Företagen behöver flexibilitet FRAMTIDENS GNOSJÖREGION. Anderstorp Maj ÅKE SVENSSON KLARA, FÄRDIGA, AFFÄRSRACET! maj är det dags

Transkript

1 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEAN MEDIA PARTNER ANNONS NR 1 MAJ 2015 FRAMTIDENS GNOSJÖREGION MED FOKUS PÅ NÄRINGSLIV OCH TILLVÄXT KLARA, FÄRDIGA, AFFÄRSRACET! maj är det dags GNOSJÖANDAN klurighet genom generationer CAROLA ÖBERG SKRIVER LEDAREN Om kraften i att vara flera ÅKE SVENSSON VD TEKNIKFÖRETAGEN Företagen behöver flexibilitet Medföljer som bilaga i Dagens industri den 22 maj 2015 ROBOT + MÄNNISKA = SANT Interaktion blir vanligare FRAMGÅNGSRIK FÖRETAGSAMHET Kräver bra infrastruktur EN GRÄNSLÖS FRAMTID Regionala samarbeten stärks Anderstorp Maj Köp biljett på Entré förköp: 250kr På plats: 325kr Läktare + entré förköp: 400 kr På plats: 575kr Barn under 15 år har fri entré

2 2 LEDARE FRAMTIDENS GNOSJÖREGION Vi stärker nätverk, bygger nya och utvecklar affärer. MICKE TIPSAR! Jag vill gärna tipsa om artikeln på sidan 6, som handlar om Gnosjöregionens näringslivsråd. Där kan du läsa om hur samarbete kan stärka en region ytterligare inom innovation och automation. Mikael Larsson, Projektledare INNEHÅLL 4 Affärsracet 6 Gnosjöregionens näringslivsråd Carola Öberg Näringslivsutveckling Gislaved näringsliv AB, Gnosjö Business Region Projektledare för Affärsracet och Innovationsfabrik Småland 8 Gnosjöandan 10 Lyckad företagsamhet 12 Profilintervju Åke Svensson 14 Robot och människa 16 Infrastruktur ATT UPPLEVA KRAFTEN I ATT VARA FLERA Vi lever i en urbaniserad värld med ett pulserande liv och en allt snabbare teknologisk utveckling. Betyder det att landsorterna står stilla? Stillhet är i och för sig det stora värdet av att bo med naturen runt hörnet. I Gnosjöregionen kan man njuta av tystnad och naturupplevelser. Här finns möjlighet till en resurssnål livsform, friluftsliv och trygghet som skapas av starka relationer och nätverk. Men här är steget heller inte långt mellan fritid och företagande. Regionen sjuder av företagsamhet och har ett starkt näringsliv som sticker ut även ur ett internationellt perspektiv. Entreprenörer har växt till storföretag och genom ny teknik placerar sig tillverkningsindustrin i absolut världstopp vad gäller effektiva produktionsprocesser. Många är nyfikna på vad som ligger bakom vår berömda entreprenörsanda och de framgångar som ger livskraftiga företag. Eller, som häromdagen då en journalist ställde en fråga som berör mitt uppdrag i Regeringens Innovationsråd vad har Gnosjöregionen med innovationer att göra? Jag kan ju börja med att lyfta fram att Gnosjöregionen omfattas av fyra kommuners företagande. Som en av Sveriges mest industritäta regioner, med aktiva aktiebolag som tillsammans omsätter 60 miljarder kronor, kan Gnosjöregionen stå som framgångsexempel på Följ oss att dra Sveriges ekonomi framåt. Välkända varumärken och innovationer har sitt ursprung härifrån. Allt från handskar, biltillbehör, cyklar, möbler, belysning, rollatorer, rullstolar till plastförpackningar och slangklämmor. Det bästa med vår entreprenörsanda är att uppleva kraften i att vara flera. Kluster verkar som en effektfull motor som driver utvecklingen framåt. Framtidens företagande bygger allt mer på att kraftsamla aktörer inte bara från en och samma bransch, utan med olika kompetenser och bakgrunder som tillsammans utvecklar de produkter och tjänster som morgondagens marknad efterfrågar. Det är ambitionen med Innovationsfabrik Småland som är en praktisk modell på hur vi kan producera innovationer i samarbete mellan regionens företag, deras kunder och leverantörer. Börja med ett besök på Affärsracet, ett näringslivsforum som arrangeras i en energiladdad miljö, den 27 och 28 maj på Anderstorp Raceway. Här samlas alla som vill satsa på framgångsrik affärsutveckling. Utifrån Gnosjöregionens entreprenörsanda och sida vid sida sätter vi framtiden i fokus. Vi stärker nätverk, bygger nya och utvecklar affärer. Kan vi tillsammans skapa smartare lösningar och uppfinna affärer? Det vill vi gärna prata med er om. europeanmediapartner.se Återvinn eller ge tidningen vidare! 18 Maskinskydd och säkerhet 20 Gnosjöregionens historia och framtid 22 Metallersättning FRAMTIDENS GNOSJÖREGION Projektledare: Mikael Larsson mikael.larsson@europeanmediapartner.com VD: Fredrik Thorsson Redaktionschef: Mats Gylldorff Textbearbetning: Anna Sigvardsson Annonsproduktion: Amanda Ghidoni Layout: Camilla Alm Omslagsfoto: Teknikföretagen Distribution: Dagens industri, maj 2015 Tryck: Bold Printing, Stockholm, Bold Printing, Malmö, Bold Printing, Borås, Daily Print, Umeå European Media Partner Sverige AB Hamngatan 4, Malmö Tel: info@europeanmediapartner.com European Media Partner är specialister på content marketing. Vi hjälper företag att nå en exakt målgrupp genom skräddar-sydd media. Vi distribuerar relevant information av högsta kvalitet som med genomtänkta och aktuella ämnen i fokus skapar och erbjuder rätt mediaexponering åt våra kunder. Eradur AB är en specialiserad tillverkare av härdplastbeläggningar för användning på golv, vägg och tak i utsatta miljöer. Vi kan lösa ditt behov av ytskydd på ett långvarigt och funktionellt sätt! Tel: Eradur AB Granitgatan Helsingborg

