Hävande av abonnemangsavtal som skydd mot olovlig fildelning Analys av lagförslaget i Ds 2007:29

Transkript

1 Umeå Universitet 4 mars 2008 Juridiska Institutionen Juris kandidatprogrammet Examensarbete VT 2008 Författare: Niklas Egeltun Handledare: Pär Hallström Hävande av abonnemangsavtal som skydd mot olovlig fildelning Analys av lagförslaget i Ds 2007:29

2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Förslaget i Ds 2007: Syfte Disposition Begränsning Metod och material Lagförslaget i Ds 2007: Utredningens syfte Accessleverantörers skyldighet att agera mot olovlig fildelning Första stycket: Rätt och skyldighet Andra stycket: Vitesföreläggande Vad är fildelning? Upphovsrättslagen och fildelning Den svenska upphovsrättens syfte och utveckling Upphovsrättens subjekt vem som skyddas Upphovsrättens objekt vad skyddet innebär Rätten till exemplarframställning Rätten till att göra verket tillgängligt för allmänheten Inskränkningar i upphovsmannens rättigheter 2 kap. URL Framställning av tillfälliga exemplar 11 a URL Framställning av exemplar för privat bruk 12 URL Sanktioner och talan vid olovlig fildelning Företrädare och språkrör Företrädare för rättighetshavare Språkrör för fri fildelning och öppen upphovsrätt Användarundersökningar Omfattning av fildelning i Sverige Lider rättighetshavare någon skada? Hip Hip Hora Problemen i den nuvarande lagstiftningen Fallet Hip Hip Hora Rättsfallanalys Bevissäkring vid tillgängliggörande av verk Hinder i utredningen för straffrättslig process Hinder för civilrättslig process Mellanhänders ansvar Omedelbart ansvar exemplarframställning, tillgängliggörande för allmänheten och medverkansansvar Undantagen Ansvarsfrihet enligt E-handelslagen Enbart vidarebefordran Cachning Värdtjänster (lagring) Notice-and-take-down/notice-and-notice Ansvar för mellanhänder enligt BBS-lagen Motivering till lagförslaget och diskussion Inledande motivering Utredningens slutsats till lagförslaget Vilka upphovsrättsintrång bör omfattas? Accessleverantörers rätt och skyldighet

3 9.3.1 Accessleverantörens rådighet att förhindra intrång Företag som myndighetsutövare Får accessleverantörerna en allmän övervakningsskyldighet? Säkerställande av tillvaratagande av abonnentens intresse Säkerställande av abonnentens intressen vid förfarande enligt första stycket Säkerställande av abonnentens intressen vid vitesföreläggande enligt andra stycket Bedömning av sannolikheten för fortsatta intrång Problemet att påvisa upprepade intrång Uppsägning som enda åtgärd Förslagets förhållande till accessleverantörernas tystnadsplikt Förslagets förenlighet med EG-rätten Slutkommentar Privata rättssubjekt som myndighetsutövare Uppsägning av avtal bör vara en sista åtgärd Rekvisiten sannolikhet att intrången kommer att fortsätta och upprepade gånger Källförteckning

4 1. Inledning 1.1 Bakgrund Enligt svensk rättstradition har upphovsrätten givits ett starkt skyddsvärde. På olika sätt hindras enskilda personer att tillgängliggöra och framställa exemplar av upphovsrätter utan tillstånd av rättighetshavare eller enligt undantag i lag. Under de senaste årtionden har ett flertal tekniska påfund påverkat denna ordning. Kopiatorer, videobandspelare, datorer och Internet har förenklat både lovlig och olovlig kopiering och spridning av upphovsrättsligt skyddat material. Med datorns hjälp har den olovliga exemplarframställningen av upphovsrättsskyddat material blivit betydligt enklare och genom Internet kan man snabbt ladda ned skyddat material från andra användare över hela världen. Den klassiska musikförsäljningen i butik har gått ned drastiskt under det senaste årtiondet och skivindustrin beskyller fildelare för den negativa trenden. Balansen mellan utvecklingen av ny lagstiftning och fildelningstekniker är ojämn. Olika nationella och internationella lagförslag tillsammans med domar mot fildelare har möjligen i mindre utsträckning lyckats påverka fildelning men tekniken för fildelning rör sig fort framåt. Nya tekniker utvecklas kontinuerligt vilket får vägas mot den mer långsamma lagstiftningsprocessen. Dessutom visar undersökningar att omkring en miljon svenskar ägnar sig åt fildelning någon gång ibland. I Sverige finns ett fåtal domar där fildelare både friats och fällts. De som har fällts har blivit dömda till böter. Det största juridiska problemet är att bevisningen är väldigt svår att säkerställa. Rättighetshavare kan visserligen identifiera en fildelande användares IP-adress, men accessleverantörerna är rättsligt förhindrade att lämna ut information om användaren bakom IP-numret såvida det inte finns en polisanmälan mot innehavaren och strängare straff än böter är att vänta. Bevisning skulle enklast kunna säkerställas genom att dator och kringutrustning beslagtas genom husrannsakan men det är praktiskt omöjligt när man inte kan ta redan på vem som innehade IP-numret vid tidpunkten för intrånget. Rättighetshavare kan därför inte bevaka sina rättigheter eftersom lagstiftningen tillsammans med grundläggande rättsprinciper genererar ett juridiskt moment 22. 4

5 1.2 Förslaget i Ds 2007:29 För att komma från problemet i lagstiftningen har det under 2007 kommit två utredningar. Den senaste, Ds 2007:29 Film och musik på Internet Hot eller möjlighet?, vänder sig till accessleverantörernas rådighet över situationen. 1 Ds 2007:29 föreslår dels att accessleverantörer ska ha en rätt och en skyldighet att säga upp avtal med sina abonnenter om abonnenten vid upprepade gånger har använt sin Internetuppkoppling för att göra intrång i upphovsrättsskyddat material och att intrången sannolikt kommer att fortsätta. Det föreslås även att en domstol, på talan av en rättighetshavare, ska kunna förelägga en accessleverantör att säga upp ett abonnemangsavtal. Därmed kan man försvåra för vissa fildelare genom att ta bort deras anslutning till Internet och på så sätt förhindra fortsatta upphovsrättsintrång. Förslaget innebär ett flertal problem som måste diskuteras. Att ålägga ett privaträttsligt subjekt en myndighetsutövande roll kan innebära stora intrång i den enskilda individens personliga integritet och grundläggande yttrande- och informationsfrihet. Detta i sig innebär ett rättssäkerhetsproblem för den enskilde individen och en stor osäkerhet hos accessleverantörerna i deras bedömning av vad som får och måste göras. Det finns även en stor risk för att den enskilda individens intressen inte tas tillgodo, varken vid accessleverantörens direkta uppsägande eller vid ett vitesföreläggande, och att den enskilda individen därför blir tvingad att intervenera i processen och därmed uppge sin identitet och integritet. Det finns även redaktionella juridiska frågor i lagförslagets utformning, speciellt huruvida det innebär att accessleverantörer åläggs en generell övervakningsskyldighet och att förslaget riskerar att bli uddlöst utifrån högt ställda krav på omfattningen av intrången tillsammans med det kvarvarande problemet med accessleverantörernas tystnadsplikt. På ena sidan av bedömningen står rättighetshavare, samhällets ekonomiska intresse och incitamenten för uppkomsten av framtida upphovsrätter. På andra sidan står den enskildes intressen av en fortsatt uppkoppling, rättssäkerhet och integritet. Bedömningen av vilket intresse som ska anses väga tyngst är politiskt men måste främst belysas utifrån juridiken. 1 Den andra är Ds 2007:19 Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område som föreslår att en domstol ska kunna förelägga bl.a. accessleverantörer att lämna ut information så att rättighetshavare lättare kan koppla ihop IP-adresser med den användare som fildelar skyddat material, dvs. ett informationsföreläggande. 5

