS SÄTT ATT NÅ DIFFERENTIERING VIA ANVÄNDNINGEN AV AFFÄRSSYSTEMEN TABELL 3: IDENTIFIERADE FÖRVÄNTADE SYNERGIER VIA AFFÄRSSYSTEMEN HOS DE OLIKA BOLAGEN TABELL 4: FÖRETAGENS SYN PÅ BEHOVET AV FLEXIBILITET TABELL 5: IDENTIFIERADE SAMORDNINGSMEKANISMER HOS DE STUDERADE FÖRETAGEN...95 Bilagor Bilaga 1: Kontaktbrev samt Intervjuguide Bilaga 2: Sekretessförbindelse 9

10 BALANSGÅNGEN MELLAN STYRNING OCH FLEXIBILITET: SYSTEMSTRATEGIER FÖR AFFÄRSSYSTEM I TRE SVENSKA KONCERNER 10

11 INLEDNING 1 Inledning Denna rapport behandlar användningen av affärssystem i stora organisationer med koncernstruktur. Fokus ligger på affärssystemets strategiska betydelse och vad företag önskar uppnå med dessa system. Slutligen studeras också hur strategierna för affärssystemet realiseras. I detta kapitel ges en bakgrund till rapporten och det problem som undersökningen studerar. Syftet med den föreliggande rapporten preciseras liksom avgränsningar i undersökningsfrågan. Avslutningsvis i kapitlet finns disposition och läsanvisning för att underlätta för läsaren. 1.1 Affärssystem Affärssystem 1 är ett fenomen som växt explosionsartat under det senaste decenniet. Trots Internets framväxt kan affärssystemens framväxt sägas vara den viktigaste användningen av informationsteknik inom företag under nittiotalet (Davenport, 1998). En definition av begreppet är följande: Enterprise resource planning systems are configurable information system packages that integrate information and information-based processes within and across functional areas in an organization. (Kumar & van Hillegersberg, 2000, s 23). Affärssystemen är inte bara ett mjukvarupaket, utan anses av många också innefatta nya arbetssätt (Davenport, 1996). Att informationssystem tillåts påverka arbetssätten inom organisationer är något nytt som inte förekommit vid införanden av tidigare generationers informationssystem. Affärssystemet kan därför inverka på organisationen på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Traditionellt har informationsteknik setts som rationaliserande och effektivitetshöjande, främst genom automatisering av arbetsuppgifter. Under nittiotalet hamnade också den strategiska betydelsen av IT i fokus: IT s role within organizations has evolved from its predominant focus on efficiency enhancements (automation) to its role as a fundamental enabler in creating and maintaining a flexible business network of interorganizational arrangements joint ventures, alliances and partnerships, long-term contracts, technology licensing, and marketing arrangements. (Venkatraman, 1994, s74). 1 Den engelska termen är Enterprise resource planning förkortat ERP. Jag kommer använda mig både av den engelska förkortningen och den svenska termen i rapporten. 11

12 BALANSGÅNGEN MELLAN STYRNING OCH FLEXIBILITET: SYSTEMSTRATEGIER FÖR AFFÄRSSYSTEM I TRE SVENSKA KONCERNER Den nya synen på informationsteknik karaktäriseras av en tro på tekniken som en möjliggörare av omvälvande förändringar där nya affärer skapas och branscher förändras (Evans & Wurster, 2000). Affärssystem kan vara ett sätt att förverkliga de visioner som tidigare identifierades att med informationsteknikens hjälp påverka företagets strategier. Enligt O Leary (2000) kan affärssystemet skapa värde på följande sätt: Integration bryter upp traditionell, funktionell och geografisk isolering. Användning av Best-Practices 2 kan ge förbättringar i arbetssätten. Standardisering av organisationsstrukturen för att ge en enhetlig bild av företaget mot omvärlden vilket också underlättar internt samarbete. Eliminering av informationsasymmetri ger bättre beslutsunderlag och underlättar kontrollen av verksamheten. Informationen on-line och i realtid ger ökad effektivitet och förbättrad kundnytta. Samma information för planeringsarbete och uppföljning. Kommunikation underlättas inom organisationen. Underlättande av samarbete och extern kommunikation. Det har dock inte alltid varit så enkelt att använda IT som ett stöd för strategierna. Tidigare hindrade affärssystem snarare än de hjälpte organisationen (Porter, 2001). De integrerade systemen var alltför svåra att anpassa efter organisationens behov och blev snarare ett hinder än en hjälp för organisationerna som införde dem. Genomslaget av Internetteknik gjorde dock saken annorlunda och dagens affärssystem har nya möjligheter (Porter, 2001): Internet architecture, together with other improvements in software architecture and development tools, has turned IT into a far more powerful tool for strategy. It is much easier to customize packaged Internet applications to a company s unique strategic positioning. By providing a common IT delivery platform across the value chain, Internet architecture and standards also make it possible to build truly integrated and customized systems that reinforce the fit among activities. (Porter, 2001, s 72). 2 Med Best-practice menas de processmodeller som finns inbyggda i systemet för att efterskapa de bäst lyckade arbetssätten som är kända. Jag menar med detta begrepp alltså standardiserade lösningar som finns tillgängliga i affärssystemen. Det är viktigt att konstatera att en sådan lösning inte behöver vara överlägsen i alla situationer, detta diskuteras i rapportens referensram. Detta är min tolkning av begreppet. 12

13 INLEDNING Historiskt har internationella företag hanterat sina informationssystem landsvis. Det är först i och med globaliseringen som tanken på ett koncerngemensamt affärssystem dykt upp. Globaliseringen av marknaden har lett till nya krav. Från att ha varit organiserade i nationellt fokuserade affärsenheter blir många företag nu fokuserade på globala affärsområden inom olika produktgrupper. Detta ställer krav på en effektivare samordning av företagets olika verksamheter. För att möjliggöra detta krävs gemensamma processer och en standardiserad IT-plattform. Därför satsar många företag idag på gemensamma affärssystem som täcker hela organisationen (Holland & Light, 1999). Att införa affärssystem är en mycket komplex uppgift på grund av den stora omfattningen av systemet och de krav som ställs på anpassningar av organisationen. Anpassningar av systemet är svåra att genomföra. Problem kan uppstå om inte systemets affärslogik matchar företagets verksamhet. Att införa ett affärssystem i ett företag är därför en komplicerad uppgift. Vid en enkel installation av SAP R/3 behöver mer än 3000 konfigurationstablåer ställas in 3. Det krävs då av företaget att de förstår sina processer väl. Dessutom måste de kunna översätta dem till tablåerna i systemet för att få en god matchning. För datorföretaget Dell tog det ett år att implementera enbart denna del. (Davenport, 1998) Affärssystem är dyra investeringar. Gartner Group hävdar att det i de flesta fallen krävs att företaget har en omsättning i storleksordningen $ 50 miljoner för att en investering i ett ERP-system ska betala sig (Andersson et al, 2001). Länge har affärssystem varit förknippade med risker och misslyckanden. I fallet med amerikanska FoxMeyer gick det så långt att företaget gick i konkurs, något som företagets ledning skyllde på sitt affärssystem (Davenport, 1998). Undersökningar har visat att så mycket som hälften av alla ERP-satsningar misslyckas med att infria förväntningar som ställts på dem. Det sägs bero på att ledningen inte insett omfattningen av förändringen och de ansträngningar som krävs (Appleton, 1997). Affärssystemföretagen har under se senaste åren tagit till sig av denna kritik och satsat på enklare införanden och det talas numera om fast-track införanden. Det är enklare installationer där effektivitet prioriteras och minimala anpassningar görs. Dessa lösningar ger lösningar som testats hos andra till priset av en begränsad flexibilitet. De positiva resultaten är dock övertygande, projekten blir klara snabbare till lägre pris och samtidigt håller de tids- och kostnadsramar (Wallström, 2001). Samtidigt varnar 3 Denna siffra styrks av SAP:s egen Consulting Manager. De poängterar dock att de enklare typerna av installationer som finns idag inte alls behöver så många parameterinställningar. 13

