Om Lars Johansson. Josef Linck

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om Lars Johansson. Josef Linck"

Transkript

1 Josef Linck

2 Table of Contents Om Lars Johansson...1 Josef Linck...2 I...3 II...36 i

3 1

4 Josef Linck I. II. This page formatted 2009 Blackmask Online. Produced by ronnie sahlberg and the Online Distributed Proofreading Team at Om Lars Johansson (Lucidor den olycklige). Litteraturhistoriskt utkast af Josef Linck. Stockholm K. L. Beckmans boktryckeri. En bland de intressantaste företeelserna inom den svenska litteraturhistorien är otvifvelaktigt skalden Lucidor genom sin lefnad, verksamhet och slutliga öde. Det hvilar ett dunkel öfver hans förhållanden, som retar nyfikenheten. Hans ställning inom vår litteratur är så enstaka, och hans rykte så tvetydigt, att han af flera skäl utöfvar på betraktaren en egen dragningskraft. Härtill kommer, att tid efter annan nya källor om honom anträffats, än falska, än sanna, hvilka modifierat en föregående uppfattning och hållit intresset för honom vid lif. Författaren af följande uppsats har visserligen ingen förtjenst af att hafva framdragit hittills obekanta fakta, men han har ansett det kunna löna mödan att sammanställa, hvad de olika forskningarna om Lucidor uppdagat, och än en gång underkasta dem en sorgfällig granskning för att komma till en sann bild, helst som hädanefter inga nyare upptäckter i den vägen synas vara att påräkna. Vi måste erkänna, att härvid vårt första intryck var en obestämd förhoppning att möjligen kunna befria skalden från de ogynsamma omdömen, hvarmed efterverlden belastat hans minne, i det att hans sorgliga slut allt för mycket fått inverka på uppfattningen af hans lefnadshistoria; men snart tog forskningen ut sin rätt, och vi beredde oss att helt objektivt och utan alla mer eller mindre gynsamma förutsättningar och hypoteser skildra honom blott sådan han skulle visa sig för oss. Vi gå således att i tvenne afdelningar söka behandla, först hans lif och sedan arten af hans diktkonst. 2

5 I. Förrän vi inlåta oss på berättelsen om Lucidors lefnad, måste vi genast i början förklara, att de underrättelser, som man nu derom kan hopsamla, dels äro så knapphändiga, dels på sina ställen hvarandra så motsägande, att man ofta är nödgad att fylla luckorna genom antaganden, som naturligtvis måst göras så försigtigt som möjligt. Endast mot slutet af hans lif kan man följa honom noggrannare. Dessutom få vi här en gång för alla nämna, att vid vår uppfattning af hans karakter och dess utveckling vi hufvudsakligen rättat oss efter hans egna skrifter, hvilka enligt vår åsigt blifvit allt för litet använda till hans rätta bedömande. Hvad hans egen tid må hafva förlänat honom af värde eller misstag, hafva vi ej heller förbisett; eljest må han tala för sig sjelf så vidt möjligt är. Man vet ej med visshet när han är född. Året 1642 uppgifves af de flesta; kanske bör det dock vara några år tidigare. Ej heller har man varit fullt på det klara i afseende på hans föräldrar och födelseort. Wieselgren trodde sig hafva fått reda på, att han tillhört en gammal prestslägt från Östergötland vid namn Humerus, att hans fader var en förtjent kyrkoherde och att af hans begge bröder den ene likaledes blef kyrkoherde, den andre professor och domprost i Lund. Det är nu af lektor Ahlqvists forskningar ådagalagdt, att detta beror på en namnförvexling, och att denne Lars Johansson Humerus slutade som löjtnant vid Dalregementet. Palmsköld och andra förmodade, att han varit en oäkta son af amiralen Strusshjelm eller till och med af Karl Gustaf Wrangel, hvilket också är ett misstag. Hvad vi veta om hans slägt är följande. År 1600 började en simpel båtsman, Lars Mattson, sin tjenst på den svenska flottan och uppsvingade sig så småningom till amiral löjtnant samt adlades som sådan år 1647 till Strusshjelm; han introducerades på Riddarhuset 1649, hade redan 1636 gift sig med en enka, Barbara Jönsdotter, hvilken härstammade från Gefle, samt dog barnlös Men nu gifver Palmsköld honom en dotter, som blef hustru åt en skrifvare Asserson på Öland. Skalden är äfven son till en amiralen Strusshjelms dotter. Har då amiralen varit gift en gång förut eller äro hans föregående barn oäkta? I alla händelser var Strusshjelm den tiden af ringa stånd och villkor. Vi kunna ej ens uppgifva, om dottern varit lagligen gift med den kapten, Johan Erichsson, som var Lars Johanssons fader. Besynnerligt synes det åtminstone, att hon i rättegångshandlingarne af 1669, hvarur denna uppgift är hämtad, ej nämnes med något namn, utan amiralen säges der helt enkelt hafva varit den anklagades morfar. Vid sin död hade skalden inga anförvandter. Födelseorten var Stockholm. Häraf framgår nu, att Lars Johansson varit född i låg, kanske ej ens laggill samhällsställning, samt att han ej behöft slita några familjeförbindelser i provinsen för att söka en äfventyrlig lycka i hufvudstaden, utan att han tillbragt sista delen af sitt lif på samma ort, der han blifvit född och uppfostrad. Lika som hans börd är otydlig, synes han ej heller fått ega något föräldrahem. Hvarken mor eller far förekommer vidare var den sednare ute på sjön under kriget och stupade? utan gossen blef uppfödd af sin morfader, amiral Strusshjelm. Huruvida denne krigsbuss utan bildning och huru många sådana med hög militärisk grad egde ej Sverige strax efter det trettioåriga kriget! varit den rätte mannen dertill, lemna vi derhän; i alla fall dog han ju redan Hans hustru var afliden redan i december Så stod den tioårige gossen ensam i verlden. (Sedermera, då skalden på ett ställe talar om anhörigas sorg, bekänner han, att han»har svårt att skrifva rätt, hvad som han ej försökt». Han har då i späda år förlorat alla anförvandter.) Anlagen voro emellertid lysande. Kanske var det redan nu, som Karl Gustaf Wrangel tog sig honom an,»höll ynglingen vid studier och honom mycket påkostade». Sannolikt genomgick han Stockholms gymnasium, hvilket först 1667 öfverflyttades till Gefle. Äfven är han väl den Laurentius Johannis, som den 31. januari 1656 står inskrifven som student af Stockholms nation i Upsala. Det är ej utan vigt vid bedömandet af Lars Johanssons senare lefnadsbana att i håg komma, att han hörde till dem, hvars glänsande själsgåfvor på allt sätt uppodlades, medan man mindre vårdade sig om hans barndomsintryck och karaktersutveckling i ett hem. Äfven här visade sig de förra ej kunna ersätta de senare. Kunde väl en skolgång utan närmare tillsyn midt ibland Stockholms alla frestelser jemföras med det stilla lifvet och den stränga tukten vid ett läroverk i Skara eller Westerås? Och hade ej det examenstvång, som det från början var meningen att upprätthålla vid universitetet, redan börjat slappas? Hvad läsa vi ej så väl om professorernas barnsliga gräl inom konsistorium som om de råa dryckesgillena inom nationerna! Om dessa 3

6 senare, som nu begynt inrättas, förmådde lägga några helsosamma band på individernas frihet, är väl svårt att säga; säkert är, att denna inrättning ej sågs med blida ögon på högre ort. Vi sakna alla underrättelser om huru Lars Johansson uppfört sig i Upsala. Wrangels fortfarande beskydd synes ej vittna ofördelaktigt derom. Vid hans återkomst befunnos ej professorerna ovilliga att gifva honom venia till undervisning. Men att den tidens studentlif var vildt och bullrande, är säkert. Olyckligtvis inträffar nu en lucka af öfver tio år i Lucidors biografi, som man har svårt att fylla. En god och nyttig vän fick han i Samuel Columbus, som 1658 kom till Upsala, och med hvilken han efteråt umgicks i Stockholm, men det skall senare visa sig att de ej kunde fullt förstå hvarandra. Den enes fogliga och ömt elegiska lynne kom väl redan här ofta i beröring med den andres filosofiska sjelfständighet, som kunde urarta till cynisk likgiltighet. I dennes själ brann en ännu fördold eld, som kunde härstamma från hans i sjölifvet kring tumlande förfäder och passa till den tidens krigiska och i jätteföretag sjelfförlitande Sverige, men som desto mera hade behöft ledas och uppfostras, helst i ett godt hem. Det ser dock ut, som om han i moraliskt afseende fått helt och hållet sköta sig sjelf. Men studierna gingo med hans anlag lätt. Det var nu, som under den store Olof Rudbeck äfven de fysiska vetenskaperna började uppblomstra vid universitetet. Lars Johansson är ej heller okunnig i dem. Det kan vara intressant att veta hvad han studerat i Upsala. Vi kunna ur hans skrifter uppleta flera ställen, som visa oss, hvad man då för tiden fick lära sig der, äfven om ett och annat måste antagas som af honom efteråt under resor inhemtadt. Han var naturligtvis hemmastadd i klassikerna och dertill hörande historia och mytologi. Exempel förekomma, att han äfven haft känning af den antika filosofin, sådan man då fick lära den, samt af juridiken. Sålunda läser man på ett ställe, der han filosoferar öfver existensens intighet:»som Stagiriten lärt: all varelse består, Att ingenting begynt, att intet ände får, Fast om det till sin art syns ändras, intet ända[1], Men lik en eld af eld sig alltid låter tända», och på ett annat, der han prisar en lagfaren:»hvad Codex och Pandect, Auténtic och Rubric, Hvad som Noveller var och hvad som mer dem lik, Hvad Bartolus och Bald[2] som Themis' tolkar skrifvit, Och hvad Justinian för lag till känna gifvit, Har han till pricken vist»[3]. I geografin känner han för sin tid ganska utförligt till städerna i Orienten och använder till passande jemförelser Egyptens mumier, pyramider och öfriga jätteruiner. Af den äkta svenskan i hans arbeten synes det som han både förstått isländska och liksom en Stjernhjelm och en Verelius nitälskat för det fosterländska tungomålets renhet. Men för naturvetenskaperna visar han sig, långt mera än hvad då i Upsala var fallet, hafva varit lifligt intresserad. Hvem tänker ej på Rudbecks nya trädgårdsanläggning och hans första få lärjungar, när man läser Lucidors i detalj in gående beskrifning på en örtagård, rik på både praktblommor och ogräs, hvarmed han förliknar menniskolifvet, hvars rätte örtagårdsman är Gud? Hvem tänker ej på tidens håg för kemiska och fysiska experimenter (äfven framstäld i de bekanta holländska genretaflorna) vid hans mångfaldiga liknelser på detta område? Det var då högst modernt, att en bildad person konverserade om fysik och kemi, poeterna inblandade dem i sina verser, damerna besökte i karosser de nyanlagda museerna, de förnäma och konungarne höllo sig egna laboratorier och tillbragte der en del af sina lediga stunder. Det förekommer ej blott så vanliga iakttagelser som denna:»när vattnet uppåt klifver, Förändradt uti vind af solen, som det drifver Till luftens medelrum, och der af kölden se'n Förändras uti snö och hvitan hagelsten, Så faller det af tyngd full åter ner på jorden, Blir vatten liksom förr», utan andra, som allenast kunnat inhemtas ur ett kemiskt eller alkemiskt laboratorium:»lägg i qvicksilfver tenn ell' bly, Det synes samma malmer fly; Jern, koppar, stål, allt likaså, 4