3

4 4 AKTUELLT FRAMTIDENS GNOSJÖREGION AFFÄRSRACET BANAR VÄG FÖR Den 27 till 28 maj är det dags för den fjärde upplagan av Affärsracet vid Anderstorps Raceway. Förra gången kom besökare i år hoppas man på ännu fler. I slutet av maj är det åter dags för Affärsracet en mycket ambitiös satsning av Gnosjöregionens kommuner, näringslivsföreningar och företagare. Förändring är det enda som är konstant och oavsett bransch eller befattning vill man inom ramen för Affärsracet lyfta fram en gemensam framgångsfaktor affärsutveckling. Det är inte vilken näringslivsmässa som helst man river av under de två dagarna den 27 och 28 maj menar projektledaren Carola Öberg. Det som utmärker Affärsracet är att vi samlar olika aktörer som representanter för olika branscher. Det som förenar oss är affärsutveckling. I dag skapas det allt fler mötesplatser både i Sverige och internationellt. Det dyker upp branschmässor, konferensdagar och så vidare. Det kanske är viktigare att skapa fler möten snarare än fler mötesplatser. Hon menar att framtidens möten handlar om att kombinera kunskap och kompetenser för att ta fram nya idéer. Jag tror faktiskt att detta sätt att arbeta ligger i tiden. Framtidens produkter, tjänster och affärer för morgondagens marknad kommer att skapas där kunskap från olika branscher kombineras. Affärsracet är inte bara till företagen i regionen. Nej, ambitionsnivån är högre än så. Vi har från starten haft ambitionen att bygga upp industrins motsvarighet till politikens Almedalen. Företagsledare i Gnosjöregionen har genom tiderna hörts genom uppror mot rikspolitik och näringslivsfrågor som höga arbetsgivaravgifter. Eller bankernas svårigheter att tillhandahålla det kapital livskraftiga företag behöver för att kunna expandera. Den senaste heta frågan för vår region är Elnätsupproret, att prisområdesindelningen slår orättvist beroende på var verksamheten finns geografiskt. Carola Öberg tror därför att upplägget att bygga upp ett forum där politiker, forskare och företagare träffas och för intelligenta dialoger runt aktuella ämnen är ett framgångsrecept. För en besökare utifrån finns det ett värde att möta utställare som representerar hela värdekedjan och inte minst att ta del av det högkvalitativa program vi har. Speciellt i år. Vi lyfter fram mycket av det som är viktigt för svensk industris konkurrenskraft, till exempel produktionsinnovation. Hur ser svensk tillverkningsindustri ut i framtiden? Hur kommer industrijobben att se ut? Just detta år har man lyckats få till ett ovanligt starkt seminarieprogram där förre statsministern Fredrik Reinfeldt och nationalekonomen Stefan Fölster bara är två exempel på kända namn. Andra talare är professor Olaf Diegel från Lunds universitet som är en auktoritet inom 3D-teknik och additiv tillverkning. Från IKEA kommer Marie Lundström som tituleras creative director home furnishing. Framtidens inredning blir hennes tema. En av Sveriges främsta forskare inom produktionssystem, Johan Stahre, finns också på talarlistan för årets upplaga av affärsracet. Utöver detta är programmet under de två dagarna laddat med workshops med teman exempelvis immateriella rättigheter, datasäkerhet, marknadsföring via sociala medier, affärsmannaskap och konstruktion. Vi har arrangerat Affärsracet vartannat år sedan Då under en tuff lågkonjunktur var inställningen att nu gasar vi oss ur lågkonjunkturen. Nu när vi arrangerar Affärsracet för fjärde gången kan vi konstatera att arrangemanget har vuxit. Förra gången 2013 hade man 260 utställare och besökare. Prognosen pekar mot 300 utställare i år. Samtidigt sticker Carola Öberg inte under stol med att arrangemanget givetvis är viktigt för regionen. Helt klart stärker det våra egna regionala nätverk mellan företagen. Att man kan samverka Foto: Affärsracet VILL DU KOMMA HÖGT UPP I GOOGLE? Vi har specialiserat oss på sökmotoroptimering för tillverkningsindustrin. Bockning, fräsning, svarvning, gjutning, pressning, ytbehandling, industriautomation och formsprutning är exempel på sådant vi gillar! MYCKET ENKLARE ATT TÄNKA AUTOMATION I FORTSÄTTNINGEN JOHAN SKANS, VD SKOGSLUNDS METALLGJUTERI, ANDERSTORP Vi finns i Gnosjöregionen. Hälsa på oss, maila eller ring så berättar vi mer webb & reklam AB Smålandsstenar Telefon hej@0371.se FÖR SKOGSLUNDS METALLGJUTERI var automatisering ett naturligt steg. Vid små eller medelstora serier med högt ställda kvalitetskrav passade RoboJob perfekt. Den låga inlärningströskeln, möjlighet till snabb programmering och igångkörning samt flexibelt användningsområde var avgörande inför investeringen. Besök oss på Affärsracet (Automationstorget) så berättar vi mer om fördelarna. cncfactory.se CNC_annons_A5_Affärsracet_150512b.indd :55

5 FRAMTIDENS GNOSJÖREGION 5 AFFÄRSUTVECKLING HALLÅ DÄR TONY JOHANSSON Foto: Affärsracet Foto: Affärsracet och skapa innovation tillsammans. Man kanske är för liten för en affär, men med en partner kan man skapa helt nya affärsmöjligheter eller produkter. Vi har många exempel på affärsmöjligheter som uppstått som en direkt följd av möten som skett på Affärsracet. Jag tänker till exempel på ett innovativt företag inom produktutveckling som kunde kapa sina tillverkningskostnader markant tack vare spetskompetens hos en leverantör av automationslösning man träffade på mässan. Hon berättar att inköpare från stora företag som Volvo, Saab och IKEA använt Affärsracet för att hitta leverantörer. Allt fler får upp ögonen för möjligheten att träffa skickliga företag från Sveriges industritätaste region. Det är helt enkelt ett kostnadseffektivt sätt att möta många leverantörer på ett och samma ställe. Men också ett sätt att som företag komma hit och ge den egna organisationen en vitaminininjektion gällande inspiration och kreativitet. Inramningen på Anderstorps Raceway är också något som gör Affärsracet till ett unikt arrangemang och som gör att det sticker ut från andra näringslivsmässor. Det är inte alla mässor där det finns möjlighet att provköra en Tesla på en riktig racerbana, säger Carola Öberg. Studenter och unga välutbildade personer är också en viktig målgrupp för regionen och dess företag som vill växa i sysselsättning och invånarantal. Därför hoppas man att Affärsracet ska fortsätta skapa en positiv bild av regionen och de företag som är verksamma här. En spännande aktivitet under Affärsracet är Innovationsfabriken där ett antal företag kommer att samverka för att tillsammans ta fram en helt ny produkt. Man kommer att låsa in sig under ett dygn och ta fram produkten, leverantörer, varumärke, profilering och förpackning. Det är ett konkret sätt att visa hur man kan samarbeta för att ta fram innovationer. Produkten kommer att presenteras på torsdagen klockan tolv. Och Carola Öberg är säker på sin sak: Jag tror det kommer att bli årets julklapp om inte 2015 så FAKTA Text: Anders Edström Frejman Affärsracet startades 2009 efter ett gemensamt initiativ av sex näringslivsföreningar i Gislaved näringsliv AB. Arrangemanget har nu växt till en samverkan för Gnosjöregionen och arrangemanget 2013 lockade 260 utställare och besökare. Årets program körs under temat Optimal Resurshantering. Tony Johansson, vice VD Wedevåg Tools AB Hur överlever man som företag i flera hundra år? För familjeägda Wedevåg har det alltid handlat om att anpassa sig till efterfrågan som finns i tiden och skapa nya produkter. Wedevåg, strax norr om Örebro, nämns 1538 i Svea Rikes skattelängder anlade Gustav Wasa ett stångjärnsbruk på den plats där vi finns. Järnhantering har funnits här sedan 1200-talet. Vad har tillverkats på platsen fram tills i dag? Allt från värjor och kanonkulor till standardspiralborrar som företaget började med 1906 och fortfarande tillverkar. Vi har arbetat med stål i 500 år, men med skärande verktyg bara i 100 år. Från 20-talet har olika typer av skärande verktyg i snabbstål varit viktiga produkter. Vad är huvudverksamheten i dag? Wedevåg står på två ben. Egen tillverkning av snabbstålsverktyg och legotillverkning där vi är specialister på dragbrotschning i form av olika invändiga profiler. Vi gör kundanpassade verktyg samt solid hårdmetall. Vi är en komplett leverantör inom skärande verktyg och metallbearbetning genom egen tillverkning och genom våra samarbetspartners. Vi utför även slipning och ytbeläggning av kunders verktyg. Jönköping to the World. Via Frankfurt. Avg JKG: Ank JKG: Flygtid: 1h 45m Gör något stort med dina idéer Science Park hjälper företag och talangfulla personer att: Hitta rätt affärsmodell Ta in kapital för tillväxt Bygga ett kompetent team Starta en internationell expansion Boka ett möte med oss redan idag, det är kostnadsfritt. jonkopingairport.se

