Från Älvstranden till Älvstaden

Transkript

1 Älvstrandsprocessen Från Älvstranden till Älvstaden En ny stad breder ut sig vid vattnet. Det började på 1970-talet när tre varvs- och fyra hamnområden på den norra stranden av Göta älv, mitt i centrala Göteborg, frilades för ny användning. Detta dokument ger en inblick i vad som hänt, i vilket sammanhang det skett, om aktörer som deltagit i processen och om resultat som uppnåtts. Här blir också olika metoder och modeller belysta som har sitt ursprung på Norra Älvstranden och nu utvecklas vidare i Göteborgs kärnområde.

2 Perioden 2000 till 2010 präglas till stor del av byggaktiviteter. En stor del är nyproduktion av bostäder och kontor men även de stora kvarvarande maskinhallarna renoveras och får nytt innehåll.

3 Förord Detta är en berättelse om stadsförnyelsen på Norra Älvstranden i Göteborg, en fem kilometer lång sträcka mellan Älvsborgsbron och Göta älvbron på Hisingen. Uppbyggnaden av en ny stad i ett gammalt industriområde, omfattande 250 ha mark och ca 40 ha vattenområde. En utveckling som, utifrån de metoder och modeller som utvecklats på Norra Älvstranden, lett till nya planer och idéer för hela Centrala Älvstaden, ett område som omfattar Ringön, Frihamnen, Backaplan, delar av Gullbergsvass och delar av södra älvstranden. Dokumentet inleds med en tillbakablick, en sammanfattning av Älvstrandsprocessen , fortsätter med en beskrivning om vad som hänt efter år 2000 och avslutas med några tankar om vad som kan komma att hända i framtiden. Göteborgs Stadsbyggnadskontor och Älvstranden Utveckling AB har tagit fram denna publikation i samarbete med Handelshögskolan i Göteborg. För den som vill fördjupa sig finns en uppställning över tidigare publikationer under avsnittet referenser. 1Innehåll 11 Förord Ett nytt millennium 16 Nya politiska förutsättningar 18 Älvstranden Utveckling AB 20 Centrala Älvstaden 22 Lindholmen Science Park 24 Hållbar infrastruktur 26 Evenemang på Älvstranden 28 Resultat och investeringar 29 Modeller och metoder 30 Epilog 31 Referenser Lars Ivarson Stadsbyggnadsdirektör i Göteborg Mats Andersson VD i Älvstranden Utveckling AB 1

4 Norra Älvstranden i Göteborg Lödöse grundades omkring år 1150 några mil upp längs Göta älv. Försök gjordes att anlägga en stad närmare flodmynningen. Nya Lödöse och Älvsborgs Stad är tidiga förstäder till Göteborg. Karl IX gjorde en ansats vid Färjenäs på Hisingen år 1603, på en plats som är belägen strax intill Älvsborgsbron. Tyvärr kom danskarna 1611 och raserade också detta försök till stadsbildning. Ytterligare försök gjordes vid Gullbergsvass innan Gustav II Adolf den 4 juni 1621 utfärdade stadsprivilegier för en befästningsstad och ett centrum för handel och sjöfart. Industrialiseringen på 1800-talet blev en början till Göteborgs skeppsvarvsera. På Norra Älvstranden växte varven; Götaverken, Lindholmen och Eriksberg, tre av världens största skeppsvarv under 1900-talet. Samtidigt utvecklades Göteborg till Skandinaviens viktigaste hamn. På 1960-talet blev dessa varv världsledande skeppsproducenter räknat i tonnage, något som drastiskt förändrades under 1970-talet. Nya och större båtar efterfrågades, konkurrensen från låglöneländerna i Sydostasien blev knivskarp och stora statliga kreditgarantier enligt japansk modell ändrade spelreglerna, garantier som den svenska regeringen sa nej till. Många båtar som tidigare fraktat styckegods ersattes med containerfartyg och oljan transporterades med supertankers runt Afrika när Suezkanalen stängdes efter sexdagarskriget Bedömningar, strukturella problem, lågkonjunktur, politiska beslut och enskilda händelser är orsaker till att den svenska varvsindustrin avvecklades och jobb försvann direkt. Samtidigt flyttade Göteborgs hamnverksamhet med containerhantering västerut till ytterhamnen. Götaverken ställdes inför konkurshot redan 1970 men det dröjde till 1975 innan staten gick in som ägare och masspermitteringar inleddes bildades Svenska Varv, det statliga bolag som kom att ta över alla varvens tillgångar och problem. En stor yta mitt inne i Göteborg tömdes successivt på verksamhet. De två största markägarna, Göteborgs stad och Svenska Varv AB startade ett gemensamt projekt där man strävade efter att utveckla visioner för en förnyelse av området. Långsamt växte sig begreppet den Goda Staden starkt, en fruktbar blandning av företag, bostäder, utbildning, handel, forskning, kultur och rekreation. De första stegen, Visionens första steg innebar att återigen ha full sysselsättning i området. Det första målet var att återetablera industriell produktion, i första hand inom fartygsindustrin och energisektorn. Som ett komplement flyttar ett forskningsinstitut till Göteborg, till det övergivna skeppsvarvet Lindholmen. Ägaren, svenska staten, satsar 60 miljoner kronor. De första åren, Svenska Varv AB presenterar 1982 en första övergripande strategi samlas mark och fastigheter i Eriksbergs Förvaltnings AB och Bengt Tengroth blir VD. På Eriksberg skissas en ny stad med till största delen bostäder. Slottsberget/Lindholmen, ett bostadsområde med små trähus och arbetarbaracker omvandlas i samarbete med Göteborgs stad till ett område med privatägda bostäder. Projekt Lindholmen startar en utbildningsoch forskningsanläggning på Lindholmen. Vid Götaverken läggs varvsrelaterad verksamhet ut på nybildade oberoende bolag. Hamnanläggningarna som ägs av Göteborgs hamn inventeras. 2

5 För att inte störa pågående verksamhet hamnar Frihamnen utanför alla planer och sparas för framtiden. Avstampet, Nya översiktsplaner presenteras med de grundläggande ambitionerna för området. På Eriksberg planeras nya bostäder, hotell, arbetsplatser och ett utställningsområde. Här föds visionen om den Goda Staden. Lindholmens kunskapscenter invigs som resultatet av ett samarbete mellan flera olika utbildare i Göteborg. Chalmers tekniska högskola utlokaliserar verksamhet. Visionen om den lärande staden tar form. Området Götaverken namnändras till LundbyStrand. Här får de flesta husen stå kvar och ge plats åt nya mindre företag som behöver lokaler. En stegvis småskalig process som utvecklas till storskaliga projekt i de största varvsbyggnaderna. Mognaden, Finans- och fastighetskrisen i början av talet tvingar Celsius, den privatiserade ägaren till Svenska Varv AB, att söka en ny inriktning. Fastigheter ingår inte längre i kärnverksamheten. På Eriksberg flyttar de första hyresgästerna in. Området marknadsförs genom olika kulturprojekt som konstutställningar, musikaler och promotionföreställningar. Färjeförbindelse med innerstaden etableras. Vid Sannegården görs försök att skapa ett stort nytt centrum för hela Norra Älvstranden talets finansiella kris gör dock att hela projektet läggs ner. Vid Lindholmen utvecklades gymnasie- och högskoleutbildningar. På LundbyStrand tillkommer bland annat en stor sporthall i en tidigare plåtverkstad. Omstarten, Göteborgs stad tar över huvudansvaret för projektet och företaget, som namnändras till Norra Älvstranden Utveckling AB, får ny VD och styrelse med opolitisk ordförande. Fokus faller på de centrala delarna av stranden, att satsa från mitten, vilket understryks av att bolaget flyttar sitt huvudkontor från Eriksberg till LundbyStrand. På Eriksberg fortsätter planering och produktion av bostadsområden. På Lindholmen är en Science Park under utveckling i Lindholmshamnen. Lindholmen Utveckling AB slås ihop med Norra Älvstranden Utveckling AB. I Frihamnen flyttar terminalen för passagerartrafiken till England in. Ny infrastruktur planeras; trafikplatser, bussgata, köpcentrum m.m. På randen till det nya millenniet är utvecklingsbolagets orderböcker fyllda. Företagen står i kö för att få flytta in på Lindholmen Science Park, åtskilliga fastighetsägare vill investera i projekt och många människor vill flytta till den Goda Staden på Norra Älvstranden. Både Ericsson och Volvo är med och fyller Lindholmen tillsammans med många av sina tjänsteleverantörer. 3

6 Längs Eriksbergskajen växer bostäder och verksamhetslokaler fram under början av 2000-talet. Flera stora publikdragande evenemang, som t ex Volvo Ocean Race 2002, lockar människor till Norra Älvstranden. Viktiga delar i visionen om den Goda Staden är det offentliga rummet, de mänskliga mötesplatserna och dess utsmyckningar. Gårdsbildningen på Eriksbergskajen nedan har en granitskulptur, Vattnets väg till havet, av Pål Svensson. I Sannegårdshamnen (bilden till höger) startar bostadsbyggandet på den östra sidan 2003 och under den senare hälften av decenniet blir även den västra sidan klar med parkanläggningar närmast naturparken på Sörhallsberget. Den Goda staden I underlaget till program för detaljplan för Södra Älvstranden, D:nr 494/01, Stadsbyggnadskontoret 2006 kan man läsa: Göteborg är dess invånare. De som bor, arbetar, lever och fysiskt använder sig av staden är gemensamt med och skapar det som vi stolt kallar staden Göteborg. Människorna är stadens viktigaste tillgång. De fyller gator och torg, befolkar arbetsplatser och bostäder, skapar händelser och skeenden som berikar våra liv. Stadens fysiska form är arenan för dessa människor att leva och förverkliga sina liv i. Staden är den plats och vardagsrum där människor möts. 4

7 Idéer sjösätts och projekt går av stapeln 9 Västra Eriksberg 10 Visionen om att skapa den Goda Staden på Norra Älvstranden är stark. Hela tiden är minst en byggkran igång. Miljöarbete prioriteras högt. El- och värmeförbrukning följs upp, mark och byggnader saneras från miljögiftiga ämnen. Norra Älvstranden Utveckling AB deltar aktivt i ByggaBoDialogen, en överenskommelse att jobba för en hållbar bygg- och fastighetssektor. Fastighetsutveckling och infrastruktursatsning tar fart. Nya hus byggs upp och gamla varvsbyggnader renoveras och får nya användningsområden. Fyra huvudområden Eriksberg, Sannegården, Lindholmen och Frihamnen binder samman stranden. Eriksberg I början av millenniet växer ett nytt bostadsområde i östra delarna av Eriksberg fram, runt nya lägenheter byggs. Arbetet med de västra delarna av Eriksberg startar 2002 då en översyn av områdets befintliga detaljplaner görs sätts planeringsarbetet för bostadsbyggnation på dessa delar av Eriksberg igång. 1 Maskinkajen På Eriksberg står Maskinkajen klar. Byggnaden används för en mix av ändamål. Den omfattar kvm och rymmer bostäder, verksamhetslokaler och restauranger. 2 Köpcenter Eriksberg På Säterigatan, entrén till Eriksberg, byggs under år 2000 Eriksbergs Köpcentrum upp invigs centret som innehåller kvm butiksyta 5 bestående av dagligvaruhandel, specialvaruhandel, systembolag och bank. 3 Parkhuset Göteborgs första hus med miljödeklarerade lägenheter, Parkhuset, tas i bruk år Energimålet för huset är att förbruka 35% mindre energi än Parkhuset på Eriksberg ett normalhus. Huset omfattar kvm och innehåller 52 lägenheter. Sannegårdshamnen Under 90-talet såldes flertalet byggrätter i östra Sannegårdshamnen till olika byggföretag. Under våren 2002 är byggplanen för västra Sannegårdshamnen färdig och 2003 tas de första spadtagen för bostadsbyggandet. Det är Sannegårdshamnens östra sida som först tar form. Cirka 600 nya lägenheter byggs upp. År 2004 står Sannegårdens gång- och cykelbro klar. Bron förkortar vägen genom Sannegården med drygt en kilometer. Lindholmen Science Park Områdena Lindholmen, Lindholmspiren och LundbyStrand växer i början av 2000-talet ihop och bildar Lindholmen Science Park, ett centrum för forskning och utveckling inom informationsteknologi, fordonsutveckling

8 Eriksberg Sannegårdshamnen Västra Lindholmen Campus Lindholmen samt media och design. Områdets huvudsyfte är att vara en plats som stimulerar samarbete mellan företag, akademi och samhälle. Ericssons inflyttning 2003 gör att fler företag vågar ta steget att flytta till området. För utbildning och forskning står flera gymnasieskolor, Chalmers, IT-universitetet, Högskolan för 4 Lindholmen Science Park 6 Design och Konsthantverk (HDK) och Viktoriainstitutet invigs centrumhuset i parken. 5 Hasselbladshuset 2003 flyttar kameratillverkaren Hasselblad in i det nybyggda Hasselbladshuset som omfattar kvm. En hårdnande marknadskonkurrens gör dock att företaget 2005 tvingas flytta sin verksamhet till mindre lokaler. 6 M1:an Götaverkens Maskinverkstad byggs om till verkstads- och kontorsutrymme. År 2000 står byggnaden på kvm klar att tas i bruk flyttar Volvo Technology in i M1:an och följs 2004 av teknikföretaget Wärtsilä. 7 Sopsuganläggning 2002 knyts kontorsbebyggelse på Lindholmen till den nybyggda källsorterande sopsuganläggningen. Av spillvärmen från Hisingens raffinanderier tillverkas miljövänlig fjärrkyla i en centralt belägen anläggning på Lindholmen och distribueras till områdets fastigheter. Frihamnen Norra Älvstranden Utveckling AB:s roll i Frihamnen förstärks i en överenskommelse med Göteborgs Hamn. Bolaget kan nu vara med och påverka områdets framtida utveckling. Frihamnen används för diverse evenemang. Till exempel används Frihamnspiren som Konsert på Frihamnspiren

9 Östra Lindholmen Frihamnen musikplats för årligen återkommande evenemang som Göteborgskalaset och Metaltown, metal- och hårdrocksfestival. 8 Kajskjul 107 Det gamla hamnmagasinet, Kajskjul 107, byggs om till cirka kvm kontor och terminal. Det ombyggda hamnmagasinet tas i bruk år Infrastruktur 9 Trafikplatser För att hantera de stora trafikströmmarna till och från Norra Älvstranden byggs två trafikplatser. År 2000 påbörjas arbetet med Eriksbergsmotet för att leda trafiken över järnvägen, förbi Eriksberg Köpcentrum in i Eriksberg. År 2001 startar arbetet med Ivarsbergsmotet, en direkt infart från Älvsborgsbron till Eriksberg. 10 Lindholmsallén & Älvstrandens bussgata Lindholmsallén, de tusen lindarnas allé, mellan Campus Lindholmen och Lundbyhamnen är färdig år En bred allé med bil- och kollektivtrafik samt gång- och cykelstråk invigs Norra Älvstrandens bussgata. Den cirka 2 km långa bussgatan, med separata kollektivtrafikfällt, går från Lundby Hamngata i öster till Eriksbergshallen i väster. 11 Älvsnabbare Sträckan mellan Lindholmen och Rosenlund börjar trafikeras av skyttelbåten Älvsnabbare Vid högtrafik avgår den var 10:e minut och vid lågtrafik var 15:e minut. Om det finns tillräckligt med plats är det fritt fram för cyklisterna att kostnadsfritt ta med sig sin cykel. Befintlig eller påbörjad bostadsbebyggelse Befintlig eller påbörjad företags- eller skolbebyggelse Planerad bebyggelse Övrig befintlig bebyggelse Buss- och spårvagnslinjer Färjelinjer Kajpromenaden F Färjeläge H Hållplats 7

10 Fördelningen av byggrätter på Eriksberg blir klar 2005 och byggandet av cirka bostäder startar. I de västra delarna, runt torrdockan och den stora bockkranen (bilden nedan), växer fem nya ministadsdelar fram; Stapelbädden, Dockan, Platån, Backen och Kajen. De stora grönområdena Färjenäsparken och naturparken på Sörhallsberget är värdefulla tillgångar för rekreation och mänskliga möten. Sannegårdshamnen har vuxit fram till ett område med låg bebyggelse runt den svagt svängda hamnbassängen och dess nya båtplatser. De flesta kvarteren har gårdar som öppnar sig ut mot kajerna och den eleganta gång- och cykelbron som förbinder den östra sidan med den västra. Den sista etappen, en mindre centrumbebyggelse i den innersta delen av hamnen kommer att innehålla bostäder, vårdcentral och dagligvaruhandel. 8

11 Lindholmen Science Park utvecklas vidare. Claes Hakes granitbågar är ett spännande kulturellt inslag på Lindholmsplatsen mellan Campus Lindholmen och Lindholmspiren 5. Under 2008 startar byggnationen av Lindholmspiren 3 som tillsammans med den befintliga byggnaden Lindholmspiren 5 får namnet Lindholmen Science Park. Utökningen ger ytterligare cirka kvm kontor, konferensutrymmen och en konferenshall för 600 personer. I anslutning till Lindholmsplatsen planeras också ett hotell. Visitors Centre (stora bilden ovan) är hjärtat i Lindholmen Science Park. Här slussas besökare vidare till konferenser, företag samt institutioner i huset och området. Chalmersfastigheters spännande byggnad Kuggen på Lindholmsplatsen (bilden till vänster) kommer att tillföra kvm verksamhetslokaler och kreativa mötesplatser. Kuggen blir en fysisk förbindelse mellan näringslivet i Lindholmen och akademin i Campus Lindholmen. 9

12 Mandatet utvidgas, från Älvstrand till Älvstad Visionen om en stadskärna som förstärks av Centrala Älvstaden växer sig starkare. Befolkningsmässig balans ska skapas mellan stadens norra och södra del, med Göta älv som förenande element. Älvstranden Utveckling AB:s ansvar att utveckla Norra Älvstranden fortsätter och utökas till att även innefatta utvecklingen av Södra Älvstranden, Gullbergsvass, Backaplan och Ringön. Nya sätt att bygga miljövänliga och hållbara fastigheter utvecklas och används. Det offentliga samtalet, där göteborgarnas idéer om den nya staden kommer fram, ligger till grund för planering och byggande. Eriksberg 2005 är fördelningen av byggrätterna på Eriksberg klar. Eriksbergs bostadsområde fortsätter att expandera västerut där cirka nya lägenheter med olika boendeformer byggs och grönområden utformas under en 10-års period. Den västra delen delas upp i ministadsdelarna Stapelbädden, Dockan, Backen, Platån och Kajen. 1 Höghuset Höghusets 72 lägenheter kombineras med verksamhetslokaler. Totalt omfattar byggnaden cirka kvm. Huset är det första på stranden vars livscykelkostnad beräknas. Detta innebär att hänsyn tagits till fastighetens livscykel när det gäller tekniska system, energianvändning och andra driftkostnader. 2 Akterhuset 2009 påbörjar Bostadsbolaget byggnationen av Akterhuset. Ett energisnålt fyravåningshus med 80 hyresrätter. Huset beräknas vara inflyttningsklart år Sannegårdshamnen Sannegårdshamnens västra sida börjar växa fram. Den östra och västra sidan ska slutligen bindas ihop av hamnens inre del som ska vara ett centrum med bostäder, vårdcentral och dagligvaruhandel. Under denna period byggs cirka nya lägenheter. 3 Hamnhuset Huset med sina 115 lägenheter är Sveriges största passivhus och så energisnålt att det till Hamnhuset stor del kan värmas upp av de boendes kroppar. Hamnhuset använder en fjärdedel av normal uppvärmningsenergi och genererar 70% lägre koldioxidutsläpp jämfört med ett vanligt flerbostadshus. Lindholmen Det nuvarande centrumhuset, som fått namnet Lindholmen Science Park, börjar byggas till med cirka kvm kontor, konferensutrymmen och en konferenshall som ska rymma 600 personer. Det nya huset står klart Mellan Campus Lindholmen och Lindholmen Science Park på Lindholmspiren planerar Chalmersfastigheter ett hus Kuggen som ska förbinda akademin och näringslivet med spänger (gångbroar) mellan byggnaderna. Planer på ett hotell och flera nya kontorsbyggnader finns. 4 Hasselbladshuset blir Kanalhuset Det ursprungliga Hasselbladshuset blir Kanalhus. SVT, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio etableras på Lindholmen och blir en motor för fokusområdet Media. 5 Maskinhall 2 En av de sista maskinhallarna från varvstiden på kvm, renoveras till ett spännande profilhus är byggnaden inflyttningsklar. Imaje, Volvo Technology, Volvo Technology Transfer, Denso Sweden och 10

13 Kanalhuset 4 Det spännande huset som ursprungligen byggdes för Hasselblad har nu tagits över av SVT, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio. Västra Eriksberg Eriksberg Sannegårdshamnen Lindholmen Campus Lindholmen Masthuggskajen Norra Masthugget Alpine Electronics är några av hyresgästerna. Flera av dessa är viktiga partners för utvecklingen av området Lindholmen Science Park. Huset innehåller också ett P-hus, restaurang och gym. 6 Santos I industrihallen Santos i centrum av Campus Lindholmen flyttar Backa Teater och SVT in. 7 Bostäder 2008 står 385 studentlägenheter klara vid Lindholmsallén. Ytterligare 220 lägenheter, både bostads- och hyreslägenheter kommer att byggas intill studentlägenheterna. De nya hyresgästerna bidrar sannolikt till att kvällsaktiviteterna på stranden ökar. Under 2008 blev 385 studentlägenheter vid Lindholmsallén inflyttningsklara. Frihamnen I Frihamnen fortsätter evenemang av olika slag att hållas välkomnas till exempel Ostindiefararen Götheborg hem till Göteborg och 2008 genomförs en Swedish Touring Car Championship STCC-tävling, den första av fem, samt Metaltown. Planeringen av den långsiktiga användningen av Frihamnen startar. Stadsbyggnadskontoret påbörjar en förstudie för att kartlägga vad området kan komma att användas till i framtiden. Kvillebäcken 2007 genomförs ett parallellt arkitektuppdrag som resulterar i att området föreslås få kvartersstruktur och ett parkstråk där grönområden och vatten blandas. 11

14 Frihamnen Backaplan Kvillebäcken 5 4 Ringön Rosenlund Skeppsbron I Gullbergsvass Befintlig eller påbörjad bostadsbebyggelse Området ska utvecklas till en levande och miljösmart stadsdel där cyklisterna hamnar i fokus. Området är nedgånget därför är första steget en upprustning. Mellan 2010 och 2015 planerar ett konsortium att bygga lägenheter i området. Backaplan Backaplan ska bli en blandstadsdel där handel och bostäder blandas. Volymhandel placeras ut mot lederna medan de inre delarna består av en blandning av handel i mindre skala och bostäder. Den fördjupade översiktsplanen beräknas bli antagen under Ringön Idag används området kring Ringön för verksamheter av varierande karaktär. På lång sikt utgör området en stor och viktig resurs för Göteborgs stadsutveckling, men ännu har inga beslut om framtida förändringar tagits. Befintlig eller påbörjad företags- eller skolbebyggelse Planerad bebyggelse Övrig befintlig bebyggelse Buss- och spårvagnslinjer Färjelinjer Kajpromenaden 12

15 I Älvrummet Informationshuset vid Kanaltorget innehåller den stora älvstrandsmodellen samt en utställning om de olika områdena på norra och södra älvstranden. Här visas också film, bildspel och hålls föredrag som berör stadsplanering och Centrala Älvstadens framväxt. Gullbergsvass 2007 förvärvar Älvstranden Utveckling AB kvm mark på Gullbergsvass nya lägenheter kan komma att byggas på området. Skeppsbron Planen för Skeppsbron är att utveckla området till en attraktiv stadsdel med boende, arbete, handel, mötesplatser och rekreation engageras göteborgarna i utvecklingen av Södra Älvstranden. Medborgarengagemanget resulterar i parallella stadsanalyser som arbetas in i programmet. Skeppsbrons pampiga fasader Därefter upprättas förslag över Skeppsbrons framtida utformning genom parallella arkitektuppdrag under Detaljplaneringen av området är nästintill färdigställd. I slutet av 2009 beräknas projekteringen av spårvägslinje, kajer, mark och bebyggelse sätta igång. 8 Esperantoplatsen Entrén till Skeppsbron, Esperantoplatsen, knyter ihop stråket från Järntorget med Kungsgatan, Rosenlundsgatan och Stora Badhusgatan. Planeringen av platsen startar 2005, markarbetet påbörjas 2007 och platsen invigs Esperantoplatsen utvecklas och blir en mötesplats för människor. Här är det fotgängarens villkor som gäller. Mötesplats på nya Esperantoplatsen I Älvrummet På Kanaltorget intill Göteborgs- Operan vid Göta älv invigs 2008 Älvrummet, ett forum där aktuell information samlas och människor kan mötas och samtala om utvecklingen på stranden. I byggnaden finns information om de olika stadsutvecklingsprojekt som drivs på olika ställen runt älven och hur planerna för framtiden ser ut. Rummet används ofta för möten och informationsträffar för stadens olika förvaltningar och bolag. 9 Stadshjul på Kanaltorget För att öka stadens attraktionsvärde som turiststad planeras 2009 för ett 60 meter högt stadshjul, med 42 inglasade gondoler, på Kanaltorget mellan GöteborgsOperan och Älvrummet. Rosenlund För Rosenlund finns en antagen detaljplan från I denna ingår byggrätter på cirka kvm för kommersiella ändamål och parkering. Stråket från Järntorget till Rosenlund via Heurlins plats föreslås i planen bli en viktig länk för gångoch cykeltrafiken i området. Norra Masthugget För Norra Masthugget pågår förarbete som undersöker möjligheterna till fortsatt bebyggelse kring områdets långgator och för att reda ut områdets trafikfrågor. Stenas Danmarksfärjor går från Masthuggskajen och färjetrafiken kommer att påverka områdets utveckling. Infrastruktur Kajpromenaden 2005 färdigställs 7 km kajpromenad längs Norra Älvstranden. Hela sträckan knyts samman med nya gång- och cykelbroar. Ett attraktivt gång-, motionsoch promenadstråk öppnas för besökare. 10 Götatunneln Tunneln invigs 2006 i samband med målgången i Volvo Ocean Race. Den går från Järntorget till Lilla Bommen och ersätter Götaleden, som tidigare utgjorde en barriär mellan Göteborgs city och älven. 11 Göta älvbron Har ett strategiskt läge mitt i Centrala Älvstaden. Bron är dock i dåligt skick och måste ersättas. Den nya utformningen och läget kommer att få stor betydelse för stadens utveckling. 12 Gång- och cykelbro En detaljplan för en gång- och cykelbro utarbetas. Antagandet avvaktar beslut i miljödomstolen. 13

16 Ett nytt millennium Ett nytt millennium, nya kriser och nya möjligheter Efter ett inledande börsras de tre första åren, följer fyra år av obruten uppgång. Därefter överraskas hela världen av en finans- och fordonskris som känns djupare än på mycket länge. Återigen ekar trettiotalet i rubrikerna trots att så mycket blivit annorlunda. Men spekulationsbubblor som spricker och blir till kriser är inget nytt. Våren 2009 säger sig somliga se ljuset i tunneln, andra att de anar en tunnel. Men vart tunneln leder eller vilket ljus det är frågan om är mer oklart Tusenårsfirandet övergår nästan omedelbart i en IT-, telecom- och dotcomkris, slutet för en lång ekonomisk uppgång i USA och en epilog för den nya ekonomin. Två månaders glädjeyra på Stockholmsbörsen förbyts i en nedgång där generalindex faller med 70 % på 2,5 år Katastrofen som ingen trodde var möjlig inträffar den 11 september 2001 när USA utsätts för de värsta terroristattackerna någonsin då två flygplan flygs in i World Trade Center i New York och ett i Pentagon i Washington och människor omkommer. Detta leder i sin tur till att USA inleder Kriget mot terrorn. Den 7 oktober 2002 anfaller USA Afghanistan och den 20 mars 2003 påbörjar amerikanska och brittiska styrkor en offensiv mot Irak, och Irakkriget inleds Men redan 2003 inleds en konjunkturuppgång. Med Indien, Kina och Ryssland i ledningen växer världsekonomin stadigt i fem år och Asien är den region i världen som visar den högsta tillväxten. Den kinesiska ekonomin växer sig så stark att Kina i hög grad bidrar till tillväxten i världsekonomin. Även övriga asiatiska ekonomier gynnas av denna kraftfulla utveckling. Uppgången är stadig och stark. Världen växer, globalisering och urbanisering tilltar. Vi får ett allt snabbare utbyte av information tack vare internet. EU:s utvidgning under 2000-talet förändrar Europa och världen. Regioner och tillväxt är frågor som står högt upp på EU:s agenda På Annandag Jul 2004 blir vi starkt påminda om naturens krafter och vår egen sårbarhet. Närmare människor dör av en enorm flodvåg, en tsunami, i Indiska Oceanen, som ödelägger stora områden längs den sydostasiatiska kusten. Sverige drabbas av 543 dödsoffer och över 1500 skadade. När man ser tillbaka inser man att katastroferna återkommer lika oväntat och oregelbundet som kriserna Flera tåg sprängs i Madrid och närmare 200 personer omkommer när en terroristattack utförs i Spanien. Rädslan för islamistiska terrorister och skräcken från attentatet den 11 september gör sig åter påmind runt om i västvärlden. Kyotoprotokollet, från Kyoto i Japan 1997, är en internationell överenskommelse med mål att årliga minska de globala utsläppen av växthusgaser, träder i kraft den 16 februari Begreppet hållbar utveckling får "Värsta krisen sedan andra världskriget. Ekonomerna på amerikanska Morgan Stanley har tagit en titt in i kristallkulan och målar upp en dyster framtidsbild. Den amerikanska ekonomin kommer att gå in i en recession och dra ner världsekonomin i den djupaste krisen sedan andra världskriget. 14

17 stor internationell uppmärksamhet redan i samband med FN-rapporten Vår gemensamma framtid, även kallad Brundtlandrapporten 1987, där hållbar utveckling definieras som... en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov" I Sverige hålls val till kommun, landsting och riksdag. Socialdemokraterna gör sitt sämsta val sedan 1914 och Allians för Sverige står som vinnare i riksdagsvalet. Moderatledaren Fredrik Reinfeldt blir ny statsminister. Miljöfrågorna dominerar alltmer den internationella arenan, en uppmärksamhet som påverkar hela världsekonomin, inte minst bilindustrin, men också stadsplaneringen i vattennära områden. Världens produktion och infrastruktur är uppbyggd på god tillgång till fossila bränslen men vi blir alltmer varse att den globala uppvärmningen innebär problem som stigande vattennivåer i världshaven. En höjning av havsnivån på 0,9 meter tillsammans med en ny storm likt Gudrun får mycket stora konsekvenser för den havsnära liksom den låglänta bebyggelsen utmed älven i centrala Göteborg (Utredning om Extrema vädersituationer i Göteborg, Stadskansliet maj 2006) Trots den starka tillväxten i Asien dominerar USA världsekonomin med sin femtedel av världens totala BNP. Händelser i USA får stora konsekvenser för hela världsekonomin men den starka tillväxten i Asien hotar USA:s position. Under Bill Clintons tid som president läggs grunden för en av historiens största finanskriser. Visionen om att alla amerikaner ska äga sin egen bostad blir till slut för mycket för de amerikanska bolåneinstituten och en ny kris börjar skönjas under Krisen växer och blir till en internationell finanskris där hela nationer är nära att gå omkull I Sverige avgår Göran Persson som partiledare för Socialdemokraterna och lämnar samtidigt sin plats i Sveriges Riksdag. Hösten 2008 hålls också ett nytt presidentval i USA och Barack Obama tillträder som president efter George Bush i januari Den föregående presidentens tid präglades av kostsamma krig och när den anrika investmentbanken Leeman Brothers den 15 september 2008 begärs i konkurs är det som om botten går ur hela världsekonomin. En viktig fråga inför framtiden är om den nya administrationen under Barack Obama är mäktig att hantera alla stora problem som USA och världen står inför i den djupa lågkonjunktur som inleddes under Alla kurvor pekar återigen nedåt. Fordonsindustrin plågas av en strukturell kris som blir extra tydlig i och med att en djup konjunktursvacka sammanfaller med en allvarlig finanskris. Fallet på Stockholmsbörsen 2008 med 42 procent är den största årliga nedgång som hittills noterats. Fiskhamnen i februari (Foto Henrik Lännerbo) 2009 Under 2009 kan man ana att botten på finanskrisen är nära men ingen vet säkert. På nyåret går Israel in med marktrupper på Gazaremsan och hela världen håller andan. Effekterna av finanskrisen börjar skönjas. Världens ledare diskuterar behovet av att reglera de internationella finansmarknaderna och många styrelser och chefer får stå till svars för generösa bonusprogram och kreativa konstruktioner. Sverige och Västsverige drabbas extra hårt av krisen inom fordonssektorn. Enligt uppgift från den svenska branschorganisationen Bil Sweden arbetar cirka personer i Sverige med fordonstillverkning, de flesta i Västsverige. Volvo Cars redovisar 2008 en förlust på ca 12 mdr kronor, en förlust på drygt kronor för var och en av de bilar som såldes. Svaga positiva signaler hörs, president Obama ser ljusglimtar i mörkret och många tror att konjunkturen kommer att vända uppåt under Men fordonsindustrins strukturella problem kommer förmodligen att ta längre tid att lösa. 15

18 Nya politiska förutsättningar Göteborg vill bli en miljonstad, löd rubriken i DN den 10 augusti Kommunstyrelsens ordförande Göran Johansson och oppositionsrådet Jan Hallberg är enligt artikeln överens. EU och regional utveckling EU bildas formellt 1993 när Maastrichtfördraget om Europeiska Unionen undertecknas men arbetet för ett förenat Europa inleddes redan efter andra världskriget. Fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital är fundament i överenskommelsen men också miljö- och försvarsfrågor bildades Europeiska kol- och stålunionen då några länder i Centraleuropa började samarbeta ekonomiskt och politiskt för att bevara freden inträder Sverige i EU och samma år undertecknas Schengenavtalet, en överenskommelse som ger folk möjlighet att resa över EU:s gränser utan pass. Den 1 januari 2002 införs en ny valuta: Euron. EU-länderna börjar samarbeta för att tillsammans bekämpa brottsligheten och 2004 inleds diskussioner om en egen författning. När gränserna mellan medlemsländerna suddas ut förändras situation för de enskilda staterna och nya villkor gäller för de regioner som vill bli konkurrenskraftiga och framgångsrika. Göteborgsregionens kärna ska fram till 2020 stärkas med ytterligare arbetsplatser. VGR Västra Götalandsregionen Regionfullmäktige antog den 5 april 2005 Vision Västra Götaland Det goda livet som grund för fortsatt utvecklingsarbete i Västra Götaland. Visionen bygger på en hållbar utveckling i tre dimensioner den ekonomiska, sociala och ekologiska. Fem fokusområden ska prioriteras näringsliv, kompetens, kultur, hälsa samt infrastruktur och kommunikationer. Till detta kommer fyra perspektiv den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering. GR Göteborgsregionen GR, ett av de fyra kommunförbunden inom VGR, är en samarbetsorganisation för 13 kommuner och närmare en miljon invånare i Västsverige. Uppgiften är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idéoch erfarenhetsutbyte. Verksamheten ska vara till kommunal nytta och stärka regionen nationellt och internationellt. Regeringen utsåg 1988 GR till regionplaneorgan med ansvar för överläggningar och utredningar om övergripande regionala planer. GR träffade 1997 en överenskommelse med Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket och Luftfartsverket om samarbete för att skapa en gemensam syn på infrastrukturutbyggnaden i Göteborgsregionen. Resultatet blev bl a det gemensamma dokumentet Transportstrategi 1999 med prioriteringar av infrastruktursatsningar för de kommande 20 åren. Göteborgsöverenskommelsen Göteborgsöverenskommelsen (Göken) är samlingsnamnet på den största satsningen någonsin på trafik och miljö i regionen. I juni 1998 undertecknades överenskommelsen mellan svenska staten, GR och Göteborgs Stad om finansiering 16

19 och genomförande av trafik- och miljöprojekt. Totalt ingår satsningar på kollektivtrafik, vägar, miljöförbättringar och trafikinformation för drygt sju mdr kronor. Finansieringen sköts av staten med 75 % och kommunerna med 25 %. Tre viktiga projekt är: Kringen, en spårvägsring runt centrala Göteborg. Götatunneln, en tunnel för biltrafik som gör att Göteborg återfår kontakten med vattnet. Åbromotet, planfria korsningar för att underlätta trafiken på Söderleden. Dialog Södra Älvstranden Dialogen inleddes för att ge invånarna tillfälle att delta i diskussionen om hur man ska använda de ytor som friläggs av Götatunneln, en 1,5 km lång sträcka mellan Järntorget och Lilla Bommens hamn, på älvens södra strand. Kommunstyrelsen beslutade 2004 om ett komplement till det normala samrådsförfarandet enlig Plan- och Bygglagen. I beslutet ingick att Älvstranden Utveckling AB, utöver sitt tidigare uppdrag på Norra Älvstranden, även ska vara utvecklingsbolag för Södra Älvstranden. I maj 2005 gick Älvstranden Utveckling AB och Göteborgs stadsbyggnadskontor gemensamt ut med en inbjudan till projektledare och medborgare att delta i parallella stadsanalyser. Hösten 2006 bildades sex grupper bestående av experter och vanliga medborgare med uppgift att forma var sin vision om Södra Älvstranden. Visionerna presenterades i december månad, bearbetades av initiativtagarna och överlämnades till Stadsbyggnadskontoret med en rekommendation om vilka idéer som skulle prövas och så småningom ingå i det formella planprogrammet. Den 10 maj 2007 godkände kommunfullmäktige ett program för Södra Älvstranden, delen mellan Rosenlund och Lilla Bommen, och uppdrag gavs till Stadsbyggnadskontoret att upprätta detaljplan för del av området. Nytt strategidokument Den 16 maj 2006 fastställde Göteborgsregionen en ny tillväxtvision. I mål- och strategidokumentet "Uthållig tillväxt" anges huvudriktningen för arbetet vara att utveckla såväl den regionala strukturen som miljön. Regionen ska fortsätta att växa både genom ökad befolkning och genom regionförstoring. Det förutsätter förbättrad infrastruktur och kortare restider. Samtidigt ska regionens kvaliteter säkras och utvecklas samt livsmiljön värnas från skadlig påverkan. Tillväxtvisionen innebär bla att: Befolkningen i Göteborgsregionen ska år 2020 uppgå till närmare 1,5 miljoner invånare. Kärnan ska stärkas med ytterligare arbetsplatser och boende fram till Minst 40 procent av resorna i Göteborgsregionen ska göras med kollektivtrafik Göran Johansson, en epok Göteborgs befolkning passerade halvmiljonstrecket i november I december avgick Göran Johansson som kommunstyrelsens ordförande efter 40 år i kommunalpolitiken. Hans inträde sammanföll med varvskrisen på 70-talet och det är under hans aktiva år som Norra Älvstranden utvecklas. När han nu träder tillbaka står vi inför en ny allvarlig strukturell kris, denna gång inom fordonsindustrin. Kriserna kommer och går och man kan inte värja sig mot internationella kriser, sa Johansson i en intervju i Sveriges Radio den 6 januari Målet är att minst 40 procent av resorna i Göteborgsregionen ska ske med kollektivtrafik år

20 Älvstranden Utveckling AB Den goda staden växer fram på båda sidor om älven. Här samverkar arbete, boende, utbildning, handel, forskning, kultur och rekreation på ett fruktbart sätt. Rummen för människorna skapas i en karaktärsfull och vattennära miljö som har det mänskliga mötet som ideal. Här blandas nybyggnationen med befintliga byggnader i harmoni med hav och miljö Eriksbergs Förvaltnings AB med Bengt Tengroth vid rodret Bolaget hade sina rötter i 1970-talet, när djupa internationella kriser för olja, sjöfart, hamnar och varv är ett faktum. Det var en katastrof för Göteborgs Stad när hamnverksamheten förändrades, varven lades ner och närmare jobb försvann. Svenska Varv bildades 1977 för att hantera situationen och i Göteborg samlade Svenska Varv mark och fastigheter på Norra Älvstranden i Eriksbergs Förvaltnings AB Med Bulldozer och pincett, nybyggnation i En maskinhall på Eriksberg byggdes om till hotell. balans med bevarande, kreativitet kombinerat med kulturella evenemang, förverkligades Visioner i Hamn med Bengt Tengroth som VD på de gamla varvsområdena och runt hamnarna på Norra Älvstranden. På Eriksberg byggdes i huvudsak bostäder men även hotell och verksamhetslokaler, Lindholmen utvecklades till ett kunskapscenter och Götaverken förvandlades till ett företagscenter, LundbyStrand. Kajstråk och färjelägen färdigställdes i början av 2000-talet Norra Älvstranden Utveckling AB med Lars Ivarson i spetsen Bolaget förvärvades av Göteborgs Stad 1996, Lars Ivarson tillträdde som VD och ett utbyte av mark, fastigheter och andra tillgångar med närliggande kommunala bolag genomfördes namnändrades bolaget till Norra Älvstranden Utveckling AB och året efter införlivades Lindholmen Utveckling AB, ett bolag som hade sina rötter i Projekt Lindholmen från 1978 då staten avsatte 60 mkr till utbildning och forskning på Lindholmen. Under de första åren på 2000-talet lades mycket kraft på att utveckla Lindholmen Science Park, ett center för forskning och utveckling, med världsledande aktörer inom näringsliv, institut och akademi. Mats Karlsson var VD för Lindholmen Science Park AB under uppbyggnadstiden. De slutgiltiga planerna för stadsdelarna Eriksberg och Sannegården växte fram och byggnationerna kom i gång i samverkansprojekt med andra fastighetsägare. Stora infrastrukturprojekt genomfördes. Vägar, trafikplatser, bussgata för stombusslinje och gång- och cykelstråk längs kajerna, allt genomfördes med stor hänsyn till miljön. Och på Eriksberg färdigställdes under 2001 ett köpcentrum, en investering på 170 mkr. Man kunde ana att visionerna från 1970-talet började komma i hamn åren kring Visserligen återstod mycket men riktlinjerna var dragna, planerna och metoderna utvecklade, Visioner i hamn var på väg att bli verklighet på kajerna längs Göta älvs norra strand. 18

21 Utvecklingen av Lindholmen Science Park tog fart under de första första åren på 2000-talet. Stombusstrafik på bussgatan i Lindholmsallén Älvstranden Utveckling AB med Mats Andersson i ledningen Den 16 juni 2004 fick bolaget nya direktiv när kommunstyrelsen beslutade att Norra Älvstranden Utveckling AB skulle utgöra utvecklingsbolag även för Södra Älvstranden, Gullbergsvass m fl områden. Under 2005 bildades Älvstranden Utveckling AB, moderbolag till Norra Älvstranden Utveckling AB och Södra Älvstranden Utveckling AB. Den 1 februari 2006 tog Mats Andersson över som VD efter Lars Ivarson som blev ny stadsbyggnadsdirektör i Göteborg. Återigen genomfördes förändringar och överföringar av tillgångar mellan bolagen och Göteborgs kommun. Framgångarna på Norra Älvstranden medförde att uppdraget utökades. En ny vision växte fram med ursprung från GR:s mål- och strategidokument Uthållig tillväxt. Älvstranden Utveckling AB:s nya uppdrag utifrån denna vision innebar att vara motor i utvecklingen av Göteborgsregionens kärna, att utveckla Centrala Älvstaden, ett område på båda sidor om Göta älv, från Älvsborgsbron till Tingstadstunneln samt Backaplan. Utvecklingsarbetet för Kvillebäcken, Backaplan, Frihamnen, Ringön och hela Södra Älvstranden påbörjades. Arbetet på Norra Älvstranden fortsatte med nya bostadskvarter på Eriksberg och Sannegården samt utbyggnad av Lindholmen Science Park. Men den stora utmaningen fram till år 2020 ligger i att utveckla Centrala Älvstaden i Göteborg, på ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart sätt. Radhus på Eriksberg, inflyttningsklara

22 Centrala Älvstaden Norra och södra älvstranden avgränsas i öster av Tingstadstunneln och i väster av Älvsborgsbron. Centrala Älvstaden är centrala förnyelseområden kopplade till älven och omfattar Ringön, Frihamnen, Backaplan, delar av Lindholmen, Gullbergsvass och delar av södra älvstranden. Avgränsningen är inte exakt och kan ändras över tid. Norra Älvstranden Västra Eriksberg Eriksberg Sannegårdshamnen Lindholmen Masthuggskajen Norra Masthugget Södra Älvstranden 20

23 Kvillebäcken Frihamnen Backaplan Ringön Gullbergsvass Rosenlund Skeppsbron Centrala Älvstaden 21

24 Lindholmen Science Park Lindholmen är den del av Norra Älvstranden där näringslivet möter akademin. Göteborgs kommun ansvarar för den fysiska utbyggnaden genom det helägda bolaget Älvstranden Utveckling AB och Lindholmen Science Park AB ansvarar för utvecklingen av områdets innehåll. När Ericsson beslutade sig för att flytta till Norra Älvstranden förändrades planerna för den mest centrala delen av området där det var tänkt att en blandstad skulle växa fram. Ericsson uttryckte önskemål om att etablera sig i ett kluster med en kritisk massa av kunskap, forskare, företag och anställda som möter en akademisk miljö med lika många forskare och studenter. För att möta dessa behov bildas Lindholmen Science Park AB Bolagets uppgift är att skapa de absolut bästa förutsättningarna för en effektiv samverkan mellan klustrets aktörer och intressenter. Bolaget ägs idag av Chalmers, Göteborgs universitet, Göteborgs Stad, Ericsson, AB Volvo, Volvo Cars, Telia Sonera, Business Region Göteborg, Telenor, Vägverket och ett antal andra företag i området. Hösten 2009 finns över 230 företag med totalt mer än anställda på Lindholmen och på Campus Lindholmen studerar drygt elever. Campus Lindholmen På den västra delen av Lindholmen ligger Campus Lindholmen, platsen där Projekt Lindholmen började sin verksamhet Projektet drev ett utbildnings- och forskningscenter, en del av den stora omställningen som nedläggningen av varven medförde. Chalmers Tekniska Högskola etablerade sig redan 1994 på Lindholmen. IT-universitetet, som bildades av Göteborgs universitet och Chalmers tillsammans, bedriver olika tvärvetenskapliga utbildningar med inriktning mot IT. Victoriainstitutet som sysslar med forskning, utveckling och utbildning inom tillämpad informationsteknologi flyttade till Lindholmen På Lindholmen finns också ett tiotal gymnasieskolor och kvalificerade yrkesutbildningar. Även andra verksamheter ryms inom området där Campus Lindholmen ligger. Efter sjutton år vid Backaplan fick Backa Teater hösten 2007 nya lokaler i en ombyggd plåtverkstad. I den 105 meter djupa lokalen ryms publikfoajé, scen, repsal, loger, musikstudio, kontor, verkstäder, ateljéer mm. På Campus Lindholmen blandas varvsbyggnader, som fått nytt innehåll, med nybyggda hus. Området har många mänskliga mötesplatser, inte minst på de sittvänliga kajerna. Lindholmenspiren Längst ut på Lindholmspiren, i den mest centrala delen av Lindholmen, flyttade Ericsson 2003 in i ett nybyggt hus, en investering på 850 mkr. Här arbetar idag ca personer med program- Ericsson har ett spännande läge (centralt i Lindholmen) längst ut på Lindholmspiren. 22

25 Syftet med SAFER är att ta ett helhetsgrepp på säkerhetsfrågorna och forma ett internationellt nav för forskning om fordons- och trafiksäkerhet i dagens trafikmiljö. Avancerade kommunikationssystem spelar en nyckelroll. Ett annat exempel är sjöfartscentret Lighthouse. utveckling. Alldeles intill färdigställdes ett hus för Sigma, Teleca och Epsilon som flyttade in samma år. I början av 2004 invigdes centrumhuset i Lindholmen Science Park, på Lindholmspiren där Volvo Cars, Volvo IT, Valea och ytterligare ett 20-tal företag etablerade sig. I denna byggnaden startade Lindholmen Science Park AB ett center för forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete med världsledande aktörer inom näringsliv, institut och akademi. Under 2008 startade en utbyggnad om cirka kvm av huset som samtidigt ändrade namn till Lindholmen Science Park. Utvidgningen av Lindholmspiren 5 påbörjades 2008 och blir en dubblering av ytan. Ytterligare en byggnad, Kuggen, planeras av Chalmersfastigheter mitt på Lindholmsplatsen i anslutning till Lindholmspiren 5. Tillsammans med universitet och samhälle skapas ökad innovationskraft, internationell konkurrensförmåga och tillväxt för hela regionen. Viktiga områden är mobil datakommunikation, intelligenta fordon och transportsystem samt modern media. Exempel på projekt är SAFER, ett nytt säkerhetscentrum med Vinnova som huvudfinansiär. Östra Lindholmen Det tredje området inom Lindholmen är fd LundbyStrand, där Götaverkens varv en gång låg. På området finns sedan tidigare ett 100-tal företag men också många nyinflyttade. Semcon byggde ett eget hus 2003 för sig och sina dotterbolag. GF Konsult, som 2008 förvärvades av Norconsult, byggde också eget år 2004 och samlade alla 150 anställda på ett och samma arbetsställe. VM-data Caran etablerade sig på den gamla mallvinden i Götaverkens plåthall år Hasselblad lämnade 2003 lokalerna vid Lilla Bommen där de varit verksamma sedan 1874 och flyttade över älven till ett nybyggt hus med en yta på kvm, en investering på 185 mkr. Det dröjde inte längre än till september 2005 innan företaget flyttade igen, denna gång till mindre lokaler i hus Santos på Campus Lindholmen. Hasselbladshuset byggdes om för 160 mkr för att ge plats åt SVT Väst, Sveriges Radio och UR som flyttade in i Kanalhuset sommaren Även IBM övergav Lilla Bommen och flyttade över älven till ombyggda lokaler i huset Citadellet där 150 medarbetare flyttade in Götaverkens gamla huvudkontor fick nya hyresgäster efter att ha stått tomt i 15 år. Skanska byggde om och ESAB flyttade in i det om- och tillbyggda huset vid Lindholmsallén vid årsskiftet 2006/2007. Den sista stora byggnaden på Lindholmen från varvstiden, en maskinhall (M2:an) byggdes om till ett spännande profilhus kvm lokaler som inrymmer kontor men också träningscenter, restaurang och parkeringshus för 450 bilar mitt i byggnaden. Volvo Technology hör till de företag som har flyttat in. 23

26 Hållbar infrastruktur Satsningar på infrastruktur för att erhålla en stark stadskärna En utmaning för att kunna bilda en starkare stadskärna är att binda samman Göteborgs nuvarande stadskärna med den nya som håller på att utvecklas runt Göta älv. Miljö och hållbarhet är viktiga ord för utvecklingen av Centrala Älvstaden. Verksamheten ska bedrivas med minsta möjliga miljöpåverkan och bidra till en hållbar utveckling. Därför har övergipande miljömål för fastighetsutveckling, fastighetsdrift och underhåll, energi, avfallshantering, trafik och transporter, samt buller utvecklats. Under de senaste decennierna har Norra Älvstranden utvecklats från hamn- och industriområde till ett område med bostäder, kontor, handel och utbildningscentra. Sannegårdshamnen förenar Eriksberg med Lindholmen via Slottsberget. Sannegårdshamnen och Eriksberg har utvecklats till bostadsområden. Nya bostadsområden planeras i Kvillebäcken, på Backaplan, i Frihamnen och på Södra Älvstranden. Älvstadens centrala läge och närheten till vatten och grönområden gör stränderna attraktiva. Strändernas utveckling kräver att trafiksystemet förbättras. Efter andra världskriget tog bilboomen fart i Sverige antog Sveriges riksdag Vägplan för Sverige där vägarna skulle anpassas efter bilarna. Dagens miljödebatt gör att biltrafiken förlorar sin centrala plats i staden. Istället för att fokusera på biltrafik prioriteras miljövänliga alternativ som kollektiv-, gångoch cykeltrafik. I Göteborgsöverenskommelsen Göken från 1998 görs en satsning på kollektivtrafiken. I projektet Kringen, en spårvagnsring runt Göteborg, ska det centrala kollektivsystemet förbättras. En av Kringens sträckor Operalänken ska gå från Skeppsbron till Lilla Bommen, förbi operan och därifrån ha anslutning till Göta älvbron och Gullbergsvass. I projektet Kringen skall också spår, bussar och hållplatser rustas upp. Fler bytesmöjligheter och korta restider ska också erbjudas. Ett välfungerande centralt kollektivsystem är Enligt den strategiska planeringen Transporter Göteborg 2050 ska ett långsiktigt hållbart transportsystem utvecklas i Göteborg där vardagsaktiviteter är tillgängliga på gång- eller cykelavstånd, spårvagn och pendeltåg är effektiva färdmedel, antal fordon per person minskar och godstransporterna är fyllda och färre. betydelsefullt för regionresenärer, liksom goda inpendlingsmöjligheter till Göteborg. Regionens tillväxt ökar trycket på transportinfrastrukturen. Inpendlingsmöjligheterna för resenärer i Göteborgsregionen ska förbättras med Västlänken, som ska öka kapaciteten i järnvägssystemet och minska andelen bytesresor. Projektet innebär att järnvägssystemet ska byggas ut längs Södra Älvstranden via en underjordisk tunnel. Göteborg kommer att få tre tågstationer, Göteborgs central och nya stationer vid Haga och Korsvägen, två viktiga knutpunkter för kollektivtrafiken i centrala staden. Enligt K2020, trafikprojektet för att fördubbla antalet kollektivresor inom Göteborg, behövs Västlänken för att binda samman pendel- och regionaltrafiken med det lokala kollektivsystemet. Göteborgs city och Norra Älvstranden binds idag ihop av Älvsborgsbron, Göta älvbron och 24