7 De flyta deri ofvanpå. Men guldets gulhet och dess kropp Sväljs af qvicksilfret alldel's opp Och tas emot med yppigt sköt', Der alla andra ofvan flöt'.»»bly har sin minie[4], tenn arsénik, koppar grönan, Och jernet har sin rost, ja, sjelfva silfver skönan Förtärs af dess lazur; guldmalmen hålles ren, Men har på många sätt, så väl som annat, men.»»blir icke bly till nikt och blyhvitt, tenn till aska? Rost äter jern och stål, som kallas Mars den raska. Kan icke tartar guld förvända uti rök? Hvar koppar ligger, finns dess gröna der? Ej sök! Hur mången har Mercur i konsten öfvervunnit, Som tänkt att böja fast hans qvickhet? Men försvunnit Är deras mynt och han, ty deras rika hopp Lik vingfota Mercur i skorsten flugit opp. Af silfver blifver falsk lazur, som andra kalla Ultramarinblå färg.» Här ser man tydligt, huru alkemin på hans tid ännu höll på att grundlägga kemin. Med denna var då äfven medicinen nära förbunden, och kemister och apotekare hade ofta samma yrke. Skalden känner till kryddorna: i himmelen»ej luftar[5] luften der som vor' hon parfumera' Med musc ell' ock civet, jasmin och hvad man mera Här brukar: benzoïn ell' storax, calamit Och hvad Arabien elj'st sänder till oss hit.» Han känner vidare till de tre hufvudmedikamenten, såsom man då antog dem. Ingenting kan hjelpa mot döden, säger han,»ej någon Panacé, Theriac och Mithridat, L'or vie estant[6] och all aptekens hälsomat, Ej något dricklikt guld, som elj'st så högt berömmes, Ej Trismegisti sten, hvarom skenvislikt[7] dömmes Af mången kloklik tok, den aldrig annat var Än såsom Gyges' sten, den han i ringen bar; Osynlig menar jag.» Han har läst astrologernas böcker; han vet, att, när Mars är satt tvärt emot solen, och Jupiter ej kan undgå Saturnus, det anses betyda att man då födes till olycka, med flera andra dylika funderingar, men utbrister strax derpå:»o, mer än tokot folk, som vet hvad ingen vet!» Man ser åtminstone, att han ej var benägen för vidskepelse inom alla dessa då mörka vetenskaper. Det är troligt, att han redan i Upsala begynt sina kemiska studier, hvilka han i utlandet, kanske mest i Holland, utbildat. Men de främmande språken, hvaruti han visar så stor färdighet, kunde väl ej universitetet hafva meddelat honom; der funnos visserligen en spansk och en italiensk språkmästare på stat, men de nya språken ansågos ej lika behöfliga som de klassiska. Det var senare just han, som, hemkommen från sina resor, fick undervisa studenterna i tyska, franska, engelska, italienska, holländska. Emellertid finna vi, att Lars Johansson ej vistats i Upsala utan resultat; men att rätta sig efter bestämda föreskrifter, behagade ej hans öfverdrifvet sjelfständiga själ. Tiden förgick, och han blef aldrig mera än student. Dermed hade han nästan stängt för sig möjligheten af befordran i statens tjenst. Den, som underhöll honom vid universitetet, var Karl Gustaf Wrangel, som tyckes på ett högsinnadt sätt hafva sörjt för honom. Utom det lysande mäcenatskap, som då allmänt utöfvades af de store, bidrog väl äfven härtill, att morfadern och Wrangel varit krigskamrater. Den senare blef ju riksamiral, och de hade utan tvifvel 5

8 närmare sammanträffat under transporterna till Tyskland och det heta sjökriget mot Kristian IVs flottor. Den ännu ej till Strusshjelm adlade hade nog beundrat Wrangels dödsförakt, då han i Kielerhamnen, der den svenska flottan låg instängd af den danska, lät ro sig fram till amiralskeppet under ett sådant kulregn, att af tjugufem man på båten fjorton stupade; och Wrangel å sin sida hade nog lärt sig värdera den djerfve uppkomlingen. Sannolikt satte samma mäktiga beskydd Lars Johansson i stånd till att efter tidens sed fullborda sin uppfostran och sina studier genom en längre tids peregrination; ja, Wieselgren antager, att Wrangel ej tvekat att utsända honom som sällskap åt sin unge, förhoppningsfulle son Karl Filip, hvilken sedan stannade i London hos svenska sändebudet, grefve Dohna, men der bort rycktes i förtid 1668 och den 14. december 1670 begrofs i Skoklosters kyrka. Denna förmodan vinner i sannolikhet genom den varma grafsång på tyska, som skalden då egnade den hädangångne, der han märkligt nog undertecknar sig Adelfino der klagende. Sjelf uppgifver han sig hafva besökt England, Frankrike och Italien; att han äfven varit i Holland är väl tydligt redan af den bearbetning af ett Cats' arbete, som är den enda i sitt slag af hans skrifter; och att han varit hemmastadd i Tyskland framgår af, att han är språket fullt mäktig som en inföding, ja, uttrycker sig ledigare på tysk än på svensk vers. Det är ej troligt, att Lars Johansson ograduerad kunnat uppehålla sig för länge i Upsala. Med ledning af några fakta våga vi då ett antagande, som fyller luckan inom denna del af hans biografi. Om våren 1666 stod fältmarskalk Dohna med några regementen i Bremen, färdig att inbryta i Holstein. Nästa års sommar och höst tillbragte han i Holland för att på sin regerings vägnar medla fred mellan England och Generalstaterna. I januari 1668 afreste han som sändebud till London och förde då sannolikt med sig den unge Wrangel, hvilken dermed slutade sina utlänska uppfostringsresor. Dylika färder brukade vanligen räcka trenne år. Har då Lars Johansson vistats i Tyskland som en slags ledare för riksmarskens son under åren , under hvilken tid denne uppehöll sig på andra sidan Östersjön, sysselsatt med att ställa der varande svenska krigsmakt på stridsduglig fot och insända promemorier till rådet om förbund med England och krig på utlänsk botten under hvad förevändning som helst? År 1665 skulle han med Karl Filip hafva anträdt resorna, medföljt denne öfver Holland till England och derifrån öfverseglat till fäderneslandet. Hösten 1668 är han hemma, såsom kan ses af hans gratulationssång till en Lilienhoff vid hans adlande, som skedde den 19. september detta år. Åtskilliga smärre omständigheter tala likaledes för detta antagande. I så fall har han vid tjugutvå års ålder lemnat det gamla Sverige. Vi kunna omtala en episod från denna resas början. Kärleken hade redan klappat på hans skalde och ynglingahjerta. Det skepp, hvarmed han utreste, tvangs af stark motvind att kasta ankar i skärgården vid Landsort. Här gick han nu och tänkte på fosterlandet, som i afskedets stund blef honom dubbelt kärare, men framför allt på sin flicka och den ljufva förbindelse, hvaråt han måst säga farväl. Regnet föll ned i strömmar och utplånade hennes namn, som han ritade i sanden. Allt detta jemte vågornas eviga brus stämmer hans lyra till ett synnerligen rent och varmt vemod. Huru skön klingar ej denna af kärlek inspirerade sång, kanske hans innerligaste:»farväl, min vän, min själ, mitt lif, min kära, Min fordna ögontröst, min lust och ära! Farväl, mitt hjertas barn och bästa vän! I fall att himmeln helsan min behagar, Förtröstar jag, att han min resa lagar Snart hit igen. Jag sitter nu beklämd af dröfve[8] tankar, Min längtan och mitt hopp för tross och ankar, Ty väderguden blåser strängt emot Med ömkan af den sorgen som mig sårar, Och himmeln fäller, lika som jag, tårar, Sjuk af min sot. Jag skrifver här ditt namn i våta sanden I Ekelsvik vid Nereus salta stranden, Och fast det skjött[9] af vädret måst' förgå, Skall det likväl uti ett stadigt minne Och i min själ liksom uti mitt sinne 6

9 Samt hjerta stå.» Ack, denna kyska kärlek bortjagades väl snart ur den knappt manbare ynglingens själ vid det nya och fria lif, som nu öppnade sig för honom. Af hans tyska visor framgår det, att han äfven egt utländska ömhetsförbindelser. Lars Johansson var i sanning ingen pedant, som aldrig erfarit känslans eld, utan en skaldenatur. Men, dess värre, liknade han ej heller de flitiga svenska unga män, hvarom vi läsa, att de under sin peregrination dröjde vid de tyska småstadsuniversiteten, responderade och disputerade der till professorernas förvåning samt återvände hem, sedan de afslagit lysande anbud af utlandet, med lärda diplomer och smickrande helsningsverser både på latin och andra språk. Vi ega visserligen inga underrättelser om Lars Johanssons utrikes öden, men endast den omständigheten, att han oaktadt sina anlag och kunskaper hemkom utan någon lärd utmärkelse att åberopa, leder oss till den slutsatsen, att han föredragit det verkliga lifvets buller framför den stilla lärdomssalen. Tiden var också högst upprörd. Det var ej tjugo år, sedan det trettioåriga kriget, knappt fem, sedan Karl Gustafs vapenbragder satte Europa i spänning. Den unge svensken hörde under resan talas om krigsutbrott mellan England och Holland, att hans fosterland ifrigt underhandlade samt utrustade härar i Tyskland, att riksmarsken Wrangel var åter öfverkommen och tänkte brandskatta Lüneburg samt öfverfalla Bremen, att de tyska staterna allvarsamt beredde sig på krig. Och förstod han hvilket endast få på hans tid förstodo att i antikens hemland låta dennas lugnande och gedigna inflytelse uppfostra hans ästetiska sinne, eller mottog måhända ej snarare hans otyglade själ några intryck af det Italien, hvars utsväfningar redan förstört Guido Renis snille och inspirerade Caravaggios taflor? Öfverkommen till London, träffades han af hela inflytandet af en Karl IIs och Buckinghams sedeslösa hof, hvars vanarter trängt ned till alla samhällslager; en Sedley, Davenant, Etheredge voro då på modet, och hela verlden sprang att åhöra slippriga komedier och applådera lättfärdiga teatertrupper. Hvilken skilnad mellan dessa den stora stadens dramatiska föreställningar och de tarfliga sederna der hemma! Det är ej underligt, att en sådan natur som Johanssons drogs ditåt. Vi få ej glömma att en dylik omgifning hjelpt stora skalder såsom Molière och Shakspeare till en mångsidigare och fördomsfriare lifsuppfattning; men i betraktande af det förakt, som den tidens hederliga personer buro till de dramatiska konstnärerna, och som snart gjorde att dessa förtjenade det, innebar umgänget med dem en ej ringa fara. Palmsköld upplyser också, att Johansson»var af ett liderligt och flyktigt sinne och inlät sig med komedianter och annat pack». Det var dåvarande svenskars tanke. Vi kunna nu bättre uppfatta hans poetiska förkärlek och le äfven åt denna allsmäktiga opinions ensidighet; men med skaldens häftighet och hänsynslösa sjelfständighet, huru mycket måste ej hans karakter förlora på denna brytning med hela samhället! Emellertid har han ej försummat att under resan rikta sina kunskaper efter sin håg; han förvärfvade stor ledighet i att uttrycka sig på främmande tungomål, latin, tyska, engelska, franska, italienska, holländska; och Lars Johansson intager sin jembördiga plats bland de lärda svenske män, hvilkas kunskaper och språkskicklighet sträckte sig lika vidt som fäderneslandets politiska inflytande och vapenära. Som förut är sagdt, var han hemkommen hösten 1668, och han kallar sig i ett då skrifvet bröllopsqväde för Asthold skaldkär den olycklige [10], hvilket väl skall betyda någon otur i en kärleksaffär. Här är stället, att yttra några ord om den beryktade förbindelsen med Magdalena Sjöblad. På Skokloster hänga två porträtt bredvid hvarandra, som af förevisaren framställas och i katalogen upptagits som de båda älskandes; hon strålande och fager i tidens präktiga adelskostym; han med gulbleka kinder, hemska svarta ögon, eklöfsblad på hjessan och i det hela utvisande lefnadströtthet. Man har återfunnit alla handlingarna i det mål, der fadern, välborne Olof Sjöblad, anklagat sin dotters vanbördige förförare, studenten Lars Johansson; man har häradsrättens förfrågan, Göta hofrätts välmenande yttrande och kongl. maj:ts slutliga resolution. Dertill kommer, att tiden något så när öfverensstämmer ( ), att man i de sorgsna kärleksvisorna om en Margaris, Iris eller Belikinne trott sig finna anspelningar härpå, och slutligen det romantiska i sjelfva saken. Ty kunde det fås någon mera passande förklaring på den olycklige skaldens lefnadsbana? En ofrälse poet vinner en adlig flickas hjerta hemliga och ensliga promenader kring den vackra sjön Åsnens stränder en liten dotter födes den förolämpade fadern offrar sitt barns rykte för sitt bördshögmod och raseri samt offentliggör allt han vidhåller hårdnackadt sin anklagelse, ehuru både älskaren och dennes alla anhöriga bjuda hederlig försoning genom äktenskap, tidens fördomsfulla lagar riktade mot en ännu omogen, men i utveckling stadd skaldegenius, domen på två års landsflykt de båda älskandes förtviflan slutligen, på samma gång som Magdalena försvinner ur historien, kanske gift med en annan, Lucidors förlorade tro på 7

10 verlden och sjelfförstöring! Ej under att denna förbindelse blifvit en trosartikel. Olyckligtvis är det nu genom Ahlqvists efterforskningar säkert, att Lars Johansson, skalden, ej haft det minsta att skaffa med någon af ätten Sjöblad, utan att frågan rör den östgötastudent Humerus, om hvars förvexling med sin namne vi ofvanföre talat. De båda porträtten på Sko hafva fått falskt signalement, troligen uppkommet deraf, att man gissat sig till Karl Gustaf Wrangels forne skyddsling i den okända duken på hans slott. Men dels öfver ens stämmer ej detta hemskt hemlighetsfulla ansigte det ringaste med det, visserligen om lifvets omisskänliga härjningar vittnande, konterfej med blottad öfverkropp på Gripsholm, som af traditionen anses beteckna Lucidor, och hvilket i Schöldströms monografi poetiserats till en ungdomligare bild; dels har han på Sko den medborgerliga eklöfskransen i stället för den poetiska lagern kring sitt hufvud, hvad som är snörrätt stridande mot hans personlighet. Konstkännare tro sig i taflan på Sko finna en kopia från någon hollänsk målning. Det faller nu af sig sjelft, att äfven tanken på Magdalenas porträtt måste öfvergifvas, och att originalen till Margaris och de andra poetiska namnen tyvärr aldrig skola upptäckas. Hela den intressanta, men i hvarje detalj osanna historien visar sig vara grundad på Palmskölds, af honom sjelf som lösligt erkända, förmodande,»att denne Lars Johansson lärer visst varit vår namnkunnige svenske poet Lucidor». Vi tro att ändringen af hans lefnadsbana, så ofullgången den nu blef, ej betingades af något olyckligt kärleksförhållande, helst som hans flyktiga natur strider häremot, utan af andra, i sin art romantiska skäl, hvartill vi sedan skola återkomma. Dermed påstå vi naturligtvis icke, att Lars Johansson ej varit älskad eller saknat de kärleksaffärer, som han besjungit i sina sånger. Han skulle väl då vara den ende moderne skald, som ej haft sådana. Tvärt om, han har skrifvit visor, som förråda mera innerlighet eller älskvärd skalkaktighet än man af hans lefnad kunde vänta. Alla hans erotiska dikter, om också namnen, enligt tidens sed att med grannare poetiska ord beteckna de besjungna, äro tillskapade, hänvisa tydligt på verkliga händelser; de äro i ordets egentligaste mening tillfällighetsdikter. Hans glödande själ trängde lika mycket till verklighet som till fantasibilder. Han var ej van att sitta hemma och uppteckna drömmar om kärlek; han plockade lifvets rosor. Palmsköld angifver som motiv för sin förmodan om fröken Sjöblad en erinring af en major Prytz,»att Lucidor äfven vid denna tid haft en labyrint för sin amour skull». Många af hans kärleksvisor äro nu förlorade, bland andra en som börjar»mitt hjerta vill i tusen stycken spricka»; men hvad som är qvar, visar tillräckligt hans dyrkan af Amor. I sitt längsta poem,»om en mös pligt», skrifver han som en god fruntimmerskännare. Vi skola uppräkna några af hans flammor. Den, för hvilken han hetast brunnit, heter Margareta. Han kallar henne i en glödande kärlekssång»margaris, min själs behag, andra jag». Är det samma person som fick det artiga, nästan på concettimanér affattade»bindbrefvet»[11] på margaretadagen under årets vackraste tid? Han kan ej gifva henne något smycke att binda kring armen, i stället får hon hans hjerta och sång. Slutet öfverraskar med en stor förplumpning, som å daga lägger, hvad slags qvickhet man då kunde tillåta sig mot damerna. Än en gång förekommer Margareta på ett förtroligt sätt. En väninna får af honom en liten visa, som hon begärt:»men du måste kunna tiga, Att jag åt dig någon gjort. Säg för ingen annan piga, Ty det blifver snarlig sport. Magga lilla må det veta, Hon går ej dermed i skall. Vill dig någon ann' utleta, Säg: du tok, drag fan i vall!» En annan är Fillis, som ville bli hans hustru, men det vore då ej värdt att tänka på:»det är, Fillis, sant Att du mig begärat Så högt som jag dig», men»ej fria jag må, Men fri vill jag vara. Låt andra fortgå, Som hustru vill få. 8

11 Jag låter dem fara Allt uti en skara Att resa i frid, Till rida sig laga Med kappa och kraga Och hornen bredvid. Jag blifver benöjd (Fast andra behaga) Ej njuta den fröjd.» Vid ett annat tillfälle är det han, som är den förskjutne; hans älskade, Belikinne, synes hafva varit af hög börd, hafva uppmuntrat och sedan försmått honom:»men godtron är bedragen, Ty jag tänkt' ej om, När som jag först, betagen, I din vänskap kom, Att olikt stånd och tid, Trots id, Kund' ändra mångens tankar; dock tröstar jag derved: Du bröt, ej jag, vår ed.» En älskarinna, kanske den en annan gång besjungna Bellinde, saknar det poetiska grannlåtsnamnet, men episoden är desto påtagligare. Han hade förgått sig mot henne genom sin vanliga lösmunthet:»sei doch nicht so ergrimmt, mein Kind! Ein Wort ist ja kein Pfeil, nur bloss ein Wind. Es war so bös ja nicht gemeint, Ob's gleich vor deinen Augen böse scheint. Hat mein vermessner Mund gefehlt, So soll mein Mund zur Strafe ungezählt Dein schönes Lippen paar, Das ich erwäht Zu meinem Buss Altar, Beküssen tausendmal. Und fehl' ich eins, so küss' ich sonder Zahl. Weg denn Zorn und Verdruss! Das sei auf meine Buss' Der erste Kuss.» I likhet med dessa muntra verser finnas flera andra på tyska. Men nu äro de nyss citerade äfven öfversatta på svenska (så framt den ledigare rytmen berättigar oss att antaga det främmande språket som original), hvilket tyckes hänvisa på ett i fäderneslandet bosatt fruntimmer. Under den period, då det svenska väldet inbegrep många utlänska besittningar och hade så stort europeiskt inflytande, ljödo främmande språk väl lika ofta i de stockholmska sällskapskretsarne som de skrefvos i styrelsens kanslier. I synnerhet bodde många tyska familjer i staden. Slutligen må vi nämna en visa till Lisette. En grym tartar har för hennes fötter nedlagt sitt pilkoger, alla skynda att helsa henne, sjelfva himlen har nu så länge ösregnat på jorden af afundsjuka att ej få taga henne upp till sig. Kan någon dyrka dig tillräckligt, skämtar skalden,»sedan från så fjerran länder Den så stolta Persian Kom att kyssa dina händer, Tartarn ock från Astrakan.» Stycket hann ej skrifvas till slut. Det är påtagligen en maskrad vår eller höst tiden, der åtskilliga kostymer från främmande land förekommo, och der det fanns en balens drottning. Det dåvarande Stockholm, 9

12 som saknade mode och resebeskrifningar, behöfde derföre ej fantisera ihop en utländsk drägt; man kunde se den på gatan. Ty sommaren 1666 uppehöllo sig här utskickade från furst Lubomirski i Polen, hvaribland sannolikt funnos tartarer. Det låg således nära till hands att efteråt maskera sig till en sådan. Så se vi Lucidor skämta eller sucka bland unga flickor. När vi dertill besinna att hans poesi understöddes af röstresurser han brukade sjelf sjunga sina visor, och flera af dem äro så sångbara, att de ej kunna fullt uppskattas utan ackompanjemang och att han förstod att skapa egna melodier, kanske äfven föredraga dem på fiol eller annat instrument, kunna vi ej tvifla på, att han varit angenäm för fruntimmerna, äfven om den romantiska historien om Magdalena måste öfvergifvas. Men ändå har han knappt i längden kunnat bibehålla sig i deras ynnest och sällskap; och här träffa vi en svag sida af hans lefnadssätt. Hans umgängeston smakade för mycket af värdshuslifvet, och hans dristighet lät detta allt för väl märkas för att ett högbildadt hem skulle velat öppna för honom sin dörr. Han är medveten derom och uttalar detta en gång naivt nog:»jag har en stor trut, och om man mig höfvisk finner, så är det rätt en slump»; men han brydde sig icke om att rätta sig. Derföre har han känt qvinnan genom de poetiska fiktionernas och det flyktiga gatulifvets synglas; och sålunda kom han att sakna den tyngdpunkt, som aktningen för henne gifver, då han hejdlöst kastade sig ut i lifvet. Att dömma af hans poemer, har Lars Johansson den närmaste tiden efter hemkomsten omvexlande uppehållit sig i Upsala och Stockholm, begagnande sig här hemma af de kunskaper och det anseende, som han genom sin vistelse i utlandet vunnit. Man väntade af honom mycket, ty»han ansågs vara i nästan alla konster och vetenskaper väl förfaren». Han kunde dela sin tid mellan de lärda sysselsättningarna i Upsala och verldslifvet i Stockholm. Vid universitetet vistades han åtminstone i början af 1669,»der han undervisade studenterna i språk och som en annan professor hade tillstånd att intimera». Det är äfven vid denna tidpunkt, som hans poetiska kallelse tyckes hafva blifvit klar för honom sjelf. Han antog nu det vackra namnet Lucidor (af Lucis och [Greek: dôron] [12]), första gången användt i ett qväde af den 8. december 1668, hvarigenom han enligt tidehvarfvets sed öppet betecknade sig som en musernas tjenare. Han kallas ock Lucidor vid sin bosättning i hufvudstaden. Det är troligtvis under dessa, jemförelsevis lyckliga år, när förhoppningarna om honom ej hunnit förblekna, som han skrifvit de flesta af sina ömma eller muntra visor, kanske också några af de andliga dikterna. Det är ett rent skaldskap, uteslutande hemtadt ur hans egen inspiration. Deremot äro bröllops och begrafningsrimmen färre och hafva tillkommit af tillgifvenhet eller bekantskap. Så besjunger han på latinsk hexameter riksrådet och generalen Fårbus' enka, som dog den 22. september Denna dam, född Boje, var Ebba Brahes ungdomsväninna, skref flera andliga psalmer, understödde vittra idrotter och var sjelf vitter. Också kallar skalden sig här Laurinus den sorgbundne. Med slägten har han kort derpå stått i beröring: Tre förnämligare begrafningar i hufvudstaden i december månad få dagar efter hvarandra firar han på glänsande tyska. Här heter han Lucidor der mitleidende eller Celinus der betrübte. En af sångerna skrefs åt en vän, löjtnant Storm, till hvilken vi en gång skola återkomma, och bär till underskrift Triton Sturmmuth. I Upsala visade han för sista gången sin lärdom och skaldeådra under högsommaren året derpå, när han på latinsk hexameter, franska, italienska, engelska, holländska, tyska och på slutet konstfulla svenska verser blomsterströdde en liten gosses graf, till hvars redan aflidne fader, teologie doktorn och professoren Edenius, han stått i förbindelse. Här skrifver han sig med initialer L. I. S. S. H. A. S. V., det är Laurentius JohansSon, scientiarum humanarum artiumque studiosus Upsaliensis. Emellertid fann han sig såsom ograduerad ej ega någon framtid vid universitet och fattade nu det ödesdigra beslutet att för beständigt öfverflytta till Stockholm och der utföra sitt ideal, det fria poetiska lifvet. Hittills hafva vi ej kunnat följa honom så noga, men under vistelsen i hufvudstaden blir han mera bekant, och källorna om honom flöda rikare. Midt under den vackraste högsommaren, den 28. juli 1669, anlände Lucidor till Stockholm. Detta år i håg koms länge för sin särdeles vackra väderlek. Vikar och sund stodo i sin skönaste fägring. Hela staden var i rörelse, och präktiga förberedelser gjordes till morgondagens stora högtidlighet, ty Englands sändebud, lord Howard, earl of Carlyle, med hvilken makt Sverige nu efter Tripelalliansens afslutande stod i förtrolig beröring, skulle slå den fjortonårige konungen till strumpebandsriddare. Detta väckte sådant uppseende, att en särskild medalj slogs deröfver. Lucidor uppsökte genast hufvudstadens lärda kotterier. I spetsen för dem glänste den frejdade Stjernhjelm, som nyss hade utgifvit»musae Suethizantes, det är Sånggudinnor, nu först lärande dikta och spela på svenska», och som nu hade mycket att syssla med det nybildade antiqvitetskollegium, der han sjelf var preses, och hvilket enligt en kammarherres bref, bestämdt för»rudbeck, Stjernhjelm och andre vurmar» erhöll kunglig instruktion Det skulle egentligen sitta i 10

13 Upsala, men blef en verklig härd äfven för hufvudstadens vetenskapsmän. Der voro anstälda Columbus, hvilken vistats som informator i presidentens i kammarrevisionen Blixenkronas hus, men nu såsom Stjernhjelms lärjunge blifvit af honom anstäld som kanslist, studenten Johan Bergh m. fl., med hvilka Lucidor umgicks. Hvarföre sökte han ej någon befattning eller åtminstone sysselsättning der? Han besökte dock skaldekungen flera gånger i hans hus nedom Brunkeberg och diskurerade med honom ifrigt, ja, han till och med vann hans deltagande. Om Lucidor icke begagnat ett sådant tillfälle, är detta den största försummelsen i hans lif, ty hans framtid berodde på, om han lyckades få fast fot i samhället. Kanske egde ej heller kollegiet någon plats qvar att besätta. Emellertid hade skalden sin oinskränkta frihet orubbad och fick lära sig att lefva för dagen. Han sökte förtjena sitt uppehälle genom begagnande af sina stora språkkunskaper. Så veta vi, att»han betjente en kapten Fårbus med translaterande uti dennes rättegångssaker», och att ofvannämde Bergh»till litade honom i det italienska språket». Men äfven hans pegasus måste sättas i galopp. Han skref på tyska vid hofmarskalken Lützows begrafning; han uppvaktade lord Howard vid dennes afresa med en ståtlig engelsk parentation, hvarpå han väl skördade en vacker penning; han begagnade sig af bröderna Gyllenstjernas nästan samtidigt inträffade bröllop för att hopsätta tvenne bröllopsrim på svenska alexandriner, undertecknade Lucidor den olycklige»i högsta hast». Det ena, som inlemnades af en tysk student, vid namn Prilwitz, inbragte honom tio riksdaler i karoliner, men det andra, som kom några månader senare och framräcktes af Bergh, hade helt olika följder. Det är det bekanta»giljareqval uppå den högvälborne herres, herr Konrad Gyllenstjernas och högvälborna frökens Kristina Ulfsparres högst lyckosälla brudlöftesdag, continueradt af Lucidor den olycklige den 18. november anno 1669». Vi ega det lyckligtvis qvar i sin helhet, och handlingarna i den rättegång, som det uppväckte, återfunnos för fyra år sedan bland dammet på Stockholms rådhusvind[13], så att vi kunna bilda oss ett detaljeradt omdöme i målet. Om man genomläser detta poem och beaktar, huru vidt olika och oförbehållsammare den tidens sällskapston var emot vår, begriper man icke, hvari Lucidor felat. Det är sant, att ett och annat uttryck kunnat vara mera passande, och att tonen uti början på sina ställen är litet rå. Men de, som velat finna det brottsligt, hafva allt för mycket låtit leda sig af dess å stad komna förargelse och icke betraktat det i hela sitt sammanhang. Om här färgerna äro mera målande än i det giljareqval, som han förut inlemnat vid broderns högtid, och som denne frikostigt belönade, kommer det sig af poesins starkare flykt, utan att man spårar det ringaste försök att förolämpa. Stycket är i sjelfva verket ett af hans bästa, qvickt och färgrikt, och skulle nog hedra en mognare skald. Han tyckes deri vara påverkad af Stjernhjelm, med hvilken han ju också umgicks, och skildrar på samma lekande och satiriska sätt som denne gjort i sitt»bröllops besvärs ihågkommelse». Man vet visserligen ej, när nämda Stjernhjelms dikt var färdig och första gången kom ut i bokhandeln, men intet hindrar, att Lucidor fått se den i manuskript hos författaren samt genast blifvit fattad af dess snillrikhet. Det är att beklaga, att han af följderna afskräcktes från att vidare skrifva i samma manér. Men hörom ett sammandrag af poemet! Han börjar med att hänvisa på Kristoffer Gyllenstjernas och fröken Oxenstjernas vigsel, der han redan sjungit.»här kommer jag igen, som förr har varit framme, Och vill i denna qväll fullfölja giljeglamme', Som jag begynte sist.» Då hade han, naturligtvis i samma satiriska tonart, blott gjort förberedelser och måst stanna vid de giljareqval, som heta svartsjuka; nu brister honom tid ej mera, och han ämnar utföra sitt ämne. Kommer så en målning af den svartsjuke:»hans vantro är så stor, Att han för boleri förtänker jungfruns bror. Leksystern sjelf kan ej väl undfly hans misstankar. Stol, bänkar, säng och bord, allt hvad när' henne vankar, Ja, hennes kläder med samt allt hvad hon kan nå, Det kastar han misslynt sin' afundsögon på. Är inte han ragal'n[14], som plågas af svartsot[15]?» Sedan visar han, huru den stackars friaren måste upphöja sin kärastes behag till skyarna, både dem som finnas och icke finnas, och göra detta med modets sirligaste fraseologi: 11

14 »Allt fägrings ros måst' han väl kunna på sin nagel Och kalla hennes hår, som sträft lik märretagel, Guldtrådar, silkeslent och Astrilds vidjor. Se'n Måst' alla stjernors ljus och gyllne solens sken Förmörkas liksom moln för hennes ögons strålar, Fast hon droppögon har liksom två dalkarlsskålar. På hennes kinder måst' båd' ros och liljor gro, Fast kindbenen se ut liksom en skållad so. Måst' ej korall, rubin och skarlaksfärgen blekna Mot hennes läppars färg, lik' ålskinn? Hvem kan räkna Allt tokot giljeqval?» Dernäst omtalas giljarens omak att visa sig för sin älskarinna i ett så fördelaktigt yttre som möjligt.»att haga[16] jungfrun väl, måst' han ha giljekläder: Hårlufva[17], bäfverhatt, derpå en brokig fjäder, Som han på hufv'et bär och ligger tidt[18] på strå; Se'n à la mode band, couleur de feu, ponceau[19] Samt andra färger mer, rynkskjortor, lingarärmar[20] Af cambrayduk, cotton och hvad hvar elj'st med härmar Allt utländskt lapperi. Är icke det stor sorg, När som en fattig pilt ej sådant får på borg Och likväl prunka vill? Hvad kosta marknadsgåfvor, Hvad bindbref, spela grönt[21]? Tidt är en giljar's håfvor Knappt, knappt fem fyrkar värd, lel[22] måst' han spela kort; Han måst' af höflighet ju låta jungfrun vinna... Hvad kosta nyår, jul och slikt? (Jag spelar, fast man ej vill höra sanningsgigan.) Den jungfruns ynn'st vill ha, han lage väl med pigan Och mute henne bra, så bär hon brefven fram! Skull' posten ej ha lön, det vore nästan skam.» Men trots allt detta får han ofta bara»kalfskinn» (korgen) för sitt besvär. Så såg författaren en gång en olycklig älskare, som ville dränka sig, men vattnet var för kallt. En annan hade ännu märkvärdigare öden. Han tänkte dö af gift, men då han tog det i munnen, smakade det så illa, att han spottade ut det igen; derpå grep han till repet, för att hänga sig, men då kom han på den tanken, att han skulle dela samma dödssätt som tjufvarna och kastade bort det; slutligen satte han en tre alnars lång svärdsklinga mot sitt bröst, men då blef han rädd att hon skulle springa i stycken och sade:»'jag har ej slik igen'; Hängd' henne så sin kos och lefver alltså än.» Sist kommer i regelbundna strofer en vacker beskrifning på äkta ståndets lycka efter alla vedermödor; den börjar med samma ord som det förra giljareqvalet till brudgummens broder:»o, säll, o, trefaldt säll den, som sig väl kan skilja Från mödsamt träldoms ok, som andra kalla gilja! Säll är den, som en gång har lagt sitt segel ner Och fört i önskad hamn sin båt. Densamme ler Åt andras sorglig' suck och höfver ej mer räddas För böljor, vågor, vind och klippor, utan bäddas I Astrilds svanblöt'[23] dun och sofver utan sorg Uti sin kär'stas famn som Astrilds säkra borg. 12

15 O outtalig lust, o gamman obeskriflig, O obegriplig fröjd, o glädje som otviflig, O fria Hymens band, o ljufva träldoms lag! Att skrifva mer om dig är pennan min för svag. Men dygdfullkomna fru'r, I himmelssköna fröken, I ljufsta jungfrufolk, som dygd och skönhet öken! Jag lägger denna skrift som eder ring'ste träl Till edra fötter ner och bjuder så farväl.» Härtill är fogad en nätt gåta på fransyska till damerna, på ett långt mera hyfsadt språk än eljest Lars Johansson är van att använda i sina gåtor. Den handlar om kyssen:»l'amour m'a engendré, les sujets de la terre Les plus beaux enfanté dans une douce guerre. On ne me peut pas voir, ni sentir, ni toucher, Mais bien ouir, encor mieux l'on me peut gouter. Je ne vis qu'un moment, car en naissant je meurs, Et n'ayant point de coeur, j'ai pour tombeau le coeur. Pour mon enfantement mon corps n'est pas de l'air, Je tonne doucement passant comme un éclair. Je ne saurais jamais être donné à personne, Sans que lui qui me prend en même temps me donne. Les belles qui sauront cette énigme expliquer Auront à leur plaisir mille et mille baisers.» Vi se således, att med anledning af detta bröllop ett sjelfständigt poem höll på att utarbetas, och att det ur poetisk synpunkt var betydligt mera värdt än de tio riksdaler, hvartill det förra uppskattades. Men annorlunda tyckte mottagaren. Kanske, om skalden hade nöjt sig med de vanliga betraktelser och smickrande fraser, som dussintalen af dåtidens bröllopsvisor innehöllo, han skulle funnit mera nåd för landshöfdingens smak. Nu skall efterverlden genom friherre Konrad Gyllenstjernas förfarande få svårt att tro annat än att författaren här, som man säger, stötte på patrull. Vare sig att han varit så svartsjuk, eller hans brud så ful, eller han haft så mycket besvär att vinna henne, hvarpå sången skulle anses syfta; alltnog, den mäktiga slägtens vrede uppflammade, den stackars poeten kastades i fängelse och ställdes till rätta för pasquill. Det vill dock synas, som om Lucidor, sig ovetande, genom sin skrift berört ett ömtåligt förhållande, en duell mellan brudgummen och en grefve Douglas, att minnet deraf genom verserna blifvit uppfriskadt, att man hviskat derom i bröllopssalen, der den unge konungen, den regerande enkedrottningen, andra furstliga personer och höga herrar voro närvarande, samt att pratet sedan gick ut öfver staden, påstående bland annat, att poeten blifvit mutad till att skrifva. Man känner, huru strängt man då höll fast vid en familjs oantastade namn och rykte. Emellertid beröras dessa tvistigheter med Douglas endast helt flyktigt, man är tydligen intresserad af att förtiga dem, och hela ransakningen erhåller derigenom en ensidig och despotisk karakter. Man ser, att med dåvarande samhällsförhållanden en ringa student som Lucidor utan beskyddare ovilkorligen måste få orätt mot en så förnäm adelsslägt. Dock för oss ställer sig saken, som inalles upptager ett tjugosex sidors protokoll, helt annorlunda, och den anklagade synes ständigt svara segerfullt på hvarje punkt. Man begriper ej, huru han kunnat fällas till något straff alls. Men hvad Wieselgrens gissning beträffar, att Douglas skulle hafva förmått Lucidor genom rusets inflytande att hopsätta poemet, är detta så obevisadt och osannolikt, att endast den förtjenstfulle granskarens vid hvarje tillfälle framträdande nykterhetsifver kan förklara densamma. Bref om saken hade ingått från kongl. maj:t till hofrätten, hvilken sände den till magistraten, och dymedelst kom den till kämnersrättens föregående pröfning. Den 11. december 1669 inställde sig båda parterna inför Johan Bjugge, Hans Kohlmether och Henrik Märman, som då sutto i rätten. Kärandens ombud, hofauditören Samuel Croningh, klagade öfver»ett ärerörigt, skamlöst och groft pasquill, som hela vägen är uppfyldt af skamliga ord och meningar, och som man med särdeles behändighet låtit i brudhuset in praktisera 13

16 och der utdela». Hans första fråga till Johansson gälde, om han var adelsman; hvarpå denne stolt svarade:»nej, utan så vida dygden angår». Det var genast ett upphäfvande af jemvigten mellan parterna. Sedan åberopade Croningh ett kungligt plakat mot pasquiller. Lucidor invände, att han väl visste att alla pasquiller voro både i konungariken och republiker strängt förbjudna, men han hade ej heller skrifvit en sådan; han redogjorde för sin ankomst till Stockholm, för sitt första giljareqval till kärandens broder, samt huru det senare tillkommit; att han träffat friherrens kammartjenare i Kyrkbrinken eller Trångsund och af honom fått veta dagen för bröllopet, och att studenten i Stjernhjelms hus, Bergh, öfverlemnat poemet åt en lakej, som gått in med det i festsalen. Croningh anmärkte, att det var försmädligt mot brudparet. Lucidor svarade, att»han hafver aldrig tänkt någon menniska med denna sin skrift försmäda och förarga, utan allenast sådant gjort till sin egen öfning i det svenska språket, sitt modersmål». Detta lät den tiden icke som någon tom undanflykt; men om han sagt, att orsaken till författandet varit en förhoppning om att få tio daler en gång till, hade han väl kommit sanningen närmare. Croningh påstod, att meningen varit att»lædera studio infamandi» i synnerhet i så höga personers närvaro. Lucidor svarade, att»han ej tänkt lædera någon, att han ej vetat af att de kungliga majestäterna skulle komma dit, eller att hans skrift skulle blifva så illa upptagen och uttydd, förmenande sig såsom en poet hafva någon licentiam och frihet». Croningh angrep nu Johansson i en lång, med latinsk juridik späckad harang, anklagade honom för att hafva begagnat namnet Lucidor, förebrådde honom»oförskämda och illistiga uttryck, i det han som en grof kalumniant hafver låtit trycka pasquill, som före detta aldrig varit hördt, dermed han icke allenast min principal och dess fru, utan denna familia Gyllenstjernorna med sin grofva allusion mycket stor skymf tillfogat». Lucidor svarade, att hans författarenamn utgjorde ingen hänsyftning och vore af många poeter före honom begagnadt, att han ej tänkt försmäda någon menniska,»derpå han ville sin ed aflägga, utan allenast sökt med sådana skrifter förkofra sitt modersspråk». Omsider frågade rätten honom, om någon hade instigerat honom att skrifva;»ingen menniska, hvarken hög eller låg,» svarade Lucidor. Croningh slöt dagens förhör med begäran,»att Lars Johansson måste plikta som en oförskämd kalumniant och äreskämmer». Den 13. december var målet åter före, och man ingick nu på enskildheterna. Croningh fästade sig i sitt klagomål in particulari vid, att hans principal och dess gemål ej fått deras rätta titlar. Lucidor invände, att han ej visste så noga alla titlarna, att man i skrift till kungen blott brukade sätta etc. etc. efteråt, samt att den engelske ambassadören ej tagit samma sak illa upp. Croningh anmärkte allusionen med lux de or, och att Gyllenstjernornas namn blifvit i skriften insatt,»dem till evig men». Lucidor bevisade, att han brukat sin signatur tillförene, och påstod fortfarande, att han ej menat illa med Gyllenstjernorna. Croningh framkastade, att Lucidor i skriften talar om»couleur de ponceau och de feu, sådana färgeband som herren uti 14 dagar tidt före bröllopet på sin klädedrägt dragit hafver». Lucidor försäkrade sig aldrig hafva sett Gyllenstjerna eller åtminstone känt igen honom, än mindre kunnat veta hvad färg han burit,»derpå han ville göra den största ed». Croningh påstod, att han pasquillerat ridderskapet och adeln medelst omnämnandet af hårlufvan, lingarärmarne och plymen på hatten. Man ser, att modet med peruken och den öfriga kostymen à la Ludvig XIV. ännu var så nytt, att det ej trängt ned till medelklassen. Det var sannolikt ej utan spe som Lucidor derpå svarade, att han skrifvit om en plym,»som tidt ligger på strå» och ej står upp i vädret,»hvad som intet till Gyllenstjerna och andra herrar kan appliceras». Croningh talade om en»querell», som Gyllenstjerna skulle hafva haft. Lucidor förklarade, att han ej visste af någon querell,»ehuru väl han vet efter folks tal, hvem de misstänka för att hafva bestuckit honom», hvilket vore osanning; dock skulle han nämna sina sagesmän, en tysk student Johan Schaffer, regementsqvartermästaren Erick Klangh och flera; det skulle hafva varit grefve Douglas som slagits med Gyllenstjerna. Då Croningh inföll,»att efter herr Konrad seglat förbi och 'lagt sitt segel neder', så måste han tillförene varit i sådant qval som Johansson beskrifver» (här var Croningh oförsigtig nog att antyda orsaken till querellen), svarade Lucidor knipslugt a simili:»att den som seglar Schyllam och Carybdin förbi, han kommer ju intet derpå». Tyske studenten Prilwitz var framme som vittne och berättade om den första bröllopsskriften och de tio dalerna, hvarefter han gjorde en rolig beskrifning på ett beramadt möte med Johansson. Han hade träffat honom på Skeppsbron och sagt honom, att det nu vore tid att skrifva igen; gick derefter till hans herberge, men värdinnan svarade först att han sof, sedan att han var sjuk, slutligen»att han vill råka eder på Bron; hvilket intet skedde»; andra dagen gick han åter till hans logemente och fick se honom igenom fönstret, men värdinnan sade, att han ej var hemma, utan det var hennes gäster, som Prilwitz hade sett genom fönstret;»och som han trodde att Lars Johansson ville göra något allena, gick han bort och 14

17 gjorde ock något för sig». Tillfrågad af Croningh, hvarföre han så suspecte velat vara ensam, svarade den anklagade, att han intet var påklädd. Ransakningen slöts med att Lucidor företedde de skrifter, der han först begagnat sin signatur och ej utsatt alla titlar, samt att kapten Fårbus, densamme, som han bistått vid translaterandet, bevittnade att Lucidor sagt sig vara olycklig, såsom misstänkt för att hafva blifvit bestucken, samt att han villfarit hans begäran att gå upp till Konrad Gyllenstjerna och tala godt för honom. Det var förgäfves. Den olycklige fick sitta qvar i sitt fängelse. Pratet och sqvallret hade nu gått ut öfver staden genom hundratals munnar; kanske de kungliga personerna sjelfva, som varit med på bröllopet, deltogo deri, åtminstone kan man tro enkedrottningens karakter om något sådant. Landshöfdingens vrede uppflammade än mera, och han tog ett steg, som måste hafva den anklagades fällande till följd. Den 15. december kom han sjelf in i rätten, utropande,»att han håller Johansson för en kalumniant och äretjuf, helst som han vetat af någon handel, som mellan honom och grefve Douglas skall vara förelupen, begärandes att han, Lars Johansson, må på det högsta blifva afstraffad». För öfrigt upptogs dagen med att afhöra vittnen, som intet stort kunde meddela. Bergh fick beskrifva huru han lemnat rimmen till brudgummens page, men nekade sig hafva läst dem, förrän de presenterades. Croningh frågade, hvad som menades med slutallusionen på duellen. Johansson svarade, att han hört både utrikes och här hemma, att för några år sedan en person skjutit sig ihjäl för ett qvinfolks skull. Klangh nekade sig hafva nämt Douglas som bestickare. En viss Printz fick vittna, om han sagt till Johansson,»att de illa tagit upp er skrift, men er kunna de ej stort skada, utan den lära de knipa, som hafver bestuckit eder» o. s. v. Det framhölls, att kongl. boktryckaren Niklas Wankijf vid tryckningen»icke heller sagt eller varnat den anklagade med ringaste ord». Croninghs slutpåstående lydde, att Johansson må sjelf ansvara för sin tro, att landshöfdingen hölle gref Douglas suspect, att han uppehållit saken med att åberopa sig på så många, som ej hafva något synnerligt att berätta, och att han måtte efter förtjenst blifva straffad. Härmed var det kinkiga förhållandet med Douglas skjutet åt sidan. Denne behöfde ej ens inställa sig i rätten. Handlingarna i målet remitterades till den ärade magistraten, hvars dom utföll den 10. januari Skriften frikändes visserligen från att vara pasquill,»varandes sådant scriptum generale, alludens ad passiones et vitia hominum in communi, men icke till en eller annan person i synnerhet; dock, emedan Lars Johansson samma skrift emot kongl. maj:ts ordning och stadga obedin och med en ofullkomlig herr landshöfdingens titel, som vid slika tillfällen här i staden brukligt är, låtit publicera, hvilken också i några stycken befinnes vara förarglig, offendera honestos aures och bonos mores, gifvandes han sålunda afundsmenniskom och illviljandom (hvem anar ej här Douglas?) occasionem calumniandi och andra enfaldiga anledning till hvarjehanda misstankar och domar, som herr landshöfdingens reputation icke tåla kan eller bör, och sådant allt på hans heders och bröllopsdag; ty pröfvar rätten skäligt, att Lars Johansson för ofvanbemälte excesser, erkannerligen ob petulantiam, och att han icke förut betänkt hvad snack och tal, oro, förtret och harm en sådan dikt under så höga och förnämliga brudfolks namn uppväcka kunde, förutom det han med fängelse hafver pliktat, må hålla sig från denna stadens societet och gemenskap på år och dag med förmaning att han emellertid anlägger sina gåfvor, ingenium, studier och förfarenhet till Guds ära, sin nästas uppbyggelse och sin egen heders uppkomst och förkofring». Den högättade Douglas gick fri, den stackars poeten var qväst. Så många af de tryckta exemplaren, som kunde öfverkommas, blefvo förstörda. Ja, ännu efter många år, och när begge makarna redan voro döda, var slägtens vrede och tidens ömtålighet så stor, att vid utgifvandet af Lucidors samlade skrifter hela arket B, som innehöll detta giljareqval, reklamerades af en grefve Gyllenstjerna,»och detta ark togs ur alla exemplar af boken och bars hem till honom, hvarefter hans grefvinna ej nöjde sig, förrän hon sjelf fick stå och se uppå huru en kammarbetjent kastade dem på elden». Man har derföre trott, att de få ark, som nu finnas qvar, antingen äro för andra gången upplagda eller snarare att de innehålla ett helt annat eller förändradt arbete med samma öfverskrift; men det har nu blifvit ådagalagdt att vi ännu ega qvar några exemplar af den gamla sången, hvilka i hemlighet blifvit bibehållna och nu äro nedsmutsade af de många händer, som handterat dem. Arket B har dock, enligt Klemmings anteckningar, i några få exemplar blifvit omtryckt 1707, men detta omtryck är ännu sällsyntare än originalen. Var det förlikningsvilkor, beräkning eller högsinnad hämd, att, då Konrad Gyllenstjernas maka redan halftannat år derefter dog i barnsäng, Lucidor under namn af Philaretus der tugendliebende egnade hennes stoft ett längre griftqväde på tyska, der också alla titlarne stå utsatta? Sådant slut fick Lucidors debut i Stockholm. Han var bemärkt på ett helt olika sätt än han väntat. Några 15

18 dagar efter bröllopet fick han vandra i fängelse och satt der in på det nya året. En mäktig adelsslägt skulle göra allt för att skada honom. Ingen inflytelserik beskyddare hade visat sig. Den oundvikliga fattigdomens magra gestalt reste sig framför honom. Han synes dock ej hafva tagit saken för hårdt. Ty ur djupet af hans häkte hördes den visa, som, ehuru den först senare i blott tolf exemplar trycktes af hans ifrige beundrare, erkebiskop Erik Benzelius, dock genast gick ut öfver hela landet som en folksång och bibehöll sig på folkets läppar nästan till våra tider:»skulle jag sörja, då vore jag tokot, Fast än det ginge mig aldrig så slätt. Lyckan min kan fulla synas gå krokot, Vakta på tiden, hon lär full gå rätt. All verlden älskar ju hvad som är brokot, Mången måst' liva som ej äter skrätt[24]. Olyckan vexlar ju lika med lyckan, Allt, hvad begynsel har, ändas en gång. Drucken man hafver ej allestäd's hickan. Lust följer gråten, gråt ändas i sång. Den, som på sanningen pekar med stickan, Kan lel lätt falla från sanningens spång. Ty skall mitt blod och mod osorgsna vara; Lasse räds hvarken hat, afvund ell' tvång. Ingen törs göra mer än han kan svara. Rätt måst' trots orätten hafva sin gång. Fly med flit, hvem som kan, slik olycksfara! Fängsel gör längsel, när lyckan är vrång. Tänk, min vän, att man för den skull mått' liva Lustig, fast om det är mot ens behag. Lyckan hon vandlar sig, kan sällan blifva; Hvadan hon kom i går, går hon i dag. Ty har jag hoppet, I lär en gång skrifva Att I, olycklig, är lustig som jag.» Lucidors senaste biograf, litteratören Schöldström, har velat anse denna hårda fångenskap som brytningen i hans lif. Vi finna honom dock framgent vara anlitad af riksråd och andra betydande personer. Domen häntyder ej heller på någon annan förbrytelse än obetänksamhet och oförsynthet. Sjelf har han aldrig visat någon ömtålighet deröfver eller ens dröjt vid detta minne. Han synes ej hafva blifvit vidare förföljd af Gyllenstjernorna; tvärt om, en af dem bestälde senare en grafsång af honom. På samma sätt har man förut tillagt historien om Magdalena Sjöblad en afgörande betydelse i hans utveckling. Vi bekänna, att vi, efter hvad skaldens flyktiga karakter gifver vid handen, ej kunna tro på någon som helst brytning i hans lif. Orsakerna till hans följande lefnadsbana hade redan börjat yppa sig så småningom, och långt ifrån att taga sin tillflykt till något visst tidsmoment, tro vi att man ur inre och djupare, ur hela arten af hans verldsåskådning framgående grunder bör söka nyckeln till hans tragiska öde. Emellertid var nu Lucidor på ett år förvisad från hufvudstaden. Också hafva vi ingenting af hans lyra under denna tidrymd. Omöjligt är att säga, hvarest eller hvarmed han uppehållit sig. Vistades han i Mariestad som biträde åt en landssekreter Simonsson, med hvars familj han efteråt är nära bekant, eller fick han hjelp af Wrangel, kanske af rikskansleren mäcenaten, hvars hofpredikant, Carlberg, var hans gode vän och tog engelska lektioner af honom? Nyårsdagen 1671 uppvaktade han magistraten i Stockholm med en nyårsönskan, som vanligt på flera språk, under namn af den dråplige skrifmästaren Johan Paul Hoffman. På latinsk prosa (den enda prosa, som vi ega af honom) tilltalade han rättens ledamöter:»jag hänger vid edert ädelmods altare denna lilla tafla, som ej är inhuggen i metall, utan endast prentad så godt min handskicklighet tillåtit; jag hoppas att den skall blifva en af ert ädelmod väl upptagen, dock eder ovärdig skänk, om I blott besinnen att intet bättre kan gifvas än den skrifna bokstafven. Ty skrifkonsten har för oss uppenbarat den 16

19 Allrahögstes rådslag, verk och gerningar; den är minnets stöd, dygdens vältalare, evighetens minnesmärke; om man förstör den, upphäfver man all lärdom och nedstörtar verlden i sin första okunnighets kaos.» Meningen var väl att rekommendera sig till någon tjenst, på samma gång han framlade en språkkunskap, mäktig en hufvudstads vidsträckta förbindelser. Han har också en tid innehaft en slags skrifvare eller sekreteraresyssla. Derunder har han ej mycken ledighet öfver till rimmeri. Han sjunger blott en gång»villigst» under namn af Theophilander den dödlige och odödlige vid den välborna jungfrun Elisabet Strijks graf. Ty här är det en på skönhet, ungdom, samhällsställning, förstånd och hjerta lika rikt begåfvad flicka, hvars bortgång midt under lifvets och årets sommardagar höjer hans språk till en ännu i dag mäktigt verkande inspiration. Hans samtid beundrade allmänt denna sång. Men enligt vissa initialer från början af 1672, J. P. A. &M. S. (Johansson, privatus artis et martis studiosus), har han ej ens året till ända förestått sin skrifvarebefattning, utan återgått till sitt förra osäkra privatlif, ja, önskat sig ut i krig. Hvad har då händt? Har han så snart tröttnat vid sin syssla, och hur har han blifvit af med den? Nu blifva bröllops och begrafningsrimmen allt tätare, slarfvigare och likgiltigare; man ser att han af nöden drifvits att skrifva dem»i högsta hast» och för dagligt bröd. Vi stå vid den period, som enligt det allmänna föreställningssättet anger Lucidors förnedring. * * * * * I sanning hårda äro de omdömen, som samtid och efterverld fält om hans lif.»han skall hafva uppehållit sig nästan blott på källare och jungfruhus.» Gezelius säger, att han varit utan annan beställning än att skrifva vers, lefva i hunger och dö i elände. Lidén yttrar, att han skref nästan allt på Anakreons sed inter pocula, och att sådana ex tempore framkastade verser genast lemnades utan den minsta beröring af författarens granskning eller polering till pressen. Sondén talar om hans våldsamma, vilda, af inga regler bundna lif, kommer att tänka på Stjernhjelm i anseende till bådas antika seder att vara nöjda med litet och sig sjelfva nog; men dock hvilken skilnad, utbrister han:»han är den senare olik till den grad, att man med begagnande af Platos bekanta uttryck om Diogenes[25] med all rätt kan kalla honom den rasande Stjernhjelm». Wieselgren påstår, att af den med goda qvaliteter försedde ynglingen uppstod en förfallen student, som i Stockholm födde sig såsom griftpoet och gratulant vid bröllop och dylikt, samt att han står som ett ypperligt bevis på går an teorins värde. Till och med den milde Atterbom skrifver»poet, vagabund, mördad på en källare» och erkänner att han egentligen ämnade affärda honom helt kort.»men den bleka och blodiga ynglingavålnaden kan ej på nära håll betraktas utan att gripa hjertat med sällsam dragning.» Det är ej under, att han sålunda, först af dem som genomögnat hans ovårdade dikter och sedan af hela hopen af eftersägare, blifvit betraktad som en förolyckad sälle med det sämsta umgänge, rå och utsväfvande till sina seder, utfattig och sluskig till bostad och klädedrägt. Vi erkänna, att äfven vi hafva svårt att så skiljas från hans bild, men af ett annat skäl. Ty då han hos den store vitterhetstecknaren företrädesvis uppväcker ett romantiskt intresse, ingifver han oss, som ej längre äro belåtna med romantikens obestämda fjerran, ett rent psykologiskt. Dessutom är sakens utredande äfven för fosterlandet af stor vigt, ty det gäller ingenting mindre, än om en af de intressantaste personligheterna inom vår litteratur endast varit ett förfallet och dåligt subjekt. Vi veta väl, att hvarje litteratur i sin födslovånda eger sina mer eller mindre berättigade martyrer, hvilkas öden äro lärorika för kommande slägten och, der stora gåfvor finnas, äfven rörande för hjertat. Lucidor ligger nu för oss i sina skrifter. Vi skola således noga granska, ty det kan ju hända att föregående granskningar varit oriktiga. Vi skola likaledes beakta den tid och de förhållanden, hvaruti han lefde. Men vi höra ej till dem, som endast söka rentvå, lemnande åskådaren en fadd bild af konstladt ljus och förminskade skuggor. Dertill tro vi för fast på menniskoandens sjelftillräcklighet att föra sin egen talan. Den har flera vägar än dem, hvarpå ett kallt omdöme förmår följa den. Vi skola icke frikänna, icke heller fördöma, ty hvarken det ena eller det andra nedtränger till själens grund; vi skola blott söka förstå, öfvertygade om att man på denna rätta medelväg bäst hinner till det gemensamma målet, sanningen. Först måste vi anmärka, att i de äldsta uttalanden om Lucidor råder en hätskhet i ordalagen, som uppväcker misstro till deras opartiskhet. Hela den litterära kritiken var äfven inkräktad af presterna, som i intet tidehvarf hyst så ensidiga ståndsfördomar som just i detta. De förföljde en Matthiæ och Terserus; de ville vid universitetet förbjuda den kartesianska filosofin. För sin kraftfulla religiositet förbisågo de alldeles poesins sjelfständiga rättigheter. Så vida den ej stälde sig till didaktikens och religionens tjenst, var den en öfverloppsgerning, om hvars oskadlighet det kunde vara tu tal. Så uppstodo så många tråkiga volymer af 17

20 kyrklig poesi utan minsta gnista till inspiration, och deras mönster är sjelfva Spegel, som skref så förträffliga psalmer, men genom sitt öfriga andliga rimkram både bragt andra till sömn och sjelf»snarkat på den svenska parnassen». Huru skulle då, när poetens yrke var misstänkt, Lucidors verldsåskådning och lif bedömas af detta klerus, som ville hafva hela landets lärdom i sina händer. Och en dylik åsigt bibehöll sig länge. Den, som ej var annat än en skald, betraktades af ortodoxin med misstroende. I bästa fall nöjde man sig med, att om denna besynnerliga menniska utsprida en mängd anekdoter. Derefter lade hvar och en sin lilla kommentar till den ursprungliga historien. Huru många historier har man ej hört om Bellman! På samma sätt säger Lidén, som bedömer Lucidor mildt, att»många rykten gingo om honom i svang, några rätt artiga, men också andra löjliga och rent af otroliga». Vi måste således noga sofra dessa misstänkta källor. En annan nödvändighet blir, att rätt fatta sederna och tänkesätten omkring honom. För att bedöma en ovanligare menniska är det godt att göra sig bekant med olika tider. Ty dels behöfva vi förstå hans tid för att förstå omständigheter i hans lif, som vår tid ej skulle riktigt uppfatta, dels hjelper oss vår egen tids längre framåtskridna odling att begripa honom i de drag, der hans tid ej kunde begripa honom. Vi skola betrakta Lucidors sak ur begge synpunkterna. Det omedelbaraste intrycket vid genomläsandet af Lucidors tillfällighetspoem är deras opassande språk och ovårdade stil. Att de äro skrifna på medelklassens hvardagsspråk och ej enligt ett konstnärligt manér, är icke ensamt nog att förklara det. Vi måste veta att tidens samtalston verkligen var sådan. Man läse blott hur en Runius, visserligen Lucidor underlägsen i sångargåfva och karakter, behandlar äfven allvarsamma ämnen. Det heter t. ex. i ett griftqväde vid beskrifningen om en mottagning af Gud i himmelriket:»en annan blef tillbaka stött och uppå näsan knäppt.» Han umgicks dock hela sitt lif i riksrådet grefve Strombergs hus. Sjelfva Stjernhjelm, som syntes på hofvet och konverserade med Kristina, har öfverlemnat en den slipprigaste gåta»till alla vackra damer». Lucidor gör sammaledes»till alla kysksinte och dygdälskande mör». Man begagnade gerna gåtan för att framkalla fruntimmernas gissning och rodnad. Atterbom säger härom:»sällskapslifvets tänkesätt lär den tiden varit, att, när man var nogräknad med gerningarna, behöfde man ej vara det så särdeles med orden, åtminstone ej med poetens ord.» Hvad det ovårdade språket beträffar, måste vi besinna, att vi nu för våra kritiska ögon hafva stycken, som Lucidor kanske aldrig ämnade för efterverlden. Så finnes ett, som han hoprafsade på en krog i beskänkt och förslöadt tillstånd:»men jag ber om tillgift, Ty pennan intet duger. Tron I't ej, läs min skrift Och sen, att jag ej ljuger! Här bullrar Bacchus' folk, Och om I tron mig sann, Så finnes mången holk[26], Som rimlust störa kan. Jag tänkt att skrifva, hvad Här händer och är händ', Att göra laget glad; Men hugen går förvänd... Den rike Mogul var Uti min penn' och tankar, Och hvad som Kina har. Men pennan kastar ankar, Förty mitt bleka bläck Ej tal likt flyter fram, Och tiden med har 'bräck, Och jag sjelf räds för bann.» Etc. Icke kunde det vara hans mening, att ett dylikt snillefoster skulle läsas efter två århundraden. Och så har han troligtvis i hast skrifvit månget stycke, som blott var beräknadt för tillfället, men som nu qvarstår i samlingen. Huru många underhaltiga visor kunna ej äfven stora författare i våra dagar hafva tillagat, men de förstöras sedan de roat för stunden. Och med huru stor försigtighet och sorgfällighet granska de ej sina dikter, 18

Till Kongl General Poststyrelsen

Till Kongl General Poststyrelsen Till Kongl General Poststyrelsen Med anledning af till Kongl General Poststyrelsen genom skrifvelse af den 2 Febr. 1885 infordrad förklaring från undertecknad såsom poststationsföreståndare i Gunnarskog

Läs mer

BJÖRNINNAN TEXT MUSIK:

BJÖRNINNAN TEXT MUSIK: BJÖRNINNAN TEXT och MUSIK: Carl Jonas (Ludvig) Love Almqvist (1793-1866). Svensk författare, präst, journalist, kompositör, lärare och bonde. Under sin studietid i Uppsala kom han i kontakt med Swedenborg

Läs mer

A. När någon har avlidit

A. När någon har avlidit A. När någon har avlidit När någon har avlidit kan andakt hållas på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Barnekow, Eva Agatha Stanislas. Fredrika Bremers spinnrock / af Stanislas. Malmö 1866

Barnekow, Eva Agatha Stanislas. Fredrika Bremers spinnrock / af Stanislas. Malmö 1866 Barnekow, Eva Agatha Stanislas Fredrika Bremers spinnrock / af Stanislas Malmö 1866 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896

Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896 Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896 Brev från August till Albertina Känsö ca 1896. August är 49 år och 9-barnspappa, och jobbar på Känsö. Han får ett brev från sin älskade moster,

Läs mer

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar.

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar. Instuderingsfrågor Bibeln och kristendomen - Läs följande sidor i läroboken 30-38 (om Bibeln) och 55-60, 62, 67-68 (om kristendomen) - Läs följande stenciler: Jesu under, äktenskapsbryterskan och Jesu

Läs mer

A. När en närstående har dött

A. När en närstående har dött A. När en närstående har dött Andakt när en närstående har dött hålls på begäran av den avlidnas anhöriga. Den kan hållas i sjukhusets kapell, i patientrummet i hemmet. På ett bord, som täckts av en vit

Läs mer

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32 1 Herrdals kapell 20130616 Det är jag var inte rädda Matt 14:22-32 I Herrdals kapell utanför Kungsör finns en altartavla som föreställer bibelberättelsen om när Jesus och Petrus går på vattnet. I mitten

Läs mer

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga D. På födelsedagen På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär använda det i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Psalmer Följande psalmer

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. Tal. Rektor.

VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. Tal. Rektor. 1 Hämtat från www.sahlinska.se Sahlinska släktföreningen (Värmlandssläkten) Underrubrik: Släkthistoria C. Y. Sahlin VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. UPSALA 1888 AKADEMISKA

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

OM TINGENS ANDE OCH VÄSEN ANDEMENNISKANS TJENST

OM TINGENS ANDE OCH VÄSEN ANDEMENNISKANS TJENST UTDRAG UR OM TINGENS ANDE OCH VÄSEN ELLER FILOSOFISKA BLICKAR ÖFVER TINGENS NATUR OCH ÄNDAMÅLET FÖR DERAS TILLVARO OCH ANDEMENNISKANS TJENST AV LOUIS CLAUDE DE SAINT-MARTIN DEN OKÄNDE FILOSOFEN MED INTRODUKTION

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. E. Vid en grav När man t.ex. vid ett släktmöte samlas vid en grav kan man hålla en fri andakt använda detta material i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem.

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

4 sön e Trettondedagen. Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36

4 sön e Trettondedagen. Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36 4 sön e Trettondedagen Västerås 2017-01-28, Norrköping 2017-01-29 1/5 Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36 Nåd vare med er och

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

C. När någon har avlidit

C. När någon har avlidit C. När någon har avlidit Andakt enligt detta formulär hålls på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med en vit

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet 1 Tunadalskyrkan 150920 16 e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet Döden och Livet är temat för dagens texter i kyrkoåret. Ett tema som genom allt som händer i världen just nu blivit mer aktuellt än någonsin.

Läs mer

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm.

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. B10HETHISE IOIST1DITI01S- OCH D i n 1! utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor af m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. VÄNERSBORGS

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

Jordens hjärta Tänk om Liv

Jordens hjärta Tänk om Liv Jordens hjärta Tänk om Allt du ser, allt du ger Tänk om, tänk om, tänk om Allt du rör, allt du gör Tänk om, tänk om, tänk om Tänk om just nu är underverkens tid Den natt då tårar blir till skratt När morgonen

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 19Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen! Ty din dagg är en ljusets dagg, du låter den falla över

Läs mer

Utdrag ur professor Matias Calonius tal med anledning av rektorsskiftet vid Åbo akademi (RA/Biographica Calonius)

Utdrag ur professor Matias Calonius tal med anledning av rektorsskiftet vid Åbo akademi (RA/Biographica Calonius) Utdrag ur professor Matias Calonius tal 21.6.1808 med anledning av rektorsskiftet vid Åbo Utdrag af det utaf Juris Professoren vid Kongl[iga] Academin i Åbo och Riddaren af Kongl[iga] Nordstjerne Orden

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer! (Joh 8:11) Det kommer ett starkt budskap från vår Herre

Läs mer

Julin, Jon. Strid och seger : Poem / af J. Th. J-n. Göteborg 1874

Julin, Jon. Strid och seger : Poem / af J. Th. J-n. Göteborg 1874 Julin, Jon Strid och seger : Poem / af J. Th. J-n Göteborg 1874 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska bibliotek har miljontals

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

Der satt två kämpar i sommarkväll Kämpen Grimborg

Der satt två kämpar i sommarkväll Kämpen Grimborg 6 8 Äldre melodi Der satt två kämpar i sommarkväll Kämpen Grimborg Hulteberg, Värmland Der satt två käm par i som mar kväll fram för sin bo ning i nor dan fjäll stall brö der vo ro de fö ga räd da i jern

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Avtryck Avbild. 1:a Mosebok 1. Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt. Är ditt fingeravtryck bara ditt. Skapades du till människa

Avtryck Avbild. 1:a Mosebok 1. Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt. Är ditt fingeravtryck bara ditt. Skapades du till människa Avtryck Avbild Här är du Du är den du är Du är unik 1:a Mosebok 1 Gud sade: Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt Är ditt fingeravtryck bara ditt

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon Inledning Kollektbön

23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon Inledning Kollektbön 1247 23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon (Ps 119:137, 124) Herre, du är rättfärdig, och dina domar är rättvisa. Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar. Inledning Vi församlas

Läs mer

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Inledningsmusik Gudstjänsten inleds med orgelmusik och vigselparet börjar sitt intåg. Annan instrumental- och/eller vokalmusik kan utföras.

Läs mer

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10)

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10) P r o c l a m a t i o n. Det är med det största missnöje som Hans RYSKA KÄJSERLIGA MAJESTÄT min Allernådigste Herre och S t o r m ä c h t i g s t e F u r s t e, ser sig tvungen, at låta Sina under mit

Läs mer

BÖN- OCH LOVSÅNGSGUDSTJÄNST INTERNATIONELLA BÖNEDAGEN FÖR VÄRLDENS BARN

BÖN- OCH LOVSÅNGSGUDSTJÄNST INTERNATIONELLA BÖNEDAGEN FÖR VÄRLDENS BARN BÖN- OCH LOVSÅNGSGUDSTJÄNST INTERNATIONELLA BÖNEDAGEN FÖR VÄRLDENS BARN Samtliga sångförslag är hämtade från lovsångsboken LOVSJUNG TILLSAMMANS 150 sånger för alla generationer. http://www.davidmedia.se/produkter/davnot17-lovsjung-tillsammans_19095

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Kung Lindorm och kung Trana

Kung Lindorm och kung Trana q Kung Lindorm och kung Trana k Sagan är satt med typsnittet Nyfors, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Kyssen. Läs novellen Kyssen och besvara frågorna.

Kyssen. Läs novellen Kyssen och besvara frågorna. Kyssen Läs novellen Kyssen och besvara frågorna. Kyssen Hjalmar Söderberg Det var en gång en ung flicka och en mycket ung man. De satt på en sten vid en udde, som sköt ut i sjön, och vågorna skvalpade

Läs mer

q Kråkskinns- Majsa k

q Kråkskinns- Majsa k q Kråkskinns- Majsa k Sagan är satt med typsnittet Kalix kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

K J S. King James bibeln på Svenska [ 1 Johannesbrevet ] Juli 2012 (Reviderad September 2015) Patrik Firat

K J S. King James bibeln på Svenska [ 1 Johannesbrevet ] Juli 2012 (Reviderad September 2015) Patrik Firat K J S King James bibeln på Svenska [ 1 Johannesbrevet ] Juli 2012 (Reviderad September 2015) Patrik Firat www.nyatestamentet.nu Kapitel 1 1 Det som var från begynnelsen, som vi har hört, som vi har sett

Läs mer

FLICKORNA. psalmer satta för soloröst och chör med ackompagnement av piano eller orgel.

FLICKORNA. psalmer satta för soloröst och chör med ackompagnement av piano eller orgel. FLICKORNA TEXT och MUSIK: Gunnar Wennerberg (1817-1901) Svensk skald, kompositör, ecklesiastikminister och landshövding. Wennerberg deltog som student flitigt i Uppsalas studentliv. 1843 kom han med i

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger

P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger Vigselgudstjänst P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger Musik Under musiken går brudparet in i kyrkan. Samlingsord P: I Guds, den treeniges, namn. P: Vi har samlats till vigsel

Läs mer

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 002 Din levnadsdag är slut, Din jordevandring ändad Du här har kämpat ut Och dina kära lämnat Nu vilar Du i ro och frid Hos Jesu Krist till

Läs mer

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Den äldsta benämningen på sånglekar är»jullekar«. Carl von Linné skrev för 275 år sedan ner texten och leksättet till sex lekar som han kallade»dahlflickors

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 grafuinututfun-um? -r 7 Ãongl. ñøfieveranlörer 24 Drottninggatan 24 S T O C K H O L M. _Alngesytabnijk för Skjortor, Kragar, Manschettetr och m. m. :Ghemisatfser

Läs mer

C. En kyrkas invigningsdag

C. En kyrkas invigningsdag C. En kyrkas invigningsdag I anslutning till den dag av året när en kyrka har invigts kan man hålla andakt enligt detta formulär eller infoga delar av detta andaktsmaterial i högmässan. Andakten kan ledas

Läs mer

Bondgossen kammarherre

Bondgossen kammarherre q Bondgossen kammarherre b Sagan är satt med typsnittet Semper, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

371 Herren är min herde, mig skall intet fattas, han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. (Psalt.

371 Herren är min herde, mig skall intet fattas, han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. (Psalt. 370 Jag vet att min förlossare lever. (Job 19:25) 372 1 Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont, ty du är med mig. Psalt. 23:4 373 Jag överlämnar mig i dina händer. Du befriar mig, Herre, du

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

8 söndagen under året år A

8 söndagen under året år A 933 8 söndagen under året år A Ingängsantifon (jfr Ps 18:19-20) Herren är mitt stöd, han har fört mig ut på en rymlig plats, han har räddat mig, ty han har behag till mig. Inledning I början av denna heliga

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

6 Kom du Helige. 1 Välkommen till denna plats

6 Kom du Helige. 1 Välkommen till denna plats 1 1 Välkommen till denna plats Välkommen till denna plats Välkommen in i mitt öppna hjärta Du har sagt i ditt ord att du tronar på vår lovsång Så vi ärar dig, och vi prisar dig Och vi offrar denna kärlekssång

Läs mer

MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

15 söndagen efter Trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

15 söndagen efter Trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 15 söndagen efter Trefaldighet Psalmer: 67, L63, 243, 249, 400, 207:1-3 Texter: 5 Mos 6:4-7, Gal 5:25-6:10, Matt 6:24-34 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder q Ärligt gods varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö ä i töväder Sagan är satt med typsnittet Odense, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt

Läs mer

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

INNEHÅLL. Underdånig berättelse INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA ! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

Kärleken till nytta. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!)

Kärleken till nytta. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!) Kärleken till nytta Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!) När någon bjuder dig på bröllop, ta då inte den främsta platsen vid bordet. Kanske någon

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 frán Amerika i 4. åiervändanyde/kjisven ø i.» N Göteborg. G[;e_borgs Weçköbláds,tryckeri,.1892.\L För att *bespara de personer, som från Amerika med denna linies

Läs mer

Tunadalskyrkan Mos 3:1-15, Matt 28:16-20 Jag har sett och hört

Tunadalskyrkan Mos 3:1-15, Matt 28:16-20 Jag har sett och hört Tunadalskyrkan 160522 2 Mos 3:1-15, Matt 28:16-20 Jag har sett och hört Ibland när man läser böcker eller ser på filmer så möts man av olika berättelser som till en början inte verkar ha något att göra

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo 1 Inledning Låt oss börja med att förflytta oss 3 mil i avstånd till Rydaholm och 320 år i tiden till 1689. Vi ska möta en ung man som heter Per Svensson.

Läs mer

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I.

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. RÅKNEÖFNINGSEXEMPEL FÖR SKOLOR uppstälda med afseende på heuristiska metodens användande af K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. HELA TAL.. fäm2t»0l?ö5 H. ALLM.

Läs mer

Soldater Skrift - Soldiers Scriptures. 11 Ikläden eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen hålla stånd emot djävulens listiga angrepp.

Soldater Skrift - Soldiers Scriptures. 11 Ikläden eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen hålla stånd emot djävulens listiga angrepp. Soldater Skrift - Soldiers Scriptures Efesierbrevet 6:10-18 10 För övrigt, bliven allt starkare i Herren och i hans väldiga kraft. 11 Ikläden eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen hålla stånd emot

Läs mer

Vilja lyckas. Rätt väg

Vilja lyckas. Rätt väg Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte

Läs mer

B. Förbön för döende

B. Förbön för döende B. örbön för döende Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. ormuläret kan användas i tillämpliga delar i enlighet med situationens krav. På ett bord som är täckt med en

Läs mer

Om Johannesevangeliet

Om Johannesevangeliet Evangelium enligt Johannes 2016 Frank Lorentzon lorentzon.info 1 Om Johannesevangeliet Skiljer sig mycket från övriga, samsynta, evangelier. Skrevs troligen strax efter 90, då de kristna uteslutits ur

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

Nordiska museets julgransplundring 2006

Nordiska museets julgransplundring 2006 Nordiska museets julgransplundring 2006 Sånglekar2 När vi sjunger och dansar kring granen håller vi liv i en väldigt gammal tradition som är känd i varje fall från början av 1600-talet. Den äldsta uppgiften

Läs mer

Om du rör vid berget Sinai Var och en som rör vid berget skall straffas med döden. (Andra Moseboken 19:12)

Om du rör vid berget Sinai Var och en som rör vid berget skall straffas med döden. (Andra Moseboken 19:12) 2002-01-31 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Dödsstraff i Bibeln Det finns många kristna fundamentalister idag som inte skulle tveka en sekund att hävda att de islamiska lagarna är uråldriga och barbariska. Vad skulle

Läs mer

4 söndagen 'under året' - år A

4 söndagen 'under året' - år A 847 4 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (jfr Ps 106:47) Fräls oss, Herre, vår Gud, och församla oss från folken, så att vi får prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov. Inledning Saliga

Läs mer

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Anvisningar Delandet av brödet och vinet har sin grund i passionsberättelsen. I sin sista måltid visade Jesus hur han genom att ge sitt liv räcker liv till människorna.

Läs mer

Min hjärtans allra käraste på världen

Min hjärtans allra käraste på världen Min hjärtans allra käraste på världen Under några år i början av 1600-talet utspelade sig en hopplös kärlekshistoria mellan en adelsfröken och en svensk kung. Några brev, skrivna under åren 1613-1615 minner

Läs mer

En legend om. Fågelprydnadernas. uppkomst. Peter Ommerbo. Utgifvet af fågelföreningen Fågelföreningen Svalan i Köpenhamn.

En legend om. Fågelprydnadernas. uppkomst. Peter Ommerbo. Utgifvet af fågelföreningen Fågelföreningen Svalan i Köpenhamn. En legend om Fågelprydnadernas uppkomst Peter Ommerbo Utgifvet af fågelföreningen Fågelföreningen Svalan i Köpenhamn. Människorna Öfver Ila den onde engång kom in i ett af sina inre gemak, satt hans mormor

Läs mer

VERKAVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING. Valborgsångtexter LÄNGTAN TILL LANDET

VERKAVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING. Valborgsångtexter LÄNGTAN TILL LANDET 1(7) LÄNGTAN TILL LANDET Vintern rasat ut bland våra fjällar, drivans blommor smälta ner och dö. Himlen ler i vårens ljusa kvällar, solen kysser liv i skog och sjö. Snart är sommarn här. I purpurvågor,

Läs mer

Tunadalskyrkan Första Advent. Hosianna- välsignad är han som kommer

Tunadalskyrkan Första Advent. Hosianna- välsignad är han som kommer 1 Tunadalskyrkan 161127 Första Advent Hosianna- välsignad är han som kommer Idag är det festdag i kyrkorna. Det är första dagen på det nya kyrkoåret, Nyårsdag med nya möjligheter och nya påminnelser om

Läs mer

B. Förbön för döende

B. Förbön för döende B. Förbön för döende Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar och bör utformas i enlighet med situationens krav. Det fullständiga

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer