Medborgarförslag om att utöka samt införa fler typer av laddstolpar för elbilar. KS

Transkript

1 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Medborgarförslag om att utöka samt införa fler typer av laddstolpar för elbilar. KS KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillsyrka kommunfullmäktige besluta 1 Konstatera att frågan gällande laddstolpar i Falkenbergs kommun behandlas inom ramen för den laddplan som är framtagen och lämnad för beslut till budgetberedningen. 2 Därmed anse medborgarförslaget behandlat. Beslutsunderlag Beslutsförslag Medborgarförslag om att utöka samt införa fler typer av laddstolpar för elbilar, Uppdragsredovisning ur Planförutsättningar , avsnitt Utveckling av användandet av elbilar och laddinfrastruktur i Falkenbergs kommun Sammanfattning av ärendet Björn Boräng har inkommit med ett medborgarförslag om att det ska finnas fler kommunala laddstolpar för elfordon som är tillgängliga för allmänheten. Det ska vara möjligt att snabbladda, semi-ladda och använda långsam laddning. Priserna för laddning föreslås vara kraftigt reducerade i jämförelse med kommersiella alternativ. Ekonomi Kostnader för tänkta åtgärder är redovisade i planen och dessa kommer att bedömas av budgetberedningen respektive FEAB:s styrelse. Övervägande Hållbarhetskontoret anser att laddinfrastruktur är ett verktyg för att nå nationella och lokala mål gällande hållbara transporter har behandlats i samband med den laddplan som är framtagen. Planen berör både laddstolpar tillgängliga för allmänheten och de som syftar till att underhålla den kommunala fordonsflottan. Under förutsättning att planen genomförs kommer antalet laddstolpar i kommunen öka under den kommande 3-årsperioden. Förslaget som presenteras i uppdragsredovisningen av planförutsättningarna innebär att FEAB ska bygga minst tre publika laddstolpar per år mellan Dessa kommer att placeras på strategiska platser, huvudsakligen i centralorten. Exempel på förslag till placering är gymnasieskolan, Skrea Strand och den nya arenan. Tekniken för dessa stolpar kommer att anpassas till placeringen vid platser där personer kan förväntas vistas längre tider är behovet av snabbladdare mindre, vid strategiska platser utmed de större vägarna är behovet större. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

2 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Forts 365 Kommunen kommer också att bjuda in till samarbete med andra aktörer som är intresserade av att bygga ut laddinfrastrukturen för att samordna och stötta insatserna. Gällande betalsystem för de publika laddstolparna ser FEAB på olika lösningar med ambitionen att hitta en som dels är enkel att använda för alla som vistas i kommunen, besökare, medborgare och andra, men även att det blir ett prisvärt alternativ med ett lågt pris i jämförelse med konventionella drivmedel. För att nå de nationella miljökvalitetsmålen och regeringens ambition om ett fossilfritt transportsystem behöver betydande åtgärder genomföras på eller nivåer i samhället, kommunernas roll i detta är central både genom att föregå som ett gott exempel och visa på väl fungerande hållbara lösningar såväl som att bidra mer direkt med utbyggnad av infrastruktur och spridande av kunskap. Med tanke på Sveriges mycket låga utsläpp från elproduktionen är elfordon en nyckelkomponent. Antalet elfordon i Sverige och Falkenberg ökar och antas komma att utgöra en betydande del av fordonsflottan inom en relativt snar framtid. Samlat gör detta att satsningar på laddinfrastruktur är en viktig fråga och den laddplan som är framtagen är en grund för det fortsatta arbetet. Därmed föreslår utvecklingsavdelningen att medborgarförslaget ska anses behandlat. Vid protokollet Johan Ahlberg Protokollet justerat och anslaget Utdragsbestyrkande Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

3 FALKENBERG Från Namn: Björn Boräng Adress: Postnr och ort: Falkenbergs kommun Kommunstyrelse-förvaltningen Kanslienheten Dnr Dpi?iÖ MEDBORGARFÖRSLAG Falkenbergs kommun Kommunledningskontoret FALKENBERG Telefon: E-postadress: Förslaget: (Presentera här kort Ditt medborgarförslag) Jag skulle önska fler allmänna/kommunala laddstolpar till elbilar med kraftigt reducerade kostnader för laddning än de kommersiella företagens stolpar. Jag vill att det skall finnas både snabbladdning, semi-snabba och långsamma alternativ. Motivering: (här kan du lämna en mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera gärna varför du anser att förslaget skall genomföras och hur det i så fall ska kunna ske) Om vi vänder oss mot det politiska målet att ha ett fosilfri bilflotta i sverige efter 2020 samt att tendenserna går mot mer "gröna" och förnybara energialternativ bör också falkenberg som kommun ta lite ansvar inom detta område. Jag ser att många kör vanliga fossilbilar och få cyklar. Det finns ett antal elbilar i staden men inget utbud att tala om när det gäller laddstolpar! Detta är anmärkningsvärt! Vi kan vända oss till flera andra kommuner i halland där denna laddinfrastruktur är väl utvecklad. Ta exemplet Varberg som har drygt 10-talet alternativa laddare för elbilar på diverse parkeringar runt om i staden och de har dessutom projekterat för 14 uttag till under "Lilla" Laholm har, förutom eluttag för elbilar, satt upp en snabbladdare på torget, som dessutom är gratis för elbilsanvändare! Det enda man betalar för är parkeringen på 20:-/h. Detta de båda kommunernas strategiska satsning på att dels främja miljötänkandet men ytterst också locka fler turister till sina kommuner. Forts, på nästa sida Underskrift Datum Namnteckning-"T? ^ - / y Information om behandling av personuppgifter enligt personuppgiftslagen (PUL) När Du lämnar in ett Medborgarförslag till kommunen kommer dina personuppgifter att antecknas i ett databaserat register. Uppgifterna kommer att sparas hos oss och kan komma att användas i förnyad kontakt. Kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig. Förslagsställarens namn och förslaget publiceras på kommunens hemsida, webb-diariet samt i samband med kallelser och handlingar till kommunstyrelsens och kommunfiillmäktiges sammanträden. Medborgarförslaget kan lämnas in (Stadshuset, Falkenberg) eller skickas till kommunledningskontoret, se adress ovan.

4 Medborgarförslag, fortsätter... Vad har Falkenberg? En kommunal stolpe på torget, som dessutom är långsam och som kostar parkering. I mitt tycke anser jag att detta är föråldrat och frågan är egentligen om Falkenberg arbetar något alls med framtida, strategiska miljömål? Var finns elbilspoolen, snabbladdningsstolpar eller solcellsladdning? Problemet med Falkenberg är att miljömålen för tillfället ligger minst 10 år tillbaka i tiden. Anledningen till att jag skriver detta medborgarförslag är att jag skulle vilja att Falkenberg följer Laholms eller/och Varbergs exempel och har som mål att ligga lite mer i framkant för miljöarbetet men också tillmötesgå de behov som faktiskt finns bland kommunens invånare. Varför finns endast kommersiella laddstolpar? Har Falkenbergs kommun inte något eget ansvar? Var finns konkurrensen mot de privata aktörerna? Detta är mitt förslag: att ansvariga inom falkenbergs kommunpolitik fattar beslut om utredning/projektering av fler allmänna/kommunala, strategiskt utplacerade laddstolpar, där det är gratis att ladda för elbilskunder, allt för att motivera fler att använda/köpa elbilar. Fler längs stranden, i skrea, vid stationen, busstationen mm. Dessa bör gärna finnas i kombinationen shucko (16A) och Mode 2 med 32A Typ 2-uttag (se gekåsparkeringen där de har 4 sådana kombistolpar, som också de är gratis att ladda på). att projektera och budgetera för en kommunal snabbladdningsenhet på ett strategiskt ställe i Falkenbergs tätort där kostnaden för laddning är kraftigt subventionerad jämfört med en av de kommersiella laddarna (se gärna Laholms exempel). Uttag för både CCS, CHAdeMO, 400 V DC skall finnas (Mode 4). att undersöka möjligheten till el-bilspool likt den som varbergs kommun har. Inledning av detta arbete bör ske skyndsamt. Falkenberg ligger sämst i ligan med sitt enda shucko/mode2-uttag på torgets laddplats. Detta är under all kritik. Gör bättring och påbörja miljöarbetet snarast! Jag är övertygad att om det funnits fler kostnadsfria uttag samt snabbladdare i kommunens regi, hade många fler elbilar synts runtom i falkenberg, både kommunens invånare och turister.

5 Uppdragsredovisning ur Planeringsförutsättningar Utveckling av användandet av elbilar och laddinfrastruktur i Falkenbergs kommun

6 Innehåll Utveckling av användandet av elbilar och laddinfrastruktur i Falkenbergs kommun Inledning Förutsättningar Geografi/demografi Dagens transporter i kommunen Befintlig laddinfrastruktur Teknik Normalladdare Semisnabbladdare/Destinationsladdning Snabbladdare Om olika kontakter Olika säkerhetsnivåer Befintlig fordonsteknologi Definition av ett laddbart fordon Batteri vs. Bränsletank Räckvidd Nationella riktlinjer/stöd Behov Politiska beslut Ekonomiska initiativ Information/Utbildning Plan för utbyggnad Konsekvenser för den kommunala ekonomin Engångskostnader och driftskostnader Synergieffekter Solenergi Vindenergi Vätgas Säkerhet... 17

7 Utveckling av användandet av elbilar och laddinfrastruktur i Falkenbergs kommun 1. Inledning Dagens fordonsflotta och transportsystem är i Falkenberg, liksom i det moderna samhället i stort, huvudsakligen beroende av fossila bränslen. Vi är kanske mer än någonsin beroende av dessa transporter för att kunna tillfredsställa medborgarnas vardagliga behov, industrins krav samt att bibehålla en ekonomisk tillväxt. Samtidigt är det idag mycket tydligt att dagens transportsystem inte är långsiktigt hållbara, fossila resurser kommer att ta slut, och användandet av dessa innebär en mycket stor belastning på hälsa och miljö. Klimatfrågan står idag mycket högt på agendan hos i princip alla offentliga organisationer. I Falkenberg står transporterna för mer än 40 % av de totala utsläppen av växthusgaser (1), vilket i stort överensstämmer med siffrorna för Sverige i sin helhet. Hur effekterna av utsläppen av växthusgaser och den efterföljande förstärkta växthuseffekten kommer att påverka Sverige, eller Halland, är svårt att säga med säkerhet. SMHI har genomfört studier baserade på klimatmodeller (2) och det mest tydliga som dessa pekar på och som riskerar att ge stor påverkan på vårt närområde är ökad nederbörd, med risk för fler och mer allvarliga översvämningar, men det finns ett flertal andra negativa effekter på allt från global till lokal nivå som ger anledning till att vi bör agera redan idag. För att driva på utvecklingen har Sveriges regering beslut att ange ett mål om att Sveriges fordonsflotta skall vara fossiloberoende till För att kunna förverkliga detta behövs ett brett spektrum av åtgärder inom både infrastruktur, beteende och teknik. Sverige har idag en mycket stor andel förnybar elproduktion och därför är elfordon ett attraktivt alternativ, och det är detta som denna rapport kommer att fokusera på. För att el som drivmedel skall var ett alternativ för det framtida fossilfria samhället krävs det att elen som används i sig är så fossilfri som möjligt. I Sverige idag är det enligt energimyndigheten den nordiska elmixen som bör användas, detta på grund av att Sverige är en del av den gemensamma nordiska elmarknaden. För denna mix brukar ett medelvärde på 0,1 kgco2 ekv/kwh. 5 Sett till den svenska elproduktionen skulle motsvarande värde ett normalår vara ca 0,02 kgco2 ekv/kwh. 5 För att utbyggnaden på lokal nivå skall kunna genomföras på ett strukturerat och ändamålsenligt vis behövs en strategi som kan svara på frågor runt teknik, utbyggnadstakt, kommunens roll samt andra centrala frågeställningar. Elfordon och laddare är tekniker som är under snabb utveckling och antalet fordon som är beroende av laddinfrastruktur ökar kraftigt. Att med någon säkerhet bedöma behov och utefter detta planera behoven för en lång tid framöver är mycket svårt, av den anledningen fokuserar denna strategi huvudsakligen på perioden fram till 2020 för konkreta åtgärder men förhoppningen är att den kan utgöra en grund även för arbetet efter denna period. 2. Förutsättningar 2.1 Geografi/demografi Falkenbergs kommun är lokaliserad vid Sveriges sydvästra kust och har en areal på 1 156,16 km². Befolkningen uppgick 2014 till , varav hälften bor i centralorten fanns det personbilar registrerade i kommunen. (3) Detta ger ca 530 fordon per 1000 invånare, att jämföra med rikssnittet på 467 och Halland på 520, Falkenberg är alltså att betrakta som en relativt fordonstät kommun. Av dessa fordon var ca 94%

8 fossildrivna. Rena elfordon, elhybrider samt laddhybrider utgjorde tillsammans strax under 1%. Elhybrider kräver ingen laddinfrastruktur så de fordon i kommunen som kan tänkas nyttja laddstationer i dagsläget utgör ungefär 0,2% av det totala fordonsbeståndet, eller 54st (29el, 26 laddhybrider) Av elbilarna var bortemot halvparten i kommunal tjänst. Siffran kan förefalla blygsam men den årliga ökningen har de senaste åren varit stadig. Det är vanligt att ett arbete med utbyggnad fokuserar på någon eller ett fåtal centralorter utifrån det faktum att huvuddelen av invånarna i kommun, och därmed fordonen, befinner sig inom dessa geografiskt begränsade områdena. Det är dock viktigt att även ytteromården redan på ett tidigt stadie tas med i planeringen. 80,00% 70,00% 70,43% 67,44% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 26,45% 23,89% Andel % FBG 2014 Andel % FBG ,00% 0,00% 0,03% 0,12% 0,53% 0,68% 0,05% 0,11% 3,82% 3,86% 1,23% 1,33% 2.2 Dagens transporter i kommunen Motorvägen E6/E20 passerar genom kommunen och har fem trafikplatser i kommunen. Andra större vägar är Länsväg 150, 153, 154 samt väg 767 som går genom kommunen. Huvuddelen av trafiken går i en nord-sydlig riktning på motorvägen, men betydande trafik går också inåt landet, exempelvis mot Ullared. Falkenberg ligger strategiskt mellan storstadsregionerna Göteborg och Malmö. Järnvägen västkustbanan passerar kommunen. En gammal järnvägsstation finns centralt i staden, men från 2008 har Falkenberg en ny station utanför stadens centrum med busstrafik in till centrum.

9 2.3 Befintlig laddinfrastruktur Juli 2016 fanns det i Falkenbergs kommun totalt 5 kända platser där allmänheten kan ladda elfordon: Ulla Smides Väg, Ullared. På Ge-Kås parkering,totalt 4st parkeringsplatser med 4st typ2 uttag (7,4kW), samt 4 230V 16A Schuko (3,7 kw). Gratis. Supercharger Max Falkenberg, Mellangårdsvägen 6 Falkenberg 230V 16A Schuko (3,7kW), 2st Tesla Supercharger (120 kw), 8st. I dagsläget kan endast Teslas egna fordon laddas här. För Superchargern ingår gratis laddning i kostnaden för fordonet för vissa modeller, alt kan det köpas till för andra. Ingen annan typ av betalning är möjlig. McDonalds Falkenberg, E20 avfart 51 [Fortum], Mellangårdsvägen 4 Falkenberg CHAdeMO (50kW)1st, CCS EU (50kW) 1st 2 SEK/timme Laddplats Preem Falkenberg, Mellangårdsvägen [Clever] Mellangårdsvägen 2 Falkenberg CHAdeMO (50kW)1st, CCS EU (50kW) 1st, Type 2 (43kW) 1 st. Stortorget Falkenberg, Stortorget Schuko (14kW) 1 Mode-3, Type-2, kontakt : 1 3 Teknik Det finns i dagsläget tre generella typer av laddtekniker som kan användas för att ladda de fordon som finns på marknaden idag. För att få ett heltäckande system som alla fordonsägare kan utnyttja behöver sannolikt alla tekniker användas. Erfarenheterna från områden med väl utbyggd laddinfrastruktur är att den absoluta majoriteten av laddningar sker med sk normalladdning. Semi/halvsnabba laddare och snabbladdare skall ses som ett komplement till detta på utvalda strategiska punkter. Bedömningen är också att det i de flesta fall är mer ekonomiskt att satsa på semisnabba laddare och reservera snabbladdningstekniken till knytpunkter vid större vägar eller andra platser där större antal fordon kan förvantas uppehålla sig endast kortare stunder. 3.1 Normalladdare Den enklaste och mest allmänt tillgängliga alternativet är att ladda med en vanlig jordat enfas utomhusuttag på 230V och 10A-16A, motsvarande en effekt på ca 2-3,7kW. Denna typ av laddning kan i princip alla fordon på marknaden använda sig av. En bil med ett batteri på 10 kwh laddas under fyra till sex timmar. Som en tumregel gäller att en timmes långsam laddning ger 1 till 2 mils körsträcka (om man räknar med att ett elfordon i genomsnitt använder 2 kwh per mil). Fördelarna med denna typ av laddning är att många redan idag har tillgång till tekniken, hemma eller på jobbet, det fungerar även att använda sig av en vanlig motor- och kupévärmaruttag (förutsatt att dessa har jordfelsbrytare). Erfarenhet från marknader med relativt stor andel elbilar visar på att denna typ av laddning står för en mycket stor del av den totala laddningen. Det finns idag ingen statistik gällande hur stor del andel av

10 bilägarna i Falkenberg som har tillgång till tekniken idag, hemma på jobbet eller på annan plats. Investeringsmässigt är dessa relativt billiga lösningar, en Normalladdare med två uttag kan kosta så lite som 3000 SEK, dessa billigaste. I sin mest utvecklade form kan en laddstolpe kosta uppemot kr. Kostnaden för hårdvaran beror på hur avancerad stolpen är. De faktorer som påverkar hårdvarans pris är till exempel om laddningen är långsam eller semisnabb, om den har betalsystem eller inte, hur många uttag det finns per stolpe samt om tillverkningen är storskalig eller småskalig. 3.2 Semisnabbladdare/Destinationsladdning Denna typ av laddning är lämplig för platser där det finns ett tydligt syfte med vistelsen, det handlar om att ladda där man avser att uppehålla sig en lite längre tid snarare än att stanna med det specifika syftet att ladda sitt fordon, exempelvis köpcentrum, stadskärna eller evenemangsområden. 3.3 Snabbladdare Snabbladdning sker vid snabbladdningsstationer. En snabbladdare har en högre effekt och därmed kortare laddtider än normalladdare. Laddningen görs på minuter och har en effekt över 22 kw. Vid snabbladdning används likström som överför energi direkt till det laddbara fordonets batteri. Denna typ av laddning bör finnas tillgänglig på platser där ett stort antal trafikanter kan förväntas röra sig, men där det inte finns någon anledning att anta att dessa kommer att uppehålla sig någon längre tid, exempelvis vid större mot vid motorvägar eller andra större knutpunkter. Det bör innebära att laddningen ska ta högst tio minuter för att fullt ut kunna ses som ett fullvärdigt alternativ till konventionella fordon. För att få så korta laddtider krävs laddeffekter på upp till 250 kw. Detta kräver i sin tur laddare som är för stora, tunga och dyra för att ha ombord på bilen och därför utgör separata laddstationer utanför bilen. De snabbladdare som finns i Sverige idag når inte helt upp till dessa laddningstider, men teoretiskt är det möjligt redan idag. Det finns idag flera koncept för snabbladdning som utvecklas parallellt av olika tillverkare. Ett hinder för utvecklingen är att det idag inte finns någon standard som gäller snabbladdning. En annat utmaning är att snabbladdning ställer större krav på både elnät och laddsystem. Det kräver både nya typer av batterier, kablar och kontakter som klarar så höga laddeffekter. Dessutom har varje batterityp sina speciella karaktärer när det gäller att snabbt ta emot stora energimängder. Därför finns ett behov av kommunikation mellan fordon och laddare, så att laddaren får information om vilken typ av batteri fordonet har före laddning. För tunga fordon är koncept som mest liknar snabbladdning det enda laddningsalternativet, eftersom det med en-faskabel inte är möjligt att fylla ett batteri med de energimängder som krävs inom rimlig tid. En annan möjlighet är batteribyte på laddstation som tillhandahåller laddade batterier. Snabbladdning har hittills utnyttjas endast i begränsad utsträckning i Sverige, I Falkenberg finns två stationer i dagsläget, båda placerade vid E6/E20. Den ena är installerad inom ramen för ett samarbete mellan Preem och Fortum och laddar ett fordon på ca 25 minuter. Laddningsstationer är installerade för att klara snabbladdning genom DC och AC, där en DC-laddning på ca 50 kw kan ladda en Nissan LEAF eller annan elbil, som uppfyller kraven för CHAdeMO, upp till 80 % av batterikapaciteten på ca 25 minuter. Det innebär en körsträcka på ca 15 mil. Men även elbilar som använder sig av Combo-standard att kunna snabbladdas. Även i den närmaste framtiden ses snabbladdning som ett komplement till långsamladdning, inte som en ersättning. (4) 3.4 Om olika kontakter. Vilken eller vilka kontakter som ska erbjudas vid en laddstation är en viktig fråga som behöver planeras noggrant.

11 EU har bestämt att Typ 2-kontakten ska vara standard för normalladdning i EU, samt att CCS-kontakten är standard för snabbladdning. Följer man dessa standarder så gör man rätt! När man pratar om kontakter måste man skilja på vilken kontakt man egentligen menar en laddkabel kan nämligen ha olika kontakter i endera ändar. Typ 2- och CCS- kontakterna är som sagt standard, men här nedan listar vi alla tillgängliga kontaktalternativ som kan förekomma i den ände av kabeln som ska kopplas till fordonet: För normalladdning Typ 1, en enfaskontakt för max 32A som kommer från USA och används av bland annat asiatiska biltillverkare. Typ 2 (Mennekes), ett tyskt don som klarar max 70A enfas eller 63A trefas. Typ 2 är standard inom EU och är den typ av kontakt som måste finnas vid varje laddstation. Bild Illustration över de fyra kontakter som kan förekomma på en elbil För snabbladdning CHAdeMO, japansk standard för snabbladdning med likström. Idag installeras CHAdeMO-laddare med upp till 100kW effekt. CCS (Combined Charging System) följer den europeiska standarden med ett Typ 2-uttag för växelströmsladdning, men har också ett särskilt uttag för snabbladdning med likström. Fordonet kan alltså med denna typ av kontakt både snabb- och normalladda i samma uttag på bilen. Tesla har sin egen kontakt och sina egna snabbladdningsstationer som är egenutvecklade. Dessa laddar idag med en effekt på 120kW, men praktiska försök görs också på 150kW effekt i USA För semisnabb laddning För semisnabbladdning kan alla fem ovan nämnda kontakter användas. För semisnabbladdning med växelström används Typ 1- och Typ 2-kontakter. För semisnabbladdning med likström används istället CHAdeMO- och CCSkontakter I andra änden Kontakten i andra änden av kabeln kan vara någon av de fyra kontakter som listats ovan utom Typ 1. Men den kan också vara en jordad hushållskontakt, Schuko, det vanliga hushållsuttaget i ett hem. Denna kontakt håller dock nu på att fasas ut och få nya elbilar har Schuko-kabel som standard. Vissa av de listade kontakterna är också kompatibla med varandra genom specialkablar eller adaptrar som går att köpa till fordonet.

12 3.5 Olika säkerhetsnivåer. För laddning av elfordon kan fyra säkerhetsnivåer användas. Dessa säkerhetsnivåer kallas modes på engelska. Inom EU är det fastställt att Mode 3 ska vara standard för normal- och semisnabbladdning samt att Mode 4 ska vara standard för snabbladdning. Använd dessa standarder! Mode 1-laddning Den enklaste säkerhetsnivån för laddning av elfordon i befintligt eluttag. Mode 1 innebär ett helt vanligt eluttag med jordfelsbrytare. Strömstyrkan är upp till 16A, enfas eller trefas, 230V eller 400V Mode 2-laddning Även denna säkerhetsnivå använder sig av ett standard-eluttag, men skillnaden mot Mode 1 är att säkerhetsnivån garanteras med hjälp av en kontrolldosa monterad på laddningskabeln. Denna kontrolldosa innehåller bland annat en jordfelsbrytare och andra komponenter som säkerställer en kontrollerad laddning av elfordonet Mode 3-laddning Mode 3-laddning kräver specifik utrustning både på fordonet och på laddstationen. Denna säkerhetsnivå innebär att kabeln mellan laddstation och fordon är strömlös tills att fordon och laddstation kommunicerat med varandra. Först då slås strömmen på i laddstationen. EU har beslutat att Mode 3 ska vara standard från och med år Mode 4-laddning Denna säkerhetsnivå används vid likströmsladdning och är den högsta säkerhetsnivån som finns tillgänglig i dag.

13

14 3.6 Befintlig fordonsteknologi Fenomenet elbilar är ingenting nytt. Faktum är att världens första bilar drevs helt eller delvis med hjälp av batterier. Redan 1898 tillverkade Porsche sin första elbil. Elbilarna dominerade i USA fram till början av talet, innan elektriciteten utkonkurrerades av bensinen och förbränningsmotorerna. Sedan dess har de laddbara fordonen fört en tynande närvaro i trafiken, men elektricitet har länge används som drivmedel i bland annat truckar och golfbilar. I dag är läget ett annat vid sidan av koldioxidutsläpp har också energieffektivitet blivit viktigt. Det har gjort att elbilen på senare år fått ett uppsving och de flesta av världens biltillverkare har minst en elbilsmodell på marknaden idag och fler på ingång. Toyota Prius var bilen som gav hybridtekniken sitt stora genomslag. Det var den första hybridbilen som serietillverkades, och den innehöll en förbränningsmotor och en elmotor. När bilen kör under 30 km/h rullar bilen helt och hållet på el. Vid högre hastigheter tar förbränningsmotorn över, men elmotorn hjälper förbränningsmotorn vid behov. Prius introducerade också en regenereringsfunktion, som innebar att en del av energin som uppstod vid inbromsning användes till att ladda batteriet. På så sätt finns det alltid energi i batteriet som försörjer elmotorn Definition av ett laddbart fordon Toyota Prius klassas definitionsmässigt inte som en elbil eftersom det inte är ett laddbart fordon. Dagens definition av ordet laddbara fordon är ett fordon med en eller flera elmotorer och ett eller flera batterier och som kan laddas via en extern kabel från elnätet. Det finns i huvudsak två typer av laddbara fordon: Laddhybrider En laddhybrid har minst två motorer, varav en är en förbränningsmotor och minst en är en elmotor. Alltså precis som den tidiga Toyota Prius men med skillnaden att batteriet går att ladda via elnätet därav namnet laddhybrid. Kapaciteten för dessa kan variera något, för Toyota Prius ligger den senaste generationen på en lagringskapacitet på 8,8 kwh vilket ger en räckvidd på ca 50 km. Rena elfordon I ett rent elfordon finns det endast elmotorer. De flesta rena elfordon har en motor, men det förekommer även modeller med flera motorer. Fordonets batteri laddas med elektrisk energi från elnätet med hjälp av en laddkabel. Elbilstermer. Det kan vara svårt att jämföra elbilar med traditionella bilar, inte minst eftersom man får stifta bekantskap med många nya termer och definitioner. Här följer en lista som jämför elbilens huvudsakliga egenskaper med en traditionell bil med förbränningsmotor: Batteri vs. Bränsletank En traditionell bil med förbränningsmotor har en bränsletank där energi lagras i form av bensin, diesel eller annat flytande bränsle. Bränsletankens mått mäts oftast i liter. Elfordonen lagrar elektrisk energi i ett batteri. Batteriets storlek mäts i kwh, jämförbart med bränsletankens volym i liter. När man pratar om traditionella bilar pratar man ofta om bilens förbrukning i liter per mil. Motsvarande siffra för ett elfordon blir kwh per mil eller kwh per kilometer. Hos traditionella bilar är man van att prata om motorns storlek i liter, exempelvis 1,8 eller 2,0. Detta syftar till motorns slagvolym. Motorns styrka mäts i hästkrafter. Motsvarande definition hos en elmotor är effekt och mäts i kilowatt, kw. En hästkraft är ca 0,75 kw.

15 3.6.3 Räckvidd När det kommer till elfordon pratar man ofta om räckvidd, detta är inte lika vanligt hos en traditionell bil. Räckvidden på ett elfordon talar om hur långt fordonet kan gå på full laddning. När biltillverkare definierar en elbils räckvidd görs detta genom ett standardiserat test med hjälp av körcykeln NEDC, New European Driving Cycle. Denna körcykel är framtagen för att kunna jämföra elfordon med varandra. Körcykelns resultat stämmer inte alltid överens med verkligheten då det finns mycket som påverkar elfordonens räckvidd till exempel yttertemperatur, väglag, hur mycket kringutrustning som är aktiverad och hur mycket man accelererar. Detta tas inte hänsyn till i körcykeln. Batteriernas kapacitet kan också försämras över tid vilket kan ge minskad räckvidd. Exempel på bilar som finns på den svenska marknaden, ekonomi samt räckvidd(angiven). Notera att detta är något gamla uppgifter och sedan dess har både räckvidd och prisbilder förbättras utifrån ett användarperspektiv. Främst handlar det om att priserna för batterier sjunkit Övriga eldrivna fordon Även om denna plan lägger fokus på elbilar finns det även andra fordon som redan idag, och sannolikt även i framtiden kan komma att utgöra en inte försumbar del av transporterna. Det kan handla om elcyklar, hoverboards, Segway eller andra okonventionella transportmedel. Det är önskvärt att även dessa tekniker kan använda sig av laddplatserna. I dagsläget gäller detta enbart normalladdarna då de snabbare laddteknikerna kräver uttag och programvara i fordonen som enbart finns i bilar eller andra större fordon.

16 4 Nationella riktlinjer/stöd Energimyndighet har fått i uppdrag av regeringen att samordna omställningen av transportsektorn till fossilfrihet. I uppdraget ingår att ta fram en strategisk plan för omställningen, samordna arbetet och föra dialog med relevanta aktörer och aktörsgrupper. Dessutom ingår att arbeta för synergier med andra nationella satsningar som syftar till omställningsarbetet. Transportstyrelsen, Trafikverket, Trafikanalys, Naturvårdsverket, Boverket med flera deltar i arbetet med uppdraget. Myndigheten ska också ta fram en plan för hur samhällsekonomiska kostnader och nyttor av arbetet ska utvärderas. Den strategiska planen ska redovisas enligt överenskommelse till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet). Några nationella riktlinjer för hur snabbt ökningen av andelen elbilar ska gå finns ännu inte. Trafikverket har i rapporten Styrmedel och åtgärder för att minska transportsystemets utsläpp av växthusgaser med fokus på transportinfrastrukturen följande utveckling. För en ökad eldrift i transportsektorn, menar Energiföretagen Sverige att en vision eller målbild för ökad andel elfordon i den svenska fordonsflottan kan formuleras på detta sätt: - att Sverige år 2020 har elbilar eller 20 % av nybilsförsäljningen samt 10 % elbussar - att Sverige år 2025 har elbilar eller 30 % av nybilsförsäljningen samt 30 % elbussar - att Sverige år 2030 har 1 miljon elbilar eller 40 % av nybilsförsäljningen samt 60 % elbussar Med elfordon avses rena elbilar och laddhybrider. Elbussar är både de som tillförs ström via en strömavtagare/pantograf, induktivt och sådana som har en mobil batterilösning. Siffran om en miljon elfordon år 2030 bygger på scenarier som initiativet Roadmap Sweden tog fram och utredningen Fossilfrihet på väg (SOU 2013:83). Klimatklivet Det så kallade klimatklivet, lokala klimatinvesteringar, syftar till att via stöd till lokala insatser minska utsläpp av klimatpåverkande gaser. Stödet ingår i riksdagens budget för 2016 och kommer under åren att uppgå till 600 milj SEK årligen. Alla förutom privatpersoner kan söka medel, till exempel kommuner, företag, landsting, organisationer, föreningar och stiftelser. En viss medfinansiering krävs. Stöd till exempelvis satsning på elfordon och laddteknik har under de första beslutsomgångarna delas ut i flera fall, minskningen av klimatpåverkande gaser vid omställning från fossila fordon till fossilfria alternativ som el är betydande och det finns därför goda möjligheter att erhålla medel. Mer information om stödet och ansökan finns på naturvårdsverkets hemsida. Supermiljöbilspremier/ Bonus malus Finansdepartementet lämnade i april 2016 på regeringens uppdrag ett betänkande gällande det system som är tänkt att ersätta den sk Supermiljöbilspremien. Systemet gäller vid köp av nya fordon. I betänkandet föreslås en maximal bonus på SEK för personbilar som vid blandad körning anses släppa ut 0 g CO2/km, ner till SEK för fordon med utsläpp mellan 35-60g. För fordon med utsläpp över 95 g förslås en koldioxidkomponent till fordonsskatten på 80 SEK per överskridande gram. För tiden därefter är koldioxidbeloppet 22 kronor per g CO2, räknat från samma utsläppsgräns. För fordon som kan drivas med alternativa bränslen är koldioxidkomponenten 11 kronor per g CO2 som fordonet släpper ut per kilometer utöver 95 g, under alla år fordonet är i trafik.

17 4 Behov 4.1 Politiska beslut Politisk samsyn gällande vad som skall byggas samt i vilken takt utbyggnaden skall ske är önskvärd. Frågor som hur stor roll kommunen bör ha i framtida utbyggnader, samt var i den kommunala verksamheten ansvaret skall ligga bör klargöras. En central fråga är också hur kostnaderna för utbyggnad av laddinfrastrukturen skall fördelas inom den kommunala verksamheten. Det är inte orimligt att den verksamhet som kommer att använda sig av laddarna delvis eller helt står för kostnaderna, hittills har till stor del serviceförvaltningen stått för dessa. Med tanke på de kraftigt minskade driftskostnaderna är det troligt att det inte kommer att innebära någon försämrad ekonomi för användaren sett till fordonens hela livslängd. 4.2 Ekonomiska initiativ Det har inte tagits fram några exakta kostnader för den planerade utbyggnaden då detta hade krävt intagande av offerter för respektive laddplats och det var inte möjligt inom ramen för detta arbete. Klart är dock att det kommer att krävas investeringar med tanke på de prognoser för ökning av elfordon som finns samt den relativt begränsade laddinfrastrukturen som finns i kommunen idag. 4.3 Information/Utbildning Kommunen kan utöver initiativ inom den egna organisationen även stötta andra aktörer som önskar placera laddare inom kommunens gränser. Detta handlar främst om spridande av kunskap om teknik, lokalisering och regelverk.

18 5 Plan för utbyggnad Förslag, publika laddare Mellansnabba laddare Stationen, Arenan, Vårdcentralen (samverkan), FABO (internt och externt) Normalladdare Gymnasieskolan Normalladdare, Klitterbadet/Skrea Halvsnabba Handelsområden, stötta externa satsningar, Olofsbo Glommen. Laxbutiken, pendelparkeringar. Externa platser. COOPs nya parkering. Bachus bostadsområde Förslag, kommunens egna fordon. För kommunens egna fordon handlar det förutom de publika laddarna i första hand om utbyggnad av normalladdare vid platser där det finns ett större antal kommunala fordon, exempelvis hemtjänstens centraler. Kommunen har idag ca 50% fossilfria fordon, till 2030 är regeringens ambition att hela det svenska transportsystemet skall vara fossilfritt och detta bör vara något som kommunen ser som en lägsta ambition. Bedömningen är att huvuddelen av de resterande 50% fossilfordonen, motsvarande ca 125 fordon exl de kommunala bolagen, kommer att ersättas med elfordon. Ett fortsatt arbete vore att identifiera de platser, inte minst i inlandet där utbyggnad behöver ske för att klara av att ladda dessa fordon samt vilka kostnader detta skulle medföra. Eftersom fordonen normalt används under samma tider på dygnet samt att laddningen tar betydande tid så bör det i utgångspunkten anses att det behövs närmare ett uttag per fordon.

19

20 Arenan Fabo Klitterbadet/ Skrea Vårdcentralen Gymnasieskolan Handelsområden Olofsbo- Glommen Lax-butiken Externa platser Utnyttjandegrad x x x x x x x x Skalbarhet x Uppgraderingsmöjligheter Kringfunktioner x x x Stöd offentliga inrättningar x x x x Showcase grön el x (sol) x (sol?) Boendeladdning x x x Samverkan kollektivtrafik x x Takt och plats. Betalsystem (gemensamt för Halland?) Att tänka på vid etablering (LSTs studie). Ingen inbördes prioritering. Faktorer som dessa bör utvärderas vid planering av utbyggnad. Hög nyttjandegrad, där folk bor, arbetar, besöker. Skalbarhet, fler laddplatser på samma plats Uppgraderingsmöjligheter för framtida standarder Kringfunktioner, naturvärden, avkoppling osv Koppling till offentliga inrättningar Showcase för lokalproducerad och grön el Boendeladdning för flerfamiljsfastigheter Samverkan med kollektivtrafiken 6 Konsekvenser för den kommunala ekonomin 6.1 Engångskostnader och driftskostnader Som nämnts tidigare i planen varierar kostnaderna för etablering av laddplatser beroende på val av teknik samt hur mycket förberedande arbete som krävs, främst gäller det befintlig elförsörjning. För den enklaste tekniken kan det handla om så lite som SEK för två uttag för normalladdare, dock ställer det kommande EU-kravet från 2017 gällande säkerhet för normalladdare (mode 3) större krav även för normalladdare, dessa laddare kostar idag uppemot SEK. För de mer avancerade snabbladdarna kan det handla om SEK bara för hårdvaran. Falkenberg Energi AB har som målsättning att inom ramen för sin verksamhet sätta upp tre laddstolpar tillgängliga för allmänheten under de kommande tre åren, dessa kommer i första hand att bestå av den halvsnabba laddsorten.

21 Kostnaderna för att tillfredsställa kommunens egna fordon om dessa utgör hälften av det totala fordonsbeståndet skulle därmed kunna hamna på ungefär SEK. Det är dock troligt att kostnaderna för laddstolparna kommer att gå ner i framtiden. Gällande betalning för publika laddare finns det inget standardiserat system idag, det kan ingå i parkeringsavgiften, det kan vara gratis (ofta när det handlar om normalladdare) eller det kan vara ett speciellt betalsystem, via SMS, betalkort eller abonnemang. Även om detta i dagsläget kan ses som en relativt marginell fråga då det handlar om blygsamma volymer, och därmed intäkter, bör ansträngningar göras för att få ett enhetligt system som är enkelt att nyttja för användaren, såväl anställda på kommunen, kommuninnevånare samt besökare. Det är rimligt att anta att om det som till en början är ett gratissystem senare beläggs med en kostnad så kan det uppfattas som en negativ åtgärd, därför är det bättre att ha ett betalsystem på plats från början. Det hade även varit önskvärt att det fanns en samordning inom region gällande denna fråga då många arbetspendlar mellan kommungränserna och besökare rör sig mellan kommunerna. 7 Synergieffekter Laddstationer är som regel alltid kopplade till elnätet men det finns möjligheter att även använda sig av lokalt producerad förnybar el, denna el kan då användas direkt när produktion sker och behov finns, något som är möjligt för få andra bränsleslag. I Falkenberg finns goda förutsättningar för lokalproducerad el och redan idag produceras stora mängder främst med hjälp av vatten och vind. 7.1 Solenergi Solenergi lämpar sig väl att använda tillsammans med elladdstationer, solceller kan installeras på tak i direkt anslutning till laddstationen vilket gör att inget extra utrymme tas i anspråk. Exempel på denna typ av lösning ses nedan. Laddstationen är ansluten till elnätet och vid de tider då solelen inte täcker behovet nyttjas el därifrån.

22 7.2 Vindenergi Idag är vindkraften väl utbyggd i Falkenberg, ca 20% av den totala elproduktionen kommer från vinden och det finns planer på ytterligare utbyggnader som kraftigt skulle kunna öka den siffran. Majoriteten av dessa kraftverk är stora <1MW och det är därför inte rimligt att dessa byggs i direkt anslutning till eller är speciellt dedikerade till laddplatser. Däremot kan det vara attraktivt att placera laddstationer i anslutning till befintliga eller kommande vindkraftparker för att visa en tydlig koppling mellan lokalproducerad förnybar el och fordonen. 7.3 Vätgas Vätgas är en energibärande gas, snarare än en energikälla. Vätgasen framställs med hjälp av el från antingen vatten i en så kallad elektrolysör, eller från bio eller naturgas. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv är det de två första alternativen som är gångbara. Potentialen hos vätgas är möjligheten att kunna lagra energin från exempelvis sol eller vind för att använda senare. Detta kan antingen göras genom att vätgas förbränns för att få ut värme eller el med hjälp av en generator, eller vilket idag är vanligare att återfå den lagrade energin som el i en bränslecell. Förutom batterier är detta i princip den enda tekniken som finns idag för att lagra elenergi, vätgas har fördelen att det går att göra på större skala än vad som är rimligt för batteriteknik. Nackdelen är att det både i omvandlandet av el till vätgas, och i den omvända processen sker betydande energiförluster. Gällande vätgas som drivmedel är fördelen att räckvidden för vätgasfordon är betydligt längre än vad de flesta elbilar klarar av, i princip jämförbart med bensin/dieselfordon. Kostnaden för fordonen är dock fortfarande på en nivå som gör det svårt för normalkonsumenten att använda sig av den och infrastrukturen är i Sverige mycket dåligt utbyggd. 8 Säkerhet Gällande säkerhet i samband med laddning av elfordon har elsäkerhetsverket på uppdrag av regeringen sett på vilken behov av information som allmänheten har. Elsäkerhetsverkets rapport sammanfattar olika metoder och tekniker för laddning av elfordon, redogör för det nationella och internationella standardiseringsläget och lämnar förslag på fortsatta informationsinsatser. Rapporten lägger stort fokus på den laddning som förväntas ske i hemmet, då det i dagsläget saknas riktlinjer för detta, samtidigt är många elinstallationen i hemmen gamla och detta i kombination ger bedömningen att det finns potentiella risker som bör ses över. I sammanfattning går bland annat att läsa: Det finns behov av information till den person som står inför att skaffa elfordon och vill ladda denna i hemmet. Köparna behöver veta vilka säkerhetsnivåer de olika laddningslösningarna innebär och vilka risker de tar ställning till vid valet av elfordon och valet av hur de ska ladda sitt nyinköpta elfordon. När man valt var man ska ladda sitt fordon så är det vitalt att bakomliggande elinstallationer i fastigheten kontrolleras. Elinstallationen måste verifieras för att hantera de strömmar som laddningen kommer att generera. Om inte elinstallationen är anpassad för laddning kan det finnas risker för överhettning av delar i elinstallationen och i värsta fall brand. Referenser 1

23 rastruktur_elfordon.pdf rastruktur_2014.pdf Tillskriva Stadsbyggnad ta hänsyn till utbyggnad i samband med detaljplanearbetat. Uppblandning fossilfritt bensin och diesel.