6 6 FOKUS FRAMTIDENS GNOSJÖREGION GEMENSAMT NÄRINGSLIVSRÅD LEDER GNOSJÖREGIONEN IN I FRAMTIDEN Inom Gnosjöregionen arbetar man på att stärka det interna samarbetet. Syftet är bland annat att stärka regionen ytterligare inom automation och innovation. Gnosjöregionen är ett samlingsnamn för fyra kommuner som tillsammans har invånare och representerar en imponerande företagsamhet. I Gnosjöregionen har tusentals företag sitt säte och omsätter över 60 miljarder kronor årligen, vilket gör dem till en viktig del av Sveriges näringsliv. Både i egenskap av underleverantörer till multinationella utländska företag och stora svenska exportintensiva företag. De som arbetar som underleverantörer har fordonsindustrin och VVS-branschen som största kunder och här dominerar skärande bearbetning. Men många företag säljer produkter under eget namn och de är verksamma främst inom plast, plåt, skärande bearbetning och tråd. De senare inom till exempel butiksinredning och skyltställ. Andra exempel på produkter som tillverkas i regionen är garderobsinredning, laddstolpar till elbilar, anslutningsdon, eluttag och utemöbler. Den tillverkande industrin utgör grunden och kommer att Morgan Ryhman. dominera regionen under lång tid framöver. Vi ser samtidigt att tjänstesektorn ökar snabbt. Turism är ett område i stark utveckling, säger Morgan Ryhman, ordförande i Gnosjöregionens näringslivsråd. För tre år sedan initierades ett näringslivssamarbete mellan de fyra kommunerna i projektet Framtid Gnosjöregionen. Tanken var att bredda och stimulera det regionala samarbetet på så sätt skapa en starkare region. Till exempel genom att kommunicera gemensamt i regionöverskridande frågor som till exempel infrastruktur som är oerhört viktigt för näringslivet. Här strävar vi efter att arbeta på ett högre plan som region, säger Morgan Ryhman. Han nämner bland annat den så kallade Europakorridoren som man verkar för att ska gå via regionen. Samarbetet föll väl ut och formaliserades i oktober 2014 som Gnosjöregionens näringslivsråd, GNR. Rådet är en samarbetsplattform där kommunernas respektive näringslivschefer utgör ledningsgrupp tillsammans med en koordinator för projekten. För att understryka vikten av det regionala samarbetet består styrelsen i GNR av kommunstyrelsens ordförande i respektive kommun samt ordförande i varje kommuns lokala näringslivsråd/förening. Grundtanken är att man ska göra det man är bäst på. Företagsstrukturen ser lite olika ut i de olika kommunerna, man har olika specialiteter och arbetar inom olika branscher, men vi har många gemensamma frågor som vi kan driva mycket effektivare tillsammans. En av dessa är kompetensförsörjning där kartläggning av behovet i regionen har varit en viktig del. Trots att vi inte varit i gång så länge så har vi flera viktiga projekt igång där automationsprojektet är det enskilt största med en budget på elva till tolv miljoner över tre år där målsättningen är att bilda ett automationskluster. Syftet med automationsklustret är att stärka regionens kompetens runt och inslaget av automation. Bakgrunden är att automation och företag som arbetar med att effektivisera tillverkande företags produktionsflöden har utvecklats till en egen bransch. Genom klustret vill man stärka samarbetet mellan dessa företag. Tack vare automation så ser vi att det plockas hem en hel del produktion tillbaka till Sverige därför är automationsklustret högt prioriterat i regionen. Detta i kombination med Gnosjöandan lägger en grund för att kunna ta fler större projekt och internationella affärer. Utöver automationsklustret arbetar Gnosjöregionens näringslivsråd även med Affärsracet som syftar till att bli industrins egna Almedalen. Innovationsfabriken är ett annat spår där vi bygger ett gemensamt utvecklingscenter för företag i Gnosjöregionen. Det kommer att vara en del av den länsövergripande satsningen Innovation Runway där Högskolan i Jönköping, Science Park och Almi Företagspartner samverkar. Det grundläggande syftet är att stödja mindre företag i deras innovationsarbete, säger Morgan Ryhman. För att hantera samtliga projekt har GNR bildat det helägda bolaget Business Gnosjöregion AB som samtidigt kommer att vara motorn i samarbetet och ansiktet utåt. Text: Anders Edström Frejman AFFÄRSJURIDIK MED LOKAL FÖRANKRING

7 Vi samverkade förmodligen redan innan ordet uppfunnits. Vi gör det av naturen och ohejdad vana; det är det resten av världen kallar för entreprenörsanda. Vi lever det. Foto: Smalandsbilder.se (Källemo), Anna Sköld, Boking Bild, Patric Svedberg

8 8 INSPIRATION FRAMTIDENS GNOSJÖREGION GNOSJÖANDAN ETT FRAMGÅNGSRECEPT Företagsamheten i Gnosjö med grannkommuner är flitigt omskriven. Det handlar om ett unikt och prestigelöst sätt att samarbeta i goda och tuffa tider. Gnosjöandan är ett begrepp. För många ute i landet är det synonymt med småskalighet, företagsamhet, hög arbetsmoral och uppfinningsrikedom. Jag brukar ibland beskriva det som en konstruktiv avundsjuka. Om du kan lyckas så kan jag det också. Orden kommer från Göran Göhlin, ordförande i Gnosjöandans Näringsliv. Han är själv ett exempel på företagsamhet på orten som gått i arv genom generationer. Företagarna i det vi brukar kalla Gnosjöregionen samverkar på ett sätt som jag vill säga är unikt. Det finns många exempel på hur vi tänker i grupp, samarbetar i grupp och kan på så sätt även landa större orders. Grundtanken är lite att om det går bra för Gnosjö så går det bra för mig. Vi krånglar inte till det. Sättet att jobba är svårkopierat då det handlar om relationer och samarbetsformer som utvecklats under lång tid. Man har under alla år tvingats att samarbeta för att överleva. Det har samtidigt blivit ett framgångsrecept för att klara de yttre förändringar som alltid sker och som man aldrig kan råda över. Tittar man på företagsstrukturen så är det relativt få företag Göran Göhlin och Prins Daniel. Prinsen besökte för ett par år sedan utställningen Gnosjö 100 år där man kunde se många av alla de produkter som genom året producerats av olika företag i regionen. över 50 anställda. Det verkar som om man dragit sig för att bli för stora. Det kan kanske bero på att ledningen inte vill komma för långt från det som händer på golvet. Organisationerna är lika platta som de är snabbfotade och jag tror även att även detta är lite av förklaringen till den kontinuerliga framgången. Tittar man bakåt i tiden för att försöka hitta någon slags populärhistorisk förklaring till företagsamheten i Gnosjö så kan man konstatera att jorden egentligen inte lämpade sig så bra för jordbruk. På sajten Gnosjöandan beskrivs att många män redan på 1600-talet sökte sig till vapenfabriken i Jönköping. Detta för att klara den växande befolkningen. Men när Sveriges stormaktstid Foto: Göhlins Svenska hem är fyllda med produkter som under åren tillverkats i Gnosjö och dess grannkommuner. Allt från våffeljärn tillverkade av aluminium från nedskjutna flygplan från andra världskriget, klassiska askkoppar och klädhängare i trä till dagens drickabackar i plast. upphörde i början av 1700-talet sjönk efterfrågan på vapen. Kunskap om att hantera järn och inte Gnosjöandan kan beskrivas som en slags konstruktiv avundsjuka. Om du kan lyckas så kan jag det också. minst att tillverka tråd var dock något som man tog med sig hem. Fabrikörerna började söka efter Foto: Göhlins andra produkter och med vattnet som kraftkälla i kombination med valsade stålämnen från Bergslagen blev det möjligt att tillverka tråd av allt högre kvalitet. Spik, vispar, handtag för hinkar, ja det fanns egentligen ingen gräns för vad man kunde tillverka av tråd. Kreativiteten flödade och faktum är att Gnosjö till och med hade en egen monter på världsutställningen i Stockholm år 1897 med fabrikören J E Hyltén som framträdande person. Montern och dess produkter väckte stor uppmärksamhet. El, telefoni och bättre vägar var andra viktiga yttre förutsättningar för den ekonomiska utvecklingen. De kommande tuffa tiderna på 1900-talet omvandlades av företagarna i Gnosjö till en möjlighet. Många startade eget och då ofta som under leverantörer till sina tidigare arbetsgivare. Helt nya affärsområden öppnas också vid sidan av tråddragning. J E Hyltén blev en av föregångarna inom gjuteri på orten och på 1950-talet fanns det uppemot 50 gjuterier i trakten. Automatisering är återkommande ord i dag, men faktum är att Gnosjö hade automatsvarvningsfabriker redan under efterkrigstiden. Under senare delen av 1900-talet tillkom även plastindustrin, det började bli brist på arbetskraft och befolkningen ökade snabbt i kommunen. Göran Göhlin återkommer ofta till ordet klurighet när han talar om företagarandan. Ett exempel på det senare är hur man tidigt på ett fiffigt sätt kunde ta tillvara material och spill. Vid Götarps industrier stansade man ut runda bitar ur ett metallband för att använda som batteripooler. I stället för att slänga metallskrotet som blev över tog man fram ett glas för irish coffee tillsammans med ett svetsföretag och ett glasbruk. FAKTA Text: Anders Edström Frejman Gnosjöandan är inställningen hos människorna och de företag som verkar i regionen. En inställning som leder till ett entreprenöriellt samhälle, där det är helt okej att lyckas! Källa: gnosjoandan.se Why walk with the followers? Run with the leader! Europas ledande inom zinkgjutning artiklar i timmen/maskin. Alla rätt! Bosnia Sweden