6 1.3 Syfte Syftet med examensarbetet är att analysera dagens möjlighet till beivring av upphovsrättsbrott i samband med olovlig fildelning på Internet och diskutera verkan av förslaget av tillkomsten av 53 c i lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL) i Ds 2007: Disposition Framställningen består av två delar. Den första delen är mer deskriptiv och består av en presentation av relevant empiri och problemen i den nuvarande lagstiftningen. Den andra delen är en direkt analys av lagförslaget och dess konsekvenser. Den första delen börjar med en förklaring av utredningens lagförslag för att bättre sätta in läsaren i syftet med arbetet. Därefter kommer en förklaring till begreppet fildelning och den vanligaste tekniken vid olovlig fildelning. Närmast efter sker en förklaring av de upphovsrätter som närmast berörs av den olovliga fildelningen för att sedan problematiseras, dels genom statistik rörande omfattningen och omfånget av den olovliga fildelningen, och dels genom en rättsfallsanalys av en dom från Svea Hovrätt. 2 Eftersom förslaget innebär att ålägga accessleverantör ett ansvar förklaras de regler som styr i vilka fall sådant ansvar kan åläggas och i vilka fall det förekommer ansvarsfrihet. Detta sker främst utifrån svensk rätt och EU-direktiv. Därefter kommer framställningen att avslutas med en diskussion av de problem som uppstår genom lagförslaget i Ds 2007:29 och sist kommenteras. 1.5 Begränsning Lagförslaget i Ds 2007:29 är omfattande och berör flera aspekter av lagar och principer och därför är det nödvändigt med begränsningar. Utredningen är i sig begränsad till att enbart omfatta fildelning av musik och film och samma begränsning sker i denna framställning. Ds 2 Svea Hovrätts dom , nr B [cit. Hip Hip Hora] 6

7 2007:29 omfattar även ett flertal delutredningar förutom det konkreta lagförslaget. Därför är det lämpligt med ett förtydligande att det endast är lagförslaget som kommenteras och inte utveckling av lagliga nättjänster av distribution av digital musik och film, avtalsvillkor vid sådana tjänster, tekniska skyddsåtgärder, ändring av undantaget för exemplarframställning i 11 a URL, tillsättning av en referensgrupp, behovet av en s.k. bredbandsavgift eller behovet av att utveckla lag (1998:112) ansvar för elektroniska anslagstavlor (BBS-lagen). 1.6 Metod och material Den metod som används är rättsvetenskaplig metod. Givetvis har Ds 2007:29 berett grundläggande information genom hela arbetet. Författningar och EU-direktiv används för att fastställa gällande rätt och kompletteras och förklaras med hjälp av offentligt tryck och doktrin. Viss praxis används, speciellt i rättsfallsanalysen men även vid viss grundläggande förklaring av upphovsrätten. Eftersom remisstiden gick ut den 19 december 2007 har inkomna remissyttranden begrundats och en del av dem har använts vid diskussionen av lagförslaget. Yttrandena kommer både från objektiva instanser och från mer subjektiva organisationer och företag med ett direkt intresse i frågan som många gånger förespråkar starkare tag mot olovlig fildelning och brott mot upphovsrätten. Speciellt de senare yttrandena har behandlats med vis försiktighet. Doktorand Daniel Westman vid Institution för rättsinformation vid Juridiska fakulteten, Stockolms Universitet, har producerat ett flertal relevanta artiklar, bl.a. i den norska ledande tidskriften inom rättsinformatik Lov&Data. Westman har även skrivit en promemoria över utredningen och har på det stora varit en viktig källa. Ett flertal Internetkällor har använts främst för att få ytterligare information kring undersökningar, statistik och intresseorganisationer. 7

8 2. Lagförslaget i Ds 2007: Utredningens syfte Ds 2007:29 är resultatet av utredningsdirektivet Ju 2006/6767/P Uppdrag angående upphovsrätten på Internet. Uppdraget bestod i att redovisa lagliga alternativ för tillgång till upphovsrättsskyddat material på Internet och redovisa åtgärder för utvecklingen av sådana alternativ, samt att utvärdera det nuvarande upphovsrättsliga regelsystemet och överväga nödvändiga förändringar för att främja lagliga alternativ på Internet. I uppdraget ingick att samråda med berörda branscher, intressegrupper och experter på området. Speciellt fokus skulle ligga på upphovsrätter av typen film och musik och man skulle utgå från de ramar som internationella förpliktelser ställer upp. Det skulle även finnas en jämförelse med förhållanden i andra länder. 3 Ett av resultaten i utredningen är att införa en ny 53 c i URL. 2.2 Accessleverantörers skyldighet att agera mot olovlig fildelning Utredarens förslag betyder att man ålägger accessleverantörer ett ansvar för att förhindra upphovsrättsintrång. Förslaget består av två delar. Den första delen är en rätt och skyldighet för accessleverantörer att säga upp användaravtalet (abonnemangsavtal) med en kund (abonnent) som omfattar access till Internet, dvs. den tjänst som avtalet omfattar. Den andra delen är att en domstol på talan av en rättighetshavare vid vite ska kunna förelägga en accessleverantör att uppfylla sina skyldigheter enligt första delen. 4 En accessleverantör är en Internetleverantör som ägnar sig enbart åt vidarebefordran 5 och som har avtal med fysiska eller juridiska personer att tillhandahålla en uppkoppling (access) mot Internet. 6 Det innebär att Internetleverantörer som inte ägnar sig åt vidarebefordran inte omfattas av bestämmelsen, t.ex. de som tillhandahåller ledningar eller knutpunktservrar. 7 3 Utredningsdir. Ju2006/6767/P s. 1f. Se Ds 2007:29 s. 369f. 4 Ds 2007:29 s Ang. begreppet enbart vidarebefordran se avsnitt Ds 2007:29 s Ang. begreppet accessleverantör jmf. Westman, Daniel, Förslag på nya sanktioner i kampen mot olaglig fildelning en kritisk granskning, Institutionen för Rättsinformatik Promemoria 3/ Ds 2007:29 s Internets uppbyggnad och olika Internetleverantörerna förklaras bl.a. i ISOC-SE 2003, Vem gör vad i Internetsverige? Nätet och aktörerna, (Stockholm: Pointline/Brolins Offset, 2003). 8