14 BALANSGÅNGEN MELLAN STYRNING OCH FLEXIBILITET: SYSTEMSTRATEGIER FÖR AFFÄRSSYSTEM I TRE SVENSKA KONCERNER Gartner Group för att många företag fortfarande riskerar spräckta budgetar och missade tidplaner vid införandet av ett affärssystem (Zrimsek et al, 2001). 1.2 Uppdraget från ESV Denna rapport är skriven i samarbete med Ekonomistyrningsverket (ESV). ESV är en statlig expertmyndighet inom området ekonomistyrning som bildades 1998 då verksamheten vid Riksrevisionsverket renodlades till att omfatta endast granskningsområdet. En del av verksamheten vid ESV är sakområdet ekonomisystem. Detta sakområde tillhandahåller ekonomi- och personaladministrativa system åt de statliga myndigheterna och verken. Tidigare bedrevs egen systemutveckling, idag tillhandahålls valda system i ramavtal och ESV erbjuder då konsulthjälp vid systeminförandet samt utbildning i systemens olika delar. En viktig del vid sakområdet för ekonomisystem är omvärldsbevakning för att bättre kunna erbjuda attraktiva system och hänga med i utvecklingen. Inom staten sker idag en utvärdering av ekonomistyrningen och då också det IT-stöd som erbjuds. Trenden idag inom statlig sektor är att gå mot standardsystem istället för skräddarsydda. Den statliga sektorns behov anses idag inte vara annorlunda än privat sektors behov. I linje med detta görs nu bland annat en förstudie på uppdrag av ESV gällande möjligheterna att finna systemstöd för integrerad verksamhetsstyrning likt det som erbjuds i integrerade affärssystem. Tidigare har affärssystemen på marknaden gett dåligt stöd för servicesektorn (där offentlig verksamhet ingår) och det har hindrat att se systemstrategierna på ett integrerat sätt. Istället har PA- och ekonomisystem upphandlats separat. Idag hävdar Gartner Group att situationen är annorlunda och ERP-systemen har nu mognat avseende servicesektorns behov (Rayner et al, 2001). Förändringarna internt inom den svenska statsapparaten och externt avseende utvecklingen hos ERP-leverantörerna gör det intressant för ESV att studera möjliga alternativ till den egna systemstrategin. ESV vill därför studera hur svenska storföretag resonerar kring affärssystem, speciellt då med ett helhetsperspektiv på koncernen. 1.3 Problemområde Det är ingen lätt sak att karaktärisera det ideala affärssystemet. En rimlig fråga att ställa sig borde vara, idealt för vem? Företag skiljer sig åt och har 14

15 INLEDNING olika behov. Vidare beror det på vem du frågar i en organisation. Olika personer har olika motiv och ser olika sidor av systemet. Organisationer inför affärssystem med förhoppningar om att uppnå flera olika typer av resultat. Många ser det inte enbart som anskaffning av ett informationssystem utan vill samtidigt förändra sin organisation för att uppnå bättre samordning och ökad standardisering över hela organisationen. Vissa företag anger att detta samtidigt ska stödja koncernens tillväxt. Andra skäl är att affärssystemet ska ge bättre rapporteringsmöjligheter och beslutsunderlag eller så sker det för att anpassa sig till nya regler och externa krav på verksamheten (Robey et al, 2000). Affärssystem är designade för att integrera tidigare fragmenterad information i stora organisationer (Davenport, 1998). Genom att skapa en enhetlig syn ska kundservice förbättras, processer kontrolleras, mervärde skapas samt kostnader reduceras (O'Leary, 2000). Införande av affärssystem medför ofta stora förändringar inom organisationen. Det rör sig både om förväntade förbättringar men också ibland oanade försämringar. Traditionellt har organisationer utvecklat informationssystem efter verksamhetens behov (Davenport, 1998), med dagens affärssystem behöver det inte längre vara fallet: An enterprise system, by its very nature, imposes its own logic on a company s strategy, organization and culture. [ ] It pushes a company toward full integration even when a certain degree of business unit segregation may be in its best interests. And it pushes a company toward generic processes even when customized processes may be a source of competitive advantage. (Davenport, 1998, s ) Affärssystemet innebär alltså samtidigt som det lovar stora vinster, också ofta att stora förändringar genomförs. Det kan vara nödvändigt med en likriktning mellan koncernens olika divisioner. Det kan uppstå problem då något som är lämpligt ur globalt perspektiv inte passar de lokala förhållandena. Standardisering i koncerner är bra för att konsolidera information mellan olika enheter och för att sänka kostnader, detta leder dock till uppoffringar av skräddarsydda lösningar hos enskilda enheter. Problemet med skillnader mellan division och koncern kan leda till allvarliga konflikter och politiskt spel (O'Leary, 2000). Avvägningen mellan att fånga affärssystemets förtjänster och att samtidigt behålla tidigare styrkor i verksamheten kan tydligare ses genom att skilja mellan två filosofier när det gäller systemstrategierna för affärssystem. Nedan presenteras två radikalt olika ansatser för systemstrategier som belyser problemområdet och de frågor rapporten behandlar. 15

16 BALANSGÅNGEN MELLAN STYRNING OCH FLEXIBILITET: SYSTEMSTRATEGIER FÖR AFFÄRSSYSTEM I TRE SVENSKA KONCERNER Det integrerade affärssystemet Ett sätt är att utgå från systemet och dess möjligheter att förbättra verksamheten. Karaktäriserande för denna utgångspunkt är att betona effektiviseringar genom förändrade arbetssätt och reducerade IT-kostnader. Detta resonemang kan bygga på antagandet att den egna verksamheten inte skiljer sig avsevärt från övriga företag. Globaliseringen kräver ett standardiserat arbetssätt inom en organisation för att den ska kunna verka globalt (Holland & Light, 1999). Standardpaket kan anses innehålla bra lösningar som förbättrar företagets förmåga att konkurrera (Holland et al, 2001). Eftersom fördelarna sitter inbyggda i systemets kärna blir det en förutsättning att skaffa hela systemet för att kunna utnyttja systemets fulla kapacitet. Utifrån dessa argument blir en paketlösning ett naturligt alternativ. För att bättre integrera olika delar av verksamheten krävs standardisering (Gattiker & Goodhue, 2000) och genom centralisering uppnås ytterligare skalfördelar (O Leary, 2000). Samordningen inom koncernen baseras på detta sätt på en mycket integrerad systemstrategi där det gemensamma systemet underlättar informationsutbytet inom koncernen (Davenport, 1998). För att genomdriva denna typ av systemstrategi krävs att styrningen inom organisationen är starkt centraliserad (Markus et al, 2000). Informationsutbytet mellan olika delar av organisationen underlättas med denna lösning genom att resurser som databaser och liknande faktiskt delas (Davenport, 1998) Det autonoma affärssystemet En alternativ lösning kan vara att utgå från behoven i verksamheten. Karaktäriserande för denna strategi är att betona kreativiteten och friheten hos olika delar i organisationen. I en stor organisation kan lokala behov skilja sig åt och då skulle en standardiserad lösning ge sämre stöd än de lokalt utformade (Gattiker & Goodhue, 2000). Samtidigt har olika leverantörer av integrerade system de bästa lösningarna enbart inom vissa områden (Holland et al, 2001). Om avsikten är att optimera systemet efter verksamhetens behov kan det vara nödvändigt att skräddarsy olika delar i systemet efter verksamhetens behov, något som leder till en Best-of-Breed lösning (Light et al, 2001). För att bättre fånga olika lokala behov kan utöver de koncerngemensamma anpassningarna även lokala anpassningar i modulerna tillåtas hos de enskilda enheterna. Denna systemstrategi domineras lämpligen av en mycket decentraliserad styrning för att bäst fånga upp de lokala behoven (Markus et al, 2000). Interaktionen mellan olika delar i denna verksamhet blir givet de tekniska hindren mer begränsad men underlättas genom användning av öppna standarder och gränssnitt (Sprott, 2000). 16