9 NAVET I BÄTTRE AFFÄRER TRÄFFA OSS På AFFÄRSRACET I MONTER 3: DEPOT - STOP CORPORATE FINANCE AFFÄRSUTVECKLING AFFÄRSSYSTEM Driv mot nya mål tillsammans med södra Sveriges främsta affärskonsulter. Med bred erfarenhet och djup kunskap hjälper vi dig att göra bättre affärer. SPECIALISERADE AFFÄRSKONSULTER UNIKA KUNDLÖSNINGAR

10 10 FOKUS FRAMTIDENS GNOSJÖREGION LÅNGSIKTIGHET ÄR NYCKELN FÖR LYCKAD FÖRETAGSAMHET Science Liljedahl Group satsar på ett långsiktigt ägande av industrioch handelsverksamheter där ägarna med kunnande och kapital medverkar till fortsatt utveckling. Liljedahl Group är en familjeägd koncern med sin bas i Värnamo. Men gruppen är också global med enheter i Sverige, Europa, Kina och USA. Vad bygger er framgång på? Lyhördhet för kunderna. Vi har tillverkning i Europa, i Kina och i USA och det har drivits av våra kunders behov. Vi ser inte globaliseringen som något hot. Viktigt är också att vi inte krånglar till det. Enkelhet och effektiva processer, små och slimmade organisationer och decentraliserade beslutsstrukturer, säger koncernchef Bengt Liljedahl. Ni har både tillverkande företag och bilförsäljning, varför har det blivit så? Vi har velat sprida riskerna och investerat i de här företagen när vi fått tillfälle till det. Vi tror också att vi har den kunskap som krävs för att sköta våra företag. Vi satsar inte på snabb avkastning utan långsiktig. Dessutom är det roligt att jobba med affärer. Hur ser du på förutsättningarna för svensk produktion? Det finns vissa nackdelar med Bengt Liljedahl. Foto: Mediaspjuth att tillverka i Sverige, avståndet medför fraktkostnader och valutakurserna varierar hela tiden. Därför har vi enheter både i eurozonen och utanför denna. Svenskbaserade företag måste också vara slimmade och automatisera mer. Kan svensk industri överleva? Det beror på kunderna. Om de flyttar ut från Sverige är det ett hot. Vi ser till exempel stora möjligheter för vår maskinhandel, men det förutsätter att svensk tillverkning finns kvar som bas för underleverantörerna till de stora företagen. Bengt Liljedahl betonar också vikten av goda förutsättningar för näringslivet. Det gäller bland annat låga elpriser och förutsägbara skatteregler. Vi ser nu med viss oro på uttalanden från den rödgröna regeringen. Vi oroar oss över att politikerna kanske kommer att övervältra mer kostnader på företagen, till exempel sjuklönen. Jag hoppas att de är tillräckligt kloka och satsar på långsiktighet för svensk företagsamhet. Vi behöver sänka kostnaderna för arbetskraften inte lönerna men alla lönebikostnader. En del talar om att Sveriges framtid är tjänsteproduktion. Organisationen Teknikföretagen menar att det är ett feltänk. Modern industri levererar också ett stort tjänsteinnehåll i sitt utbud. Hur ser du på detta? Produktion och tjänster hänger ihop och det finns klara synergier mellan tjänster och produktion. Hur ser du på problemen med infrastrukturen, inte minst järnvägen? Vi är väldigt beroende av fungerande transporter och vi har ofta problem med tågen. Vi har till exempel en anläggning i Helsingborg som får material från Boliden och där är vi beroende av järnvägen som när den krånglar orsakar kostnader för oss. När det gäller järnvägen är investeringarna eftersatta. Finns det fortfarande en Gnosjöanda? Ja det gör det och den bottnar i den höga arbetsmoralen, kunskapen och viljan att man gärna hjälper sina grannföretag. Inom vår grupp försöker vi göra saker så enkelt och med så lite byråkrati som möjligt och i den meningen är vi på sätt och vis ett Gnosjöföretag. Går det att föra över Gnosjöandan till andra platser i Sverige? Det är kanske möjligt, men det är nog svårare att föra över den speciella kultur som finns i Gnosjö, det är inte självklart att den skulle fungera någon annanstans. Ser du Sverige som ett industriland i framtiden? Jag är optimistisk och tror att vi kan slå vakt om vår industri. Men vi måste fortsätta att automatisera och förbättra processerna i företagen. Vi har en bra struktur att bygga på och en gammal industrikultur. Det är fantastiskt att vi med hänsyn till vår storlek har så många internationella företag i Sverige, säger Bengt Liljedahl. Text: Fredrik Dhejne EFFEKTIV INKUBATOR MED LOKAL NÄRVARO Park-systemet är en inkubatorsverksamhet som samtliga kommuner i Region Jönköpings län står bakom. Ska man jämföra med många andra inkubatorsverksamheter så har vi prioriterat lokal närvaro. Verksamheten samordnas av Science Park Jönköping som finns i direkt anslutning till högskolan, men vi har affärsutvecklare och kreativa mötes- och kontorsmiljöer i regionens samtliga 13 kommuner, säger Fredrik Göransson, verksamhetsledare för Science Parks arbete i länet. Målen är att bidra till tillväxt och lönsamhet för entreprenörerna, men även sysselsättning och förnyelse av näringslivet i regionen. Grundtanken är att man genom lokal närvaro kan möta idébärarna på hemmaplan där de bor och är verksamma i dag. Personer som ofta kan ha svårt att komma loss till ett möte i till exempel Jönköping. Styrkan med arbetssättet är att den lokala affärsutvecklaren vid behov kan ta med sig specialistkompetens till idébäraren, till exempel inom teknik, juridik, finansiering och patent. Dessutom hjälper vi till att samordna kontakter med andra innovationsaktörer till exempel EEN och Business Sweden. Allt för att ge varje entreprenör ett så bra och anpassat stöd som möjligt. Och det ger effekt. Förra året hanterade man idéer, vilket resulterade i cirka 300 företagsstarter i regionen. Formteknik i Gislaved har satsat på tillväxt. Vi kan affärsjuridik! Almi - när idéer ska utvecklas och företag ska växa Advokatfirman Glimstedt i Jönköping är en renodlad byrå för affärsjuridik. Det innebär att vi har spetskunskap på det som är intressant för dig som företagare. Vår vardag är avtal, skatter, förvärv, delägarskap, offentlig upphandling, arbetsrätt, nyetableringar och tvister för att nämna några exempel. Våra kunder är både stora och små företag och med kontor i Jönköping, Nässjö och Gislaved finns vi alltid nära till hands. Välkommen att träffa oss under Affärsracet i Anderstorp, monter E11: The Wing. Vi vill se fler djärva idéer och fler företag som satsar på tillväxt. Inom alla branscher och i olika skeden. Oavsett vilken satsning ditt företag står inför - kontakta Almi. Vi är en partner med bredd som erbjuder rådgivning, lån och riskkapital.» Läs mer på almi.se/jonkoping Glimstedt är en av Sveriges stora affärsjuridiska advokatbyråer med över 200 jurister i Sverige och Baltikum. Vi erbjuder kvalificerad råd givning inom affärsjuridik Huskvarnavägen 5 Jönköping