9 2.2.1 Första stycket: Rätt och skyldighet Den rätt och skyldighet som föreslås åläggas accessleverantörer att säga upp avtal har ett flertal begränsningar. Det första som måste ha skett för att uppsägning ens ska kunna komma på tal är att användaren vid upprepade gånger har använt sin uppkoppling för intrång i rätten att göra ett verk tillgängligt för allmänheten 8. I praktiken kan det handla om att användaren olovligt tillgängliggör en upphovsrättsligt skyddad musikfil via ett fildelningsnätverk eller en webbplats. 9 Själva tillgängliggörandet för allmänheten kan antingen ske genom att det sker en överföring till allmänheten eller genom ett offentligt framförande. För att visa att stadgandet är tänkt att omfatta båda dessa former av tillgängliggörande har en hänvisning skett till 2 3 st. 1 och 2 p. URL där de räknas upp som två av upphovsrättens rättigheter. 10 Enligt utredaren ska rekvisitet upprepade gånger tolkas som att tillgängliggöranden ska ha förekommit tidigare samt i systematisk eller vanemässig omfattning. Därmed utesluts användare som enbart vid enstaka tillfällen tillgängliggjort skyddat material samt om det varit en längre tidsrymd mellan flera intrång. 11 Vid talan om intrånget behöver rättighetshavaren endast objektivt bevisa att ett intrång har skett. Någon bevisning om styrkande av uppsåt eller oaktsamhet behövs inte, och inte heller om eventuella skadeverkningar som följt av intrånget. 12 Det krävs att det finns en sannolikhet att användaren kommer att fortsätta göra intrång. Om ett omfattande intrång redan har skett kan det presumeras att det normalt sett kommer att fortsätta i framtiden. Även om sådana omfattande intrång har skett kan ändrade omständigheter hos användaren ligga till grund för att uppsägning inte ska ske, t.ex. om den som begått intrången har flyttat från adressen eller på annat sätt inte längre har tillgång att utnyttja uppkopplingen, eller om accessleverantören har satt ned överföringshastigheten så att intrång omöjliggörs Att göra ett verk tillgängligt för allmänheten är en av ensamrätterna i upphovsrätten, se avsnitt Ds 2007:29 s Ibid. 11 Ibid. 12 Ibid. 13 Ibid. s. 366f. 9

10 Det skall därför göras en skälighetsbedömning innan uppsägning kan ske, vilket uttryckligen står i lagförslaget. 14 Bedömningen ska ske med hänsyn till å ena sidan upphovsrättens skyddsvärde och utvecklingen av den lagliga nättjänstförsäljningen, samt å andra sidan användarens intresse av en fortsatt uppkoppling, yttrande- och informationsfriheten och tredje mans skydd för integritet. 15 Eftersom första stycket innebär att det enbart är accessleverantören som åläggs en rätt och en skyldighet innebär det att det är accessleverantören som gör bedömningen av om en uppsägning är skälig. Detta förutsätter att abonnenten informeras om att en uppsägning kan bli aktuell pga. upphovsrättsintrång. På så sätt får abonnenten och accessleverantören en möjlighet att förhindra att sådana intrång sker i framtiden och därmed att en uppsägning behöver vidtas Andra stycket: Vitesföreläggande Utredaren kommer fram till att möjligheten till vitesföreläggande är ett lämpligt påtryckningsmedel mot accessleverantörerna för att effekten av lagförslaget inte ska utebli. 17 Därför har ett andra stycke införts i lagförslaget där en domstol får besluta om ett sådant föreläggande och förena det med vite. 18 Talan om utförande av ett föreläggande får endast väckas av rättighetshavare som påverkas av intrången. Oavsett vem som väcker talan och till vilken del intrång har skett i rättigheterna, ska bedömningen av omfattningen och systematiken av intrånget ske med hänsyn till samtliga intrång som skett i de rättigheter som innehavs av den taleberättigade kretsen trots att övriga taleberättigade inte väcker talan. Även om samtliga intrång, oavsett om de är påtalade eller inte, ska ligga till grund för domstolens bedömning, får inte samtliga dessa rättighetshavare föra talan om utdömande av vite. Sådan talan får enbart föras av den som ansökt om föreläggande Ds 2007:29 s Se bl.a. ibid. s , 346 och Ibid. s Ibid. s Ibid. s Ibid. s. 367f. 10

11 Även i andra stycket är det föreskrivet att det ska ske en skälighetsbedömning, men till skillnad från första stycket gäller det istället huruvida ett föreläggande är skäligt för att accessleverantörerna ska uppfylla sina skyldigheter enligt första stycket. 20 Om en talan om föreläggande har väckts är accessleverantören skyldig att underrätta detta till abonnenten. Därmed kan abonnenten bevaka sitt intresse av att behålla uppkopplingen och i samråd med accessleverantören förhindra framtida intrång Ds 2007:29 s. 367f. 21 Ibid. s

12 3. Vad är fildelning? Fildelning är en teknisk lösning för hur en datafil kan överföras mellan två datorer i ett nätverk, t.ex. Internet. Den ena datorn står för tillgängliggörandet av filen medan den andra gör en exemplarframställning. Detta kan men behöver inte vara olagligt då filen som överförs inte behöver vara immaterialrättsligt skyddad eller om något av undantagen i URL kan göras gällande. Fildelning omfattar inte bara filer utan kan även vara en resurs såsom fax eller skrivare, vilket är vanligt på nätverk på kontor. 22 För att en fildelning över Internet ska kunna ske måste man använda sig av ett protokoll. Ett protokoll kan liknas vid ett program ämnat för fildelning. Genom tiderna har ett flertal protokoll funnits men de flesta av dem är inte längre i bruk i någon större omfattning, t.ex. Napster och Kazaa. 23 Ett protokoll som är vanligt i Sverige är Direct Connect där användarna genom ett filbytarprogram kopplar upp sig mot en central hubb som förmedlar kontakten till andra datorer på den hubben. Genom att söka i programmet, vanligen DC++, kan man få information om vilken användare som tillgängliggör den specifika filen och därefter ladda ned den till sin egen dator. Man kan även se vilka användare som är inloggade på hubben och allt de tillgängliggör. När man laddar ned en fil genom Direct Connect laddar man vanligtvis ned från en användare åt gången. 24 I dag är det vanligaste protokollet BitTorrent, som står för 67 % av P2P-tekniken. 25 Även här måste man ha ett filbytarprogram installerat på datorn, t.ex. BitTorrent. Programmet kopplar dock inte upp sig mot andra hubbar utan man använder en webbplatsbaserad s.k. tracker. Genom att söka på hemsidan för trackern kan man få fram en mycket liten fil, en torrent, som innehåller information om filen man egentligen sökt efter. Torrenten öppnar man i filbytarprogrammet som börjar laddar ned filen till användarens dator. Överföringen från andra användare är beroende av hur många som aktivt delar med sig av filen, s.k. seeds. Ju fler som delar med sig, desto snabbare går det eftersom det är en simultan nedladdning av små 22 Wikipedia, Fildelning, lydelse Ibid. 24 Se t.ex. Wikipedia, Direct Connect, lydelse IFPI Svenska Gruppen, remissyttrande Ds 2007:29, , s

13 delar av filen som sker från flera olika datorer, s.k. svärmar. När man laddat ned en viss del av en fil börjar den delen att tillgängliggöras för nedladdning hos andra användare. 26 Värt att nämna är att Sverige hyser världens största BitTorrent-tracker; The Pirate Bay. 27 En annan viktig term är P2P-nätverk, eller peer-to-peer. P2P utgår från ett icke-hierarkiskt nät där sammankopplade noder, datorer, kommunicerar direkt mellan varandra utan att de behöver sända informationen genom en server, en sorts dator med en dedikerad uppgift att ta emot och sända information från flera andra datorer. Genom att användarna av P2P sänder och tar emot information direkt mellan varandra behöver inte någon annan dator eller server belastas av trafiken i onödan. 28 Den första generationen P2P-nätverk använde sig av en central server som lagrade information om vilka filer som användare kopplade till servern tillgängliggjorde. Det enda servrarna användes till var att söka rätt på vilken användare som hade den eftersökta filen. Denna teknik används inte längre då själva tillhandahållandet av en sådan server har visat sig vara olagligt. 29 Dagens fildelningsteknik tillhör den andra generationen. Den centrala lagringen av information av utdelat material av anslutna användare har tagits bort och det behöver inte finnas någon server längre. Även om det inte längre går att komma åt någon central tillhandahållare av P2P-nätverket kan man tämligen lätt identifiera IP-adressen hos användare och koppla ihop den med materialet de tillgängliggör. 30 Den tredje generationen är just nu under utveckling. Målet är att kunna avidentifiera eller, i vart fall, försvåra identifieringen av användarna genom olika tekniker. Detta är resultatet av den upptrappade jakten på fildelare och tyvärr blir det även en fördel för den typ av brottslighet som ägnar sig åt barnpornografi, tungt kriminella grupper och terrorism Wikipedia, BitTorrent, lydelse International Intellectual Property Alliance, Special Mention: Sweden, i IIPA 2007 Special 301 Report, s Wikipedia, P2P-nätverk, lydelse Ibid. 30 Ibid. 31 Ibid. 13

14 4. Upphovsrättslagen och fildelning 4.1 Den svenska upphovsrättens syfte och utveckling Huvudtanken med upphovsrätten är att upphovsmannen ska få en stark ensamrätt till sitt verk 32, både i ekonomiska rättigheter och ideella rättigheter. Inom IT-rätten är det speciellt viktigt med ett starkt skydd av rätten till ekonomisk ersättning då det är enkelt att snabbt tillgodogöra sig vad som har skapats. Det måste finnas en garanti för att företag får avkastning på sina investeringar för att hålla marknaden vid liv och säkerställa att en utveckling sker som samhället tjänar på, dels genom nya produkter och dels genom skatteintäkter. Företag och personer ska vilja fortsätta investera i media- och informationssektorernas produkter. 33 Den nuvarande upphovsrättslagen tillkom Under tidens gång har den vid ett flertal gånger anpassats till utvecklingen och skyddsomfånget utökats till att gälla nya sorters verk, såsom datorprogram och annan multimedia. Informationstekniken har satt sitt spår vilket speciellt på senare år krävt kraftiga lagändringar. 34 Harmoniseringsarbetet inom EG-rätten har haft stor inverkan med åtta direktiv som påverkar den nationella lagstiftningen. Sju av dessa är idag implementerade och det sista direktivet väntas snart bli genomfört. 35 De senaste ändringarna i URL infördes den 1 juli 2005 vid implementeringen av Infosocdirektivet. Det resulterade i en omfattande lagändring som uppgraderade URL med hänsyn till den digitala miljön samt att tillförsäkra en balans mellan upphovsrätten och allmänhetens intresse av att kunna nyttja olika verk Se 1 kap. URL, speciellt 1 för vilka verk som skyddas av upphovsrätten. 33 Se bl.a. Lindberg, Agne & Westman, Daniel, Praktisk IT-rätt, 3 uppl. (Stockholm: Norstedts juridik, 2001), s. 218f. 34 Koktvedgaard, Mogens & Levin, Marianne, Immaterialrätt, 8 uppl. (Stockholm: Norstedts juridik 2004), s Rådets direktiv 91/250/EEG av den 14 maj 1991 om rättslig skydd för datorprogram, Rådets direktiv 92/100/EEG av den 19 november om uthyrnings- och utlåningsrättigheter och vissa upphovsrätten närstående rättigheter inom det immaterialrättsliga området (uppdaterad i Rådets direktiv 2006/115/EG av den 12 december 2006 om uthyrnings- och utlåningsrättigheter avseende upphovsrättsligt skyddade verk och om upphovsrätten närstående rättigheter), Rådets direktiv 93/83/EEG av den 27 september 1993 om samordning av vissa bestämmelser om upphovsrätt och närstående rättigheter avseende satellitsändningar och vidaresändning via kabel, Rådets direktiv 93/98/EEG av den 29 oktober 1993 om harmonisering av skyddstiden för upphovsrätten och vissa närstående rättigheter, Rådets direktiv 96/9/EEG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser, Rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (hädanefter Infosocdirektivet) och Rådets direktiv av den 27 september 2001 om upphovsmannens rätt till ersättning vid vidare försäljning av originalkonstverk (följerätt) är genomförda. Införande av Rådets direktiv av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (sanktionsdirektivet) har nyligen utretts i Ds 2007:19. Se Koktvedgaard & Levin, op.cit. s Prop. 2004/05:

15 4.2 Upphovsrättens subjekt vem som skyddas Upphovsmannen är den person som skapat verket och innehar upphovsrätten under hela sin livstid och därefter i 70 år. 37 Upphovsrätten kan enbart tillkomma en fysisk person och inte en juridisk person eller abstrakt personkrets men det finns regler som tillåter att vissa rättigheter övergår, licensieras eller på annat sätt tillkommer annan, inklusive juridiska personer kap. URL omfattar regler för övergång av upphovsrätt. Oavsett vad som framgår i anställnings- eller beställningsavtal kan upphovsmannens ideella rätt med bindande verkan aldrig övergå till någon annan än att det är en till art och omfattning begränsad användning av verket. 39 Däremot kan den ekonomiska rätten överlåtas fritt till antingen hela sin omfattning eller enbart delar av den. Notera dock att överlåtelse av ett exemplar av ett verk inte är en överlåtelse av upphovsrätten till verket. 40 Överlåtelse av en upphovsrätt faller inom specifikationsprincipen. Specifikationsprincipen innebär att de delar av upphovsmannens rättigheter som inte direkt framgår av avtalet har överlåtits eller upplåtits anses inte ha överlåtits eller upplåtits och stannar därför kvar hos upphovsmannen. Det är således en presumtion att rättigheter som inte har avtalats om stannar kvar hos upphovsmannen. 41 Oklara eller tysta avtalsförhållanden vid en överlåtelse eller upplåtelse ska därmed tolkas restriktivt eller verka direkt inskränkande på avtalet. 42 Trots överlåtelse av upphovsrätten står det inte förvärvaren fritt att ändra eller i sin tur överlåta verket, såvida inte så uttryckligen har avtalats. 43 Om en total överlåtelse sker och konsekvenserna av en sådan skulle visa sig oskäliga kan 36 avtalslagen åberopas för att vidta åtgärder. 44 Specifikationsprincipen hjälper här till att verka som en presumtion mot totalöverlåtelser då dessa måste vara klart specificerade och väldigt omfattande. 45 På grund av upphovsrättslagstiftningens uppbyggnad och presumtionsreglerna är den vanligaste upplåtelsen en upplåtelse som innefattar endast en rätt att utnyttja verket i en viss st. och 43 URL. Se även a URL. 38 Koktvedgaard & Levin, op.cit. s och 27 URL URL. 41 Lindberg & Westman, op.cit. s Ds 2007:29 s URL. 44 Ds 2007:29 s Ibid. s

16 begränsad omfattning. I dessa fall blir det inte längre fråga om en överlåtelse, utan en upplåtelse, där äganderätten fortfarande är hos upplåtaren. Dessa upplåtelser, eller rättare sagt licenser, kan vara exklusiva eller icke-exklusiva. En exklusiv licens ger förvärvaren ensamrätt att utnyttja verket och licenstagaren kan hindra andra från att utnyttja verket i den omfattning som anges i avtalet och föra talan mot intrång i rätten. Ensamrätt och rätt att föra talan mot intrång ingår däremot oftast inte i icke-exklusiva licensupplåtelser 46 I de nordiska länderna har en speciell form av licenser utarbetats, s.k. avtalslicenser, i 3 a kap. URL. En avtalslicens är ett avtal som ingåtts mellan någon som ämnar utnyttja ett verk och en organisation som företräder ett flertal svenska upphovsmän på området. Det som är speciellt med denna sorts licenser är att licenstagaren får rätt att utnyttja verk av det slag som avses med avtalet trots att upphovsmannen inte företräds av organisationen. 47 Tanken är att även de upphovsmän som inte företräds av organisationen ska tillgodoses genom vissa skyddsregler i lagtexten, såsom rätt till ersättning och möjlighet att meddela förbud mot användning. 48 Det är framförallt fyra organisationer som är framträdande på området: Bonus- Presskopia vad gäller reprografier, Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå (STIM) vad gäller musik, Copyswede vad gäller radio och TV, samt Administration av Litterära Rättigheter i Sverige vad gäller litteratur. 49 För en hel del av upphovsrättsligt skyddade verk krävs att även andra måste utföra ett visst inslag av arbete för att det ska kunna komma allmänheten till del. Dessa personers prestationer ses principiellt som lika skyddsvärda som upphovsmannens arbete. Därför har det införts ett visst skydd för till upphovsrätten närstående rättigheter i 4 kap URL. 50 Det finns inget krav på originalitet för att de närstående rättigheterna ska bli skyddade utan det räcker med ett konstaterande av förekomsten av den utförda handlingen för att utövande konstnärer, fonogramframställare etc. ska ges en ensamrätt att göra sina prestationer tillgängliga för allmänheten. Däremot ges inget skydd mot efterlikning, bearbetning och dylikt. 51 De närstående rättigheterna tillkommer utövande konstnärer och artister (45 URL), framställare av ljud- eller bildupptagningar (46-47 URL), radio- och TV-företag (48 URL), katalogframställare (49 URL), samt fotografer (50 URL). 46 Ds 2007:29 s a URL. 48 Prop. 2004/05:110 s Ds 2007:29 s. 72. Se även avsnitt Prop. 1994/95:58 s. 34. Se även Ds 2007:29 s Prop. 1994/95:58 s