17 INLEDNING Finns det ett idealt affärssystem? Ovan har flera intressanta aspekter av systemstrategierna kommit fram. En rad lösningar, ofta till varandra motsatta finns, och det saknas enighet gällande vilket som är det bästa sättet att lösa systemstrategierna. Frågan som då dyker upp är om det egentligen kan finnas en systemstrategi som överträffar alla andra. Uppenbarligen tolkar olika personer det ideala systemet på radikalt olika sätt. Nedan lyfter jag fram olika delar av problematiken med systemstrategier för ERP inom koncerner. Samtidigt kan denna uppsummering av frågeområden ge en introduktion och motivering till syftet med denna studie som följer i nästa stycke. Konkurrensfördelar och flexibilitet Varför väljer företag att skaffa affärssystem? Vad är drivkrafterna och vad hoppas de uppnå? Vill alla inom företaget uppnå samma sak? Hur vill företagen uppnå och bevara konkurrensfördelar och synergier vid införande av affärssystem? Hur bevaras de värdeskapande aktiviteterna? På vilket sätt garanterar affärssystemet en bibehållen flexibilitet? Vilken typ av flexibilitet krävs av systemet för att stödja verksamhetens behov på sikt? Gemensamhet inom koncernen Vilken typ av samordning krävs inom organisationer med koncernstruktur? Vad är systemets roll för att uppnå detta? Går det att matcha olika lokala behov i en standardiserad lösning? Finns det skillnader i de lokala behoven som hindrar en gemensam plattform? Hur påverkas relationen mellan koncernen och divisionerna av ett införande av affärssystem? Är centralisering ett medvetet val eller bara en följd av affärssystemets logik? Varför blir det så? 1.4 Syfte och frågeställningar Denna rapport fokuserar på koncernaspekter kring systemstrategier för affärssystem. Det är intressant att se vad som påverkar tänkta och realiserade idéer i stora organisationer, från formuleringen till att de genomförs i verksamheten. Dessutom är det viktigt att se vad man faktiskt hoppas uppnå med användning av affärssystem eller liknande lösningar inom en koncern. 17

18 BALANSGÅNGEN MELLAN STYRNING OCH FLEXIBILITET: SYSTEMSTRATEGIER FÖR AFFÄRSSYSTEM I TRE SVENSKA KONCERNER Syftet med denna rapport blir därför att studera vad företag vill uppnå genom införande av affärssystem 4 inom en organisation med koncernstruktur. Vidare är det intressant att studera varför strategierna ser ut som de gör och vilka drivkrafter som finns bakom deras utformning. Slutligen behandlar rapporten också vad som påverkar realiseringen av de tänkta strategierna. 1.5 Avgränsningar Här presenteras de val som gjorts för att avgränsa undersökningen samt hur dess inriktning preciserats. Arbetets inriktning har styrts utifrån de olika intressenterna (uppdragsgivare, handledare och författare). I vissa fall har också intressenterna påverkat inriktningen på arbetet Styrning och begränsningar Rapporten fokuserar på organisatoriska sidor av koncernförhållanden vid affärssystemstrategier. Studien behandlar också processen i etableringen av strategin och lärdomarna företagen gjort. Detta då strategier är dynamiska till sin karaktär och resultatet påverkas av hur de genomdrivs (Pettigrew & Whipp, 1993). Tidsmässigt har projektet löpt över 20 veckor. Av praktiska och kostnadsmässiga skäl har fallstudierna endast genomförts vid bolag i Sverige. Rapporten behandlar inte tekniska aspekter på affärssystem annat än i övergripande drag. Inte heller sker fördjupning i systemets funktionella uppbyggnad eller detaljinnehåll i olika moduler. Slutligen finns det inte i rapporten någon jämförelse av olika leverantörer av affärssystem på marknaden, det ryms inte inom området för rapporten. 1.6 Målgrupp och relevans En rapports relevans är ett mått på hur nyttig den upplevs av läsaren. Relevans är ytterst ett subjektivt mått utifrån individens egna avsikter och intentioner. Relevans är ett subjektivt begrepp (Borgman, 2000). Denna rapport vänder sig till personer som är delaktiga i införande eller användning av stora informationssystem i koncerner. Företagsledningar som står inför omprövningar sina systemstrategier av affärssystem borde kunna finna nyttiga lärdomar i fallföretagens erfarenheter. Modellen som 4 Jag talar för enkelhets skull hela tiden om affärssystem, även om alla företag inte har egentliga affärssystem enligt definitionen som getts ovan. Alternativa systemlösningar för koncernövergripande informationshantering är av intresse då de förekommer även om de enbart täcker vissa processer inom företaget. 18

19 INLEDNING presenteras för att analysera fallen kan ge insikt i viktiga frågor att ta ställning till. Studenter bör kunna ha nytta av materialet för att studera problemen kring affärssystem i stora organisationer och det faktum att det faktiskt inte är så enkelt som vissa textböcker framställer det. Affärssystem behöver inte innebära en totalt integrerad lösning, det är snarast undantaget. Det har inte skrivits speciellt mycket om affärssystemet och koncernaspekter kring flexibilitet relaterat till standardisering och styrning. Därför bör denna undersökning vara relevant, trots sin begränsade omfattning. Rapporten bör kunna ge insikt om viktiga områden att fokusera det praktiska genomförandet av strategier. Samtidigt är rapporten explorativ och bör också kunna väcka förslag till frågor att undersöka närmare i framtida undersökningar. Avsikten med presentationen har inte varit att producera en enkel lista med generiska framgångsfaktorer för att få ERP-system att uppfylla avsedda strategier. Det är enligt min åsikt inte möjligt (se metodkapitlet för en utförligare diskussion). Jag har istället försökt göra en grundlig redogörelse för att skapa djupare förståelse för olika förväntningar som finns på systemstrategierna samt aspekter som påverkar realisering av strategierna. 1.7 Disposition För att underlätta för läsaren finns här en presentation av rapportens upplägg. Först ges en redogörelse för hela rapportens struktur och därefter ges en rekommendation för olika kategorier av läsare Rapportens struktur Rapporten är indelad i olika kapitel. I respektive kapitel ger inledningen en vägvisning om dess innehåll för att underlätta förståelse och helhetssyn. Nedan visas rapportens grundläggande struktur. Till höger förklaras kort de olika delarnas innehåll. 19

20 BALANSGÅNGEN MELLAN STYRNING OCH FLEXIBILITET: SYSTEMSTRATEGIER FÖR AFFÄRSSYSTEM I TRE SVENSKA KONCERNER Kapitel 1: Inledning Kapitel 2: Metod Kapitel 3: Referensram Kapitel 4: Analysmodell Kapitel 5: Fallbeskrivningar Kapitel 6: Analys Kapitel 7: Resultat & slutsatser Kapitel 8: Betydelse för ESV Kapitel 1 presenterar bakgrunden och syftet med undersökningen. Kapitel 2 ger en beskrivning av utgångspunkter för utformning och arbetssätt i studien. Kapitel 3 innehåller relevant teori för att förstå den strategiska betydelsen av ERP inom koncerner. Kapitel 4 presenterar en modell för problemområdet utifrån referensramen. Kapitel 5 beskriver fallföretagen utifrån intervjuerna som genomförts. Kapitel 6 analyserar fallstudierna utifrån modellen som tagits fram. Kapitel 7 diskuterar slutsatserna som kan dras utifrån analysen av fallföretagen. Slutligen diskuteras också kvalitet och trovärdighet. Kapitel 8 diskuterar fynden och hur resultaten kan påverka ESV och offentlig sektor. Figur 1: Rapportens disposition Läsanvisning Olika läsare har olika intressen och behov. För att göra det enklare att ta sig till materialet finns här en rekommendation för dem som inte har tid att läsa hela rapporten. Det ska dock poängteras att genom att bara läsa vissa delar kan en skev bild fås och materialet riskerar att misstolkas. Jag har valt att skilja på följande kategorier av läsare: praktikern, exjobbaren, och till sist fluktaren: Praktikern avser en person som jobbar med införande av affärssystem inom ett företag eller organisation. Då kan det vara intressant att inrikta sig mot det inledande kapitlet för att förstå bakgrunden till problemet som föreliggande undersökning behandlar. Analysmodellen ger ökad förståelse för området och bör kunna fungera som utgångspunkt för studier av den egna organisationen. Slutligen ger Resultat och slutsatser viktiga lärdomar och erfarenheter av användning av affärssystem inom koncerner. Exjobbaren avser studenter som själva ska skriva ett examensarbete. I detta fall torde Inledning vara intressant följt av Metod. Avslutningsvis kan reflektionerna rörande Kvalitet och trovärdighet vara av värde för att fånga upp lärdomar under arbetet med examensarbetet. Skulle personen vara intresserad just av affärssystem inom koncerner kan Referensram och Analysmodell i rapporten vara av intresse. 20

21 INLEDNING Fluktaren som lider av extrem tidspress kan läsa Inledningskapitlet och Resultat och slutsatser. Kapitlens inledningar ger en chans att snabbt få en överblick och läsaren kan därefter bedöma om rapporten är av intresse att fördjupa sig mer i. Alla läsare kan bara betjänta av denna ansats initialt för att skapa sig överblick och helhetsförståelse innan fördjupning sker inom olika delar. 21

22 BALANSGÅNGEN MELLAN STYRNING OCH FLEXIBILITET: SYSTEMSTRATEGIER FÖR AFFÄRSSYSTEM I TRE SVENSKA KONCERNER 22

23 METOD 2 Metod Detta kapitel behandlar de utgångspunkter som legat till grund för undersökningen och dess upplägg. Här ges läsaren själv en chans till att utvärdera mitt arbetssätt och därigenom kunna avgöra riktigheten i mina slutsatser. Presentationen i detta kapitel utgår från min arbetsprocess och dess olika faser. Här redogörs för de olika momenten i min undersökning. Min arbetsgång har mycket väl överensstämt med den typmodell som presenteras av Yin (1994) och den modellen har därför fått ligga till grund för redogörelsen. En schematisk bild ger dock lätt intrycket av att arbetet skulle bestå av tydligt avgränsade områden och en klar sekventiell ordningsföljd. I själva verket har arbetet varit iterativt och jag har gått tillbaka för att precisera frågeställningar och tolkningar under arbetets gång. Nedan kommenteras de olika faserna och vad de inneburit. Precisering av undersökningsfråga Val av fallföretag Teletjänstföretaget Analys och tolkning Initial litteraturstudie Utformning av intervjuguide Teknikföretaget Modifiering av teori Försäkringsbolaget Sammanställning av analys och slutsatser Definition & design Datainsamling Analys & slutsatser Figur 2: Skiss över arbetsprocessen (egen modifiering av Yin, 1994, s 49). 2.1 Definition och design Arbetet inleddes med att precisera undersökningsfrågan tillsammans med min uppdragsgivare ESV och min handledare på universitetet. Allt detta utmynnade efter hand i ett preliminärt syfte för undersökningen. Parallellt med detta arbete gjorde jag en initial litteraturstudie för att skapa en teoretisk bas för affärssystemens strategiska betydelse inom koncerner. Detta gav mig också chansen att precisera undersökningsfrågorna genom att relatera till tidigare studier inom området. I ett tidigt skede funderade jag också på utformningen av undersökningen för hur jag bäst skulle finna svaren på frågorna i syftet. 23

24 BALANSGÅNGEN MELLAN STYRNING OCH FLEXIBILITET: SYSTEMSTRATEGIER FÖR AFFÄRSSYSTEM I TRE SVENSKA KONCERNER Precisering av undersökningsfråga Uppdraget från ESV innehöll en preliminär specifikation gällande examensarbetets inriktning. Denna var dock mycket övergripande och endast på idéstadium. Detta gav mig stor frihet att inrikta undersökningen mot de områden som intresserade mig liksom att själv påverka utformningen av datainsamlingen. I arbetet har jag haft stöd av min handledare på ESV som bevakat att ESV:s intressen blivit uppfyllda och samtidigt kommit med värdefulla kommentarer och vinklingar. Från universitetet har ytterligare ett perspektiv tillkommit, främst gällande trovärdighetsfrågor och kvalitetsaspekter i utformningen av undersökningen. Initialt gjordes en snabb studie över litteraturen inom området samt det arbete och de strategier som bedrivs vid ESV. Detta gav en möjlighet att inrikta arbetet både mot nya intressanta områden som inte studerats noga tidigare samt att finna en inriktning som kunde hjälpa ESV. Koncernperspektivet på systemstrategierna var en intressant fråga och speciellt hur företag valt att agera gällande systemens utbredning och graden av gemensamhet liksom hur pass styrda affärsområdena skulle vara i sina systemval och arbetssätt. Detta är intressant för ESV 5 vars uppdrag är att tillhandahålla ett kostnadseffektivt och behovsanpassat systemstöd för myndigheterna i den svenska staten. Koncerner i allmänhet ställs i högsta grad inför denna problematik i sina systemstrategier Vetenskaplig utgångspunkt Hur forskning bör bedrivas är en omtvistad fråga och det finns en rad skolbildningar som alla ger sin syn på hur kunskapande ska bedrivas (Molander, 1988). Inom informationssystem har forskningen länge dominerats av ett positivistiskt synsätt, även om tolkande och förståelseinriktade ansatser inspirerade av samhällsvetenskap och angränsande discipliner som organisationsteori fått allt större utbredning (Orlikowski & Baroudi, 1991). Min undersökning är kvalitativ till karaktären eftersom den intresserar sig för att studera åsikter och värderingar gällande företags systemstrategier för affärssystem. Jag tror inte att jag med mer kvantitativa metoder skulle kunna få lika intressanta svar. I en kvantitativ undersökning blir det svårare att fråga mer djupgående frågor om personernas attityder och värderingar. Nedan preciseras hur min studie kommit att utformas. 5 För en presentation av ESV och deras intresse se Inledningskapitlet under Uppdraget från ESV. 24

25 METOD Förståelseinriktat Min undersökningsfråga är riktad mot förståelse snarare än förklaring. Jag vill utreda varför företagen valt vissa strategier för att bättre kunna förstå vad som styr företagens systemstrategier för affärssystem. Ambitionen med denna undersökning är att vägleda ESV och offentlig sektor i deras systemstrategier. En förståelseinriktad ansats gör det lättare att förstå varför strategierna ser ut som de gör istället för att bara konstatera hur de ser ut. Skillnaden mellan att förstå och att förklara är ett grundproblem för olika kunskapsperspektiv. Förståelseinriktad kunskap försöker svara på frågan varför medan förklarande forskning snarare intresserar sig för hur (Carlsson, 1991). Syftet med denna rapport är att lära sig mer om resonemangen bakom företagens systemstrategier och bättre förstå vad som påverkat utformningen av strategierna. Min ambition är att försöka svara på frågor varför företagens strategier för affärssystem ser ut som de gör. Rapporten försöker alltså reda ut vad personerna som är inblandade i dessa projekt anser och vilka antaganden som ligger bakom deras ställningstaganden och hur de tänkta strategierna påverkas under realiseringen. Slutligen bör detta kunna användas för att skapa bättre förståelse för strategier och de faktorer som påverkar deras utformning och realisering. En subjektiv tolkning av verkligheten Alla iakttagelser kommer oundvikligen färgas av våra egna erfarenheter och vårt perspektiv på området. Personerna vi pratar med ger sin individuellt färgade berättelse och som observatör påverkar vi också hur saken ses. Tolkningen kommer därför oundvikligen vara subjektiv. Inom positivistisk tradition ses objektiva sanningar som möjliga och en förutsättning för vetenskaplighet (Arbnor & Bjerke, 1994). Jag håller inte med om detta eftersom det jag studerar mycket rör personliga uppfattningar om fenomen i organisationer. Utifrån ett hermeneutiskt synsätt ser vi verkligheten genom glasögon och det finns inte någon objektiv verklighet, utan allt påverkas av vår tolkning och vår kontext (Carlsson, 1991, s91). Det är dock svårt att återge en helt objektiv bild utan egna tolkningar och värderingar. Koppling mellan teori och empiri Ett sätt att karaktärisera en undersökning är hur teori skapas. I mitt fall har jag närmast använt en induktiv ansats snarare än en deduktiv ansats. Dock satte jag mig redan initialt in i existerande teori inom området. Induktion innebär att empiriska data ligger till grund för slutsatser avseende hypoteser och teorier. Deduktion är motsatsen och innebär att utifrån teorier och 25

26 BALANSGÅNGEN MELLAN STYRNING OCH FLEXIBILITET: SYSTEMSTRATEGIER FÖR AFFÄRSSYSTEM I TRE SVENSKA KONCERNER hypoteser pröva dem på empiriska data (Carlsson, 1991). Denna skillnad belyses bäst med nedanstående bild. Deduktion Induktion Teori eller hypotes Empiriska data Prövas genom Ger underlag för Empiriska data Teori eller hypotes Figur 3: Skillnad mellan induktion och deduktion (Carlsson, 1991, s 26-27). Jag har dock inte förutsättningslöst utifrån empiri dragit slutsatser. Enligt Merriam (1994) är det inom kvalitativa fallstudier mycket vanligt att analysen blandas av induktiva och deduktiva inslag och detta har även gällt min studie. En viktig del har varit att initialt sätta mig in i området och arbeta upp en förståelse för problemområdet. En explorativ studie med ett retrospektivt perspektiv En aspekt som mycket nära hänger ihop med frågeställningen vi vill besvara är studiens inriktning. För att undersöka hur systemstrategierna för affärssystem ser ut inom stora koncerner förefaller en explorativ ansats vara mest rimlig. Med hänsyn till omfattningen och det begränsade antal intervjuer som kan genomföras skulle det bli svårt att göra en djupare studie. Det innebär att undersökningen försöker skaffa sig grundläggande kunskap inom ett nytt område (Lekvall & Wahlbin, 2001). Den explorativa ansatsen kan dessutom vara bra för att precisera frågan inför framtida studier (Carlsson, 1991). Samtidigt inriktar sig arbetet till att också skapa sig en bild över processen inom koncerner som skaffar sig affärssystem. Då studien på detta sätt sträcker sig över tiden, från vad som gjorts tidigare i företaget och vad som initialt avsågs med anskaffningen av affärssystemet, står det klart att studien dessutom är retrospektiv (Goldkuhl, 1998). Än en gång är det svårt att med ett begränsat antal intervjuer under en kort tidsperiod spegla en korrekt bild över en lång period som sträckt sig över flera år. Genom att studera tidigare skeenden kan dock den egna förförståelsen förbättras och hinder till förändring lättare förstås (Gummesson, 1988). På detta sätt 26

27 METOD hoppas jag genom att inte bara fokusera på dagens projekt på detta sätt skapa en bättre förståelse för den historiska utvecklingen och tydligare förstå varför strategierna ser ut som de gör. 2.2 Datainsamling Insamlingen av data kom att ske via personliga intervjuer med tre personer vardera vid tre olika företag. Jag har i min undersökning både använt mig av primära data från intervjuerna och sekundära data i form av artiklar i affärspress och företagens interna tidningar. Eftersom jag valt en kvalitativ ansats är det bra att använda många olika källor för att på detta sätt öka trovärdigheten (Merriam, 1994). Initialt i arbetet har sekundära data varit viktiga för att skapa sig en förförståelse, väl igång har jag omväxlande använt primära och sekundära data Fallstudieansats Min undersökning har närmast fallit inom ramen för fallstudier eftersom jag ville på djupet undersöka frågan. Med fallstudier avses ibland mycket djupa studier, denna studie har dock på grund av sin begränsade omfattning avseende tiden för projektet inte kunnat bli så djup. Fallstudier är bra för att skaffa sig en detaljerad uppfattning inom områden utan stora förkunskaper (Lekvall & Wahlbin, 2001). Eftersom studien intresserar sig för kvalitativa aspekter kändes fallstudien som ett naturligt val. Jag har försökt förstå företagens val av systemstrategier och på detta sätt kunna skapa mig en bild om vilka faktorer som påverkar utformningen av strategierna. På detta sätt ska den förståelseinriktade ansatsen hjälpa ESV att i sin egen process kunna förstå andra koncerners val. Dessa erfarenheter kan de sedan applicera på den egna situationen för att tolka och analyser den egna strategin. Intresset består inte i att jämföra enskilda aspekter av företagens strategier och då var tvärsnittsansatsen mindre lämplig (Lekvall & Wahlbin, 2001). Den efterföljande analysen av fallstudierna innehåller dock jämförelser mellan de olika fallen jag studerar. Detta sker då på ett mer holistiskt plan än vad som vore fallet i en tvärsnittsansats där enskilda variabler kontrasteras mot varandra Val av fallföretag och intervjupersoner Jag har i valet av företag som studeras i fallstudierna försökt finna företag som ger intressanta aspekter att analysera och jämföra. Mitt urval av fallföretag har därför varit icke-probabilistiskt eftersom valet skedde utan statistiska metoder vilket inte är något problem eftersom kvalitativa ansatser inte kräver generaliserbarhet i statistisk mening (Merriam, 1994). 27

28 BALANSGÅNGEN MELLAN STYRNING OCH FLEXIBILITET: SYSTEMSTRATEGIER FÖR AFFÄRSSYSTEM I TRE SVENSKA KONCERNER Valet av intervjupersoner kom att ändras lite under undersökningens formuleringsfas. Det diskuteras längre ned. Fallföretagen Utifrån min frågeställning rörande koncernperspektivet på affärssystemstrategier stod det redan på förhand klart att vissa kriterier speciellt var av intresse i fallföretagen. Viktigast var att studera företag med koncernstruktur för att kunna svara på undersökningsfrågorna gällande styrning och gemensamhet inom koncerner. Tjänstesektorn sågs som ett naturligt val eftersom den liknar statlig sektor. Industriföretag kändes som relevanta med längre vana av affärssystem. Valet kom att bli ett teknikföretag, försäkringsbolag samt en teleoperatör. En viktig fråga vid alla typer av undersökningar är att få tillgång till information (Gummesson, 1988). Företagen erbjöds förekomma anonyma i rapporten för att de på detta sätt skulle vara mer villig att lämna ifrån sig information de kunde finna vara känslig. Som tack för medverkan lovades de medverkande företagen en kopia av rapporten. Företagen fick också kommentera respektive intervjusammanställning. Något som de uppskattade lika mycket som jag gjorde för att undvika missförstånd och feltolkningar. Valet av studieobjekt begränsades i och med att jag sökte mig externt till organisationer dit varken jag eller min uppdragsgivare hade goda kontakter i förväg. Fem företag valdes ut i ett initialt skede och de kontaktades för att se om de var intresserade att medverka i studien. Tre av dem (vilket var förhoppningen) tackade ja utan några större betänkligheter. Dessa företag speglade ambitionen om att täcka flera branscher. Företagen hade kommit olika långt i sina införanden av koncerngemensamma affärssystem och ett av dem hade valt att inte implementera ett koncerngemensamt system. Det sistnämnda företaget sågs ändå intressant att studera detta företag för att på detta sätt också belysa en situation där ett gemensamt integrerat affärssystem inte setts som lämpligt. På detta sätt kunde analysen bli mer heltäckande och genom att också studera ett företag som inte valt ett integrerat system inom koncernen fick jag en mer nyanserad bild av affärssystemen. I efterhand visade det sig att ett av företagen som satsat på ett gemensamt affärssystem inte kommit så långt i sin implementering. Detta gav dock kompletterande insikter tillsammans med det andra företaget som redan arbetat med att införa sitt koncerngemensamma system några år. 28

29 METOD Intervjupersoner Vid valet av de specifika intervjupersonerna har jag varit mån om att de skulle ha rätt bakgrund och en insikt i företagens övergripande strategier. Jag kontaktade koncernernas IT-ansvariga eftersom de ofta är inblandade i affärssystemprojekt. Genom att kontakta personer på högsta nivå hoppades jag att genom att få deras stöd underlätta kontakterna med övriga intervjupersoner genom att på detta sätt ha projektet sanktionerat. Detta fungerade bra. För att säkerställa att de övriga personerna jag träffade skulle vara av lämplig bakgrund diskuterade jag dessa saker med min kontaktperson i företagsledningen. Initialt fanns en ambition om att träffa personer i koncernledningen. Detta visade sig svårt och jag kom istället att tala med personer på en lägre nivå. Dessa personer var ansvariga för affärssystemprojekten eller på annat sätt mycket involverade i projekten. I efterhand kan man konstatera att denna lösning fungerade bra för att besvara mina frågor. Personerna i koncernledningen hade säkerligen kunnat ge andra intressanta vinklingar på affärssysteminförandet, men när det gäller att studera problematiken med systemstrategierna tror jag intervjupersonerna ändå kunnat ge ett djupare perspektiv eftersom de varit mer inblandade i projekten och ändå har klart för sig de övergripande målen med projekten. För att inte enbart låsa sig fast vid vad entusiasterna inom affärssystemprojekten eller företagets IT-avdelning anser har jag också vid alla företagen kompletterat med att tala med en person som stått lite vid sidan av projektet. Det rörde sig om en controller på koncernnivå för den enhet som ansvarar för införandet hos Teknikföretaget 6. Vid Teletjänsteföretaget talade jag med en person som ansvarade för synergieffekter inom IT-området bland affärsområdets olika bolag. Detta affärsområde hade tidigare varit utanför projektet. Att denna person hade IT-bakgrund upplevde jag inte som något hinder eftersom de kravställare jag träffat från andra projekt inte hade IT-bakgrund. Inom Försäkringsföretaget kompletterade jag intervjun med dess IT-ansvarig med ett mer affärsinriktat perspektiv från ett av de viktigare affärsområdena. Initialt var ambitionen att göra tre intervjuer vid varje företag. I slutänden blev det en extra intervju vid Teletjänsteföretaget för att säkerställa att jag fått ett heltäckande perspektiv. Vid Försäkringsföretaget kunde jag bara göra två intervjuer eftersom lämpliga intervjupersoner inte hade tid att sätta av tid för intervjun. De båda intervjuerna som genomfördes kompletterade 6 För en presentation av fallföretagen se kapitlet Fallbeskrivning. 29

30 BALANSGÅNGEN MELLAN STYRNING OCH FLEXIBILITET: SYSTEMSTRATEGIER FÖR AFFÄRSSYSTEM I TRE SVENSKA KONCERNER ändå varandra väl. En ytterligare intervju hade varit bra för att verkligen slå fast att det inte var en representativ bild av företaget som jag fått Frågemetod Intervjuer användes eftersom de ger en närmare kontakt och bättre flexibilitet (Lekwall & Wahlbin, 2001). Min avsikt vid intervjuerna var att hålla dem så informella och spontana som möjligt. Min förhoppning var att intervjupersonerna skulle känna sig bekväma och våga tala öppet och dela med sig av sina åsikter. Jag förberedde därför inte en uppsättning färdiga frågor utan satte enbart upp en rad frågeområden att diskutera under intervjun. Jag försökte med denna ansats att skapa en diskussion med intervjupersonen och släppa fram deras egen berättelse. I inledningen av intervjun klargjorde jag syftet med undersökningen och praktiska detaljer. Därefter beskrev jag upplägget på intervjun och de olika delarna innan vi började. Innan intervjuerna skickade jag en intervjuguide 7 till intervjupersonerna. Detta var uppskattad och gav dem en chans att förbereda sig och ha rätt förväntningar på intervjun. Denna guide innehöll inga direkta frågor utan presenterade kort bakgrunden samt de områden studien var inriktad mot. Frågeguiden hade breda frågeområden för att ge ökad flexibilitet och spontanitet och innehöll inte en detaljerad sekvens av förutbestämda frågor. Att som jag gjorde, inte helt förutsättningslöst genomföra intervjun förespråkas av Merriam (1994), då detta sätt ger en chans att få någorlunda likvärdig information från olika respondenter. Han anser vidare att strukturerade intervjuer inte är bra för fallstudier då de tvingar respondenten att acceptera intervjuarens syn. Frågeområdena visade sig vara mindre lämpade för Försäkringsföretaget som inte genomgått något större projekt för att införa ett ERP-system. Genom att under intervjun anpassa frågeguiden något kunde den ändå vara till ett stöd. Intervjuerna skedde vid ett tillfälle med varje person enskilt. Varje intervju varade 1,5-2 timmar. För att försäkra mig om att inte missa viktiga detaljer spelades intervjuerna in på band. Inspelningen av intervjuerna verkar inte ha påverkat intervjupersonerna som agerade väldigt spontant och inte visade några tecken på nervositet. 2.3 Analys och slutsatser Målet med analysen av intervjuerna är att skapa mening i den insamlade informationen (Merriam, 1994). Analys och tolkning av empirin har 7 Se bilaga 1 30

Affärssystem. Linda Askenäs Linköpings universitet

Affärssystem. Linda Askenäs Linköpings universitet Affärssystem Linda Askenäs Linköpings universitet AS AS i sitt sammanhang i verksamheten - val, införande och användning Finns flera sätt att betrakta detta. Vi skall gå in på några framförallt tekniska,

Läs mer

Strategisk utveckling och förändring av IT

Strategisk utveckling och förändring av IT REFERENS Strategisk utveckling och förändring av IT Förstärkning av koncernens affärsvärde från IT Om Loomis globalt ledande på effektivt cash management Loomis är en global koncern, noterad på Nasdaq

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Fö1 Kursintroduktion

Fö1 Kursintroduktion Fö1 Kursintroduktion Perspektiv på affärssystem IT&M T3 Ulf Melin Informatik, IEI, LiU ulf.melin@liu.se Disposition Kort rekapitulation Kursen Syfte och mål Kursdesign och pedagogisk idé Examination Litteratur

Läs mer

Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Teori Varför uppgradera? Leverantören vill det Implementera helt nya funktioner (revolutionärt)

Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Teori Varför uppgradera? Leverantören vill det Implementera helt nya funktioner (revolutionärt) Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Wahlquist Verkstäder grundades 1945 och har idag växt till en storlek av 150 anställda på tre platser: Linköping, Ödeshög och Tallinn. De har en hög teknisk

Läs mer

Sammanfattning Solna 2009-10-06

Sammanfattning Solna 2009-10-06 NCC HR - Förstudie HR organisation, processer och IT-stöd Sammanfattning Solna 2009-10-06 Nuläge NCCs verksamhet bygger till största delen på lokalt utförande av arbetet och en decentraliserad beslutsmodell.

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 1025/2006-510 Fakultetsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Masterprogram i informationssystem, 120 högskolepoäng Master Program in Information Systems, 120

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Affärssystem, strategi och styrning

Affärssystem, strategi och styrning Affärssystem, strategi och styrning 723g25 2013-12-10 Agenda Allmän kursinfo och lite om projektet i synnerhet Strategi, styrning och affärssystem, enligt Nilsson och Lindvall Controllern och affärssystemet,

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Skapa insikter till rätt beslut

Skapa insikter till rätt beslut Skapa insikter till rätt beslut Enklaste vägen till beslut med dynamiska rapporter Verksamhetskolls dashboards är tydliga och det är lätt att direkt ta till sig det väsentliga. Alla dimensioner i ditt

Läs mer

Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence

Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence Affecto är enligt Dataföreningens 20 000 medlemmar det IT-företag som bäst förstår kundernas behov, som tillhandahåller rätt kompetens, till rätt

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

5. Analys. 5.1 System. Analys

5. Analys. 5.1 System. Analys 5. I analysen kommer vi att länka samman vårt teoriavsnitt med vår empiriska undersökning. en bygger på den uppställning som vi har använt oss av i empirin och kommer därför att delas upp i de fem områdena

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Agila Avtal. avtalsformer som kan fungera. Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se

Agila Avtal. avtalsformer som kan fungera. Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se Agila Avtal Hur man säljer in agila projekt olika avtalsformer som kan fungera Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se Min syn på saken och kundens Detta är vad vi alla önskar Lite om mig själv Carina

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Välj rätt affärssystem för att din. organisation ska blomstra!

Välj rätt affärssystem för att din. organisation ska blomstra! Välj rätt affärssystem för att din organisation ska blomstra! - En guide till dig som funderar på att byta eller investera i ett ERP system. Innehåll Därför är ett affärssystem viktigt för tillväxten...

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Managing the IT Business program

Managing the IT Business program Managing the IT Business program Karlöf-Hiltmann Management och Informator har satt samman en unik modul för utbildning och utveckling av personer med nuvarande eller kommande managementansvar inom ITtunga

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

De fem vanligaste säljutmaningarna

De fem vanligaste säljutmaningarna De fem vanligaste säljutmaningarna 1 Säljutmaningar De fem vanligaste säljutmaningarna och Smärta, Power, Vision, Värde och Kontroll. När sättet att sälja är ur fas med kundernas sätt att köpa eller när

Läs mer

Dagens Business Controller vill vara Partner

Dagens Business Controller vill vara Partner En undersökning genomförd av HandelsConsulting på uppdrag av Ekan. 2011 Dagens Business Controller vill vara Partner 2 Det är dags att gå ifrån ord till handling. Det visar vår undersökning. Trots att

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem

Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem Datavetenskap Opponenter: Anders Heimer & Jonas Seffel Respondenter: Daniel Jansson & Mikael Jansson Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem Oppositionsrapport, C-nivå 2006:10 1 Sammanfattat

Läs mer

Omvärldsbevakning eller konsten att driva utvecklingen istället för att drabbas av den

Omvärldsbevakning eller konsten att driva utvecklingen istället för att drabbas av den Omvärldsbevakning eller konsten att driva utvecklingen istället för att drabbas av den Skrift ett i en serie avsedd att inspirera och ge vägledning inför förändringsoch utvecklingsarbete. Innehållet bygger

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Rätt information till rätt person vid rätt tillfälle

Rätt information till rätt person vid rätt tillfälle Rätt information till rätt person vid rätt tillfälle System för samverkan, effektivitet och konkurrenskraft Du håller säkert med om att ditt företags kanske mest värdefulla tillgång består av all den information

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

Affärsfokus på Analytics-strategin Vad har ditt företag att vinna? Henrik Carlsson September, 2014

Affärsfokus på Analytics-strategin Vad har ditt företag att vinna? Henrik Carlsson September, 2014 Affärsfokus på Analytics-strategin Vad har ditt företag att vinna? Henrik Carlsson September, 2014 Ett IT-orienterat perspektiv på Analytics kan förbättra befintlig funktionalitet men har stora begränsningar

Läs mer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Införandet av BI sett ur ett ekonomistyrningsförändringsperspektiv

Införandet av BI sett ur ett ekonomistyrningsförändringsperspektiv Införandet av BI sett ur ett ekonomistyrningsförändringsperspektiv - En fallstudie om förutsättningarna för att införa en BI-lösning Magisteruppsats i företagsekonomi Ekonomistyrning Vårterminen 2011 Handledare:

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Banbrytande genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Vår grundläggande metod för affärsutveckling och transformation av verksamheter kallar vi

Läs mer

Se upp med Oracle och SAP

Se upp med Oracle och SAP Överlever dagens affärssystem en tjänsteorientering i moln? Eskil Swende, seniorkonsult och partner, IRM Se upp med Oracle och SAP Det är inte så lätt att baxa in kolossalprodukter som Oracle databas och

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

4. Inriktning och övergripande mål

4. Inriktning och övergripande mål Lednings- och verksamhetsstöd IT-policy Bilaga 2 LS 14/06 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Ante Grubbström 2005-12-19 IT-policy för samtliga verksamheter i Landstinget Sörmland 1. Definition Med IT informationsteknologi

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer

Ledningsgruppsutveckling

Ledningsgruppsutveckling Ledningsgruppsutveckling Ni skapar samsyn och en gemensam strategi!! Två dagars ledningsgruppsutveckling med coaching och rådgivning från seniora experter! Vi får människor att samlas kring affären på

Läs mer

Hitta guldgruvor och jaga tidstjuvar. Kompletta affärssystem för bemanning och rekrytering.

Hitta guldgruvor och jaga tidstjuvar. Kompletta affärssystem för bemanning och rekrytering. Hitta guldgruvor och jaga tidstjuvar. Kompletta affärssystem för bemanning och rekrytering. intelliplan intelliplan Intelliplan Om företaget Vi hjälper kunder att hitta gömda guldgruvor. 2 Intelliplan

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier. 180 högskolepoäng. BA-program in Global Studies

Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier. 180 högskolepoäng. BA-program in Global Studies Institutionen för Globala Studier Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier 180 högskolepoäng Grundnivå BA-program in Global Studies 2(5) 1. Utbildningsprogrammets benämning och omfattning

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Baltzar Business Arena -The way from purchase to pay-

Baltzar Business Arena -The way from purchase to pay- Baltzar Business Arena -The way from purchase to pay- Varför systemlösning istället för manuell hantering Kostnadsbesparing i både tid och pengar Effektivare hantering Bättre rutiner Bättre kontroll Får

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Avgörande faktorer vid införskaffandet av affärssystem i små företag

Avgörande faktorer vid införskaffandet av affärssystem i små företag Avgörande faktorer vid införskaffandet av affärssystem i små företag En studie av svenska affärssystemsprojekt Johan Hallquist Eric Johansson Examensarbete LIU-IEI-TEK-A--14/01828--SE Institutionen för

Läs mer

Är du nöjd med ditt system för planering, budgetering och prognos?

Är du nöjd med ditt system för planering, budgetering och prognos? Är du nöjd med ditt system för planering, budgetering och prognos? 1 KPMG SVERIGE Är du nöjd med ditt system för planering, budgetering och prognos? Undersökning 3 av 3 BI Lifecycle Satisfaction Survey

Läs mer

Vart försvann synergieffekterna?

Vart försvann synergieffekterna? Vart försvann synergieffekterna? Ett case om effektivisering av kundservice Inledning Ibland får vi tillåtelse av våra uppdragsgivare att berätta vad vi gör. Då är vår ambition att försöka ge så god insikt

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning som fokuserar samspelet mellan

Läs mer

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet SBL Företagsledning för bygg och fastighet SBL FörETagSLEdning FÖr bygg och fastighet Företagsledningsprogram med fokus på utmaningar inom bygg- och fastighetssektorn Vår utgångspunkt är att utveckla ditt

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Ken Engström Bison BAS 820825-XXXX. Bison BAS. Informationssystem med modulära affärssystems komponenter. 2012-09-30 Sida 1 / 5

Ken Engström Bison BAS 820825-XXXX. Bison BAS. Informationssystem med modulära affärssystems komponenter. 2012-09-30 Sida 1 / 5 Bison BAS Informationssystem med modulära affärssystems komponenter. 2012-09-30 Sida 1 / 5 Innehållsförteckning 1. Sammandrag... 3 2. Abstract... 3 3. Introduktion... 3 4. Relaterad forskning... 3 5. Metod...

Läs mer

Ramverk för: Brandingstrategi. Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB

Ramverk för: Brandingstrategi. Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Ramverk för: Brandingstrategi Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Marketing lovar branding håller Ordet brand ska inte förväxlas med det svenska

Läs mer

Checklista workshopledning best practice Mongara AB

Checklista workshopledning best practice Mongara AB Checklista workshopledning best practice Mongara AB Detta dokument ska ses som ett underlag för vilka frågeställningar vi jobbar med inom ramen för workshopledning. I dokumentet har vi valt att se processen

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Umeå Universitet. Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013

Umeå Universitet. Utvärdering av Bli företagare - generationsskiften i småföretag Januari 2013 Umeå Universitet Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013 PA Regional Office: PA Consulting Group Norrmalmstorg 14 SE-111 46 Stockholm Tel: +46 8 454 19 00 Fax: +46

Läs mer

Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer

Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Gabriella Jansson och Ulf Melin Statsvetenskap och informatik utveckling Linköpings universitet Offentliga e-tjänster i vår vardag 1 Offentliga e-tjänster

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Ramavtal Oberoende konsulttjänster för administrativa IT-system område ekonomi

Ramavtal Oberoende konsulttjänster för administrativa IT-system område ekonomi Ramavtal Oberoende konsulttjänster för administrativa IT-system område ekonomi 1/5 Ramavtalsbilaga 7: Frågor och svar i upphandlingen av statligt ramavtal avseende oberoende konsulttjänster för administrativa

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

UTBILDNING: Systematisk marknadsutveckling

UTBILDNING: Systematisk marknadsutveckling UTBILDNING: Systematisk marknadsutveckling Det finns inget skäl att någon skulle vilja Ken Olsen, Digital, 1977 Introduktion det är inte fel, men det krävs mer än att sätta upp en ny säljbudget för att

Läs mer

Meter to cash - og prosess effektivitet med toveiskommunikasjon.

Meter to cash - og prosess effektivitet med toveiskommunikasjon. Meter to cash - og prosess effektivitet med toveiskommunikasjon. EBL Toveiskommunikasjon i Norge 21.-22. mai 2008 Jesper Uhlin TietoEnator Corporation Energy/Utility Solution jesper.uhlin@tietoenator.com

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Resurscentrum Kundundersökning 2011

Resurscentrum Kundundersökning 2011 Resurscentrum Kundundersökning 2011 September 2011 Genomförd av CMA Research AB Resurscentrum Kundundersökning 2011, sid 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 5 Resultat kundnöjdhet

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Avropsförfrågan från ramavtalsområde it-tjänster, e-förvaltningsstödjande tjänster 2010 med specifik avgränsning till framtagande av strategidokument

Avropsförfrågan från ramavtalsområde it-tjänster, e-förvaltningsstödjande tjänster 2010 med specifik avgränsning till framtagande av strategidokument Administrativa avdelningen Eva Emfel 1 (7) från ramavtalsområde it-tjänster, e-förvaltningsstödjande tjänster 2010 med specifik avgränsning till framtagande av strategidokument Uppdraget i korthet Delta

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN KORT OM RAMBÖLL OCH UTVÄRDERING Ca 60 konsulter i Stockholm, totalt 500 i Europa Ca 80 utvärderingar varje år i Sverige Stora utvärderingar,

Läs mer

Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet

Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet Framtidens skolledare är ett ledarskapsprogram med ett tydligt mål: att rusta Sverige med skolledare i världsklass.

Läs mer

Tentamen i: Affärssystem och tjänsteorienterad arkitektur

Tentamen i: Affärssystem och tjänsteorienterad arkitektur Tentamen i: Affärssystem och tjänsteorienterad arkitektur Kurskod: DSK2:SOA1 Datum: 14 februari 2014 Tid: 15:00 19:00 Examinator: Elin Uppström Information Hjälpmedel: Omfång: Poängkrav: Utförande: Inga

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer