Förslag till. Nationell plan för transportsystemet Generaldirektörernas förslag till trafikverkens styrelser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förslag till. Nationell plan för transportsystemet 2010-2021. Generaldirektörernas förslag till trafikverkens styrelser"

Transkript

1 RAPPORT 1(242) Datum: Generaldirektörernas förslag till trafikverkens styrelser Förslag till Nationell plan för transportsystemet

2 2(242) Innehållsförteckning Förord... 8 DEL 1 Bakgrund för planeringen Framtagande av planen Regeringens direktiv Vad planeras och i vilket plandokument Uppdragets genomförande Arbetets genomförande till och med föreliggande version av planen Inventering av riksintressen Kvalitetssäkring av planen Systematisk hantering av osäkerhet och risk i planen Anläggningskostnadskalkyler och osäkerhet Samhällsekonomisk kalkyl och osäkerhet Riskreducerande åtgärder för befintliga anläggningar på grund av klimatförändringarna Transportsystemets utveckling Dagens infrastruktur Antaganden om framtiden Klimatstyrmedel Övriga förutsättningar Persontrafikens utveckling Alla trafikslag Regional kollektivtrafik Resärenden Kvinnors och mäns resvanor och värderingar Utveckling regionalt Godstrafikens utveckling Alla trafikslag Transportmönster Lastbilstrafik Prognos för koldioxidutsläpp Ett internationellt perspektiv Förhållanden utanför landets gränser påverkar det svenska transportsystemet Sverige är starkt internationellt beroende EU fokuserar på klimat och effektivitet för att främja hållbar tillväxt Sammanhängande transportsystem i Sverige, Norge, Finland och Danmark Omvärldsförutsättningarna återspeglas i Nationell plan för Transportsystemet Utgångspunkter... 42

3 3(242) 4.1. Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt De transportpolitiska målen Klimatförändring och sårbarhet Systemanalyser Regionala systemanalyser samt nationella gods- och persontransportanalyser Sammanvägd nationell systemanalys Trafikstyrning och intelligenta transporter Höghastighetsbanor i Sverige Vägledande prioriteringar Regeringens utgångspunkter och prioriteringar Trafikverkens prioriteringsgrunder för Drift/Underhåll/Bärighet Trafikverkens sammanvägning av prioriteringsgrunderna för utveckling Transportpolitiska mål och infrastrukturpropositionen Anpassning till Budgetrestriktioner Fyrstegsprincipen Regionala systemanalyser och näringslivets behov Samhällsekonomisk lönsamhet/samlad effektbedömning Medfinansiering Önskvärda funktioner och identifierade brister i transportsystemet Önskvärda funktioner i transportsystemet Brister utifrån önskvärda funktioner Förutsättningar/strategier och brister kopplat till transportpolitiska mål Förutsättningar/strategier för tillgänglighet Förutsättningar/strategier för säkerhet, miljö och hälsa Forskning och utveckling Arkitektur och utformning Strategiskt nät för långväga gods Stråk för långväga gods Noder för långväga gods Trafikslagsövergripande strategi för långväga godstransporter DEL 2 Åtgärdsplan Ekonomiska förutsättningar Väg: drift, underhåll, bärighet och enskilda vägar Fördelning av utvecklingsramen i tre nivåer Tillkommande medel genom medfinansiering Medel för tillkommande behov

4 4(242) 8.5. Riskreserv Forskning, utveckling och demonstration (FUD) Drift av icke statliga flygplatser Nytt hastighetssystem på väg Utveckling av ett nationellt nät för personer med funktionsnedsättning Strategier för drift och underhåll av väg- och järnvägsnätet Utgångspunkter för drift och underhållsstrategier Leveranskvaliteter Leveranskvalitet på vägnätet Vägtyper Mål för leveranskvalitet Leveranskvalitet på järnvägsnätet Bantyper Leveranskvalitet Mål för leveranskvalitet Ett långsiktigt hållbart väg- och järnvägsnät Väg- och järnvägskapitalet Miljöpåverkan från vägar och järnvägar Samhällsnytta grund för prioriteringar Samhällsekonomiska beräkningar för vägnätet Samhällsekonomiska beräkningar för järnvägsnätet Kriterier för prioriteringar Planering vid resursbrist Satsningar i vägnätet för att nå målen Planeringsram för drift och underhåll Bärighetssatsningar Andra särskilda satsningar Planen i siffror Satsningar i järnvägsnätet för att nå målen Planeringsram för drift och underhåll Behov av satsningar för att kort- och långsiktigt nå uppsatta mål och krav Förslag till satsningar med konsekvensbeskrivning Enskilda vägar Lågtrafikerade banor Inriktningen för sektorsverksamheten i Banverket och Vägverket Huvudinriktning under perioden Samverkan för hållbar samhällsutveckling Samverkan med aktörer för effektivare personresor

5 5(242) Samverkan med aktörer för effektivare godstransporter Åtgärdsområden inklusive sektorsåtgärder i Banverket och Vägverket Nytta och omfattning Sektorsåtgärder Samverkan för hållbar samhällsutveckling Samverkan med aktörer för effektivare personresor Samverkan med aktörer för effektivare godstransporter Annan viktig verksamhet Miljöinvesteringar för att begränsa transportsystemets miljöpåverkan Buller Landskap Vatten Förorenade områden Tätorter Trimning och effektivisering av transportsystemet för tillväxt och klimat Ökad andel cykelresor Ökat kollektivtrafikresande Ett transportsystem som är säkert att färdas och vistas i Förstärkt kraftförsörjning till järnvägssystemet Ökad samordning av näringslivets gods- och varutransporter mellan trafikslagen Ökad kapacitet och höjd kvalitet i transportsystemet Investeringar Investeringar i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten Pågående investeringar, närtidssatsning och särskilt utpekade objekt Ytterligare investeringar i ramnivån Investeringar som tillkommer vid en 15 procent högre ramnivå Kvarstående större investeringsbehov efter genomförd plan enligt högre ramnivå Investeringar i Dalarna och Gävleborg Pågående investeringar, närtidssatsning och särskilt utpekade objekt Ytterligare investeringar i ramnivån Investeringar som tillkommer vid en 15 procent högre ramnivå Kvarstående större brister Investeringar i Stockholm, Mälardalen och Gotland Pågående investeringar, närtidssatsning och särskilt utpekade objekt Ytterligare investeringar i ramnivån Investeringar som tillkommer vid en 15 procent högre ramnivå Kvarstående större investeringsbehov efter genomförd plan enligt högre ramnivå Investeringar i Värmland, Västra Götaland och Halland Pågående investeringar, närtidssatsning och särskilt utpekade objekt Ytterligare investeringar i ramnivån Investeringar som tillkommer vid en 15 procent högre ramnivå Kvarstående större investeringsbehov efter genomförd plan enligt högre ramnivå Investeringar i Blekinge, Kalmar, Jönköping, Kronoberg och Östergötland Pågående investeringar, närtidssatsning och särskilt utpekade objekt Ytterligare investeringar i ramnivån

6 6(242) Investeringar som tillkommer vid en 15 procent högre ramnivå Kvarstående större investeringsbehov efter genomförd plan enligt högre ramnivå Investeringar i Skåne Pågående investeringar, närtidssatsning och särskilt utpekade objekt Ytterligare investeringar i ramnivån Investeringar som tillkommer vid en 15 procent högre ramnivå Kvarstående större investeringsbehov efter genomförd plan enligt högre ramnivå Åtgärder längs föreslaget nät för långväga gods Åtgärder för att påverka transportbehov, valet av transportsätt och ett effektivare utnyttjande av nätet Drift och underhåll av de utpekade stråken Mindre förbättringsåtgärder i utpekat nät Namngivna investeringsobjekt på utpekat nät Luftfart Utbyggd infrastruktur i norr Trafikutvecklingen i Mellansverige Södra Sverige utvecklar flygfrakten Försämrad lönsamhet i flygplatssystemet Sjöfart Farledsinvesteringar Drift och underhåll inklusive isbrytning Lotsning Sektors- och myndighetsuppgifter Övrig verksamhet Investeringsplaner i hamnarna DEL 3 Effekter av planen Samlad effektbedömning Planens påverkan Påverkan på personresandet Övergripande måluppfyllelse Samhällsekonomisk effektivitet Nyttofördelning för investeringsobjekten Tillväxteffekter utöver effekterna i kalkylen Tillväxt i hela landet Funktionsmål tillgänglighet Medborgarnas resor

