Kontinuitetsplanering i praktiken Top-down och bottom-up

Transkript

1 Kontinuitetshantering i vård och omsorg 28 oktober Clarion Sign Stockholm Kontinuitetsplanering i praktiken Top-down och bottom-up Exempel från läkemedelsförsörjning och hantering Tom Andersson

2 Top-down och bottom-up processer i kontinuitetsplanering Verksamhets- och riskanalyser Figur: ISO Top-Down Styrning och ledning Regler och standarder Övningar och tester Mål, prioriteringar och strategier Bottom-up Situationsanpassning Praxis och nödlösningar Reservplaner, rutiner och resurser

3 Kontinuitetshantering En fråga om prioriteringar 20 augusti 2013 Medicinbrist förlänger livet. Brist på pentobarbital kan göra att avrättningar i Texas får skjutas upp.

4 Kontinuitetsförmåga Resurser Vårdbehov Beredskap Kvalitet KONTINUITET Säkerhet

5 June 29 Derecho 2012 Elavbrott för 4,2 miljoner hushåll The Impact of a Large-Scale Power Outage on Hemodialysis Center Operations. Elavbrott för 44% (36 av 81) av dialysmottagningarna. Verksamhetsstörningar för 2/3 med elavbrott. Inga patientskador. 69% (25 av 36) med elavbrott saknade reservel. 31% (11 av 36) med avbrott sände patienter till andra mottagningar. 22% (8 av 36) med avbrott bokade om patienter till andra skift/dagar. 8% (22 av 36) med avbrott tog emot patienter från andra mottagningar 42% (19 av 45) utan avbrott tog emot patienter från andra mottagningar. Författare: Abir M, Jan S, Jubelt L, Merchant RM, Lurie N. Prehospital and Disaster Medicine 2013 Aug 22

6 Kontinuitetsförmåga Processer Vårdbehov Beredskap Kvalitet KONTINUITET Säkerhet

7 Förorenade läkemedel från New England Compounding Center (NECC) : 751 fall och 64 döda Persons with Fungal Infections Linked to Steroid Injections

8 Kontinuitetsförmåga Vårdbehov Vårdbehov Beredskap Kvalitet KONTINUITET Säkerhet

9 Pandemrix läkemedelsavtal, behov och logistik

10 Kontinuitetsförmåga Prestationsförmågan under snäva tidsramar och ansträngda förhållanden Vårdbehov Beredskap Kvalitet KONTINUITET Säkerhet

11 SOU 2013:54 Tillgång till läkemedel och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser och kriser [ ] det saknas ett kontinuerligt, strukturerat och samordnat arbete [ ] en gemensam ambitionsnivå [ ] när det gäller att upprätthålla nödvändig tillgång till läkemedel och sjukvårdsmateriel. Enligt dessa [bestämmelser i lagen (2009:366)] ska vårdgivaren organisera läkemedelsförsörjningen så att den bedrivs rationellt och på sådant sätt att behovet av säkra och effektiva läkemedel tryggas. När det gäller läkemedel till slutenvården saknas reglering om tillhandahållandeskyldighet respektive leveransskyldighet [ ] en rent avtalsrättslig fråga [ ]

12 SOU 2013:54 Tillgång till läkemedel och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser och kriser Huvuddelen av de beredskapslagrade läkemedlen är till för att hantera en pandemi eller andra större utbrott av smittsamma sjukdomar och består av antivirala läkemedel och antibiotika. Vidare lagras ett fåtal antidoter mot kemiska eller radionukleära ämnen samt sera. [ ] det är svårt att få en gemensam bild av beredskapslagringen i landstingen [ ] utgår från den normala och dagliga försörjningen till sjukvården [ ] marginella kostnader [ ] i mycket liten omfattning har använt de statliga beredskapslagren.

13 SOU 2013:54 Tillgång till läkemedel och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser och kriser Före omregleringen [ ] ett avtal mellan staten och Apoteket AB [ ] lager- och leveransberedskap som krävs för att tillgodose allmänhetens och vårdens berättigade krav. uppgifter [ ] enligt 18 förordningen (2006:942) om åtgärder för krigsberedskap och höjd beredskap [ ] uppgifter inom totalförsvarets läkemedelsförsörjning. Ingen av de nuvarande apoteksaktörerna har något reglerat ansvar för beredskapsuppgifter motsvarande det som Apoteket AB tidigare hade.

14 SOU 2013:54 Tillgång till läkemedel och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser och kriser I Socialstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys för 2012 [ ] den omreglerade apoteksmarknaden innebär en förskjutning av ansvar från stat till landsting [ ] nya modeller för sjukhusens läkemedelsförsörjning [ ] ofta minskade lager av läkemedel på sjukhus, på apotek och hos grossister [ ] ökad sårbarhet [ ] Utredningen kan konstatera att det i lagstiftningen saknas krav om specifika lagernivåer [ ] restnoteringar av läkemedel uppstår i högre grad än tidigare.

15 Västra Götalandsregionen inblickar och utblickar Information? Säker och effektiv vård Läkemedelshantering Läkemedelsförsörjning Prioriteringar?

16 Läkemedelsaktörer Tamro Oriola Apoteket AB RGL Sjukhusapoteket VGR Förvaltningar APL Apotekens service AB Inera Figur: Leveranskrav 98% orderrader 24 timmar

17 VARA2 SIL Hamlet VGR Net *) PNL VNL Horatio VGR Net ***) KIV VGR Net Integrationsplattformen Sjunet Pricat Visuera internet Siteminder inloggningstjänst VGR Net **) Marknadsplatsen ebuilder internet Produktkatalogen Visuera internet Raindance Integrationsplattformen Sjunet RGL/Apoteket internet *) vgwb0111, vgas0546, vgfs0036 och vgdb0249 ligger på Gothnet vgdb0156 ligger på KSS Rekvisition i VGR Automatiska e-beställningar på basis av sortimentslistor och lagersaldo, med fax och vissa vårdprioriteringar som reservrutin, och tillverkning på beställning. **) vgas0466 lastbalanserare, ligger både på Gothnet och KSS ***) vgwb0112 ligger på Gothnet

18 Prioriteringar i läkemedelshanteringen

19 Läkemedelsrisker i praktiken Rätt patient. Rätt läkemedel. Rätt dos. Rätt tid. Rätt väg.

20 Riskklassificering av läkemedel NPSA (National Patient Safety Agency)

21 Riskklassificering av läkemedel NPSA (National Patient Safety Agency)

22 Processtudier på Skaraborgs sjukhus Nya frågor för en pilot Vilka läkemedel är tidskritiska? Vilka läkemedel är förenade med fördröjd och utebliven administrering? Vilka riskfaktorer kan identifieras? Vilka åtgärder är optimala? Vilka krav kan ställas på försörjningsledet? Vilka krav kan ställas på systemprocesser?

23 Västra Götalandsregionen inblickar och utblickar Information? Säker och effektiv vård Läkemedelshantering Läkemedelsförsörjning Prioriteringar?

24 Effekter av restnoteringar Special Issue Drug shortages From the September 23, 2010 issue Frustration, problem och oro för patientsäkerheten framkom med all tydlighet i vår undersökning av läkemedelsbrister juli-september 2010 där mer än 1800 vårdgivare (68% farmaceuter) deltog. Bristande information om restens varaktighet (85%) Brist på tidig varning om rest och information om alternativ (84%) Bristande information om orsak (83%) Tidsslöseri och dubbelarbete (82%) Leveransproblem för ersättningsprodukter (80%) Ekonomiska kostnader (78%) Brist på ersättningsprodukter (70%) Resurskrävande hantering av ersättningsprodukter (69%) Patientsäkerhetsrisker (64%) Intern hamstring av läkemedel (58%) Ledningsproblem (arga läkare) (55%)

25 Effekter av restnoteringar Försörjningsproblem innebär risker i läkemedelshantering. Exempel från tabell 1. Tillbud, fel och komplikationer associerade med restnoteringar Istället för propofol Ovan läkare doserade Precedex i mcg/kg/min istället för mcg/kg/h. Förlamad, ventilerad patient fick ingen sedering eftersom inget alternativ ordinerades. Otillräcklig sedering med benso-diazepiner ledde till agitation och själv-extubation; patient bet sig genom tungan.

26 Sortimentsrådet samordnar, informerar och uppdaterar produktkatalogen en länk mellan landstingets förvaltningar och läkemedelsaktörer.

27 VARA2 SIL Hamlet VGR Net *) PNL VNL Horatio VGR Net ***) KIV VGR Net Integrationsplattformen Sjunet Pricat Visuera internet Siteminder inloggningstjänst VGR Net **) Marknadsplatsen ebuilder internet Produktkatalogen Visuera internet Raindance Integrationsplattformen Sjunet Informationsrisker RGL/Apoteket internet *) vgwb0111, vgas0546, vgfs0036 och vgdb0249 ligger på Gothnet vgdb0156 ligger på KSS **) vgas0466 lastbalanserare, ligger både på Gothnet och KSS ***) vgwb0112 ligger på Gothnet

28 Mer och mindre risker med IKT

29 Mer och mindre risker med IKT

30 Mer och mindre risker med IKT

31 Frågorna om kontinuitetsförmågan är många. Svaren desto färre. Jag undrar vilka reservrutiner som landstingets sjukhus har för läkemedelshantering i händelse av allvarligare IT-haverier som gör det omöjligt att läsa patientjournaler, som även drabbar back-uper? Om sådana haverier inträffar, hur håller man reda på vilka läkemedel som alla patienter ska ha, i rätt dos och i rätt tid? Vidare undrar jag vad som händer med läkemedelsbeställningar till sjukhus i händelse av IThaverier, när det inte går att skicka e-beställningar? Hur ser reservrutinerna ut då? Vänliga hälsningar Tom

32 Informationsrisker i läkemedelsförsörjning och hantering Information Säker och effektiv vård Läkemedelshantering Läkemedelsförsörjning Prioriteringar Varken höga eller låga risker, men högst oklara

33 Ingen början. Inget slut. Alla har något att lära ut och in.