17 4.3 Upphovsrättens objekt vad skyddet innebär Upphovsrätten innebär ett antal rättigheter av båda ideella och ekonomiska slag. De grundläggande rättigheterna återfinns i 2 och 3 URL och är i viss mån begränsade, främst genom 2 kap. URL. Tanken är att ge skaparna av ett verk gynnsamma arbetsförhållanden samt skydd för de personliga intressen som dessa förbinder med sina verk. Den ekonomiska sidan är dessutom menad att skydda de ekonomiska investeringar som måste ske inom industrin. 52 De ideella rättigheterna innebär att upphovsmannen alltid har rätt att anges i den omfattning och på det sätt god sed kräver när verket framställs eller tillgängliggörs för allmänheten. Dessutom får verket inte ändras eller framföras under sådana former eller sammanhang så att upphovsmannens anseende eller egenart kränks. 53 Lagförslaget i Ds 2007:29 tar dock bara hänsyn till intrång som är gjorde i de ekonomiska rättigheterna. De upphovsrättsintrång som sker på Internet är nämligen i regel i de ekonomiska rättigheterna, vilket även följer av den uppdragspromemoria som föregick utredningen. 54 Upphovsmannens ekonomiska rättighet innebär en exklusiv rättighet att förfoga över verket, dels genom exemplarframställning av verket och dels genom tillgängliggörande för allmänheten. 55 Denna rättighet uppstår så fort verket skapas. 56 Det kan diskuteras om de ekonomiska rättigheterna är av samma principiella dignitet som de ideella, och att frågan om fildelning och olovligt tillgodogörande av någons verk i vissa fall just är principiell Rätten till exemplarframställning Exemplarframställning är detsamma som att framställa en kopia av ett verk. Mångfaldigandet sker så att det fixeras i en materiell form så att man kan ta del av verket antingen direkt eller indirekt genom en anordning, exempelvis en dator. När man talar om framställning i digital miljö innebär detta att exemplarframställning uppstår i en mängd led. Det kan vara fråga om mellanlagring på en kommunikationsservers hårddisk, inskanning av dokument, inmatning i 52 Lindberg & Westman s URL. 54 Utredningsdir. Ju2006/6767/P. Se Ds 2007:29 s. 371f URL, 2 4 art. Infosocdirektivet. Se Lindberg & Westman s Lindberg & Westman s. 219 och

18 en databas eller utskrift av ett datorlagrat verk. För att frångå denna rättighet måste man antingen ha upphovsmannens samtycke eller att någon av URL:s inskränkningar kan göras gällande, främst inskränkningen i 11 a URL Rätten till att göra verket tillgängligt för allmänheten Ett verk görs tillgängligt för allmänheten antingen genom att (1) verket överförs till allmänheten och enskilda själva kan välja vart och när de kan få tillgång till ett verk, (2) verket framförs offentligt, (3) exemplar av verket visas offentligt samt (4) verket bjuds ut till försäljning, uthyrning eller utlåning eller annars sprids till allmänheten. Lagen jämställer överföring till allmänheten och offentligt framträdande med överföringar och framföranden i förvärvssyfte inför en större sluten krets, den s.k. kompletteringsregeln. 58 Upphovsmannens rättighet att göra verket tillgängligt är menad att täcka alla former av tillgängliggörande även i framtiden. 59 I fråga om fildelning är begreppet överföring till allmänheten relevant. Det är i denna kategori som samtliga distansöverföringar hamnar, oavsett om den är trådbunden eller trådlös. Det viktiga är att verket görs tillgängligt för allmänheten från en plats som inte är densamma som där allmänheten kan ta del av verket. Detta innefattar t.ex. TV- och radiosändningar som sänds ut traditionellt eller via Internet, eller material som sprids genom att det läggs upp för beskådning på en webbsida. 60 Bestämmelsen innefattar även de fall då enskilda kan få del av verket från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer, s.k. tillhandahållande på begäran. Detta är ett särskilt viktigt klargörande när det gäller fildelning eftersom material som tillgängliggörs för fildelning antingen tillgängliggörs genom ett filbytarprogram eller genom en webbsida där en enskild användare tillgängliggör verket under en obestämd tidsperiod, och andra användare under samma tidsperiod har möjlighet att ta del av verket genom t.ex. exemplarframställning. Detta innefattar även sådana tjänster som på begäran tillhandahåller ett verk till en enskild, såsom 57 Lindberg & Westman, 2001, supra note 33, s URL. 59 NJA II 1961, Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, s. 38, prop. 2004/05:110 s. 377f. 60 Prop. 2004/05:110 s. 378f. 18

19 lagliga nättjänster. 61 Vilken teknik som används vid överförandet spelar ingen roll så länge man vänder sig till en krets som är att betrakta som allmänhet. 62 Infosocdirektivet definierar inte begreppet allmänheten. Nationell lagstiftning får därför själv stå för definitionen och för svensk rätts del så utgår man för praxis vad gäller definitionen av offentliga framföranden. 63 Grundläggande är att ett framförande är offentligt om det finns en principiell möjlighet för envar att närvara. 64 Detta innebär att även om det finns vissa krav, t.ex. erläggande av medlemsavgift eller att man bor på en viss geografisk plats, innebär det inte per automatik att det är en sluten krets. Om dessa krav är uppnåbara av envar så kan inte kretsen anses vara sluten. 65 Om en krets inte är helt sluten ska i sådant fall anses vara offentligt framförda. 66 Sådana kretsar av allmänheten inkluderar även filbytarprogram. 67 För att tillgängliggörandet ska kunna anses vara olovligt måste dessutom den som tillgängliggör materialet handla aktivt. 68 Vid fildelning kan det räcka med att starta ett fildelningsprogam som sedan i sig aktivt tillgängliggör material, även om personen som startade programmet under tiden förhåller sig passiv Inskränkningar i upphovsmannens rättigheter 2 kap. URL Trots att upphovsrättslagstiftningen har utformats för att skydda upphovsmannens rättigheter har staten bestämt att man utifrån vissa samhälleliga intressen kan göra inskränkningar i upphovsmannens ekonomiska rätt. 70 Inskränkningarna har över tiden inte varit samma och en omfattande revideringen skedde i och med 2005 års ändringar. 71 Vilka inskränkningar som får ske begränsas på Europanivå genom artikel 5 Infosocdirektivet och framförallt genom trestegsregeln i artikel 5.5. Trestegsregeln föreskriver för det första att undantagen och inskränkningarna i artikel 5 endast får tillämpas i särskilda fall, för det andra att de fallen inte får strida mot det normala utnyttjandet av verket, samt för det tredje att de inte oskäligt 61 Prop. 2004/05:110 s Ibid. s Ibid. s Se NJA 1980 s. 123 och NJA 1988 s Se NJA 1967 s. 150 och NJA 1988 s NJA II 1961, op.cit. s. 57f. 67 Prop. 2004/05:110 s NJA 1996 s. 79. Se även prop. 2004/05:110 s. 74f. 69 Se t.ex. Westman, Daniel, Bevisfrågor vid upphovsrättsintrång genom fildelning m.m., i Lov&Data nr 88 december 2006, s NJA II 1961 s. 52, op.cit. Se även Ds 2007:29 s Se t.ex. 17 URL. 19

20 inkräktar på rättighetshavarens legitima intressen. 72 I Sverige används trestegsregeln som ett tolkningsunderlag då den är för generell och därmed inte uppfyller svensk rätts krav på restriktivitet och förutsebarhet för utformning av inskränkningar i ensamrätten. Den är därför inte införlivad i svensk nationell lagstiftning. 73 I svensk rätt har inskränkningar i upphovsrätten begränsats till att bara gälla ekonomiska rättigheter och inte den ideella. 74 De inskränkningar som är särskilt relevanta i denna framställning är 11 a 12 URL. Den förra behandlar inskränkningar gällande tillfälliga kopior och den senare 12 URL gällande kopior för privat bruk. Dessa är båda inskränkningar i upphovsrättsinnehavarens ensamrätt att framställa exemplar av verket Framställning av tillfälliga exemplar 11 a URL Vid digital användning av verk uppstår en mängd olika kopior. När material sänds via Internet genom enbart vidarebefordran (mere conduit) sker automatiska mellanlagringar av materialet på olika servrar och routrar. Denna mellanlagring är tekniskt nödvändig för att förmedlingen ska kunna ske. Genom denna förmedling uppstår även cachning (tillfälliga mellanlagringar) för att effektivisera överföringen av informationen. Den sker dels i servrar och routrar (proxycachning) och dels i den egna datorn (klientcachning). Vid klientcachning lagras den datakod som datorn använder, bl.a. öppnade webbsidorna, på användarens hårddisk (sekundärminnet), samt i RAM-minnet (primärminnet eller arbetsminnet). Klientcachning sker i stort sett vid allt användande av en dator, oavsett om man använder Internet eller inte. Med ett samlingsnamn kan de kopior som uppstår vid enbart vidarebefordran och cachning benämnas tillfälliga kopior. Termen innefattar i vissa fall även mer varaktiga kopior av upphovsrättsligt skyddat material som uppkommer vid datoranvändning a URL utgår från artikel 5.1 i Infosocdirektivet 77 och stadgar att tillfälliga exemplar får framställas i vissa fall och utgår från fyra kriterier. För det första ska framställningen utgöra en integrerad och väsentlig del i en teknisk process. För det andra ska exemplaren antingen 72 Art 5.5 och ingressen st. 44 Infosocdirektivet. Se bl.a. Ds 2007:29 s Prop. 2004/05:110 s , Ds 2007:29 s kap. URL, spec. 11 URL. 75 Ds 2007:29 s. 56, Koktvedgaard & Levin, op.cit. s Prop. 2004/05:110 s Se art. 2 och 5.1 och ingressen st. 33 Infosocdirektivet. 20

21 vara flyktiga eller ha underordnad betydelse i processen. För det tredje får de inte ha en självständig ekonomisk betydelse. För det fjärde får syftet med framställningen inte vara något annat än att möjliggöra en överföring mellan tredje parter i ett nätverk via en mellanhand, eller vara laglig, antingen genom upphovsmannens eller dennes rättsinnehavare samtycke, eller annars genom lag. 78 Det första rekvisitet, integrerad och väsentlig del i en teknisk process, kräver en stark koppling till den tekniska processen antingen att den möjliggör den tekniska processen eller att den effektiviserar den. Det kan t.ex. utgöra information som temporärt lagras i en dators arbetsminne vid webbläsning eller annan digital användning, eller lagras i Internetservrar vid överföring. 79 Det andra rekvisitet, flyktiga eller har underordnad betydelse i processen, syftar på sådana kopior som uppstår utan att nätverksoperatörer eller användare av persondatorer kan påverka omständigheter med anknytning till kopian samt sådana cachekopior där användaren kan ställa in hur länge de ska existera, t.ex. lagring av webbinnehåll på datorn. 80 Det tredje rekvisitet, att de tillfälliga exemplaren inte får ha självständig ekonomisk betydelse, är t.ex. när en tillfällig cachekopia finns kvar på nätverksservern trots att den permanenta ursprungskopian inte längre är tillgängliggjord på Internet. 81 Det fjärde rekvisitet i andra stycket, syftet, är uppdelat i två delar. Syftet ska till att börja med vara ämnat att möjliggöra överföring mellan tredje parter via en mellanhand. Detta är t.ex. relevant vid överföring på Internet mellan två användare såsom e-post. Det andra syftet, laglig användning, avser framförallt att möjliggöra webbläsning. 82 I det förra fallet menas att en mellanhand i ett nätverk, t.ex. en accessleverantör, inte kan fällas för ansvar för intrång i en upphovsrätt när överföringen sker mellan två användare, t.ex. abonnenter. I det senare fallet menas att förlagan för kopieringen inte får vara olovligt framställt. Om ett verk blir olovligt kopierat kan en kopia som framställts utifrån den olovliga kopian aldrig bli lovlig a URL. Se Prop. 2004/05:110 s. 91f. 79 Prop. 2004/05:110. s. 93 och Ibid. s. 94 och Ibid. s. 97 och Ibid. s. 381f. 83 Ds 2007:29 s Jmf. 53 b URL. 21

22 Undantag för enbart vidarebefordran, cachning och mellanlagring finns även i lag (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster (E-handelslagen) E-handelslagen omfattar dock enbart ansvarsfrihet för tjänsteleverantörer vad gäller skadestånd och sanktionsavgifter. E-handelslagen behandlas i avsnitt Framställning av exemplar för privat bruk 12 URL Enligt 12 URL får var och en för privat bruk framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk. Förlagan för framställningen får inte strida mot 2 URL och därmed vara olovlig. I 1960 års lag och fram till 2005 hette det att enstaka exemplar inte fick kopieras för enskilt bruk. I 1960 års förarbeten beskrivs enstaka exemplar som ett mångfaldigande i ett eller annat tiotal exemplar 84, men att uttrycket ska tolkas med hänsyn till olika föremål för upphovsrätten, dvs. verkets typ eller slag. T.ex. kan ett alster av bildkonst lida mer skada av flera repliker, då det riskerar att banaliseras och förflackas, medan en visa som redan är spridd i tusentals exemplar inte kan anses lida skada av att den trycks upp i ett tiotal exemplar inför en privat fest. Anledningen till att ens införa en gräns var och är att [r]isken för att något av exemplaren i en framtid kan komma i cirkulation inom allmänheten blir också mera beaktansvärd desto större den privata upplagan är. 85 I och med den nya formuleringen ett eller några få exemplar innebär det att det numera betyder ett avsevärt färre antal exemplar än tidigare. Anledningen till förändringen är att det numer med teknikens hjälp enkelt går att framställa mer eller mindre identiska kopior med minimal förlust av verkets kvalité. Det är inte bara digitala kopior i teknisk miljö som gett upphov till den nya formuleringen. Även kopiering av kurslitteratur och noter för körer har lett till att förfrågan har minskat på respektive område och att utbudet därmed har minskat. 86 Den nya utformningen har i förarbetena inte bestämts till antal utan ska tolkas mot trestegsregeln och avgöras i rättspraxis, med hänsyn till det enskilda fallet beroende av hur känsligt verket i fråga är för kopiering En övre gräns om ett antal tiotal nämns i SOU 1956:25 s. 182 och NJA II 1961, op.cit. s Prop. 1960:17 s. 103f. 86 Prop. 2004/05:110 s. 110f. 87 Ibid. s. 110 och

23 Kravet på att ett verk måste vara offentliggjort för allmänheten innebär att det måste vara lovligt framfört i allmänna och offentliga sammanhang. Ett verk som inte är ämnat att hamna i mer än ett visst antal personers ägo är därmed inte offentliggjort och får därmed inte heller kopieras i fler exemplar därför att det helt enkelt inte är vad upphovsmannen hade ämnat med överlämnandet. 88 Ändamålet med kopiering i enlighet med 12 ska vara personligt och privat behov och därmed får syftet varken direkt eller indirekt vara kommersiellt. Innan införlivandet av Infosocdirektivet hette det enskilt bruk men i och med formuleringen privat bruk har lagstiftaren åstadkommit en snävare lydelse. Den nya termen ska tolkas mot bakgrund av Infosocdirektivets artikel 5.2b om att kopiering inte får ske om syftet med kopieringen är direkt eller indirekt kommersiellt. Klart är i alla fall att viss kopiering även fortsättningsvis får göras åt sig själv och åt personer inom familje- och umgängeskretsen. 89 I 12 3 st. ställs krav på att förlagan inte får ha framställts eller gjorts tillgänglig för allmänheten i strid mot 2 URL. Det innebär att den förlaga som man kopierar för enskilt bruk inte i sig får vara olovlig, dvs. framställd i strid mot upphovsrätten. Det måste alltså finnas tillstånd från rättighetshavare eller stöd i någon av inskärningarna i 2 kap. URL. Denna formulering gör att nedladdning av upphovsrättsligt skyddat material som är olovligt framställt är olagligt trots att det används för privat bruk. 90 Det är viktigt att det är den egentliga förlagan som är olovlig. I och med att en tillfällig kopia kan vara lovlig på en nätverksserver, såsom en cachekopia av en olovlig förlaga, innebär det inte att det är fritt fram att ladda ned den legalt från servern, utan den är fortfarande olovlig då förlagan är olovlig. Att cachekopian i sig inte utgör ett brott är en inskränkning för sig. 91 I prop. 2004/05:110 framgår att inskränkningsbestämmelsen för privat bruk är dispositiv, vilket innebär att det vid försäljning eller uthyrning av ett verk är upp till avtalsparterna att avtala bort inskränkningsbestämmelser Ds 2007:29 s Prop. 2004/05:110 s Ibid. s. 119f och Ibid. s. 122 och Ibid. s Se även Ds 2007:29 s. 63f. 23

24 4.5 Sanktioner och talan vid olovlig fildelning Upphovsrättslagstiftningen innehåller egna regler om sanktioner som kan vidtas mot personer som på olika sätt gör olovliga intrång i andras rättigheter. Sådana intrång kan straffas både civilrättsligt och genom brottmål. 93 De sanktioner som finns till hands straffansvar (53, 57 a b och 59 ), vitesförbud (53 b ), skadeståndsansvar (54 ), samt förordnanden om förverkande, avstående eller förstöring av olaglig egendom (53 a och ) är beroende av intrånget. Grundtanken är dock att immaterialrätten ska upprätthållas genom civilrättsliga åtgärder och att det enbart i de grövre fallen ska ske genom straffrättslig process. 94 I samtliga rättegångar mot olovlig fildelning som hittills skett i Sverige har bevissäkring och polisanmälan utförts av antingen Svenska Antipiratbyrån (APB) eller IFPI Svenska Gruppen. APB och IFPI Svenska Gruppen företräder en stor majoritet av de företag som anordnat upptagningen av musik och film. 95 Dessa företag kallas framställare 96 och är taleberättigade enligt 46 och 57 URL. Talan väcks med stöd av 53 URL som stadgar att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet vidtar åtgärder som innebär intrång i upphovsrätten enligt 1 och 2 kap., samt 42 2 st. och 50 dömas till böter eller fängelse i högst två år Lindberg & Westman, op.cit. s Westman, 2006, op.cit. s Se avsnitt Prop. 1960:17 s URL. 24

25 5. Företrädare och språkrör För att se till att lagstiftningen efterföljs, inga intrång sker och rätt ersättning utgår till musikskapare, artister och skivbolag finns flera starka nationella och multinationella intresseorganisationer som företräder olika sorters rättighetshavare. I och med teknikutvecklingen har dessa organisationer fått kämpa hårt för att begränsa intrången och tillvarata intressena för dem som de företräder. Detta har gjort att ett flertal organisationer har uppstått med syfte att agera motvikt i det politiska spelet. Ett för starkt upphovsrättsligt skydd riskerar nämligen att göra stor negativ inverkan på den enskilde individens integritet, grundläggande friheter och rättssäkerhet. Det riskerar även att snedvrida konkurrensen till fördel för stora skivbolag och artister. 98 Det är därför av stor vikt att vissa organisationer kämpar för, upplyser, informerar och tillvaratar enskildas intressen för att de stora upphovsrättsorganisationerna inte ska få leda utvecklingen utan att bli motsagda. 5.1 Företrädare för rättighetshavare På musikområdet finns främst tre företrädande intresseorganisationer: STIM som företräder tonsättare och musikförlag, Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation som företräder artister och musiker, samt International Federation of Phonographic Industry (IFPI) som företräder skivbolag. 99 De som starkast driver antipiratkampanj är idag den senaste. IFPI bildades på 1930-talet och företräder runt skivbolag från drygt 80 länder. Den svenska avdelningen, IFPI Svenska Gruppen, representerar cirka 95 % av den svenska skivmarknaden med sina närmare 60 medlemmar. Tanken med IFPI är att verka för ett bättre rättsligt skydd samt tillvarata medlemmarnas upphovsrättsliga rättigheter. 100 Sedan november 2005 har IFPI lämnat in 60 polisanmälningar gällande olovlig fildelning. 101 Den intresseorganisation som företräder film- och dataspelsbranschen är desto nyare bildades Svenska Antipiratbyrån (APB) av Filmägarnas Kontrollbyrå, Sveriges Branschförening för Multimedia, Dator- & TV-spel och Sveriges Videodistributörers 98 Koktvedgaard & Levin, 2004, op.cit. s Se bl.a. Ds 2007:29 s IFPI Svenska Gruppen, Om Svenska IFPI Gruppen,, lydelse , IFPI Svenska Gruppen, IFPI Svenska Gruppens Medlemsbolag, lydelse IFPI Svenska Gruppen, remissyttrande Ds 2007:29, op.cit.. 25