11 Horizon 2020 är världens mest generösa bidragsprogram för innovationsföretag. Har du det som krävs kan du vara med och dela på 80 miljarder euro från EU-fonden: Horison 2020? 80 miljarder euro! Innovationsrådgivning! Vår unika samlade kompetens tar dig dit! Första steget är att vi hjälper dig att söka en innovationscheck på kronor. GAEU Consulting och Innovation 360 Group erbjuder dig marknadens vassaste hjälp för att söka Innovationscheckar och EU-bidrag för innovationsrådgivning och kommersialisering av dina innovationer. Vi har Sveriges ledande innovationsexperter och Sveriges högsta beviljningsgrad för bidragsansökningar så vi är din bästa partner för bidragsansökan och fortsatta affärsutveckling. Gå in på innovationscheck.se för mer information om vårt erbjudande eller kontakta oss på så hjälper dig att komma igång direkt! Tillsammans förverkligar vi dina visioner Kontakta Emma Isaksson (Anderstorp/Värnamo) eller Frida Wengbrand (Jönköping) Revisionen lägger grunden för att ditt företag ska nå sina mål och visioner, där förmågan att sätta en ekonomisk tillbakablick i rätt sammanhang är ett säkert stöd för nya affärsmöjligheter. Att det är ordning och reda på ekonomin, att verksamheten är sund och besluten som tas i ledning och styrelse vilar på en stabil och välbalanserad grund. Det handlar om att du har kontroll och kan sova gott om natten, i trygg förvissning att någon oberoende ger en kvalitetsstämpel på din verksamhet. Få tillgång till specialistkompetens och erfarenhet som finns i ett globalt nätverk, likväl som i stark lokal förankring med personer utvalda för just din verksamhet.

12 12 PROFIL FRAMTIDENS GNOSJÖREGION VI BEHÖVER BÅDE STORA OCH SMÅ FÖRETAG Det finns inget motsatsförhållande mellan små och stora företag. Vi behöver båda. De mindre och medelstora företagen lever i symbios med de stora. Däremot behöver vi hitta sätt att få de mindre företagen att växa, det har vi tyvärr inte varit särskilt bra på. Det menar Åke Svenson, VD för Teknikföretagen. Åke Svenson har en gedigen erfarenhet från högteknologisk industri genom många års anställning vid försvarskoncernen Saab. Han är uppvuxen i Linköping och studerade teknisk fysik och elektroteknik på Linköpings högskola där han tog examen Vad är viktigt för svensk konkurrenskraft? Det är en svår fråga att lyfta fram. Vi förde ju samtal kring detta med förra regeringen och vi samanställde en utgångspunkt för en industristrategi. Den omfattar: arbetsrätt, kompetens och skola, forskning, infrastruktur, energi, IT-frågor, exportfinansiering med mera. Vi vill vi fortsätta dialogen med den nya regeringen och kommer att ha en serie samtal liknande de förra. Åke Svensson framhåller att villkoren på arbetsmarknaden är väldigt betydelsefulla för svenska företags konkurrenskraft. Där finns många viktiga frågor som har att göra med omställning. Utveckling av teknik och industrin går allt fortare. Även om man utbildar sig till ett visst jobb när man är ung så är det relativt liten chans att man kommer ha kvar det jobbet när man är pensionär. Oavsett utbildning måste vi vidareutbilda oss under hela resan. Och frågan är hur vi ska åstadkomma det. Han menar att det krävs en ordentlig genomlysning av LAS och skapa ett bättre fungerande trygghetssystem. Vi behöver en modell som premierar kompetensutveckling och ger goda incitament för de anställda att vilja utveckla sig, vilja ta på sig nya uppgifter och vilja ta större ansvar. De som gör det måste också våga byta jobb. I dag finns en inlåsningseffekt i LAS. Företagen behöver flexibilitet. I dag tillverkar de på beställning och produktionen går upp och ned. Därför måste de kunna öka och minska sin kapacitet, delvis går det med bemanningsföretag och visstidsanställningar. Det vore bra om det blir enklare att anställa och att säga upp parat med någon form av försäkring för kompetensutveckling. Arbetsförmedlingen skulle svara för kompetensutveckling i stället för jobbförmedling. Det här är stora och svåra frågor som måste lösas och det är lite bråttom. Teknikföretagen vill sänka trösklarna på arbetsmarknaden och det innebär lägre ingångslöner och yrkesintroduktionsanställningar och det gäller för alla som har svårt att få jobb. Därför är jag orolig för att regeringen gör saker som försvårar att anställa unga och motverkar ingångar till näringslivet för unga och invandrare. Regeringen talar om att återindustrialisera Sverige. Åke Svensson säger att diskussionen om att Sverige inte behöver industrin därför att vi nu är ett tjänstesamhälle är en feltolkning. Industrin ändrar skepnad men den är grundvalen för Sveriges välfärd och vi är starkt exportberoende. Detta kan inte ersättas av tjänster. Samtidigt har industrin renodlat sig och köper nu många tjänster av andra företag. De lever i symbios. Jag tycker vi ska tala mer om nyindustrialisering där förutsättningar är nya och att det är ny industri som växer upp och som kan leverera komplexa produkter med stort tjänsteinnehåll. Genom att de stora företagen knoppat av verksamhet och renodlat sig har många mindre företag fått möjlighet att specialisera sig och hitta fler kunder och därmed fått resurser till teknisk utveckling. De små och de stora företagen i Sverige lever därför i en bra symbios. Flera av de mindre företagen har också hittat ut i världen genom att följa något av de stora när detta etablerat sig utomlands. De kan göra detta i kraft av att de hänger samman med något stort företag, och hittar då kunder på världsmarknaden. Vilket de troligen inte vågat göra om de inte följt med sina stora svenska kunder. Åke Svensson säger att en svår fråga är hur vi ska kunna ge de mindre företagen tillgång till forskningskapacitet. Historiskt har dessa företag haft få akademiker och det har känts främmande för dem att vända sig till universitet och högskolor. Här tror vi att forskningsinstituten har en viktig uppgift att vara en brygga mellan de här företagen och akademin. Han menar att om vi ska få behålla de svenska storföretagen med sina huvudkontor måste vi se till att det är attraktivt att stanna kvar i Sverige. Vi ska bygga på våra konkurrensfördelar och se till att kostnaderna för att vara här inte blir för höga. Vi har ett bra teknikkunnande och en god ordning i samhället och det är betydelsefullt. Kan vi erbjuda en hög livskvalitet och en hög kompetensnivå är det också konkurrensfördelar. Vi behöver även utveckla de mindre och medelstora företagen att bli större. Detta har tyvärr inte skett. Ni vill att det offentliga satsar på innovationsupphandlingar, kan de mindre företagen vara med i dessa? Ja de borde de, men oftast sker det nog i form av att de är underleverantörer till ett större företag där de kan medverka med komponenter och delsystem. Man kan också tänka sig att man sätter ihop en grupp av företag som tillsammans offererar i samband med en innovationsupphandling. Det offentliga kan upphandla funktioner snarare än produkter och det kan leda till innovationer som våra företag kan sälja på världsmarknaden. Det innebär att man då inte kan gå på lägsta pris, för då blir det gammal teknik. Allt lämpar sig inte för innovationsupphandling, men en hel del gör det och det offentliga kan öka andelen, det vore bra både för små och stora företag, säger Åke Svensson. Text: Fredrik Dhejne Ravema_FramtidensGnosjöregion_252x118.indd 2

13 FRAMTIDENS GNOSJÖREGION 13 HALLÅ DÄR BERNT BJÖRKMAN Bernt Björkman, VD, Plamex Automation AB Varför är ett ökat inslag av automation viktigt för svensk industri? Det är en mycket viktig parameter för att både behålla produktion och kunna ta tillbaka produktion som kanske lagts ut till låglöneländer. För oss handlar det om att förse traditionell tillverkningsindustri med effektiva processer och andra verktyg. FAKTA Åke Svensson 2010-I dag VD Teknikföretagen Koncernchef Saab Chef Saab, Linköping Olika jobb inom Saab, Linköping Men tar inte automation jobben ifrån oss? Ja och nej. Traditionella enklare arbetsuppgifter i mekaniska verkstäder kommer med all sannolikhet att fortsätta minska. Samtidigt blir det allt mer uppenbart att tillverkningsindustrin efterfrågar arbetskraft med mer kvalificerade kunskaper om automation och logistik. Det är ju just den kunskapen som är så viktig för dessa företag. Vilka är de största orosmolnen? Att företagen tappar konkurrenskraft om de inte satsar på automation. Att unga inte förstår vilka stimulerade arbetsuppgifter som finns inom tillverkning. Lite slarvigt uttryckt handlar dagens tillverkningsindustri mer om datorer än om ett tråkigt skitigt verkstadsjobb

14 14 MÖJLIGHETER FRAMTIDENS GNOSJÖREGION ROBOT OCH MÄNNISKA BLIR KOLLEGOR Industrirobotar och annan teknik för digitaliserad automation har funnits på marknaden ganska länge. Det som nu händer är en snabb konvergens mellan olika tekniker. Den viktigaste fokuspunkten i den här utvecklingen är interaktionen mellan robot och människa. Det menar Bob Struijk, vice VD vid robottillverkaren Fanucs europeiska säljorganisation. Han säger vidare att vi nu står inför ett paradigmskifte som kommer att resultera i kraftfulla omvälvningar och affärskritiska förändringar inom de flesta industrigrenar. Robottillverkaren KUKA:s Nordenchef Joacim Lorentsson håller med. Vi ser två tydliga trender inom robottekniken. En är att användarvänligheten börjar bli riktigt bra. Det blir mycket enklare att använda och instruera robotar. Den andra trenden är att det blivit möjligt att blanda människor och robotar med så kallade Collaborative robots. Det beror på utveckling av sensorer och säkerhetsdetaljer som gör att robotarna utan fara för människor kan interagera med dem. Man kan till exempel hålla en robot i handen och jobba med den. Med ny teknik kan vi nu göra öppna lösningar och lätt ställa om robotar vilket gör dem mycket mer flexibla. Robotar har också blivit lite mer kostnadseffektiva och lättare att KUKA:s lättviktsrobot LBR iiwa har en 7-axlig arm med en light touch för avancerade monteringsuppgifter. använda även i mindre företag. Användningsområdena för robotar ökar nu dramatiskt. Den stora kostnadsreduceringen för robotar sker på installationsdelen och man behöver inte längre kapsla in dem. För mindre företag kommer priset för ett robotsystem att halveras. Tekniken med mobila och flexibla robotar som kan utföra många olika arbetsmoment och själv byta arbetsstationer och verktyg kommer att utvecklas allt mer. Collaborative robots kommer att användas för flexibla fabriker och driva på utvecklingen. Ett exempel är Baxter från Rethink Robotics. Roboten har två 7-axliga armar som är anslutna till en torso och varje arm kan max lyfta 2,3 kilo. Baxter har inbyggd sonar och kamerasensorer för att upptäcka människor och integrerad vision för objektdetektering. Baxter lämpar sig bäst för repetitiva uppgifter. Till exempel att undersöka en del och avgöra om den uppfyller kraven för att läggas i högen av godkända eller gå till kassation. Ett annat exempel är KUKA:s lättviktsrobot LBR iiwa (intelligent industrial work assistant) som ursprungligen designades för användning i rymden. Den har en 7-axlig arm med en light touch för avancerade monteringsuppgifter. Roboten har använts för montering av mer än bakaxelväxellådor vid Mercedes-Benz fabrik i Stuttgart, Tyskland. KTH förutspår att robotar tar bort mängder med jobb, hur ser du på det? Först är det viktigt att skilja på robotar och datorsystem. Det många kallar för robotisering är i själva verket digitalisering där programvara tar över mänskliga arbeten. Detta är inte robotisering. En robot är en maskin som hjälper dig att skapa ett mervärde, den utför ett arbete på en produkt eller en tjänst. Vi anser att robotar kommer att ge fler arbetstillfällen även om det blir andra än tidigare. Vi kommer att få större behov av människor som sköter om och underhåller robotar, digitaliseringen däremot tar bort många jobb. Joacim Lorentsson säger att om Sverige ska kunna behålla tillverkande industri måste vi utbilda ingenjörer i den nya produktionstekniken, annars kan en stor del av svensk produktion försvinna. I Sverige är vi väldigt bra på processindustri. Däremot hänger vi inte med i tillverkning av nya produkter. Ska vi kunna göra detta måste vi satsa på utbildning och utnyttja ny robotteknik. Tyskland har inte alls samma utflyttning av industri som Sverige och det beror på att de satsar mer på den nya tekniken. Även Danmark ligger före oss och har via ett forskningsprogram kunnat starta ett företag som framgångsrikt utvecklar och bygger robotar. Många företag i Gnosjö har robotiserat och automatiserat, har ni märkt av det? Ja, men de har inte satsat på nya fabriker och nya produkter. Då krävs högre utbildning och produktutveckling. Ett positivt exempel är Profilgruppen som startar en helt ny fabrik i Åsheda för tillverkning av en helt ny produkt. Värdeskapandet ligger i kedjan av ny teknik och att man får en flexibel produktionsapparat där produkten driver produktionen. Även utvecklingen av 3D-utskrifter kommer att göra tillverkning mycket snabbare, men tyvärr hänger Sverige inte med här heller, avslutat Joacim Lorentsson. Text: Fredrik Dhejne GNOSJÖANDANS näringsliv

15 SVIA tillverkar standardiserade automationslösningar för komponenthantering med ett egenutvecklat visionsystem PickMT som ger seende robotar. MT5 - framtidens maskinbetjäning MT5 är vår helt nyckelfärdiga och körklara robotcell för maskinbetjäning. Säkerheten är inbyggd, programmet inkört. MT5 kan mata två bearbetningsmaskiner samtidigt. Eller så kan du välja att betjäna en bearbetningsmaskin och ett antal kompletterande eftertempon som gradning, märkning och tvättning m.m. Vill du se MT5 i drift? MT5 är allt det SVIA står för i en och samma cell: prisvärd, kompakt, standardiserad, flexibel, snygg, användarvänlig och startklar. Kontakta oss för ett referensbesök! Besök för mer information.

16 16 UTMANING FRAMTIDENS GNOSJÖREGION CENTRALT LÄGE BEROENDE AV BRA INFRASTRUKTUR Gnosjöregionen är en av Sveriges industritätaste regioner och är känd för sin starka företagsamhet och duktiga entreprenörer. Avgörande för deras fortsatta framgångar är goda inrikes- och utrikesförbindelser. Gnosjöregionen ligger centralt i södra Sverige med bra förbindelser i alla riktningar. Men ska regionens aktiva aktiebolag fortsätta att utvecklas krävs satsningar på infrastrukturen. Ett orosmoln här är vad som kommer att hända med järnvägen mellan Halmstad och Nässjö. Regionen påverkas också av planeringen för det nya snabbtågssysystemet mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Mest konkret om banan ska dras i en östlig sträckning via Växjö eller i en västlig via Värnamo. Den frågan avgörs av Sverigeförhandlingen baserat på hur sträckningens bästa möjliga samhällsnytta. Det blir ju en tillväxtinjektion där banan dras fram och det är en dragkamp mellan Växjö och Gnosjöområdet, men det viktigaste är att banan blir av, säger Rolf Carlsson VD och delägare i byggföretaget BYGGA. Vi behöver bra tågförbindelser till Stockholm, Göteborg och Malmö. Viktigt för våra företag är också järnvägen mellan Halmstad Hamnarna i halmstad och i Varberg är mycket viktiga för de småländska företagens import- och exportaffärer. och Nässjö. Tyvärr har det kommit signaler om att banan inte ska rustas upp och kanske läggas ned. Det vore mycket tragiskt. Även den så kallade Baltic Link, som är en väg- och järnvägsförbindelse från Oslo/Göteborg via Värnamo och Växjö till Kalmar och Karlskrona över Polen och vidare ner till Balkan och Italien, är viktigt för våra lokala industrier, säger han. Rolf Carlssons BYGGA bygger både bostäder, industrilokaler, kontor och övriga kommersiella lokaler. Vi är också på väg in i logistikfastigheter och är etablerade i Sydsvenska krysset utanför Värnamo (Området sträcker sig drygt en kilometer utmed E4:an och väg 27 samt Kust till Kustbanan). Det verkar som tomter intill motorvägen inte har några problem att få logistikaktörer att etablera sig där. Foto Mikael Pilstrand Vad betyder flygplatsen i Jönköping för regionen? Axamo har haft det tufft, men har nu fått ett samarbete med Lufthansa med två avgångar om dagen till Frankfurt. Det är mycket viktigt för vårt lokala näringsliv som därmed fått en direkt förbindelse till Tyskland med goda internationella anknytningar. En viktig aktör för Gnosjöbygdens industrier är hamnarna i Halmstad och Varberg. Bolaget HallandsHamnar AB bildades i januari 2013 när städernas hamnbolag slogs samman till ett bolag. De småländska kommunerna kring Gnosjö, Vaggeryd, Värnamo är det viktigaste marknadsområdet för våra hamnar, säger Emil Vranjancu, Kommersiell chef för HallandsHamnar AB. Han säger att vägar och järnvägar mellan det småländska inlandet och de halländska hamnarna är ganska bra och fullt funktionsdugliga. Vi använder dem hela tiden för transporter till/från företagen i Småland. Speciellt järnvägen Halmstad-Nässjö är viktig för våra flöden. Även Västkustbanan byggs ut, och när Hallandsåstunneln är klar kortas transporttiderna. HallandsHamnar driver tillsammans med Gislaveds Näringsliv en fokusgrupp i Smålandsstenar. Varuägarna i fokusgruppen betonar vikten av logistiska alternativ. Det handlar om var de lokala företagen i regionen ska befinna sig om några år. Budskapet från företagen är att järnvägsalternativet är viktig. För tre år sedan tappade hamnbolaget 24 procent av sin godsomsättning. Detta har vänt och nu har vi ökat flödet med 34 procent. Det finns en potential att ytterligare öka godsmängderna till/från de småländska industrierna. FAKTA Text: Fredrik Dhejne HallandHamnar består av Varbergs hamn och Halmstad hamn som ligger längs Sveriges västra kust. Två andra viktiga hamnar längs kusten är Lysekils hamn och Göteborgs hamn. BYGGA består av tre olika företag, nämligen Bygga Värnamo, GnosjöBygg och GisleBygg. FRÅN LOKAL LEVERANTÖR TILL GLOBAL AKTÖR För många mindre underleverantörer i Gnosjöregionen har det blivit nödvändigt att söka sig utanför Sverige för att överleva. För Zinkteknik i Bredaryd har detta lyckats bra och genom etableringen av en fabrik i Bosnien har bolaget fått både fler kunder och ökad beläggning i fabriken i Bredaryd. Zink konkurrerar med plast. Fördelen med zink är att metallen är stark, tung, och går bra att gjuta. Totalt sett svarar bilindustrin för hälften av Zinktekniks omsättning. Vi hävdar att det sitter zinkdetaljer från oss i var tredje bil i världen, säger Kenneth Magnusson, marknadschef Zinkteknik. Varför anlitar man er? När vi startade fanns det ett antal konkurrenter i Norden men snart blev vi störst. Jag tror att det beror på att många industriföretag inte visste hur man kunde använda zink i sina produkter. Vi reste runt och berättade vad man kunde göra med zink och vi startade också en zinkskola. Kenneth Magnusson säger att Zinkteknik såg med oro på att svenska företag började flytta ut sin produktion till länder med lägre personalkostnader. Då började vi bearbeta de utländska marknaderna, besökte möjliga kunder och ställde ut på mässor. Vi hade i Bredaryd en del bosnier anställda och några av dem återvände till Bosnien och med hjälp av dem etablerade vi en fabrik där. Potentiella utländska kunderna blev då mer intresserade, och det betydde att intresset för vad vi kunde erbjuda som helhet växte och vi fick kunder som köpte produkter som vi tillverkade i Bredaryd också. Nu gör vi produkter i båda fabrikerna och varifrån de levereras beror på hur det logistiskt passar bäst. Vi har kompetensen som krävs - Ventilation - Automation - Tele/data/nätverk - Kyla/värme - Säkerhet - El - Energieffektivisering Vi erbjuder även totalåtagande inom el, ventilation, VS samt styr & regler. Vi utformar och tillverkar våra kunders rörkonstruktioner. Automation inom rörbockning och svetsning.

17 maxipacker Made in Smålandsstenar. Works worldwide. Just nu lyfter EABs Maxipacker pallar över hela världen med olika volymprodukter - från färskvaror och kolonialvaror, till kapitalvaror och förbrukningsprodukter. Vårt patenterade, och numera mycket väl beprövade, system Maxipacker är framtaget för att möjliggöra maximalt utnyttjande av lageryta, funktionalitet, driftsäkerhet över tid samt en säker och ergonomisk arbetsmiljö.

18 18 AKTUELLT FRAMTIDENS GNOSJÖREGION Skulle ditt maskinskydd skydda dig om något oväntat händer? Nätpaneler finns till inte bara för att skärma av, de ska skydda både utifrån och inifrån, säger Josephine Granell, produktchef Troax AB. Troax testar maskinskydden både i testlabb och i verkliga miljöer. Här tappar roboten ett 50-kilos stålrör rakt in i nätpanelen, som absorberar all energi från kollisionen. HUR MYCKET SKYDDAR MASKINSKYDDET? Nu skärps kraven på maskinsäkerhet. I år släpps den uppdaterade standarden ISO där småländska Troax haft en ledande roll i revisionen. Det handlar bland annat om ett tydligare regelverk i nya ISO som påverkar arbetsrutinerna ute på verkstadsgolven i allra högsta grad. Kravet på att verktyg måste användas för att öppna ett maskinskydd förtydligas. Det ska också finnas en arbetsrutin för vem som får öppna maskinskyddet och tydliga föreskrifter gällande när det får öppnas. En annan nyhet är att reglerna förtydligas gällande nätpanelernas färg. Färgen ska inte störa utan tillåta god uppsikt över de maskiner och robotar som skyddas. En tillverkningsteknisk fråga som påverkar bland annat Troax AB, världsledande inom tillverkning av nätpaneler till industri, lager och förråd. Troax kan leverera nätpaneler och system i valfri kulör men vi har alltid haft grått som standardkulör för att skapa de bästa förutsättningarna för en god uppsikt över säkerhetszonen. Ögat ser lättare genom en mörk panel, säger produktchef Automations- och Robotmiljöer Josephine Granell. Nya ISO ställer dessutom skärpta krav på riskanalyser. Det är kanske den mest utmanande nyheten för kunderna. En riskanalys ska tala om hur mycket energi ett maskinskydd behöver stå emot. Troax utbud av nätpaneler med olika typer av stolpar och infästningar står emot upp till joule. Våra nätpaneler ger maximal person- och maskinsäkerhet enligt maskindirektivet, säger Josephine Granell. Maskindirektivet 2006/42/EC reglerar vilka krav en maskin måste uppfylla innan den släpps ut på marknaden inom EU, samt Island, Norge, Lichtenstein, Turkiet och Schweiz. I Troax eget testlabb görs omfattande tester som kunderna kan ta del av via nedladdningsbara testrapporter samt nyproducerade filmer på YouTube. Här finns också filmer som visar hur maskinskyddet påverkas om olyckan är framme i verkliga livet, på verkstadsgolvet. Kärnfrågan alla industrier måste ställa sig, menar Josephine Granell, är: Skulle ditt maskinskydd skydda dig om något oväntat händer? Nya uppdaterade ISO släpps under året och Troax global sales coordinator, Kim Dahl, har varit projektledare för revisionen. Det har gjort att vi kan ligga steget före eftersom vi vet åt vilket håll utvecklingen är på väg, säger Josephine Granell. Troax har i dag verksamhet i nära nog alla världsdelar. Man representeras i 31 länder varav 20 som egna säljbolag. Josephine Granell ansvarar för maskinskyddsdelen som står för cirka hälften av den totala omsättningen. Maskinskyddet står för mycket av tillväxten internationellt. Det handlar om att hitta lösningar för alla typer av industrier, automations- och robotmiljöer, säger Josephine Granell. 60-årsjubilerande Troax börsintroducerades 27 mars och förbereder för investeringar i 50-miljonersklassen i form av en ny lackeringsanläggning i småländska Tyngel där huvudkontoret är lokaliserat. Josephine Granell konstaterar leende att tempot är högt. Men utmaningar och möjligheter stimulerar. Säkerhet är vår affärsidé, säger Josephine Granell. FAKTA Text: Gabriella Mellergårdh Troax AB Huvudkontor: Tyngel, Hillerstorp Produktion: Sverige, England, Italien, Kina Anställda: 400 Omsättning: 90 M EUR Marknader: Europa, Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien EUROPAS NYASTE HAMN

19 Teleskopskydd Avstrykarlister LASERSKÄRNING Kabelkedjor Gejderskydd Bälgar KANTBOCKNING PRESSNING Gejderavstrykare Industrigardin Lamellmattor DRAGNING Över 30-års erfarenhet av Maskinskydd Stort lager för omgående leverans Tillverkar, anpassar eller renoverar efter dina behov Tlf: SVETSNING När slutresultatet har betydelse Egen konstruktion och tillverkning och samarbete med världens främsta tillverkare gör Wedevåg till en komplett leverantör av verktyg av yttersta klass. Strategiskt mitt i Sverige. Roterande verktyg En slutprodukt kan inte bli bättre än de verktyg som skapade den. Vi har tillverkat roterade verktyg från 1912 och har egen konstruktion och och tillverkning av standard- och specialverktyg i snabbstål och hårdmetall. Med verktyg från bla Garr Tool, Tivoly och Ilix blir portföljen komplett. Dragbrotsch och legotillverkning Vi har tillverkat dragbrotschverktyg sedan Vi har ett färdigt koncept från konstruktion och tillverkning av verktyg, fixturer och verktygsservice. Genom den legotillverkning vi erbjuder slipper kunder investera i egen maskinpark och drar full fördel av över 60 års erfarenhet på platsen. Wedevåg är ett av Sveriges äldsta verksamma företag. Företaget har anor från det bruk Gustav Wasa grundande på platsen redan under 1500-talet. Genom åren har verksamheten skiftat karaktär allt efter vilka produkter som efterfrågats. En gemensam nämnare har dock alltid varit metallbearbetning som har skett på platsen strax norr om Örebro sedan 1300-talet. Wedevåg - igår, idag och imorgon. Wedevåg Tools AB, Industrigatan 5, Vedevåg,

20 20 ÖVERBLICK FRAMTIDENS GNOSJÖREGION FRÅN JÄRN TILL AUTOMATION Gnosjöregionen har varit mycket framgångsrik med kluriga entreprenörer som skapat många jobb. I dag är regionen inte samma jobbmaskin utan har tvingats att satsa på automatisering och robotisering för att kunna klara den globala konkurrensen. Samtidigt lever delar av Gnosjöandan vidare med samarbeten och nätverk. Professor Bengt Johannisson vid Linnéuniversitetet i Växjö har forskat mycket kring entreprenörskap, företagande och hur Gnosjö fungerar. Jag blev Sveriges första professor i entreprenörskap, berättar han och säger vidare att Gnosjötraditionen går tillbaka till 1600-talet då personer i Gnosjö började tillverka produkter av järn som man köpte från järnbruken. Man hade också tillgång till vattenkraft och kunde med denna börja dra tråd. Man samarbetade också med knallarna och började tillverka konsumentprodukter. De här företagarna var både bönder och företagare. De började också tidigt samarbeta i nätverk och redan vid Stockholmsutställningen 1897 hade de en gemensam monter. De vanligaste branscherna i Gnosjö är metall, plast och trä. Företagen tillverkar både konsumentprodukter och är underleverantör till annan industri. Många av företagen i Gnosjö var tidigt ute på exportmarknaderna och arbetar nu även med import och fungerar som Bengt Johannisson. grossister inom sina segment. De har även börjat tillverka mer avancerade produkter, släppt delar av sin produktion och satsat på automatisering och robotisering. Det har också inneburit att Gnosjö i dag inte är den jobbmaskin det har varit, arbetslösheten i kommunen ligger nu på ungefär riksgenomsnittet. Gnosjöandan kan karaktäriseras som företagsamma personer som har ett omfattande nätverk. Inte sällan har de en frireligiös bakgrund och är aktiva inom idrott och föreningsliv. Många av företagen är högt specialiserade. Ofta köper företagen tjänster och produkter av varandra. Gnosjös företagare har tidigare inte fäst så stort vikt vid tillväxt och privat har de inte visat upp något lyxliv. Man är mån om att sköta sig och det har funnits ett intresse för att hjälpa andra. Det finns också en omsorg och ansvarskänsla för medarbetare och hembygd. Är Ingvar Kamprad en Gnosjöföretagare? Nej, och han kommer heller inte därifrån, utan från Agunnaryd, även om han delar en del av de typiska småländska egenskaperna. Han var nog mer besatt av att skapa något eget och Ikea är ju känt för att vara mycket tufft mot sina underleverantörer inte typiskt för Gnosjö. Däremot har han det gemensamt med Gnosjöföretagarna att de fäster mycket stor vikt vid detaljerna i sitt företagande. Kan vi föra över Gnosjöandan till andra orter? Enligt vissa går det inte. Men det förekommer liknande kluster i Dalarna, i Skellefteå och i viss mån i Tibro. Nu har man också i Gnosjö insett vikten av att slå mynt av Gnosjöandan och unga företagare där organiserar sig eftersom allting inte går att ordna med spontana möten. I dag krävs det ett medvetet underhåll av nätverken och en strukturerad organisation. På det sättet kan man nog flytta över en del av Gnosjöandan till andra platser. Gnosjöandan finns faktiskt också i andra länder, bland annat i sydvästra Tyskland och norra Italien. Bengt Johannisson säger att ett hot mot Gnosjöandan kan vara att företag säljs till större koncerner eller företag utanför orten. Ett sätt att motverka det och underlätta generationsväxlingar kan vara att sälja företagen till deras medarbetare. Hur ser du på Gnosjös framtid? Regionen är inte längre det mest framgångsrika området i landet. Samtidigt har företagen breddat sig. Där finns också kunskap inom robotisering och automatisering och Gnosjö kan fortfarande fungera som en förebild. Man måste nog både vara global och lokal för att överleva. En styrka för Gnosjö är specialiseringen och nätverken där företagen byter information och därmed tillsammans fungerar som en form av early warning system. Text: Fredrik Dhejne GNOSJÖPORTAL EFFEKTIVT KOMPLEMENT TILL SÖKMOTOR Thomas Perdsjö, Happy Småland AB. Syftet med portalen GnosjoRegion.se är att göra det enkelt att hitta rätt bland det mycket stora antalet små och medelstora företag i Gnosjöregionen. Arbetet med portalen började redan runt år 2000 för att hjälpa företagarna att dra nytta av potentialen med internet. Även om alla företagare i dag har egna hemsidor så är det varken enkelt eller speciellt billigt att på egen hand bli enkelt sökbar på nätet, säger Thomas Perdsjö på Happy Småland AB som driver portalen på uppdrag av näringslivet i regionen. Samtliga företag som har en adress i regionen är utan kostnad sökbar med namn och adress i portalen. För en mindre summa kan man även själv administrera och tagga sig för sökord, lägga in länkar med mera. De senaste fyra åren har vi lagt mycket kraft på sökoptimering och i dag har vi för våra medlemsföretags räkning cirka 125 sökord där portalen får höga träffar i sökmotorer. Det driver trafik till portalen där man även kan lägga offertförfrågan som automatiskt går ut till medlemsföretag. Det är mycket uppskattat och har genererat affärer i alla storleksklasser. Fråga Olle! Problemlösare åt våra kunder i 40 år. Den maj är det dags för näringslivsmässan Affärsracet på Anderstorp Raceway. I vår monter har vi placerat Olle i samtals fåtöljen redo att ta emot frågor och funderingar. Har man svarvat komplexa detaljer med krav på högsta precision i 40 år vågar vi nog påstå att man kan svara på det mesta. Välkommen till vår monter! Vill du inte vänta till Affärsracet kan du besöka vår hemsida svarvning.nu och skicka din fråga till Olle redan nu!