7 7(242) Kvaliteten för näringslivets transporter Ett jämställt samhälle Personer med funktionsnedsättning Barns tillgänglighet Hänsynsmål säkerhet, miljö och hälsa Säkerhet Klimatpåverkan Övriga miljökvalitetsmål Nyttornas fördelning under planperioden Löpande identifiering och prioritering av åtgärder Figurförteckning Tabellförteckning Bilaga 1 Mål från propositioner, systemanalyser, regleringsbrev och instruktioner240 Bilaga 2a Kostnader per objekt Bilaga 2b Prioriterad åtgärdslista Bilaga 2c Effekter per objekt Bilaga 2d Ej prioriterade projekt Bilaga 3 Kvalitetssäkringsprocessen Bilaga 4 Direktivet Bilaga 5 - Trafikalstringstal Bilaga 6 Statlig medfinansiering till spårfordon Bilaga 7 - Utveckling av ett nationellt nät för personer med funktionsnedsättning 240 Bilaga 8 - Kostnadskontroll och effektivisering vid genomförandet av åtgärder Underlagsrapporter Nationell plan för transportsystemet Underlagsrapporter Nationell plan för transportsystemet Trafikverkens underlagsrapporter till regeringen 1 september Trafikverkens kommande rapporter till regeringen 15 december Trafikverkens övriga underlagsrapporter (länkas digitalt) Andra relevanta underlag (länkas digitalt)

8 8(242) Förord Transporter har inget egenvärde, utan är ett medel för att uppnå hållbar utveckling och tillväxt. Det är svårt att tänka sig ett Sverige utan kommunikationer. Det är för medborgarnas och näringslivets behov som vägar, järnvägar, flygplatser och hamnar finns. Vår utgångspunkt i arbetet med den nationella transportplanen har varit att människors liv och företagens verksamhet ska kunna utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. Ökad tillväxt och fler människor i arbete Vår övergripande ambition har varit att effekten av åtgärderna som nu föreslås ska underlätta vardagen för den som använder eller på annat sätt påverkas av transportsystemet. Åtgärderna påverkar tillväxt och konkurrenskraft i hela landet. De ger utrymme för en ökad efterfrågan på transporter och bidrar till ett väl fungerande transportsystem. Den sammanhållna trafikslagsövergripande planen leder till ett förbättrat, mer samverkande transportsystem samt bidrar till att öka sysselsättningsgraden i samhället och skapa fler och växande företag. Den enskilda företagaren som väntar leveranser från underleverantörer eller ska skicka färdiga produkter till kund har inte transportsystemet i tankarna. Likväl är transportsystemet nödvändigt för att verksamheten ska fungera. Utvecklingen av det svenska näringslivet och samhällsbyggandet är intimt sammankopplad med utvecklingen av landets kommunikationer. Byggandet av infrastruktur har bidragit till välfärden allt från de första kanalerna och järnvägarna, telegraf- och telefonförbindelserna till utvecklingen av vägar, flyg och internet. Att utveckla transportsystem är att utveckla samhället och det ska ske i nära samverkan med övrig samhällsplanering som planering av bostäder, handel och inte minst företagsetablering. Kompetens för samverkan med transportsystemets användare är central för ett effektivt och hållbart transportsystem. Trafikverkens samlade bedömning är att planförslaget bidrar till målet att medborgarnas resor ska förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. I regeringens uppdrag till trafikverken om att upprätta ett gemensamt förslag till nationell trafikslagsövergripande plan ligger att transportsystemet ska utvecklas så att tillväxten stöds. De transportpolitiska målen har varit ledstjärna i arbetet tillsammans med vår ambition att skapa en väl fungerande lösning för hela resan eller transporten. Det ska dels ske genom att hela reskedjan och transporten blir samordnad och anpassad till användarnas behov och dels genom att möjliggöra effektivare resor så att arbetsmarknadsregionerna för både kvinnor och män vidgas. Det kräver i sin tur att infrastrukturen vårdas med ökande satsningar på drift, underhåll och bärighet, att akuta flaskhalsar försvinner och tillgängligheten förbättras. Klimatsäkring nu och för framtiden Klimatförändringarna ställer krav på att minska förbrukningen av fossila bränslen, på att transporterna måste vara resurseffektiva och säkra samt att samhället organiseras så människor och gods når sina destinationer så transportsnålt som möjligt. Andra negativa effekter, som till exempel buller, utsläpp

9 9(242) av kväveoxider och hälsofarliga partiklar, intrång och barriäreffekter behöver också minimeras. Det är därför viktigt att trafikslagen samverkar och kompletterar varandra så att de minst miljöbelastande alternativen blir praktiskt tillgängliga och kan utnyttjas maximalt. Det leder också till synergieffekter som ökar samhällsnyttan av infrastruktursatsningarna. Infrastrukturen behöver också säkras för att klara ras, översvämningar och andra befarade effekter av klimatförändringarna. Ett trafikslagsövergripande perspektiv Det trafikslagsövergripande perspektivet i planeringen har visat sig ha stora fördelar. Det har främjat en konstruktiv diskussion, utan trafikslagsspecifika särintressen, i den öppna planeringsprocess som bedrivits samordnat av trafikverken gentemot de regionala aktörerna, kommunerna och näringslivet. Processen har lagt en grund för fördjupat samarbete och ett nytt ansvarstagande genom gemensamma finansieringslösningar. Vi hoppas att den nationella planen ska bidra till att flytta fokus från enstaka åtgärder till systemsyn och från trafikslag till hela resan eller transporten. I vår roll som ledare för trafikverken anser vi att vårt uppdrag är att bidra till utveckling och tillväxt av Sverige genom att skapa ett långsiktigt hållbart och samverkande transportsystem. Det är vår gemensamma uppfattning att samarbetet mellan trafikverken har resulterat i en plan som, om den genomförs i sin helhet, kommer att utveckla transportsystemet på ett sätt som bedöms medverka till ökad tillväxt och nya och fler arbetstillfällen i alla delar av landet. Transportsektorn kan därmed bidra till att underlätta för människor och företag att leva och verka i Sverige. Borlänge och Norrköping den 17 augusti 2009 Minoo Akhtarzand Lena Erixon Jan-Olof Selén Staffan Widlert Banverket Vägverket Sjöfartsverket Transportstyrelsen

10 10(242) DEL 1 Bakgrund för planeringen Del 1 utgör underlaget för planeringsarbetet. Den innehåller en beskrivning av hur planeringsarbetet gått till, vad planeringsarbetet baserats på, vad som önskas uppnås med planen samt vilka brister som identifierats i förhållande till önskvärt transportsystem. Del 1 innehåller: 1. Framtagande av planen 2. Transportsystemets utveckling 3. Ett internationellt perspektiv 4. Utgångspunkter 5. Vägledande prioriteringar 6. Önskvärda funktioner och identifierade brister i transportsystemet 7. Strategiskt nät för långväga gods

11 11(242) 1. Framtagande av planen 1.1. REGERINGENS DIREKTIV Uppdrag att upprätta ett gemensamt förslag till en nationell trafikslagsövergripande plan Regeringen gav den 19 december 2008 Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket och Luftfartsstyrelsen i uppdrag att upprätta ett gemensamt förslag till en nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet för perioden Luftfartsstyrelsens del i uppdraget har från och med den 1 januari övertagits av Transportstyrelsen. Den 19 december gav också regeringen uppdrag åt länen (eller den myndighet som ansvarar för länsplanen) att för respektive län upprätta ett förslag till trafikslagsövergripande länsplan. Trafikverken ska enligt uppdraget redovisa den nationella planen till Näringsdepartementet senast den 1 september 2009 och länen ska redovisa sina regionala planer till Näringsdepartementet den 2 november Trafikverken ska senast den 15 december yttra sig över de regionala planerna. Därefter, med sista datum den 15 december 2009, ska trafikverken och länen tillsammans med andra berörda myndigheter redovisa effekterna av samtliga åtgärdsplaner. Trafikverken och länen ska fortlöpande under planeringsprocessen samråda dels med varandra och dels med andra berörda intressenter. Utgångspunkter för planeringen Utgångspunkterna för planeringen var enligt direktiven, regeringens övergripande mål att bryta utanförskapet genom fler jobb i fler och växande företag. En fungerande infrastruktur är en grundförutsättning för att bedriva företagsverksamhet och att åstadkomma en långsiktig hållbar tillväxt i alla delar av landet. Det ska vara lätt för resenärer och transportköpare att välja de klimateffektivaste alternativen. Det är enligt direktivet mycket angeläget att tillämpa ett trafikslagsövergripande synsätt och att åtgärdsförslagen analyseras och prioriteras utifrån fyrstegsprincipen. Vägledande för valet av åtgärder ska vara hur de bidrar till att nå de transportpolitiska målen och deras samhällsekonomiska effektivitet. Den totala effektiviteten ska vägas in vid valet av enskilda åtgärder. Därtill ska länens prioriteringar ha en betydande påverkan vid valet av åtgärder. Krav på innehåll i planen Planen ska innehålla en redovisning av föreslagna åtgärder per transportstråk samt förslag till åtgärder för nivåer som är 15 procent högre respektive 15 procent lägre än planeringsramarna.

12 12(242) Åtgärdsförslagen ska inkludera en totalkostnad samt en tidsplan för när åtgärden kommer att genomföras. Även de objekt som påbörjats men inte avslutats 2010 ska inkluderas i planen liksom de åtgärder som ingår i närtidssatsningen. Trafikverken ska säkerställa att ändringar i efterfrågan på transporter som inträffar under planeringsperioden kan beaktas under planeringsperioden. Det kan ske till exempel genom att en del av planeringsramen inte delas upp på enskilda objekt, utan hålls samman med angivande av ändamål. Den samlade effektbedömningen ska enligt direktivet innehålla miljöbedömningar samt fördelningseffekter för olika regioner och grupper, inklusive jämställdhetseffekter. Effektbedömningen ska bland annat relateras till de transportpolitiska målen. Brister i dagens transportsystem ska beskrivas i förhållande till de transportpolitiska målen, och planen ska beskriva vilken funktion som eftersträvas i transportsystemet. Därtill ska planen innehålla en beskrivning av den inriktning på sektorsarbetet som är mest lämplig för att de transportpolitiska målen ska uppfyllas, en internationell utblick innehållande vilka infrastrukturåtgärder som bör övervägas för att effektivisera trafik över landets gränser, samt strategier för hur drift- och underhållsåtgärder kan medverka till minskade driftstörningar, en minskad miljöpåverkan och till miljöförbättringar. Regeringens granskning av planen Regeringen ska granska trafikverkens och länens förslag till åtgärder utifrån åtgärdernas samhällsekonomiska effektivitet, den samlade effektbedömningen, uppfyllelse av transportpolitiska mål samt åtgärdernas samband med andra relevanta planer inom och utanför Sverige. Regeringen kommer efter granskningen att fastställa den nationella planen och fatta beslut om definitiva ramar till länsplanerna.

13 13(242) 1.2. VAD PLANERAS OCH I VILKET PLANDOKUMENT I tabellen visas hos vilken planupprättare olika verksamheter hanteras. Verksamhet Nationell plan för transportinfrastruktur Länsplaner för regional transportinfrastruktur Drift och underhåll av statliga Nationella stamvägar och regionala vägar vägar Drift och underhåll av statliga Hela statliga järnvägsnätet järnvägar Drift och underhåll av enskilda vägar Statsbidrag för drift och underhåll av enskilda vägar Sektorsverksamhet, Finansieras i sin helhet i nationell plan Banverket och Vägverket Åtgärdsområde Trimning och Nationella stamvägar och utpekat Regionala vägar effektivisering av vägnätet nationellt kollektivtrafiknät för personer med funktionsnedsättning (inklusive regionalt vägnät) Åtgärdsområde Trimning och Hela statliga järnvägsnätet effektivisering av järnvägsnätet Åtgärdsområde Miljö, Hela statliga vägnätet vägar Åtgärdsområde Miljö, Hela statliga järnvägsnätet järnvägar Väginvesteringar Nationella stamvägar Regionala vägar Stora strategiska investeringar i slussar och farleder Vissa utpekade slussar och farleder Statlig medfinansiering till investeringar i kajer och hamnanläggningar Statlig medfinansiering till investeringar i flygplatser Järnvägsinvesteringar Statlig medfinansiering till kollektivtrafik mm Statlig medfinansiering för drift av icke statliga flygplatser Byggande av enskilda vägar Hela statliga järnvägsnätet Kollektivtrafik med koppling till järnväg, tunnelbana och spårväg Statlig medfinansiering till av Rikstrafiken upphandlade flygplatser Omfattningen av statlig medfinansiering till byggande av kajer och hamnanläggningar läggs fast i länsplaner Omfattningen av statlig medfinansiering till byggande av icke statliga flygplatser läggs fast i länsplaner Kollektivtrafik med koppling till väg Statlig medfinansiering till utpekade flygplatser Omfattningen av statsbidrag till byggande av enskilda vägar läggs fast i länsplaner. Utifrån länsplanernas fastlagda omfattning upprättar Vägverkets respektive region en detaljerad plan Tabell 1: Ansvarsfördelning mellan planupprättare. Länsplanerna får även avse investeringar och förbättringsåtgärder för vilka Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen har ansvaret enligt förordningen om nationell plan för transportinfrastruktur UPPDRAGETS GENOMFÖRANDE Följande är en redovisning av hur planen tagits fram. Det är en beskrivning av arbetsprocessen, inte resultatet. Resultatet i form av en åtgärdsplan redovisas i Del 2 Åtgärdsplan

14 14(242) Arbetets genomförande till och med föreliggande version av planen Hela planeringsarbetet har präglats av en öppen process där trafikverken kontinuerligt haft dialoger med län, regioner, näringsliv och andra viktiga aktörer kring viktiga frågor och arbetsmaterial som tagits fram. Från trafikverkens sida har detta varit mycket värdefullt, dels för möjligheten till en tidig förankring av innehållet men framförallt för att höja kvaliteten. Arbetet har bedrivits i ett gemensamt projekt med en gemensam styrgrupp och projektledning. Företrädare för trafikverken regionalt har haft fortlöpande dialoger med aktörer på regional och lokal nivå. Befintliga externa nätverk och andra kontakter, till exempel kundnätverken på regional och central nivå, har också använts för dialog. Samverkan och dialog med andra intressenter har i första hand skett i nedanstående grupper: Regsam-gruppen. I gruppen finns representanter för Stockholms län (ersattes under våren 2009 med Södermanlands läns regionförbund), Västmanlands län, Dalarnas och Västra Götalands region, Sveriges kommuner och landsting, trafikverken och Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA). Näringsdepartementet har också deltagit vid vissa möten. I Regsam diskuteras, koordineras och förankras olika frågor i åtgärdsplaneringen. Referensgruppen för långsiktig planering. Referensgruppen omfattar representanter från berörda myndigheter, organisationer och intressentgrupper. Länens kommunikationsexperter, den så kallade KEX-gruppen, där samtliga regionala planupprättare finns representerade. Verksgemensamt Verksforum med undergrupper, till exempel ASEK-gruppen 1. Dessa omfattar bland annat SIKA och övriga trafikverk. De samordnade beräkningsförutsättningar och planeringsverktyg inför åtgärdsplaneringen. En samlad nationell systemanalys genomfördes under hösten år Syftet var att utifrån mål ta fram förutsättningar, prioriteringsgrunder och önskvärda funktioner i transportsystemet och därigenom skapa möjligheter att systematiskt kunna analysera olika typer av åtgärder. Därmed kan föreslagna åtgärder härledas till utpekade mål och funktioner i transportsystemet. Systemanalysen har också fungerat som underlag för dialog med berörda aktörer. Utgångspunkten i den samlade nationella systemanalysen har varit de transportpolitiska målen och den styrning som finns i regeringens proposition Framtidens resor och transporter (prop. 2008/09:35), regionala systemanalyser, trafikverkens inriktningsunderlag samt befintliga strategier. Parallellt med framtagandet av den samlade nationella systemanalysen har ett omfattande underlagsmaterial tagits fram. För ett stort antal objekt som bedömdes intressanta för planeringsarbetet 1 Arbetsgruppen för samhällsekonomiska kalkyl- och analysmetoder

15 15(242) har anläggningskostnadskalkyler, samhällsekonomiska kalkyler och effekter beräknats och beskrivits. För övriga fysiska åtgärder (ofta mindre kostsamma) samt åtgärder inom drift, underhåll och sektorsverksamheten har ett motsvarande underlag tagits fram så långt det varit möjligt. EET-strategin 2 framtagen av Banverket, Energimyndigheten, Luftfartsstyrelsen, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket och Vägverket, innefattar ett flertal steg-ett-åtgärder. EET-strategin har ingått som förutsättning för de prognoser av trafikutvecklingen som tagits fram och för beräkningen av olika åtgärders samhällsekonomiska effektivitet. Ett flertal steg-ett-åtgärder i form av styrmedel, återfinns därför implicit i planen. Detta är viktigt vid en analys av planen ur ett fyrstegsperspektiv 3. Trafikverken har vid framtagandet använt samma grundförutsättningar och analysmetoder. Detta har medfört att jämförbarheten och möjligheten att visa på förekommande utbytbarheter mellan trafikslagen underlättats. Trafikverken har även haft i uppgift att lämna underlag till länsplanerna. Detta samordnades genom de regionala kontakterna. Under 2009 har planförslaget successivt tagits fram. Vid regelbundna seminarier har projektet utifrån systemanalysen och andra relevanta förutsättningar till exempel planeringsdirektivet, analyserat och prövat olika lösningar för att utveckla transportsystemet. Åtgärder inom samtliga trafikslag har analyserats. Ett viktigt angreppssätt har varit att pröva olika åtgärder/åtgärdsmixar enligt fyrstegsprincipen för att hitta de mest kostnadseffektiva alternativen. Ambitionen att se dagens situation och lösningar kombinerat med ett framtidsorienterat och internationellt perspektiv har dessutom varit viktigt i såväl analys som val av åtgärder. Miljöbedömningen har skett integrerat i planeringen och har därmed påverkat planeringen ur ett miljöperspektiv. Miljöfrågorna har på så sätt löpande behandlats i arbetet med den nationella planen. Även jämställdhetsfrågorna har integrerats. I mitten av april 2009 fanns ett första utkast till planförslag. Förslaget kommunicerades med de regionala planupprättarna, näringslivet och andra organisationer. Många värdefulla synpunkter lämnades och dessa behandlades i det fortsatta planarbetet. Erfarenheterna från det trafikslagsövergripande planarbetet är mycket positiva. En gemensam mål- och behovsbild har tillsammans med en större bredd av åtgärder att välja bland, bidragit till att hitta de mest effektiva lösningarna. Genom att kombinera åtgärder inom olika transportslag kan synergier dessutom ge ökad nytta. Det har också visat sig att dialogen med andra aktörer såväl nationellt som regionalt och lokalt har blivit enklare då hela transportsystemet har behandlats som en helhet. Den 2 Strategin för effektivare energianvändning och transporter 3 Fyrstegsprincipen beskrivs i kapitel

16 16(242) sammantagna kompetensen i planeringsarbetet har höjts genom att personer med olika kunskap och erfarenhet från de olika delarna av transportsystemet har knutits till projektet Inventering av riksintressen I samband med åtgärdsplaneringen genomför trafikverken, i dialog med Boverket, en översyn av riksintressen för trafikslagens anläggningar. För att säkra ett trafikslagsövergripande synsätt görs översynen av alla trafikslagens riksintressen samlat. Översynen rapporteras i särskild ordning Kvalitetssäkring av planen Syftet med kvalitetssäkringen är att se till att de fakta vilka antingen presenteras i åtgärdsplanen eller utgör underlag för bedömningar och beslut är både korrekta och jämförbara. En hög kvalitet i dessa avseenden är viktig för omvärldens förtroende för planen och därmed för dess genomslag och tyngd. Kvalitetssäkringsarbetet inom projektet har pågått under hela projekttiden och fortsätter i olika former ända tills dess att regeringen ska fatta beslut om plan för Regeringen har dessutom uppdragit åt Öhrlings Pricewaterhouse Coopers att i samarbete med Transportekonomiskt Institut (TÖI) granska underlaget för det inlämnade planförslaget. SIKA har enligt planeringsdirektivet haft i uppgift att samordna kvalitetssäkringsarbetet hos såväl trafikverk som län. Kvalitetssäkring av planen sker såväl internt med verkens egen personal som med externa granskare. På uppdrag av trafikverken har Capgemini anlitats för att granska hur metoden för anläggningskostnadskalkyler, successiv kalkylering, tillämpats 4. Kungliga Tekniska högskolan (professor Jonas Eliasson med flera) har anlitats för att säkra kvalitet och jämförbarhet i de samhällekonomiska kalkylerna. Åtgärdsplaneringsprojektet är organiserat i flera delprojekt med olika uppgifter och förutsättningar för sitt arbete. Kvalitetssäkringsarbetet anpassas därför till det aktuella delprojektets förutsättningar och bedrivs på olika sätt i de olika delprojekten. En mer omfattande beskrivning av kvalitetssäkringsprocessen ingår i bilaga 3, Kvalitetssäkringsprocessen. 4 Se underlagsrapport Tillämpningen av successivmetodiken i Åtgärdsplaneringen Extern granskning/utvärdering. Trafikverken har efter hand åtgärdat brister utifrån Capgeminis granskningar.

17 17(242) 1.4. SYSTEMATISK HANTERING AV OSÄKERHET OCH RISK I PLANEN Anläggningskostnadskalkyler och osäkerhet Banverkets och Vägverkets investeringsverksamhet är exponerad för stora osäkerheter. För objekt som befinner sig i den fysiska planeringsprocessens tidiga skeden (förstudie och väg- och järnvägsutredning) är sträckning i terrängen inte fastställd och osäkerheten avseende den slutliga utformningen är ofta stor. Andra kostnadspåverkande osäkerhetsfaktorer är till exempel allmän konjunktur, lokalt marknadsläge, opinion, förändrad lagstiftning och tillgång till trafikerade anläggningar. Under de senaste åren har prisutvecklingen i bygg- och anläggningsbranschen varit högre än uppräkningen av anslagen, vilket inneburit att köpkraften försämrats. Hantering av osäkerhet för säkrare anläggningskostnadskalkyler Under senare år har utvecklingsarbete bedrivits inom både Banverket och Vägverket med syfte att öka kvalitén i anläggningskostnadskalkylerna. Ett av de viktigaste förbättringsområdena avser införande av osäkerhetsanalys av anläggningskostnadskalkylerna enligt metoden successiv kalkylering. Metoden benämns även successiv-principen eller Lichtenberg-metoden efter upphovsmannen professor Sten Lichtenberg. Metoden syftar till att fånga en realistisk kostnadsbild av ett framtida objekt. Jämfört med traditionell kalkylmetodik läggs större fokus på identifiering, analys och värdering av osäkerheter. En viktig princip är att övergripande osäkerheter (till exempel lokalt marknadsläge och opinion) analyseras skiljt från den kvantifierbara grundkalkylen. Varje kalkylpost prissätts i form av ett intervall, genom att minimal, trolig respektive maximal kostnad, bedöms (så kallad trippelbedömning). Kalkylvärdena sammanställs med hjälp av statistiska beräkningsmetoder och resultatet presenteras i form av ett viktat medelvärde och ett osäkerhetsspann. Metoden visar varje enskild kalkylposts andel av objektets totala osäkerhet, vilket möjliggör prioritering för successiv fördjupning av de mest osäkra kalkylposterna. Den mest centrala aktiviteten i metoden är gruppanalysen, vilken genomförs i en tvärsammansatt analysgrupp med bred kompetens. Åtgärdsplanens anläggningskostnadskalkyler På grund av skillnader i Banverkets respektive Vägverkets strukturer för att bygga upp och beskriva kalkylens underliggande poster har en fullständig likformning av kalkylmallarna inte varit möjlig, men arbetssättet är gemensamt. Samtliga anläggningskostnadskalkyler för namngivna investeringsobjekt, som presenteras i planförslaget, har genomgått någon form av osäkerhetsanalys. De största objekten genomgår en fullständig tvådags gruppanalys. De övriga objekten genomgår förenklade analyser i mindre grupper och på kortare tid.

18 18(242) Fasta förutsättningar för revideringen av anläggningskostnadskalkylerna Kalkylunderlagen i åtgärdsplaneringen är framtagna i prisnivå Med hänsyn tagen till olika indexkorgars utveckling har ingen omräkning av de successiva kalkylerna varit nödvändig för att nå planens prisnivå I enlighet med genomförd marknadsanalys 5 antas anslagsuppräkningen understiga verklig indexutveckling i branschen med i snitt två procentenheter per år under planperioden. Detta anses kunna kompenseras med en produktivitetsförbättring i branschen med cirka två procent per år, vilket antas komma beställaren tillgodo. 50-procents sannolikhet De objektsvisa kostnaderna i planen är baserade på objektens viktade medelvärden enligt successivprincipen. Det viktade medelvärdet tar viss hänsyn till asymmetrin i kostnadsintervallen och visar den kostnad, vilken med 50-procents sannolikhet inte kommer att överskridas. Alla projekt i planen är redovisade i 50-procentsnivån (undantag Citybanan där kostnaden redovisas för en sannolikhetsnivå på 65 procent). Säkrare kalkyler Tillämpningen av den successiva kalkylmetodiken ger generellt säkrare skattningar av anläggningskostnaderna, eftersom metoden hanterar risk och osäkerhet på ett systematiskt sätt. Vid arbete med metoden utgår man från ett viktat medelvärde av många bedömningar för olika komponenter, där troligt värde och minsta och högsta värde ingår. Ofta är de bedömda värdena för bland annat de generella riskerna inte normalfördelade utan det statistiska medelvärdet hamnar högre än det troliga värdet. Sammantaget är trafikverkens bedömning att de enskilda anläggningskostnadskalkylerna tagit hänsyn till risk och osäkerhet och därmed ofta hamnat i en högre kostnadsnivå allt annat lika. Trafikverkens analyser har även resulterat i bedömningen att det behövs ofördelade riskreserver i planen för de namngivna objekten, vilket beskrivs i avsnitt Samhällsekonomisk kalkyl och osäkerhet Den diskonteringsränta som används i de samhällsekonomiska kalkylerna är en årlig ränta om fyra procent. Av denna antas (i enlighet med ASEK) två procent utgöra en riskfri ränta och två procent vara en riskpremie som (delvis) hanterar systematisk risk. Med systematisk risk avses risk som är korrelerad med förändringar i konjunkturcykeln och därför inte jämnas ut över tiden. 5 Finns som fristående underlagsrapport, Marknadsanalys PM.

19 19(242) I denna planeringsomgång beräknas nyttor som längst 40 år in i framtiden även då den ekonomiska livslängden för infrastrukturen kan antas vara längre. Kalkylperioder längre än 40 år anses ge för mycket osäkerhet. En 40-årig kalkylperiod innebär försiktighet och ger generellt lägre nettonytta 6. Alla kostnadsposter i den samhällsekonomiska kalkylen räknas upp med en skattefaktor 1 som är 1,21. Denna skattefaktor är en genomsnittlig mervärdesfaktor som bland annat avser att korrigera offentlig resursanvändning för att efterlikna den privata som belastas med moms. Skattefaktor 1 visar därmed alternativkostnaden (eller det samhällsekonomiska skuggpriset) för användning av skattemedel. Genom att lägga skattefaktor 1 på investeringskostnaden utgår trafikverken från att en marginell resurs dels belastar ett projekt med den direkta produktionskostnaden och dels med den förlust av skatteintäkter som uppstår när ett projekt fullständigt tränger ut privat konsumtion. Det sistnämnda är ett starkt antagande vilket i sin tillämpning innebär att försiktighet tillämpas vid användning av offentliga medel med hjälp av skattefaktor 1. Kostnader i den samhällsekonomiska kalkylen räknades tidigare också upp med en skattefaktor 2. Den har varit 1,3 och har tillsammans med skattefaktor 1 lagts på infrastrukturens investeringskostnader som räknats upp via en gemensam faktor. I föregående planeringsomgång var denna faktor 1,53. Det vill säga en investeringskrona antogs belasta samhället med 1 krona och 53 öre. Skattefaktorerna har varit bland de högsta i världen och har i praktiken använts för att markera återhållsamhet med offentliga medel genom att i kalkylen denna väg ta höjd för risken att infrastrukturhållarna underskattar investeringskostnaderna genom att man tidigare inte tillfullo räknat med risk och osäkerhet i anläggningskostnadens kalkyler. 7 Från och med denna planeringsomgång hanteras nu risk och osäkerhet på flera sett i de samhällsekonomiska kalkylerna. Dels genom riskpremien i diskonteringsräntan, dels genom att nyttoberäkningarna begränsats till 40 år, dels genom att skuggpriset för offentliga medel (skattefaktor 6 Genom att en restvärdesberäkning sker via anläggningskostnaden riskeras dock inget teckenskifte, det vill säga ett lönsamt projekt blir inte olönsamt enbart på grund av detta. Däremot blir projekten generellt mindre lönsamma allt annat lika. 7 Den teoretiska förklaringen till skattefaktor 2 är en helt annan. Det handlar om marginalkostnaden för offentliga medel. Den förväxlas ofta med överskottsbördan av skatt vilket endast delvis är samma sak. Överskottsbördan av skatt innebär att ett marginellt tillskott av en skattekrona har en kostnad som överstiger kronan eftersom den inkluderar den samhällsekonomiska effektivitetsförlust som snedvridande skatter leder till. Om man tar hänsyn även till eventuella budgeteffekter på grund av den offentliga produktion som skatterna finansierar kan nettoeffekten på statens budget bli en helt annan än effekten av själva skattefinansieringen. Marginalkostnaden för offentliga medel kan vara både större eller mindre än överskottsbördan för skatt och även större eller mindre än 1. Skattefaktor 2 i form av marginalkostnaden för offentliga medel är mycket svår att beräkna. I bilaga 7 till Långtidsutredningen 2003, beskrivs beräkningar av Ingemar Hansson som visar en marginalkostnad för offentliga medel i intervallet 0,84 till 7,2. Att notera är att de två estimat som avser användandet av skatter för att finansiera infrastruktur båda är under 1 (0,85 och 0,98). Marginalkostnaden för offentliga medel används i normalfallet inte längre i trafikverkens samhällsekonomiska kalkyler, vilket beror på att den delvis kan antas vara överlappande med beräkningen av skuggpriset för offentliga medel (skattefaktor 1) vilket ger risk för dubbelräkning, inte används internationellt, inte används inom andra svenska politikområden och att den kan antas variera kraftigt och för infrastrukturinvesteringar ligga nära 1,0. Se vidare ASEK och kommande PM från SIKA.

20 20(242) 1) läggs på investeringskostnaden fullt ut och dels genom att risk och osäkerhet beaktats redan när anläggningskostnaden beräknats enligt successivprincipen. I planen införs i enlighet med detta planförslag även en riskpremie för generell osäkerhet som inte direkt kan kopplas till ett enskilt objekt. Dessutom genomförs en rad känslighetsanalyser för att belysa framtida osäkerheter i exempelvis oljepris, teknikutveckling och politiskt beslutade styrmedel Riskreducerande åtgärder för befintliga anläggningar på grund av klimatförändringarna Några av effekterna av pågående klimatförändring innebär ökad risk för ras och skred och ökad risk för erosion vid trummor, rörbroar och brofundament. Utifrån de scenarier SMHI levererade till klimat och sårbarhetsutredningen dras slutsatsen att de flesta problemen bana och väg ställs inför på grund av klimatet på något sätt är vattenrelaterade. Högre vattennivå i hav och sjöar samt större och kraftigare nederbördsmängder leder bland annat till problem med lågt liggande vägar och tunnlar, förändrade grundvattennivåer, ökad rasrisk, ändrade flöden i strömmande vattendrag och ökande antal översvämningar. Samhällsekonomiska beräkningar har bidragit till att Ban- och Vägverket hanterar de ökade riskerna genom att avsätta 4,5 miljarder kronor av anslagen under planperioden för riskförebyggande åtgärder. 2. Transportsystemets utveckling Transporter fyller många funktioner och behov i samhället. De är nödvändiga för att människor ska kunna färdas mellan hem och arbete, uträtta ärenden såsom inköp och hämta/lämna barn eller ägna sig åt fritidsaktiviteter. Näringslivet är beroende av transporter för förflyttning av varor och människor. Den tekniska utvecklingen inom digital informationsteknik underlättar visserligen kommunikationen mellan människor och flödet av information utan fysisk rörelse, men den utvecklingen har inte ersatt behovet av transporter, utan person- och godstransporter fortsätter att öka. Samhällsutvecklingen i stort påverkar hur trafiken utvecklas och därmed vilka åtgärder i infrastrukturen som är mest angelägna. Omvänt påverkar trafiken och utformningen av transportsystemet samhällsutvecklingen inom andra områden. Regeringens övergripande mål är att bryta utanförskapet genom fler jobb i fler och växande företag (prop. 2008/09:35). I detta kapitel beskrivs hur det svenska transportsystemet ser ut i dag och hur dess användning kan komma att utvecklas.

21 21(242) 2.1. DAGENS INFRASTRUKTUR Den omfattande trafiken i Sverige ställer krav på infrastrukturen (kartan nedan visar hur den övergripande infrastrukturen i Sverige ser ut). Planförslaget syftar till att bevara och utveckla denna infrastruktur. Den största delen av järnvägens banor ägs av staten och förvaltas av Banverket. Även vägsidan utgörs av en hög andel statliga vägar. Inom luftfarten bedrivs reguljär linjetrafik eller chartertrafik för närvarande vid 41 flygplatser, varav staten driver 16 stycken. Slutligen finns för sjöfarten ett 50-tal allmänna hamnar och ett antal industriägda hamnar samt en stor mängd farleder. Infrastrukturen beskrivs närmare i faktarutor.

22 Figur 1: Infrastruktur i Sverige. 22(242)

23 23(242) Faktaruta: Järnvägsnätet Järnvägsnätet i Sverige omfattar cirka kilometer trafikerade banor varav drygt kilometer är elektrifierade. Den största delen av banorna ägs av staten och förvaltas av Banverket. Det finns 48 banor i Sverige och cirka 600 järnvägsstationer där resande kan kliva av och på tåget. Förutom trafikerade banor omfattar järnvägsnätet även så kallad kapillär infrastruktur i form av exempelvis uppställnings- och anslutningsspår. Denna infrastruktur har stor betydelse bland annat för matning av gods från industrier och hamnar ut till de större godsstråken. Banor för spårvägstrafik finns i Göteborg, Norrköping och Stockholm. I Stockholm finns även banor för tunnelbanetrafik. Faktaruta: Vägnätet Det svenska vägnätet består av cirka kilometer statliga vägar, varav cirka kilometer är europavägar, kilometer övriga riksvägar, kilometer primära länsvägar och kilometer övriga länsvägar. Förutom det statliga vägnätet finns det omkring kilometer kommunala gator och allmänna vägar samt kilometer enskilda vägar med statlig medfinansiering och ett mycket stort antal enskilda vägar utan statlig medfinansiering, de flesta så kallade skogsbilvägar. I det statliga vägnätet ingår även broar, ett tjugotal tunnlar och 37 färjeleder. Det nationella stamvägnätet består av cirka kilometer väg, vilket är knappt tio procent av det statliga vägnätet. Stamvägnätet består av samtliga europavägar samt vissa riksvägar längs en del av sträckan. Trafikarbetet på det nationella stamvägnätet är omkring miljoner fordonskilometer per år, vilket motsvarar nästan 50 procent av trafikarbetet på det statliga vägnätet. Cirka 70 procent av allt trafikarbete i Sverige sker på det statliga vägnätet. Faktaruta: Flygplatserna I Sverige finns för närvarande 52 flygplatser som är godkända av Transportstyrelsen (instrumentflygplatser som har någon form av radionavigeringsutrustning som stöd för piloternas navigering vid flygning i väder med nedsatt sikt) för trafik med flygplan och helikoptrar. Utöver dessa finns ytterligare åtta godkända flygplatser som inte har någon radionavigeringsutrustning, det vill säga de kan endast användas vid väder med bra sikt. Vidare har Transportstyrelsen godkänt 32 flygplatser för enbart helikoptrar. Utöver de godkända flygplatserna finns det i Sverige även flera mindre flygplatser som används av flygklubbar eller av enskilda personer. Antalet landningar på samtliga svenska flygplatser uppgick till cirka år Reguljär linjetrafik eller chartertrafik bedrivs för närvarande vid 41 flygplatser. Staten genom Luftfartsverket driver 16 av dessa flygplatser. Därutöver finns 25 flygplatser med annan huvudman än staten (kommunala, privata) där det idag bedrivs linjetrafik eller chartertrafik. Riksdagen har beslutat att staten ska tillhandahålla ett nationellt basutbud av flygplatser för att säkerställa en god interregional och internationell tillgänglighet. Utpekandet av det nationella basutbudet innebär en långsiktigt tryggad drift i statlig regi. Syftet med att fastställa flygplatser i ett basutbud är att säkerställa ett effektivt och långsiktigt hållbart flygtransportsystem som garanterar en grundläggande interregional tillgänglighet i hela landet. Följande flygplatser ingår i det nationella basutbudet: Stockholm-Arlanda, Stockholm-Bromma, Kiruna, Göteborg- Landvetter, Luleå, Malmö-Sturup, Umeå, Visby, Åre-Östersund och Ronneby. Därutöver är Jönköping, Karlstad, Ängelholm-Helsingborg, Karlstad, Sundsvall-Härnösand och Örnsköldsvik statliga flygplatser som i dag förvaltas av Luftfartsverket och inte ingår i det nationella basutbudet. Dessa flygplatser ska på sikt kunna övertas av regionala och lokala intressen, det vill säga kommuner, landsting och näringsliv.

24 24(242) Faktaruta: Farlederna och hamnarna Sjötransportsystemet kan delas in i tre delar: sjöfarten, hamnväsendet och farledssystemet. Balansen mellan infrastruktur och trafikproduktion är en helt annan inom sjöfarten än inom landtransporterna. För sjöfarten är det transportredskapen, det vill säga fartygen, som är den tunga komponenten. Här finns också dynamiken i systemet. Exempelvis kan trafik flyttas mellan olika rutter och hamnar helt efter marknadens villkor. Anlöpsfarleder till hamnar och stråkfarleder ute till havs är grundläggande element av sjöfartens infrastruktur. Huvudfarleder, vilka ingår i konceptet Säkra sjövägar, ges högst prioritet i verksamheten. Sjöfartsverkets ansvar för farledshållning sträcker sig till hamnområdesgränsen. Begreppet farled omfattar i sin vidaste betydelse de vattenområden som sjöfarten använder, men i allmänhet menar man de vattenvägar som i sjökortet är markerade med heldragna svarta linjer. I dag finns drygt 700 sådana farleder och ett tusental fyrar, varav 50 procent drivs av förnyelsebara energikällor, det vill säga sol och vind. Utspridda längs Sveriges kuster finns ett 50-tal allmänna hamnar och ett antal industriägda hamnar genom vilka cirka 90 procent av den svenska utrikeshandeln passerar (godsmängd). De allmänna hamnarna i Sverige är i huvudsak kommunalt ägda och drivs allt oftare i gemensamma hamn- och stuveribolag på affärsmässiga villkor och i konkurrens med varandra och med utländska hamnar. Hamnarna är självständiga från staten, men har genom sin viktiga roll i transportsammanhang stor betydelse för ett väl fungerande transportsystem ANTAGANDEN OM FRAMTIDEN Planförslaget gäller för en lång period och de åtgärder som genomförs, särskilt investeringarna i nya vägar, spår och farleder, kommer att användas under lång tid framåt. Därför måste förslaget utgå från en bedömning av hur framtidens efterfrågan på resor och varutransporter kommer att se ut. Trafikprognoserna i åtgärdsplaneringen bygger på ett antal antaganden om bland annat framtida befolkning, ekonomisk utveckling, biljettpriser, bränslepriser och mycket annat. Omvärldsförutsättningarna har hämtats från väl etablerade källor, exempelvis Statistiska centralbyråns befolkningsprognoser och Långtidsutredningens prognoser för ekonomisk utveckling. Vissa specifika prognosförutsättningar har trafikverken tagit fram själva, till exempel utvecklingen av biljettpriser och bränsleskatter. Nya politiska beslut fattas och andra förändringar kommer att ske, vilka kan påverka utvecklingen på ett sätt som inte förutsågs när prognosförutsättningarna bestämdes. Ett sådant exempel är att nya regler om reducerat svavelinnehåll i marint bränsle införs inom kort, vilket leder till överflyttningar från sjöfart till väg och järnväg om inte motverkande åtgärder sätts in. I åtgärdsplaneringen har trafikverken försökt att belysa ett antal osäkerheter i förutsättningarna genom känslighetsanalyser.

NATIONELL TRANSPORTPLAN 2010 2021

NATIONELL TRANSPORTPLAN 2010 2021 NATIONELL TRANSPORTPLAN 2010 2021 Vägverkets styrelse 11 augusti 2009 1 Den nationella transportplanen handlar om Tillväxt Fler jobb i fler och växande regioner Samhällsnytta Ökat samspel mellan olika

Läs mer

Nationell transportplan för Sverige Första och sista

Nationell transportplan för Sverige Första och sista Nationell transportplan för Sverige 2010-2021 Första och sista Öresundsbron Trafikökning över Öresundsbron sedan öppnandet år 2000 Kontinuerlig trafikökning sedan öppnandet Avmattning av ökningen skedde

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Åtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet

Åtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet Åtgärdsplanering 2010-2020 Trafikverkens avrapportering Redovisning Näringsdepartementet 2008-10-10 Trafikverkens uppdrag Metod för Regional systemanalys Metod för Strategisk miljöbedömning Modeller och

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04. Peter von Heidenstam

Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04. Peter von Heidenstam Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04 Peter von Heidenstam 2 2014-11-05 Förslaget omfattar åren 2014 2025 och är gemensamt för alla trafikslag, vägtrafik,

Läs mer

Kommunförbundet Skåne TC-konferens

Kommunförbundet Skåne TC-konferens TMALL 0141 Presentation v 1.0 Kommunförbundet Skåne TC-konferens 2015-11-06 Peter Bernström PLsys Transport-, tillväxt-, bostadspolitiska m fl mål Ta fram inriktningsunderlag till kommande planperiod (2018-2029)

Läs mer

Workshop om åtgärdsplaneringen i Skåne. Nationell långsiktig plan 2010-2021

Workshop om åtgärdsplaneringen i Skåne. Nationell långsiktig plan 2010-2021 Workshop om åtgärdsplaneringen i Skåne Nationell långsiktig plan 2010-2021 Benny Nilsson Vägverket Britt-Mari Grafström Banverket Den övergripande processen Åtgärdsplanering Inriktningsplanering Infrastruktur

Läs mer

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering 1 2 Nära vardagen där det händer Så här arbetar vi Ekonomisk planeringsprocess Planläggningsprocessen

Läs mer

Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för

Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för N2015/4305/TIF 2016-02-24 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för 2018-2029 Länsplaneupprättare och kollektivtrafikmyndigheter

Läs mer

MIIT Genomförande grupp. Underlag Cykel 2013.04.12. Underlag Cykel. Pernilla Sott Stråkkoordinator

MIIT Genomförande grupp. Underlag Cykel 2013.04.12. Underlag Cykel. Pernilla Sott Stråkkoordinator 2013.04.12 Pernilla Sott Stråkkoordinator Innehåll Typer av vägar... 3 Kostnad... 3 Typer av finansiering... 3 Ekonomisk bakgrund... 5 Nationella planen (nationella vägar)... 5 Regionala planen/länsplanen

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Kalmar län 2030. Hur reser vi 2030? Vad löser vi med infrastrukturplanerna 2010-2021? Helena Ervenius 2008-10-03

Kalmar län 2030. Hur reser vi 2030? Vad löser vi med infrastrukturplanerna 2010-2021? Helena Ervenius 2008-10-03 Kalmar län 2030 Hur reser vi 2030? Vad löser vi med infrastrukturplanerna 2010-2021? Helena Ervenius 2008-10-03 Fosilbränslefri regionförstoring 2030 Tågpendling Cykelparkering Pendlarparkering Attityder

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Vi ska peka ut Sveriges viktigaste vägnät

Vi ska peka ut Sveriges viktigaste vägnät Vi ska peka ut Sveriges viktigaste vägnät 1 2 Vilket vägnät är viktigast? Vi ska peka ut Sveriges viktigaste vägnät Transportsystemet är till för att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets

Läs mer

Inför åtgärdsplaneringen 2010-2020 www.banverket.se/banportalen/ap

Inför åtgärdsplaneringen 2010-2020 www.banverket.se/banportalen/ap Redovisning av uppdrag Inför åtgärdsplaneringen 2010-2020 www.banverket.se/banportalen/ap Titel: Inför åtgärdsplaneringen 2010-2020 Publikation: 2008:115 Projektledare: Peo Nordlöf, Vägverket, Rolf Haraldsson,

Läs mer

Nationell plan för transportsystemet 2010 2021

Nationell plan för transportsystemet 2010 2021 Nationell plan för transportsystemet 2010 2021 Titel: Nationell plan för transportsystemet 2010 2021 Publikationsnummer: 2011:067 ISBN: 978-91-7467-132-2 Utgivningsdatum: Mars 2011 Utgivare: Trafikverket

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

Uppdraget ska i sin helhet redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 29 februari 2012.

Uppdraget ska i sin helhet redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 29 februari 2012. Regeringsbeslut III 7 2011-03-10 N2011/1933/TE Näringsdepartementet Trafikverket 781 89 BORLÄNGE Uppdrag för ökad kapacitet i järnvägssystemet Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Trafikverket att

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning för. Nationell transportplan. Samrådsversion 090422

Miljökonsekvensbeskrivning för. Nationell transportplan. Samrådsversion 090422 Sid: 1(216) Miljökonsekvensbeskrivning för Nationell transportplan 2010 2021 Samrådsversion 090422 Obs! Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning bygger på vad som föreslås i ett tidigt arbetsmaterial. Det

Läs mer

Förberedelser inför åtgärdsplanering Regionsamverkan Sydsverige TMALL 0141 Presentation v 1.0

Förberedelser inför åtgärdsplanering Regionsamverkan Sydsverige TMALL 0141 Presentation v 1.0 TMALL 0141 Presentation v 1.0 Förberedelser inför åtgärdsplanering 2018-2029 Regionsamverkan Sydsverige 2016-06-27 Från ägarens mål till genomförande Transportpolitiska mål 12 års sikt Åtgärdsplanering

Läs mer

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg

Läs mer

Den svenska transportsektorn och infrastrukturplanering. Lennart Kalander Lena Eriksson. 9 september 2016

Den svenska transportsektorn och infrastrukturplanering. Lennart Kalander Lena Eriksson. 9 september 2016 Den svenska transportsektorn och infrastrukturplanering Lennart Kalander Lena Eriksson 9 september 2016 Transportpolitiska mål Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt

Läs mer

Trafikverkets arbete med Nationell plan 2014-2025 2013-02-28

Trafikverkets arbete med Nationell plan 2014-2025 2013-02-28 Trafikverkets arbete med Nationell plan 2014-2025 2013-02-28 Jörgen Einarsson Britta Johnson Innehåll Trafikverkets uppdrag Tidplan Ekonomiska ramar Regeringens direktiv Innehåll i nuvarande plan Medfinansiering

Läs mer

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010 Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket Einar Schuch Regionchef Region Öst Varför bildades Trafikverket? Framtidens samhällsutvecklare Ett trafikslagsövergripande synsätt planerar för alla trafikslag

Läs mer

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar Dnr: 09-154.20 Tjänsteutlåtande 2009-09-14 Georgia Larsson Förslag till yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

Uppdrag att ta fram förslag till ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer

Uppdrag att ta fram förslag till ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer Regeringsbeslut III 1 2015-01-08 N2015/532/TS Näringsdepartementet Trafikverket 781 89 Borlänge Uppdrag att ta fram förslag till ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer Regeringens

Läs mer

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland Ett samarbete Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Örebro Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Västmanlands län

Läs mer

Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25

Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25 Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25 Syftet med propositionen Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem är att skapa förutsättningar för ett kapacitetsstarkt,

Läs mer

Session 4: Samhällsekonomi vad är alternativet?

Session 4: Samhällsekonomi vad är alternativet? Session 4: Samhällsekonomi vad är alternativet? Praktikerns syn på det samhällsekonomiska beslutsunderlaget. Peo Nordlöf peo.nordlof@vv.se Varför samhällsekonomiska analyser? Varför inte vanlig marknadslösning?

Läs mer

En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering

En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering 2018-2029 SJU LÄN: STOCKHOLM, UPPSALA, VÄSTMANLAND, ÖREBRO, SÖRMLAND, ÖSTERGÖTLAND OCH GOTLAND

Läs mer

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen.

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen. Sid 1 (6) Yttrande Dnr 2007-10-08 Er ref N2007/6036/IR Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010-2019 (N2007/6036/IR) Regeringen

Läs mer

Varför översyn och förändringar?

Varför översyn och förändringar? Varför översyn och förändringar? Den långsiktiga planeringen är ineffektiv, trög och sektorsbunden Effektiva transporter och god logistik bygger på samverkan mellan trafikslagen Vi får allt mindre väg

Läs mer

Sammanfattnin: Bilaga

Sammanfattnin: Bilaga Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell

Läs mer

Partnerskap Bergslagsbanan. Ledningsgrupp

Partnerskap Bergslagsbanan. Ledningsgrupp Partnerskap Bergslagsbanan Ledningsgrupp 2010-01-20 Förslag till dagordning 1. Mötets öppnande 2. Val av mötesordförande 3. Val av sekreterare och en justeringsman att jämte ordföranden justera protokollet

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning för Nationell transportplan 2010 2021. publikation 2009:100

Miljökonsekvensbeskrivning för Nationell transportplan 2010 2021. publikation 2009:100 Miljökonsekvensbeskrivning för Nationell transportplan 2010 2021 publikation 2009:100 Sid: 2(266) Sammanfattning Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen fick i december år 2008 regeringens

Läs mer

Bilaga 7. Ett nationellt prioriterat nät av kollektivtrafik. Förslag till fortsatt etappvis utveckling under perioden 2010 2021

Bilaga 7. Ett nationellt prioriterat nät av kollektivtrafik. Förslag till fortsatt etappvis utveckling under perioden 2010 2021 Bilaga 7 Ett nationellt prioriterat nät av kollektivtrafik Förslag till fortsatt etappvis utveckling under perioden 2010 2021 1 Innehåll Uppdraget 3 Bakgrund 3 Sammanfattning av arbetet med etapp 1, 2007

Läs mer

Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen , ert dnr N2015/4305/TIF

Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen , ert dnr N2015/4305/TIF YTTRANDE 1(6) Regionledningskontoret Näringsdepartementet, 103 33 STOCKHOLM n.registrator@regeringskansliet.se Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029, ert dnr

Läs mer

Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) ER REFERENS: N2016/00179/TIF Näringsdepartementet 106 47 Stockholm Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Remissyttrande över inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010 2019

Remissyttrande över inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010 2019 1 (6) Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon Ert datum Er beteckning Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 2007-07-06 N2007/6036/IR Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över inriktningsunderlag

Läs mer

NORDSTRAT Kastrup 10 mars. Sverige - Planeringsläget planer Trafikverket organisation 1 april Nytt planeringssystem i höst?

NORDSTRAT Kastrup 10 mars. Sverige - Planeringsläget planer Trafikverket organisation 1 april Nytt planeringssystem i höst? NORDSTRAT Kastrup 10 mars Sverige - Planeringsläget planer 2010-2021 - Trafikverket organisation 1 april 2010 - Nytt planeringssystem i höst? 1 Förslag till NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 2010 2021

Läs mer

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Jonas Eliasson, Professor transportsystemtanalys Maria Börjesson, Docent transportsystemanalys, KTH Royal Institute of Technology Länk effektivitet

Läs mer

Trafikverket och spårväg

Trafikverket och spårväg Spårvagnsstädernas årsmöte 2014 i Lund Trafikverket och spårväg Lennart Andersson Trafikverket och spårväg Trafikverkets svar (I) Regeringen bör i sin instruktion ge Trafikverket erforderliga resurser

Läs mer

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet

Läs mer

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag?

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag? Svensk kompetens- & innovationsutveckling Var står vi idag? Göran Rudbäck FoU samordnare, SjöV Stockholm 8 november, 2012 Dagsläget...! År av utredningar En tydlig strategiprocess i maritima klustret Forsknings-

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Uppdateringar och konsekvensbeskrivningar. tillkommande investeringar samt behov av rättelser i underlagen

Uppdateringar och konsekvensbeskrivningar. tillkommande investeringar samt behov av rättelser i underlagen Sida 1(12) Datum: 2009-12-08 Uppdateringar och konsekvensbeskrivningar av eventuellt tillkommande investeringar samt behov av rättelser i underlagen Uppdateringar av gällande underlag till investeringar

Läs mer

Trafikverket och tjälforskning. Per Andersson. Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik

Trafikverket och tjälforskning. Per Andersson. Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik 2012-03-29 Trafikverket och tjälforskning Per Andersson Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik Från infrastrukturförvaltare till samhällsutvecklare 2 2012-04-24 Varför bildades Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande

Läs mer

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Kommittédirektiv Flygplatsöversyn Dir. 2006:60 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av det samlade svenska

Läs mer

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion Birgitta Aava-Olsson Hållbar utveckling Social Ekologisk Hållbar Ekonomisk Brundtlandrapporten, Our Common Future, rapport utarbetad av FN:s Världskommission

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET' Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-03-28 Ärendenr NV-00526-13 Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-04-11 Ärendenr NV-02981-13 Regionförbundet Sörmland Via mail: info@region.sormland.se

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt 2 Enligt Riksdagens Förordning (2010:185) ska Trafikverket, med utgångspunkt i ett trafikslagsövergripande perspektiv, ansvara för den långsiktiga

Läs mer

Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt

Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt En kort presentation av regeringens inriktning för utvecklingen av det svenska transportsystemet under perioden 2010 2021 Näringsdepartementet

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2016-2019 Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Sverige behöver rusta sin infrastrukt För att göra transporter till och från svenska företag

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Vi har i uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Den nya järnvägen kommer att knyta

Läs mer

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025 2013-07-02 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/371-311 Kommunstyrelsen Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025 Yttrande Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar föreslaget

Läs mer

Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten

Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Vad säger OECD territorial reviews Vilket fokus har regionerna i pågående infrastrukturplanering Motiv och svårigheter vid utvecklad samverkan

Läs mer

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans 1 Bakgrund Juni 2012 ansöker landstingsfullmäktige om att få bilda region i Östergötland Maj 2013 startar Utveckling Östergötland arbetet med att:

Läs mer

Forskning och innovation för bättre måluppfyllelse Trafikverkets FoIstrategi

Forskning och innovation för bättre måluppfyllelse Trafikverkets FoIstrategi Forskning och innovation för bättre måluppfyllelse Trafikverkets FoIstrategi Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25 Stora investeringar i infrastrukturen för att skapa

Läs mer

Trafikverkens yttrande över länsplaner för regional transportinfrastruktur 2010-2021

Trafikverkens yttrande över länsplaner för regional transportinfrastruktur 2010-2021 RAPPORT Datum: 2009-12-15 Diarienummer: Vägverket: VV2009/22569 Banverket: F09-9744/SA10 Transportstyrelsen: TSG 2009:14 Sjöfartsverket: 0403-09-02704 Trafikverkens yttrande över länsplaner för regional

Läs mer

Politisk omväldsspaning - hösten Lars Sandberg,

Politisk omväldsspaning - hösten Lars Sandberg, Politisk omväldsspaning - hösten 2015 Lars Sandberg, 2015-11-24 Proposition resenärsrättigheter Resenärer måste hålla reda på hur lång linjen är Linjer som är kortare än 15 mil ersättning efter 20 minuter,

Läs mer

Yttrande över Nationell plan för transportsystemet samt Miljökonsekvensbeskrivning

Yttrande över Nationell plan för transportsystemet samt Miljökonsekvensbeskrivning 1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsen Yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010 2021 samt Miljökonsekvensbeskrivning Ärendet Trafikverken (Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Bedömningsgrunderna gör miljöbedömningen av systemanalyser och långsiktiga planer mer förebyggande och strategisk Trafikverket har arbetat med att utveckla

Läs mer

RAPPORT 1(250) Datum: 2009-04-21. VERSION 6 - Internremiss. Nationell plan för. transportsystemet 2010-2021

RAPPORT 1(250) Datum: 2009-04-21. VERSION 6 - Internremiss. Nationell plan för. transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(250) Datum: VERSION 6 - Internremiss Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 2(250) Detta är en internremiss av ett preliminärt förslag till Nationell plan för transportsystemet. Synpunkter

Läs mer

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 2013-09-19 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 1. Inledning Mellan 2011-2013 pågår projekt Nya Ostkustbanan. Projektets övergripande syfte är att uppnå en

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)

Läs mer

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014. Regeringsbeslut I:3 2014-01-23 M2014/210/Mm Miljödepartementet Boverket Box 534 371 23 KARLSKRONA Uppdrag att ta fram förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Regeringens beslut

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Version 2016-04-01 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Förord och Innehåll 1 Inledning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Förord Denna rapport Analysmetod och samhällsekonomiska

Läs mer

Yttrande om forslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om forslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-03-28 Ärendenr NV-01861-13 Länsstyrelsen i Västmanlands län Via mail: vastmanland@lansstyrelsen.se

Läs mer

2011-01-20 Asfaltdagen 2011. Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige. Per Andersson

2011-01-20 Asfaltdagen 2011. Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige. Per Andersson 2011-01-20 Asfaltdagen 2011 Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige Per Andersson Varför bildades Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional

Läs mer

norrstyrelsen Vision och mål för infrastruktur i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för infrastruktur

norrstyrelsen Vision och mål för infrastruktur i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för infrastruktur norrstyrelsen rapport 2009: 20 Vision och mål för infrastruktur i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för infrastruktur Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen

Läs mer

Kommittédirektiv. Medfinansiering i samband med den långsiktiga planeringen av transportinfrastruktur. Dir. 2010:92

Kommittédirektiv. Medfinansiering i samband med den långsiktiga planeringen av transportinfrastruktur. Dir. 2010:92 Kommittédirektiv Medfinansiering i samband med den långsiktiga planeringen av transportinfrastruktur Dir. 2010:92 Beslut vid regeringssammanträde den 9 september 2010 Sammanfattning av uppdraget En särskild

Läs mer

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige Räta Linjen-gruppen Räta Linjen-gruppen består av följande intressenter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Uppsala län Region Gävleborg

Läs mer

Bilaga 4. Direktiv för åtgärdsplaneringen

Bilaga 4. Direktiv för åtgärdsplaneringen Bilaga 4 Direktiv för åtgärdsplaneringen 1 Regeringsbeslut II 1 Näringsdepartementet 2008-12-19 N2008/8698/IR N2008/8869/IR (delvis) Uppdrag att genomföra åtgärdsplanering inför fastställandet av nationell

Läs mer

2011-08-30. 5 miljarder kronor till järnväg och väg

2011-08-30. 5 miljarder kronor till järnväg och väg 2011-08-30 5 miljarder kronor till järnväg och väg Den globala skuldkrisen påverkar också Sverige. Tillväxten dämpas och arbetsmarknaden försämras. En stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen ställer

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för Skåne perioden 2014-2025

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för Skåne perioden 2014-2025 1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-05-20 Ärendenr NV-03889-13 Region Skåne Att: Kristoffer Levin Via mail: kristoffer.levin@skane.se

Läs mer

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025. Västmanlands län. Maj 2014 2013:8

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025. Västmanlands län. Maj 2014 2013:8 Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Västmanlands län Maj 2014 2013:8 Titel: Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Kommunikationer Samhällsbyggnadsenheten Länsstyrelsen

Läs mer

Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn)

Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn) Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn) Bakgrund & syfte Det finns många förslag på styrmedel för att minska

Läs mer

It s a long road to Sth Oslo.or? *Inriktningsplanering *Gemensam bild *Åtgärdsvalsstudie övergripande på nationell nivå

It s a long road to Sth Oslo.or? *Inriktningsplanering *Gemensam bild *Åtgärdsvalsstudie övergripande på nationell nivå It s a long road to Sth Oslo.or? *Inriktningsplanering *Gemensam bild *Åtgärdsvalsstudie övergripande på nationell nivå 2015-11-12 TMALL 0141 Presentation v 1.0 Christer Karlsson Transport-, tillväxt-,

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,

Läs mer

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025. Västmanlands län. Remissversion juni 2013 2013:8

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025. Västmanlands län. Remissversion juni 2013 2013:8 Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Västmanlands län Remissversion juni 2013 2013:8 Titel: Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Kommunikationer Samhällsbyggnadsenheten

Läs mer

Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10

Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10 Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10 Startsidan / Dokument & lagar / Utredningar / Kommittédirektiv / Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer